Tunga fordons däckanvändning - trafiksäkerhet, etapp 2 : friktion på is hos nya och slitna vinterdäck

VTl notat 73 7-1997

Tunga fordons däckanvändning

- trafiksäkerhet, etapp 2

Friktion på is hos nya och slitna vinterdäck

Författare Olle Nordström och

Lars-Erik Gustavsson

FoU-enhet Drift och underhåll

Projektnummer 80228

Projektnamn Vinterdäcks användning på

tunga fordon. Etapp 2

Uppdragsgivare Vägverket Distribution Fri div Väg- och transport-forskningsinstitutet ä

Förord

Vägverket har givit VTI i uppgift att utreda effekterna av olika däckanvändning på tunga fordon. I detta notat redogörs för etapp 2 som omfattar en jämförande provning på is av 20 vanliga däcktyper.

Vägverkets kontaktperson har varit Tore Edvardsen. Undertecknad har varit projektledare vid VTI och svarat för anskaffning av provdäck samt rapportskriv-ning. Lars-Erik Gustavsson har varit ansvarig för provningsarbetet och framtag-ning av grunddatabearbetframtag-ning. Lars Gunnar Stadler, Stefan Berglund och Jerry Wallh har också medverkat vid provningsarbetet.

Vägverket i Linköping, Forslunds Gummi AB, Michelin Gummiringar AB, BOSS och Bandag har välvilligt ställt däck till förfogande.

Linköping i december 1997 Olle Nordström

Innehållsförteckning

Provobjekt

Databearbetning

Diskussion och slutsatser

Bilaga 1

Däckmönsterbilder för provdäcken

Bilaga 2 Resultatsammanställningar i tabell och diagramform Bilaga 3 Tabeller över enskilda mätresultat

VTI notat 77-1997 ( O O O O O N WI N I N I N U 'I

Tunga fordons däckanvändning - trafiksäkerhet. Etapp 2. Friktion på is hos nya och slitna vinterdäck.

av Olle Nordström Och Lars-Erik Gustavsson Statens väg- och transportforskningsinstitut (VTI)

581 95 LINKÖPING

Sammanfattning

Med tanke på eventuellt krav på vinterdäck eller likvärdig utrustning på tunga fordon samt på minst 3 mm mönsterdjup i däck vintertid, finns ett behov av att öka kunskapen om olika däcktypers friktionsegenskaper i nytt och slitet tillstånd.

Undersökningen omfattar prov med sammanlagt 20 st M+S märkta lastbilsdäck varav en typ avsedd för framhjul även provades utrustad med nu tillåtna 3 grams dubbar som referens för det friktionstillskott som dubbarna ger. Fem typer fram-däck provades i nytt och två av dessa även i slitet tillstånd samt 8 typer drivhjuls-däck med nya slitbanor varav 4 regummerade. Fyra typer drivhjulsdrivhjuls-däck provades också i slitet tillstånd.

Proven utfördes i VTI:s däckprovningsanläggning på slät is med temperaturen cirka -3 grader C vid en hastighet av 30 km/h. Såväl bromsprov som styrprov utfördes.

Vid bromsproven uppmättes maximal bromsfriktion och friktion vid låst hjul. Vid styrproven uppmättes maximal sidfriktion samt friktionen vid 20 graders avdriftsvinkel (sladdvinkel).

Resultaten från proven visade att det finns stora skillnader i friktion mellan olika däcktyper. Det bästa nya odubbadedäcket hade nästan 1,5 gånger så hög maximal friktion som det sämsta nya däcket. Inräknar man det dubbade däcket blir talet 1,8.

Friktionen försämras av slitaget vid låst hjul och vid 20 graders avdriftsvinkel. Sistnämnda värde representerar förhållandena vid sladd hos hela fordonet eller för stort rattutslag vid ingång i kurva. De maximala friktionsvärdena ökade däremot något för de flesta däcken. En trolig förklaring är att kontaktytan blivit större vilket är gynnsamt för friktionen mellan rena ytor men ogynnsamt när en vattenfilm bildats vilket sker vid hjullåsning och sidglidning (sladd). Minskningen i friktion under de sistnämnda betingelserna jämfört med maximalvärdena är mycket stor, i sämsta fallet minskade bromsfriktionen till cirka en femtedel och sidfriktionen till cirka en fjärdedel av maximalvärdet. För det bästa nya fram-hjulsdäcket återstod cirka 43 % av maximalvärdet för såväl bromsning som styr-ning.

