EXAMENSARBETE I FÖRETAGSEKONOMI
Civilekonomprogrammet
Vilken utbyteskunskap leder en
utbytesperiod till för en
revisionsmedarbetare?
-En studie rörande utbytet från Sverige till USA
Linnea Hirvelä
Helena Magnusson
Handledare:
Stefan Schiller
Vårterminen 2012
ISRN-nummer: LIU-IEI-FIL-A—12/01292—SE
Titel:
Vilken utbyteskunskap leder en utbytesperiod till för en revisionsmedarbetare? – En studie rörande utbytet från Sverige till USA
English title:
What exchange knowledge will come from an exchange period for an audit associate? – A research study regarding the exchange from Sweden to the U.S.
Författare:
Linnea Hirvelä och Helena Magnusson
Handledare:
Stefan Schiller
Publikationstyp:
Examensarbete i företagsekonomi Civilekonomprogrammet
Avancerad nivå, 30 högskolepoäng Vårterminen 2012
ISRN: LIU-‐IEI-‐FIL-‐A—12/01292-‐-‐SE
Linköpings universitet
Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling (IEI) www.liu.se
Kontaktinformation, författarna:
Linnea Hirvelä: 0707-‐82 03 31, linhi750@student.liu.se Helena Magnusson: 0735-‐33 99 14, helma681@student.liu.se
Titel: Vilken utbyteskunskap leder en utbytesperiod till för en revisionsmedarbetare? – En studie rörande utbytet från Sverige till USA
Författare: Linnea Hirvelä och Helena Magnusson Handledare: Stefan Schiller
Bakgrund: I och med samhällets globalisering ökar möjligheterna för revisionsmedarbetare till internationell rörlighet länder emellan. En svensk revisionsmedarbetare har idag möjlighet att åka på en utbytesperiod för att tillägna sig ny kunskap; såväl professionell som privat, vilket det finns olika tillvägagångssätt för. Samhälleliga, privata och arbetsmässiga kulturkrockar är något som en revisionsmedarbetare kan uppleva genom ett utbyte. För revisionsmedarbetare bör det vara nyttigt att erfara sådana här skillnader för att skapa ny kunskap, utveckla sin egna samt kunna dela med sig av denna.
Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka vilken utbyteskunskap en svensk revisionsmedarbetare har av ett utbyte till USA, hur denna tillägnas, samt om denna kunskap går att implementera i det fortsatta arbetet i Sverige.
Definitioner: Utbyteskunskap definieras i denna uppsats som den typ av kunskap som tillägnas vid ett utbyte. Med kunskap avses sådan som kan användas inom revisionsyrket, vilket innefattar kunskap om arbetsmetoder, tillvägagångssätt, sociala förhållanden samt regelverkens uppbyggnad.
Resultat och slutsatser: Resultatet av studien konstaterar att utbyteskunskapen består
i privata-‐, kulturella-‐ och arbetsmässiga områden, vilka tillägnas genom erfarenhetsbaserat lärande samt praktisk involvering i samhället.
Nyckelord: Utbyteskunskap, revisionsmedarbetare, kunskapsdelning, kultur,
Title: What exchange knowledge will come from an exchange period for an audit associate? – A research study regarding the exchange from Sweden to the U.S.
Authors: Linnea Hirvelä and Helena Magnusson Supervisor: Stefan Schiller
Background: Considering the globalization of society, the possibility for audit associates to be internationally mobile increases. Today, a Swedish audit associate has the opportunity to leave for an exchange period to acquire new knowledge, both professionally and personally, where the approach differs. Audit associates are exposed to the societal, individual, and work-‐related cultural clashes, which arise from an international exchange. It would be useful for an audit associate to experience such clashes to be able to acquire new knowledge, develop pre-‐existing knowledge, as well as to share it.
Aim: The aim with this research is to study the exchange knowledge a Swedish audit associate experiences from a period in the U.S., how this knowledge is acquired, and if it is implementable in to further work in Sweden.
Definitions: Exchange knowledge is in this research defined as the type of knowledge that is acquired due to an exchange. Knowledge refers to a kind that could be used within the audit profession, which includes knowledge regarding work-‐methods, procedures, social conditions and the structure of the regulations.
Results and conclusion: The result of the research is that the benefit lies in individual-‐, cultural-‐ and work-‐related areas which are acquired through experiential learning and also by involvement in society.
Key words: Exchange knowledge, audit associate, knowledge sharing, culture,
Vi vill med denna text tacka samtliga involverade parter för bidragandet till vår uppsats. Däribland ingår revisionsbyråerna som hjälpt oss komma i kontakt med lämpliga intervjupersoner. Ett särskilt tack rörande nedlagd tid och visat intresse riktas till samtliga intervjupersoner som deltagit i studien.
Ett stort tack till vår handledare Stefan Schiller som bidragit med innehållsrika och vägledande tankar och kommentarer. Uppskattning riktas till de opponentgrupper som försett oss med givande kommentarer och feedback under uppsatsens gång.
Sist men inte minst vill vi även tacka våra familjer som hjälpt till att göra vår vistelse i New York möjlig.
New York 2012
Revisionsmedarbetare
Innefattar revisorsassistent, godkänd revisor samt auktoriserad revisor.
Tyst kunskap
Sådan kunskap som är högst personlig och svår att uttrycka. I den tysta kunskapen ingår kunskap om kulturer, traditioner, språk och förhållningssätt.
Utbyteskunskap
Den kunskap som genereras under en utbytesperiod och som kan användas inom revisionsyrket. Häri ingår kunskap om arbetsmässiga-‐, kulturella samt personliga och sociala områden.
