Inskolning - Starten till föräldrasamverkan : En kvantitativ studie om vårdnadshavares erfarenheter av inskolning i förskolan

ÖREBRO UNIVERSITET

Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap

Huvudområde: Pedagogik

Inskolning - Starten till föräldrasamverkan

• En kvantitativ studie om vårdnadshavares erfarenheter av inskolning i förskolan

Fanny Karlsson & Helen Nilsson

Förskolepedagogik V, självständigt arbete 15 högskolepoäng Vårterminen 2020

Förord

Vi vill inleda studien med att tacka de som stöttat oss så att denna uppsats blev färdigställd. Ett stort tack till de vårdnadshavare som tog sig tid att utifrån sina erfarenheter besvara vår enkät, som gav oss intressant data samt en inblick i inskolningsprocessen. Vi vill särskilt tacka vår handledare Sara Frödén för all hjälp under studien. Vi vill även tacka Anne Lillvist som även hon gett oss handledning och goda tips. Trots de rådande omständigheter som fick handledning via distans som följd, har ni gjort ert yttersta för att hjälpa oss.

Slutligen ett stort tack till lille Arian som varit en medhjälpande solstråle i denna tidsödande och stundvis påfrestande process. Du har givit oss många skratt och välbehövliga pauser under dessa veckor.

Sammanfattning

Syftet med denna jämförande studie är att utveckla kunskap om vårdnadshavares erfarenheter rörande delaktighet och inflytande vid inskolning. Genom att använda en kvantitativ metod i form av en internetbaserad enkät, kunde vårdnadshavares upplevelse av inskolningsprocessen samt val av inskolningsmetoder utmätas. Enkäten var tillgänglig i sju dagar via ett

internetforum, där slutligen 83 stycken vårdnadshavare anförtrodde sina erfarenheter genom enkäten. För att hitta strukturer, kategorisera och utmäta data användes analysprogrammet SPSS, där variabler för variabler kunde brytas ner och skärskådas. Harry Shiers (2001) modell för delaktighet och inflytande i form av en delaktighetstrappa användes som ett verktyg för att analysera resultatet. I resultatet framgick det att vårdnadshavare som hade deltagit i en

föräldraaktiv inskolning, ansåg sig ha större möjlighet till delaktighet och inflytande, än de vårdnadshavare som hade deltagit i en traditionell inskolning. Dock skiljde sig inte resultatet nämnvärt mellan de båda inskolningsmetoderna, då 89,7 % av vårdnadshavarna i den traditionella metoden upplevde att de delvis hade fått eller hade fått vara delaktiga under inskolningen i jämförelse med 97,7 % i den föräldraaktiva. Vidare klargjordes

kommunikation/information, delaktighet samt trygghet som viktiga aspekter under

inskolningsprocessen. Partnerskapsprincipen, isärhållandets princip samt tidigare forskning inom området användes för att kunna diskutera, resonera och dra slutsatser om resultatet och dess tabeller.

Nyckelord: Inskolning, inskolningsmetod, föräldrasamverkan, vårdnadshavare,

Innehållsförteckning

1. Inledning ... 6

1.1 Syfte och frågeställningar ... 7

2. Begreppsförtydligande ... 8 2.1 Redogörelse för begrepp ... 8 2.2 Beskrivning av inskolningsmetoder ... 8 3. Bakgrund ... 10 3.1 Föräldrasamverkan i förändring ... 10 3.2 Inskolning i förskolan ... 11

3.3 Vårdnadshavares delaktighet och inflytande - Då och nu ... 11

3.4 Förskolans styrdokument samt debatter om inskolning ... 12

4. Tidigare forskning ... 14

4.2 Inskolningsprocess i förskolan ... 15

4.3 Inskolningsmetoder ... 16

4.4 Relationen mellan vårdnadshavare och pedagog ... 17

4.5 Samverkan mellan hem och förskola ... 18

4.6 Sammanfattning av den tidigare forskningen ... 19

5. Teoretiska utgångspunkter och modeller ... 21

5.1 Partnerskapsprincipen - Closing the gap ... 21

5.2 Isärhållandets princip - Minding the gap ... 23

5.3 En modell för delaktighet och inflytande - delaktighetstrappa ... 24

6. Metod ... 27

6.1 Kvantitativ forskningsdesign ... 27

6.2 Tillvägagångssätt ... 27

6.3 Population och urval ... 28

6.4 Internetbaserad enkätundersökning ... 29

6.5 Enkätfrågornas utformning ... 29

6.7 Pilotenkät ... 30

6.9 Etisk medvetenhet ... 32

6.11 Bearbetning och analys av data ... 35

6.12 Metoddiskussion ... 36

7. Resultat ... 38

7.2 Vad anser vårdnadshavare är delaktighet och inflytande under inskolning och hur ses det i relation till de två inskolningsmetoderna? ... 38

7.3 Vad framträder som viktiga aspekter för vårdnadshavare vid inskolning? ... 43

7.4 Tolkning av resultat ... 45

7.5 Sammanfattning av resultat ... 46

8. Avslutande diskussioner ... 48

8.1 Resultatdiskussion ... 48

9.2 Inskolning i förskolan - för vårdnadshavare och barn ... 48

8.3 Val av inskolningsmetoder - en faktor som påverkar vårdnadshavares möjlighet till delaktighet. ... 50

10. Förslag till vidare forskning inom området ... 55

Källförteckning ... 56

Bilaga 1- Enkät ... 60

Bilaga 2- Informationsbrev till deltagare i enkäten ... 65

1. Inledning

Inskolning är det som grundlägger barnets, men även vårdnadshavarens resa in i förskolans verksamhet. Den första tiden på förskolan är viktig för alla parter som är inblandade, hemmet och förskolan ska nu arbeta och hitta lösningar tillsammans för barnets bästa (Vuorinen, 2010). Samverkan mellan hem och förskola har utvecklats över tid, från att hemmet och förskolan haft en tydlig gräns mellan sig, till att de ska arbeta tillsammans i ett partnerskap. I och med denna förändring har det skapats ett större utrymme för delaktighet och inflytande hos vårdnadshavare inom förskolans verksamhet. Då detta utrymme blivit större har även en problematik om hur man arbetar för en god föräldrasamverkan skapats (Erikson, 2004). I debatter inom området framgår delade meningar om vilken inskolningsmetod som är mest lämplig och om hur en fungerande inskolning ska ske (Larsson, 2011, 13 juni; Villanueva Gran, 2017, 22 September). Oavsett vilken strategi, metod eller annan lösning förskolor har i inskolningprocessen, har alla inskolningar en sak gemensamt; Vårdnadshavare blir nu, på ett eller annat vis involverade i förskolans verksamhet. Forskning inom området belyser att det inte alltid är problemfritt, då övergången mellan hem och förskola kan vara problematiska på många olika sätt, för alla inblandade parter (Markström & Simonssons 2017). Enligt

förskolans läroplan ska relationen mellan hemmet och verksamheten vara tillitsfull och hemmet ska ges inflytande över verksamheten (Skolverket, 2018). En inskolningsprocess ska ske i alla förskolor men det finns inget uttalat tillvägagångssätt som ska arbetas utifrån. Därför ser inskolningsprocessen olika ut beroende på förskolan den äger rum i, ämnet blir därför både intressant och aktuellt att forska vidare i.

Vi ansåg att inskolning utifrån vårdnadshavares perspektiv var en intressant infallsvinkel i ämnet, detta då tidigare forskning ofta utgår från ett pedagogperspektiv eller ett

barnperspektiv. Det finns även en viss avsaknad om inskolning i förskolan, då de flesta studier fokuserar på inskolning i skola (Simonsson & Thorell, 2010). Fokus i denna studie har därför riktats mot att utgå från ett vårdnadshavarperspektiv och därmed jämföra deras

erfarenheter kring inskolningsmetoder i förskolan, samt deras möjligheter till delaktighet och inflytande inom dessa. Studien är en kvantitativ studie i form av en internetbaserad enkät, där enkäten riktade sig till vårdnadshavare som skolat in barn i förskolan. Studien blir relevant för yrkesverksamma förskollärare, då föräldrasamverkan är dagligt förekommande i förskolan och är därmed något som förskollärare stöter på i sitt dagliga arbete. Vårdnadshavares erfarenheter är viktiga aspekter för yrkesprofessionens vidareutveckling inom området, dels

erfarenheter vårdnadshavare har yttrat under inskolningsprocessen. Men även för att vi anser att den kunskap som kan utvinnas av denna studie, möjligen kan generera nya kunskaper för pedagoger och dess bemötande mot vårdnadshavare under inskolning.

1.1 Syfte och frågeställningar

Syftet med denna studie är genomföra en jämförande studie samt generera kunskaper kring ämnet inskolning i förskolan. Syftet är att jämföra de två olika inskolningsmetoderna;

traditionell inskolning och föräldraaktiv inskolning, utifrån vårdnadshavarnas möjligheter till delaktighet och inflytande. För att genomföra detta leder det oss in på studiens

frågeställningar:

• I vilken utsträckning ges vårdnadshavare möjlighet till delaktighet och inflytande under inskolning samt i relation till två olika inskolningsmetoder?