Mönsterdjupet i sig förefaller inte vara avgörande. Däcket med lägsta mönsterdjup 3 mm var klart bättre än det sämsta däcket som hade mönsterdjupet 5 mm. De två bästa slitna däcken som hade likvärdiga resultat hade mönsterdjupen 5 och 10 mm.

Sajpning dvs. tvärgående snitt i slitbanan har vid tidigare prov med samma däck med och utan sajpning visat sig ha en friktionshöjande effekt. För de nya däcken kan friktionsskillnader inte påvisas bero på förekomst av sajpning eller inte vilket kan tolkas som att andra mönsteregenskaper och gummiblandning maskerar effekten i denna undersökning. Däcket som i slitet tillstånd har lägsta värde för låst hjul har dock minst tvärgående mönsterdetaljer.

Något entydigt samband mellan slitbanegummits hårdhet (shoretal) och uppmätt friktion kunde inte påvisas.

För dubbdäcket återstod 59 % av bromsförmågan och cirka 80 % av styrförmågan. Dubbar är således det enda sättet att gardera sig mot dramatisk minskning av broms och styrförmåga på is om man försöker utnyttja mer än maximalt tillgänglig friktion t.ex. genom för kraftigt styrutslag. Jämfört med odubbade däck kan man räkna med två till tre gånger bättre styrförmåga under dessa betingelser. Enbart en bestämmelse om vinterdäck med mönsterdjupskrav på minst 3 mm skulle således inte säkra för bättrade friktionsegenskaper på is. Konsumentupplysning baserad på funktionella prov borde kunna ha en säkerhetshöj ande effekt.

1 Bakgrund

Med tanke på ett eventuellt krav på vinterdäck eller likvärdig utrustning på tunga fordon samt på minst 3 mm mönsterdjup i däck vintertid, finns ett behov av att öka kunskapen om olika däcktypers friktionsegenskaper i nytt och slitet tillstånd. Likaså är det Önskvärt att ytterligare belysa effekten på isfriktionen av de nya lätta 3 grams dubbarna.

2 Uppdrag

Jämförande provning av broms- och sidfriktion på is hos lastbilsdäck i nytt och slitet tillstånd respektive med och utan dubbar.

3 Provobjekt

20 i Sverige vanligalastbilsdäcktyper med storleksbeteckning 315/70 R 22,5 eller 12 R22,5 och i ett fall 11 R 22,5 provades. Samtliga däck hade beteckningen M+S. Även ett sommardäck var planerat att ingå i proven men visade sig inte möjligt att få fram inom provperioden. Enligt uppgift från däckleverantörerna är efterfrågan på sommardäck mycket liten i Sverige. Nya vinterdäck monteras vid vintersäsongens början och körs sedan hela året tills däcken byts nästa vinter. Fem typer framdäck provades i nytt och två av dessa även i slitet tillstånd samt 8 typer drivhjulsdäck med nya slitbanor varav 4 regummerade. Fyra typer driv-hjulsdäck provades också i slitet tillstånd. En typ av framdriv-hjulsdäck provades också i dubbat utförande. Däcket beställdes dubbat enligt gällande bestämmelser men levererades med 248 dubbar i stället för tillåtna 150. Dubbarna var fördelade på fyra rader i mönsterblocken närmast däcksidorna. Ett av de 20 däcken var 9 år gammalt. Däckmönstrens utseende visas i bilaga 1.

4 Provutrustni ng

VTI däckprovningsanläggning med isbelagd plan vägbana. Anläggningen som har en 55 m lång och 0,6 m bred plan rörlig vägbana i en klimatkontrollerad byggnad och en stillastående men vridbar mäthjulrigg med maximal hjullast på 10 ton och provhastighet upp till cirka 10 m/s beskrivs närmare i VTI särtryck 220 1994.

