Örebro universitet
Akademin för humaniora, utbildning och samhällsvetenskap
En bild säger mer än tusen ord
− En kvalitativ analys av den nya mobila applikationen Snapchat
C-uppsats 2015-01-26
Medie- och kommunikationsvetenskap C
Handledare: Anna Roosvall
Författare: Paulina Lindén och Hanna Lundkvist
Abstract
Why and how are students at Örebro university using the mobile application Snapchat and is there a difference between the use of men and women? The use of mobile media is greater than ever and little research has been done on Snapchat and especially on the users of Snapchat. This study applied the theory about Uses and gratifications to investigate the use of Snapchat among students at Örebro university. The users were interviewed by
predetermined categories in focus groups. Six themes for uses and gratification were the outcome; accessibility, amusement, safety, personal relations, self-validation and identity making. Some distinctions were found between the use of women and men but they were mostly in what content they were sending on Snapchat. The uses and gratifications of Snapchat were similar among men and women.
Keywords: Snapchat, Uses and gratifications, mobile application, focus groups, social
media, content analysis, students, gender differences.
Innehållsförteckning
1. INLEDNING OCH VETENSKAPLIGT PROBLEM 1
2. BAKGRUND 2
2.1 Applikationen Snapchat 3
2.2 Definition av uppsatsens centrala begrepp 4
3. SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR 6
3.1 Avgränsningar 6
3.2 Uppsatsens disposition 7
4. TIDIGARE FORSKNING OCH TEORETISKA UTGÅNGSPUNKTER 8
4.1 Tidigare forskning 8
4.2 Teorin om Uses and gratifications 12
4.2.1 Kritik mot Uses and gratifications 13
4.2.2 Uses and gratifications i vår uppsats 15
5. METOD, MATERIAL OCH URVAL 16
5.1 Metod 16
5.1.1 Fokusgrupper 16
5.2 Urval och material 18
5.2.1 Planering 18 5.2.2 Rekrytering 19 5.2.3 Diskussionsledning 21 5.2.4 Analysmetod 22 5.3 Metodproblem 24 5.3.1 Reliabilitet 25 5.3.2 Validitet 26 6. RESULTAT 27 6.1 Användning 28 6.1.1 Omfattning 28 6.1.2 Omständigheter 29 6.1.3 Funktioner 30 6.1.4 Innehåll 33 6.1.5 Relationer 35
6.2 Motiv och tillfredsställelser 37
6.2.1 Lättillgänglighet 37
6.2.3 Säkerhet 39 6.2.4 Personliga relationer 40 6.2.5 Bekräftelse 41 6.2.6 Identitetsskapande 42 6.3 Jämförelse av könen 43 6.4 Sammanfattning resultat 44 7. DISKUSSION 46
7.1 Användning, motiv och tillfredsställelser 46
7.2 Jämförelse av könen 51 8. SLUTSATSER 52 8.1 Framtida forskning 53 SAMMANFATTNING 55 KÄLL- OCH LITTERATURFÖRTECKNING 56 BILAGOR 59
1. Inledning och vetenskapligt problem
Internet- och mobilanvändning är något som ökar i dagens samhälle. Idag är det möjligt att använda Internet på sin mobiltelefon vilket har medfört en enorm ökning av mobila
applikationer, både i antal och i popularitet. En av de mest populära mobila applikationerna är Snapchat.1 Trots sin snabbt växande popularitet är Snapchat relativt ny på marknaden vilket gör att forskningen kring fenomenet är nästintill obefintlig. Detta motiverade oss till att undersöka just Snapchat. Den existerande tidigare forskningen talar om Snapchat utifrån mediet i sig och dess egenskaper. Framförallt fokuserar denna forskning på just
säkerhetsaspekten som är det som utmärker Snapchat. Forskarna kom fram till att Snapchats framgång inte enbart har med säkerheten att göra utan att användarna av Snapchat snarare ser applikationen som underhållande. Forskning saknas därmed om användarna av Snapchat. Bortsett från Snapchats egenskaper, vad gör användarna med applikationen och varför? Generellt sett så finns inte heller mycket forskning om användandet av mobila applikationer. Det omnämns snarare i andra sammanhang, till exempel i forskning om Facebook.
För att besvara dessa frågor anser vi att teorin om Uses and gratifications är passande att applicera på Snapchat, som verktyg för att hjälpa oss att ta reda på motiven och
tillfredsställelsen hos användarna. Forskare menar att just Uses and gratifications kan ge ny och värdefull information om nya medier, då användare av ny teknologi hittar fler sätt att använda och fylla behov i linje med att teknologin utvecklas. Inom Uses and gratifications har forskare tidigare undersökt medier på detta sätt och tagit reda på motiv och
tillfredsställelser bakom äldre medier så som radio och TV. Vi anser alltså att vi genom att applicera teorin om Uses and gratifications på Snapchat, ett nytt medium, fyller en lucka i forskningen och bidrar till ny, relevant forskningsdata. Inom teorin om Uses and
gratifications delas publiken ofta upp efter deras behov. I linje med detta ämnar vi
identifiera och kategorisera de motiv och tillfredsställelser som ligger bakom användningen av Snapchat.
Tidigare forskning som gjorts av liknande nya och sociala medier så som Twitter, visar att sociala medier används för att styrka användarens identitet och som ett verktyg för denne att söka bekräftelse. Inläggen på sociala medier visar användarnas vardag och tar oss
“backstage” i deras liv, även om de själva troligen fortfarande kan välja ut och censurera. Tidigare forskning har även gjorts på det sociala mediet Facebook och dess funktion att dela
foton och videoklipp med varandra. Denna undersökning kom fram till att användarna var motvilliga till denna funktion, varför det är intressant att undersöka användarna av Snapchat, då Snapchats främsta funktion är just att skicka foton och videoklipp.
En intressant aspekt vi ämnar undersöka är hur användningen av Snapchat ser ut sett till män jämfört med kvinnor. Detta då majoriteten av användarna av Snapchat är just kvinnor, vilket gjorde oss nyfikna på att även ta reda på om det finns några skillnader i hur och varför de olika könen använder sig av applikationen och vilka tillfredsställelser de får. I en
undersökning som analyserade behoven av att skicka textmeddelanden gjorde forskarna en jämförelse huruvida dessa behov skiljde sig åt mellan männen och kvinnorna i
undersökningen. I den undersökningen kunde dock inga större skillnader observeras mellan män och kvinnor. Vi vill undersöka om samma förutsättningar gäller för Snapchat eller om vi kan identifiera skillnader mellan mäns och kvinnors användning och om olika motiv och tillfredsställelser ligger bakom denna användning.
Då tidigare forskning främst använt sig av kvantitativa metoder har vi valt att genomföra en kvalitativ undersökning. Detta för att få en än mer djupgående förståelse av Snapchat som applikation och socialt medium jämfört ett resultat av en kvantitativ undersökning.
