Arbetsrelaterad stress från ett sjuksköterskeperspektiv : En litteraturöversikt

Arbetsrelaterad stress från

ett sjuksköterskeperspektiv

HUVUDOMRÅDE: Omvårdnad

FÖRFATTARE: Julia Johannesson, Julia Strandberg & Lisa Eklöf HANDLEDARE:Berit Munck

JÖNKÖPING 2020 januari

Sammanfattning

Bakgrund: Stress är något som uppstår när det sker en obalans mellan krav och en

individs förmåga att hantera dessa krav. Stress är en personlig upplevelse som hanteras olika för alla individer. Stress kan leda till nedsatt minneslagring samt sämre prestationsförmåga vilket för sjuksköterskor kan påverka utförandet av säker vård.

Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av arbetsrelaterad stress. Metod: En kvalitativ litteraturöversikt med en induktiv ansats. Efter

kvalitetsgranskning valdes 15artiklar ut varav 13artiklar var kvalitativa studier och två var mixad metodstudier.

Resultat: Resultatet bestod av två huvudteman ”Stress till följd av organisatoriska

aspekter” och ”Stress kopplat till den professionella yrkesrollen”. Hög arbetsbelastning, arbetsmiljö, multipla arbetsuppgifter och förväntningar på sjuksköterskorna bidrog till att sjuksköterskorna kände stress på arbetet.

Slutsats: Det blir svårt för sjuksköterskor att utöva säker vård när stressen på

arbetsplatsen blir för hög vilket påverkar sjuksköterskornas omvårdnadsarbete och patientsäkerheten negativt. Denna litteraturöversikt kan ge möjlighet för sjuksköterskor att få ökad förståelse för vad som utlöser sjuksköterskors stress på arbetsplatsen och hur det hotar deras utförande av god och säker omvårdnad till patienter.

Nyckelord: Hög arbetsbelastning, Arbetsförhållanden, Säker vård, Omvårdnad, Kvalitativ

Summary

Title: Work-related stress from a nurse perspective – a literature review

Background: Stress is something that occurs when there is an imbalance between

demands and an individual's ability to handle those demands. Stress is a personal experience and is handled differently for all individuals. Stress can lead to reduced memory storage and decreased performance, which for nurses can affect the performance of safe care.

Aim: The aim of the study was to describe nurses' experiences of work-related stress Method: A qualitative literature review with an inductive approach. After quality

review, 15 articles were selected, of which 13 were qualitative studies and two were mixed methods studies.

Results: The result consisted of two main themes “Stress as a result of organizational

aspects” and “Stress related to the role of profession”. High workload, work environment, multiple tasks and expectations contributed to the nurse's feelings as stressful at work.

Conclusion: It is difficult for nurses to practice safe care when the stress in the

workplace becomes too high, which negatively affects nurses' nursing work and patient safety. This literature review can provide an opportunity for nurses to gain greater understanding of what triggers nurses' stress in the workplace and how it threatens their performance of good and safe nursing care for patients.

Innehållsförteckning

Inledning ... 1

Bakgrund ... 1

Syfte ... 3

Material och metod ... 4

Design ... 4

Urval och datainsamling ... 4

Dataanalys ... 4

Etiska överväganden ... 5

Resultat ... 6

Stress till följd av organisatoriska aspekter ... 6

Hög arbetsbelastning ... 6

Arbetsförhållanden ... 7

Stress kopplat till den professionella yrkesrollen ... 7

Multipla arbetsuppgifter ... 7 Förväntningar på sjuksköterskan ... 8

Diskussion ... 9

Slutsatser ... 13

Referenser ... 14

Bilagor ...

1

Inledning

Idag är stress ett växande problem inom sjuksköterskeyrket. Stress kan leda till att sjuksköterskor känner fysiska och psykiska besvär men också att utövandet av säker vård påverkas (Park & Kim, 2013). När sjuksköterskan inte kan utföra säker vård påverkas patientomvårdnaden negativt (Park & Lee, 2016). Enligt Socialstyrelsen (2019) drabbas årligen ungefär 100 000 personer som vårdats på sjukhus av vårdskada i Sverige vilket motsvarar tio procent av patienter som söker vård. I en stressad miljö ökar risken att en vårdskada uppstår (World Health Organization, 2011). I Sverige kräver hälso- och sjukvårdslagen (SFS 2017:30) att sjukvård ska vara patientsäker och av hög kvalité vilket arbetsmiljöverket (2018a) hävdar är omöjligt om sjuksköterskor utsätts för mycket stress. Ur ett globalt perspektiv har sjukvården de senaste tjugo åren förbättrats och människans livslängd har ökat. Dock är den största utmaningen i vården att eftersträva en säker vård i stressande och komplexa miljöer svår att uppnå. Allt fler länder i världen har börjat fokusera på strategier för att öka säkerheten och kvalitén på sjukvården genom att undersöka stressfaktorer hos sjuksköterskor (World Health Organization, 2011). Denna litteraturöversikt är användbar för att öka förståelsen för sjuksköterskors erfarenheter av stress.