2. Begreppsförtydligande

Under detta avsnitt kommer begrepp som används genomgående i studien att förklaras. Innebörden med begreppen kommer framgå för att ge läsaren förståelse för dessa. De två inskolningsmetoder som är i fokus i studien kommer även att beskrivas för att ge läsaren en förståelse kring vad dessa är och hur de genomförs.

2.1 Redogörelse för begrepp

För att benämna barnets ansvarsperson har vi valt att använda begreppet vårdnadshavare genomgående i hela studien. Detta för att kunna inkludera alla, då alla barn inte har eller bor hos en förälder. Vi har även valt att benämna personalen som jobbar på förskolan med begreppet pedagog. Pedagog innefattar både förskollärare och barnskötare som arbetar på förskolan, då vi anser att yrkestiteln inte har någon betydande roll i denna studie. Huvudsaken är att kunna definiera personalen som har ansvar för inskolningen under ett och samma begrepp i studien. I denna studie har vi även valt att genomgående använda benämningen inskolningsmetod för de två olika typerna av inskolning som nämns i texten nedan. Detta fast inskolningsmetod i andra sammanhang kan benämnas exempelvis inskolningsform och

inskolningsrutin, förhåller vi oss till endast ett begrepp för att inte skapa förvirring. Begreppet inskolningsprocess är ett återkommande begrepp i studien. Det innefattar hela den processen som sker under en inskolning. Från inskolningssamtal, till inskolningsmetod samt själva genomförandet av inskolningen i sig. Föräldrasamverkan syftar till all samverkan mellan hemmet och förskolan. Samverkan mellan hem och förskola kan ske på olika sätt, ett exempel är inskolning. Begreppet innefattar samarbete och kommunikation mellan hemmet och

förskolan vid olika typer av samverkansformer, som inskolning, hämtning och lämning eller utvecklingssamtal (Sandberg & Vuorinen, 2007).

2.2 Beskrivning av inskolningsmetoder

Det finns två olika inskolningsmetoder som kommer att nämnas i denna text, den traditionella inskolningen och den föräldraaktiva inskolningen. Den traditionella metoden är den som funnits med längst på förskolan och har fokus på att barnet och dess vårdnadshavare i lugn takt ska vänja sig med förskolans miljö. Under en 2 - 3 veckors period är barnet tillsammans med sin vårdnadshavare på förskolan, dagarna på förskolan blir stegvis längre och längre för barnet. Under den första veckan stannar vårdnadshavaren på förskolan tillsammans med sitt barn korta stunder. För att under den andra och tredje veckan lämna barnet, under

pedagogernas uppsikt, mer och mer på egen hand i förskolan (Månsson,2013; Markström & Simonsson, 2018). Den föräldraaktiva metoden har fått stort genomslag på senare år och går ut på att barnet och vårdnadshavarna tillsammans ska utforska och lära känna förskolans miljö. Denna metod sträcker sig under en period på 3 - 5 dagar men har ett längre tidsspann per dag, cirka 5 - 6 timmar. Under dessa dagar är vårdnadshavarna tillsammans med sina barn under hela vistelsen på förskolan, för att sedan lämna barnet på egen hand när de 3 - 5

3. Bakgrund

Under följande avsnitt kommer bakgrundsfakta som är relevant för studien att presenteras. Bakgrunden är baserad på forskning inom området, litteratur samt mål ur förskolans läroplan. Bakgrunden har strukturerats upp till underrubriker som är relevanta delar för studien;

Föräldrasamverkan i förändring, inskolning i förskolan, vårdnadshavares delaktighet och inflytande - Då och nu och förskolans styrdokument och debatter om inskolning.

3.1 Föräldrasamverkan i förändring

Historiskt sett har förskolan förändrats gällande synen på föräldrasamverkan och har inte sett likadan ut som den gör i dagens samhälle. Vårdnadshavares delaktighet och inflytande har tidigare varit mycket begränsad menar Ingegerd Tallberg Broman (2013), men förändrades successivt under slutet av 1900-talet. Kontakten mellan hem och förskola har tidigare varit av en uppfostrande karaktär, där förskolans roll var uppfostran av både barn och vårdnadshavare. Förskolan har gått från att ha ett institutionsansvar till att inkludera vårdnadshavarna i ett ökat föräldraansvar. På senare tid har därför styrdokument och politiska målsättningar ökat kraven på vårdnadshavares deltagande i förskolan för att gynna relationen mellan förskola och hem. I den senaste upplagan av Läroplanen för förskolan, Lpfö 18 framgår det utifrån Skolverkets (2018) läroplansmål att arbetslaget ska ge vårdnadshavare möjlighet till att vara delaktiga och ges inflytande i förskolan. Samverkan har under de senaste årtionden utvecklats och

delaktighet och inflytande har nu en viktig roll i verksamheten. Utvecklingen som skett inom samverkan mellan hem och förskola har skett för att gynna barnet och förväntas utgöra en positiv betydelse för barnets utveckling. Förskolan och hemmet kan utbyta information med varandra för att komma överens om bra regler och rutiner som fungerar för barnet, samtidigt som det också kan innebära att förskolan kan ge vårdnadshavarna stöd i sin roll. Det är förskolans ansvar att inspirera hemmen till att samarbeta, genom att tillgodose dem med information samt att vårdnadshavare ges möjlighet till insyn i verksamheten. Om förskolan bjuder in till en tillitsfull och inbjudande relation kan vårdnadshavare också ges möjlighet till att påverka och få en inblick i verksamheten (Sandberg & Vuorinen, 2007).

3.2 Inskolning i förskolan

En del i samverkan mellan hem och förskola är inskolningen, där det första samtalet och kontakten som sker mellan vårdnadshavare och förskola är inskolningssamtalet.

Vårdnadshavare blir oftast inbjudna till ett inskolningssamtal innan deras barn börjar på förskolan. Där delges vårdnadshavare med information kring den aktuella förskolans

inskolningsprocess, inskolningsmetod och annan praktisk information. Även vårdnadshavaren har chansen att ge den information som de anser är viktig för förskolan att veta (Markström & Simonsson, 2018). Historiskt sett började inskolning i förskolan anses viktig under

barnstugeutredningen, som började år 1968, då även råd från vårdnadshavare togs emot för att underlätta inskolningen (Martin Korpi & Utbildningsdepartementet, 2015). Nu ses

inskolningen som en självklarhet och är grunden för att bilda en positiv relation mellan de olika parterna. Detta gäller inte bara relationen mellan barnet och pedagoger, utan även relationen mellan vårdnadshavare och pedagoger. (Markström & Simonsson, 2018).

Inskolningen kan se lite olika ut på olika förskolor och det finns ingen metod som förskolorna förväntas arbeta utifrån. Ofta utgår förskolor antingen från den traditionella metoden, som pågår 2 - 3 veckor, eller från den föräldraaktiva modellen, som pågår 3 - 5 dagar (Månsson, 2013). Även om förskolor utgår från någon av dessa metoder har de ofta anpassat metoden efter vad som fungerar bäst i just deras verksamhet. Vissa förskolor använder sig av en ansvarspedagog under inskolningen, där barnet får stöd och stöttning av en pedagog i verksamheten. Medan andra förskolor inte använder sig av en ansvarspedagog, då de menar att barnet ska knyta an till alla i förskolan. Ett uppföljningssamtal ges till vårdnadshavare efter att barnet har gått en tid på förskolan och där diskuteras det som gick bra respektive mindre bra samt vad som hade kunnat förbättrats under inskolningen (Larsson, 2011, 13 juni).

3.3 Vårdnadshavares delaktighet och inflytande - Då och nu

Redan under barnträdgårdens tid (1904 - 1930) skulle lärarinnorna finnas där för att bistå hemmet och mödrarna med uppfostran av barnet. Delaktigheten och inflytandet här bestod av att lärarinnorna gav mödrarna råd och mödrarna förväntades lyssna och därefter tillämpa råden i hemmet. Detta för att alla barn skulle få en liknande uppfostran i Sverige (Martin Korpi & Utbildningsdepartementet, 2015; Tallberg Broman, 2013). Under barnkammartiden (1930 - 1960) bestod vårdnadshavares delaktighet och inflytande av att de blev utbildade av lärarinnorna för att kunna fostra sina barn ordentligt, då det ansågs att endast utbildade lärarinnor visste vad ordentlig fostran bestod av (Markström & Simonsson, 2018). När

barnstugeutredningen växte fram, menar Barbara Martin Korpi och Utbildningsdepartementet (2015) att synen om hur man såg på vårdnadshavares betydelse av delaktighet och inflytande i verksamheten började utvecklas. Vårdnadshavare skulle nu tillsammans med pedagogerna ansvara och vara delaktiga i barns utbildning och omsorg, även om de främst riktade sig mot mödrars delaktighet och ansvar. På 1970 - talet började även verksamheten lägga vikt på fädernas betydelse för delaktighet och inflytande i barns liv. Dock hade synen på båda vårdnadshavares roll i barns utbildning och omsorg en lång väg kvar innan båda vårdnadshavarna ansågs ha huvudansvaret för barn (Martin Korpi &

Utbildningsdepartementet, 2015). På 1990 - talet började vårdnadshavare få större inflytande i förskolan, då de både skulle få ta del av samt vara delaktiga i att bestämma över förskolans planering och vissa aktiviteters utformningar. Förskolan skulle även göra vårdnadshavare delaktiga i de utvärderingar som gjordes i verksamheten (Hammarström - Lewenhagen, 2013). I dagens samhälle förväntas vårdnadshavare vara delaktiga och ha inflytande över verksamheten, då förskolan och hemmet ska ses som jämlika. De olika parterna ska även tillsammans verka för barnets bästa och för att barnets behov tillfredsställs. Detta ställer nya krav på både vårdnadshavare och pedagoger om ett samarbete som historiskt sett inte förekommit förut (Markström & Simonsson, 2018).