2. Bakgrund
Den teknologiska utvecklingen och intåget av de nya medierna har lett till att vi nästintill konstant håller kontakten med varandra och är uppdaterade om vad som publiceras och sker på olika medier. Dessa tekniker påverkar hur människor och organisationer kommunicerar och förhåller sig till varandra, på gott och ont. Exempelvis kan det skapa irritation snarare än enkelhet att ständigt kunna nå varandra, om respons på en fråga tar för lång tid. Den nya teknologin och utvecklingen av nya medier skapar alltså både chanser och risker.2
Redan på 1950-talet utvecklade Sverige ett mobiltelefonisystem och år 2002 infördes en teknik som gjorde det möjligt att använda Internet via mobiltelefon, samtidigt som
mobiltelefonen hade utrustats med funktioner som kamera och mikrofon. Det var dock inte
2 Olle Findahl. Hur många har en mobil och hur många av dem har en smartmobil? | Svenskarna och Internet
2013. En årlig studie av svenska folkets Internetvanor. .SE (Stiftelsen för Internetinfrastruktur). 2013.
http://www.soi2013.se/2-den-mobila-boomen/hur-manga-har-en-mobil-och-hur-manga-av-dem-har-en-smartmobil/ (Hämtad 2015-01-07)
förrän 2011 som användningen av Internet i mobiltelefoner exploderade i omfattning. Just bland ungdomar skedde en fördubbling av denna användning mellan 2010 och 2011. Idag använder 65 procent av Sveriges befolkning smartphones och i åldrarna 16 till 25 är användningen hela 94 procent.3
När det kommer till Internetanvändning har kvinnor länge legat i framkant. Redan år 2009 var det unga kvinnor i åldern 14-21 som mest aktivt publicerade innehåll på Internet och var närvarande på de sociala nätverken. Idag, drygt fyra år senare, är denna dominans ytterligare förstärkt på grund av den ovan nämnda ökningen av smartphones.4
2.1 Applikationen Snapchat
Studenterna Evan Spiegel och Bobby Murphy kom på idén att skapa ett forum där vänner emellan kunde dela alla sorters foton med varandra, inte bara de fina och redigerade. De såg ett hål i marknaden för fotoapplikationer och menade att dessa nästan uteslutande
fokuserade på perfektion och orealistiska skönhetsideal. Tanken bakom denna nya
applikation var att användarna skulle dela känslor och ögonblick med varandra utan krav på prestige.
I september 2011 lanserades den mobila applikationen Snapchat. Applikationen bygger på att användarna skickar foton och videoklipp till vänner som sedan försvinner utan att sparas.5 Vid lanseringen beskrev grundarna applikationen på sin blogg:
Snapchat isn’t about capturing the traditional Kodak moment. It’s about communicating with the full range of human emotion — not just what appears to be pretty or perfect. (...) We’re building a photo app that doesn’t conform to unrealistic notions of beauty or
perfection but rather creates a space to be funny, honest or whatever else you might feel like at the moment you take and share a Snap.6
3 Ibid
4 Ibid
5 Evan Spiegel. Let’s chat. Snapchat (Blogg). 2012-05-09.
http://blog.snapchat.com/post/22756675666/lets-chat (Hämtad 2014-11-03) 6 Ibid
Antalet användare har hittills ökat stadigt och idag använder cirka 100 miljoner människor världen över Snapchat varje månad. Dessa skickar varje dag cirka 700 miljoner snaps.7 Majoriteten av användarna, hela 70 procent, är kvinnor.8
2.2 Definition av uppsatsens centrala begrepp
I detta avsnitt kommer vi att förklara några av uppsatsens centrala begrepp.
Snapchat. Inledningsvis vill vi definiera vårt mest använda begrepp, nämligen Snapchat.
För den som inte tidigare har varit i kontakt med eller känner till detta fenomen tänkte vi sammanfatta vad Snapchat är för något och hur det fungerar.
Snapchat är en mobil applikation som finns tillgänglig för de mobila plattformarna iOS och Android. Vi kommer att benämna Snapchat både som applikation och nytt medium, då det är ett medium i form av en applikation. Snapchat går ut på att användarna skickar så kallade snaps till varandra, vilket är foton och videoklipp tagna med användarens
mobiltelefon. Användaren har även möjlighet att skriva en text eller rita på dessa foton och videoklipp samt lägga på ett filter, aktuell temperatur, hastighet eller klockslag. När detta är genomfört kommer användaren till sin kontaktlista där den bockar för vem eller vilka som snapen ska skickas till. När mottagaren mottar en snap kan hen endast se snapen i ett, av avsändaren själv, förvalt antal sekunder, varpå fotot eller videoklippet försvinner. Innehållet sparas varken på mottagarens mobiltelefon eller på Snapchats server. För att kunna se fotot eller videoklippet måste mottagaren även hålla fingret mot mobiltelefonens skärm. Trots att Snapchat inte sparar det innehåll användarna skickar är det möjligt att ta en så kallad screenshot, alltså fotografera skärmen på mobiltelefonen och det innehåll som visas. Om mottagaren tar en screenshot blir dock avsändaren meddelad att detta har skett genom en notifikation. Det finns även en funktion som kallas My Story, som tillkommit i efterhand. Detta är en möjlighet för användarna att publicera ett foto eller ett videoklipp som är
tillgängligt för avsändarens samtliga kontakter, liknande tidslinjen på exempelvis Facebook eller Instagram. Fotot eller videoklippet ligger sedan kvar i 24 timmar att se på ett
obegränsat antal tillfällen. En annan funktion som tillkommit efter Snapchats lansering är en
7 Kyle Wong. Why Marketers Should Put Snapchat On Their Home Screen. Forbes. 2014-10-22.
http://www.forbes.com/sites/kylewong/2014/10/22/why-marketers-should-put-snapchat-on-their-homescreen/
(Hämtad 2014-12-15)
8 Macmillan, Douglas. Snapchat CEO: 70% of Users Are Women. WSJ.D Technology. 2013-11-20.
chatt. På denna kan användarna skriva meddelanden till varandra i realtid. Utmärkande för chatten på Snapchat är att dessa meddelanden, likt övriga snaps, försvinner efter det att mottagaren öppnat dem.
Förutom Snapchat kommer vi att använda böjningar av ordet, så som snaps (snap i plural) och snapa (skicka en snap).
Bild 1 till vänster: Såhär ser det ut när ett snap ska skickas och avsändaren ska välja mottagare ur kontakslistan. Bild 2 till höger: Notifikationen på avsändarens smartphone då
mottagaren screenshottat dennes snap.
Mobil applikation. Mobil applikation är den kategori som Snapchat går under, vilket gör det
relevant att definiera vad vi menar när vi använder oss av detta begrepp.
En (mobil) applikation är ett datorprogram som är skapat för att tillämpas på ett visst sätt. Just en mobil applikation innebär även att den medföljer en viss elektronisk plattform, i denna uppsats talar vi om applikationer tillhörande mobiltelefoner (smartphones).9
9 Sten Henriksson. Applikation. Nationalencyklopedin. 2015.
Smartphone. En smartphone krävs för att kunna använda en mobil applikation som
Snapchat. En smartphone är en slags mobiltelefon som har avancerade datorfunktioner. Den kan koppla upp sig mot Internet och har en inbyggd kamera. Ofta har den även en qr-läsare och satellitnavigator. Mobiltelefonens funktioner styrs genom att användaren trycker eller drar fingret direkt på skärmen, som är tryckkänslig. Dessa funktioner gör att det idag är möjligt att via mobiltelefon använda många av de vanligaste datorfunktionerna, till exempel sociala medier och e-post, vilket har gjort att gränsen mellan smartphones och datorer alltmer suddats ut.10
3. Syfte och frågeställningar
Syftet med denna uppsats är att diskutera och identifiera användningen av och motiven bakom användandet av Snapchat. Vi ämnar undersöka och gruppera vilka behov som finns hos studenter som använder Snapchat som påverkar hur de använder applikationen. Vi kommer även att göra en jämförande analys av mäns och kvinnors användande av Snapchat och diskutera kring eventuella skillnader.
Uppsatsens syfte preciseras i följande frågeställningar:
• Hur använder universitetsungdomar Snapchat?
• Vilka motiv och tillfredsställelser ligger bakom universitetssungdomars användande av Snapchat?
• Vilka skillnader kan iakttas i hur manliga respektive kvinnliga universitetsungdomar använder Snapchat?