Bakgrund

Stress

När det en uppstår obalans mellan krav och en individs förmåga att hantera dessa krav uppstår en stressreaktion i kroppen (Gustafsson, 2014). Stress är en personlig upplevelse som hanteras olika av alla individer. Det är en individs fysiska och psykiska resurser som avgör hur mycket och vilken typ av stress en individ kan hantera (Wright, 2014). Dock är den fysiska stressreaktionen densamma för alla individer. När en akut stressreaktion uppstår skickas signaler från hjärnan till binjurarna för att börja producera och frisätta stresshormoner, dessa hormoner ger extra kraft och energi till kroppen (Hollenstein & Stute, 2014). Stresshormonerna bidrar till att höja blodtryck, blodsocker, blodfetter samt öka blodets förmåga att koagulera. Under en stressreaktion minskar individens smärtkänslighet, vissa minnesfunktioner blir skarpare och immunförsvaret aktiveras (Gustafsson, 2014). Det hormonella system som styr stress är från början utvecklat för att mobilisera kroppen inför plötsliga fysiska hot, det så kallade sympatiska nervsystemet (Hollenstein et al., 2014). Genom den hormonella mobiliseringen görs kroppen redo för en ansträngning och flykt. Individens motivation och prestation ökar samtidigt som uthålligheten förbättras. När den stressfyllda situationen upphör stängs systemet ned så att kroppen får en chans till vila och återhämtning. Denna form av stress, som innebär att stressystemet är aktivt under en kortare period för att sedan avaktiveras, kallas positiv stress. Negativ stress innebär att stressreaktionen i kroppen succesivt ökar under en längre period, detta betyder att stressystemet och stresshormoner inte avaktiveras, vilket innebär att kroppen inte får möjlighet till vila och återhämtning (Karlsson, 2017a). Den negativa stressen påverkar människan fysiskt och psykiskt i varierande grad. Vid en stressreaktion påbörjas en nedbrytande process av kroppens resurser. Kroppens energi som i normala fall ska gå till tillväxt och läkning av kroppens organ, går vid en stressreaktion till att förbereda kroppen för flykt (Gustafsson, 2014). Konstant påfrestning på kroppen (negativ stress) i ett tidigt stadie kännetecknas bland annat av sömnproblematik och koncentrationssvårigheter (Donovan, Doody & Lyons, 2013). Vid längre påfrestning kan en stressreaktion leda till att minnet blir försämrat,

2

immunförsvaret blir försvagat, individen får minskad prestationsförmåga, yrsel och nedstämdhet (Gustafsson, 2014). I dagens moderna samhälle utsätts människan i större utsträckning för en långvarig stress, i form av psykisk och psykosocial stress (Park & Kim, 2013). Negativ stress som varar under lång tid aktiverar permanent det sympatiska nervsystemet vilket leder till ökade hälsorisker på lång sikt hos människan (Hollenstein et al., 2014).

Arbetsrelaterad stress

Arbetsrelaterad stress uppstår när det blir en obalans mellan de krav som ställs på arbetet och de resurser arbetstagaren har för att hantera dessa krav. När arbetstagarna inte kan möta de krav som ställs kan fysiska och psykiska besvär uppstå (Padula, Chiavegato, Cabral, Almeid, Ortiz & Carregaro, 2012; Arbetsmiljöverket, 2018a). Arbetsrelaterad stress utsätter arbetstagarna för svårigheter att lagra minne, minskar arbetstagarnas förmåga att prestera samt bidrar till en känsla av trötthet och utmattning (Gustafsson, 2014). Försämrad minneslagring kan försvåra sjuksköterskors arbete. Sjukvården är idag i ständig utveckling vilket betyder att sjuksköterskor hela tiden måste ha förmågan att lagra ny information (McCloskey & Taggart, 2010).

