Kalle och Chokladfabriken –En jämförelse mellan bok och film

1 ÖREBRO UNIVERSITET

Grundlärarprogrammet, inriktning mot arbete i förskoleklass och grundskolans årskurs 1-3 Svenska språket

Svenska, Självständigt arbete inriktning f-3, A-nivå, 15 högskolepoäng HT 2020

Kalle och Chokladfabriken

Linnea Wilén & Jessica Landberg

2

Abstract

Syftet med detta arbete är att genom boken och filmen Kalle och chokladfabriken, beskriva hur Willy Wonka framställs, och hur han kan relateras till Dahls liv. Vi undersöker även vilka normsystem som blir framträdande i båda medierna samt hur Oompa-Loompiernas låtar ändrar form och hur olika aspekter beskrivs. En norm är något som definieras enligt följande: ”[…] ett normsystem anger det normala mönster som individers handlingar bör

överensstämma med” (Bergström, 1990). Genom de olika medierna vi analyserat har vi kommit fram till att det finns många aspekter som omarbetats vid filmatiseringen av boken. Vårt resultat visar oss att normerna som finns i boken och filmen är baserade på samhället karaktärerna lever i samt att Wonka framställs på olika sätt beroende på vem han talar med. Vårt resultat visar även att Oompa-Loompiernas låtar ändrar karaktär samt att omgivning och personer beskrivs på olika sätt beroende på mediet som förmedlar dessa. Arbetet avslutas genom en diskussion gällande relevansen för undervisning baserad på Kalle och

chokladfabriken. Under diskussionen behandlas även Dahls påverkan på boken och filmens kontext samt dess relevans i skolundervisning. Enligt Martinsson och Reimers (2014) är diskussion av stor vikt för att eleverna ska få bästa förutsättningarna för lärande. För att alla elever ska få möjlighet att utvecklas måste de få variation i undervisningen. Detta kan ske genom diskussion gällande frågor inom exempelvis normer, ironi och fantasi. En kombinerad undervisning är enligt både Skolverket (2011) och Nemert och Rundblom (2004) det bästa sättet att lära sig på och därför blir undervisning med Kalle och chokladfabriken relevant.

Sökord: Norm, Kalle och Chokladfabriken, normsystem, Roald Dahl, bok och film, children norms.

3

Innehållsförteckning

1.

Inledning

2.

Syfte och frågeställning

3.

Bakgrund

3.1 Roald Dahl ...5

3.2 Normsystem ...6

3.3 Bok och film ...7

4.

Tidigare forskning

4.1 Willy Wonka ...8

4.2 Normer ...9

4.3 Bok och film ...9

5.

Metod och Material

5.1 Sammanfattning av boken och filmen ... 11

6.

Analys

7.

Slutsatser

7.1 Roald Dahls relation till Willy Wonka och Kalle Spann ... 21

7.2 Normer ... 22

7.3 Oompa - Loompier ... 23

7.4 Beskrivningar ... 23

8.

Diskussion

8.1 Kalle och chokladfabriken i skolan ... 26

4

1. Inledning

Svenskundervisningen ska behandla kunskap om språket. För att få denna kunskap måste eleverna ges möjlighet att lära på olika sätt (Skolverket, 2011, s.257). Dagens samhälle är uppbyggt på teknik av olika slag vilket kan skapa förutsättningar men även hindra

utvecklingen hos eleverna. Detta blir ett dilemma för lärare eftersom det krävs mycket av dem för att skapa en lärmiljö där teknologin samspelar med traditionell undervisning (Mossberg, Shüllerqvist & Johansson, 2017). Alla människor lär sig på olika sätt, därför menar

Skolverket (2011) att det ska finnas utrymme för alla att lära sig på just sitt sätt. Detta gör att lärsituationer där både bok och film samspelar kan utveckla elevernas lärande (Skolverket, 2011). UNICEF (2019, s.3) skriver att barn skapar sig en identitet utifrån den kunskap de tillägnas. Därför är det av stor vikt att alla får en möjlighet att ta del av kunskap på olika sätt för att skapa sin egen identitet. Något som hjälper oss att skapa vår identitet är de normer som framträder i olika situationer. Dessa situationer är ofta påverkade av vuxna som har en stor del i vilka normer barnen tillägnar sig. Dessa normer är även en stor del av skolans kontext där böcker och filmer är centralt. Tenngart (2019, s.18) menar att böcker och filmer gör att man tillägnar sig kunskap genom olika sinnen och de kräver även olika mycket koncentration. Detta har legat till grund vid valet av vårt material. Vi landade i att Kalle och chokladfabriken (Dahl, 1964; Burton, 2005) är ett bra val gällande undervisning i de yngre åldrarna. Kalle och chokladfabriken är skriven av Roald Dahl (1964) och regisserad av Tim Burton (2005). Vi anser att Dahl porträtterar sig själv genom vissa av karaktärerna, så som Kalle Spann och Willy Wonka. Wonkas fascination för godis speglas ofta med hjälp av hans arbetare, Oompa – Loompierna. Denna barnbok och barnfilm lockar mottagaren genom föreställningen om godis. Godis ses ofta som något spektakulärt i de yngre åldrarna vilket även kan skapa ett intresse för innehållet i boken och filmen. Boken och filmen har en målgrupp och ett innehåll som är anpassat för barn. Detta öppnar upp för diskussion gällande många givande aspekter. Därför valde vi att jämföra de olika medierna för att få en bredare kunskap om samspelet mellan böcker och filmer.

2. Syfte och frågeställning

Syftet med denna studie är att beskriva vad som händer när Kalle och chokladfabriken

överförs från bok till film, liksom att diskutera om det kan gynna elevernas lärande baserat på läroplanens mål gällande varierad undervisning med olika arbetsformer.

5

För att uppnå vårt syfte har vi formulerat dessa frågor:

• Hur framställs Willy Wonka och hur kan han relateras till Dahls liv? • Vilket normsystem träder fram i boken respektive filmen?

• Vad händer med Oompa-Loompiernas låtar vid överföringen från bok till film? • Hur beskrivs omgivning och karaktärer i boken respektive filmen?

3. Bakgrund

Under detta avsnitt kommer vi behandla Roald Dahl och hans uppväxt, definitionen av olika normsystem samt bok och film som media.

3.1 Roald Dahl

Vi valde att använda Roald Dahl som bakgrund för att vår studie baseras på hans verk. Vi får känslan av att hans upplevelser har påverkat honom till den man han blev och därför även påverkat hans sätt att skriva. Roald Dahl har en betydande roll i vår studie eftersom han utgör kontexten som skapats i både boken och filmen.

Roald Dahl föddes år 1916 i Wales där han bodde med sina två norska föräldrar och sex syskon. Dahls pappa arbetade sig uppåt från en enkel uppväxt till en rik sofistikerad man. Dahl fick en tuff start i livet då han förlorade sin pappa och en av sina systrar. På grund av detta fick han börja på internatskola eftersom hans pappas önskan var att han skulle få den bästa undervisningen som fanns (Dahl, 1984 s.18–20.) Efter att han gått klart på internatskola började Dahl resa för att senare påbörja ett arbete inom flygvapnet. En krasch gjorde dock att han fick ändra karriär vilket ledde till att han började skriva böcker. Några av hans mest kända verk är Charlie and the chocolate factory, The witches och Matilda (Kreü, u.å). Dahl gifte sig med sin första fru 1953 och de fick fem barn tillsammans. De skilde sig efter 30 år och han gifte om sig med en ny kvinna som senare hjälpt honom marknadsföra sig själv genom olika utställningar och stiftelser. Under sitt liv skrev han barnböcker, manus samt vuxenböcker men även självbiografier. Han var även framgångsrik inom tv-branschen. Roald Dahl dog år 1990, 74 år gammal (Roalddahl.com, u.å).