3.1 Avgränsningar
Denna uppsats undersöker vad användare av Snapchat gör med applikationen. Vi har dock inte haft möjlighet att undersöka samtliga användare utan vi har valt att avgränsa oss till studenter vid Örebro universitet. Vi forskare är själva studenter vid Örebro universitet där 17
10 Dicte Helmersson. Smartmobil. Nationalencyklopedin. 2015.
000 personer studerar.11 Då majoriteten av Snapchats användare är mellan 13-25 år,12 ramar vi in en del av dessa i och med att medianåldern för studenter vid universitet är 25 år13. Därmed tillhör studenter även den åldersgrupp där högst andel av personerna äger en smartphone.14 Trots att vårt urval är begränsat är det fortfarande en både relevant och intressant urvalsgrupp.
En annan avgränsning vi valt att göra är att enbart se till de skillnader som finns mellan män och kvinnor. Detta gör att vi inte kommer att dra några kausala samband då vi inte kan utesluta andra bakomliggande orsaker till de samband vi eventuellt finner. Vi anser dock att detta perspektiv är av intresse på grund av den stora majoriteten av kvinnor som använder Snapchat och vi vill ta reda på om detta faktum påverkar användningen. Vår urvalsgrupp är även relativt homogen sett till ålder och sysselsättning vilket minskar risken för eventuella kausala felslut.
3.2 Uppsatsens disposition
I denna uppsats har vi hittills presenterat en inledning inklusive vårt vetenskapligt problem, bakgrund, syfte och frågeställningar samt avgränsningar. Nästföljande avsnitt i denna uppsats är “4. Tidigare forskning och teoretiska utgångspunkter”, där tidigare forskning som gjorts inom det fält vi ämnar undersöka presenteras. Detta efterföljs av en övergripande bild av vår teori Uses and gratifications med underrubriker som behandlar kritik och teorins relevans i just vår uppsats. Därefter kommer avsnittet “5. Metod, urval och material”, ett avsnitt som frångår den traditionella modellen för en uppsats. På grund av vårt metodval kommer vi att inleda med att presentera vår metod, därefter material och urval för att sedan avsluta med metodproblem. Nästföljande avsnitt är “6. Resultat” där vi radar upp våra resultat utifrån de teman som våra frågeställningar ställer upp. Dessa resultat kommer sedan att analyseras och diskuteras i det efterkommande avsnittet “7. Diskussion”. Avslutningsvis
11 Sara Arvidson. Universitetet i siffror. Örebro universitet. 2014-09-18.
http://www.oru.se/Om-universitetet/Fakta-och-siffror/Universitetet-i-siffror/ (Hämtad 2015-01-07)
12 Mike Isaac. We Still Don’t Know Snapchat’s Magic User Numbers (But Here’s a Bunch of Other Interesting
New Stats, Including About Norway!) WSJ.D Technology. 2013-11-24. http://allthingsd.com/20131124/we- still-dont-know-snapchats-magic-user-numbers-but-heres-a-bunch-of-other-interesting-new-stats-including-about-norway/ (Hämtad 2015-01-07)
13 Universitet och högskolor. Studenter och examinerade på grundnivå och avancerad nivå 2012/13. Statistiska centralbyrån. 2014-04-24.
http://www.scb.se/Statistik/UF/UF0205/2012L13D/UF0205_2012L13D_SM_UF20SM1401.pdf (Hämtad 2015-01-07), s. 18
kommer vi, utifrån tidigare avsnitt, dra slutsatser i avsnittet “8. Slutsatser” där vi även diskuterar förslag på framtida forskning. Allra sist sammanfattas vår undersökning och uppsats under “Sammanfattning” och uppsatsen avslutas med en käll- och
litteraturförteckning samt bilagor.
4. Tidigare forskning och teoretiska
utgångspunkter
4.1 Tidigare forskning
Den mobila teknologin är ett relativt nytt fenomen som ständigt utvecklas och ökar i
popularitet i och med att människor blir alltmer rörliga. Till detta fält hör Snapchat och som vi nämnt i föregående avsnitt är Snapchat en relativt ny applikation. Detta gör att
forskningsfältet är smalt. De enda forskare som berört just Snapchat som fenomen i en undersökning är Roesner, Gill och Kohnos15. I denna undersökning kom forskarna fram till att Snapchats framgång inte endast har med säkerheten att göra, trots applikationens
huvudsyfte att innehållet inte sparas. Snapchats användare ser snarare applikationen som underhållande. Då känsligt innehåll inte är vad användarna vanligtvis skickar är det inte viktigt att innehållet definitivt försvinner. Att innehållet försvinner är dock en fördel, då det blir mer accepterat att skicka ett flertal foton, som på annat medium kan uppfattas som spam eller att fotona är för “vardagliga”. Några av respondenterna menade även att de inte skickar känsliga foton för att de helt enkelt inte litar på Snapchats säkerhet. Vår uppsats
kompletterar denna undersökning genom att inte bara se till användningen och säkerhetsaspekten utan även se vilka motiv och tillfredsställelser som ligger bakom
användningen. Detta i och med att vi använder oss av teorin om Uses and Gratifications, till skillnad från ovanstående undersökning som inte redovisar någon form av teoribas. Att den mobila teknologin, där alltså Snapchat ingår, är så pass outforskad menar forskaren Goggin
15Roesner, F; Gill, B; Kohno, T. (2014):
Sex, Lies, or Kittens? Investigating the Use of Snapchat’s Self-Destructing Messages
är överraskande. Dels för att det är viktigt att förstå hur teknologin är strukturerad och hur mobila industrier fungerar, dels för att se det som är fördelaktigt med mobila applikationer.16
I brist på forskning kring just Snapchat är det av intresse att överblicka forskningsfältet kring sociala medier generellt, alltså närliggande forskningsfält. Sociala medier som
Facebook, Instagram och Twitter utgörs till viss del av funktioner som liknar Snapchats och används på liknande sätt av en liknande målgrupp. I Murthys studie om Twitter som
publicerades 2012, presenteras teorier, både kring sociala medier över lag samt kring Twitter i egenskap av socialt medium, ur ett sociologiskt perspektiv. Murthy menar att alla sociala medier till viss del handlar om att producera innehåll i syfte att styrka sin identitet. Trots att de vardagliga inläggen som ofta publiceras på sociala medier kan ses som banala bär de på mening och blir ett uttryck för bekräftelse. Dessa inlägg kan ses som verktyg för användarna att söka uppmärksamhet.17 Genom inläggen som publiceras på sociala medier lär vi oss om
våra medmänniskors vardag, vanor, vad de gör och var de befinner sig. Det kan till exempel vara en relativt ny bekantskap men genom att följa denna person på sociala medier lär man känna hen på en mer multidimensionell nivå och får till exempel ta del av hens musiksmak, åsikter och var hen befinner sig. Murthy talar om att vi eventuellt får se en mer
verklighetstrogen bild av människors liv på sociala medier.18 Murthys teorier kan knytas till Goffmans liknelse vid livet som en teaterscen, där han resonerar kring en främre respektive bakre region, där den främre regionen representerar det vi utåt sett visar för andra människor och den bakre regionen där vår personlighet formas. I Jaget och maskerna diskuterar
Goffman kring förtrolighet mellan individer att våga komma ut i den bakre regionen. Översätter vi detta till dagens sociala medier och Snapchat kan frågan ställas huruvida användarna känner sig tillräckligt säkra att komma ut i den bakre regionen eller om de väljer att posera i den främre regionen, det vill säga om de visar deras verklighet eller en
tillrättalagd sådan.19 Murthy är dock en aning tveksam till Goffmans teori och menar att risken är att vi visserligen får ta del av människors vardag, men en tillrättalagd version av denna. Användarna på sociala medier kan fortfarande välja att dölja vissa aspekter av sitt liv och framhäva det de vill att andra ska se.20 Fleur resonerar i linje med Murthy och menar att
16Goggin, Gerard. Facebook’s mobile career. New Media and Society no 7 (2014): 1068–1086, doi: 10.1177/1461444814543996. s.1069
17Murthy, Dhiraj. Towards a Sociological Understanding of Social Media: Theorizing Twitter. Sociology no. 6 (2012): 1059-1073 doi:10.1177/0038038511422553
http://soc.sagepub.com.db.ub.oru.se/content/46/6/1059.full.pdf, s. 1061-1062) 18 Murthy s. 1065
19 Goffman, Erving, Jaget och maskerna: en studie i vardagslivets dramatik, 4. uppl., Prisma, Stockholm, 1998, s. 97-119
den bild som unga människor uppvisar på sociala medier är den identitet som de vill ha. Därför är det viktigt att de aktivt och aktsamt tänker på hur och vilka foton de publicerar på sociala medier.21
Den tidigare forskningen som utgått från teorin om Uses and gratifications är överens om att denna teori är idealisk för att undersöka användningen av nya medier då teorin ser publiken som aktiv istället för att lägga fokus på mediet och därmed göra publiken mer eller mindre passiv. Grellhesi och Punyanunt-Carter menar att Uses and gratifications kan ge ny och värdefull information om aktuella trender inom kommunikation. Användare av ny teknologi hittar fler sätt att använda och fylla behov i linje med att teknologin utvecklas och dessa kan med hjälp av Uses and gratifications identifieras.22
I den tidigare forskningen som utgått från teorin om Uses and gratifications har olika gratifications för motiven bakom användandet identifierats. Dessa har varierat beroende på typen av undersökning och olika medier. Några av de mest frekventa är dock delning och mottagande av information, avslappning och eskapism, social interaktion samt
underhållning.