Arbetsmiljö

Enligt arbetsmiljölagen (SFS 2018:126) har arbetsgivaren det främsta ansvaret för en god arbetsmiljö på arbetsplatsen. Arbetsgivaren ansvarar för att arbetstagarna ska känna trygghet och tillfredställelse på sin arbetsplats. Det är arbetsgivarens ansvar att uppnå en god arbetsmiljö, detta görs tillsammans med ett skyddsombud. Arbetsgivaren och skyddsombudet ska identifiera arbetsmiljörisker samt förebygga dessa alternativt åtgärda arbetsmiljöbrister (Arbetsmiljöverket, 2018b; SFS 2018:126). En god arbetsmiljö inom sjukvården speglar kvalitén på sjukvården som ges. En god arbetsmiljö bidrar till en god och säker vårdmiljö vilket resulterar i en god och säker vård (Arbetsmiljöverket, 2018c; Jiali, Jing, Ke & Liming, 2019). På en arbetsplats inom sjukvården finns det flera faktorer som kan vara störande för sjuksköterskor, dessa kan påverka sjuksköterskors personliga hälsa i och utanför arbetet samt deras utförande av säker vård (Socialstyrelsen, 2017; Arbetsmiljöverket, 2018b).

Sjuksköterskans ansvar

ICN:s etiska kod är en vägledning för sjuksköterskors etiska handlande. Sjuksköterskors roll utifrån den etiska koden består av fyra grundläggande ansvarsområden: främja hälsa, förebygga ohälsa, återställa hälsa och lindra

lidande (Svensk sjuksköterskeförening, 2017a). Enligt hälso- och sjukvårdslagen (SFS

2017:30) ska vård vara baserad på respekt för allas lika värde och varje patients värdighet ska tas hänsyn till. Målet med lagen är att förebygga ohälsa och istället främja en god hälsa för hela befolkningen. Sjuksköterskors huvudkunskapsområde är omvårdnad vilken består av patientnära arbete med stöd av vetenskaplig kunskap. Sjuksköterskor ska arbeta utifrån de sex grundläggande kärnkompetenserna: personcentrerad omvårdnad, informatik, evidensbaserad

omvårdnad, säker vård, samverkan i team och förbättringskunskap (Sherwood,

2013; svensk sjuksköterskeförening, 2016). Personcentrerad omvårdnad, sjuksköterskor ska ge trygghet till patient och närstående samt arbeta utifrån ett partnerskap där patient och närstående ges möjlighet till delaktighet i sjukvården.

Informatik, för att patienten ska känna självbestämmande krävs det att sjuksköterskor

3

vården. Evidensbaserad vård, sjuksköterskor ska vara uppdaterade på den senaste forskningen och arbeta därefter samt även ha kunskap om de lagar och riktlinjer som styr sjuksköterskans arbete. Förbättringskunskap, sjuksköterskor har en ledarroll och är ansvariga för bland annat administrering av läkemedel, bedömning av symtom och övervakning av patientens tillstånd samt ansvariga för att utveckla och förbättra detta arbete i syfte att patienterna ska få bästa möjliga vård som sjukvården kan erbjuda.

Samverkan i team, sjuksköterskor ska ha förmåga att ta ansvar för och kunna leda

omvårdnadsåtgärder kring patienten i samverkan med andra professioner. Säker vård, sjuksköterskor har det främsta ansvaret vad det gäller patientsäkerhet vilket betyder att sjuksköterskor ska se till att patienten inte utsätts för risk för skada eller faktisk skada (Svensk sjuksköterskeförening, 2016).

Säker vård

Inom hälso- och sjukvårdsystemet anses sjuksköterskor ansvara för god och säker patientvård (Lee & Scott, 2018). Säker vård är en av sjuksköterskornas sex kärnkompetenser. Definitionen av säker vård är att minimera risk för vårdskada hos patienten (Cronenwett et al., 2007; SFS 2010:659). Vårdskada innebär fysiskt och/eller psykiskt lidande, sjukdom eller dödsfall som uppkommit på grund av någon brist i hälso- och sjukvården (SFS 2010:659). Definitionen av “patientsäkerhet” är enligt patientsäkerhetslagen (SFS 2010:659) “skydd mot vårdskada”. God och säker vård kan beskrivas som ändamålsenlig, effektiv, säker och baserad på evidensbaserad kunskap. Vårdpersonal och patient skapar tillsammans en patientsäkerhetskultur. Patientsäkerhetskultur handlar om attityder till varandra, individuella förhållningssätt och den gemensamma uppmärksamheten kring risker som finns i hälso- och sjukvården (Socialstyrelsen, 2017). Sjuksköterskor skall vara medvetna om faktorer som gynnar god säkerhetskultur på arbetsplatsen (Cronenwett et al., 2007). Verksamheten ska planera, leda och kontrollera att kriterier för god och säker vård uppfylls. Patient och anhörig har rätt till att delta i patientsäkerhetsarbete genom att få möjlighet att delta i planering, anpassning och genomförande av deras vård (SFS 2010:659). Genom att sjuksköterskor arbetar efter ett regelverk samt tar hänsyn till patientens rätt till självbestämmande och integritet kan säker vård utövas (Svensk sjuksköterskeförening, 2017b).