Uttalad kunskap
Kunskap som lätt kan omvandlas till ord eller siffror och på ett enkelt sätt kan delas med andra.
AICPA American Institute of Certified Public Accountants
E&Y Ernst & Young
FASB Financial Accounting Standards Board
HR Human Resources
IASB International Accounting Standards Board
IFRS International Financial Reporting Standards
PCAOB Public Company Accounting Oversight Board
PwC Hette tidigare PriceWaterhouseCoopers
SOX Sarbanes-‐Oxley Act
U.S. GAAP United States General Accepted Accounting Principles
1. Inledning ... 1 1.1 Bakgrund ... 1 1.1.1 Globalisering ... 1 1.1.2 Harmonisering ... 2 1.1.3 Kunskapsutbyte ... 2 1.2 Problemdiskussion ... 3 1.3 Problemformulering ... 4 1.4 Syfte ... 6 1.5 Avgränsningar ... 6 1.6 Målgrupper ... 7 1.7 Disposition ... 8 1. Inledning ... 8 2. Metod ... 8 3. Referensram ... 8 4. Empiri ... 8 5. Analys ... 8 6. Slutsats ... 8 7. Diskussion ... 9 2. Metod ... 9 2.1 Forskningsstrategi ... 9 2.2 Forskningsprocess ... 11 2.3 Undersökningsdesign ... 11 2.4 Teoretiskt tillvägagångssätt ... 12 2.5 Praktiskt tillvägagångssätt ... 13 2.5.1 Intervju ... 13 2.5.2 Intervjuguide ... 16 2.6 Analysmetod ... 17 2.7 Bedömningskriterier ... 18 2.7.1 Tillförlitlighet ... 18 2.7.2 Överförbarhet ... 19 2.7.3 Pålitlighet ... 19
2.7.4 Möjlighet att styrka och bekräfta ... 20
2.8 Källkritik ... 20
3.2.1 Gemensamt hos de tre grundteorierna från Lewin, Dewey och Piaget ... 25
3.3 Kunskap hos individer allt viktigare som tillgång för organisationer ... 25
3.4 Kunskapsföretag ... 26
3.5 Kunskapsutbyte ... 27
3.6 Kulturella aspekter ... 27
3.6.1 Personliga följder av en utbytesperiod ... 30
3.7 Regelverken IFRS och U.S. GAAP ... 30
3.7.1 Leasing ... 31
3.8 Teorimodell ... 32
4. Empiri ... 34
4.1 Intervjupersoner ... 34
4.2 Utbyteskunskap: Arbetsrelaterat ... 35
4.3 Utbyteskunskap: Privata och sociala aspekter ... 43
4.4 Sammanställning av empiri ... 46
5. Analys ... 47
5.1 Personlig och social utbyteskunskap ... 47
5.2 Kulturell utbyteskunskap ... 50
5.3 Arbetsrelaterad utbyteskunskap ... 53
5.3.1 Arbetsmetodik ... 54
5.3.2 Regelverk ... 57
5.4 Vikten av nya utbyteskunskaper från utbytesperioden och implementering av dessa i Sverige ... 59
5.5 Den sammantagna utbyteskunskapen ... 60
6. Slutsatser ... 61
6.1 Sammanfattning ... 61
6.2 Personlig och social utbyteskunskap ... 62
6.3 Kulturell utbyteskunskap ... 62
6.4 Arbetsrelaterad utbyteskunskap ... 63
7. Diskussion ... 64
7.1 Följder av en utbytesperiod ... 65
7.2 Fortsatt forskning ... 67
8.2.1 Telefonintervju ... 70 8.2.2 E-‐mailintervju ... 71 8.3 Elektroniska källor ... 71 Bilaga 1 ... 75 Intervjuguide ... 75 Figurförteckning Figur 1: Kunskapsindelning utifrån författarnas uppfattning ... 4
Figur 2: Forskningsstrategier ... 9
Figur 3: Teorimodell ... 33
Figur 4: Sammanfattande figur över empirin ... 46
Figur 5: Sammanfattning av studiens slutsatser ... 61
Bilagor Bilaga 1: Intervjuguide till revisionsmedarbetarna ... 75
1. Inledning
Detta första kapitel behandlar till en början bakgrundsinformation rörande den ökade globaliseringen, den pågående harmoniseringsprocessen samt möjligheterna av detta till kunskapsdelning över landgränser. Därefter följer vår problemdiskussion och problemformulering som framställer varför det kan vara fördelaktigt för en revisionsmedarbetare med en utbytesperiod i USA. I avsnittet redogörs även för viktiga begrepp som används i uppsatsen, samt avslutas med en huvudsaklig frågeställning. Vidare framkommer studiens syfte, avgränsningar, målgrupp och disposition i detta kapitel.
1.1 Bakgrund
1.1.1 Globalisering
Sedan andra världskriget har en ökad globalisering världen över vuxit fram. Denna innebär att företag vuxit sig stora till att sträcka sig utöver sina egna landgränser. Handeln mellan länder har utvecklats i takt med samhället och numera utgör inte denna internationalisering endast utbyte av varor och tjänster, utan har även öppnat upp för rörlighet av humankapital, det vill säga rörlighet av kunskap. I och med globaliseringen har stora företag kunnat växa ytterligare och etablera sig på nya marknader i andra länder och på så sätt blivit multinationella (Nobes & Parker, 2010).