En av de första och mer kända studier som gjorts inom teorin om Uses and gratifications är Lazarsfelds undersökning av radioprogram. I denna undersöktes ett radioprogram där lyssnarna fick delta i frågetävlingar. Lazarsfeld och Herzog ville ta reda på vilka faktorer som motiverade lyssnarna till att ta del av radioprogrammet. Lazarsfeld och Herzog fann fyra anledningar som motiverade till att lyssna; competition, education, self-rating och sporting.23
Flertalet av de tidigare undersökningarna inom fältet är makroinriktade och använder sig av kvantitativa metoder. Detta är därmed ett gap i forskningen som vår undersökning kan fylla, då vi kommer att genomföra en mer djupgående och kvalitativ undersökning.24
Gogging, som länge studerat mobil kommunikation, gjorde 2014 en övergripande fallstudie om Facebooks mobila karriär.25 Fallstudiens syfte var att förstå Facebooks roll i den mobila teknologin samt att förstå den sociala och kulturella innebörden av denna nya fas av Internet
21Fleur, Gabriel. Sexting, selfies and harm: young people, social media and the performance of self-development. 2014-05. (s. 104-112) no 151 Media international Australia.
http://web.b.ebscohost.com.db.ub.oru.se/ehost/pdfviewer/pdfviewer?sid=377ece75-cd7d-49a7-b185-f00c4a232b76%40sessionmgr111&vid=1&hid=115, s. 105
22 Grellhesl, Melanie; Punyanunt-Carter, Narissra M.Using the uses and gratifications theory to understand
gratifications sought through text messaging practices of male and female undergraduate students. Computers
in Human Behaviour. no 6 (2012): 2175–2181. doi: 10.1016/j.chb.2012.06.024. s. 2180 23 Nabi och Oliver, s. 149
24 Bryman, Alan. Samhällsvetenskapliga metoder. Liber: Malmö, 2001 s. 33 25Goggin, s. 1070-1071
och kommunikation. I studien diskuteras en viktig nyans av den mobila kulturen, nämligen foton tagna med mobilkameror. Framfarten beror främst på utvecklingen av smartphones. När det kommer till exempelvis Facebook handlar det om foton tagna med användarens mobiltelefon som direkt kan publiceras på hens tidslinje. Trots denna utveckling kom Goggin fram till att det är överraskande många som tycker att det känns pinsamt eller olustigt att lägga upp foton på detta sätt.26 Att det konstaterats en motvillighet till att publicera foton från mobiltelefonen på Facebook gör det intressant att undersöka
användningen av Snapchat. Detta då Snapchat som applikation bygger på just delning av foton och videoklipp tagna med mobiltelefon. Goggins slutsats är att vi inte vet så mycket om användarna av mobila Facebook som det krävs för att kunna lokalisera och förklara vilka kulturella och sociala faktorer som påverkas av ny teknologi.27
Grellhesi och Punyanunt-Carter använder i sin studie från 2012 teorin om Uses and gratifications genom att analysera de mest förekommande behoven vid användandet av textmeddelanden (sms). Studiens syfte var att ta reda på vad som motiverar unga studenter till att skicka textmeddelanden. Studien undersökte även likheter och skillnader mellan män och kvinnor. Resultaten visade att de viktigaste behoven att bli uppfyllda var mobilitet och tillgänglighet. Forskarna menar att det passar in i studenters hektiska livsstil. Den mest framträdande skillnaden mellan könen var att kvinnor har en starkare vilja att dels vara självständiga men även att alltid vara tillgängliga om familj eller vänner vill kontakta dem. Detta tolkar forskarna som ett naturligt resultat av traditionellt kvinnligt beteende.28 Bortsett från denna skillnad fann forskarna inga större olikheter mellan män och kvinnor. I
undersökningen är underhållning ett av de behov som är minst viktigt för användarna vilket forskarna menar beror på att det finns mobila applikationer som enbart existerar i syfte att underhålla (till skillnad från sms).29 Undersökningen visar även på att det är relevant att göra ett särskiljande i användningen mellan män och kvinnor vilket även vi valt att göra i vår undersökning. Forskarna diskuterar även kring framtida forskning och belyser att nya former av textmeddelanden borde undersökas, vilket är ännu ett argument för vår undersöknings relevans. Detta då Snapchat inte bara kan ses som en mobil applikation, utan även som ett socialt medium som kan användas till att kommunicera via en mobiltelefon.
26 Ibid, s. 1070
27 Ibid, s. 1075-1080
28 Grellhesl och Punyanunt-Carter, s. 2178 29 Ibid, s. 2179
4.2 Teorin om Uses and gratifications
I vår undersökning kommer vi att utgå från teorin om Uses and gratifications. Uses and gratifications utgår från att all medieanvändning beror på publiken själva och dess tillfredsställelser, behov, önskningar och motiv.30 Rötterna till denna teori ligger i undersökningar gjorda redan på 1940-talet, bland annat Lazarsfelds radiostudie som vi nämnt tidigare. Teorin om Uses and gratifications utgår från en aktiv publik vars egna behov och begär påverkar hur mediernas budskap mottas och tolkas. Teorin fokuserar alltså på vad människor gör med medierna snarare än vad medierna gör med människorna.31 Katz, en
välkänd profil inom Uses and gratifications, menade att inte ens de mäktigaste medierna kan påverka en publik om inte denna har användning för detta medium eller dess budskap, då människor själva formar sina budskap och väljer vad de “vill” höra. Detta gör att medierna är källor till påverkan men att de verkar i en kontext där de hela tiden omges av andra potentiella källor till inflytande.32 Uses and gratifications menar att publiken själva tar initiativ när det kommer till val av medium och alltså inte är passiva inför mediernas budskap. Detta gör att förståelsen av mediernas effekter på publiken skapas när vi förstår själva publiken, det vill säga deras individuella intressen, förväntningar och behov men även beaktar deras bakgrund, motiv och involvering. Inom Uses and gratifications ses
kommunikationen alltså ur ett psykologiskt perspektiv. Teorin vilar på särskilda antaganden som bland annat styrks av McQuail, Blumbler och Brown:
1. Att kommunikativt beteende är motiverat och medvetet,
2. att människor är aktiva deltagare som själva väljer sin media och vilket innehåll de tar del av,
3. att sociala och psykologiska egenskaper, den sociala strukturen, sociala grupperingar och relationer samt personligt engagemang skapar kommunikativa beteenden och effekter,
4. att olika medier konkurrerar med andra kanaler när det gäller människors urval, uppmärksamhet och användning och
5. att människor ofta har mer inflytande än medierna när det kommer till medieeffekter och dess process.