6

I Dahls (1984) självbiografi mitt liv som pojk får vi ta del av hans tidiga liv. Han beskriver familj, skola samt kompisar och utifrån detta delar han sedan med sig av historier från hans liv. Under Dahls uppväxt fick han höra många berättelser från sina kamrater som tillsammans med samhället han levde i formade honom (Dahl, 1984, s.36). Dessa berättelser kan ha bidragit till många av sekvenserna i boken och filmen Kalle och chokladfabriken. Känslan Dahl förmedlar i sin självbiografi är att alla människor runt omkring honom, utom familjen, var elaka. Dessa människor är ofta vuxna som på något sätt bestraffar barn. Hans mamma var däremot mycket mån om att han skulle behandlas på rätt sätt för att få en bra uppväxt. Han målar upp en bild av en mamma som var hans trygga punkt samtidigt som han var omfamnad av en kärleksfull familj. I självbiografin nämns ofta godis och glass i olika sammanhang vilket får läsaren att förstå att detta var något som stod Dahl nära. Godis beskrivs som något som räddade livet på honom i flera situationer (s.38).

3.2 Normsystem

I detta avsnitt kommer vi diskutera vad ett normsystem är.

Samhället vi lever i är uppbyggt på normer. Samhället, likt normerna, är föränderliga vilket gör att du som befinner dig i ett normsystem i en tid, befinner dig i ett annat senare

(Martinsson & Reimers, 2014, s.12). Det är alltså samhället som bestämmer vilka normer som ska finnas. Skolverket (2011, s.257) uttrycker i Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet att eleverna ska lära sig de olika normer som finns i samhället. Exkluderas barnen från att ta del av dessa normer kan det leda till att de tappar det sociala självförtroendet de behöver för att utvecklas som människor. Ann Heberlein (2014, s.80) menar i Etik –

människa, moral, mening att alla människor ska känna sig inkluderande och blir de utsatta för exkludering och kränkande behandling kan de känna sig förminskade och mindre värda vilket påverkar normskapande. Svenska nationalencyklopedin (1990) definierar norm som ” […] det ’normala’ eller godtagna beteendet i t.ex. en social grupp; konvention, praxis. Ett normsystem anger det normala mönster som individers handlingar bör överensstämma med”. Denna definition visar oss att normer är beroende av vilken kontext du tillhör men även vilket sammanhang du befinner dig i. Detta är något som vårdnadshavarna har stor inverkan på. UNICEF (2019) menar att man är barn tills man är 18 år vilket innebär att vårdnadshavarna kan påverka vilken kontext barnen hamnar i. För att barnen ska få möjlighet att skapa sina normer måste de få vara en del av samhället och olika sammanhang.

7

3.3 Bok och film

Humanisten Martin Karlsson, som skrivit Filmrevolutionen i den svenska skolan 1958 – 1991 (2018, s.5) uttrycker att det uppstår en krock i planeringen av undervisningen mellan läraren, elevernas varierande kunskap, Skolverket samt boken och filmens innehåll. Enligt Ingrid Mossberg Shüllerqvist och Lena E. Johansson (2017, s.6) är denna situation något som ställer höga krav på lärarens kompetens. Vidare skriver de att det viktiga vid användandet av digitala hjälpmedel är att man är medveten om vad man vill förmedla (s.10). Skolverket (2011, s.257) menar att bok och film i svenskundervisningen ska ge eleverna möjlighet att få kunskap om hur man använder språket beroende på kontext. Eleverna ska även få möjlighet att lära sig genom olika media. Läraren ska bland annat hjälpa eleverna att skapa ett intresse för läsning utifrån deras olika förutsättningar.

Anders Öhman menar i litteratur och läsning – litteraturdidaktikens nya möjligheter (2015, s.67) att intresset och antalet läsare har minskat till följd av dagens filmindustri. Samtidigt som kraven i läroplanen säger att eleverna ska lära genom digitala hjälpmedel så som exempelvis film (Skolverket, 2019, s.257). Detta skapar en kollision mellan dagens tekniska samhälle och läsinlärningen. Elisabet Nemert och Gunilla Rundblom (2004, s.61) uttrycker att filmen blir ett sätt för mottagaren att använda flera av sina sinnen. Smith (1997, s.10) menar även att läsningen är lokaliserad på flera ställen i hjärnan. De menar alltså att det krävs mycket av människan både när vi tittar på film och när vi läser en bok.

Skolverket (2011, s.257) uttrycker att eleverna ska få möjlighet att lära sig på olika sätt. Detta är något som användandet av media ger förutsättningar för. Filmerna skapar en möjlighet att förmedla budskap på ett sätt som inte är självklart för de som tittar. Dessa budskap är en biverkning av samhällets ideal (Nemert & Rundblom, 2004, s.67). Nemert och Rundblom (2004) uttrycker att dagens filmer har ett komprimerat innehåll som annars tar flera minuter att läsa i böcker. Detta leder till att koncentrationsförmågan hos mottagaren minskar till följd av det snabba tempot i filmer. Det ska gå fort vilket kan göra att viktiga detaljer som annars finns i böcker måste tas bort eller göras om för att passa det snabba tempot som förväntas i filmer (s.64). Tenngart (2019, s.18) uttrycker i litteraturteori att läsning är ett sätt för

människan att skapa sig en tydligare bild av saker som man annars kanske inte lägger märke till. Han menar vidare att läsning öppnar upp våra sinnen för världen runt omkring oss. Att läsa en bok och kunna fördjupa sig i den kräver stor koncentration av läsaren. Öhman (2015,

8

s.68 – 69) menar även att koncentrationen har minskat i dagens samhälle till följd av mediaanvändning. Sättet att beskriva konsekvenserna av ny teknik går att liknas vid upplevelsen av när boken var ett nytt sätt att förmedla kunskap. Därför blir innebörden i dagens filmer en okänd teknik som även den kommer utvecklas och bli mer lik böckernas självklarhet (Öhman, 2015, s. 69). Genom att samhället är under konstant utveckling utvecklas även undervisningen gällande mediaanvändning i takt med teknikens framsteg.

4. Tidigare forskning

Under detta avsnitt kommer vi presentera tidigare forskning som gjorts om det aktuella ämnet. Vi kommer beröra Willy Wonka, normer samt relationen mellan bok och film.

4.1 Willy Wonka

Karin Nilhammer (2017, s.24) uttrycker i sin uppsats Litteratur, moral, demokrati att Dahl framställer Wonka med ett svängande humör samtidigt som han ska uppfattas som trevlig av läsaren. Hon menar att Wonka framställs som en person med högre status än andra och att han inte måste förhålla sig till någon annan. Hon uttrycker vidare att Wonka utnyttjar sin

överlägsenhet gentemot andra invånare och att dessa ska straffas för att de inte är tillräckligt goda medborgare (Nilhammer, 2017, s.25 - 26). Leo John Loveday (2018) påstår i sin artikel The Sarcastic Implicatures of an Ambivalent Villain: Dahl's Willy Wonka att Roald Dahl använde Willy Wonkas uttryckssätt för att underhålla de ungdomar som läste. Detta var dock något som inte var populärt bland vuxna. Loveday (2018) menar att en sådant uttryckssätt skulle vara till för underhållning samtidigt som det var något som blev svårt att acceptera. Han skriver vidare att Wonkas sätt att uttrycka sig på endast är en försvarsmekanism. Nilhammer (2017, s.21) menar att Wonka ofta formulerar sig på ett sätt som kan anses vara brutalt. Detta framkommer tydligt när Loompierna ska fraktas till England. Oompa-Loompier är en stam av små människor som bodde i små trädhyddor. De fraktas i lådor med hål i vilket signalerar att de inte har samma värde som en människa (Nilhammer, 2017, s.21). Dock är detta något som Wonka inte tyckte var ett konstigt sätt att fraktas på (Dahl, 1964, s.80). Dahl har blivit starkt kritiserad för Oompa-Loompiernas koppling till slaveri och deras afroamerikanska utseende (Behzadi, Kimberley a. 2018).