Christensen (2007) påpekar att organisationer idag strävar mot att kunna finnas kvar i den värld som blir allt mer kunskapsintensiv. Det är då viktigt att satsa på sådana investeringar som för företaget framåt, och en viktig sådan är, som framhålls av Michailova och Minbaeva (2010), just kunskap och kunskapsdelning. Det är inte bara essentiellt för organisationen utan även på individnivå, för att som arbetstagare känna att utveckling sker och att bidrag till dels företaget men även medarbetare kan lämnas. Med dagens möjlighet till teknik och mobilitet i världen torde kunskapsutbytet kunna ske utan betydande hinder.
1.1.2 Harmonisering
I takt med globaliseringen, ökar så även beläggen för en harmonisering. Doupnik och Perera (2011) menar att harmonisering av regelverk innebär att skillnaderna i dessa reduceras medan en hög grad av flexibilitet upprätthålls. Genom att det råder olikheter i regelverk och rapporteringssystem försvåras jämförbarheten av företag verksamma i olika länder (Choi & Meek, 2008), och på så sätt utgör kunskapsutbytet en väsentlig del i de multinationella företagen. Doupnik och Perera (2009) hävdar att de rådande olikheterna är ett av de tyngsta argumenten till en harmonisering. Vidare framhåller Choi och Meek (2008) att en viktig förekommande skillnad berör de två största och mest frekvent använda regelverken U.S. General Accepted Accounting Principles (U.S. GAAP) och International Financial Reporting Standards (IFRS). U.S. GAAP är regelbaserat och ytterst detaljrikt för att söka ge svar åt varje specifik fråga som kan uppkomma. IFRS å andra sidan är principbaserat och söker snarare att ge vägledning och rekommendationer öppna för tolkning (Doupnik & Perera, 2009).
1.1.3 Kunskapsutbyte
Olika kompetenser i två länder leder till en uppmuntran av kunskapsutbyte, vilket kan ske både genom ”face-‐to-‐face” eller via teknologi såsom intranät. En samverkan av dessa två tillvägagångssätt anses vara betydelsefull (Bröchner, Rosander & Waara, 2004). Madsen, Mosakowski och Zaheer (2003) framhåller att för ett företags utveckling och expandering inom kunskapsområdet är enskilda individers roll oerhört viktig i spridandet av kunskap, både inom och mellan organisationer. Vidare menar de att människor som arbetar i andra länder exponeras för ny kunskap rörande annorlunda arbetsmönster inom organisationen, hur arbetsprocesserna går till. Detta leder till att när en utbytesperiod är till ända tas den nya kunskapen med till hemlandet. Ett utbyte tillför sådan kunskap som skiljer sig från den befintliga och kan därmed leda till en bredare syn och förändring av nuvarande förhållningssätt. Ett ständigt kunskapsutbyte på detta sätt förhindrar att medarbetarna stannar upp i lärande-‐ och utvecklingsprocessen.
Att stora företag expanderar innebär att människor numera har större möjlighet att arbeta utomlands, och i och med den pågående harmoniseringsprocessen rörande
redovisningen kommer detta även att underlätta för utövandet av revisorsyrket i andra länder.
1.2 Problemdiskussion
Den ökande globaliseringen i världen bidrar enligt Nobes och Parker (2010) till att människor har fått ett växande intresse och ökade tillfällen att utforska arbetsmöjligheter i andra länder. Detta berör många yrken, och så även revisionsyrket, som är ett högst kunskapskrävande yrke. Genom att det idag råder skilda kulturella värderingar och omgivningarna ser annorlunda ut i olika länder kan detta komma att påverka hur en revisionsmedarbetare utför sitt arbete, menar Doupnik och Perera (2011). För revisionsmedarbetare bör det vara nyttigt att uppleva dessa skillnader då det är av särskilt stor betydelse att skapa ny kunskap, utveckla befintlig kunskap samt dela den kunskap som redan existerar, vilket framhävs av Westney (1991). Westney (1991) finner att människors rörlighet över landgränser spelar en betydande roll för skapandet av ny kunskap. En fördel med den internationalisering av revision, som mötte sin början i samband med att multinationella företag upprättade konsoliderade finansiella rapporter (Nobes & Parker, 2010), är att de stora revisionsbyråerna utvecklar ett standardiserat tillvägagångssätt. Detta innebär att en slags revideringsmetod används inom bolaget, som de sedan använder internationellt i alla länder där de är verksamma. Det leder då till en förenklad process i att kunna utbyta personal mellan länder.
I samband med den globala harmoniseringsprocessen som officiellt pågått sedan 2002, förenklades ytterligare möjligheten för en revisor att jobba utomlands och kunna tillägna sig den kunskap som finns där. Trots ett pågående harmoniseringsarbete återstår ändock stora skillnader regelverken emellan. Vid ett utbyte från Sverige till USA ställs svenska revisionsmedarbetare inför uppgiften att hantera ett helt nytt regelverk, från det principbaserade IFRS till det regelstyrda U.S. GAAP. Detta gör att utmaningar kan uppstå för en revisionsmedarbetare insatt i IFRS att anpassa sig till det mer regelbaserade systemet U.S. GAAP (Choi & Meek, 2008).