5 Provmetod

Proven utfördes på slät is med temperaturen -3 +/- 0,5 grader C vid en hastighet av 30 km/h. Såväl bromsprov som styrprov utfördes.

Vid bromsproven uppmättes maximal bromsfriktion och friktion vid låst hjul. Vid styrproven uppmättes maximal sidfriktion samt friktionen vid 20 graders avdriftsvinkel (sladdvinkel).

Hjullasten var 30 kN och ringtrycket 700 kPa.

Mätprogrammet omfattade 4 prov för varje däck varav hälften sidkraftsprov och hälften bromsprov. Ny is lades varje försöksdag.

I varje provserie som var uppbyggd av 8 dubbelprov (två körningar med cirka 6 minuters mellanrum med samma däck) provades först två av däcken. Det första var det 9 år gamla däcket som körs som första däck vid alla VTI:s provningar av lastbilsdäck, det andra var ett däck som utsetts till referensdäck för kontroll av iskvalitetens stabilitet under proven. Därefter kördes prov med två däcktyper följt av ett referensdäcksprov, ytterligare två däcktyper och ett avslutande

däcksprov. På grund av det lilla tidsavståndet mellan körningar i rad erhålles oftast en poleringseffekt så att den första körningen ger högre friktion än de påföljande, vilket har en motsvarighet på en bil där alltid minst ett däck går i det föregåendes spår.

Vid varje enskild körning erhålles vid bromsfriktionsprov ett maximalvärde (broms-max ) och ett värde vid låst hjul (broms-låst) och vid sidfriktionsprov ett maximalvärde (styr-max) samt ett sidfriktionsvärde vid 20 graders avdriftsvinkel (styr-20 grad).

6 Databearbetning

Medelvärdet av respektive typ av friktionsvärde har beräknats för varje däck i en serie. Medelvärde, maximi- och minimivärden samt standardavvikelsen för de fyra olikafriktionsmåtten för samtliga referensdäcksvärden beräknades. Resulta-ten bedömdes som tillräckligt stabila för att någon korrektion för varierande iskvalitet inte skulle göras.

Förhållandet mellan friktionsmedelvärdena Broms-max och Broms-låst respektive Styr-max och Styr 20 grader beräknades också liksom förhållandet mellan de olika friktionsvärdena för nya och slitna däck .

7 Resultat

Medelvärdena för de olika provserierna i tabellform samt en sammanställning av medelvärdena i tabell och diagramform visas i bilaga 2.

Resultaten av de enskilda körningarna visas i tabell form i bilaga 3.

Resultaten från proven visade att det finns stora skillnader i friktion mellan olika däcktyper. Det bästa nya odubbade däcket hade nästan 1,5 gånger så hög maximal friktion som det sämsta nya däcket. Inräknar man det dubbade däcket blir talet 1,8.

Friktionen försämras av slitaget vid låst hjul och vid 20 graders avdriftsvinkel. Sistnämnda värde representerar förhållandena vid sladd hos hela fordonet eller för stort rattutslag vid ingång i kurva. De maximala friktionsvärdena ökade däremot något för de flesta däcken. En trolig förklaring är att kontaktytan blivit större vilket är gynnsamt för friktionen mellan rena ytor men ogynnsamt när en vattenfilm bildats vilket sker vid hjullåsning och sidglidning (sladd). Minskningen i friktion under de sistnämnda betingelserna jämfört med maximalvärdena är mycket stor, i sämsta fallet minskade bromsfriktionen till cirka en femtedel och sidfriktionen till cirka en fjärdedel av maximalvärdet. För det bästa nya fram-hjulsdäcket återstod cirka 43% av maximalvärdet för såväl bromsning som styr-ning.

Mönsterdjupet i sig förefaller inte vara avgörande. Däcket med lägsta mönsterdjup, 3 mm, var klart bättre än det sämsta däcket som hade mönsterdjupet 5 mm. De två bästa slitna däcken som hade likvärdiga resultat hade mönsterdjupen 5 och 10 mm.