3.4 Förskolans styrdokument samt debatter om inskolning

Förskolans styrdokument, läroplanen för förskolan tar inte upp hur inskolningar ska gå till, utan att varje förskola har bestämmanderätt över vilken inskolningsmetod som passar dem bäst. Dock skrivs det fram i läroplanen att varje förskola i sitt val av inskolningsmetod måste beakta att:

Förskolan ska erbjuda barnen en trygg omsorg och har en viktig roll för att bidra till att grundlägga barnens trygghet och självkänsla. Utbildningen ska präglas av

omsorg om barnets välbefinnande och trygghet.

(Skolverket, 2018, S.10)

Debatter inom området inskolning, handlar generellt om vilken av de två olika

inskolningsmetoderna, som egentligen är mest fördelaktig. Där vissa argumenterar för den traditionella där man successivt under en längre tidsperiod skolar in barnet i förskolan

kortare tidsperiod men fler antal timmar per dag. En del som talar för den föräldraaktiva inskolningsmetoden menar att längre timmar per dag barnet och vårdnadshavaren spenderar i förskolan genererar i en ökad trygghet. Tillsammans kan de då upptäcka förskolans miljö, rutiner samt knyta kontakter med pedagoger och andra barn. Då vårdnadshavaren och barnet tillbringar fler timmar per dag i förskolemiljön, kan pedagogerna diskutera med

vårdnadshavaren och upptäcka sådant som de annars skulle gå minste om. Då

vårdnadshavaren är delaktig under dessa timmar, finns det möjlighet att knyta djupare

kontakter och få en mer tillitsfull relation mellan vårdnadshavare och pedagoger. Detta gör att vårdnadshavaren fortare blir trygg med förskolans miljö och dess pedagoger (Larsson, 2011, 13 juni; Villanueva Gran, 2017, 22 September). Samtidigt finns det argument för den

traditionella inskolningsmetoden, som menar att tre dagar är för kort tid för barn att knyta an till någon vuxen i förskolan. De behöver den långa invänjningen för att ha möjlighet att knyta an och känna trygghet till pedagogerna på förskolan. Om barnet blir lämnat efter tre dagar ökar också barnets stressnivå och därför ser man inte utifrån barnets perspektiv i den

4. Tidigare forskning 4.1 Sökstrategi

Den tidigare forskningen har sökts fram via en databas och olika tidskrifter. Avgränsningar som gjorts vid sökningarna är att avgränsa till peer-reviewed baserade artiklar. Peer-reviewed innebär att artikeln är granskad och att artikeln utgår från vetenskaplig forskning. Den databas som använts i sökandet av forskning är ERIC (EBSCO) och de tidskrifter som använt är Nordic Base of Early Childhood Education and care, Early Childhood Education Journal, Nordic Journal of Studies in Educational Policy, Early Child Development and Care, International Journal About Parents in Education, European Early Childhood Education Research Journal och Educare - vetenskapliga skrifter. Sökord som användes i sökningarna var preschool introduction, preschool induktion toddlers, inskolning, föräldrasamarbete, parent-active introduction och parental cooperation. I sökningar har vi utgått från olika urval, Ett av dessa var att forskningen i första hand ska ha skett och studerat inskolningen i

förskolan och inte i skolan. Men då det fanns en viss avsaknad av forskning om inskolning i förskolan, fick vi även titta närmare på inskolning i skolan för att få en större helhetsbild över fältet. Ett annat urval var att forskningen om föräldrasamverkan skulle ha skett i förskolan, även där fanns en viss avsaknad och vilket gjorde att vi återigen fick stötta upp med forskning som studerat området i skolan. Forskning och studier som inte innehöll dessa urval valdes bort. I sökningen valde vi först forskning efter att ha läst rubrikerna på artiklarna, därefter lästes Abstracts. Om artiklarnas Abstracts inte var relevanta för vår studie och våra urval, valdes även dessa bort. När vi hade ett mindre antal artiklar började vi göra en

sammanfattning av studierna. Även där valdes flera artiklar bort då de inte ansågs vara relevanta för vår studie.

I följande kapitel presenteras såväl nationell som internationellt utförd forskning inom området för vårdnadshavares erfarenheter kring inskolning i förskolan. Tuula Vuorinen (2018) anser att inskolningsområdet i forskningen kan vara svårt då det finns

åsiktsskiljaktigheter mellan forskningen, utbildningen och hur de fungerar i praktiken. Vissa paralleller kan dras, det har dock synliggjorts en avsaknad av forskning under kartläggningen av den tidigare forskningen som finns kring ämnet om vårdnadshavares erfarenheter av delaktighet och inflytande under inskolning. Maria Simonsson och Mia Thorell (2010) påpekar att forskning om inskolning fokuserar på skolan och inte på de yngre barnen i förskolan. Dessa delar är trots det relevanta för vår studie, dels för att tidigare forskning ger

materialet som framgår i studien. Den tidigare forskningen handlar om inskolning,

inskolningsmetoder, relationen mellan vårdnadshavare och pedagog samt övergångar från hem till förskola.

4.2 Inskolningsprocess i förskolan

Den första tiden på förskolan är viktig för vårdnadshavare, barn och personal i verksamheten, därför är det av stor vikt att det skapas en god relation mellan de olika parterna. Det framgår att pedagoger måste arbeta för att stärka vårdnadshavare i deras föräldraskap och att de tillsammans hittar lösningar samt strategier för de problem som kan uppstå (Vuorinen, 2010). Utifrån Ann - Marie Markström och Maria Simonssons (2017) forskning framgår det att övergången mellan hem och förskolan i samband med inskolning kan vara problematisk. Inskolningen sker inte bara för barnet menar Simonsson och Thorell (2010), utan är något som vårdnadshavare, pedagoger och barn gör tillsammans. Detta gör att vårdnadshavare måste placera sig mitt emellan barnet och pedagogen som en medlare för att skapa en så bra förskolemiljö som möjligt för barnet. Detta leder till att vårdnadshavarna blir trygga

förskoleföräldrar (Simonsson, 2018). Genom att vårdnadshavare får ett större utrymme och ansvar i inskolningen kan även det ge pedagogerna en positiv attityd till vårdnadshavarna (Markström & Simonsson, 2017). Vårdnadshavare har rätt till inflytande i förskolans praktik, då förskolan ska vara ett komplement till hemmet. Information i helhet är därför ett villkor för att detta inflytande ska kunna ske. Vårdnadshavare brottas under inskolningen med känslor och tankar om huruvida den valda förskolan lever upp till vårdnadshavarens förväntningar och krav eller inte. Om inte förskolan och dess pedagoger har en kontinuerlig dialog med vårdnadshavarna om dessa förväntningar och krav kan detta leda till att vårdnadshavarna byter förskola till sitt barn (Vuorinen, 2018). Därför betonar Vuorinen (2018) vikten av att använda sig utav ansvarspedagoger vid inskolningen, då detta enligt författaren skapar ett bättre samarbete samt ökar förutsättningarna för att skapa en god relation mellan parterna. Om pedagogen visar ett ansvarstagande för barnet och dess vårdnadshavare, visar även pedagogen att barnets vårdnadshavare värdesätts av förskolan. Detta är av stor vikt för barnet då

vårdnadshavarna är de mest värdefulla i barnets liv. Samtidigt visar Simonsson och Thorell (2010) i sin studie att vissa förskolor har tagit bort ansvarspedagoger vid inskolning, då barnet samt vårdnadshavaren ska få lära känna och ty sig till alla pedagoger på avdelningen.

Skapandet av en trygg och positiv inskolning för barnet är nyckeln att kunna skapa ett bra samarbete mellan förskolan och hemmet. Ett bra samarbete innebär att vårdnadshavare och

förskolan arbetar som partners, för att det ska bli det bästa utifrån barnets perspektiv (Markström & Simonsson, 2017). Tuula Vuorinen (2020) menar att i slutändan är det pedagogen som har huvudansvaret för att inskolningen ska bli positiv samt att

vårdnadshavaren ska få ett inflytande med tillhörande dialog.