När det föreligger en risk för sjuksköterskor att utföra säker vård kan sjuksköterskors omvårdnadsarbete bli påverkat vilket riskerar patienter att utsättas för vårdskada (Jiali et al, 2019). Som tidigare nämnt har allt fler länder i världen börjat studera detta ämne (world health organization, 2011. När man ser på forskning kring ämnet så är majoriteten av all forskning av kvantitativ metod och det finns en saknad lucka av kvalitativforskning som ger en djupare förståelse för sjuksköterskors arbetsrelaterade stress. Därför syftar denna litteraturöversikt till att öka förståelsen kring sjuksköterskors erfarenheter av arbetsrelaterad stress.

Syfte

4

Material och metod

Design

Studien genomfördes som en litteraturöversikt med kvalitativ design. Syftet var att granska och sammanställa redan befintlig forskning som beskriver sjuksköterskors erfarenheter av arbetsrelaterad stress. Kvalitativa studier ökar förståelsen för hur något upplevs, uppfattas och erfaras (Friberg, 2017a; Dahlberg Lyckhage, 2017). Studien gjordes utifrån en induktiv ansats. Induktiv ansats innebär att förutsättningslöst granska data och utgå från slutsatser av erfarenheter (Henricson & Billhult, 2017).

Urval och datainsamling

Studiens datainsamling påbörjades genom att en informationssökning gjordes för att få en överblick av tidigare genomförda studier kring det aktuella ämnet. Sökningen gjordes via databaserna CINAHL och MEDLINE. Dessa databaser var relevanta eftersom de innehåller forskning om både medicin och omvårdnad ur ett vetenskapligt perspektiv (Friberg, 2017a). Sökorden som användes vid artikelsökningarna var nurs*, experience*, stress, work related stress, occupational stress, job stress och

workload. Trunkering användes för att bredda sökresultatet. Den booleska termen

AND användes mellan alla sökord i samtliga sökningar (se bilaga 1). Booleska söktekniken användes för att kunna förbinda olika söktermer för att få mer träffsäkra och relevanta sökresultat (Östlundh, 2017). Artikelsökningen avgränsades genom att applicera kriterier på artiklarna, artiklarna skulle vara skrivna på engelska, publicerade tidigast 2011 samt vara vetenskapligt granskade (peer reviewed). I CINAHL användes även avgränsning ”exclude Medline Records” och ”peer reviewed”). Avgränsningar i språk, tid och kvalité var väsentligt för att få träffsäkra och aktuella sökresultat (Östlundh, 2017). Exklusionskriterier för denna litteraturöversikt var artiklar vars huvudfokus låg på annan sjukvårdpersonal än sjuksköterskan. Exklusionskriterier kvalitetssäkrar sökningen (Friberg, 2017a). Inklusionskriterier var artiklar vars deltagare var sjuksköterskor samt över 18 år. Totalt hittades 1174 sökresultat på sökningarna, 128 abstrakt vars titel var relevant för syftet lästes, 32 artiklar kvalitetsgranskades varav 15 artiklar inkluderades i resultatet. Utförlig redovisning av sökord, antal sökträffar, lästa abstrakt och antal utvalda artiklar finns att se i sökmatrisen (Bilaga 1). Granskningsmallen för kvalitativa litteraturöversikter, framtagen av Avdelningen för omvårdnad, Hälsohögskolan i Jönköping (Bilaga 2), användes vid kvalitetsgranskning. Samtliga frågor i mallen besvarades och artiklar med fyra- sex poäng ansågs ha låg tillförlitlighet, artiklar med sju- nio poäng medel tillförlitlighet och tio- tolv poäng hög tillförlitlighet. Endast artiklar med medelhög och hög tillförlitlighet inkluderades i litteraturöversikten. Efter kvalitetsgranskningen valdes 15 artiklar att ingå i litteraturöversikten. Samtliga 15 artiklar lästes i sin helhet flertalet gånger. Två artiklar som ingick i litteraturöversikten var mixad metod-studie vars endast kvalitativa del ingick i litteraturöversikten. Antal deltagare i artiklarna varierade från fem till 65 deltagare.