Det har även föreslagits ett sjätte antagande, nämligen att människor kan uttala sina egna anledningar till kommunikation och tillhandahålla exakt information om medieanvändning.
30 McQuail, Denis. McQuail´s Mass Communication Theory. 6. uppl., SAGE: Los Angeles, 2010, s. 423 31 Williams, Kevin. Understanding media theory. New York: Bloomsbury Academic, 2010, s. 177-179 32 Nabi och Oliver, s. 148-149
Detta har gjort att de vanligaste metoderna för att samla in data inom Uses and gratifications är metoder där deltagarna själva anger hur och varför de använder sig av ett visst medium.33
I linje med ovanstående punktlista har Katz bekrivit valet av medium och dess process enligt följande: 1) De sociala och psykologiska ursprungen till 2) behov vilka genererar 3) förväntningar på 4) massmedier eller andra källor vilket leder till 5) olika typer av
exponering vilket resulterar i 6) behovstillfredsställelse och 7) andra konsekvenser. Inom Uses and gratifications delas publiken ofta upp efter deras behov, intressen och smak gällande medier. Vanliga grupperingar av behov är information, avslappning, gemenskap och eskapism. Dessa grupperingar är vanliga att applicera när en specifik
medietyp ska undersökas och teorin om Uses and gratifications har använts för att undersöka nya, elektroniska medier och även mobilanvändning. Den centrala frågeställningen inom teorin om Uses and gratifications blir därav: varför använder människor medier och vad använder de dem till?
Inom teorin om Uses and gratifications talas det även om att medier tjänar olika behov i samhället. Dessa behov kan till exempel vara sammanhållning, kulturell kontinuitet, social kontroll och offentlig information av olika sorter. Dessa behov leder till att publiken använder medierna till relaterade ändamål som personlig vägledning, avslappning, anpassning, information och identitetsskapande.34
4.2.1 Kritik mot Uses and gratifications
Teorin har kritiserats för att vara naiv genom att den förlitar sig på resultat från publikens egna redogörelser. Kritiker frågar sig om publiken själv verkligen kan ha insikt i vad som är deras bakomliggande behov när de använder sig av media. Därför kommer vi i vår
undersökning att vara försiktiga med att sätta likhetstecken mellan vad användarna säger att de gör och vad de egentligen gör. Vi kommer även att vara uppmärksamma på om de motsäger sig själva. För att ytterligare motverka denna skevhet hade det varit önskvärt att kombinera flera metoder35, vilket vi kommer att återkomma till under avsnittet “8.
Slutsatser”.
33 Ibid, s. 147-149
34 McQuail s. 423
35 Severin, Werner J. och Tankard, James W. Communication theories: origins, methods, and uses in the mass
Uses and gratifications har också fått motta kritik för att inte vara tillräckligt teoretisk och alltför vag när det kommer till att definiera dess nyckelbegrepp, till exempel vad som menas med behov. Därför är det av vikt att som forskare formulera hur en själv definierar de begrepp hen ämnar använda i sin undersökning. Detta har vi gjort under avsnitt “4.2.2 Uses and gratifications i vår uppsats”, och därmed bör inga tveksamheter finnas när det gäller just vad vår uppsats definierar som behov. Utöver behov anser vi inte att vi använder oss av några nyckelord som är så pass vaga att de bör diskuteras ytterligare.36
Uses and gratifications kritiseras även för sin tilltro till användarna som alltför aktiva i sina medieval. Kritiker menar att vissa användare går mer eller mindre på “autopilot” när de tar del av medier och inte alltid gör ett aktivt val. Användarna kan helt enkelt använda ett visst medium utan ett specifikt syfte mer än att mediet stimulerar dem. Studier som har gett stöd till denna kritik är bland annat i en studie av Kubey och Csikszentmihalyis om TV-tittande, där de kom fram till att användarnas upplevelser av att se på TV var passivitet, avslappning och över lag innebar låg koncentration.37 Just TV:n är dock ett passivt medium i sig, vilket gör att dess publik inte ens har möjlighet att använda mediet på ett aktivt sätt. En person kan till exempel se på TV och samtidigt göra andra saker. Snapchat, å andra sidan, är ett mer aktivt medium vilket därmed även tvingar användarna att vara aktiva. Visserligen kan Snapchat användas genom att enbart ta emot snaps, men frågan är om en passiv användare skulle fortsätta få snaps av andra användare. Detta då innehållet i Snapchat, till skillnad från exempelvis TV, skapas av användarna själva och förutsätter att användarna själva bidrar. Annat som kan inverka på användarnas val som aktiva är mediernas hegemoni som reproducerar den dominerande världsbilden.3839 Detta kommer vi att återkomma till i avsnitt “7. Diskussion”.
Slutligen är det viktigt att ha i åtanke att teorin om Uses and gratifications har funnits i nästan 80 år. Under dessa år har samhället förändrats och utvecklats. Till exempel har de nya mediernas roll expanderat och även de kulturella förväntningarna, vilket påverkar moderna studier. Den tekniska utveckling som skett, särskilt i och med Internets genomslag, har förändrat hur vi kommunicerar med varandra. Detta leder till både utmaningar och möjligheter men det är viktigt att komma ihåg att forskningen idag verkar i en annan miljö än den gjorde i mitten av 1900-talet och därför kan teorin behöva anpassas så att den kan appliceras på dagens nya medier. Detta kommer vi särskilt att ha i åtanke då vi studerar den
36 Severin och Tankard, s. 297 37 Ibid, s. 297-298
38 Nabi och Oliver, s. 151 39 Severin och Tankard, s. 298
tidigare forskningen som gjorts inom fältet, då det är skillnad på att studera äldre medier som till exempel radio jämfört med dagens nya medier som till exempel mobila
applikationer. Därför har vi inte utgått från tidigare identifierade grtificationsinom Uses and gratifications utan har varit öppna för fler och nya gratifications.40
4.2.2 Uses and gratifications i vår uppsats
Som tidigare avsnitt berättat är många forskare överens om att Uses and gratifications utgör en lämplig metod för att undersöka användning och effekt av nya medier. Detta är vad vi ämnar göra i vår uppsats, då vi undersöker hur det nya mediet Snapchat används och vilka motiv och tillfredsställelser som ligger bakomUses and gratifications tilltalar oss även i val av teori då den ser publiken som aktiv och då de själva väljer vilken typ av medium och vilket innehåll de vill ta del av. Detta känns relevant i dagens samhälle och dess tekniska utveckling där valmöjligheterna aldrig har varit större, både vad gäller olika former av medium och innehåll men också olika slags plattformar. Som individ bör användarna alltså idag ha relativt stor makt över sina medieval.
Uses and gratifications ser också till de individuella skillnaderna som ofta finns när det kommer till användande av olika medier. Två personer som till exempel ser på samma TV-program kan få olika behov uppfyllda. En person kan titta för nöjets skull medan en annan vill lära sig något.41 Detta vill vi utnyttja i vår undersökning då vår förhoppning är att hitta flera olika former av motiv och tillfredsställelse hos personerna i vår undersökning.
Uses and gratifications vilar även på antagandet att människor kan uttala sina egna anledningar till kommunikation och tillhandahålla exakt information om
medieanvändning.42 Detta går väl ihop med vår valda metod, fokusgrupper, där vi vill att deltagarna själva berättar om sin användning.
