Förebyggande av
komplikationer vid
användning av perifer
venkateter
En litteraturöversikt
HUVUDOMRÅDE: OmvårdnadFÖRFATTARE: Mykola Mazur
HANDLEDARE: Anna Johnsen
Sammanfattning
Bakgrund: Perifer venkateter (PVK) är det mest förekommande sättet att
säkerställa fri venväg. Vid insatt PVK finns det alltid risk för komplikationer som inträffar hos, i snitt 46 procent, av alla patienter med insatt PVK. Olika typer av komplikationer som patienter med insatt perifer kateter drabbas av medför stora kostnader för både sjukvården och individens hälsa i sig. För att uppnå säker vård i sjuksköterskans arbete och minimera PVK-relaterade komplikationer är det viktigt att sjuksköterskor har kunskap om olika faktorer som har betydelse för uppkomst av dessa.
Syfte: var att beskriva faktorer av betydelse för hur sjuksköterskan kan förebygga
komplikationer vid användning av PVK.
Metod: En litteraturöversikt med kvantitativ ansats genomfördes där 11 artiklar
inkluderades. Dessa har analyserats enligt Fribergs trestegsmodell.
Resultat: I resultatet har det framkommit fem faktorer som har påverkan på
uppkomst av PVK-relaterade komplikationer: PVK-storlek, inneliggande tid, applicering ställe samt sjuksköterskornas följsamhet till riktlinjer och deras kunskap.
Slutsats: Sjuksköterskornas kunskap om olika faktorer som har betydelse för
uppkomst av PVK-relaterade komplikationer är avsevärd för att uppnå säker vård. Sjuksköterskorna har en central roll i förebyggande av komplikationer vid användning av PVK men följsamhet till riktlinjer måste förbättras markant. Forskningen inom området inte är tillräcklig för att med säkerhet kunna säga hur PVK-relaterade komplikationer kan förebyggas. Det krävs fler studier inom ämnet både i Sverige och internationellt.
Nyckelord: Perifer venkateter, komplikationer, faktorer, förebyggande, sjuksköterska.
Prevention of complications when using peripheral venous catheter
Summary
Background: Peripheral venous catheters (PVK) are the most common occurrence
in healthcare. With PVK inserted, there is always a risk of complications occurring in, on average, 46 percent of all patients with inserted PVK. Different types of PVK-related complications involve great costs for both the health care and the individual's health. In order to achieve safe care in the nurse's work and minimize PVK-related complications, it is important that nurses have knowledge of various factors that are important for their origin of those.
Aim: To describe factors of importance to how the nurse can prevent complications
when using PVK.
Method: A literature review with quantitative approach was conducted, which
included 11 articles. These have been analyzed according to Friberg's three-step model.
Results: In the result, five factors have founded that affecting on the occurrence of
PVK-related complications: PVK size, indwelling time, application site and nursing compliance with guidelines and their knowledge.
Conclusion: The nurses' knowledge of various factors that are important for the
development of PVK-related complications is considerable in order to achieve safe care. Nurses have a central role in preventing complications when using PVK, but compliance with guidelines must be significantly improved. Research in the field is not enough to be able to say with certainty how PVK-related complications can be prevented. More studies are needed in the subject both in Sweden and internationally.
Inledning ... 1
Bakgrund ... 1
Venösa infarter ...1 PVK ...2 Säker vård ...2 PVK-relaterade komplikationer ...3Konsekvenser av PVK-relaterade komplikationer ...4
Syfte ... 5
Material och metod ... 5
Design ...5
Urval och datainsamling...5
Dataanalys ...6 Etiska överväganden ...7
Resultat ... 8
Insticksställe ...8 PVK-storlek ...9 PVKs inneliggande tid ... 10Sjuksköterskans kunskap och följsamhet till riktlinjerna avseende PVK ... 11
Diskussion ... 13
Metoddiskussion ... 13 Resultatdiskussion ... 14Slutsats ... 17
Kliniska implikationer ... 17
Referenser ... 18
Bilagor
Artikelsökning……….Bilaga 1 Protokoll för kvalitetsgranskning……….Bilaga 2 Artikelmatris.………..Bilaga 31
Inledning
Perifer venkateter (PVK) är en infart som används för att få tillgång till den venösa blodbanan och det är det mest förekommande sättet att säkerställa fri venväg (Alexandrou et.al, 2018). Varje år appliceras ungefär 5 miljoner PVK i Sverige och över en miljard i hela världen vilket gör det till ett ofta förekommande ingrepp inom sjukvården (SBU, 2013; Alexandrou et al., 2015).
En insatt PVK innebär alltid risker för PVK-relaterade komplikationer vilket kan orsaka lidande för patienten (Johansson, 2013). Sjuksköterskors och vårdteams evidensbaserade kunskap om intravenös behandling utgör en säkerhet och garanti på kvaliteten inom vården. Därför är det grundläggande att känna till de bästa och mest evidensbaserade erfarenheterna (SSF, 2017).Intravaskulära infarter är en nödvändighet i dagens medicinska sjukvård men deras användning utsätter patienter för risker i form av PVK-relaterade komplikationer (Vardi, 2010).
Det motiverar betydelse av denna litteraturöversikt eftersom den ger kunskap och översikt av vetenskapliga bevis för sjuksköterskor vilket ger dem stöd för att fatta beslut i deras dagliga omvårdnadsarbete och minska patientens lidande.
Bakgrund
Venösa infarterInom sjukvården är det betydelsefullt att få tillgång till individens venösa blodbana för infusion av administrerade vätskor och läkemedel. Det är en av de grundläggande delarna inom den medicinska vården. Att skapa en säker och fungerande fri venväg är även en av de viktiga uppgifterna för sjuksköterskan (Mark, Baerlocher, Asch & Myers, 2009).
Det finns en mängd olika alternativ för att få vaskulär åtkomst. Det kan vara allt från stålnålar likt de som vårdgivare tar blodprover med till långa katetrar som placeras i patientens centrala vener. De tillverkas av olika material och kan ha olika längder och storlekar (Gabriel J et al, 2005). De olika typerna av vaskulär åtkomst utvecklas hela tiden. Detta görs för att göra administration av vätskor eller läkemedel enklare för både patienten och vårdare. Valet mellan de olika alternativen bör göras i samråd med vårdsökande samt planeras noga utifrån patientens hälsotillstånd och behov (Sansivero, 2010).
Enligt Vårdhandboken (2019a) finns det flera typer av infarter som ger tillgång till blodbanan, såsom perifera venkatetrar (PVK), central venkateter (CVK), PICC-line, subkutana venportar (SVP) samt artärkatetrar. CVK och PICC-line förs in för att få tillgång till de centrala venerna och finns för både kort- och långtidsanvändning (Patel et al, 2014). SVP däremot opereras in vid långvariga eller kärlretande infusioner samt för svårstuckna patienter. Den är en liten dosa med silikonmembran som är inplanterad under huden som är kopplad till en kateter där spetsen ligger i en central ven. En intravenös kateter är vanligt förekommande inom vården och är en
2
viktig del av patientens vård. Den lämpligaste infarten ska sättas in tidigt i patientens vårdprocess utifrån eventuella planerade infusionsvolymer, dess irriterande egenskaper och de medförande risker som uppstår för patienten (Vårdhandboken, 2019b).
PVK
PVK är en perifer infart (Edward et al, 2009). Den beskrivs av Vårdhandboken (2019b) som en tunn venkateter som sätts in för att skapa tillgång till patientens blodbana. Enligt Barton, Ventura och Vavrik (2017) är PVK det mest förekommande sättet att säkerställa fri venväg inom vården.
Innan 1800-talet, de första PVK tillverkades av djurs urinblåsor och fjäderpennor som senare utvecklades till metalliska nålar som var sammankopplade med gummislangar och glasrör vilket underlättade vårdprocessen som ledde i sin tur till minskning av dödsfall. Nästa utvecklingsfas börjades 1950, då började PVK tillverkas i plast och för engångsbruk, efter det har de utvecklats betydligt (Rivera, Strauss, Van Zundert, & Mortier, 2005).
Marsh, Webster, Mihala, & Rickard (2015) beskriver PVK som en liten ihålig plaströr med flexibilitet som sätts in i en perifer ven. De förklarar att de vanligaste ställen för appliceringen av PVK är underarmen eller handryggen. Applicering av PVK utförs oftast av sjuksköterskor och används i de flesta vårdenheter (Ahlin et al, 2017). Det finns flera olika storlekar på PVK. Storlekarna beror på diameter av plaströret och varierar från 0,6 mm till 2,2 mm (Region Skåne, 2018). Valet av PVK görs utifrån vårdsökandens venstatus och användningsområde (Vårdhandboken, 2019c).