Dataanalys

Materialet analyserades och sammanställdes efter Fribergs (2017b) fem-stegsmodell. Steg ett innebar att läsa igenom de valda artiklarna i sin helhet för att få en uppfattning om vad de handlade om. Särskilt fokus lades på artiklarnas resultat så det stämde överens med litteraturöversiktens syfte. Resultaten lästes igenom flertalet gånger och

5

bearbetades noga. Steg två i Fribergs (2017b) fem-stegsmodell innebar att med markeringspenna markera de nyckelfynd som identifierades i artiklarnas resultat som stämde överens med syftet för litteraturöversikten. En kort sammanfattning av varje artikels resultat som stämde med litteraturöversiktens syfte skrevs på en post-it lapp för att få en tydligare överblick av artikelns innehåll (steg tre). Vidare jämfördes artiklarna mot varandra, likheter och olikheter identifierades. Artiklarnas innehåll kodades. Koderna med liknande innehåll tilldelades ett subtema. Subteman granskades sedan för att hitta en koppling till varandra, så de kunde delas in i huvudteman. Totalt hittades två huvudteman och fyra subteman (steg fyra). Det sista steget (steg fem) i Fribergs (2017b) fem-stegsmodell innebar att skapa ny text utifrån de analyserade artiklarna. Materialet skevs samman till en löpande text med huvudteman och subteman. I steg fem lades mycket tid på att formulera sig formellt, kort och koncist utan upprepningar för att texten skulle bli begriplig och inte kunna misstolkas. I steg fem var det gynnsamt att låta texten kritiseras av en utomstående person för att få bekräftelse på att misstolkningar i texten inte kunde ses (Friberg, 2017b).

Etiska överväganden

Det finns fyra forskningsetiska krav; informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet. Informationskravet

betyder att deltagaren skall få information om deras uppgift i projektet och vilka villkor som gäller för deras deltagande. Deltagandet skall vara frivilligt och deltagaren har rätt till att avbryta sin medverkan. Samtyckeskravet innebär att deltagaren skall ge forskaren sitt samtycke om sin medverkan. Under forskningsprocessen har deltagaren rätt att bestämma över sin egen medverkan. I konfidentialitetskravet finns uppgifter om att deltagaren skall ges största möjliga konfidentialitet. Obehöriga skall inte kunna ta del av deltagarens personuppgifter. Nyttjandekravet innefattar regler om uppgifter som forskning samlar in om enskilda personer. Dessa uppgifter får endast användas för forskningens ändamål (Vetenskapsrådet, 2002). En litteraturöversikt kräver inget etiskt godkännande (Kjellström, 2017) däremot valdes det att endast inkludera artiklar som blivit etiskt godkända i litteraturöversikten. Samtliga forskningsetiska krav ingår i kvalitetsgranskningsmallen av Hälsohögskolans kvalitetsgranskningsprotokoll (bilaga 2). Etiska överväganden ska ha gjorts inför och under den vetenskapliga processen för att vara forskningsetiskt godkända (Sandman och Kjellström, 2013). Genom att använda sig utav Hälsohögskolans kvalitetsgranskningsprotokoll kunde ett etiskt godkännande ställas då det enligt protokollet är ett av kraven för att en artikel ska bli godkänd och ingå i litteraturöversikten. I litteraturöversikten var det av stor vikt att vara medveten om förförståelsen, att ens egna erfarenheter, åsikter samt värderingar kan ha en påverkan på hur resultatet utformade sig (Thomas & Hodges, 2010).

6

Resultat

Resultatet speglar sjuksköterskors erfarenheter av arbetsrelaterad stress. Fyra subteman identifierades vilka var hög arbetsbelastning, arbetsförhållanden, multipla

arbetsuppgifter samt förväntningar på sjuksköterskan. Utifrån dessa fyra subteman

skapades två huvudteman vilka var stress till följd av organisatoriska aspekter och

stress kopplat till den professionella yrkesrollen. Dessa presenteras i tabell 1.

Tabell 1 Sammanställning av huvudteman och subteman.

Stress till följd av organisatoriska aspekter

Stress kopplat till den professionella yrkesrollen

Hög arbetsbelastning Multipla arbetsuppgifter

Arbetsförhållanden Förväntningar på sjuksköterskan

Stress till följd av organisatoriska aspekter

I detta huvudtema beskrivs sjuksköterskors erfarenheter av stress till följd av organisatoriska aspekter. Sjuksköterskorna beskrev att personalbrist, tidsbrist, arbetsförhållanden och skiftarbete påverkade sjuksköterskornas erfarenhet av stress. Stressen i sin tur bidrog till att sjuksköterskorna kände att deras utförande av omvårdnad blev påverkad.