9

4.2 Normer

Beroende på vilken kontext man tillhör för stunden hamnar man i olika normsystem (Krantz & Fritzén, 2013, s.54). Adam Rutland m.fl (2007, s.46) uttrycker i Childrens attitudes towards nonconformists: Intergroup relations and social exclution in middle childhood att barn måste ta del av normerna för att själva få en uppfattning om dessa samt för att skapa sina egna normer. Dock är detta en svår uppgift. Barn måste lära sig att sortera vilka normer som är acceptabla i samhället och dessa ändras även ju äldre de blir. Doktoranden Maria Heintz (2018, s. 33) som skrivit ”Alla är ju med alla…” Kamratskapande gruppinteraktioner i skolan uttrycker att vi människor anpassar oss efter vilken kontext vi tillhör och därför även de olika normsystemen dessa innefattar. Hon menar alltså att det är omgivningen som påverkar vilka normer man har i just den kontexten (Heintz, 2018). Skolan har även den en stor påverkan på barnens normskapande genom de utvärderingar som genomförs med mål att utveckla relevanta normer (Axelsson, 2010, s.43). Att testa normerna genom olika handlingar anses vara ett sätt att förstå dessa i olika kontexter men även för att försöka bryta dem och skapa sin egen identitet (Heintz, 2018, s.36).

4.3 Bok och film

Alessandra Raengo och Robert Stam (2004 & 2005) har skrivit i sin antologi att överföringen från bok till film blir problematisk. Detta på grund av bortfallet gällande vissa betydande aspekter så som exempelvis människors uttryckssätt. Vid skapandet av en film som är baserad på en bok blir handlingen en tolkningsfråga för regissören enligt professorn Erik Hedling (2001). Rasmus Mathias Carlsson (2017) skriver att slutresultatet påverkas av regissörens tolkning samt när i tiden adaptionen äger rum.

Sonja Svensson (1998, s.61 - 62) skriver i sin uppsats Barnböcker – finns dom? att

barnböcker är något som anpassats för att vara lämpliga för mottagaren. Dock påpekar hon att barnlitteraturen påverkas av yttre faktorer, det vill säga det sammanhang litteraturen tillhör. Josefin Berntsson (2013, s.24) menar i sin uppsats barnboken till förskolan: en kritisk granskning av barnbokens popularitet i förskolan att användandet av barnböcker utvecklar både fantasi, språkanvändning och koncentrationsförmåga. Vidare skriver hon dock att lärare måste arbeta aktivt med böcker för att eleverna ska ha någon nytta av innehållet. Ser vi till fantasi som exempel måste läraren uppmärksamma vad som sker i boken och även diskutera detta med eleverna för att de ska lära sig att skapa egna bilder av det som läses. Hon fortsätter

10

med att ställa sig frågan om inte användningen av media kan bidra till elevernas framtid. Eftersom media blir en del av barnens uppväxt bör dess påverkan bli normaliserat i framtiden (Berntsson, 2013, s.28). Källberg (2015, s.6) skriver att barn får ta del av olika sorters text vid flera olika medier och får på så sätt omedveten kunskap om läsning. Som lärare måste man dock ta tillvara på dessa tillfällen där text visas genom olika media för att dessa tillfällen ska bli meningsfulla. Att kombinera bok och film kan alltså skapa en bredare kunskap hos barnen (Källberg, 2015, s.7).

5. Metod och Material

Vi har valt att arbeta med Roald Dahls (1964) bok Kalle och chokladfabriken. Boken ska sedan jämföras med filmen (Burton, 2005) som har samma namn. I vårt arbete kommer vi benämna dessa två som boken och filmen. Trots att filmen är 15 år gammal är den mer uppdaterad och aktuell i jämförelse med boken och därför kommer vi relatera till filmen som en del av dagens samhälle. När vi läst boken och tittat på filmen har vi utgått från vår

frågeställning för att jämföra överföringen från bok till film.

Vi började med att titta på filmen för att sedan läsa boken. Filmen är bekant för oss sen innan vilket gjorde att dess innehåll redan var känt. Utifrån vår frågeställning skapade vi

överskrifter som vi sedan utgick från när vi sökte efter exempel att analysera. Upptäckte vi en intressant aspekt som ansågs relevant för vår frågeställning analyserade vi denna i relation till det andra verket. Den första överskriften vi fokuserade på var normsystem. Ett exempel på en norm som vi även följer är att man ska behandla andra som man själv vill bli behandlad. Denna norm finns även outtalad i läroplanen. För att hitta relevanta normsystem fokuserade vi på segment som vi anser vara normbrytande i dagens samhälle men även vilka normsystem som är framträdande i boken och filmen. Sedan fokuserade vi på hur Wonka uppför sig i olika situationer men även hur allmänheten ser honom. Därefter relaterade vi Dahls uppväxt till Wonka och Kalle Spann för att visa hans påverkan på kontexten. Detta behandlas i slutsatsen. Karaktärernas uttryckssätt var lättare att se i filmen då vi får ta del av kroppsspråk på ett annat sätt än i boken. Till sist gjorde vi jämförelser av Oompa – Loompiernas sånger samt hur beskrivningar av omgivning och personer framställs i de båda medierna. Att jämföra sångerna samt beskrivningarna blir ett tydligt sätt för oss att få en blick av vad som sker när bok

överförs till film. Även här fokuserade vi på utstickande segment för att på ett enkelt sätt kunna göra denna jämförelse i analysen.

11

Rubrikerna vi använder oss av i arbetet är till för att underlätta och göra det tydligt för läsaren. I analysavsnittet har vi lagt in exempel under rubriker för att man lätt ska kunna följa med i vår redogörelse. Exempel är tydligt markerade med överskrift och blockcitat. Vi gör en beskrivning av händelserna runt konversationerna i filmen med hjälp av parentes och kursiverad text. För att kunna göra en rättvis bedömning av materialet valde vi att använda den svenska undertexten i filmen. Vi gjorde detta för att texten alltid ska vara densamma för alla och för att en egen översättning kan påverka innehållet.

5.1 Sammanfattning av boken och filmen

Roald Dahl är författare till boken Charlie and the chocolate factory som publicerades år 1964. Boken översattes senare till svenska av Viveka Tunek och det är även denna version som vi kommer använda oss av. Filmen är regisserad av Tim Burton och utgavs år 2005. Vi valde Kalle och chokladfabriken för att filmen var en stor del av vår uppväxt och därför vill vi använda oss av den i vårt kommande yrke.

I nästa stycke kommer vi sammanfatta boken och filmen. Vi valde att sammanfatta dessa tillsammans eftersom handlingen är så pass lika varandra. De avvikande aspekterna kommer beröras längre ner under analysavsnittet.

I boken och filmen Kalle och chokladfabriken får vi möta en pojke som heter Kalle Spann. Han är en späd pojke som bor med sin mamma, pappa samt mor- och farföräldrar i ett litet hus på en kulle. I staden där Kalle bor finns det en chokladfabrik. Fabriken är en fantastisk plats där Wonka, ägaren till chokladfabriken, har skapat underbara avdelningar där det mest påhittiga godiset produceras. En dag börjar fabriken, som varit stängd sedan länge, producera choklad igen. Anledningen till att den varit stängd var att de flesta människor i staden var avundsjuka på Wonkas framgång och de försökte vid flertalet tillfällen stjäla hans recept. Efter att fabriken varit stängd en längre tid annonseras det ut att fem guldbiljetter kommer finnas gömda i chokladkakor som ska säljas världen över. Dessa biljetter kommer ge de barn som hittar dem en chans att få besöka fabriken. Kalle och fyra barn till är de lyckliga som har hittat varsin biljett. De resterande fyra barnen kommer från en helt annan uppväxt gentemot Kalle. De fyra barnen är: August Glupsk vars föräldrar äger en korvbutik, Violetta Fagervy som tävlar i tuggummituggande, Erika Salt som kommer från en välbärgad familj och Micke

12

Tevén som älskar att spela tv-spel. Dessa fyra barn hittar guldbiljetterna på varierande sätt så som tur, välbärgade fördelar och matematikkunskaper. Kalle tror inte att han har någon chans att hitta en guldbiljett eftersom han endast får en chokladkaka per år i födelsedagspresent. Han har dock tur och hittar pengar så han får råd att köpa två chokladkakor till. I en av

chokladkakorna finner han en guldbiljett som dagen därpå ger honom entré till fabriken. De resterande barnen hittar sina biljetter genom att äta mycket choklad, ha rika föräldrar som köper tusentals chokladkakor, har en osund inställning till att vinna och förmågan att göra avancerade uträkningar. Under rundturen i fabriken får vi ta del av hur barnen en efter en försvinner genom olika händelser. August Glupsk ramlar ner i chokladfloden och sugs upp av rör för att sedan föras till kolarummet. Violetta Fagervy råkar ut för problem när hon äter ett tuggummi och svullnar upp till ett blåbär. Nästa barn att hamna i knipa är Erika Salt som ramlar ner i ett sopnedkast efter att ha försökt fånga en ekorre. I TV-rummet får Micke Tevén problem då han teleporteras genom luften in i en TV för att sedan komma tillbaka i miniatyr. Efter detta är det endast Kalle kvar. Han vinner sedan chokladfabriken och får flytta in där med sin familj för att driva Wonkas fabrik vidare.