Behov är ett nyckelbegrepp inom teorin om Uses and gratifications och är således ett
viktigt begrepp i vår uppsats. Nationalencyklopedin definierar behov på följande sätt: “Begrepp som inom fysiologi och psykologi används för att förklara människors och djurs målinriktade beteende.”43
40 Nabi och Oliver, s. 155
41 Ibid, s. 239 42 Williams, s. 166
43 Per-Olow Sjödén. Behov. Nationalencyklopedin. 2015.
Ett särskiljande av behov kan göras mellan biologiska samt psykologiska och sociala behov. Biologiska behov kan till exempel vara hunger och törst medan psykologiska och sociala behov kan handla om trygghet och gemenskap.44 I denna uppsats kommer vi enbart att fokusera på de sistnämnda behoven då vi anser att de biologiska behoven varken uppfylls eller är relevanta för syftet med vår undersökning.
5. Metod, material och urval
Detta avsnitt kommer att disponeras enligt följande: metod, material (inklusive urval) och metodproblem.
5.1 Metod
Metoden vi har valt är kvalitativa intervjuer i fokusgrupper. En fokusgrupp liknar ett vardagssamtal där en moderator låter deltagarna i fokusgruppen tala relativt fritt och deltar bara när det krävs relevanta följdfrågor eller när samtalets olika teman lämnas.
Fokusgruppsintervjun blir därför relativt flexibel. Vi valde att använda oss av denna intervjumetodik då vi ämnade utföra vår undersökning på ett djupare plan, vilket vi förhoppningsvis har lyckats med genom att vi hade möjlighet att ställa följdfrågor och anpassa innehållet i intervjun efter deltagarna.45 Genom att använda oss av denna metodik kunde vi komma åt information som annars kunde varit omöjlig att komma åt om vi istället haft ett strikt frågeschema.46
5.1.1 Fokusgrupper
Våra intervjuer genomfördes i fokusgrupper. Fokusgrupper användes redan under 1940-talet för att analysera publikens respons när de lyssnade på radio respektive såg på TV. Det är
44 Nabi och Oliver, s. 239 45 Bryman, s. 301
46 Wibeck, Victoria. Fokusgrupper: om fokuserade gruppintervjuer som undersökningsmetod. Studentlitteratur: Lund, 2000, s. 49
dock först de senaste 15 till 20 åren som just medie- och kommunikationsforskningen på allvar anammat fokusgrupper som forskningsmetod. Detta då denna forskning börjat röra sig från de traditionella metoderna, som främst intresserat sig för mediernas effekt på publiken, mot mer användarorienterade metoder. Detta ligger helt i linje med vår undersökning, som också är användarorienterad.47
Begreppet fokusgrupp syftar på grupper om fler än en person, ofta fyra stycken eller fler.48 Det kan alltså sägas vara en typ av gruppintervju, dock har just fokusgrupper vissa särskiljande drag. Dels är det en form av forskningsteknik och dels går det ut på att samla in data genom gruppinteraktion. I fokusgrupper har även ämnet för intervjun bestämts av forskaren.49
I intervjuer med fokusgrupper är forskaren intresserad av individerna i egenskap av gruppmedlemmar och hur dessa kan komma att reagera på varandras åsikter. Vi har valt denna intervjuform då vi anser att gruppintervjuer till skillnad från enskilda intervjuer kan åstadkomma en diskussion och på så vis ge ett mer djupgående resultat och vi kan få fram fler åsikter genom att deltagarna kan utmana varandra till att utveckla sina svar. Denna intervjuform gör även att deltagarna kan bli ifrågasatta och utmanade genom att de
argumenterar mot varandra. Vi ser även att det har en positiv effekt då resultaten kan bli än mer djupgående och åsikterna variera.50 Då det är just interaktionen mellan deltagarna som
står i centrum i en fokusgrupp så lämpar den sig som metod när handlande och motivation ska undersökas. Detta då deltagarna ofta anstränger sig för att förstå varandra och hur de hanterar olika situationer och varför, som kan leda till att deltagarna ställer frågor till varandra under intervjun vilket är ovärderligt för undersökningens framgång.51 Fokusgrupper kan även ge förståelse för olikheter just för att man får insikt i andras
upplevelser,52 vilket kan ha hjälpt oss i jämförelsen mellan män och kvinnors användande av Snapchat.
Intervjuer med fokusgrupper kan vara mer eller mindre ostrukturerade. Forskarna kan utgå från vissa teman och frågeställningar men kan ändå vara relativt ostrukturerade för att deltagarnas egna åsikter ska komma till uttryck.53
47 Halkier, Bente, Fokusgrupper, 1. uppl., Liber: Malmö, 2010, s. 9-10 48 Bryman, s. 335 49 Wibeck, s. 25-26 50 Bryman, s. 334 51 Wibeck, s. 52-53 52 Ibid, s. 53 53 Bryman, s. 334
5.2 Urval och material
I Wibecks “Fokusgrupper” identifieras fyra steg när det kommer till processen kring intervjuer med fokusgrupper och dessa är planering, rekrytering, diskussionledning och analys.54 Därför har vi valt att dela upp detta avsnitt i dessa fyra underrubriker.
5.2.1 Planering
Planering kommer även genomsyra de övriga tre faserna då dessa är beroende av de beslut som fattas under planeringsfasen. Under Planeringsfasen utses den övergripande
forskningsfrågan efter vilken man sedan väljer en mer eller mindre strukturerad form av fokusgrupp samt sammansättning av grupper. I vår undersökning använde vi fokusgrupper och genomförde semi-strukturerade intervjuer med dem. Vi ville uppnå en öppen diskussion med så lite deltagande som möjligt av oss i egenskap av moderatorer. Fördelen med detta är att deltagarnas egna intressen kan analyseras och det blir möjligt att undersöka om
deltagarna själva rör sig i de aspekter av ämnet som vi som forskare är intresserade av.55 Vi valde dock att till viss del lägga oss i ett mellanläge genom att då och då komma med frågor till deltagarna för att styra upp diskussionen. Detta anses många gånger fungera på bästa sätt när det kommer till fokusgrupper.56 Utifrån detta skrev vi ihop en intervjuguide bestående av bredare teman som vi utgick ifrån i våra intervjuer.57 Denna intervjuguide finns bifogad
under “Bilagor”.
Vi kom fram till att vi ville ha cirka fyra deltagare i varje fokusgrupp, vilket vi ansåg rimligt att vi rent praktiskt hade möjlighet att få tag på. En annan anledning till att ha ett så pass lågt antal deltagare är då det skapas en bättre diskussion i och med att samtliga
deltagare har möjlighet att få ordet. Fler deltagare kan orsaka en längre tystnad eller att inte alla deltagare får komma till tals.58 Vi valde att från början ha två fokusgrupper med tanken att eventuellt lägga till fler för att få tillräckliga resultat. I slutändan blev det fyra intervjuer med motiveringen att det dels är ungefär den tiden vi kan lägga på insamling av material 54 Wibeck, s. 55 55 Ibid, s. 56-58 56 Ibid, s. 58 57 Ibid, s. 73-75 58 Bryman, s. 330
enligt vår tidplan samt då det är kan bli överflödigt att genomföra fler grupper då samma diskussioner och intervjusvar kan upprepas.59
För att skapa en så bra diskussion som möjligt i en fokusgrupp är det önskvärt med olika typer av deltagare, till exempel i fråga om ålder och kön.60 Detta har vi tagit hänsyn till vid fördelning av grupperna. Samtliga grupper är åldersblandade i den mån det har gått då vår urvalsgrupp är relativt homogen i åldern. I de två första intervjuerna blandade vi könen medan de två sista intervjuerna genomfördes separat, en grupp med enbart män och en med enbart kvinnor.
Innan vi genomförde våra intervjuer med fokusgrupper valde vi att genomföra en pilotundersökning för att testa samt säkerställa frågorna inför fokusgrupperna och för att försäkra oss om att undersökningen som helhet blev så bra som möjligt.