De lämpligaste ställen för applicering av PVK är vener på handryggen eller underarmen. Punktionsvenerna ska palperas metodisk och deras status ska bedömas. För att få en tillräcklig venfyllnad på en vuxen bör en blodtrycksmanschett användas med trycket 40-60 mmHg. Patienten kan även önska var infarten ska sättas (Vårdhandboken, 2019c). Dock har det visats att många sjuksköterskor föredrar vissa områden som grundas på erfarenhet, bekvämlighet eller en vana (Fowler, Penoyer, & Bourgault, 2018). Om personen är rädd för stick eller om det är ett barn ska bedövningen erbjudas (Vårdhandboken, 2019c). I sin studie har Ahlin, Klang-Söderkvist, Johansson, Björkholm, & Löfmark (2017) visat att sjuksköterskestudenter vid applicering av en PVK glömde att informera patienter om möjlighet till en lokal bedövning. När PVK är applicerad i venen fixeras den med transparant plastförband för att enkelt ha möjlighet att inspektera insticksstället (Vårdhandboken, 2019c).
Säker vård
För att förtydliga legitimerat sjuksköterskas kompetens har svensk sjuksköterskeförening tagit fram en kompetensbeskrivning som inkluderar de sex kärnkompetenserna som sjuksköterska ska följa. Dessa är evidensbaserad vård, samverkan i team, personcentrerad vård, informatik och säker vård samt kvalitetsutveckling och förbättringskunskap (Svensk sjuksköterskeförening 2017). Säker vård är en av kärnkompetenserna för en sjuksköterska där Sherwood & Barnsteiner (2013) menar på att sjukvården vi har idag är en extremt komplicerad
3
verksamhet där det är ofta sjuksköterskan som man håller ansvarig för patienter som kommer till skada.
Svensk sjuksköterskeförening (2017) menar på att säker vård innebär att man har kunskap om riskerna i vården och att man arbetar på ett sådant sätt så att riskerna kan minimeras. Det är ett gemensamt ansvar bland vårdens alla olika professioner. Säker vård förutsätter ett samarbete mellan professioner och med patienter och närstående och gemensamt kan man skapa en säker vård, över professionsgränserna. Svensk sjuksköterskeförening (2016) menar också på att för att undvika vårdskador görs genom en god yrkeskunskap och ett etiskt förhållningssätt men även med ett tätt interprofessionellt och verksamhetsöverskridande samarbete som är grundat på respekt för och kännedom om sin egen och andra professioners kompetenser.
I Sverige och många andra länder är det legitimerade sjuksköterskor som är ansvariga för skötsel och underhåll av PVK (SBU, 2005). En studie som inkluderar 13 olika länder visat att majoriteten av alla perifera intravenösa katetrar var insatta av sjuksköterskor eller ett specialist team (Alexandrou et al., 2015). Vårdhandboken (2019c) beskriver även sjuksköterskans ansvar att lämna ut information till den enskilde om sin PVK, syfte med den, vad den ska användas till och var den ska appliceras. Vårdsökande som är välinformerade kan tidigt upptäcka och förebygga allvarliga komplikationer som kan orsakas av en insatt PVK.
Vardi (2010) uppger att kvalitetsindikatorer för sjukvården används alltmer av medicinska myndigheter för att säkerställa standardiserad, evidensbaserad och effektiv ingripande med syfte att förhindra sjukdom och främja hälsa.
Den sjuksköterskan eller läkare som sätter PVK ska dokumentera i personens journal (SFS 2008:355). Datum, placeringsställe och storlek på PVK ska anges, likaså när den avlägsnas ska orsaken och datum anges. Enligt patientlagen (SFS 2014:821) är vårdgivare skyldig att på ett förståeligt sätt informera vårdsökande om deras hälsotillstånd och olika typer av behandlingar, inklusive egenvård. Lagens syfte är att öka patienternas säkerhet och en viktig del för att uppnå detta är patienternas delaktighet i deras vård.
PVK-relaterade komplikationer
Vid insatt PVK finns det alltid risk för komplikationer (Johansson, 2013). Komplikationerna inträffar hos, i snitt 46 procent, av alla patienter med insatt PVK med en variation mellan 36 och 63 procent i olika studier (Helm et al., 2015; Elia, Ferrari, & Molino, 2012). Orsakerna till så hög frekvens för PVK-relaterade komplikationer är komplexa och olika. Det kan bero på PVK, deras användning och handhavande, valda placeringar, samt individuella patientfaktorer såsom kön, ålder och vikt. Dessutom spelar själva interaktionen mellan kroppen och en främmande objekt en viktig roll (Helm et al., 2015).
Vid användning av PVK kan uppstå följande komplikationer: tromboflebit, trombos, blödning, infiltration, infektion eller venösa spasmer. Tromboflebit och infiltration är vanliga komplikationer av PVK och inträffar mycket oftare medan infektioner är mer sällsynta (O’Grady et al., 2002). Under tromboflebit menas inflammation i en
4
ven som karakteriseras av lokal smärta, svullnad, ömhet och/eller hudrodnad. I snitt är det 30 % vuxna med insatt PVK som drabbas av den typen av komplikation (Mattox, 2017). Beroende på symtom finns det flera olika svårighetsgrader av tromboflebit vilket klassificeras enligt skattningsskala (Vårdhandboken, 2019d). Marsh et al (2015) beskriver att tromboflebit kan orsakas av mekanisk (infarten) eller kemisk påverkan (infusionsvätska eller läkemedel) samt av infektion (orsakad av en mikroorganism).
Infiltration innebär ett oavsiktligt läckage av en lösning i subkutan vävnad istället för den avsedda vaskulära vägen. Detta sker oftast på grund av att kärlet brister (Mattox, 2017).
Ovan nämnda svårigheter kan uppstå även vid senare tillfället under vårdtiden så länge patienten har sin PVK kvar. Det finns alltid risk att få någon typ av komplikation på grund av en främmande objekt i kroppen även om PVK sitter bara några få dagar (Johansson, 2013).
Konsekvenser av PVK-relaterade komplikationer
Olika typer av komplikationer som patienter med insatt perifer kateter drabbas av medför stora kostnader för både sjukvården och individens hälsa i sig. (Helm et al., 2015). Kostnaderna för insättning av perifera venösa infarten, samt för att identifiera, avlägsna och införa den på nytt fördubblas varje gång en kateter ersätts (Hadaway, 2012). De faktiska kostnaderna kan variera mycket i olika område och vårdinstitutioner (Webster, Osborne, Rickard, & New, 2015). Enligt SBU (2013) ligger den totala kostnaden av PVKs förbrukning i hela Sverige på ca 40 miljoner kronor.
PVK-relaterade komplikationer kan leda till längre vårdtider. Detta är resultat av de vård- och medicinska åtgärder som måste genomföras på grund av de komplikationer som uppstår hos personer med PVK (Helm et al., 2015). Enligt SBU (2016) används PVK i väldigt stort utsträckning och är ofta orsak till vårdrelaterade infektioner. I en rapport uppger Sveriges kommuner och landstigen (2013) att de vanligaste vårdskadorna hos inneliggande patienter på sjukhus är vårdrelaterade infektioner som uppgår till ca 34 %. De totala kostnader för vårdskador år 2013 uppskattas vara 11,5 miljarder kronor varav 1,3 miljoner kronor för extra vårddagar (SKL, 2013). Insättning av PVK kan vara störande och smärtsamt för patienter. De återkommande appliceringar påverkar personens upplevelse av sjukhusvistelse (Helm et al., 2015). I sin studie har Cooke et al. (2018), visat att många vårdsökande associerar ofta införande av PVK och deras underhåll med en smärtsam händelse, stress och oro. Äldre vuxna (> 65 år) upplever större smärta, stress och svårigheter med PVK-införande jämfört med yngre vuxna. Ofta tycker patienter att deras åsikter ignoreras när det gäller insättning av PVK samt att möjligheten att vara aktiva deltagare i sin vård avvisas ibland trots deras vilja (Cooke et al., 2018).
Det finns en rad olika faktorer som kan orsaka olika typer av PVK-relaterade komplikationer (Mattox, 2017). I sitt dagliga arbete är det viktigt att sjuksköterskor
5
har kunskap om vilka faktorer har betydelse för uppkomst av PVK-relaterade komplikationer.
Syfte
Syftet var att beskriva faktorer av betydelse för hur sjuksköterskan kan förebygga komplikationer vid användning av PVK.
Material och metod
DesignStudien valdes att göra som en litteraturöversikt bestående av flera kvantitativa artiklar. Litteraturöversikten ger en sammanfattad bild och förenklar tillämpning av vetenskap (Steward, 2004). I litteraturöversikten används en induktiv ansats vilket betyder att resultatartiklarna studeras utan någon förutbestämd teori och att slutsatser i arbetet görs utifrån resultatet. Det huvudsakliga syftet med en litteraturöversikt är att få en sammanfattning av befintlig forskning genom att samla objektiv data för att sedan kunna använda den evidensen i praktiken (Polit & Beck, 2017).