6. Analys

Utifrån vår metod kommer vi i detta avsnitt analysera Kalle och chokladfabriken. Vi

diskuterar Willy Wonka som person, de olika normsystemen, Oompa – Loompiernas sånger samt beskrivningar av omgivningen och personer.

6.1 Willy Wonka

Citaten i detta avsnitt är exempel ur både boken och filmen där vi får ta del av olika beskrivningar gällande Willy Wonka. Vi visar scener där Wonka uppför sig på olika sätt beroende på kontext samtidigt som tidigare forskning kring ämnet visar att Wonka endast beter sig illa.

Den nervösa mannen som har svårt att interagera med andra, som vi får möta i filmen, är inte samma man som beskrivs i början av boken. Han beskrivs då som en fantastisk

uppfinningsman. Ju längre man kommer i boken desto mer säregen blir Wonka. Boken gör honom till en person som är tillbakadragen och egenartad utan att vi får någon förklaring till varför. Genom filmen får vi istället ta del av tillbakablickar som ger oss en förklaring till

13

varför Wonka är den person han är. Kan det vara därför han beskrivs som två olika personer i de olika medierna? Vår uppfattning är att han inte riktigt vet hur han ska hantera de sociala situationer som han hamnar i. Istället använder han sig av en försvarsmekanism i form av ironiska kommentarer som avslutas på ett vänligt sätt.

I kommande exempel får vi ta del av hur invånarna beskriver Wonka innan fabriken lades ner.

6.1.1 Exempel 1, trevlig?

”Herr Wonka är den mest förbluffande, den mest fantastiska, den mest geniala chokladtillverkaren som någonsin funnits! Jag trodde ALLA visste det!” (Dahl, 1964, s.18)

---

” […] han var så trevlig och han gjorde så vidunderliga saker.” (Dahl, 1964, s. 26)

---

”Och hans ögon – hans ögon var lysande klara. De verkade blixtra och blinka hela tiden. Ja, faktiskt hela ansiktet strålade av skämt och skratt.

Och åh, så knipslug han såg ut! Så snabb och klipsk och full av liv!” (Dahl, 1964, s. 68)

Dessa citat visar oss en livsglad och trevlig man. Just dessa citat är från början av boken innan vi själva får möta Wonka som person. De som uttrycker sig om Wonka är dessutom äldre människor som endast träffat honom innan fabriken stängdes. Boken tar upp att det gjorts många försök att stjäla hans recept då många avundas hans framgång. Dessa försök att stjäla Wonkas recept har gjort att han fått stänga ner sin fabrik (Dahl, 1964, s.24). Vid första mötet med Wonka i boken får vi träffa en man som lever upp till invånarnas beskrivningar (Dahl, 1964, s.68). Ju längre tid det går får vi i stället se Wonkas reserverade sätt. Vid första mötet med Wonka i filmen får vi möta en man som känns självgod och bitter. Detta är något som visas genom ett framträdande som han regisserat. Han har skrivit en låt som ska beskriva honom. Ord som används är ”klok”, ”duktig”, ”generös”, ”skicklig”, ”otroligt smart”, ”spektakulär”, ”blygsam” och ”bäst i världen” (Burton, 00:35:15 – 00:36:00). Efter detta får man höra Willy Wonka säga att det var ett magnifikt framträdande. Senare börjar han läsa

14

från manuskort där han läser ordagrant. Korten uttrycker att han ska skaka deras hand och hälsa dem välkomna. När han säger detta blir han väldigt obekväm (Burton, 00:36:28 – 00:37:20). Vår uppfattning är att Wonka, genom framträdandet, visar hur han ser sig själv samtidigt som detta endast är en obekväm fasad. Den trevliga mannen som beskrivits av citaten vi nämnt ovan är inte längre framträdande.

6.1.2 Exempel 2, anpassningsbar

I detta avsnitt kommer vi presentera olika exempel där Wonka uppför sig på olika sätt beroende på situation. En sådan situation stöter vi på i filmen när Wonka och hans besökare äntrar fabriken och vi får se att han inte bryr sig nämnvärt om de andras åsikter. Han är mån om att hälsa alla välkomna samtidigt som han inte vill veta deras namn. Ett exempel är när Erika Salt frågar om Wonka vill veta vad de heter och han svarar. ”Vad skulle det tjäna till?” (00:37:55). Wonka lägger inga större värderingar i barnens närvaro och visar heller ingen omtanke.

Nästa exempel tar vid där Violetta Fagervy precis har förvandlats till ett blåbär. Hon har förts iväg av Oompa-Loompierna för att ”saftas”.

”Ack ja, ack ja”, suckade herr Wonka, ”två stygga, små barn har försvunnit. Tre små, snälla barn är kvar. Jag tror det är bäst att vi lämnar det här rummet fort, innan vi förlorar fler!” (Dahl, 1964, s.111).

Detta exempel visar oss vad Wonka tänker om barnen då han vid varje försvinnande kommenterar deras oförsiktighet. Han uttrycker sig på ett ofiltrerat sätt som skulle göra att mottagaren tar illa vid sig. Till skillnad från hur invånarna i staden beskriver Wonka i förra exemplet får vi nu ta del av hur Wonka, enligt oss, egentligen uppför sig. Hans uttryckssätt kan dock uppfattas som relativt ironiskt även om kommentarerna är åt det elaka hållet. Efter att Wonka uttryckt sig enligt ovan fortsätter han att prata om att Violetta kommer bli sig själv igen förutom färgen på hennes hud, den kommer vara blå. Han pratar om detta som något helt självklart och man får intrycket av att han inte tycker att det är någon stor sak och att hon har orsakat det själv. Detta kan vara ett sätt för Wonka att spegla barnens spydiga bemötande

15

även om det inte verkar vara något som han vill eftersträva. Han beter sig som barnen beter sig mot honom.

Nästkommande exempel är en situation där Wonka är likgiltig över en kommentar angående sitt revolutionerande tuggummi.

”Om ni tycker att tuggummi är så avskyvärt”, sa Micke Tevén, ”varför tillverkar ni det då i er fabrik?”

”Måste du mumla på det där sättet?” sa herr Wonka. ”Jag kan inte höra ett ord av vad du säger. Kom nu! Nu fortsätter vi!” (Dahl, 1964, s.111).

Även detta visar att Wonka uttrycker sig illa mot barnen för att sedan avvisa det som sägs. Vi anser detta är ett beteende Wonka ofta använder för att visa att han är mer värd än barnen för att de är på hans territorium. Vi får känslan av att Wonka besvarar kommentaren på detta sätt för att undvika konfrontation gällande sitt verk. Vår uppfattning är att Wonka endast vill skryta om sina verk utan ifrågasättning.

I kommande exempel från filmen får vi tydligt se en situation där Wonka uttrycker sig otrevligt för att försvara sitt livsverk inför barnen. Han gör detta genom att svara på ett otrevligt och ironiskt sätt då han får mottaga liknande behandling.

(Wonka visar hur hans tuggummi blir till)

”Var det allt?” (Frågar Micke Tevén nedlåtande)

”Vet du ens vad det är?” (Svarar Wonka med spydig röst) (01:03:59 - 01:04:03)

---

(I TV rummet när Wonka har förklarat TV - choklad) ”Det låter omöjligt”. (Micke Tevéns pappa till Wonka)

”Det är det också. Du fattar ingenting om vetenskap. För det första är det

skillnad på vågor och partiklar. (Micke Tevén påpekar Wonkas okunskap genom att ge ifrån sig ljudet: ’daaa’) Och för att omvandla energi till materia krävs nio atombombers kraft!” (Micke Tevén)

”MUMLARE!” (Wonka skriker ut sitt svar) (01:24:40 – 01:24:58)

16

Det sätt Wonka uttrycker sig på i de olika situationerna är ofta en följd av de andra

personernas tonfall och ordval. I sista exemplet har Wonka fått utstå spydiga kommentarer av Micke Tevén som gör att han till slut tappar tålamodet och därför upplevs som elak och ironisk.