Hög arbetsbelastning

Sjuksköterskorna kände stress på arbetsplatsen till följd av personalbrist. Genom att vara kort om personal under varje arbetspass ansågs det bidra till en ökad stress hos sjuksköterskorna, då mycket energi gick åt till att fundera över bemanningen på arbetsplatsen. Bristen på personal kunde bero på att organisationens budget inte räckte till, vilket gjorde att organisationen satte gränser och drog ned på personal. Personalbristen kunde även bero på frånvaro inom personalgruppen relaterat till sjukdom. Sjuksköterskorna förväntades arbeta övertid när det sakandes personal. Sjuksköterskorna kände sig överväldigade av mängden ansvar de bar på sina axlar, detta ledde till känslor av både fysisk och psykisk utmattning. Sjuksköterskornas utmattning beskrevs bidra till att omvårdnaden kring patienterna blev sekundär (Lim, Hepworth & Bogossian, 2011; Happell, Dwyer, Reid-Searl, Burke, Caperchione & Gaskin, 2013; Yuwanich, Sandmark & Akhavan, 2015; De Almeida Vicente, Shadvar, Lepage & Rennick, 2016; Eslami Akbar, Elahi, Mohammadi & Khoshknab, 2017;; Hu, Zhang, Shen, Wu, Wu & Malmedal, 2017; Rahman, Naing & Abdul-Mumin, 2017; Rozo, Olson, Thu & Stutzman, 2017; Udod, Cummings, Care & Jenkins, 2017; Tong & Espeneter, 2018; Vinckx, Bossuyt, & Dierckx de Casterlé, 2018;). Personalbristen resulterade i att sjuksköterskorna fick ett ökat antal patienter att ansvara över per sjuksköterska. Personalbrist i samband med ett ökat antal patienter bidrog till att sjuksköterskorna kände en tidspress. Detta gav sjuksköterskorna stress för att sjuksköterskorna kände ett hinder för att ge en god omvårdnad och säker vård till patienterna. Tidsbristen gjorde att sjuksköterskorna blev tvungna att prioritera sina arbetsuppgifter, detta medförde att några sjuksköterskor undvek att söka ögonkontakt och inleda en konversation med patienterna för att spara tid. Sjuksköterskorna berättade att de arbetade mot klockan och hann därför inte sitta ner hos patienterna vilket gjorde att sjuksköterskorna kände att patienterna lämnades oroliga samt med obesvarade frågor. Tidsbristen utgjorde svårigheter för sjuksköterskornas möjlighet att se patienten ur ett helhetsperspektiv, vilket bidrog till att sjuksköterskorna kände

7

stress då de upplevde att de inte kunde leverera en vård av god kvalité. Omvårdnaden kring patienten beskrevs bli lidande på grund av tidsbristen (Chan, Jones & Wong, 2013; De Almeida Vicente et al., 2016; Rahman et al., 2017; Rozo et al., 2017; Van Bogaert et al., 2017; Vinckx et al., 2018).

Arbetsförhållanden

Hög och bullrig ljudvolym från teknisk utrustning, sorlet från patienter, anhöriga och personal utgjorde ett koncentrationshinder för sjuksköterskorna vilket de ansåg vara mycket stressande (Hu et al., 2017). Omorganiseringar samt ändringar i den fysiska arbetsmiljön beskrevs som stressigt för flera sjuksköterskor, det fanns en oro över att inte hitta det material och den utrustning som söktes på arbetsplatsen. Sjuksköterskorna menade att letandet tog onödigt mycket tid, tid som egentligen borde lagts på patienternas omvårdnad (De Almeida Vicente et al., 2016; Hu et al., 2017). Vidare berättade sjuksköterskorna att de kände stress när de inte hade tid eller möjlighet att ta ut sin schemalagda rast, några enheter hade inte ens ett avsett personalrum för sjuksköterskorna att befinna sig i under rasten. Sjuksköterskorna befann sig då i en miljö med hetsigt tempo, krav på arbete och hög ljudvolym från passets början till passets slut. När det inte alltid fanns tillfällen för garanterad rast och möjlighet att kunna slappna av och/eller återhämta sig under arbetspasset medförde det en känsla av stress hos sjuksköterskorna (Happell et al., 2013; De Almeida Vicente et al., 2016). Inom sjukvården var skiftarbete vanligt förekommande. Att arbeta varierade tider som dag, kväll samt natt beskrevs som fysiskt och psykiskt stressande för sjuksköterskorna. Nattarbetet var för många sjuksköterskor extra påfrestande då nattpassen på vissa arbetsplatser var upp till 12 timmar långa samt att färre sjuksköterskor var i tjänst nattetid. Sjuksköterskorna kände då en stress över att vara otillräckliga under nattpassen. Kraven på att ge god och säker vård av hög kvalité när det var färre antal personal i tjänst kände sjuksköterskorna var svårt att uppnå. Ytterligare en stress med skiftarbetet var sjuksköterskornas känsla av brist på sömn och återhämtning efter arbetspasset slut (Abolfazl Vagharseyyedin, Vanaki & Mohammadi, 2011; Happell et al., 2013; De Almeida Vicente et al., 2016; Eslami Akbar et al., 2017; Hu et al., 2017; Vinckx et al., 2018).