Urval och datainsamling
I litteraturöversikten under urval och datainsamling användes en Polit & Becks flödesmodell (2017) som genomförs i nio steg (Figur 1). I de första två stegen formulerades ett syfte samt byggdes en strategi för sökning med lämpliga sökord. I steg nummer 3 gjordes tre olika sökningar av relevanta artiklar (Bilaga 1).
Databaser som har använts för litteratursökning i denna litteraturöversikt är CINAHL och MEDLINE som enligt Cronin, Ryan & Coughlan (2008) är lämpliga databaser för sökningar inom området omvårdnad. Följande sökord har använts i litteratursökningen: ”peripheral catheter* AND complications OR risk OR problems AND prevent*”, “ peripheral catheter* AND nurse OR care OR nursing OR caring AND phlebitis or infections”, “peripheral catheter* AND knowledge OR education” (Bilaga 1). Vid sökningen användes Boolesk söklogik och resultaten presenterades som en tabell i vilken redovisas alla sökord, gjorda avgränsningar, antal träffar, antal lästa abstrakt, antal granskade artiklar samt antal artiklar som utvaldes till resultatdelen av arbetet (Bilaga 1). Boolesk söklogik innebär att följande ord används: AND, NOT och OR. Detta används för att få relevanta träffar på utsökningen med valda sökord (Östlundh 2017). Sökningen gjordes i de valda databaserna samtidigt via menyval ”choose database” där man kunde välja flera databaser som sökningar ska göras i.
I det fjärde steget gjordes jämförelse av de funna artiklarnas relevans med studiens syfte (Polit & Beck, 2017). Mestadels artiklar som inte svarade mot syfte kunde sorteras bort med hjälp av avgränsningar (Östlundh, 2017). I litteraturöversikten användes följande inklusionskriterier: artiklarna skulle vara kvantitativa, peer reviewed, var skrivna på engelska, studiernas deltagare ska vara 18 år eller äldre. Peer
6
reviewed betyder att artiklarna är publicerade i vetenskapliga tidskrifter och är av hög kvalité (Östlundh 2017). Tidsintervallbegränsning har också angetts, studierna publicerade år 2009 eller senare ingick i urvalet. Alla avgränsningar gjordes via menyval ”avancerad sökning” i de valda databaserna.
Figur 1. Polit & Becks nio-stegs flödesmodell. Fri översättning från engelska till svenska
I steg nummer fem har innehållet studerats (Polit & Beck, 2017) i vilket lästes 346 titlar av framtagna studier. I det sjätte steget lästes och granskades abstrakts av 84 artiklar med utgångspunkt i litteraturöversiktens syfte. I nästa steg lästes de 20 kvarstående artiklarna i sin helhet. De har även kritiskt granskats och säkerställts att de motsvarar det valda syftet.
Kvalitetsbedömning av de artiklarna som analyserats gjorts enligt ”protokoll för kvalitetskriterier för studier med kvantitativ metod”. Protokollet har tagits fram av Avdelningen för omvårdnad Jönköpings hälsohögskola (Bilaga 2). Kravet för att artiklarna ska inkluderas i resultatet var att minst åtta frågor i protokollet vara besvarade ”Ja”. Elva artiklar uppfyllde kraven för kvalitetsgranskningen och gick vidare till dataanalysen.
Dataanalys
I steg åtta i den flödesmodell som Polit och Beck (2017) har tagit fram gjordes analys av materialet. Analysprocessen enligt Polit och Beck var inte så tydlig och var svår att följa. Därför har de utvalda artiklarna analyserats enligt Fribergs trestegsmodell (Friberg, 2017). Först lästes artiklarna vid upprepade tillfällen för att förstå artiklarnas innehåll. Sådant som svarar mot litteraturöversiktens syfte i studiernas resultat markeras med överstrykningspenna. Detta steg utfördes enskilt. I nästa steg gjordes en sammanfattning av artiklarnas resultat. Samtliga artiklar som valdes till
Steg 1 Formulering av syfte Steg 9 Sammanfattning av artiklarnas innehåll Steg 8 Analysering och kategorisering av information Steg 7 Kvalitetsgranskning av artiklarnas innehåll Steg 6 Organisering av artiklar utefter deras innehåll
Steg 5 Läsning av artiklarnas innehåll Steg 4 Jämförelse av artiklarnas relevants i
relation till syfte
Steg 2
Val av databas samt sökord
Steg 3
Sökning av relevanta artiklar i valda databas
7
resultatet har presenterats i en artikelmatris (Bilaga 3). I det sista steget togs fram de skillnader och likheter som kunde hittas i resultatartiklarna och markerades. De olika likheter och skillnader grupperades och skapades olika rubriker. (Friberg, 2017). I det sista steget i flödesmodellen framtagen av Polit och Beck (2017) har en sammanställning av artiklarnas innehåll genomförts som sedan presenterades i resultatdelen under fyra kategorier.
Etiska överväganden
Enligt lag om etisk prövning och forskning (SFS 2003:460) ska forskningsmaterialet gå igenom en etisk prövning för att säkerställa att forskare under sitt arbete har följt de etiska riktlinjerna. Artiklar som inkluderas i litteraturöversikten har enligt Barajas, Forsberg och Wengström (2013) rekommendation fått tillstånd av en etisk kommitté eller genomgått etiska överväganden. Endast artiklar som uppfyller dessa krav ingår i litteraturöversikten. Egna värderingar har uteslutits och ett opartiskt synsätt har använts vid granskningen av artiklar till litteraturöversikten.
8
Resultat
I den här litteraturöversikten är resultatet byggt på elva vetenskapliga artiklar som genomgått kvalitetsgranskning. De artiklarna var skrivna i åtta olika länder: Italien (n=3), Spanien (n=1), Sverige (n=1), Australien (n=2), Portugal (n=1), Singapore (n=1), Turkiet (n=1) och Kina (n=1). Totalt omfattar studierna 11 360 patienter. Åtta av studierna använde sig i resultatet av bara interventionsgrupper (Tan, Wai, Sim, & Ng, 2016; Cicolini et al., 2014; Cicolini et al., 2013; Hasselberg, Ivarsson, Andersson, & XUTingstedt, 2013; Loreto, Belén, María del Carmen, & Alberto, 2017; Palese et al., 2016; Braga et al., 2018; Erdogan & Denat, 2016) medan resterande tre använde sig av både kontrollgrupper och interventionsgrupper (Xu, Huang, Fu, & Zhang, 2017; Wallis et al., 2014; Rickard et al., 2012). Studierna innefattar olika faktorer som kan leda till kateter-relaterade komplikationer vid användning av PVK (Tabell 1).
Tabell 1. Faktorer som kan leda till PVK-relaterade komplikationer i olika artiklar.
Författare, år Faktorer Instickställe vid insättning av PVK PVK-storlek PVKs inneligande tid Sjuksköterskans kunskap och följsamhet till riktlinjerna Braga et al., 2018 x x Cicolini et al., 2013 x Cicolini et al., 2014 x x x
Erdogan & Denat,
2016 x x x x Hasselberg et al., 2012 x x x Loreto et al., 2017 x x Palese et al., 2016 x x x Rickard et al., 2013 x x Tan et al., 2016 x x x Wallis et al., 2014 x x x Xu et al., 2017 x x Insticksställe
Beroende på sköterskans val av instickställe vid applicering av PVK kan det skilja hur mycket patienter drabbas av PVK relaterade komplikationer (Tabell 2). Cicolini et al. (2014) har kommit fram till att patienterna med PVK applicerade i underarmen eller armvecket har lägre risk att drabbas av tromboflebiter medan andra studier inte kunde påvisa någon signifikant skillnad (Wallis et., 2014; Palese et al., 2016, Erdogan & Denat, 2016). Studiens resultat har visat att vid användning av armvecket eller underarmen som instickställe för PVK sjunker tromboflebitsrisken med 40 %. De registrerade också högre frekvens för trombloflebiter ju längre patienterna haft PVK men hittade ingen signifikant skillnad att det berodde på olika instickställe, vilket tydde på PVKs inneliggande tids påverkan (Cicolini et al., 2014).