4.3 Inskolningsmetoder

I forskning framgår det att inskolning i Sverige ofta är utformad utifrån två olika

inskolningsmetoder. Den första inskolningsmetoden benämns enligt Maria Simonsson (2018) som den traditionella metoden och sträcker sig över ungefär två veckors tid. Barnets vistelse på förskolan blir gradvis längre och barnet deltar successivt mer i förskolans dagliga

verksamhet. Marie Karlsson och Satu Perälä-Littunen (2017) benämner denna

inskolningsmetod som en föräldra-passiv metod, då vårdnadshavare förväntas ha en roll där de befinner sig i bakgrunden. Vårdnadshavarna förväntas smyga ut för att inte synas och höras, då pedagogen och barnet själva ska skapa en relation med varandra. Till skillnad från den föräldraaktiva metoden, är vårdnadshavarna i den traditionella metoden endast

närvarande under korta stunder de dagarna inskolningen sker (Markström & Simonsson, 2017). Vårdnadshavarens vistelse på förskolan trappas sedan ner successivt för att barnet ska vänja sig vid att vara själv i den nya miljön. Detta gör att vårdnadshavarnas insyn på

förskolan och dess vardag blir begränsad, då de bara ser en liten kort stund av dagens

verksamhet (Simonsson, 2018). Dessutom menar Simonsson (2018) att denna korta stund ofta inte överensstämmer med förskolans verkliga vardag då pedagogerna anpassat den efter barnet som inskolas.

Den andra inskolningsmetoden benämns enligt Karlsson och Perälä-Littunen (2017) som den föräldraaktiva inskolningsmetoden och sträcker sig vanligtvis över en tidsintervall på tre-fem dagar. I denna inskolningsmetod är vårdnadshavaren med under hela inskolningsdagarna mellan klockan 9 och 14 (Markström & Simonsson, 2017). Karlsson och Perälä-Littunen (2017) menar att detta är en strategi som pedagogerna använder sig utav för att

vårdnadshavarna ska delta aktivt i förskolans vardagsaktiviteter och rutiner under

inskolningen. Denna metod har blivit allt vanligare i förskolan och att detta kan bero på att även vårdnadshavaren och inte bara barnet förväntas skolas in i förskolan. Barnet ska inte längre skapa relationer själv till pedagoger och andra barn, utan dessa ska skapas tillsammans med barnets vårdnadshavare (Simonsson, 2018). Enligt Markström och

Simonsson (2017) får vårdnadshavaren en mer stödjande roll till sitt barn i jämförelse med den traditionella metoden, där pedagogerna på förskolan har huvudansvaret för barnets omsorg och lärande under inskolningen. Detta då Simonsson (2018) menar att det i den föräldraaktiva metoden är vårdnadshavaren och inte pedagogen har huvudansvaret för dessa områden. På så sätt är rollerna omvända, då pedagogen har en mer passiv samt observerande roll i inskolningen (Markström & Simonsson, 2017).

4.4 Relationen mellan vårdnadshavare och pedagog

Relationen mellan vårdnadshavare och pedagoger i förskolan kan ibland vara problematiska och svåra. En faktor till denna problematik kan vara att kommunikationen mellan

vårdnadshavaren och pedagogen är bristfällig. Brist på daglig kommunikation och dialog med pedagogen kan göra att vårdnadshavaren känner sig maktlös och missförstådd. Barnets bästa och barnets behov kan vara ytterligare en faktor till att problematik skapas (Vuorinen, 2018). Pedagoger kan även de uppleva problematik i relationen till vårdnadshavare, då de kan uppleva det svårare att hantera relationen till vårdnadshavare än relationen till barnet (Markström & Simonsson, 2017). Kommunikation och daglig dialog går därför hand i hand med skapandet av ett bra samarbete och en god relation (Vuorinen, 2018). Det är inte bara skapandet av relationen som är av stor vikt menar Vuorinen (2010), utan även att pedagogen arbetar för att upprätthålla denna relation. Vuorinen (2010) fortsätter med att poängtera vikten av att pedagogen skapar en “vi - känsla” kring relationen med barnet och dess

vårdnadshavare. När “vi - känslan” har skapats kan de tillsammans möta de problem och svårigheter som dyker upp kring barnet och dess utveckling. De flesta vårdnadshavare och pedagoger verkar vara överens om att samarbetat och agerandet kring barnet ska ske och att barnets bästa ska sättas i fokus (Markström & Simonsson, 2017). Kevin James Swick (2006) påtalar vikten av en positiv relation och en god samtalston mellan pedagog och

vårdnadshavare, då barn observerar det vuxna gör men framförallt lyssnar på hur de vuxna samtalar med varandra.

Men ett positivt relationsskapande är inte något som skapas på en dag, utan är en lång process som kontinuerligt måste underhållas och förnyas. Det är av stor vikt att pedagogen och

vårdnadshavaren bygger upp ett förtroende för varandra, där båda parter litar till den andres kunnande och agerande kring barnet (Vuorinen, 2020). Yaoying Xus (2006) forskning visar att en mindre god relation mellan pedagogen och vårdnadshavaren kan avspegla sig på barns

beteende. Detta då barn i Xus (2006) forskning visade sig vara mer tillbakadragna och tystlåtna i de fall där vårdnadshavaren inte hade stannat en stund och samtalat med pedagogen, än de barn där vårdnadshavaren hade haft en dialog med pedagogen innan lämning på förskolan.

4.5 Samverkan mellan hem och förskola

Inskolningen kan vara den första kontakten som vårdnadshavaren har med förskolans verksamhet, därför det är viktigt att en god samverkan mellan hemmet och förskolan börjar redan där (Simonsson, 2018). Även Markström och Simonsson (2017) betonar vikten av ett gott samarbete mellan parterna samt att agerandet dem emellan måste ske i samspel för barnets bästa. Pedagogers åsikter om vårdnadshavarna påverkar hur och på vilket sätt samverkan med hemmen genomförs, detta beroende på om pedagogen ser vårdnadshavaren som ett hjälpmedel eller som en belastning (Karlsson & Perälä-Littunen, 2017).

Inskolningsperioden är en känslig tid för alla parter, inte bara för barnet. Därför bör förskolan och hemmet ha en aktiv dialog om de förväntningar och mål som finns hos de olika parterna (Markström & Simonsson, 2017). Vårdnadshavares engagemang i barnets vardagsliv på förskolan kan påverka barnets utveckling positivt. Men för att detta engagemang ska kunna ske är det av stor vikt att förskolan och hemmet har ett nära samarbete (Yngvesson & Garvis, 2019). Hemmet måste få information om barnets liv på förskolan, då pedagogerna på

förskolan är vårdnadshavarens ögon när inte vårdnadshavaren kan vara närvarande. Om samverkan mellan förskola och hemmet inte fungerar eller är bristfällig, kan inte

vårdnadshavaren få en inblick i barnets vardag i förskolan. Detta kan leda till en obalans i jämlikheten mellan parterna, då vårdnadshavaren anser att förskolan och dess pedagoger sitter i en maktposition (Vuorinen, 2020). När denna obalans skapas visar Vuorinen (2020) i sin studie att vårdnadshavare kan agera på olika sätt. Vissa vårdnadshavare protesterar högljutt medan andra undviker pedagogen som obalansen uppstått mellan. Swick (2006) menar att alla barn behöver en miljö där de kan känna sig trygga, då förskolan kan vara den miljö där barnet tillbringar mycket tid, är det viktigt att samverkan mellan hemmet och förskolan är av god karaktär. Markström och Simonsson (2017) beskriver att förskolan sätter upp olika rutiner för att underlätta övergången mellan förskolan och hemmet för barnet. I Sverige förväntas

vårdnadshavare vara delaktig i denna skiftning, medan vårdnadshavare i vissa andra länder inte får delta i skiftningen.

4.6 Sammanfattning av den tidigare forskningen

I den tidigare forskningen tas olika svårigheter som kan uppstå i inskolningsprocesserna upp, det handlar om frågor som; bör en ansvarspedagog tilldelas barnet och dess vårdnadshavare under inskolningen? Eller ska barnet och dess vårdnadshavare skapa en god relation med hela personalgruppen? Det finns argument för att en ansvarspedagog ökar förutsättningar för en god relation mellan parterna. Att vårdnadshavare inte kan få det inflytande och den

delaktighet de behöver och har rätt till om inte en ansvarspedagog finns tilldelad. Då ansvarspedagogen tillsammans med vårdnadshavaren för en daglig dialog om barnet och barnets bästa, vilket skapar en trygghet för vårdnadshavaren (Vuorinen, 2018). Samtidigt framkommer det andra argument som talar för att involvera hela personalgruppen och skapa en god relation till barnet och dess vårdnadshavare och inte endast till en enda pedagog. Detta då det är av stor vikt att barnet och dess vårdnadshavare känner en trygghet och tillit till alla pedagoger samt att inte problematik ska uppstå i de fall en pedagog inte skulle vara

närvarande vid ett tillfälle (Simonsson & Thorell, 2010).

