• No results found

Blanka Henriksson: Trollen och vi. Folkliga föreställningar i Svenskfinland

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Blanka Henriksson: Trollen och vi. Folkliga föreställningar i Svenskfinland"

Copied!
1
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

NOTISER

Blanka Henriksson: Trollen och vi. Folkliga

föreställningar i Svenskfinland. 86 s.

Illus-trationer: Karin Fabritius. Scriptum, Vasa 2012. ISBN 978-952-5496-94-9.

Blanka Henriksson, folklorist vid Åbo akademi, har sammanfattat de finlandssvenska traditionerna om trol-len i en behändig volym, som består av ett tiotal korta kapitel.

Ett tjugotal texter, främst hämtade från sägendelarna i verket Finlands svenska folkdiktning och från Svenska litteratursällskapets folkkultursarkiv i Helsingfors, har lagts in på lämpliga ställen i hennes framställning. På en karta kan läsaren se var i Finland texterna har upp-tecknats.

Författaren påpekar bl.a. att vår tids föreställning om trollen som fula och klumpiga är påverkad av John Bauer och andra sagoillustratörer. Den finlandssvenska folktrons troll kunde ofta förväxlas med människor, ibland var de rentav vackrare.

Ett kapitel handlar om hur man har skyddat sig mot trollen med hjälp av stål och kristna symboler. I ett annat berättar Blanka Henriksson om bergtagning, i yt-terligare ett om bortbytingstron. Bromarvssägnerna om trollen Ville, Mille och Nille, som förefaller vara av sent datum och som ligger till grund för filmen Trolltagna, har fått ett eget kapitel. Det har också sagornas troll fått, liksom alla de ordspråk och talesätt där troll figurerar, t.ex. ”Många tar trollet för guldet” som har använts när någon gifter sig för pengar.

Avslutningsvis får läsaren exempel på hur trollen lever kvar i nutida språkbruk, bl.a. i ord som trolldeg och tandtroll.

Med sitt enkla, informativa språk passar Blanka Henrikssons lilla skrift väl som bredvidläsning i fin-landssvenska skolor.

References

Related documents

Syftet med studien har varit att undersöka hur näthat kommer till uttryck beroende på om det riktas direkt till en individ respektive indirekt till en individ, samt hur detta

Trots att utbildning uppskattades och sågs som ett sätt att skapa sig en framtid kännetecknas tiden också av att utbildning för unga, urbana kvinnor sågs som något onödigt

Dela in eleverna två och två eller flera i varje grupp och låt dem välja en blomma från filmen att lära sig mer om?. Arbetet kan svara på frågor som: Var

De pekar på Östergötland och menar att de lyckades korta köerna när man införde vårdval 2013, men att hörselvården blivit betydligt sämre!. Bland annat pekar man på att

Dela in eleverna två och två eller flera i varje grupp och låt dem skriva en artikel om en orm.. Varje grupp väljer en orm från listan nedan, eller tar reda på mer om en speciell

Dela in eleverna två och två eller flera i varje grupp och låt dem arbeta vidare kring olika bergarter.. Varje grupp väljer en bergart från listan nedan, eller tar reda på mer om

Varje grupp skriver varje begrepp på ett litet papper (A5/A6) och skriver en kort förklaring, i egna ord, vad begreppet betyder. De kan med fördel ta hjälp av för- klaringarna

Låt gärna eleverna svara på frågorna under filmens gång, enskilt eller i grupper om 2–4.. Frågorna är indelade efter filmens kapitel för att du ska kunna pausa om någon