Sajpning dvs. tvärgående snitt i slitbanan har vid tidigare prov med samma däck med och utan sajpning visat sig ha en friktionshöjande effekt. För de nya däcken kan friktionsskillnader inte påvisas bero på förekomst av sajpning eller inte vilket kan tolkas som att andra mönsteregenskaper och gummiblandning maskerar effekten i denna undersökning. Däcket som i slitet tillstånd har lägsta

värde för låst hjul har dock minst tvärgående mönsterdetaljer. För dubbdäcket återstod 59 % av bromsförmågan och cirka 80 % av styrförmågan.

Uppmätning av hårdheten hos slitbanegummit i form av shoretal vid 20°C visade något oväntat det inte fanns något entydigt samband mellan shoretal och friktion. Detta framgår av tabellvärdena i bilaga 2.

8 Diskussion och slutsatser

Dubbar är således det enda sättet att gardera sig mot dramatisk minskning av broms- och styrförmåga på is om man försöker utnyttja mer än maximalt tillgäng-lig friktion t.ex. genom för kraftigt styrutslag. Jämfört med odubbade däck kan man räkna med två till tre gånger bättre styrförmåga under dessa betingelser. En bestämmelse om vinterdäck med mönsterdjupskrav på minst 3 mm skulle inte säkra förbättrade friktionsegenskaper på is. Resultaten tyder på att goda glidfrik-tionsegenskaper hos däck utan dubbar kräver att sajpning finns. Detta betyder större mönsterdjup än 5 mm troligen omkring 8 mm. Skillnaden i friktionsegen-skaper mellan bästa och sämsta odubbade däck är stor. Enbart beteckningen vin-terdäck är således ingen garanti för bästa möjliga vinteregenskaper. Inte heller enkla kriterier som mjukt gummi vilket ofta framhävs som kännetecknande för bra vinterdäck. Konsumentupplysning baserad på funktionella prov på is i enlig-het med i undersökningen tillämpat förfarande borde kunna ha en säkerenlig-hets- säkerhets-höjande effekt. Fortsatta studier i en tredje etapp rörande effekterna på stabilitet, styr- och bromsegenskaper vid blandning av dubbade och odubbade hjul på olika axlar liksom av dubbantalet är önskvärda för att ytterligare belysa den säkerhets-höjande potentialen hos dubbdäck för tunga fordon. Studierna föreslås omfatta fullskaleprov med en fordonskombination enligt förslag i VTI notat nr 16-1997 avsnitt 6.2.

BILAGA 1

Däckmönsterbilder av provade däck

a.:

Däck OBRFN

Däck OYOFN

Däc RRTDN

äck RRTFN " ' Däck YODN

VVl VV2 Sajpat VV3 Sajpat VV4 Sajpat VVS Sajpat

Mönsterdj.19 mm Mönsterdj.14 mm Mönsterdj.18 mm Mönsterdj.15 mm Mönsterdj.20 mm

Däck OGYFN

k oéN H Däck MFN

äck OIDN

YODS

VV8 Sajpat

VV9 Sajpat

VV10

VV11

Mönsterdj.10 mm Mönsterdj.5 mm

VV6 Sajpat VV7 Sajpat

Mönsterdj.15 mm Mönsterdj.20 mm Mönsterdj.16 mm Mönsterdj.20 mm

Däck OMIFS

DäckoMIDs

VV16 VV17

Mönsterdj. 5 mm Mönsterdj. 7 mm

Däck OGYDS Däck RBODN Däck OBRFND Däck RBADN

VV12 VV13 Sajpat VV14 VV15 Sajpat

Mönsterdj. 3 mm Mönsterdj.l9mm Mönsterdj.19 mm Mönsterdj.19 mm

s

Däck REMD

Däck I öRDN

Däck OX7DS

VVO(18) Sajpat VV ( 19 Referens) MX/ (20 Förprov) 9 år gammalt

Mönsterdj.20 mm Mönsterdj.19 mm Mönsterdj.15 mm

Figur 1 Provdäck vid undersökning av lastbilsdácks isfriktan i VT[JS däckprovanläggning november-december 199 7.