Det råder även skilda meningar om valet av inskolningsmetod som används i förskolan. Den ena är den traditionella metoden, där barnet sakta men säkert skolas in i förskolans miljö, under en två veckors period. Barnet ska skapa relationer och upptäcka förskolans värld på egen hand, medan vårdnadshavaren ska hålla sig i bakgrunden och inta en passiv roll i inskolningen. Den andra är den föräldraaktiva metoden, där barnet och vårdnadshavaren är i förskolan under färre dagar, men under fler timmar per dag. Vårdnadshavaren förväntas här vara aktiv med sitt barn under hela vistelsen på förskolan. Barnet ska tillsammans med sin vårdnadshavare skapa relationer och upptäcka förskolans värld, medan pedagogen ska inta en mer passiv och observerande roll (Simonsson, 2018; Karlsson & Perälä-Littunen, 2017; Markström & Simonsson, 2017). En faktor till att problematik uppstår mellan hem och förskola kan vara att synen på barnets bästa inte överensstämmer. En annan viktig faktor kan vara bristande kommunikation. För att skapa en positiv relation mellan vårdnadshavaren och pedagogen är det av stor betydelse att en kontinuerlig dialog och kommunikation sker mellan parterna. Relationen måste underhållas och förnyas för att en positiv inställning ska fortlöpa, då den inte kan bibehållas utan att arbete ligger bakom den (Markström & Simonsson, 2017; Vuorinen, 2010, 2018; Swick, 2006; Xu, 2006). En förutsättning för att ett nära samarbete mellan hemmet och förskolan är också att tillräckligt med information ges mellan parterna.

Då vårdnadshavarna inte kan vara närvarande under tiden barnet är i förskolan, måste förskolan agera som vårdnadshavarnas ögon och öron. Information om barnets dag måste därför kontinuerligt ges till vårdnadshavaren från förskolans sida. Förskolan och hemmet måste skapa en jämlik balans mellan sig så att inte någon av parterna hamnar i maktposition gentemot den andre (Simonsson, 2018; Markström & Simonsson, 2017; Karlsson & Perälä-Littunen, 2017; Yngvesson & Garvis, 2019; Vuorinen, 2020).

Kunskapen från tidigare forskning ger oss möjlighet att jämföra två olika inskolningsmetoder samt ger oss en djupare insikt i begreppen föräldrasamverkan, delaktighet och inflytande. Den tidigare forskningen hjälper oss stödja upp resultatet från enkätsvaren samt fördjupar och konkretiserar de empiriska materialet.

5. Teoretiska utgångspunkter och modeller

Detta avsnitt kommer att presentera partnerskapsprincipen och isärhållandets princip som två teoretiska utgångspunkter i vår studie. De teoretiska utgångspunkterna kommer användas i resultatdiskussionen för att diskutera den data som framgår från resultatet. Den modell som framgår, delaktighetstrappan, kommer användas som ett analysverktyg för att analysera de fritextsvar som framgår i resultatet.

5.1 Partnerskapsprincipen - Closing the gap

Partnerskapsprincipen är ett teoretiskt begrepp som innefattar en strävan om att skapa en jämställd relation mellan vårdnadshavare och pedagoger i förskolan. Denna princip är relevant för studiens syfte, då studien innefattar föräldrasamverkan och undersöks ur ett vårdnadshavare perspektiv. Partnerskapsprincipen handlar enligt Erikson (2004) om att hemmet och förskolan tillsammans ska verka för barnets bästa. Under inskolningsperioden som studien fokuserar på, startar det första steget i relationsbyggandet mellan pedagog och vårdnadshavare. Partnerskapsprincipen tar först och främst upp relationen mellan skola och hem, vilket har gjort att vi har fått modifiera denna princip till relationen mellan förskola och hem. Principens fokus ligger på föräldrasamverkan samt hur vårdnadshavare kan få inflytande och ges delaktighet i barnets utbildning. Detta genom att ta upp skapandet av en god relation mellan parterna genom att exempelvis ge varandra stöttning i det den andra parten behöver stöttning i, även om det är utanför gränsen mellan hemmahörande sfärer.

Idén om partnerskap uppstod under efterkrigstiden då jämlikhet i utbildningen blev en viktig fråga för samhället. Denna fråga fortsatte sedan att etablera sig allt högre grad under 1940- och 1950-talet, då alla skulle ha rätt till en jämlik utbildning för att kunna få jämlika arbeten. Detta gjorde att även forskningen inom området satte fart och under slutet av 1950 - talet kom Coleman rapporten. Coleman rapporten skulle undersöka om det fanns olikheter i skolor som kunde göra att en jämlik utbildning inte kunde genomföras. En annan rapport som fick uppmärksamhet är Plowden rapporten som kom på 1960-talet (Erikson, 2004). Plowden rapporten gjorde att samhället fick upp ögonen för vårdnadshavares roll i barnets

undervisning. Vårdnadshavaren blev nu barnets resurser i samhällets ögon och behövde få en insyn i barnets utbildningsvärld. Kommunikationen till vårdnadshavarna kom nu att spela en stor roll för skolan. Skolan skulle nu inte bara kompensera hemmet, utan även ha en stöttande och involverande roll gentemot vårdnadshavarna. Under 1970-talet startades det därför upp

olika projekt som skulle stötta upp, utbilda och på olika sätt involvera vårdnadshavarna i skolans värld (Erikson, 2004, 2008). Tillsammans i ett partnerskap skulle de lägga grunden för barnets framtida utbildning. Denna tanke etablerades och stärktes under 1980-, och 1990-talet. Partnerskapet mellan hem och skola börjar nu ses som en självklarhet, samtidigt som olika debatter börjar uppstå om vad som är skolans ansvar respektive hemmets ansvar, dessa debatter förekommer än idag (Erikson, 2004, 2008).

Partnerskapsprincipen som modell handlar om att vårdnadshavarna och pedagogerna tillsammans ska verka för att alla barn får en sådan jämlik utbildning som möjligt. För att detta ska kunna ske måste vårdnadshavare och pedagoger verka som partners för att tillsammans minska barriären som finns mellan förskola och hemmet - “closing the gap” (Erikson, 2008). Genom partnerskapet ska vårdnadshavare få ett större inflytande samt bli mer involverade och engagerade i barnets utbildning. Då vårdnadshavare får ett större inflytande och en mer involverande roll i utbildningen, skapas även en större ansvarstagande roll för vårdnadshavaren. Detta bidrar till att vårdnadshavare blir mer delaktiga i utbildningen men även att åsiktsskiljaktigheter och andra svårigheter måste övervinnas för att relationen mellan hem och utbildning ska bibehålla ett tätt samarbete (Erikson, 2004). Om

vårdnadshavaren blir delaktig i barnets utbildning och mer engagerad i de dagliga

aktiviteterna, formar hemmet och förskolan tillsammans en utbildningsram som verkar för barnets behov och barnets bästa (Martin, Tett & Kay, 2011, Mars). I partnerskapsprincipen kan hem och förskola arbeta tillsammans i en nära samverkan för att stärka de mål som barnet ska uppnå i sin utbildning, det nära samarbetet stärker och hjälper barnet att utvecklas.

Föräldrasamverkan hjälper även barnet att överkomma hinder som kan uppstå i utbildningen, då förskolan och hemmets samarbete hjälper barnet att komma över dessa svårigheter. Förskolan stöttar upp hemmet i de avseenden hemmet kan behöva stöttningen i och vice versa. Detta gör att utbildningen kan individanpassas i den mån som barnet har behov av individanpassning. Då en individanpassning sker, kan information, kommunikation och ansvarstagande kring frågor om barnet skapa en större helhetsbild av barnet och på så sätt blir hemmet samt förskolan ett bättre komplement till varandra i frågor rörande barnet.

Föräldrasamverkan kan skapa ett större inflytande för vårdnadshavare. Då de genom att se helhetsbilden av barnet, även får en större delaktighet i utbildningen. Vårdnadshavarna har en betydelsefull roll i barnets liv och om även förskolan ger vårdnadshavarna en betydelsefull roll i barnets utbildning kommer relationen att nå till nya nivåer, samt skapa en tätare relation

dem, kommer förhoppningsvis det även binda dem samman i ett lyckat partnerskap under hela barnets utbildning (Erikson, 2004).