6.2 Normer

De normer som vi uppmärksammat och kommer analysera är delar som vi anser kan vara normbrytande. Genom hela boken får vi ta del av många segment som enligt oss anses

opassande i dag. Det kan exempelvis vara att vuxna pratar högt om hur barnen ser ut eller inte ser ut eller hur personerna framställs i olika situationer samtidigt som personen de pratar om finns i närheten.

6.2.1 Exempel 1

I exemplet nedan får vi ta del av när publikhavet bakom barnen och deras familjemedlemmar diskuterar hur barnen ser ut. Vi får läsa kommentarer gällande deras vikt, utseende och mentala status.

”Vem är den där store, fete pojken?” ”Det är August Glupsk!”

”Ja, det är det ju!” ”Enorm, eller hur?” ”Ofattbar!”

”Vem är den där ungen med en cowboy på tröjan?” ”Det är Micke Tevén, TV – dåren!”

”Han måste vara knäpp, titta på alla de där leksakspistolerna som han har överallt!”

---

”Vem är den där Kalle Spann?”

”Kalle Spann? Det måste vara den där smala, lilla räkan som står bredvid den gamla gubben som ser ut som ett skelett. Alldeles här intill. Just där! Ser du honom?”

17 (Dahl, 1964, s. 66 - 67)

Detta citat är endast en liten del av alla kommentarer som är normbrytande i boken. Det vi anser bryter mot normen i detta citat är att de vuxna uttrycker sig på ett spydigt sätt där mottagaren hör vad de säger. Kan det vara så att bokens normer är annorlunda gentemot de normer vi har i verkligheten? I boken kan Dahl (1964) ha skapat normer som gör det

acceptabelt att uttrycka sina åsikter oberoende av vem som hör dessa. I dagens samhälle anses detta vara något som, enligt oss, är oetiskt och fel. Skapade Dahl (1964) bokens normer för att uppröra läsaren?

6.2.2 Exempel 2

I Kalle och chokladfabriken möter vi Kalle Spann. De flesta i staden där han bor är rika, ouppfostrade och bortskämda. Kalle är dock en pojke som vi anser är normbrytande utifrån samhället han lever i. Han är ett barn som lever under svåra förhållanden men ändå är mån om andra. Vi får ofta läsa och se situationer där Kalle beter sig på ett normbrytande sätt genom att vara artig och tacksam. I boken (Dahl, 1964, s.40) får vi läsa om en situation där Kalle vill dela med sig av sin födelsedagschoklad till resten av familjen. Han får endast en chokladkaka per år vid sin födelsedag men trots detta vill han dela med sig. Han insisterar medan resten av familjen är tydliga med att det är hans choklad. Denna situation visar oss att Kalle alltid är artig och tacksam trots de svåra förhållanden han lever i.

I filmen (Burton, 2005) väntar de som funnit guldbiljetterna utanför grinden till fabriken. Klocka tio ska de få komma in. Redan här får vi ta del av barnens sätt att utrycka sig.

(Erika Salt till sin pappa) ”Jag vill gå in pappa.” ”Klockan är 09:59” ”Få tiden att gå fortare”

(Kalle Spann till Farfar Johan) ”Tror du att han känner igen dig?” ”Svårt att säga, det var åratal sen.”

18 (Violetts mamma till Violett)

”Blicken på belöningen, violett, blicken på belöningen” (Mike Teven och hans pappa ser obrydda ut)

(00:33:03 – 00:34:26)

I denna sekvens får vi ta del av när barnen pratar med sina vårdnadshavare i väntan på att gå in i fabriken. När vi tittar på filmen får vi många intryck baserat på personernas kroppsspråk och ansiktsuttryck. Alla utom Kalle ser överlägsna ut och tar förgivet att de är där medan Kalle tittar med förundran på fabriken och utstrålar tacksamhet. Citatet ovan är ett av de många exempel där vi får se Kalle som normbrytande utifrån hans ödmjuka sätt att prata med Farfar Johan. De normer vi uppfattar utifrån citatet är att det är acceptabelt att uttrycka sig hur man vill utan att tänka på andra. Kalles familj kan därför ses som de normbrytande i

situationen eftersom de ofta är de enda som uppför sig trevligt. Detta är något som ofta framkommer i olika interaktioner med andra. Invånarna använder ofta starka och spydiga kommentarer medan Kalles familj uttrycker sig på ett ödmjukt sätt. Kan det vara så att Roald Dahl har speglat sig själv genom Kalle när han skapade Kalle och chokladfabriken? Att han ansåg att samhället var ett själviskt ställe med egoistiska människor och att han var den osjälviska? Kan Kalle och chokladfabriken vara ett sätt för Dahl att uttrycka sin åsikt gentemot andra? Detta är frågor vi endast kan spekulera i eftersom vi aldrig kommer få svar från Dahl själv. De normer som tydligt framkommer i boken och filmen är att det är

acceptabelt att uttrycka sig utan att tänka på konsekvenserna.

6.3 Oompa - Loompier

I både boken och filmen får vi ta del av låtar som Oompa-Loompierna skrivit och framför när barnen försvinner en efter en. Dessa låtar har olika texter beroende på om det är boken eller filmen som framför dem. Båda texterna kan anses som stötande även fast den i boken är mest grov. För att göra en rättvis bedömning av texterna använde vi oss av en svensk översättning.

I boken får vi läsa:

’August Glupsk! Glupske August! En galen slusk med frossarlust! Hur länge till ska han få gå och sluka, snaska,

19 sörpla, smaska

på allt som han kan nå?

så länge han lever, denne gris, vet vi att inte på något vis

han någon annans liv vill smycka med ens den sista tesked lycka. ---

(Dahl, s.88)

I filmen lyder sången på detta vis:

August Glupsk, en väldig kropp en stor och girig puckopropp. August Glupsk har dålig stil så gniden, stygg och infantil. Vi sa: ’nu vet vi vad vi gör, vi suger upp’en i vårt rör’.

Men lugn nu, barn, det här går grant vår August klarar sig galant. ---

(Burton, 00:50:20)

Sången har tydligt modifierats men inte censurerat de grövre ordvalen. Detta sätt att framföra sångerna fortsätter genom hela boken och filmen. Alla sånger som förekommer skiljer sig i de olika medierna. Dock vet vi inte vilken melodi sången har i boken vilket lämnar melodin öppen för tolkning. Har man dock sett filmen först kan det lätt bli att man använder den melodin men sedan upptäcker att texten är annorlunda och inte passar in.

6.4 Beskrivningar

Enligt oss är en beskrivning något som ger oss information om hur något ser ut eller beter sig via text eller tal. Boken ger oss en detaljerad beskrivning av omgivningen. Detta är något som inte förekommer i filmen. I boken och filmen får vi ta del av flertal olika intryck som skiljer sig åt. Ett exempel på detta är när barnen äntrar fabriken och möts av ett enormt rum som ser ut som den vackraste dal man kan tänka sig. Boken beskriver vilka sorters träd man får se och även floden gjord av choklad med tillhörande vattenfall som har stor betydelse för chokladens fluffighet (Dahl, 1964, s.74 – 75). I filmen får vi istället se barnens reaktioner utan några större beskrivningar av omgivningen (Burton, 00:40:48 – 00:41:33). Vi får dock korta beskrivningar av vattenfallet, floden och rören som förflyttar chokladen (Burton, 00:41:49 –

20

00:42:54). Utöver detta får vi ingen förklaring för vad det är för typ av träd, blommor eller buskar. Något som beskrivs lika i både boken och filmen är att allt i dalen går att äta (Dahl, 1964, s.76; Burton, 2005, 00:42:53). Genom att beskrivningarna blir otydliga kan det leda till att den som iakttar går miste om viktiga detaljer som kan nämnas i boken.