BILAGA 2

Sammanfattande resultat i tabell- och

diagramform

Bilaga 2

Tabell 1. Lastbilsdäcks friktion på slät is vid - 3 grader C Framhjulsdäck med nya slitbanor, M+S märkta

Däcktyp Mönster- Shore- Kodnr Kod Friktion Broms Styr

djup mm tal Broms-max Broms-låst Styr-max Styr-209rad Max/Låst Max/20 grad Bridgestone M758 19-20 62 VV14 OBRFND 0,169 0,103 0,168 0,136 1,649 1,240 GoodYear (3391 15 65 VV6 OGYFN 0,139 0,060 0,143 0,060 2,317 2,395 Michelin XFN 16 69 VV8 OMIFN 0,135 0,050 0,134 0,046 2,690 2,934 Yokohama R4 023 14 68 VV2 OYOFN 0,129 0,043 0,127 0,049 3,000 2,608 Bridgestone M758 19-20 66 VV1 OBRFN 0,105 0,052 0,112 0,044 2,010 2,575 BTF Reg. 15 66 VV4 RBTFN 0,097 0,037 0,096 0,040 2,608 2,430

Tabell 2. Lastbilsdäcks friktion på slät is vid - 3 grader C Framhjulsdäck med slitna slitbanor, M+S märkta

_ Broms

mm tal Broms-max Broms-låst - Max/Låst Max/20

M758 10 64 10 0,127 0,044 0,048 2,920 2,653

Michelin XFN 5 69 VV16 OMIFS 0 118 0 024 0 037 5 000 419

Tabell 3. Friktionsdifferens mellan nya och slitna lastbilsdäck på slät is vid - 3 grader C i % av värdet för nytt däck

Framhjulsdäck, M+S märkta

Friktionsförhållande mellan nytt och slitet däck Däcktyp Mönster- Shore- Kodnr (°/oav slitna däcket)

djup mm tal VV Kod Broms-max Broms-låst Styr-max Styr-209rad Bridgestone M758 19 och 10 62och 64 14;10 OBRFND 133 236 133 285 Bridgestone M758 19 och 10 66 och 64 1;10 OBRFN 82 120 89 92

Michelin XFN 16 och 5 69 och 69 8;16 OMIFN 114 213 106 123

Bilaga 2

Tabell 4. Lastbilsdäcks friktion på slät is vid - 3 grader C Drivhjulsdäck med nya slitbanor, M+S märkta

Däcktyp Mönster- Shore- Kodnr Kod Friktion Broms Styr

djup mm tal Broms-max Broms-låst Styr-max Styr-20grad Max/Låst Max/20 grad

Michelin MDN 20 69 VV9 OMIDN 0,120 0,072 0,138 0,053 1,671 2,629

Bridgestone W970 19 65 W OBRDN 0,107 0,057 0,109 0,045 1,878 2,406

Yokohama SY104 20 68 VV5 OYODN 0,104 0,064 0,115 0,049 1,617 2,371

Boss,Reg. 19 66 VV13 RBODN 0,103 0,047 0,113 0,041 2,191 2,744

Bandag, Reg. 18-19 58 VV15 RBADN 0,102 0,054 0,116 0,043 1,889 2,698

Goodyear G443 20 66 VV7 OGYDN 0,091 0,051 0,105 0,047 1,775 2,258

RTS Reg. 18 65 VV3 RRTDN 0,089 0,045 0,090 0,033 1,989 2,712

Euromaster. Reg 20 68 VVO REMDN 0,087 0,044 0,094 0,035 1,977 2,671

Tabell 5. Lastbilsdäcks friktion på slät is vid - 3 grader C Drivhjulsdäck med slitna slitbanor, M+S märkta

Däcktyp Mönster- Shore- Kodnr Kod Friktion Broms Styr

djup mm tal Broms-max Broms-låst Styr-max Styr-20grad Max/Låst Max/20 grad Yokohama SY 104 5 69 VV11 OYODS 0,131 0,043 0,125 0,048 3,082 2,621