9
Tabell 2. Jämförelse av olika instickställe
Instickställe
Underarmen Armvecket Handen Armen/överarmen
För-fattare Tr om b of le b it In filt ra tio n O ck lu sio n O avsi kt li g b or tta g. Tr om b of le b it In filt ra tio n O ck lu sio n O avsi kt li g b or tta g. Tr om b of le b it In filt ra tio n O ck lu sio n O avsi kt li g b or tta g. Tr om b of le b it In filt ra tio n O ck lu sio n O avsi kt li g b or tta g. Cicolini et al, 2014 — — — — — — — — — — — — — Wallis et al., 2014 — Erdogan & Denat, 2016 — — — — — — — — Palese et al., 2016 — — — — — — — — — — — — Tan et al., 2016 * * * — — — —
* - yttre sida av underarmen
- Signifikant lägre risk - Signifikant högre risk - Ingen signifikant skillnad
Ocklusionsfrekvens inklusive infiltration var också högre hos PVK som var applicerade på handen, armvecket och överarmen än på underarmen (Wallis et al., 2014). Studien visar även att risken för oavsiktlig borttagning av PVK ökar betydligt om de är insatta i handen eller armvecket i jämförelse med de typerna av infarterna på underarmen. Oavsiktlig borttagning leder till högre antal insatta PVK, vilket är en riskfaktor till. Braga et al. (2018) har i sin studie visat att patienterna har betydligt högre risk att drabbas av både tromboflebit och infiltration ju fler PVK sätts in. I en annan studie har Erdogan & Denat (2016) registrerat mer än dubbelt så mycket fall med tromboflebiter om PVK fördes in i samma insticksområde – en ökning från 15,7 % till 34,3 % (Erdogan & Denat, 2016). Varje nästa PVK som förs in i patientens ven ökar risken att drabbas av infiltration med 145 % (Braga et al., 2018). Även risken för ocklusion ökar med varje efterföljande PVK (Wallis et al., 2014).
Alla studier ovan förutom Erdogan & Denat (2016) visat att det lämpligaste ställe vid applicering av PVK för att reducera förekomsten av komplikationer är underarmen. Dock har Tan et al. (2016) påvisat i sin studie att det finns en signifikant skillnad för högre förekomst av PVK-relaterade komplikationer vid insättning av PVK på yttre sidan av underarmen. I andra studier har det inte framkommit någon signifikant betydelse för uppkomsten av PVK-relaterade komplikationer mellan olika ställe där PVK fördes in (Erdogan & Denat, 2016; Palese et al., 2016).
PVK-storlek
Påverkan av PVK-storlek på förekomsten av PVK-relaterade komplikationer har visat skiftande resultat (Tabell 3). Wallis et al. (2014) och Loreto et al.(2017) har funnit i sina studier att större diameter av PVK ökar risken för tromboflebiter. Loretos et al.
10
(2017) undersökte betydelse av PVK med diametr 1,1-1,3 mm och 0,7-0,9 mm medan Wallis har påvisat signifikant skillnad på storlekar 1,3 mm och större i jämförelse med 1,1 mm storlek. Detta motsägs av andra studier som inte kunnat finna något signifikant betydelse mellan de olika storlekarna för tromboflebiter (Erdogan & Denat, 2016; Hasselberg et al., 2012; Cicolini et al., 2014). Däremot skapar de små storlekarna större risker för ocklusion (Hasselberg et al., 2012) och oavsiktlig borttagning av PVK (Wallis et al., 2014).
Tabell 3. Jämförelse av PVK-storlek
PVK-storlek ≤ 0,9 mm 1,1 mm ≥ 1,3 mm För- fattare T ro m bo fle bi t In filt ra tio n O ck lu sio n O avsi kt li g b or tta g. T ro m bo fle bi t In filt ra tio n O ck lu sio n O avsi kt li g b or tta g. T ro m bo fle bi t In filt ra tio n O ck lu sio n O avsi kt li g b or tta g. Wallis et al., 2014 - - Loreto et al., 2017 - - - - Erdogan & Denat, 2016 - - - - Hasselberg et al., 2013 - - - - - Cicolini et al, 2014 - - - -
- Signifikant lägre risk - Signifikant högre risk - Ingen signifikant skillnad
PVKs inneliggande tid
Den tiden som PVK ligger i en ven har betydelse för PVK-relaterade komplikationer (Tabell 4). Studierna visade ju längre PVKs inneliggande tid är desto högre risk för komplikationer men resultaten på tidslängden varierar (Erdogan & Denat, 2016; Hasselberg et al., 2012; Loreto et al., 2017; Cicolini et al., 2014; Braga et al., 2018; Palese et al., 2016).
Cicoloni et al. (2014), Palese et al. (2016), och Braga et al. (2018) visade att risken för komplikationer ökar med varje dag patienter har insatt PVK medan Erdogan & Denat (2016) tillsammans med Loreto et al. (2017) och Hasseberg et al. (2013) visat signifikant betydelse för förekomsten av tromboflebiter om PVK sitter längre tid än 48 och 72 timmar respektive.
Enligt Cicolinis et al. (2014) studie ökade antal registrerade tromboflebiter med ca 5 % varje 24 timmar och den högsta siffran kunde fastställas hos de patienter som hade samma kateter mellan 96 och 120 timmar. 20 % av tromboflebitfallen uppkom under de första 3 dagarna, men den siffran var betydligt högre (> 50%) efter 5 dagar sedan PVK sattes in (Palese et al., 2016) Däremot kunde inte Hasselberg et al. (2012) finna
11
signifikant påverkan på förekomsten av PVK-relaterade komplikationer om patientens PVK satt kortare tid än 72 timmar. I en annan studie, där 110 patienter undersöktes med totalt 586 antal insatta PVK, ökade risken att drabbas av tromboflebiter med 37 % vid varje följande insättning av PVK, och med 7 % för varje dag av sjukhusvistelse (Braga et al., 2018).
Tabell 4. Jämförelse av PVKs inneliggande tid
PVKs inneliggande tid sedan insättning
0 - 24 tim 25-48 tim 49 – 72 tim > 72 tim
För- fattare T ro m bo fle bi t In filt ra tio n T ro m bo fle bi t In filt ra tio n T ro m bo fle bi t In filt ra tio n T ro m bo fle bi t In filt ra tio n Loreto et al., 2017 - - - - Palese et al., 2016 - - - - Erdogan & Denat, 2016 Hasselber g et al., 2012 - - - - Cicolini et al, 2014 - - - -
- Signifikant lägre risk - Signifikant högre risk - Ingen signifikant skillnad
Rickard et al. (2012), i sin randomiserade studie jämförde risken för förekomsten av PVK-relaterade komplikationer vid rutinmässigt (var tredje dygn) byte av PVK och byte vid klinisk indikation. Denna studie har inte visat någon signifikant betydelse för högre frekvens av tromboflebiter mellan de olika grupperna. Däremot var genomsnittlig PVKs inneliggande tid vid rutinmässigt byte 70 timmar och för byte vid klinisk indikation 99 timmar, vilket resulterade att patienterna i den gruppen fick färre insatta PVK (Rickard et al., 2012). Inte heller Xu et al. (2018) kunde finna något signifikant skillnad för uppkomsten av tromboflebiter och andra PVK-relaterade komplikationer mellan rutinmässigt byte av PVK och byte vid kliniska indikationer. Inneliggande tid av PVK för gruppen med PVK-byte vid klinisk indikation var längre (medianvärde 96 timmar) än i gruppen med rutinmässigt byte av PVK (medianvärde 48 timmar).
Sjuksköterskans kunskap och följsamhet till riktlinjerna avseende PVK
Sjuksköterskan kunskapsnivå och följsamhet av rådande riktlinjer vid användning av PVK påverkar förekomsten av PVK-relaterade komplikationer. Många studier har registrerat låg följsamhet av riktlinjer gällande regelbundet byte av PVK (Hasselberg
12
et al., 2012; Tan et al., 2016; Rickard et. al., 2013; Xu et. al., 2018). Sjuksköterskorna lät PVK ligga i venen längre tid än det var föreskrivet som ledde till högre tromboflebitfrekvens (Hasselberg et al., 2012). Samma resultat kunde också visa Tan et al. (2016), de konstaterade att 13,4 % av alla insatta PVK hade patienterna längre tid än riktlinjerna rekommenderade (byte var tredje dag).
Loreto et al. (2017) i sin studie funnit att sjuksköterskorna vid diagnostisering av tromboflebiter utan att använda några skalor hade positiv prediktivt värde på 50 % vilket innebär att endast hälften av de fall där sjuksköterskorna hade bestämt sig för att avlägsna PVK hade tromboflebit.
Wallis et al. (2014) har funnit att PVK insatta av intravenösteam hade lägre frekvens av oavsiktlig borttagning och PVK insatta av andra specialiserade sjuksköterskor hade lägre ocklusionsfrekvens än de PVK som applicerades av icke-specialiserad vårdpersonal. Ett liknande resultat fick även Erdogan & Denat (2016) som jämförde sjuksköterskornas utbildningsnivå. De har registrerad högre antal av tromboflebiter hos patienter som hade PVK insatta av sjuksköterskor med lägre utbildningsnivå (associate’s degree). Enigt Palese et al. (2016) hade de patienterna som får mer vårdtid av sjuksköterskor 4 % lägre risk att drabbas av tromboflebiter.