5.2 Isärhållandets princip - Minding the gap

Isärhållandets princip har också fokus på jämställdhet, men menar till skillnad från

partnerskapsprincipen att detta inte kan uppnås om vårdnadshavare får för mycket delaktighet och inflytande i förskolans värld. I principen utgås det ifrån att det måste finnas en

gränssättning för att denna jämställdhet ska infinna sig. En relation mellan pedagog och vårdnadshavare är inte något som skapas utan den finns där naturligt, då båda parter har en relation till det enskilda barnet även om dessa relationer ser olika ut. Att relationerna ser olika ut beror på att hemmet och förskolan kommer från olika sfärer i samhället, vilket gör att de relationer barnet har till dessa sfärer aldrig kommer att bli likadana. Även denna princip utgår från relationen mellan skolan och hemmet och har därför modifierats till att passa vår studies syfte, relationen mellan förskola och hemmet (Erikson, 2004, 2008).

Isärhållandets princip har sin början i det amerikanska utbildningssystemet i slutet av 1800-talet och början på 1900-1800-talet. Isärhållandets princip håller sig starkt ända fram till 1960-, 1970-talet då partnerskapsprincipen får fäste. Det dröjer ända fram till mellan 1980- och 1990-talet innan partnerskapsprincipen med sin starka föräldrasamverkan blir ifrågasatt och isärhållandets princip åter får fotfäste. Debatten om hur mycket vårdnadshavarna egentligen får lägga sig i förskolans verksamhet tar sin början och i och med det höjer kritikerna till partnerskapsprincipen sina röster för att återgå till isärhållandets princip. Vårdnadshavarna ska förbereda och stötta upp barnen i det som rör förskolan, men de ska inte ta på sig en expertroll då det krävs utbildning för en sådan roll. Pedagogerna är utbildade och det är de som ska få sköta det som ryms inom förskolans ramar (Erikson, 2004, 2008).

Kritikerna poängterar att partnerskapsprincipen skapar en falsk balans som döljer de

skillnader och problem som kan uppstå i relationen mellan vårdnadshavarna och pedagogerna. Istället för att dölja skillnaderna måste man omfamna dem och acceptera att de finns där. Det finns ingen balans mellan vårdnadshavare och pedagoger då det inte är en jämställd relation, därför ska man inte ge sken av att det är en jämställd relation. I isärhållandets princip påpekas att inte heller föräldrasamverkan är jämställd då vissa vårdnadshavare visar ett större

formella samtalen såsom föräldramöten av olika omständigheter, vilket även det skapar en obalans. Det faller sig naturligt att det finns konflikter mellan hemmet och förskolan då de har olika intressen. Hemmet ser till barnet som individ och får därigenom ett individperspektiv till det egna barnet medan förskolan måste se till gruppen som helhet och får ett grupperspektiv. Om vårdnadshavare ges för mycket inflytande och delaktighet kan även det påverka barnen negativt, då vissa vårdnadshavare sätter för mycket press på det enskilda barnet så att dennes utbildningen kan påverkas negativt. Även hemmet kan drabbas negativt av att få ett stort inflytande och för stort ansvar, då de svårigheter barnet har i sin utbildning kan få vårdnadshavarna att våndas över svårigheterna och försöka finna lösningar på detta. En konsekvens av detta kan då vara att det skapas negativ stämning i de familjeförhållanden som finns i hemmet. Barnet behöver få behålla sitt oberoende av de olika parterna i de olika sfärerna för att växa upp och bli en del av samhället och dess sociala konstruktioner, därför behöver det finnas gränser mellan hemmet och skolan. Med det sagt betyder det inte att förskolan och hemmet inte ska ha en god samverkan, detta betyder inte att det inte måste finnas en gränssättning för att jämställdheten och barnets behov ska upprätthållas inom dessa sfärer (Martin, Tett & Kay, 2011, Mars; Erikson, 2004, 2008).

5.3 En modell för delaktighet och inflytande - delaktighetstrappa

Harry Shier (2001) har tagit fram en modell med fokus på att bjuda in barn till mer delaktighet och inflytande i verksamheten. Denna modell har modifierats för att passa vårdnadshavare och för att kunna koppla den till studien. Den har även modifierats för att kunna användas som ett analysverktyg av fritextsvaren som framgår i resultatet. Modellens fokus utgår från en delaktighetstrappa, där det finns olika nivåer kring hur man i förskolans verksamhet kan få barnen, i det här fallet vårdnadshavare, delaktiga och ge möjlighet till inflytande över förskolans verksamhet. Modellen är baserad på 5 olika nivåer för att uppnå deltagande och inflytande. Dessa nivåer är inget som alla vårdnadshavare strävar efter eller vill, utan alla individer har olika nivåer av att vilja vara delaktig eller inte. Följande steg i delaktighetstrappan presenteras nedan;

Nivå 1. Vårdnadshavare blir sedda och lyssnade till

Det kan handla om att vårdnadshavare har önskemål eller åsikter kring något i förskolans verksamhet och att då pedagogerna tar till sig informationen och lyssnar till detta. Målet med nivå 1 är att åhöraren ska lyssna till det vårdnadshavaren har att säga, det kräver att åhöraren

är redo att lyssna och ta till sig information. Att förskolepersonalen är redo att lyssna ger exempelvis vårdnadshavaren möjlighet till att uttrycka sig. Nästa steg under nivå 1 är att åhöraren arbetar på ett sätt som gör det möjligt att lyssna. Det kan handla om att

förskolepersonalen har en lugn plats samt att det finns tid att sätta sig ned och prata om saker. Exempelvis ett personalrum där varken vårdnadshavare, förskolepersonal eller barn blir störda av varandra. För att uppnå nivå 1 krävs det även att förskolan och alla i arbetslaget har en gemensam inställning till att de alltid lyssnar på vårdnadshavare och tar deras önskemål på allvar

Nivå 2. Vårdnadshavare bör ges stöd i sina åsikter

Det centrala i nivå 2 är att inrätta positiva åtgärder för att stötta vårdnadshavare så de vill uttrycka sina åsikter. Det är därför av stor vikt att uppmuntra vårdnadshavarnas åsikter då det är något positivt, inte tvärtom. På denna nivå krävs det precis som på nivå 1, att åhöraren är redo att lyssna samt har en inställning till att alltid ta emot vårdnadshavares önskemål. Målet med nivå 2 är att vårdnadshavarna inte ska hindras i att uttrycka sina åsikter eller önskemål till förskolepersonalen. Det finns flera möjliga orsaker till detta och i vissa fall kan det handla om osäkerhet, maktpositioner eller bristande kommunikation

Nivå 3. Beakta vårdnadshavares perspektiv

Nivå 3 i modellen poängterar innebörden av att ta hänsyn till vårdnadshavares synpunkter och låta dem vara med i beslutsfattande. Det innebär att exempelvis förskolepersonalen beaktar synpunkter, men också låter vårdnadshavare få en del i beslutsfattande gällande verksamheten eller deras barn. Det behöver inte betyda att allt vårdnadshavare önskar ska genomföras, men att de får en möjlighet att vara med och påverka beslut som fattas i förskolans verksamhet. Samt att förskolepersonalen kan beakta vårdnadshavares perspektiv och sträva mot att försöka förstå deras perspektiv. Likt nivå 1 och 2 har även denna nivå tre steg för att uppnå nivån. Första steget berör likt nivå 1 och 2 att pedagogen behöver vara redo för att ta emot vårdnadshavarnas synpunkter. Vidare i steg två öppnas en möjlighet för att beakta och bekräfta vårdnadshavares åsikter i beslutsprocessen. Till sist sker ett beslutsfattande där vårdnadshavares synpunkter har reflekterats över i beslutsfattandet.

Nivå 4. Vårdnadshavare är delaktiga i beslutsprocesser

vårdnadshavare träffas tillsammans med förskolepersonal och vara med och planera för barnets inskolning. I nivå 4 kan då vårdnadshavare ges möjlighet att från start helt vara med och utforma hur genomförandet av exempelvis sitt barns inskolning ska ske. Deltagandet i beslutsprocesser för vårdnadshavare är av stor vikt då de ges möjlighet att inkluderas, vilket kan inviga en känsla av tillhörighet samt att de får ett demokratiskt deltagande i förskolans verksamhet.

Nivå 5. Vårdnadshavare delar makt och ansvar i beslutsprocesser

Det är en knapp skillnad mellan nivå 4 och 5, det som möjligen skiljer nivåerna åt är frågan om vilken grad delaktighet och inflytande ges. I nivå 5 är målet att vårdnadshavare ska kunna få stor delaktighet i beslutsprocessen, som gör det möjligt att kunna ändra i beslut och att påverka besluten. Dock kan det vara en svårighet att låta vårdnadshavare delta i varje beslutsprocess, då förskolan många gånger styrs av kommuner, policys och övriga bestämmelser. Vårdnadshavare kan därför ges möjlighet att dela ansvar och makt i vissa beslutsprocesser, som rör den enskilda förskolan och dess verksamhet kring barnet. Men beslutsprocesser som berör exempelvis fler förskolor i kommunen kan vara svårt för vårdnadshavare att delta i (vår tolkning av Shier, 2001).