I boken får vi en detaljerad beskrivning av hur Wonka ser ut.

Och vilken vidunderlig liten man det var! Han hade en hög svart hatt på huvudet.

Han bar en vacker, plommonfärgad sammetsrock med skröt. Hans byxor var ärggröna.

Hans handskar var pärlgrå.

Och i ena handen höll han en smäcker promenadkäpp med guldknopp. Han hade ett prydligt, litet, svart pipskägg.

(Dahl, 1964, s.68)

Detta citat ger oss beskrivningen av en prydlig man. I filmen får vi dock endast se hur Wonka ser ut utan att kläder och utseende beskrivs. I Filmen har även Wonkas kläder ändrats. Han har inget skägg, vinröd kappa, svarta byxor och lila handskar (Burton, 00:36:30). Dock har han en hög svart hatt som även beskrivs i boken. Genom båda medierna fortsätter

beskrivningarna att variera. Ett annat exempel på olika beskrivningar är när August Glupsk framträder för första gången. I boken får vi läsa en lång beskrivning av en väldigt tjock pojke med massor av fett som väller ut på stora delar av kroppen (Dahl, 1964, s.32). Filmen

beskriver inte August alls. Vi får i stället se en sekvens där en tjock pojke visas med massor av choklad runt munnen som uttrycker att han älskar choklad (Burton, 00:16:53). Boken ger oss många detaljer medan filmen låter den som tittar själv ta till sig omgivningen. Allt som beskrivs i text i böcker behöver inte beskrivas i filmen genom tal. Vi får i stället ta del av både tal och bild för att kompensera för bokens text. Därför kan vissa aspekter vara svåra att

återskapa i en filmmiljö. Vissa saker som beskrivs i böcker kan även vara svåra att återskapa i film som exempelvis hur August Glupsk framställs.

21

7. Slutsatser

I detta avsnitt kommer vi presentera vårt analysmaterial utifrån våra tankar i förhållande till tidigare forskning.

7.1 Roald Dahls relation till Willy Wonka och Kalle Spann

I detta avsnitt kommer vi dra paralleller mellan Dahls uppväxt och resultatet av analysen gällande Willy Wonka. Vi gör detta för att vi anser att Dahl porträtterat sig själv i Wonka och till viss del även i Kalle. Efter att ha läst Dahls självbiografi i relation till boken och filmen Kalle och chokladfabriken har vi fått bilden av att Dahl skapade karaktärerna baserat på sin uppväxt. Han visar likheter mellan sig själv och huvudkaraktärerna genom normbeskrivningar och samhället de lever i.

Roald Dahl växte upp i en kärleksfull familj där människor i hans omgivning beskrevs som elaka (Dahl 1984). Vi fick den bilden eftersom människorna i hans omgivning betedde sig på samma sätt som karaktärerna i boken och filmen gör. En central aspekt vi noterat är att Dahl använder sig av olika nivå på beskrivningarna i både självbiografin och Kalle och

chokladfabriken. Detta har vi tolkat som Dahls sätt att beskriva centrala delar som bör ses med större uppmärksamhet. En central beskrivning handlar om godis och glass. Detta

framträder som något som räddade livet på Dahl. Därför ställer vi oss frågan om det kan vara en anledning till att han skapade Wonka? Han blir ett sätt för Dahl att visa sin uppskattning gentemot godiset och glassen som en gång hade så stor betydelse i hans liv. Wonka blir därför ett porträtt av Dahls fascination till sötsakerna. Wonka beskrivs som en trevlig person men som i själva verket är både ironisk och osympatisk. Dock anser vi att detta endast är en försvarsmekanism till följd av flera händelser som format honom. Vi får en tydligare bild av Wonkas osympatiska sida i filmen än i boken. Det blir tydligare på grund av de ansiktsuttryck och kroppsspråk vi får bevittna. Wonka försöker även passa in i de olika kontexterna, både negativt och positivt. Är det någon som har en otrevlig ton mot honom så svarar han med samma otrevliga ton tillbaka och vice versa. Eftersom Wonka är en man som lever relativt ensam i sin stora fabrik får han inte ta del av samhällets normer i lika stor utsträckning. Kan dessa normer Wonka använder sig av vara anledningen till att han är ensam och även beter sig på ett annorlunda sätt gentemot andra människor? Under de år fabriken är stängd och han lever ensam utan samhällets påverkan kan han ha skapat egna normer som i förlängningen gjort att även Wonka blivit en normbrytande karaktär. Vår uppfattning blir att Wonka

22

försöker passa in i samhället samtidigt som han besitter andra normer som gör honom normbrytande. Han är trevlig mot de som är trevliga mot honom och otrevligt mot de som är otrevliga. Han följer alltså vår syn på normer, att man ska behandla andra som man själv vill bli behandlad.

Vi ser även att Kalle är ett porträtt av Dahls uppväxt i en familj där alla visar omtanke samtidigt som omgivningen är otillåtande. Detta skapar ytterligare en fråga om Kalle kan ha varit ett sätt för Dahl att visa en annan sida av hans liv i en trygg och kärleksfull familj.

7.2 Normer

Samhället är uppbyggt på normer vilket i sin tur förändras över tid och beroende på kontext (Rutland 2007; Heintz 2018 & Martinsson och Reimers 2014). Normerna som syns i boken gör att vi som läsare blir fundersamma på om Dahl skapade normer där det var accepterat att bete sig på ett stötande sätt. Normsystemen som framkommer i boken och filmen visar att det är acceptabelt att uttrycka sin åsikt oberoende av vem man sårar. Heberlein (2014) menar att ens förhållningssätt gentemot andra ändras beroende på kontext vilket inte alltid är positivt. Detta är något som Kalle inte gör. Han är, oavsett situation, artig och tacksam. Kalle har påverkats av sin familj till att ha de normer han har eftersom hans föräldrar har ansvar över vilken kontext han hamnar i. Bokens normer skapar en acceptans gentemot att uttrycka sig utan konsekvens. Utifrån den kontext vi lever i är detta något som är oetiskt och fel. De normöverskridande situationerna i filmen är inte lika framgående eftersom vi hela tiden får ta del av innehållet genom dess kroppsspråk och ansiktsuttryck. Läser vi boken får vi i stället endast läsa vad som händer vilket gör att det är nödvändigt med beskrivningar och

kommentarer för att vi ska förstå sammanhanget. Varför ändras normerna i de olika

medierna? Det kan vara för att filmen visar mer explicit vad som sker vilket gör att du som observerar inte behöver skapa din egen uppfattning. Boken måste däremot ha en tydligare beskrivning för att läsaren ska kunna skapa sig en egen bild av vad som sker. Dock anser vi att ord som används i boken är stötande och hårda. Det är dessutom barn som är mottagare till dessa. Detta kan vara ytterligare en anledning till att normerna har ändrats när boken blev film. När boken publicerades 1964 bestod samhället av andra normer än de som fanns när filmen kom ut 2005. Det finns såklart även likheter mellan normerna då och nu även om de ändrats lite. Under vår uppväxt fick vi lära oss att man ska behandla andra som man själv vill bli behandlad för att inte exkluderas. Detta är en norm som Kalles familj, eftersträvar, till

23

skillnad från andra människor i deras omgivning som följer normen att det är accepterat att uttrycka sig fritt utan konsekvens.

7.3 Oompa - Loompier

Karlsson (2018) och Shüllerqvist (2017) menar att det ställs mycket krav på läraren när man ska använda sig av olika medier. Läraren måste kritiskt granska innehållet för att det ska passa eleverna. Burton (2005) har gjort om texterna till Oompa-Loompiernas låtar vilket kan vara ett sätt att anpassa innehållet efter mottagaren. Låtarnas texter blir tolkade av Burton vilket gör att de ändras. Eftersom det skiljer 41 år mellan verken tolkar Burton innehållet i boken enligt tiden filmen regisseras och därför anpassas innehållet (Stam & Raengo, 2004). När vi läste boken blev vi chockade över ordvalen som framkom. Efter att ha studerat filmen mer noggrant insåg vi att den texten var mildare samtidigt som den inte censurerats. Kan detta vara en konsekvens av Burtons syn på låtens stötande genre? Texten i filmen blir mer diskret eftersom ordvalen är mer lättförståeliga. Likt böcker måste även filmerna anpassas för att vara lämpliga för den ålder den är tänkt för. Texterna i Oompa-Loompiernas låtar kan anses vara ganska brutala och kränkande även i filmen. Att anpassa texten när filmen skapades kan ha varit ett val som gjordes baserat på åldersskillnaden mellan boken och filmen eftersom även samhället ändras över tid.