I en studie där Cicolini et al. (2013) undersökte sjuksköterskornas kunskap om evidensbaserade riktlinjerna vid användning av PVK med 933 deltagare har majoriteten svarade felaktig på 60 % av frågor och det var bara en sjuksköterska som svarade rätt på alla frågor. Den frågan som majoriteten svarade rätt på var om PVK max inneliggande tid (90 % rätt) och cirka hälften av alla deltagare svarade rätt gällande antiseptik teknik (55,2 % rätt) och vilken antiseptik medel används vid desinfektion av instickställe (50,4 %). Resultatet beskriver att sjuksköterskorna hade bristande kunskap, framförallt, kring handtvätt innan applicering av en PVK, val av rätt förband samt administrering av läkemedel. Studien har visat signifikant betydelse av sjuksköterskornas utbildningsnivå samt vilken avdelning de jobbar på. Ju högre utbildningsnivå desto bättre riktlinjernas kunskap hade sjuksköterskorna (Cicolini et al., 2013).
13
Diskussion
MetoddiskussionPerifera venösa katetrar och komplikationer som är relaterade till dem har varit ett aktuellt ämne inom sjukvården under lång tid. Detta kunde konstateras från genomförda artikelsökningar som visat att studierna gällande de problemen görs över hela världen.
Denna studie har gjorts som en litteraturstudie. Sökningarna gjordes i relevanta databaser Cinahl och Medline som innehåller artiklar inom områdena omvårdnad och medicin. Att begränsa sig till bara de två databaserna valdes på grund av ett stort antal träffar vid sökningen vilket bedömdes som tillräckligt för att besvara studiens syfte. I sökningen användes orden peripheral catheter men trots det har sökresultatet innehållit en del studier om centrala katetrar. Detta resulterade att många artiklar förkastades redan i de första två stegen enligt Polit & Beck (2017). I sökordet catheter* användes markören * vilket hjälpte att få träff på sådana ord som catheter, catheters, och catheterization. Sökningen gjordes i båda databaser samtidigt vilket underlättade urvalet och granskningen. Många studier återkom i både Medline och Cinahl. Detta anses som en styrka då det kan innebära att sökorden var relevanta. Begränsningen att söka artiklarna i bara de två databaserna kunde ha påverkan på resultatet och viktiga relevanta artiklar kunde förbigåtts.
I sökningen inkluderas artiklar som är skrivna på engelska. Den begränsningen kan ha gjort att viktiga artiklar som fanns enbart på andra språk än engelska missades. På grund av att resultatet översattes till svenska kan det innebära risk för misstolkningar. För att minska denna risk lästes artiklarna vid upprepade tillfällen och översättning gjordes med hjälp av ordlexikon. Däremot att samtliga studier var på engelska kan ses som en styrka då det innebär en hög tillgänglighet och generaliserbarhet.
Många studier valdes inte till resultatet för att de hade ett annat fokusområde än det som svarade studiens syfte, såsom personer som behandlades med cytostatika eller de som hade en CVK inlagd. De studierna som fokuserade på jämförelse av olika infusionsvätskor och läkemedels påverkan på PVK-relaterade komplikationer togs inte med till resultatet då sjuksköterskor inte kan påverka valet av ordinerade läkemedel.
Enligt Polit och Beck (2014) under dataanalys ska resultat av studierna stegvis tolkas, struktureras, organiseras och analyseras. Först ska en sammanfattning av artiklarna göras som ska sedan användas som stöd för analysen. Dataanalysprocessen enligt Polit och Beck (2014) upplevdes otydlig och svår att följa. Därför valdes Fribergs trestegsmodell för att göra analys av de utvalda artiklarna (Friberg, 2017).
I litteraturöversikten inkluderas studier som undersökte personer över 18 år, då avsikten var att studera vuxna individer. Något övre åldersgräns har inte tillämpats. Detta kan eventuellt ses som en svaghet då på grund av äldre människors åldersrelaterad hälsotillstånd kan de drabbas av PVK-relaterade komplikationer i annan utsträckning än övriga vuxna.
14
En svaghet i denna litteraturstudien är att artiklarna kvalitetsgranskades bara av en person vilket kunde påverka resultatets trovärdighet. För att minska denna risk lästes artiklarna flera gånger och bearbetades och funna resultat jämfördes. För bättre översikt över resultatet presenterades det i fyra olika underkategorier.
För att bedöma förekomst av tromboflebiter användes olika graderingsskalor vilket gjorde det svårare att jämföra resultaten i de olika studierna. En annan svårighet var mängder av variabler som studierna hade vid undersökning av PVK-relaterade komplikationer. I vissa studier för att presentera sitt resultat har forskare valt att para ihop variablerna på olika sätt vilket kunde påverka resultatet. Vissa valde att ha handleden som en grupp för sig medan andra betraktade den som handen eller underarmen. På grund av forskarnas olika kategoriseringar vid presentation av sina studier minskar resultatets generaliserbarhet.
Studierna som inkluderades i litteraturöversikten är från olika länder. Den största delen kommer från västerländerna där PVK appliceras främst av sjuksköterskor. Studien inkluderar även en artikel från Kina som valdes på grund av den senaste forskning kring hur tiden påverkar förekomst av PVK-relaterade komplikationer. Artikeln från Turkiet inkluderas också på grund av att där tog Erdogan & Denat (2016) upp olika utbildningsnivå på sjuksköterskeprogrammet som finns nämligen i Turkiet och hur det påverkar förekomsten av tromboflebiter och infiltration. På grund av att artiklarna var från olika länder där riktlinjerna kan skilja sig åt var det svårt att göra adekvata jämförelser av resultaten vilket minskar resultatets generaliserbarhet.
Att använda artiklarna av samma författare kan medföra en begränsning. Resultatet innehåller två studier från Cicolini men de har olika inriktningen. Den ena riktar sig på faktorer som kan leda till PVK-relaterade komplikationer såsom placering, nålens storlek och inneliggande tiden medan andra fokuserar på sjuksköterskornas kunskaper och följsamhet till rådande riktlinjer.
Resultatdiskussion
Syftet med detta arbete var att beskriva faktorer av betydelse för hur sjuksköterskans kan förebygga komplikationer vid användning av PVK. I den här litteraturstudien har resultatet visat vilket betydelse har sådana faktorer som PVKs inneliggande tid, PVK-storlek, sjuksköterskornas kunskap, deras följsamhet till rådande riktlinjer samt val av instickställe vid användning av PVK på förekomsten av PVK-relaterade komplikationer.
Sjuksköterskans val av instickställe för insättning av PVK visar skiftande resultat angående uppkomst av PVK-relaterade komplikationer. I resultatet framkom att patienterna med PVK applicerade i underarmen har lägre risk att drabbas av tromboflebiter men detta motsägs av tidigare studier som visat högre frekvens av tromboflebiter för PVK insatta i underarmen (Maki & Ringer, 1991). I resultatstudierna sattes mestadels PVK på handryggen, underarmen eller armvecket. Enligt en studie väljer majoriteten av sjuksköterskor kärlen i armvecket (Fowler, Penoyer & Bourgault, 2018) och det är det mest förekommande ställe för insättning av PVK på en akutavdelning (Carr, Higgins, Cooke, Rippey, & Rickard, 2017). Det kan
15
bero på att kärlen på handryggen är oftast mer ytliga medan i armvecket är de ofta stora vilket underlättar appliceringen av PVK. Det kan även vara på grund av rådande riktlinjer. Enligt Vårdhandboken (2019c) bör venen, som PVK appliceras i, vara rak och ha stor diameter för att minska komplikationsrisk och vener på handryggen eller underarmen anses vara de lämpligaste ställena för insättning av PVK. Dock har det visats att många sjuksköterskor föredrar vissa områden som grundas på erfarenhet, bekvämlighet eller en vana (Fowler, Penoyer, & Bourgault, 2018).
Applicering av PVK på ett område som sjuksköterskorna är vana vid utan att ta hänsyn till patientstatus och möjliga PVK-relaterade komplikationer i samband med det strider mot lagen. Enligt Patientsäkerhetslagen (SFS 2010:659) är vårdpersonalen skyldiga att bidra med hög patientsäkerhet och ska under sitt arbete planera och vidta alla åtgärder för att undvika vårdskador. Därför vid val av appliceringsområde för PVK är det viktig att sjuksköterskor utgår från den enskilde förutsättning och i den mån det går undvika de ställen som kan leda till PVK-relaterade komplikationer.
PVK-storleks betydelse för uppkomsten av PVK-relaterade komplikationer har motstridiga resultat. Resultatet visat högre frekvens av tromboflebiter vid användningen av PVK-diameter 1,3 mm eller större medan i storleken 0,9 mm och smalare inträffar oftare sådana komplikationer som ocklusion och oavsiktlig borttagning. Lika så i relation till tidigare forskning framkommer skiftande resultat. Vissa studier kunde inte finna någon signifikant skillnad av olika PVK-storlekar (Uslusoy & Mete, 2018) medan andra påvisar högre risk för uppkomst av tromboflebiter vid användning av större storlekar av PVK (Maki & Ringer, 1991). Enligt resultatet har PVK med diameter 1,1 mm den lägsta frekvensen av PVK-relaterade komplikationer (Tabell 3). Det kan bero på att den storleken orsakar mindre mekaniskskada på kärlet än de grövre PVK-storlekar. Resultatet har även visat att sjuksköterskor med specialist kompetens väljer oftare storlek 1,1 mm och smalare än grundutbildade sjuksköterskor och att större storlekar av PVK appliceras ofta på operationsavdelningar där det kan vara nödvändigt för anestesisjuksköterskor vid till exempel blodtransfusioner. För sjuksköterskor kan det innebära att storleken 1,1 mm blir förstahandsval om det inte finns behov av större storlekar vid till exempel blodtransfusion.