1.3 Problemformulering
De centrala delarna, som vi uppfattar med globaliseringen, är möjligheten att tillägna sig ny kunskap samt harmoniseringen av IFRS och U.S. GAAP. På grund av intresset att ta sig utomlands är det relevant att undersöka vilken utbyteskunskap en revisionsmedarbetare kan tillägnas genom att åka på ett utbyte. Det är även relevant att undersöka de största skillnaderna mellan regelverken och hur dessa hanteras i praktiken. Detta för att kunna skapa en uppfattning av de skilda arbetsmässiga tillvägagångssätten och hur kunskap om skillnader häri kan bidra till nytta för revisionsmedarbetaren. Till vår jämförelse studerar vi utbytet mellan Sverige och USA, då USA är ett land som lockar många människor med sin starka roll i världsekonomin (Choi & Meek, 2008). Vi ser det som att det skulle vara av intresse för många inom revisionsyrket att ta del av just ett sådant utbyte då nya kunskaper och erfarenheter inbringas, och med all sannolikhet fås även möjlighet att tillämpa dessa nya kunskaper i det fortsatta arbetet i Sverige. Med kunskap avser vi här, och framöver i uppsatsen, sådan kunskap som kan användas inom revisionsyrket, vilket vi uppfattar består av kunskap om arbetsmässiga områden, kulturella aspekter, samt personliga och sociala förhållanden. Vi benämner den typ av kunskap som tillägnas vid ett utbyte fortsättningsvis som ”utbyteskunskap”. Nedan ses en figur som visar hur kunskapsuppbyggnaden ser ut för en revisionsmedarbetare på utbyte.
Vi uppfattar att det främst är inom tre områden som vi kan urskilja särskilda fördelar för individen och i vilka således utbyteskunskap tillägnas. Vidare gör vi alltså en indelning av den utbyteskunskap som vi anser att en revisionsmedarbetare tillägnas genom ett
Kunskap Erfarenhetsbaserad Arbetsrelaterad Metodik Regelverk Personlig Kulturell Teoretisk
utbyte till USA. Indelningens tre områden består av personlig och social utbyteskunskap, kulturell utbyteskunskap samt arbetsrelaterad utbyteskunskap. Marshall (1920) menar att det han benämner ”nytta” är kopplat till varje enskild individ och kan således variera stort och ha ett brett omfång. Samma uppfattning har vi rörande utbyteskunskap. Det kan variera från person till person vad som uppfattas som utbyteskunskap. Med privat utbyteskunskap avser vi sådan kunskap som kan användas i ett privat sammanhang, i det vardagliga livet. Den privata utbyteskunskapen kan dock även komma till användning i andra situationer, såsom arbetsmässiga.
Kunskap om kulturella skillnader, som ingår under vårt begrepp utbyteskunskap, återfinns såväl på det privata som på det arbetsmässiga planet. Kulturell utbyteskunskap avser således sådan kunskap som tillägnas rörande kontakt och förhållningssätt till andra kulturer, men även en förståelse för vilken slags innebörd en viss kultur har för den personliga inställningen och beslutsfattande.
Utbyteskunskap, förenat med det arbete en revisionsmedarbetare utför, innefattar även de arbetsmässiga kunskaperna vilka kan utgöras av kunskap om olikheter mellan regelverken U.S. GAAP och IFRS. Dessa är viktiga att ha kännedom om då en svensk revisionsmedarbetare kan komma att arbeta mot amerikanska klienter i Sverige. Dessutom är arbetsplatsens kultur och beteendet på denna en faktor som ingår i vårt begrepp avseende utbyteskunskap. Om denna skiljer sig åt mellan länderna är det bra att ha kunskap om detta för att upplevda positiva delar ska kunna tas med tillbaka till Sverige.
Genom att åka på en utbytesperiod till USA erbjuds en revisionsmedarbetare chans till nya kunskaper på många olika områden och nivåer. Vår uppdelning på tre områden, som vi beskrivit ovan, kan samtliga återkopplas till revisionsmedarbetarens fortsatta arbete i Sverige efter en utbytesperiod. Den utbyteskunskap som tillägnas inom det personliga området innefattar aspekter som kan återspeglas genom arbetsmässiga förfaranden. Detsamma gäller utbyteskunskapen avseende kulturen. Kulturell utbyteskunskap kan ha mycket stor betydelse i det fortsatta arbetet då arbeten och klienter ständigt blir mer internationella och integreringen över landgränserna ökar. Således kan vi sammanfattningsvis säga att våra tre områden avseende utbyteskunskap
alla hör ihop på så sätt att de kopplas till individens nyvunna kunskaper som kan beröra den fortsatta, kommande arbetssituationen.
Utifrån problemformuleringen lyder studiens frågeställningar:
• Vilken utbyteskunskap tillägnas en svensk revisionsmedarbetare av en utbytesperiod till USA och hur tillägnas denna?
• På vilket sätt finns det möjlighet att implementera tillägnad utbyteskunskap i det fortsatta arbetet i Sverige?
Inom de arbetsmässiga förhållandena finns möjlighet till ökad förståelse för U.S. GAAP och för att kunna svara på våra frågeställningar, som rör utbyteskunskapen som en revisionsmedarbetare tillägnas vid ett utbyte, behöver vi även på ett ytligare plan beröra vissa utvalda skillnader mellan regelverken U.S. GAAP och IFRS. Då möjligheten är stor för de revisorer som varit i USA att senare i Sverige arbeta mot amerikanska dotterbolag, så kallade inrefererade bolag, samt internationaliseringen, som får svenska företag att etablera sig på den amerikanska marknaden, kan det vara värdefullt att belysa vissa skillnader som kan förekomma mellan regelverken. Under dessa förhållanden är det viktigt att ha kunskap om att regelverken är uppbyggda på olika sätt, samt hur. Vidare innefattar vår definition av en revisionsmedarbetare revisorsassistent, godkänd revisor samt auktoriserad revisor.
1.4 Syfte
Syftet med denna uppsats är att undersöka vilken utbyteskunskap en svensk revisionsmedarbetare har av ett utbyte till USA, hur denna tillägnas, samt om denna kunskap går att implementera i det fortsatta arbetet i Sverige.