Goodyear G 443 3 67 VV12 OGYDS 0,130 0,036 0,133 0,046 3,597 2,880

Michelin MDN 7 68 VV17 OMIDS 0,122 0,036 0,126 0,044 3,437 2,897

Michelin MX7 15 73 MX7 OX7DS 0,082 0,035 0,080 0,032 2,343 2,500

Tabell 6. Friktionsförhållande mellan nya och slitna lastbilsdäck på slät is vid - 3 grader C i % av värdet för slitet däck

Drivhjulsdäck, M+S märkta

Friktionsföerhållande mellan nytt och slitet däck Däcktyp Mönster- Shore- Kodnr (°/oav slitna däcket) i

djup mm tal VV Kod Broms-maxl Broms-låst | Styr-maxl Styr-209rad

Goodyear 20 och 3 66 och 67 7;12 OGYDS 70 | 142 | 79 | 101

Michelin MDN 20 och 7 69 och 68 9;17 OMIDS 98 | 201 | 110 | 121

Yokohama 20 och5 68 och 69 5;11 OYODS 79 | 151 | 92 | 102

Bilaga 2

Tabell 7. Lastbilsdäcks friktion på slät is vid - 3 grader C Drivhjulsdäck med nya slitbanor, M+S märkta

Repeterbarhet

Däcktyp Mönster- Shore- Kodnr Kod Friktion

djup mm tal Broms-max Broms-låst Styr-max Styr-20grad Bridgestone W970 19 65 W OBBDN 0,111 0,057 0,112 0,046 Bridgestone W970 19 65 W OBRDN 0,109 0,056 0,111 0,045 Bridgestone W970 19 65 W OBRDN 0,106 0,056 0,114 0,045 Bridgestone W970 19 65 W OBBDN 0,106 0,059 0,102 0,046 Bridgestone W970 19 65 W OBRDN 0,109 0,058 0,113 0,048 Bridgestone W970 19 65 W OBRDN 0,105 0,058 0,113 0,048 Bridgestone W970 19 65 VV OBRDN 0,111 0,057 0,108 0,044 Bridgestone W970 19 65 W OBRDN 0,107 0,056 0,110 0,044 Bridgestone W970 19 65 VV OBRDN 0,109 0,059 0,112 0,045 Bridgestone W970 19 65 VV OBBDN 0,109 0,058 0,101 0,047 Bridgestone W970 19 65 W OBRDN 0,103 0,057 0,107 0,046 Bridgestone W970 19 65 W OBRDN 0,104 0,057 0,113 0,047 Bridgestone W970 19 65 VV OBRDN 0,106 0,055 0,106 0,044 Bridgestone W970 19 65 W OBRDN 0,102 0,055 0,107 0,044 Medel 0,107 0,057 0,109 0,045 Stdavv. 0,003 0,001 0,004 0,001 Max 0,111 0,059 0,114 0,048 Min 0,102 0,055 0,101 0,044

Bilaga 2 Fr ik ti on OBRFND

Diagram 1. Lastbilsdäcks friktion på is vid - 3 grader C Nya framhjulsdäck M+S märkta

OMIFN OYOFN OBRFN RRTFN Däcktyp OGYFN Fr ik ti on 0,180 0,160 0,140 0,120 0,100

Diagram 2. Lastbilsdäcks friktion på slät Slitna framhjulsdäck M+S märkta

Broms-max 2

Styr-max i

[IIStyr-ZOgrad

Däcktyp

Bilaga 2 Fr ik ti on 0,160 0,140 0,120 0,100 0,080 0,040 0,020 0,000 ;ägg _-OMIDN

Diagram 3. Lastbilsdäcks friktion på slät is vid -3 grader C. Nya Drivhjulsdäck. M+S märkta

Broms-max Broms-låst E Styr-max E Styr-ZOgrad al' W

RBODN RBADN OGYDN RRTDN

Däcktyp

OBRDN OYODN REMDN

Fr ik ti on 0,140 0,120 0,100 0,080 0,060 0,040 0,020 0,000

Diagram 4. Lastbilsdäcks friktion på slät is vid -3 grader C Slitna drivhjulsdäck. M+S märkta