6. Metod

I detta kapitel presenteras följande metodval som ligger till grund för insamlingen av empirisk data, utformandet av enkät, följt av urval samt genomförandet av studien. Därefter kommer etiska överväganden, reliabilitet och validitet samt bearbetningen av empiriska data

presenteras. Metodavsnittet kommer sedan avslutas med en metoddiskussion där metod kommer diskuteras och överväga fördelar och nackdelar med metodens tillvägagångssätt. 6.1 Kvantitativ forskningsdesign

Grunden för att genomföra en kvantitativ studie bygger på en problemformulering. En viktig aspekt i en kvantitativ studie är att problemformuleringen är utformad på ett sätt som är möjlig att besvara. Problemformuleringen behöver också ge utrymme för fler trovärdiga och möjliga svar (Eliasson, 2006). En kvantitativ studie bör genomföras på ett sådant sätt att data blir mätbart, har räknats eller placerats på en skala. Undersökningsområdet bör därför vara av den karaktär att de kan specificeras, räknas och graderas. Enkät är en typ av kvantitativ metod som är lämplig att använda i genomförandet av en kvantitativ studie, detta för att få fram nödvändig data. Utifrån de svar, variabler som sedan framkommer kan en analys göras. Dessa variabler analyseras sedan med hjälp av matematiska analysmetoder. Enkät som metod för en kvantitativ studie är därför lämplig om forskaren vill nå ut till ett stort antal individer och då det ges möjlighet till en stor insamling av data (Arnqvist, 2014). Det finns olika typer av frågor som kan användas i en enkät, öppna frågor samt slutna frågor. De frågor som är av en öppen karaktär låter den som besvarar frågan formulera ett kort eller långt fritextsvar, medan de frågor av sluten karaktär låter deltagaren besvara frågan genom att kryssa i de

svarsalternativ som överensstämmer bäst. Det är vanligare att det förekommer mestadels slutna frågor i en kvantitativ studie än öppna frågor. Eftersom insamlingen av data anses lättare för forskaren att hantera och analysera när frågorna är av sluten karaktär (Eliasson, 2006, Hjalmarsson, 2014).

6.2 Tillvägagångssätt

I studien används en kvantitativ metod i form av en digital enkät, detta för att få ta del av vårdnadshavares erfarenheter av inskolning i förskolan. Metodvalet som gjordes hade till viss del en påverkan av Covid-19 som drabbat stora delar av världen, vilket bidragit till att många förskolor inte tar emot intervjuer eller observationer. Detta var en bidragande faktor till att vi valde att genomföra en enkätstudie. Vidare ansåg vi att det var enklare att komma i kontakt med vårdnadshavare via enkäter. Dels då vi kunde nå ett större urval genom internet på grund

av att många vårdnadshavare arbetar hemifrån eller har karantän restriktioner under dessa omständigheter. Att många arbetar hemifrån eller har just karantän restriktioner kan ha haft en fördelaktig roll för vår enkätundersökning, då många har en dator eller telefon tillgänglig. Dock var det inget som var avgörande för valet av metod, då vi redan från starten av studiens genomförande funderade på om vi kunde nå ut till ett större antal vårdnadshavare och få en bredare bild av deras erfarenheter genom att använda oss utav en enkät. Enkät som metodval matchade studiens syfte väl och därför föll valet på den metoden.

Tillvägagångssättet vi använt oss av för att genomföra metoden i denna studie utgår från en deduktiv process. Enligt Anders Arnqvist (2014) utgår en sådan process från en redan existerande teori eller hypotes. Detta för att sedan samla in empiriskt material och analysera den teori som utgås ifrån. Den här typen av process är lämplig att använda vid kvantitativa studier, vilket gjorde att den lämpades även för vår studie. Deduktiv process utgår från en teori, i detta fall innefattar det studiens syfte och frågeställning. Syfte och frågeställning har sin utgångspunkt i den tidigare forskningen om inskolning och det är även i den tidigare forskningen som vår studie har sin utgångspunkt. Den tidigare forskningen tar dels upp vilka erfarenheter som finns inom de olika inskolningarna samt delaktighet och inflytande. Tidigare forskning tar även upp den problematik som kan finnas i just processen inskolning. Den insamlade data, enkätsvaren, kan sedan mätas och analyseras i förhållande till tidigare forskning samt de teoretiska modeller och utgångspunkter som skrivits fram.

6.3 Population och urval

De avgränsningar vi valt att göra i studiens metod var att välja population och urval för studien. Vi valde att rikta enkäten till populationen vårdnadshavare som skolat in barn i förskolan. Valet vi gjorde var relevant för studiens syfte och problemområde då det är vårdnadshavarnas erfarenheter vi är intresserade av att ta del av. Urvalstypen som valdes för studien kallas för selektivt eller teoretiskt urval. Det innebär att forskaren, eller de som

genomför studien väljer vilka erfarenheter som människorna som ska delta i studien bör ha för att lämpa sig för ämnesområdet (David & Sutton, 2016). Det gjordes med tanke på att

enkätens frågor var utformade till att matcha studiens syfte, och därmed behöver urvalsenheterna också matcha enkätens frågor för att vi ska få en användbar data. Enkäten publicerades i ett föräldraforum på en internetsida, där det fanns omkring 3000 medlemmar. Forumet var i ett slutet format vilket innebär att varje medlem behöver bli

godkänd för att kunna delta, vilket gjorde att endast medlemmarna i gruppen kunde ta del av vår enkät. Forumets medlemmar bestod av båda könen och medlemmarna i gruppen hade olika åldrar. Motivet varför vi valde just detta forum, var dels för att urvalspersonerna matchade vår urvalstyp samt att forumet hade stort antal med medlemmar. Tanken med valet var att genom gruppens storlek kunna nå ut till största möjliga bredd och få ett stort omfång av personer att delta. I detta forum fick vår enkät ett stort gensvar och deltagande, därmed krävdes inget ytterligare forum för att samla in data. Enkäten fanns tillgänglig i forumet 7 dagar. Gruppmedlemmarna kunde följa en länk via ett inlägg i forumet där de skickades vidare till vår enkät. På inlägget där länken fanns stod det beskrivet vad som var syftet med vår enkät samt att vi var två förskollärarstudenter som genomför ett examensarbete. Innan personerna skickades vidare till enkätfrågorna fanns ett informationsbrev till de deltagande där ytterligare information presenterades.

6.4 Internetbaserad enkätundersökning

Enkäten utformades som en enkät som är tillgänglig via internet och kan besvaras via internet. Valet av en internetbaserad enkät gjordes då de flesta personer har tillgång till internet, vilket gjorde att vi ansåg att enkäten då kan nå ett stort antal urvalsenheter. En annan aspekt vi hade i åtanke kring metodvalet var som vi nämnde tidigare, situationer kring covid-19, som

bidragit till att ett stort antal personer arbetade hemifrån och spenderade stor tid hemma har möjlighet att besvara vår enkät via internet. Den internetbaserade enkäten har publicerats i forum för vårdnadshavare, vilket gör att den når ut till den population och de urval som valts för studien. En negativ aspekt som kan uppdagas i samband med en internetbaserad

enkätundersökning är enligt David och Sutton (2016) att alla internetanvändare inte har den kunskap som krävs för att besvara en internetbaserad enkät. Vissa enkäter kan vara svåra att besvara och kan kräva viss teknisk expertis, vilket vi hade i åtanke vid utformandet av vår enkät. Tack vare den datatekniska utvecklingen finns det gratistjänster som exempelvis Google forms, varpå de erbjuder utformning av enkäter som vi använt oss av i vår studie. 6.5 Enkätfrågornas utformning

Utformningen av enkätfrågorna inleddes med frågor för att ta reda på bakgrundsinformation om undersökningspersonerna och deras barn. Dessa frågor var vilket kön personen som besvarar enkäten har, hur gammal barnet var vid inskolningen och vem/vilka som deltog under inskolningen. Frågorna var relevanta för undersökningen, dels för att delge fakta kring

vem det är som besvarar enkäten, samt för att dessa frågor anses vara på en mer övergripande nivå, vilket gör dem enkla att besvara.

Enkäten var därefter utformad med frågor som berör själva undersökningsområdet, inskolning i förskolan. Frågorna var utformade på ett sådant vis att vårdnadshavare fick besvara frågorna med hjälp av en skalnivå eller färdiga svarsalternativ. De slutna frågorna är ett lämpligt val om syftet är att jämföra de svaren som ges, vilket vi hade i åtanke när vi valde att utforma majoriteten av frågorna på det viset. Genom att använda en enkät vars frågor är slutna blir svaren enklare att koda än om frågorna är av en öppen karaktär (Hjalmarsson, 2014). Majoriteten av frågorna var därför utformade på det viset, för att undersökningspersonerna sedan skulle kunna gradera sina erfarenheter utifrån ett påstående, på en skala eller genom att välja ett svarsalternativ. Skalan var 1–4 med 1 graderat som “stämmer inte alls” och 4

graderat som “stämmer väldigt bra”. En del av de frågor som var utformade av en mer öppen karaktär fanns det alternativ som “annat” att välja på. Detta alternativ fanns för att ge

deltagarna i enkäten möjlighet att besvara “annat” utifall något av de övriga svarsalternativen inte passade in. Vissa av frågorna var även utformade med en lång svarstext, där

undersökningspersonerna hade möjlighet att besvara frågan med egna ord (David & Sutton (2016). Sammanlagt var enkäten utformad med 25 stycken frågor, varav 17 stycken var av sluten karaktär och 8 stycken frågor var öppna frågor.