Stress kopplat till den professionella yrkesrollen

I detta huvudtema beskrivs sjuksköterskors erfarenheter av stress kopplat till den professionella yrkesrollen. Sjuksköterskorna beskrev att multipla arbetsuppgifter både i och utanför sjuksköterskans profession samt utebliven möjlighet till professionell utveckling och höga krav på sjuksköterskorna påverkade deras erfarenheter av stress samt levererad omvårdnad till patienterna.

Multipla arbetsuppgifter

Det beskrevs vara stressigt för sjuksköterskorna att hantera de olika roller och arbetsuppgifter som fanns på arbetsplatsen. Utöver patienternas omvårdnad skulle sjuksköterskorna visa på pedagogiska, tekniska och administrativa färdigheter. Varje sjuksköterska hade också specifika extra arbetsuppgifter på arbetsplatsen vilket till exempel kunde vara att ansvara för läkemedelsrummet (Lim et al., 2011; Yuwanich et al., 2015; De Almeida Vicente et al., 2016). Sjuksköterskorna beskrev även att de ibland fick utföra uppgifter utanför deras behörighet och kompetens, det kunde vara en läkares eller en specialistsjuksköterskas arbetsuppgifter (Yuwanich et al., 2015; Rahman et al., 2017), till exempel att suturera ett sår eller att ge läkemedel utan en läkares ordination (Yuwanich et al., 2015). Krav på att utföra dessa typer av

8

arbetsuppgifter beskrevs vara stressande för sjuksköterskorna då de inte besatt den kunskap som krävdes för utförandet, vilket kunde utsätta patienterna för säkerhetsrisker (Yuwanich et al., 2015; Rahman et al., 2017) Sjuksköterskorna beskrev även att det administrativa arbetet var speciellt stressande då de ansåg att det var tidskrävande och svårt att finna tid till dokumentationen. Även förändringar i dokumentationssystemet samt kollegornas olika sätt att dokumentera bidrog till en stress då viktig information om patienternas omvårdnad kunde misstolkas eller missas på grund av detta (Happell et al., 2013; Halpin, Terry & Curzio, 2017; Van Bogaert et al., 2017). Sjuksköterskorna kände även stress i samband med inskolning där sjuksköterskorna hade ansvaret för handledning av studenter och ny personal. Det var inte alltid möjligt att uppnå en fullgod inskolning då arbetsbelastningen krävde att sjuksköterskorna arbetade självständigt. Bristande inskolning beskrevs vara stressande för både de nyanställda sjuksköterskorna men också för de mer erfarna sjuksköterskorna. De nyanställda sjuksköterskorna kände att de inte fick en tillräcklig inskolning och de mer erfarna sjuksköterskorna kände att de inte hade tillräckligt med tid för att handleda på ett pedagogiskt och bra sätt. Sjuksköterskorna kände att bristande inskolning bidrog till en osäkerhet i sin professionella yrkesroll och utförandet av säker vård och omvårdnad (De Almeida Vicente et al., 2016; Hu et al., 2017). Även utebliven möjlighet till personlig utveckling inom professionen tycktes vara en stressfaktor hos sjuksköterskorna. De beskrev att de var tvungna att själva finansiera den utbildning de ville gå, trots att utbildningen skulle öka deras kompetens. Sjuksköterskorna menade att utbildningen skulle minska deras känsla av stress eftersom de skulle besitta mer kunskap (Vagharseyyedin et al., 2011; Yuwanich et al., 2015).