OGYDS

EBroms-max EBroms-Iåst

BILAGA 3

Resultat av enskilda körningar

VTI notat 77-1997 Ta be ll 1. En sk il da pr ovd at a Da tum Däc k B m m s Br om s-ma x pr ov 1 Br om s-lås t Br om s Br om s-max pr ov 2 Br om s-lås t St yr pr ov 1 St yr -m ax St yr -2 09 ra d St yr pr ov 2 St yr -m ax St yr -2 09 rad Däc k Br om s-ma x Me de lvär de n Br om s-lås t St yr -m ax St yr -Z Og ra d 97 11 17 V V O 0, 09 5 0, 03 5 0, 08 8 0, 03 4 V V O 0, 09 2 0, 03 5 VV 1 0, 12 2 0, 04 5 0, 11 1 0, 045 VV 1 0, 11 7 0, 04 5 V V 2 0, 14 4 0, 05 2 0, 13 4 0, 05 0 V V 2 0, 13 9 0, 05 1 VV O 0, 101 0,03 4 0, 09 2 0, 03 5 VV O 0, 097 0, 03 5 VV 3 0, 10 3 0, 03 7 0, 09 9 0, 03 8 VV 3 0, 101 0, 03 8 VV 4 0, 106 0, 04 1 0, 10 7 0, 04 0 VV 4 0, 10 7 0, 04 1 VV O 0, 09 9 0, 03 6 0, 09 6 0, 03 4 VV O 0, 09 8 0, 03 5 97 1119 0, 11 8 0, 05 6 0, 10 3 0, 057 0, 11 6 0, 04 6 0, 10 7 0, 04 5 0, 11 1 0,05 7 0, 11 2 0, 04 6 9711 24 V V 4 0, 09 6 0, 03 9 0, 09 7 0, 03 5 0, 09 5 0, 04 0 0, 09 7 0,03 9 V V 4 0, 09 7 0, 03 7 0, 09 6 0, 04 0 0, 11 2 0, 05 7 0,10 6 0, 05 5 0, 11 4 0, 04 5 0, 10 8 0, 04 4 0, 10 9 0, 05 6 0, 11 1 0, 04 5 V V 2 0, 137 0,04 3 0, 12 1 0, 04 3 0, 13 4 0, 05 0 0, 11 9 0, 04 7 V V2 0, 12 9 0, 04 3 0, 12 7 0, 04 9 VV 1 0, 11 1 0, 05 2 0, 09 8 0, 05 2 0,11 5 0, 04 4 0, 10 9 0, 04 3 VV 1 0, 10 5 0, 052 0, 11 2 0, 04 4 0, 11 0 0, 05 7 0, 10 1 0, 05 5 0,11 4 0, 04 5 0, 11 4 0, 04 5 0, 10 6 0, 05 6 0, 11 4 0, 04 5 97 11 20 0, 11 3 0, 05 8 0, 09 9 0,05 9 0, 10 6 0, 04 6 0, 09 8 0, 04 5 0, 10 6 0, 05 9 0, 10 2 0, 04 6 97 11 21 V V 5 0, 10 8 0, 06 3 0, 09 9 0, 06 5 0, 11 9 0, 04 9 0, 11 1 0,04 8 V V 5 0, 10 4 0, 06 4 0, 11 5 0, 049 VV 6 0, 14 5 0, 06 2 0, 13 3 0, 05 8 0, 14 7 0, 06 0 0, 13 8 0, 059 VV 6 0, 13 9 0,06 0 0, 14 3 0, 06 0 0, 11 4 0, 05 8 0, 10 3 0, 05 8 0, 11 6 0, 04 8 0, 11 0 0, 047 0, 10 9 0, 05 8 0, 11 3 0, 04 8 V V O o m m 0, 04 3 0, 08 5 0, 04 5 0, 09 5 0, 03 5 0, 09 2 0, 03 5 V V O 0, 08 7 0, 04 4 0, 09 4 0, 03 5 V V 7 0, 09 3 0, 05 2 0, 08 8 0, 05 0 0, 10 6 0, 04 7 0, 10 4 0, 04 