7.4 Beskrivningar

I tidigare avsnitt har vi skrivit att filmen ger oss många intryck på samma gång vilket kan leda till att viktiga detaljer faller bort. Boken ger oss fler detaljer för att vi själva ska kunna skapa oss en bild av vad som sker samt hur det ser ut. Du använder alltså din egen fantasi för att kunna ta till dig bokens innehåll. Berntsson (2013) menar att barnböcker ofta bidrar till fantasiskapande. Dalen ger oss olika djupa beskrivningar beroende på vilken media som förmedlar dessa. Boken ger detaljerade beskrivningar medan filmen låter dig som tittar skapa en egen uppfattning. Beskrivningar som förekommer i filmen är endast sådant som måste förklaras verbalt för att mottagaren ska förstå dess innebörd. Vid överföringen från bok till film måste inte alla beskrivningar vara verbala. De visas i stället i kombination mellan tal och bild. I boken kan man själv välja hur snabbt det ska gå och även läsa samma sak flera gånger för att förstå innehållet. Du kan självklart upprepa filmsekvenserna men alla intryck kommer ändå lika snabbt hur många gånger det än visas. I boken kan du läsa mer ordagrant och hinna reflektera över dess betydelse. Du får dock inte se några sinnesintryck från karaktärerna vilket

24

kan göra att du missar betydande reaktioner. Många av beskrivningarna som framkommer i boken faller bort i filmen för att de som mottagare har lättare att se omgivningen. I filmen behövs inga ordagranna beskrivningar för att du kan se vad som sker. Skulle boken

exempelvis inte beskrivit Wonka på det sätt som görs hade läsaren inte fått någon hjälp med att föreställa sig honom. Filmen har dock ändrat på hans utseende från boken genom att modifiera kläder och ansikte. Detta kan bero på de trender som florerade när de olika verken skapades. De andra karaktärerna beskrivs även olika mycket i boken och filmen. Vid första mötet med August beskrivs han utförligt i boken samtidigt som beskrivning saknas i filmen. Filmen visar oss endast en bild av hur han ser ut till skillnad från boken som måste ge oss information för att läsaren ska kunna skapa sig en bild av karaktärer och omgivning.

8. Diskussion

I detta avsnitt kommer vi sammanfatta vårt resultat genom diskussion. Avslutningsvis diskuterar vi arbetets relevans i undervisning.

I denna uppsats har vi fokuserat på hur Willy Wonka framställs i relation till Dahl, vilket normsystem som träder fram i boken respektive filmen, Oompa-Loompiernas sånger samt beskrivningar av omgivning och karaktärer.

Vi valde att titta på filmen först vilket kanske har gjort att vi uppfattat boken på ett annorlunda sätt. Vad hade hänt om vi hade gjort tvärtom? Vi hade kanske inte upptäckt samma saker som vi gjort om vi läst boken först. I vår undersökning har det varit lättare att tolka filmens

innehåll gentemot när vi läst och tolkat boken. I filmen har vi själva kunnat tolka relevant innehåll utifrån våra egna intressen medan boken har styrt oss till det mest relevanta. Vi menar alltså att alla människor har olika intressen och därmed även olika fantasi vilket påverkar vart man riktar uppmärksamheten. Boken förmedlar redan förvalda aspekter som styr dig mot det mest relevanta i just det sammanhanget medan filmen låter dig uppfatta sakerna själv.

Willy Wonka är en säregen man som är ironisk, tillbakadragen och stolt. Vi menar att sättet Wonka uttrycker sig på endast är en försvarsmekanism för att inte bli sårad. Han är även framgångsrik och har valt att fokusera på sitt arbete till följd av invånarnas tjuvaktighet och avundsjuka. Hans isolering i fabriken har gjort att han har skapat sig egna normer som står

25

fritt från de normer samhället besitter. Samhället i Kalle och chokladfabriken visar oss andra normer än de som finns i vårt samhälle. Boken och filmen visar att det är accepterat att uttrycka sig utan konsekvens. Detta är något som inte förekommer i vårt samhälle. Kalle kan därför vara den normbrytande i boken och filmens samhälle eftersom han och hans familj oftast uttrycker sig på ett bättre sätt. Normsystemen som framkommer är lika i både boken och filmen. Vi har insett att det inte är helt självklart vilka normer som är accepterade men även att bryta mot normerna inte behöver vara något som är dåligt. Kalle som normbrytare blir därför inget negativt.

Vid filmatiseringen av boken har Oompa-Loompiernas låtar blivit ändrade. Texterna skiljer men har inte blivit helt censurerade vilket syns genom exemplet med Augusts sång vi

analyserade tidigare. De har bytt ut ett elakt ord mot ett annat elakt ord. Till viss del är det lite mildare även fast orden fortfarande ses som väldigt stötande. Vid filmatiseringen kan Burton (2005) ha anpassat låtarna på ett fortsatt grovt sätt för att vara mer lämpliga i tiden.

Vid beskrivningar av omgivningen och karaktärerna kan vi se stora skillnader mellan de olika medierna. De beskrivningar som framkommer blir olika detaljerade beroende på om det är boken eller filmen som beskriver något. I boken får vi ta del av en mer detaljerad beskrivning av omgivningar och personer. Boken ger oss en beskrivning av dalen genom att berätta vad det är för sorts träd och buskar medan vi i filmen får ta del av reaktionerna från barnen och endast får se en bild av omgivningen utan någon större förklaring. I boken kan du inte se omgivningen utan att fantisera om det, medan du i filmen får ta del av det via synen. I filmen får vi inte ta del av samma detaljerade beskrivningar som förekommer i boken. Om vi läst boken först hade vi redan haft en mer detaljerad bild av hur sakerna ser ut och på så sätt redan registrerat viktiga aspekter. Vissa saker som beskrivs i filmen kan vara saker som vi inte annars skulle förstå vad det är. Vi förstår vad gräs och buskar är men kanske inte vad rören från taket gör eller varför det finns just ett vattenfall mitt i floden. I filmen får vi ta del av samma information genom olika sinnesintryck i stället för att läsa om dem som vi får göra i boken. Dock kan beskrivningar i böcker göra så att läsarens fantasi ger uttryck för det hen läser, exempelvis en doft eller en smak som vi annars inte kan ta del av i film. När innehållet förmedlas genom olika medier blir det automatiskt en skillnad i beskrivningar. Detta på grund av två skilda sätt att förmedla samma berättelse.

26

Roald Dahl är en man som har speglat sig själv i Willy Wonka och Kalle Spann och på så sätt lever han vidare genom hans egna verk.

8.1 Kalle och chokladfabriken i skolan

Att använda Kalle och chokladfabriken i undervisningen kan vara ett bra sätt för läraren att diskutera svåra frågor gällande exempelvis normer. Boken och filmen behandlar olika sätt att uppföra sig på, där vi även anser att olika normsystem framträder. Vi får se skillnader i de olika medierna och även hur olika karaktärer beskrivs. Dessa aspekter bjuder in till

diskussion. Martinsson och Reimers (2014) uttrycker att diskussion är av stor vikt för att passa in i skolans normsystem där frågor och samtal är centralt. Några relevanta aspekter att diskutera utifrån innehållet i boken och filmen är normer, ironi, fantasi samt olika sätt att uttrycka sin åsikt på som sedan går att koppla till barnkonventionen. Vidare kan dessa aspekter skapa diskussioner gällande relevanta normer för vårt samhälle, hur man uppför sig mot andra, och även vad bokens beskrivningar skapar för bilder när de läser. Detta går även att utveckla genom att eleverna får måla bilder baserat på det läraren läser i boken. Senare kan man använda sig av filmen för att se om målningarna stämmer överens med Burtons (2005) version. Utifrån det resultat man sedan får av att ha studerat boken och filmen kan det uppstå ytterligare diskussion om fantasin. Diskuterar vi detta utifrån vad vi sett och läst kan även eleverna skapa sig egna uppfattningar om ämnet och på så sätt få förståelse för olika normsystem. I diskussion kan man även försöka tänka hur Dahl har tänkt när han skrivit boken. Har han tagit från sitt eget liv för att skapa boken? Hur hade eleverna tänkt som författare? Bokens innehåll kommer förmodligen från författarens fantasi vilket ofta är ett resultat av dennes omgivning. Kan det vara därför vi får känslan att Dahl porträtterade sig själv i Wonka och Kalle? Detta är något som skapar ett bra underlag för en djupare

diskussion. Man kan ställa många didaktiska frågor gällande varför han valde att skriva på det sättet han gjorde och även hur han skrev det han gjorde.