Pilotundersökningen gav oss en ökad kunskap om fältet vi undersökte och hjälpte oss därmed att göra intervjuguiden så täckande och relevant som möjligt.61 Denna intervju gav även oss som moderatorer vana och säkerhet gällande hur vi skulle inflika och uppträda under intervjuerna. Vi hade även möjlighet att upptäcka om det fanns frågor som inte deltagarna förstod eller om instruktionerna inför intervjun var tillräckliga.
Pilotundersökningen innebar en semi-strukturerad intervju med en ensam deltagare. Pilotintervjun låg sedan till grund för den slutliga intervjuguiden som vi använde oss av i våra fokusgrupper.62
5.2.2 Rekrytering
Urvalet av deltagare skedde genom en typ av bekvämlighetsurval, vilket är en vanlig
urvalsform hos kvalitativa forskare. I vårt fall motiveras detta med att generaliserbarhet inte är avgörande då intervjuns mål är en mer ingående analys. Vi vill även vara säkra på att deltagarna faktiskt är frekventa användare av Snapchat och kan därför inte använda oss av ett helt slumpmässigt urval.63 Det vi dock har tagit hänsyn till är att vårt urval är analytiskt
selektivt i och med att vi valt att ha med just frekventa användare av Snapchat samt en väl
59 Ibid, s. 329 60 Ibid, s. 332-333 61 Halkier, s. 13-14 62 Bryman, s. 170-171 63 Ibid, s. 312-313
avvägd fördelning mellan män och kvinnor64 (vilket vi kommer att återkomma till senare i detta avsnitt).
Urvalet har gått till så att vi kommer la ut en förfrågan om att delta i vår undersökning i en Facebook-grupp som heter Dom kallar oss studenter. Denna grupp är enbart för studenter vid Örebro universitet och har i skrivande stund 6 775 medlemmar.65 Urvalet är alltså delvis en väntrumsundersökning, då personer på eget initiativ vänt sig till denna Facebook-grupp och tagit del av vårt inlägg. Urvalet blir även till viss del ett snöbollsurval då personer som uppmärksammat vårt inlägg har länkat denna till sina egna vänner i kommentarsfältet till inlägget. I och med att det är näst intill omöjligt att få tag på samtliga studenter vid Örebro universitet som använder Snapchat är snöbollsurval underlättande då vi kan utnyttja våra intervjupersoners kontakter för att få fler deltagare.66 Avgränsningen vi har gjort är att alla
deltagare är frekventa användare av Snapchat samt studerande vid Örebro universitet, vilket vi anger som ett kriterium för att delta och har alltså tagit reda på detta i förhand.
Bild 3. Vår förfrågan i gruppen Dom kallar oss studenter på Facebook.
Att använda en kvalitativ metod kan innebära många ändringar och justeringar i vilket och omfattningen av material som ska användas, det kan komma läggas till eller tas bort efter hand tills dess att undersökningen uppnått teoretisk mättnad.67 Vi utgick från två
fokusgrupper men lämnade det som sagt öppet för att eventuellt genomföra fler om vi ansåg att materialet inte var tillräckligt uttömmande eller besvarade våra frågeställningar. I
64 Halkier, s. 25
65 Dom kallar oss studenter. Facebook (Grupp).
https://www.facebook.com/groups/115175335172525/members/ (Hämtad 2015-01-07) 66 Bryman, s. 313
slutändan valde vi att komplettera med ytterligare två fokusgrupper varefter vi ansåg att vi uppnått teoretisk mättnad.68 I de två första fokusgrupperna valde vi att blanda män och kvinnor medan vi i de två senare fokusgrupperna delade upp könen var för sig. Detta för att vi ansåg att det gav en bättre möjlighet till jämförelse mellan könen. I det förstnämnda fallet kontrasterar sig könen mot varandra och detta kan vi sedan analysera och jämföra med i det sistnämnda fallet då könen är åtskilda för att se om några skillnader kan iakttas.
Fokusgrupp nr. 1 2 3 4
Deltagare Viktoria (22) Estelle (25) Silvia (21) Gustav Vasa (23) Ludwig (25) Carl-Philip (22) Diana (25) Chris (21)
Carl Gustav (21) Ulrika (21) Kate (20) Daniel (23) Marie (21) Margareta (24)
Tabell över våra fokusgrupper och dess deltagare med åldern inom parentes
En vanlig diskussion när det kommer till fokusgrupper är huruvida deltagarna ska känna varandra eller inte. Då vi har en relativt liten urvalsgrupp samt haft vissa svårigheter att få tag på tillräckligt många deltagare valde vi att även ha med deltagare som antingen varit bekanta med oss forskare eller med varandra sedan tidigare. Vi anser att detta inte har haft betydelse för vår undersökning utan snarare varit positivt då det kan vara avgörande för att vissa deltagare ens väljer att ställa upp samt att det hjälper diskussionen att flyta på. De deltagare som vi ansett känner varandra för väl sedan innan valde vi dock att placera i olika grupper så att förekommande samspelsmönster och statusskillnader inte skulle spela in alltför mycket.69 Vissa forskare menar att, beroende på projektets syfte, det inte spelar någon roll om deltagarna känner varandra eller inte då båda fallen kan vara lika lämpliga.70 I denna uppsats är deltagarna i fokusgrupperna anonyma genom att vi benämnt dem med nya, påhittade namn.
5.2.3 Diskussionsledning
68 Ibid, s. 328 69 Bryman, s. 332-333 70 Halkier, s. 28Genom vår urvalsmetod fick vi tag på fjorton deltagare bestående av sex män och åtta kvinnor. I intervjuerna har vi som sagt utgått från vissa teman i och med vår intervjuguide men över lag har deltagarna själva fått styra intervjun. Som moderatorer har vi
huvudsakligen observerat intervjun men då samtalet avstannat eller kommit in på sidospår varit uppmärksamma och introducerat nya ämnen utifrån intervjuguiden. Dessa ämnen introducerades både som frågor och som beskrivningar av problemområden där deltagarna fick möjlighet att uttrycka sina åsikter. Även följdfrågor förekom för att få ett så
uttömmande material som möjligt. Trots att intervjuerna var ostrukturerade är det dock relevant att ställa en slutfråga för att försäkra sig om att deltagarna har fått säga allt de vill samt att det ofta kan komma fram till intressanta aspekter just vid intervjuns slut. Därför avslutade vi även varje intervju med en fråga i stil med “Är det någon som har något mer att tillägga”?71
Intervjuerna pågick mellan 30 och 45 minuter och ljudet spelades in för att sedan transkriberas. Dessa transkriptioner är alltså slutprodukten av vårt material och omfattar cirka 70 sidor text. Innan intervjuernas påbörjades försökte vi skapa en god stämning och göra deltagarna avslappnade med lite småprat. Därefter informerades deltagarna om undersökningens syfte, varför de valts ut samt vad intervjuerna ska användas till, vad
intervjuer med en fokusgrupp innebär, regler, rättigheter och förhållningssätt samt att de fick möjlighet att ställa frågor.72 Vi inledde även varje intervju med att varje deltagare fick uppge namn och ålder.