Den huvudsakliga faktor som många studier lyfter upp är PVKs inneliggande tid. Resultatet har visat att risken för uppkomst av tromboflebiter vid användning av PVK ökar varje dag men den högsta tromboflebitfrekvens registrerades om PVK ligger längre än 48 eller 72 timmar. Detta stöds även av tidigare forskning (Uslusoy & Mete, 2008). Litteraturöversiktens resultat kunde inte visa någon signifikant skillnad för andra typer av PVK-relaterade komplikationer relaterade till hur lång tid PVK satt i kärlet.
Enligt riktlinjerna ska PVK bytas var tredje dygn (Vårdhandboken, 2019c) för att förhindra uppkomst av tromboflebiter men det motsägs av resultatet som inte fann någon signifikant skillnad mellan regelbundet byte av PVK och byte vid klinisk indikation. Denna motsägelse stöds även av andra forskare som studerade samma fråga (Stevens, Milner & Trudeau, 2018; Morrison & Holt, 2015). Att inte göra regelbundet byte av PVK innebär färre PVK-insättningar för patienter då enligt studierna snittiden mellan byte av PVK vid klinisk indikation var över 96 timmar i jämförelse med dagens 72 timmar enligt rutinmässigt byte. Litteraturöversiktens
16
resultat visade att antal insatta PVK i samma instickområde är också en faktor som kan leda till högre tromboflebitfrekvens samt infiltration och ocklusion. Förutom högre kostnader, i form av materialkostnader och längre vårdtider, som många studier lyfter upp (Stevens, Milner & Trudeau, 2018; Webster et al, 2015; Hadaway, 2012; Helm et al., 2015) skapar det även patientlidande (Cooke et al., 2018) och bristande patientsäkerheten. Enligt Cooke upplever patienterna insättning och borttagning av PVK som smärtsam procedur och känner sig stressade i samband med det. Patientlagen (SFS 2014:821) poängterar vikten av patienternas delaktighet vilket innebär att det arbete som utförs ska göras i samråd med patienten. För sjuksköterskor betyder det att, om det finns möjlighet, alltid informera om PVK-insättning och syfte med denna samt berätta om möjliga tecken på PVK-relaterade komplikationer för att tillsammans kunna tidigt förhindra uppkomsten av sådana och på så sätt skapa förutsättningar för säker vård.
Om byte av PVK ska göras vid kliniska indikationer ska det ställas högre krav på tätare inspektioner av instickområde för att kunna upptäcka PVK-relaterade komplikationer. Resultatet har visat att av de fall som sjuksköterska bestämde att bortföra PVK på grund av tromboflebit var det bara hälften av patienter som hade den typen av komplikation. Därför bör sjuksköterskor även genomgå en utbildning för att kunna korrekt bedöma symtomen och avlägsna PVK i tid och förebygga möjliga uppkomster av PVK-relaterade komplikationer.
Resultat har visat låg följsamhet av rådande riktlinjer. Studien funnit att sjuksköterskorna lätt PVK ligga i kärlen under längre tid än 72 timmar vilket ökade risken för förekomst av tromboflebiter och även andra PVK-relaterade komplikationer. Detta kan bero på att sjuksköterskor med lite erfarenhet kan se appliceringen av PVK som en utmaning. Detta kan leda till att byte av PVK inte prioriteras (Ahlqvist et al., 2006) Däremot kunde litteraturöversikten visa att sjuksköterskorna följde riktlinjerna vid val av PVK-storlek och appliceringsställe Funna resultat stöds även av tidigare forskning (Johansson, Pilhammar, Khalaf, & Willman, 2008).
Bristfällig följsamhet till riktlinjerna avseende PVK leder till högre frekvens av PVK-relaterade komplikationer som i sin tur kan förlänga patienternas vårdtider. Detta utgör ett hot mot patientens säkerhet. Säker vård är en av de sex kärnkompetenserna för sjuksköterskor och enligt svensk sjuksköterskeförening ska sjuksköterskor ha kunskap om riskerna som finns och utföra sitt arbete på ett sätt som minimerar dessa (Svensk sjuksköterskeförening, 2016).
För att kunna förebygga PVK-relaterade komplikationer är det viktig att ha kunskap om sådana för att kunna minska eller förhindra deras uppkomst. Litteraturöversiktens resultat har visat bristande kunskap hos sjuksköterskor vid användning av PVK vilket kan leda till att patienterna drabbas av PVK-relaterade komplikationer i högre utsträckning. Det har även konstaterats att sjuksköterskor med större erfarenhet och med högre utbildningsnivå hade bättre kunskaper om riktlinjerna. Det kanske beror på att nyexaminerade oerfarna sjuksköterskornas kunskap som de fick under sina studier är inte tillräckliga. Ahlin et al., 2017 i sin undersökning kunde påvisa att studenterna utförde PVK-insättning och dess skötsel bättre om de hade mer klinisk träning. Vikten av utbildningen för omvårdnad av PVK undersökte Fakih et al. (2013) där han kunde visa avsevärt förbättring av sjuksköterskornas utförande av olika moment samt förbättring teoretiska kunskaper
17
efter genomförda utbildningar. Hög yrkeskompetens samt etisk och professionellt förhållningssätt är grunderna för eliminering av skador inom vården (Svensk sjuksköterskeförening, 2016). Sjukvårdpersonalen arbete ska byggas på evidens och beprövad erfarenhet samt utföras med hög patientsäkerhet (SFS 2014:821). Därför är det oerhört viktig att sjuksköterskorna har kunskaperna inom området för att kunna förebygga PVK-relaterade komplikationer.
Slutsats
Resultatet visade att det finns flertal olika faktorer som har betydelse för uppkomsten av PVK-relaterade komplikationer och hur de kan minskas om sjuksköterskorna har kunskap om dessa faktorer. Kännedom av dessa faktorer kan höja patientsäkerhet och även lindra patientens lidande. Samtidigt krävs det ökad kompetens hos sjuksköterskor och kontinuerlig genomföring av utbildning för att uppnå säker vård. Litteraturöversikten visade tydligt att forskningen inom området inte är tillräcklig för att med säkerhet kunna säga hur PVK-relaterade komplikationer kan förebyggas. Det krävs fler studier inom ämnet både i Sverige och internationellt för utformning av samma riktlinjer som ska vara ett stöd för sjuksköterskor i deras arbete vid användning av PVK. Samtidigt har resultatet belyst hur betydande är sjuksköterskornas kunskap inom ämnet men det räcker inte om följsamhet till riktlinjerna inte förbättras markant. De faktorerna som lyfts upp i resultatet bekräftar sjuksköterskornas centrala roll i förebyggande av PVK-relaterade komplikationer.
Kliniska implikationer
Studiens resultat går att använda i sjuksköterskornas kliniska arbete vid användning av PVK och är högst aktuellt. Möjligtvis behöver inte PVK bytas regelbundet utan sjuksköterskor bör vara mer observanta på kliniska indikationer. Vid insättningen av PVK kan PVK-storlek väljas beroende på ändamål vilket kan minska komplikationer och lidande hos patienter.
18 Referenser
Ahlin, C., Klang-Söderkvist B., Johansson, E., Björkholm, M., & Löfmark, A. (2017). Assessing nursing students' knowledge and skills in performing venepuncture and inserting peripheral venous catheters. Nurse Education in Practice, 23, 8-14. Doi: 10.1016/j.nepr.2017.01.003
Ahlqvist, M., Bogren, A., Hagman, S., Nazar, I., Nilsson, K., Nordin, K., … Nordström, G. (2006). Handling of intravenous cannulae: effects of evidens-based clinical guidelines. Journal of clinical nursing, 15, 1354-1361. Doi: 10.1111/j.1365-2702.2006.01403.x
Alexandrou, E., Ray-Barruel, G., Carr, C.P.J., & Frost S.A. (2015). International
Prevalence of the Use of Peripheral Intravenous Catheters. Journal of Hospital Medicine, 10 (8), 530-533. Doi: 10.1002/jhm.2389
Alexandrou, E., Ray-Barruel, G., Carr, C.P.J., Frost, S.A., Inwood, S., Higgins, N., … Rickard, C.M. (2018). Use of short peripheral intravenous catheters:
characteristics, management, and outcomes worldwide. Journal Of Hospital Medicine, 13 (5) doi:https://doi.org/10.12788/jhm.3039
Atay, S., Sen, S., &Cukurlu, D. (2018). Phlebitis-related Peripheral Venous
Catheterization and the Associated Risk Factors. Nigerian Journal Of Clinical Practice, 21 (7), 827-831. doi: 10.4103/njcp.njcp_337_17
Barajas, E. K., Forsberg, C., & Wengström, Y. (2013). Systematiska litteraturstudier i utbildningsvetenskap - vägledning vid examensarbeten och vetenskapliga artiklar. Stockholm: Natur & Kultur.