När vi läser, tittar och diskuterar får vi använda oss av flera sinnen. Detta skapar möjligheter för lärande eftersom alla lär sig på olika sätt. Kalle och chokladfabriken är en bok och film som är anpassad för barn vilket gör att innehållet är lämpligt för de berörda åldrarna. Det kan därför vara av stor vikt att använda sig av både boken och filmen för att alla ska kunna vara delaktiga. Utifrån läroplanens innehåll, där alla ska få möjligheter att utvecklas samt våra

27

egna erfarenheter av kombinerad undervisning, drar vi slutsatsen att detta är något som skapar bäst lärandesituationer.

Innehållet i Kalle och chokladfabriken kan dock leda till att diskussionen fokuseras på mindre positiva aspekter. Det är då av stor vikt att läraren kan möta dessa tankar hos eleverna för att förbereda dem på ett liv i samhället. Vi befarar dock att detta kan göra att lärare blir osäkra på hur man ska hantera de olika frågorna som kan uppstå i diskussionen. Som lärare vill vi gå in med en inställning där vi vill skydda eleverna samtidigt som vi måste lära dem

samhällsnormerna. Detta för att de ska utvecklas även om normerna ibland är bra att bryta mot. Normer som bryts gör att samhället utvecklas (Martinsson & Reimers, 2014, s.12). Detta är något som kan komma att bli ett problem då det är lärarens skyldighet att lära eleverna allt och inte censurera bort viktiga delar oavsett innehåll. Utifrån skolverkets syn på normer blir de positiva normerna något som gynnar människorna och samhället de lever i. De negativa normerna är de som inte framgår som önskvärda i skolverkets olika delar. Vi menar alltså att alla normer som finns i samhället inte är positiva men att eleverna bör bli medvetna om dem samtidigt som vi inte vill att de ska följa de negativa normerna.

28

9. Referenslista

Axelsson, Thom (2010) Att lära sig välfärdsstatens normer. Malmö högskola.

http://mau.diva-portal.org/smash/get/diva2:1406940/FULLTEXT01.pdf

Behzadi, Kimberly. A (2018) Willy versus Charlie: The culture-bending Oompa-Loompa. Modern Language Association.

Bergström, L (1990) Grundbok i värdeteori i svenska nationalencyklopedin.

https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/norm [2020-09-15]

Berntsson, Josefin (2013) Barnboken i förskolan: En kritisk granskning av barnbokens popularitet i förskolan. Linnéuniversitetet.

http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:612462/FULLTEXT01.pdf [2020-09-24]

Burton, Tim (2005) Kalle och chokladfabriken [Netflix]. Hollywoodfilmer.

Carlsson, Rasmus Mathias (2017) När en roman blir film flera gånger – en komparativ studie av romanen the great gatsby och två filmadaptioner 1974 och 2013. Lunds Universitet.

Dalh, Roald. ([Tunek, Viveka] 1964) Kalle och chokladfabriken. Stockholm: Tidens förlag.

Dahl, Roald (1984) Mitt liv som pojk. Kristianstad: Kristianstads boktryckeri AB.

Heberlein, Ann (2014) Etik – människa, moral, mening. Finland: Bookwell.

Hedling, Erik (2001) Brittiska fiktioner: Intermediala studier i film, tv, dramatik, prosa och poesi. Stockholm: Brutut Östlings Bokförlag Symposion AB.

Heintz, Maria (2018) ”Alla är ju med alla …” Kamratskapande gruppinteraktioner i skolan. Lunds universitet. 2018 – Maj.

https://portal.research.lu.se/ws/files/43148991/Heintz_manus_slutversion.pdf?fbclid=IwAR06 10zsgBe-XYDSco-94ueEHJU9Fce-E-ib6dOs782XUuOQHCTGgt6ovSw [2020-09-09]

29

Karlsson, Martin (2018) Filmrevolutionen i den svenska skolan 1985 – 1991. 2018.

http://su.diva-portal.org/smash/get/diva2:1277588/FULLTEXT01.pdf [2020-09-09]

Krantz, Joakim & Fritzén, Lena (2013) Lärarprofessionens kollektiva självbild – som den framträder i Lärarnas tidning och Pedagogiska magasinet 1990 – 2010. Institutionen för utbildningsvetenskap vi Linnéuniversitetet.

http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:617301/FULLTEXT01.pdf

Kreü, Emma (u.å) Roald Dahl.

http://www.litteraturmagazinet.se/roald-dahl [2020-09-23]

Loveday, Leo John (2018) The sarcastic implicatures of an ambivalent villain: Dahl´s Willy Wonka. Sage journals. 2018-07-06.

https://journals-sagepub-com.db.ub.oru.se/doi/full/10.1177/0963947018766453 [2020-09-07]

Martinsson, Lena & Reimers, Eva (2014) Skola i normer. Malmö: Gleerups.

Mossberg Shüllerqvist, Ingrid & Johansson, Lena E. (2017) Att förändra undervisningen – mot studentcentrerat lärande och blended learning. Karlstads universitet.

http://kau.diva-portal.org/smash/get/diva2:1155757/FULLTEXT02.pdf [2020-09-24]

Nemert, Elisabet & Rundblom, Gunilla (2004) Filmboken. Stockholm: Bokförlaget natur och kultur.

Nilhammer, Karin (2017) Litteratur, moral, demokrati. Karlstads Universitet.

http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:1106545/FULLTEXT01.pdf?fbclid=IwAR2ujccdf7lka3Ns2fsUiQ

CQXMynsaLNTF_--mQ_NpRINFyZRHmdmgmUPIE [2020-10-01]

Roalddahl.com (u.å).

30

Rutland, Adam; Abrams, Dominic; Cameron, Lindsey (2007) Children´s attitudes towards nonconformists: Intergroup relations and social exclutions in middle childhood. International journal on school disaffection. 2007.

https://files.eric.ed.gov/fulltext/EJ853207.pdf [2020-09-07]

Skolverket (2011) Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet. Reviderad 2018.

Smith, Frank. (1997) Läsning – är en bok om vikten av att ”göra läsningen till en meningsfull, behaglig, användbar och fota förekommande aktivitet för barnen”. Svensk översättning av Sten Andersson (2000), Stockholm: Liber AB.

Stam, Robert (Red.) & Raengo, Alessandra (2004) A Companion to literataure andr film. Oxford: Blackwell Publishing.

Stam, Robert (Red.) & Raengo, Alessandra (2005) Literature and film: A guide to the theoryand practice of film adaptation. Oxford: Blackwell Publishing.

Stam, Robert (Red.) & Raengo, Alessandra (2005) Literature and film: Realism, magic and the art of adaptation. Oxford: Blackwell Publishing.

Svensson, Sonja (1998) Barnböcker – finns dom? i Hallberg, Kristin Red. (1998) Läs mig. Sluka mig. Stockholm: Bokförlaget natur och kultur.

Tenngart, Paul (2019) Litteraturteori. Malmö: Gleerups.

UNICEF (2019) Barnkonventionen – kort version. 2019.

https://unicef.se/barnkonventionen/las-texten#kort-version [2020-09-09]

Öhman, Anders (2015) Vad händer i läsningen i Jönson, Maria & Öhman, Anders (2015) Litteratur och läsning – litteraturdidaktikens nya möjligheter. Lund: Studentlitteratur.