5.2.4 Analysmetod
Det finns flera olika sätt att bearbeta en fokusgruppsintervju men för att få en så noggrann och systematisk analys som möjligt har vi använt oss av transkribering. När en
transkribering ska genomföras kan detta ske på olika nivåer beroende på noggrannhet i återgivelsen. I Wibecks Fokusgrupper kategoriseras dessa nivåer från I till III, där den sistnämnda är den mest utförliga av dessa. Vår transkription ligger någonstans mellan nivå II och III av dessa, vilken innebär ordagrann transkription inklusive till exempel skratt, pauser och felaktiga starter. Vi har valt att lägga oss på denna nivå då det är själva innehållet som står i fokus och inte detaljerad interaktion mellan deltagarna så som till exempel när de talar
71 Wibeck, s. 75-76 72 Ibid, 90-91
samtidigt.73 Nästa steg var att analysera vår transkribering. En förutsättning för en bra analys är att transkriberingen är väl genomförd. Det är viktigt att deltagarna blir citerade ordagrant, därför lyssnade vi på vissa delar av inspelningarna flertalet gånger. Vi transkriberade även intervjuerna så snabbt som möjligt efter att de genomförts, senast dagen efter.74
Analysen av transkriberingen gjorde vi tillsammans för att resultatet skulle ha så hög intern reliabilitet som möjligt. På så sätt undvek vi risken att tolka det som sades under intervjuerna på olika sätt, då det till viss del rör sig om subjektiva bedömningar.75
Som metod valde vi att göra en kvalitativ innehållsanalys, av Altheide benämnd som etnografisk innehållsanalys76 för att komma åt de innehållsliga aspekterna av det som sagts under våra fokusgrupper. Analysen utgår från syftet med denna uppsats som är att diskutera och identifiera användningen av och motiven och tillfredsställelserna bakom användandet av Snapchat. Större delen av analysen skedde efter att vi genomfört och transkriberat våra fokusgrupper men har även pågått parallellt med datainsamlingen. Analysarbetet inleddes med att vi forskare diskuterade samt läste transkriberingarna från de fyra fokusgrupperna flertalet gånger. Därefter gjordes en sammanställning av var och en av dem där vi radade upp vad deltagarna talade om och delade in detta i mindre delar. Dessa delar grupperades efter de teman som är representerade i våra frågeställningar för att sedan brytas ned än mer i underrubriker.77 En kvalitativ innehållsanalys skiljer sig från en kvantitativ då de teman som
från början ställs upp för att styra analysen ofta kan utvecklas fram och tillbaka och genereras till nya.78 Något vi hade i åtanke under denna process var frekvens, omfattning och intensitet hos deltagarna, det vill säga hur ofta ett ämne togs upp och hur många som tog upp samma ämne. Vi valde även att göra vår innehållsanalys vertikal, det vill säga att vi redovisade varje fokusgrupp och de ämnen som uppkom hos var och en av dessa för att sedan jämföra grupperna med varandra.79 Detta för att få en överblick över om olika åsikter förekom i flera av fokusgrupperna. Målet med vår analys var att finna mönster och göra jämförelser med de data vi samlat in samt mot tidigare teorier och forskning.80
73 Wibeck, s. 93-96 74 Bryman, s. 310 75 Ibid, s. 257 76 Ibid, s. 368 77 Wibeck, s. 99-101 78 Bryman, s. 368 79 Wibeck, s. 107-108 80 Ibid, s. 109
5.3 Metodproblem
Inledningsvis kan det uppstå en del praktiska problem under själva intervjun med fokusgrupper. Dels intrapersonella faktorer, det vill säga att individernas personligheter avgör både deras beteenden i fokusgruppen men också hur de andra i fokusgruppen beter sig. I de intervjuer vi genomfört har det dock inte förekommit, så vitt vi kunnat iaktta, några särskilt starka personligheter som påverkat gruppen på ett extremt varken negativt eller positivt sätt. Vi har även varit uppmärksamma på att alla individer har fått komma till tals under fokusgrupperna. Genom att intervjuerna var semi-strukturerade är det något som vi moderatorer har haft möjlighet att påverka genom till exempel att ställa frågor. Något annat som kan påverka interaktionen bland deltagarna är demografiska variabler som till exempel ålder och utbildning. Detta anser vi inte heller ha påverkat våra intervjuer nämnvärt då vår urvalsgrupp är så pass homogen.81
Just att det är en form av gruppintervju ger både för- och nackdelar. Fördelarna har vi nämnt tidigare men en nackdel kan vara att deltagarna anpassar sig efter varandra. Detta är något som är svårt att undvika men vi har under intervjuerna varit medvetna om att detta kan förekomma och därför varit uppmärksamma på interaktionen i gruppen.82
I en grupp med flera personer blir samtalet ofta mindre organiserat. Då intervjuerna även är relativt ostrukturerade riskerar sidospåren att bli många och därmed kan en del av
materialet bli irrelevant. Risken finns även att vissa ämnesaspekter inte kommer på tal. Detta faktum har vi dock försökt undvika genom att vara uppmärksamma under intervjuerna och med jämna mellanrum ställa frågor till deltagarna som leder dem åter till ämnet. Då vi utgått från vår intervjuguide har vi även sett till att alla ämnen vi ämnat diskutera också har
kommit upp för diskussion.83 I och med att intervjuerna inte är organiserade och består av flera deltagare kan det även bli svårt att höra vem som säger vad, då vi enbart har använt ljudinspelningar under fokusgrupperna. Vi är dock medvetna om detta och har i de fall vi varit osäkra lyssnat på inspelningen upprepande gånger.84 Det faktum att endast ljudet spelats in gör att vi även kan ha missat kroppsspråk och gester som kan ha haft betydelse för vissa uttalanden. Då vi transkriberat intervjuerna så pass kort tid efter de ägt rum har vi dock kunnat minnas de gester och kroppsspråk som haft stor betydelse för diskussionerna.85
81 Wibeck, s. 29-30 82 Bryman, s. 338 83 Wibeck s. 58 84 Ibid, s. 91 85 Ibid, s. 107
En viktig aspekt att vara uppmärksam på är att det ofta skiljer sig mellan hur deltagarna säger att de beter sig och hur de i praktiken beter sig. De kan även ha svårt att utveckla sina resonemang och ge verkliga skäl till varför de handlar som de gör. Vi bör därför vara försiktiga med att sätta likhetstecken mellan vad deltagarna säger och vad de faktiskt gör. För att utesluta denna skevhet skulle det varit önskvärt att kombinera flera metoder utöver fokusgrupperna, till exempel observation. Detta återkommer vi till i avsnittet “8.
Slutsatser”. Då vi genomfört intervjuerna vid olika tillfällen bör vi även ha i åtanke att vi kan ha blivit påverkade av tidigare intervjuer när vi genomförde de nästkommande. För att undvika detta har vi försökt att hålla oss neutrala men ändå se det positiva med detta faktum, nämligen att vi kan dra nytta av dessa tidigare erfarenheter.86
Trots våra avvägningar är fokusgrupper en relativt tidsödande metod jämfört med många andra metoder samt att den är svår att organisera.87 Vi anser dock att detta vägs upp av att
metoden är väl så passande att applicera på vår undersökning och att vi får bättre resultat med denna metod jämfört med om vi hade valt en annan.
Slutligen är det viktigt att innehållsanalysen av transkriberingen sker systematiskt, då vi forskare annars lätt kan förbise någon kritisk faktor i analysen, särskilt då vårt material är så pass omfattande. Vi har därför behövt ha i åtanke att vara både noggranna och systematiska när vi gjort analysen av vårt material. Bland annat har vi skrivit ut samtliga transkriberingar och antecknat på dessa med olika färger och symboler. Analysen har vi gjort tillsammans.88 Vidare har kontexten en viss betydelse i intervjuerna, till exempel kan deltagare ändra åsikt under intervjuns gång eller använda sig av olika språk så att samma sak sägs på olika sätt och får dem att uppfattas som motsägelsefulla.89 Vi har haft detta i åtanke när vi analyserat materialet.
5.3.1 Reliabilitet
Vi har tidigare i uppsatsen diskuterat vår undersöknings externa reliabilitet, det vill säga huruvida den är generaliserbar eller inte. Detta är dock ett kriterium som är svårt att uppfylla inom kvalitativ forskning då det inte är möjligt att frysa den sociala miljön som
undersökningen sker i. Till detta tillkommer att just vår undersökning har en avgränsad
86 Wibeck, s. 100 87 Bryman, s. 324-328 88 Wibeck, s. 106 89 Ibid, s. 106-107