1.5 Avgränsningar
För att kunna genomföra vår undersökning har vi varit tvungna att göra vissa avgränsningar då området är alltför stort och omfattande samt att vi arbetat under tidsbegränsning.
Vi har valt att avgränsa studien till att endast omfatta revisionsmedarbetarutbytet som sker från Sverige till USA samt att endast studera två märkbara skillnader mellan de två regelverken IFRS och U.S. GAAP. Valet av de två regelverken beror på att vår studie behandlar utbytet mot USA där redovisningen styrs av U.S. GAAP, samt att IFRS är en av de största och mest accepterade standards i Europa och Sverige. Den rådande harmoniseringen avser dessutom dessa två framstående regelverk. Vad gäller skillnaderna mellan regelverken har vi vidare valt att avgränsa oss gällande vilka de huvudsakliga skillnaderna är som vi valt att belysa. Här har vi valt att endast fokusera på den princip-‐ respektive regelbaserade uppbyggnaden samt leasingfrågan, vilket baseras på framkommet material genom intervjuer samt vad vi själva uppfattat vara de betydande olikheterna.
Dessutom har en avgränsning gjorts inom den del som behandlar kunskapsgenerering. Kunskap är ett vitt begrepp och vi har valt att endast beröra detta område i de hänseenden där kunskap kan hänföras till utbyteskunskap för en revisionsmedarbetare. Detta innefattar personliga och sociala aspekter, både inom det privata området samt inom organisationen, likväl som arbetsrelaterade situationer och förståelse för kulturella aspekter.
1.6 Målgrupper
Studien riktar sig till existerande revisionsmedarbetare som funderar på ett utbyte till ett annat land. Tanken är att de ska kunna använda uppsatsen genom att på ett övergripande sätt förse sig med information i förberedande syfte inför viktiga skillnader som kan väntas. Uppsatsen är även ämnad för de revisionsbolag som erbjuder en utbytesperiod, för att ge en mindre, men ändå viktig, inblick i hur utbyteskunskap kan komma till nytta för organisationen. Ytterligare en målgrupp som kan ha intresse av studien avser studenter på landets universitet och högskolor som läser ekonomirelaterade program med vald redovisningsinriktning. För dessa kan denna studie fungera som ett enklare underlag till den student som i framtiden funderar på ett utbyte eller vill jobba som revisionsmedarbetare i USA, samt visa på vilken kunskap som kan tillägnas.
1.7 Disposition
1. Inledning
Detta kapitel ger en inledande förståelse för ämnet samt behandlar vår inriktning inom ämnesområdet. Dessutom beskrivs vårt syfte som genererats utifrån vår problemformulering samt till vilka uppsatsen riktar sig och vilka avgränsningar som gjorts.
2. Metod
Metodkapitlet behandlar vårt tillvägagångssätt och de olika delarna bestående av forskningsstrategi, forskningsprocess, undersökningsdesign samt teoretiskt och praktiskt tillvägagångssätt. I slutet av kapitlet presenteras kritik till både valda metoder samt använda källor.
3. Referensram
Det tredje kapitlet består av teori kopplat till ämnet, vilken består av tre delar. Först behandlas ett avsnitt rörande kunskap; hur kunskap tas in och delas mellan individer. Därefter presenteras ett område avseende kultur, följt av hur IFRS och U.S. GAAP kan skilja sig åt.
4. Empiri
I detta kapitel framställs vår empiri som utgörs av material baserat på de intervjuer som vi utfört. Empirin är uppbyggd efter ämnesområdena arbetsmässig-‐ respektive privat utbyteskunskap, där innehållet behandlas utifrån en intervjuperson åt gången.
5. Analys
I kapitlet analyseras våra ämnesområden; personlig och social utbyteskunskap, kultur, arbetsrelaterad utbyteskunskap samt utbytet av nya kunskaper efter utbytesperioden och implementering av dessa i Sverige. Analysen sker med hjälp av presenterad teori.
6. Slutsats
Det sjätte kapitlet innehåller våra slutsatser utifrån studien. Slutsatserna ämnar besvara vår frågeställning samt uppfylla vårt syfte. Slutsatserna är slutligen sammanfattade genom en fyrfältsfigur.
7. Diskussion
Häri diskuterar vi följderna av en utbytesperiod utifrån egna uppfattningar och reflektioner. Avslutningsvis presenteras förslag till vidare forskning.
2. Metod
I detta kapitel framkommer vilken forskningsstrategi, forskningsprocess, undersökningsdesign, teoretiskt-‐ och praktiskt tillvägagångssätt som använts i studien, samt hur och varför de använts. Dessutom förs resonemang kring bedömningskriterier och hur dessa i högsta möjliga mån uppfyllts.
2.1 Forskningsstrategi
När en studie ska ta form finns det enligt Bryman och Bell (2005) två utmärkande forskningsstrategier för hur genomförandet kan gå till. Dessa benämns kvalitativ samt kvantitativ forskning. Det som skiljer dessa två strategier åt är att vid en kvantitativ forskning läggs tonvikt vid mängden data som samlas in, medan det för en kvalitativ forskning istället läggs större vikt vid ord, det vill säga hur data framhålls. Nedan ses en, av oss, modifierad tabell från Bryman och Bell (2005), som visar de mest grundläggande skillnaderna mellan kvantitativ och kvalitativ forskningsstrategi.
Kvantitativa Kvalitativa
Huvudsaklig inriktning
när det gäller vilken roll teorin ska spela i relation till forskning.