6 V V 7 0, 09 1 0,05 1 0, 10 5 0, 04 7 0, 11 3 0, 05 7 0, 09 6 0, 05 8 0, 11 4 0, 04 8 0, 11 1 0, 04 8 0, 10 5 0,05 8 0, 11 3 0, 04 8 97 11 26 0, 11 5 0, 05 8 0, 10 7 0, 05 6 0, 11 2 0, 04 4 0, 10 4 0, 04 3 0, 11 1 0,05 7 0, 10 8 0, 044 97 11 27 V V 3 0, 09 0 oo 44 0, 08 7 0,04 5 0, 09 2 0, 03 3 0, 08 7 0, 03 3 V V 3 0, 08 9 0, 04 5 0, 09 0 0, 03 3 V V 8 0, 14 1 0, 05 0 0, 128 0, 05 0 0, 13 6 0, 04 6 0, 13 1 0,04 5 V V 8 0, 13 5 0, 05 0 0, 13 4 0,04 6 0, 11 5 0, 05 5 0, 09 9 0, 05 7 0, 11 2 0, 04 4 0, 10 8 0, 04 4 0,10 7 0, 05 6 0, 11 0 0, 04 4 V V 9 0, 12 2 0, 071 0, 11 7 0, 07 2 0, 14 1 0, 05 2 0, 13 5 0, 05 3 V V 9 0, 12 0 0, 07 2 0, 13 8 0, 05 3 VV 10 0, 131 0, 04 5 0, 12 3 0, 04 2 0, 13 0 0, 04 8 0, 12 2 0, 04 7 VV 10 0, 12 7 0, 04 4 0,12 6 0, 04 8 0, 11 2 0, 05 9 0, 10 6 0, 05 8 0, 114 0, 04 5 0, 11 0 00 44 0, 10 9 0, 05 9 0, 11 2 0, 04 5 97 12 01 0, 11 1 0, 05 8 0, 10 6 0,05 7 0,10 4 0, 04 7 0, 09 8 0, 04 6 0, 10 9 0,05 8 0, 10 1 0, 04 7 97 1 20 2 VV 1 1 0, 13 4 0, 04 4 0, 128 0, 04 1 0, 12 9 0, 04 8 0, 12 0 0,04 7 VV 1 1 0, 131 0, 04 3 0, 12 5 0, 04 8 VV 13 0, 10 6 0, 04 6 0, 10 0 0, 04 8 0, 11 3 0, 04 1 0, 11 2 0, 04 1 VV 13 0, 10 3 0, 04 7 0,11 3 0, 04 1 0, 10 9 0, 05 7 0, 09 7 0, 05 7 0, 111 0, 04 6 0, 10 3 0, 04 5 0, 10 3 0, 05 7 0, 10 7 0, 04 6 VV 12 0, 13 1 0, 03 6 0, 12 8 0, 03 6 0, 13 5 0, 04 7 0, 13 0 0, 04 5 VV 12 0, 13 0 0, 03 6 0, 13 3 0, 04 6 VV 15 0, 10 8 0, 05 4 0, 09 6 0, 054 0, 118 0, 04 3 0, 11 4 0, 04 3 VV 15 0, 10 2 0,05 4 0, 11 6 0, 04 3 0, 10 9 0, 05 6 0, 09 8 0, 05 7 0, 11 6 0, 04 7 0, 10 9 0, 04 7 0, 10 4 0, 057 0, 11 3 0, 04 7 VV 14 0, 18 3 0, 11 2 0, 15 5 0, 09 3 0, 17 1 0, 14 2 0, 16 5 0,12 9 VV 14 0, 16 9 0, 10 3 0, 16 8 0, 13 6 97 1 20 3 0, 11 4 0, 05 5 0, 09 7 0, 05 5 0, 10 8 0044 0, 10 3 0, 04 4 0, 10 6 0, 05 5 0, 10 6 0, 04 4 VV 1 6 0,12 4 0, 02 3 0, 11 1 0, 02 4 0, 13 1 0, 03 8 0, 12 2 0, 03 6 VV 16 0,11 8 0, 02 4 0, 12 7 0, 03 7 VV 17 0, 12 6 0, 03 6 0, 11 8 0, 03 5 0, 13 0 0, 04 4 0, 12 2 0, 04 3 VV 17 0, 122 0, 03 6 0, 12 6 0, 044