Enkätkonstruktionen och dess utformning var en relativt lång process, där vi utformade olika frågor för att på ett korrekt sätt kunna samla in data för att kunna besvara syfte och

frågeställningar. Tidigare forskning låg delvis till grund för frågornas utformning, och gav oss inspiration till möjliga områden att undersöka. Frågorna samt syfte fick vi vid ett flertal tillfällen revideras för att matcha studien. Slutligen ansåg vi att enkätens utformning var korrekt enligt det vi ville undersöka, vi ansåg även att frågorna var lättförståeliga för undersökningspersonerna att besvara.

6.7 Pilotenkät

Innan den slutgiltiga enkäten skickades ut valde vi att genomföra en pilotenkät. Matthew David och Carole D. Sutton (2016) poängterar vikten av att genomföra en pilotenkät innan den slutgiltiga enkäten skickas ut, då forskaren med hjälp av en pilotenkät kan bedöma

enkätens kvalitet, frågornas lämplighet och ta reda på hur enkätstrukturen fungerar. Med hjälp av en pilotenkät fick vi därmed feedback och konstruktiv kritik kring hur enkäten uppfattades

Pilotenkäten skickades till 10 stycken personer som matchade målgruppen, de fick svara på enkäten och sedan utvärdera hur enkätens struktur och hur enkätens frågor fungerade att svara på. Dessa 10 personer valdes genom ett bekvämlighetsurval, där vi valde personer vi känner eller har kontakt med. Feedbacken från undersökningspersonerna var mestadels positiv kring upplägget och frågornas utformning, de deltagande personerna ansåg att frågorna var tydliga samt enkla att förstå. Pilotenkätens utformning var enligt de deltagande enkel att följa och de förstod innehållet i frågorna. En förändring som gjordes var att vi omformulerade en fråga. Frågan som omformulerades var en följdfråga där vi tror att de deltagande personerna inte förstod vad vi ville få fram med frågan. Följdfrågan löd “Om annat, i vilken utsträckning?” Vilket de deltagande personerna uppfattade som att de skulle beskriva hur mycket medan syftet med frågan var att få fram konkreta exempel på annat och inte i vilken utsträckning i form av längd eller mått. Den frågan ändrades och utformades istället som “Om annat, hur?”. De linjära skalor som användes som svarsalternativ ändrades till att nivå 1 innebar “stämmer inte alls” till att nivå 4 “stämmer mycket bra”, vi bytte alltså plats på nivåerna för att få det mer lättförståeligt. Efter feedbacken gjordes de ändringar som framkom och den slutgiltiga enkäten var sedan redo att delges med undersökningspersonerna.

6.8 Etiska ställningstaganden

Vår studie följer de fyra forskningsetiska principer som Vetenskapsrådet (2017) utformat. De fyra forskningsetiska principerna innefattar samtyckeskravet, konfindentialtetskravet,

informationskravet och nyttjandekravet. Under följande avsnitt kommer dessa beskrivas vidare, därefter kommer vår studie senare i avsnittet kopplas till de olika kraven och hur de använts i vår studie.

Informationskravet

Informationskravet handlar om att personer som deltar i studien har rätt att få den information som behövs för att delta i studien, detta kan exempelvis vara vad studien handlar om, rätten att avbryta studien, frivilligt deltagande, hanteringen av personuppgifter och hur resultatet kommer att användas (Löfdahl, 2014).

Konfidentialitet

Konfidentialitet handlar om att de personer som deltar i studien ska avidentifieras. Med det menas att de som läser forskningen inte ska kunna identifiera eller koppla samman svar eller observationer med personer i det verkliga livet. Personer som deltar i studier ska

avidentifieras genom exempelvis koder istället för namn på personerna. Detta skyddar de medverkande mot att obehöriga tar del av känslig information (Vetenskapsrådet, 2017; David & Sutton, 2016).

Nyttjandekravet

Nyttjandekravet handlar om att forskarna inte får använda den data som samlats in i andra syften eller studier än vad som informerats om. Forskarna får inte använda det insamlade materialet i en annan studie då de inte fått samtycke till detta av de som medverkar i studien. Denna information ska tydligt framgå i studien så att de som medverkar kan läsa och förstå innebörden (Löfdahl, 2014).

Samtyckeskravet

Samtyckeskravet handlar om att de som deltar i studien själva ska få bestämma om de vill delta eller ej. De ska även kunna avbryta sitt deltagande när som helst, utan att detta får negativa konsekvenser utav något slag. Det ska finnas kontaktinformation till forskarna som leder studien så att deltagarna ska kunna kontakta dem angående sitt medverkande eller med eventuella frågor. Medverkandet i en Studie eller undersökning ska alltid vara frivilligt (Vetenskapsrådet, 2017).

6.9 Etisk medvetenhet

Innan vi genomförde vår studie, hade vi läst och bekantat oss med innebörden av de fyra etiska principerna som Vetenskapsrådet (2017) menar ska beaktas i en forskningsstudie. Studiens metod bestod av en enkätstudie och i och med utformandet av enkäten hade vi ett etiskt förhållningssätt. Bland annat utformades ett tillhörande informationsbrev till de deltagande, där information i form av informationskravet, samtyckeskravet, nyttjandekravet och konfindentialtetskravet framgick. I informationsbrevet framgick det till de deltagande att det var frivilligt att delta, samt att de kunde avbryta sin medverkan genom att stänga ner enkäten när de ville. I början av enkäten och i samband med informationsbrevet fanns även en fråga: “Samtycker du till att delta i enkäten och behandlas som beskrivet ovan?” Det innebär att varje deltagande i enkäten fick välja att samtycka eller inte, detta för att beakta

samtyckeskravet. Det gjordes för att vi som studenter skulle vara försäkrade om att deltagarna hade förstått innebörden av informationsbrevet, samt att de gav sitt samtycke. I

informationsbrevet framgick även nyttjandekravet, där stod det beskrivet hur den insamlade data skulle behandlas. I informationsbrevet framgick det att data i form av enkätsvaren, endast

handledare. Information kring konfindentialtetskravet och innebörden av behandling av personuppgifter framgick också i informationsbrevet. Det står beskrivet i informationsbrevet1 att personuppgifter, i detta fall, IP-adresser kommer behandlas utifrån GDPR-lagen som har inrättats. Vidare beskrev vi att resultatet enbart kommer redovisas på gruppnivå, alltså inte som en intervjustudie där enskilda individers svar redovisas i resultatet. Det innebär att deltagarnas kan ges en hög grad av avidentifiering. I och med informationsbrevet har vi beaktat de fyra forskningsetiska principerna och informerat de deltagande i studien om vad dessa innebär samt att vi har visat på en etisk medvetenhet i utförandet av vår studie. Informationsbrevet medföljer som bilaga 2 i uppsatsen.

Forskningsetik och forskaretik

Övriga etiska ståndpunkter som hafts i åtanke vid genomförandet av studien är bland annat integritet, plagiering, fabricering och förfalskning. Dessa punkter har vi som studenter och övriga forskare en skyldighet mot samhället att följa. Som forskare är det förbjudet och oetiskt att förfalska resultaten, men det är samtidigt viktigt att inte avslöja de deltagandes identiteter i en studie. Det är inte tillåtet att censurera viss information som framkommer under studiens undersökningsprocess eller att hitta på falsk information, det kallas fabricering. Att exempelvis öka antalet deltagande i en enkät, eller analysera samma data flera gånger är även det klassad som fabricering. Plagiering är under en forskningsprocess också förbjudet och det kan handla om att någon person vill ta åt sig äran av ditt forskningsprojekt eller stå med som författare för studien (David & Sutton, 2016). I en forskningsprocess är alla dessa bitar väsentliga och ska finnas med i åtanke i utformandet av en studie. Dessa bitar har vi som studenter varit väl informerade om samt medvetna om både före, under och efter

genomförandet av denna studie.

6.10 Reliabilitet och validitet - studiens pålitlighet

Reliabilitet är ett begrepp som används för att definiera hur pålitlig studien som görs är. Finns det en möjlighet att studien får samma resultat om den skulle upprepas igen, har studien en hög reliabilitet. Reliabiliteten bestäms av hur mätningar görs samt hur noga mätningarna bearbetas, detta gäller alla studier som görs (Eliasson, 2006). För att öka vår reliabilitet i studien använde vi oss av en pilotenkät, där 10 deltagare fick besvara enkäten och därefter lämna feedback om enkätens utformning och frågor. Det gjordes för att bekräfta om svaren