Deduktiv, prövning av teorier. Induktiv, teorigenerering. Kunskapsteoretisk inriktning Naturvetenskaplig modell, framförallt positivism.
Ett tolkande synsätt.
Figur 2: Modifierad tabell över skillnader mellan kvantitativ och kvalitativ forskningsstrategi (Bryman & Bell 2005)
Det som är avgörande för vilken strategi som används är bland annat forskningens område, frågeställning, val av metoder samt analys och tolkning av data. (Bryman & Bell, 2005).
Kvantitativ forskningsstrategi innebär kortfattat en teoriprövning. Utgångspunkten är en befintlig teori inom ett ämnesområde, varifrån en hypotes konstrueras och sedan prövas genom insamlande av data, vanligtvis siffror (Bryman & Bell, 2005). Viktiga aspekter inom denna strategi är att utfallen ska uppfylla krav om reliabilitet och validitet. Reliabilitetskravet innebär sammanfattat att undersökningen ska vara pålitlig till sina begrepp och utfall, medan validitetskravet handlar om i vilken utsträckning det som faktiskt är avsett att mätas mäts (Bryman & Bell, 2005). På grund av den kvantitativa strategins utformning är den inte relevant i vår uppsats.
Vi tillämpar istället i vår uppsats den kvalitativa forskningsstrategin, vilken är utformad på så sätt att den fokuserar på ord mer än på siffror, i motsats till den kvantitativa strategin. Då kunskaper och erfarenheter inte är optimala att mäta med hjälp av siffror, är den kvalitativa strategin en metod att föredra i vår studie. Som alternativ för att pröva en teori sägs att en kvalitativ strategi är teorigenererande och utgångspunkten är i större grad problemformuleringen. Ett viktigt steg i undersökningen är valet av undersökningspersoner då det är dessa som kommer att utgöra underlaget för utfallet av studien. Detta behandlas vidare under rubriken ”urval”. Även för den kvalitativa forskningsstrategin finns bedömningskriterier som utgör alternativ till den kvantitativa strategins reliabilitet och validitet. Dessa inbegriper tillförlitlighet, överförbarhet, pålitlighet och möjlighet att styrka och bekräfta (Bryman & Bell, 2005). Djupare diskussion kring kriterierna i sig och kopplat till vårt sammanhang förs i avsnittet om bedömningskriterier.
I vår studie appliceras, som redan nämnt, den kvalitativa strategin. Detta på grund av att ny information ska insamlas samt att vi genom intervjuer vill komma åt den djupare uppfattningen och lärdomarna hos de parter som omfattas av studien. Med hänsyn tagen till detta är den kvalitativa strategin mest lämpad för vår studie.
2.2 Forskningsprocess
Induktiv och deduktiv teori utgör två olika forskningsprocesser vilka passar olika bra ihop med de ovan nämnda forskningsstrategierna. Bryman och Bell (2005) beskriver den deduktiva processen vari teorin styr datainsamlingen. Hypoteser formuleras utefter den ursprungliga teorin och därefter sker en datainsamling som leder till ett resultat. Med hjälp av resultatet bekräftas eller förkastas sedan hypoteserna varefter en eventuell omarbetning av teorin sker. Eftersom det för vår del är empirin som styr vilken slags teori vi använder oss utav, gör sig enbart den deduktiva teorin opassande i vår kontext.
I vår studie kommer vi huvudsakligen tillämpa den induktiva processen som bygger på att teorin baseras utifrån empirin. Valet av teori genereras således utifrån de empiriska underlagen (Bryman & Bell, 2005). Forskningen i vår studie grundar sig delvis på befintlig teori om kunskapsgenerering men huvudsakligen på intervjuer som därmed kommer utgöra underlag för vår empiri. Med hänsyn till ovanstående aspekter kan därmed vår forskningsprocess klassas som abduktiv då vi till viss del tillämpar den deduktiva processen tillsammans med den induktiva. Det innebär att vi varvar teori och empiri växelvis då vårt teoretiska utgångsläge är oklart.
2.3 Undersökningsdesign
Enligt Bryman och Bell (2005) utgör en design ramen för generering av empiriska data som dels passar de kriterier som ska uppfyllas och dels de frågeställningar som studien grundar sig på. De framhåller fem typer av undersökningsdesigner:
• Experimentell design • Longitudinell design • Jämförande design • Fallstudien som design • Tvärsnittsdesign
Den experimentella designen är svår att praktiskt tillämpa inom företagsekonomi och då vår studie inte baseras på några experiment används därmed inte denna design, vilken kräver en oberoende manipulerbar variabel. Longitudinell design används vid forskning där förändringar över tid studeras. Visserligen kan en utbytesperiod medföra en förändring av kunskap över tid, men då vi inte studerar själva kunskapsförändringen
från punkt A till punkt B och med anledning av den begränsade tidshorisont som ligger för vår studie är även denna design direkt olämplig. Vi studerar inte heller två rakt motsatta situationer, vilket ligger till grund för den jämförande designen och därmed tillämpar vi inte heller denna design (Bryman & Bell, 2005). Gummesson (2003) beskriver att fallstudien som design i grunden innebär att ett enda fall studeras på en detaljerad nivå. På grund av vår tidsbegränsning och avgränsningar kan inte en så pass detaljerad nivå uppnås och fallstudien passar därför inte vår studie.