Barton A., Ventura R., & Vavrik B. (2017). Peripheral intravenous cannulation: protecting patients and nurses. British Journal of Nursing, 26 (8), 28-33. Doi: 10.12968/bjon.2017.26.8.S28
Bitmead, J., & Gemma O. (2018) A safe procedure: best practice for intravenous peripheral cannulation. British Journal of Nursing, 27 (2), 1-7. Doi: 10.12968/bjon.2018.27.Sup2.S1
Braga, M.L., Parreira, P.M., Oliveira, A.S.S., Mendes Mónico, L.dos S., Arreguy-Sena, C., Henriques, M.A. (2018). Phlebits and infiltration: vascular trauma
associated with the peripheral venous catheter. Revista Latino-Americana de Enfermagem (RLAE), 26, 1-8. Doi: 10.1590/1518-8345.2377.3002
Carr, P. J., Higgins, N. S., Cooke, M. L., Rippey, J., & Rickard, C. M. (2017). Tools, clinical prediction rules, and algorithms for the insertion of peripheral intravenous catheters in adult hospitalized patients: A systematic scoping review of literature. Journal of Hospital Medicine, 12(10), 851–858. Doi: 10.12788/jhm.2836
Cicolini, G., Manzoli L., Simonetti V., Flacco M.E., Comparcini, D., Capasso, L., … Elfarouki G., (2014). Phlebitis risk varies by peripheral venous catheter site
19
and increases after 96 hours: a large multi-centre prospective study. Journal of Advanced Nursing, 70(11), 2539–2549. doi: 10.1111/jan.12403
Cicolini, G., Simonetti, V., Comparcini, D., Labeau, S., Blot, S., Pelusi, G., & Di Giovanni, P. (2013). Nurses' knowledge of evidence-based guidelines on the prevention of peripheral venous catheter-related infections: a multicentre survey. J Clin Nurs, 23, 2578–2588. doi: 10.1111/jocn.12474
Cooke, M., Ullman, A.J., Ray-Barruel, G., Wallis, M., Corley, A., Rickard, C.M, (2018) Not "just" an intravenous line: Consumer perspectives on peripheral
intravenous cannulation (PIVC). An international cross-sectional survey of 25 countries. PLoS ONE, 13(2). Doi: 10.1371/journal.pone.0193436
Cronin, P., Ryan, F. & Coughlan, M. (2008). Undertaking a literature review: a step-by-step approach. British Journal of Nursing, 17(1), 38–43.
Elia, F., Ferrari,G., Molino, P., Converso, M., De Filippi, G., & Milan, A., Aprà, F. (2012). Standard-length catheters vs long catheters in ultrasound-guided peripheral vein cannulation. American Journal of Emergency Medicine, 30(5), 712-716. Doi: 10.1016/j.ajem.2011.04.019
Erdogan, B. C., & Denat, Y. (2016). The Development of Phlebitis and Infiltration in Patients with Peripheral Intravenous Catheters in the Neurosurgery Clinic and Affecting Factors. International Journal of Caring Sciences, 9(2), 619–629. Hämtad 2019-02-20 från
http://www.internationaljournalofcaringsciences.org/docs/28_Denat_origina l_9_2.pdf
Fakih, M. G., Jones, K., Rey, J. E., Takla, R., Szpunar, S., Brown, K., Boelstler, A., & Saravolatz, L. (2013). Peripheral venous catheter care in the emergency
department: education and feedback lead to marked improvements. American Journal of Infection Control, 41(6), 531-536. doi: 10.1016/j.ajic.2012.07.010. Fowler, S.B., Penoyer, D.A., & Bourgault, A. (2018). Insertion and removal of PIVCs:
Exploring best practices. Nursing, 48 (7), 65-67. Doi: 10.1097/01.NURSE.0000534108.88895.e2
Friberg, F. (2017). Att göra en litteraturöversikt. I F. Friberg (Red.), Dags för uppsats - vägledning för litteraturbaserade examensarbeten (s.141–152). Lund: Studentlitteratur.
Furtado, R. (2011). Incidence and predisposing factors of phlebitis in a surgery department. British Journal of Nursing, 4(14), 16-25. doi: 10.1097/NAN.0b013e318230636b.
Gabriel, J., Bravery, K., Dougherty L., Kayley, J., & Malster, M. (2005). Vascular access: indications and implications for patient care. Nursing Standard, 19(26), 45-52.
Hadaway, L. (2012). Short peripheral intravenous catheters and infections. Journal of Infusion Nursing, 35(4), 230–240. Doi:10.1097/NAN.0b013e31825af099
20
Hasselberg, D., Ivarsson, B., Andersson, R., & Tingstedt B. (2012). The handling of peripheral venous catheters – from non-compliance to evidence-based needs. Journal of Clinical Nursing. 9, 3358-3363 doi:
10.1111/j.1365-2702.2010.03410.x
Helm, R.E., Klausner, J.D., Klemperer, J.D., Flint, L.M., & Huang E. (2015) Accepted but unacceptable: peripheral IV catheter failure. Journal of Infusion Nursing, 38(3), 189-203. Doi:10.1097/NAN.
Henricsson, M. (2012). Forskningsprocessen: Problem, syfte och
inledning/bakgrund. I M. Henricsson (Red.), Vetenskaplig teori och metod- från idé till examination inom omvårdnad (53–66). Lund, Sverige:
Studentlitteratur AB
Johansson, E. (2013). Kvalitetsindikatorer för vuxna patienter med perifer
venkateter. E. Idwall (Red.) Kvalitetsindikatorer inom omvårdnad (101–117). Stockholm: Gothia förlag.
Johansson, M., Pilhammar, E., Khalaf, A., & Willman, A. (2008). Registered nurses’ adherence to clinical guidelines regarding peripheral venous catheters: a
structured observational study. Worldviews on Evidence-Based Nursing, 5(3), 148-159.
Loreto, A.-F., Belén S.-M., María del Carmen, M.-O., & Alberto, L. (2017). Incidence and risk factors of phlebitis associated to peripheral intravenous catheters. Enferm Clinical, 27(2), 79-86.
Maki, D. G. & Ringer, M. (1991). Risk factors for infusion-related phlebitis with small peripheral venous catheters. a randomized controlled trial. Annals of Internal Medicine, 114 (10), 845-854. Doi: 10.7326/0003-4819-114-10-845
Mark, E.C., Baerlocher, Asch, M., & Myers, A. (2009). Venous access. A practical review for 2009. Canadian Family Physician.58, 494-496
Marsh, N., Mihala, G., Ray-Barruel, G., Webster, J., Wallis, M.C., Rickard, CM. (2015). Inter-rater agreement on PIVC-associated phlebitis signs, symptoms and scales. Journal Of Evaluation In Clinical Practice, 21 (5), 893-899. Doi: 10.1111/jep.12396
Marsh, N., Webster, J., Mihala, G., Rickard C.M. (2015). Devices and dressings to secure peripheral venous catheters to prevent complications. Cochrane Dat abase of Systematic Reviews, 6. Doi: 10.1002/14651858.CD011070.pub2. Mattox E.A. (2017). Complications of peripheral venous access devices: prevention,
detection, and recovery strategies. American Associsation of Critical-Care Nurses, 37(2), 1-14. Doi: 10.4037/ccn2017657
Morrison, K., Holt, K.E. (2015). The effectiveness of Clinically Indicated Replacement of Peripheral Intravenous Catheters: An Evidence Review With Implications for Clinical Practice. Worldviews on Evidence-Based Nursing, 12(4) 187-198 Doi: 10.1111/wvn.12102
21
O’Grady, N.P., Alexander, M., Burns, L.A., Dellinger, E.P., Garland, J., Heard,
S.O., … Weinstein, RA. (2002). Guidelines for the prevention of intravascular catheter-related infections. United States Department of Health and Human Services. Centers for Disease Control and Prevention. 51(31), 1-29.
Palese, A., Ambrosi, E., Fabris, F., Guarnier, A., Barelli, P., Zambiasi, P., … Saiani, L. (2016). Nursing care as a predictor of phlebitis related to insertion of a peripheral venous cannula in emergency departments: findings from a prospective study. Journal of Hospital Infection, 92(3): 280-286. Doi 10.1016/j.jhin.2015.10.021
Parker, S., Benzies, K., Hayden, A., & Lang, E. (2017). Effectiveness of interventions for adult peripheral intravenous catheterization: A systematic review and metaanalysis of randomized controlled trials. International Emergency Nursing,31,15–21. Doi:10.1016/j.ienj.2016.05.00
Polit, D.F., & Beck, C.T. (2017). Nursing research: generating and assessing evidence for nursing practice. Philadelphia: Wolters Kluwer
Rickard, C.M., Webster J., Wallis, M.C., Marsh, N., McGrail, M.R., French, V., … Whitby, M. (2012). Routine versus clinically indicated replacement of
peripheral intravenous catheters: a randomized controlled equivalence trial. Lancet 380(9847): 1066-1074. doi: 10.1016/S0140-6736(12)61082-4
Rivera, A.M., Strauss, K.V., Zundert, A.A., & Mortier, E.P.