Den design vi använder i vår studie benämns tvärsnittsdesign och innebär att data insamlas från mer än ett fall vid en viss tidpunkt. Vanligast förekommande är denna design vid en kvantitativ strategi, men kan även förekomma vid kvalitativ forskning, då i form av semi-‐strukturerade eller ostrukturerade intervjuer (Bryman & Bell, 2005), vilket används i vår studie. Gummesson (2003) framhåller att den huvudsakliga datakällan vid kvalitativa studier innefattar individuella intervjuer. Vi kommer genomföra individuella semi-‐strukturerade intervjuer, med sju olika intervjupersoner, vid en och samma tidpunkt under våren 2012. Intervjuerna kommer för vår del ske med personer som dels befinner sig på ett utbyte och dels med personer som kommit hem från ett utbyte, vilket innebär att data insamlas från mer än ett fall. En svårighet med tvärsnittsdesignen är att studera förändringar över tiden. Detta är dock inte vår avsikt utan vi ska studera kunskapsutbytet så som det uppfattas av intervjupersonerna under tidpunkten våren 2012. Studien kommer behandla kunskapsutbytet från mer än ett fall och en tvärsnittsdesign är därmed tillämpbar.
2.4 Teoretiskt tillvägagångssätt
Teoretiskt sett har vi valt att studera sådan forskning som berör humankapital med inriktning på kunskap, för att tillgodogöra oss den grundläggande förståelsen för hur kunskap uppstår, hur den kan utbytas samt de förväntningar och krav som kan komma att bildas. Vidare jämför vi två skillnader av IFRS och U.S. GAAP som dels vi själva upplevt som utmärkande, men som även framförs av intervjupersoner och genom Deloitte (2008). Till detta har vi använt oss utav tryckta dokument samt rådande litteratur som behandlar IFRS och U.S. GAAP.
2.5 Praktiskt tillvägagångssätt
För att lättare kunna uttala oss om de sociala och kulturella aspekterna har vi valt att förlägga en viss tid av studien i just USA. Det är i New York som vi dels håller vissa intervjuer samt delvis ingår i det amerikanska samhället, (vilket) gör det enklare för oss att till viss grad förstå innebörden av en utbytesperiod. Genom detta tillvägagångssätt kan uppsatsen anses vara av antropologisk karaktär då studien skildrar revisionsmedarbetares upplevelser i ett, för dem, nytt samhälle.
2.5.1 Intervju
För att kunna bearbeta vår problemformulering på bästa sätt utgörs den empiriska delen i uppsatsen av intervjuer, vilket enligt Remenyi, Williams, Money och Swartz (1998) klassas som en primärkälla då underlaget insamlas direkt från huvudinnehavaren. Till vår studie har vi valt att använda oss av intervjuformer som faller inom kategorin för kvalitativa intervjuer, vilka antingen kan vara av formen ostrukturerade eller semi-‐strukturerade. Utmärkande för dessa former är att de inte är hårt strukturerade utan intervjupersonen får möjlighet att utveckla svaren och lyfta fram sådant som denne finner av värde. Dessutom ges möjlighet att under sådana här intervjuer ställa följdfrågor och konstruera nya frågor beroende på hur intervjun utvecklas (Bryman & Bell, 2005). Intervjun som används i kvalitativt syfte är särskilt lämplig då den kan komma att ge inblick i intervjupersonens erfarenheter samt känslor. Detta framhåller Dalen (2008), som vidare gör tydligt att intervjun kan användas som huvudmetod.
Vi har utformat en intervjuguide (se bilaga 1) som fungerar som en utgångspunkt för intervjun. Denna ska främst förse oss med riktlinjer för vad intervjun ska innehålla, och utgör således ingen begränsning av intervjuinnehållet. Intervjupersonen ska, i enlighet med vad som sägs i Bryman och Bell (2005), ha stor möjlighet att utforma svaren på sitt eget sätt. Det är viktigt att välja rätt form av intervju beroende på tilltänkt målgrupp och problemformulering (Dalen, 2008). Den intervjuform vi därefter har valt att använda oss av är den semi-‐strukturerade, då vi i intervjun utgår från specifika ämnesområden eftersom informationen vi erhåller ska jämföras mellan alla intervjupersoner för att upptäcka eventuella skillnader i tillägnad kunskap eller olika kunskapsområden. De
ämnesområden vi utformat intervjuguiden efter är de som utbyteskunskapen består i, vilken återfinns under rubriken problemformulering. Ämnesområdena i intervjuguiden utgörs av arbetsmässiga-‐, privata-‐ samt kulturella kunskaper där våra frågor är utformade för att erhålla de personliga uppfattningarna kring vilken utbyteskunskap som uppstår inom varje område, vad personen tycker är viktigt att ta med sig hem samt hur erfarenheterna kan delas med medarbetare i Sverige. Eftersom utbyteskunskap i vår mening innefattas av de tre ovanstående ämnesområdena används frågor inom dessa för att senare kunna svara på vår problemformulering om vilken utbyteskunskap som uppnås genom ett utbyte till USA. Uppdelningen i ämnesområden ska även underlätta för förståelse och uppbyggnad av analysen då den delas upp utefter samma rubriker. Trots de specifika ämnesområdena som behandlas i intervjun är själva intervjuprocessen flexibel där tyngdpunkten läggs på hur intervjupersonen i fråga uppfattar och tolkar frågorna. Vi har genomfört våra intervjuer genom personliga möten på informantens arbetsplats, där vi båda två deltagit, eller via telefon alternativt e-‐mail då endast en av oss kommunicerat med informanten. Vår intervjumetodik skiljer sig någorlunda åt mellan dessa två förfaranden då vi vid de personliga mötena spelat in intervjun medan vi vid telefon-‐ och e-‐mailintervjuerna tagit anteckningar istället. Det som gås om miste vid dessa senare intervjutyper är möjligheten att kunna betrakta intervjupersonens reaktioner och känsloutspel. Vid denna form av intervju följer vi även vår intervjuguide mer strikt på grund av att det är svårt att annars hålla fokus. Vid en telefonintervju ligger koncentrationen på många olika saker samtidigt, som till exempel att ta anteckningar, lyssna uppmärksamt, ställa följdfrågor med mera. Vi anser oss ändå ha god användning av telefonintervjuerna då vi kunnat urskilja röstlägesförändringar, betänketider och liknande samt att vi fått svar på de frågor vi ursprungligen ämnat ställa.
2.5.1.1 Etik
Vid genomförandet av intervjuer är det viktigt att ta hänsyn till de etiska krav som ställs. Dalen (2008) utgår från etikprövningslagen, Lag (2003:460) om etikprövning av forskning som avser människor, och forskningsetiska principer när hon presenterar innebörden av vissa etiska områden. För vår intervju är de etiska reglerna kring krav på samtycke, krav att bli informerad samt kravet på konfidentialitet av särskild betydelse. Dalen (2008) beskriver att krav på samtycke kortfattat innebär att intervjupersonen i
fråga frivilligt lämnat samtycke till deltagande utan yttre påtryckningar, samt att denne på förhand ska ha informerats om allt som rör deltagandet. Förutom detta krav är tillhandahållandet av tillräcklig information till intervjupersonen viktigt. Syfte, förväntat resultat samt metoder ska redogöras för innan intervjun påbörjas. Dessa aspekter är även något som Myers (2009) framhåller och gör tydligt att de är viktiga. Om så intervjupersonen önskar ska även konfidentialitet upprätthållas och anonymitet säkerställas. Detta sistnämna krav är speciellt viktigt vid kvalitativa intervjuundersökningar när ett personligt möte äger rum (Dalen, 2008). Det är en av intervjupersonerna som önskat vara anonym och denne benämns i uppsatsen som Revisor 1. Ytterligare en etisk princip som McNabb (2002) hänvisar till är sanningsenlighet.
Vi har valt att återsända alla de delar som framkommer i vår empiri till samtliga berörda intervjupersoner. Dessutom har vi för varje telefon-‐ och e-‐mailintervju sänt våra anteckningar från intervjun till informanten för säkerställande av att det vi noterat är korrekt och sanningsenligt samt att inget missuppfattats. Härigenom möjliggör vi för intervjupersonen att komma med kommentarer, radera, tillägga eller godkänna att det som skrivits är korrekt och får tryckas i uppsatsen.
För att upprätthålla god etik i intervjuprocessen har vi genomfört alla intervjuer i enlighet med ovanstående etiska aspekter för att få ett så tillförlitligt resultat som möjligt. Det har även skett för att intervjupersonen ska känna sig bekväm med att ställa upp på intervjun och således kunnat bidra med mer innehållsrikt material. Genom en positiv och lättsam men samtidigt professionell utförd intervju bidrar det till att kvaliteten av innehållet blir av högre grad.
2.5.1.2 Urval
För att ta reda på vilken utbyteskunskap som genereras vid ett utbyte samt hur denna implementeras i revisionsmedarbetarnas fortsatta arbete har intervjuer genomförts med sju revisionsmedarbetare från fyra av världens största revisionsbyråer;
• Deloitte • Ernst & Young • KPMG
Anledningen till våra val av företag är att fånga upp olika perspektiv och erfarenheter som revisionsmedarbetarna innehar, vilket även Remenyi et al. (1998) påpekar är betydelsefullt. Att just dessa fyra organisationer valts ut är för att de är de största internationellt verksamma revisionsbyråerna som besitter personal med kvalificerad kunskap gentemot vårt syfte. Kontakt har även tagits med ytterligare en revisionsbyrå men då de inte hade möjlighet att erbjuda vår efterfrågade kunskap föll de utanför ramen. Vid vårt urval har endast kravet att det ska vara en intervjuperson som idag arbetar som revisionsmedarbetare och som tidigare varit eller idag är på ett utbyte i USA funnits. Vi har vidare inte efterfrågat personer vid namn eller speciella titlar, utan vänt oss via e-‐mail till respektive företags HR-‐avdelning för att genom denna få kontakt med rätt person, med efterfrågad kompetens, som skulle kunna låta sig intervjuas och som fanns tillgänglig för intervju nu i tiden. Detta leder till att vårt urval enligt Bryman och Bell (2005) kan betraktas som ett bekvämlighetsurval följt av vissa restriktioner. Intervjupersonerna är sådana som själva aktivt är, eller har varit, verksamma i USA under en varierande tidsperiod om sex till 24 månader. Oavsett intervjuperson, byrå samt typ av intervju har en och samma intervjuguide utgjort underlag till samtliga intervjuer.
2.5.2 Intervjuguide
Vår intervjuguide (se bilaga 1) utgörs av fyra specifika ämnesområden, vilka är: • Privata och sociala aspekter
• Frågor rörande kulturella aspekter • Frågor rörande arbetsmässiga kunskaper • Det fortsatta arbetet efter utbytet
Innan intervjun påbörjats har e-‐mailkontakt upprättats samt tid och plats bestämts med intervjupersonen, där vi även informerat om hur lång tid intervjun beräknats uppgå till. Vid omständigheter såsom sjukdom och stora avstånd som gjort att en personlig intervju inte varit möjlig har intervjun istället skett över telefon respektive e-‐mail. Tre av sju intervjuer har gått till på de senare sätten. Redan vid den första kontakten med intervjupersonen görs en presentation av vår bakgrund, vilka vi är, vad vårt syfte med