(2007). Matching the peripheral intravenous catheter to the individual patient. Acta anaesthesiologica Belgica. 58, 19-25.
Sansivero G.E. (2010). Features and selection of vascular access devices. Seminars in Oncology Nursing. 26(2), 88-101. Doi: 10.1016/j.soncn.2010.02.006
SBU (2013). Perifer venkateter (PVK) – regelbundet byte eller byte vid klinisk
indikation. Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU). Hämtad 2017-09-04 från http://www.sbu.se/sv/publikationer/sbu-kommentar/perifer-venkateter-pvk--regelbundet-byte-eller-byte-vid-klinisk-indikation/ SBU (2016). Portfria perifera venkatetrar. Statens beredning för medicinsk
utvärdering (SBU). Hämtad den 2019-02-17 från
https://www.sbu.se/contentassets/7fad528047f341fe96e60aee39695da6/port fria-perifera-venkatetrar.pdf SFS 2008:355. Patientdatalagen. Hämtad 2019-02-12 från https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/patientdatalag-2008355_sfs-2008-355 SFS 2010:659. Patientsäkerhetslagen. Hämtad 2019-02-12 från https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/patientsakerhetslag-2010659_sfs-2010-659 SFS 2014:821. Patientlagen. Hämtad 2018-10-18 från https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/patientlag-2014821_sfs-2014-821
22
Sherwood, G. & Barnsteiner, J. (red.) (2013). Kvalitet och säkerhet inom
omvårdnad: sex grundläggande kärnkompetenser. Lund: Studentlitteratur SKL ,Sveriges kommuner och landsting, (2014). Patientsäkerhet lönar sig. Kostnader
för skador och vårdskador i slutenvården år 2013. Stockholm. Hämtad 2019-02-17 från http://webbutik.skl.se/bilder/artiklar/pdf/7585-131-0.pdf
SKL Sveriges kommun och landstigen, 2013. Skador i vården - skadeöversikt och kostnad. Hämtad den 2019-02-17 från
https://webbutik.skl.se/bilder/artiklar/pdf/7585-030-6.pdf
Steward, B. (2004). Writing a literature review. The British Journal of Occupational Therapy, 67(11), 495–500. doi: 10.1177/030802260406701105
Stevens, C., Milner, K.A., & Trudeau, J. (2018). Routine Versus Clinically Indicated Short Peripheral Catheter Replacement. The Art and Science of Infusion Nursing, 41(3) 198-204. DOI: 10.1097/NAN.0000000000000281
Svensk Sjuksköterskeförening (SSF), Svenska Läkarsällskapet, Fysioterapeuterna, Sveriges Arbetsterapeuter, Dietisternas Riksförbund & Sveriges
Tandläkarförbund. (2016). I Bergqvist Månsson, S. (Red.). Säker vård – en kärnkompetens för vårdens samtliga professioner. Hämtad 2019-02-14 från
https://www.swenurse.se/globalassets/01-svensk- sjukskoterskeforening/publikationer-svensk-sjukskoterskeforening/kvalitet-publikationer/saker-vard_2016.pdf
Svensk sjuksköterskeförening. (2011). Re-Aktion! – Kunskapsunderlag för inläggning och skötsel av perifer venkateter. Hämtad 2019-02-19 från
https://www.swenurse.se/globalassets/01-svensk- sjukskoterskeforening/publikationer-svensk-sjukskoterskeforening/re-aktion-publikationer/reaktion.venkateter.web.2011-10-17.pdf
Svensk sjuksköterskeförening. (2017). Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska. Hämtad 2019-02-19 från https://www.swenurse.se/globalassets/01-svensk- sjukskoterskeforening/publikationer-svensk- sjukskoterskeforening/kompetensbeskrivningar- publikationer/kompetensbeskrivning-legitimerad-sjukskoterska-2017-for-webb.pdf
Tan, Y., Wai, T., Sim, C. & Ng, H. (2017). Optimising peripheral venous catheter usage in the general inpatient ward: a prospective observational study. Journal of Clinical Nursing, 26(1-2), 133-139. doi:10.1111/jocn.13451
Urbanetto Jde, S., Peixoto, C. G., & May, T. A. (2016). Incidence of phlebitis associated with the use of peripheral IV catheter and following catheter removal. Revista Latino-Americana de Enfermagem, 24. Doi:10.1590/1518-8345.0604.2746
Uslusoy, E., & Mete, S. (2008). Predisposing factors to phlebitis in patients with peripheral intravenous catheters: A descriptive study. Journal of American
23
academy of Nurse Practitioners, 20, 172-180. Doi: 10.1111/j.1745-7599.2008.00305.x.
Vardi, M. (2011). Routine peripheral catheter replacement – Does evidence support its use as a quality indicator? A commentary on Jull and Griffiths (2010). International Journal of Nursing Studies 48 (2011) 784–785. Doi: 10.1016/j.ijnurstu.2010.10.012
Vårdhandboken. (2019a). Katetrar sonder och dröän. Hämtad 2019-02-24 från https://www.vardhandboken.se/katetrar-sonder-och-dran/
Vårdhandboken. (2019b). Översikt (Perifer venkateter). Hämtad 2019-02-27 från http://www.vardhandboken.se/Texter/Perifer-venkateter/Oversikt/
Vårdhandboken. (2019c). Inläggning och avlägsnande (Perifer venkateter). Hämtad 2019-02-24 från
http://www.vardhandboken.se/Texter/Perifer-venkateter/Inlaggning-och-avlagsnande/
Vårdhandboken. (2019d). Komplikationer och bedömning (Perifer venkateter). Hämtad 2019-02-27 från http://www.vardhandboken.se/Texter/Perifer-venkateter/Komplikationer/
Wallis, M. C., McGrail, M., Webster, J., Marsh, N., Gowardman, J., Playford, E. G., Rickard, C. M. (2014). Risk factors for peripheral intravenous catheter failure: a multivariate analysis of data from a randomized controlled trial. Infection Control & Hospital Epidemiology, 35(1) 63-68. Doi:
10.1086/674398.
Webster, J., Osborne, S., Rickard, C., & New, K. (2015). Clinically-indicated replacement versus routine replacement of peripheral venous catheters. Cochrane Database of Systematic Reviews, 8. Doi:
10.1002/14651858.CD007798.pub4.
World Health Organization (2009). WHO Guidelines on Hand Hygiene in Health Care. Hämtad 2019-02-14 från
http://apps.who.int/iris/bitstream/handle/10665/44102/9789241597906_en g.pdf?sequence=1
Xu, L., Hu, Y., Huang, X., Fu, J., & Zhang, J. (2017). Clinically indicated replacement versus routine replacement of peripheral venous catheter in adults: A
nonblinded, cluster-randomized trial in China. Wiley – International Journal of Nursing Practice, 23(6), 1-8. doi: 10.1111/ijn.12595
Östlundh, L. (2017). Informationssökning. I F. Friberg (Red.), Dags för uppsats: Vägledning för litteraturbaserade examensarbeten (3. uppl., s. 59-82). Lund: Studentlitteratur AB.
Bilaga 1 – Artikelsökning
Databaser: Cinahl och Medline, Sökning 2018-01-30
Sökning Träffar Lästa
titlar Lästa abstract Kvalitets-granskning Till resultat
Published dates: 20090101-; English language; Peer reviewed; Age groups: Adults 18 +.
1
peripheral catheter* 1 192
AND complications OR risks OR
problems 683
AND prevent* 153 153 47 11 7
Published dates: 20090101-; English language; Peer reviewed; Age groups: Adults 18 +.
2
peripheral catheter* 1192
AND nurse OR care OR nursing OR
caring 422
AND phlebitis OR infections 125 125 22 5 3
Published dates: 20090101-; English language; Peer reviewed; Age groups: Adults 18 +.
Bilaga 2 – Protokoll för kvalitetsgranskning
Protokoll för basala kvalitetskriterier för studier med kvantitativ
metod
Diskuteras metoden mot kvalitetssäkringsbegrepp validitet och reliabilitet i Nej
diskussionen? Ja
Diskuteras huvudfynd i resultatdiskussionen?
Ja Nej
Sker återkoppling till nyare forskning i relation till huvudfynden i diskussionen?
Ja Nej Är resultatet relevant? Om ja, beskriv: ……… ……… ……… Om nej, motivera kort varför:
……… ……… ………