Förväntningar på sjuksköterskan

Arbetsledningen hade höga förväntningar på sjuksköterskorna. När sjuksköterskorna inte kunde tillfredsställa arbetsledningens förväntningar bidrog det till en ökad känsla av stress hos sjuksköterskorna. De kände att arbetsledningen endast såg sjuksköterskorna som arbetskraft och inte som en person med en profession. Vidare berättade sjuksköterskorna att de inte fick någon uppskattning från ledningen för sina prestationer, detta skapade en känsla av otillräcklighet och frustation. Sjuksköterskorna kände också en minskad arbetslust och minskad stresstålighet när ledningens förväntningar inte var uppnåbara (Vagharseyyedin et al., 2011; Rahman et al., 2017; Van Bogaert et al., 2017; Tong et al., 2018). Även kollegornas höga förväntningar på varandra beskrevs som stressande. Kollegorna tog ingen hänsyn till hur arbetsbelastningen hade varit under arbetspasset utan sjuksköterskorna förväntades kunna prioritera och slutföra arbetsuppgifter innan arbetspassets slut. Om det fanns arbetsuppgifter kvar vid skiftbytet uppstod frustation i arbetsteamet och det medförde att sjuksköterskorna kände en ständig stress för att hinna slutföra arbetsuppgifterna. Sjuksköterskorna angav att deras kollegor inte var villiga att hjälpa till eller besvara arbetsrelaterade frågor utan de förväntades kunna utföra arbetsuppgifterna självständigt. Det medförde att sjuksköterskorna var rädda för att fråga om hjälp och råd. Detta beskrev sjuksköterskorna som stressigt då bristen på samverkan mellan kollegorna försvårade omvårdnadsarbetet vilket beskrevs vara påfrestande (Vagharseyyedin et al., 2011; Happell et al., 2013; Halpin et al., 2017; Rahman et al., 2017; Van Bogaert et al., 2017; Tong et al., 2018). Även förväntningar från patienter och anhöriga var en stressor för sjuksköterskorna. När sjuksköterskorna inte uppfyllde patienternas och anhörigas förväntningar fick de utstå klagomål och smutskastning, det beskrevs inte vara ovanligt att patienterna och anhöriga blev oense

9

med sjuksköterskorna. När sjuksköterskornas arbetssätt och arbetsrutiner inte blev respekterade av patienterna och anhöriga ledde det till aggression, ibland fick de utstå hot och misshandel på grund av bristen på respekt från patienter och anhöriga. Detta ledde i sin tur till att sjuksköterskorna kände sig otrygga vilket medförde en konstant känsla av stress och oro på arbetsplatsen, (Yuwanich et al., 2015; Eslami Akbar et al., 2017; Halpin et al., 2017; Hu et al., 2017; Lim et al., 2017).

Diskussion

Syftet med litteraturöversikten var att skapa en djupare förståelse och bredare kunskap om sjuksköterskors erfarenheter av arbetsrelaterad stress. Litteraraturöversikten gjordes därför med kvalitativ metod och induktiv design. Enligt Henricson (2017) innebär detta att människors subjektiva erfarenheter förutsättningslöst utforskas, vilket var syftet med översikten, därför ansågs detta vara ett relevant tillvägagångssätt för litteraturöversikten. Ett annat alternativ till kvalitativ studie med högre överförbarhet på sjuksköterskor i Sverige, hade varit att göra en intervjustudie med sjuksköterskor i Sverige med samma syfte. Detta hade gett studien ett mer lokalt resultat och en ökad överförbarhet på sjuksköterskorna i Sverige. Dock ansågs en intervjustudie vara ogenomförbart på grund av tidsbrist, Olsson och Sörensen (2011) beskrev att intervjustudier är mycket tidskrävande. Litteraturöversiktens sökprocess av artiklar gjordes i databaserna CINAHL och MEDLINE, dessa databaser innehåller omvårdnadsvetenskapliga publikationer (Henricson, 2017). CINAHL gav fler träffar än MEDLINE. Ytterligare fler sökningar i olika databaser hade stärkt litteraturöversiktens trovärdighet då ytterligare relevant data hade kunnat identifierats (Henricson, 2017). Den data som ingick i resultatet motsvarade litteraturöversiktens syfte vilket gjorde att översikten har ett utförligt och relevant resultat trots endast två databaser. Inledningsvis var syftet att endast undersöka svenska sjuksköterskors erfarenheter av arbetsrelaterad stress men på grund av bristfällig tillgänglighet på data beslutades det under sökprocessen att ett globalt perspektiv skulle tillämpas. Vid sökning av artiklar användes sökord som var relevanta för att kunna besvara översiktens syfte (se Bilaga I) och detta ses därför som en styrka. Trunkering användes för att få fram alla relevanta artiklar med samma ordstam. Booleska termen AND kombinerades tillsammans med sökorden i samtliga sökningar för att få fram ett mer specifikt sökresultat (Karlsson, 2017b). Detta gav ett stort sökresultat vilket bidrog till att mycket data var tvunget att bearbetas. Mycket tid lades på datainsamlingen. Henricson (2017) skriver att noga bearbetning av sökresultat resulterar i ett mer trovärdigt resultat. Dubbletter av två artiklar hittades i CINAHL och MEDLINE, trots att avgränsningen ”exclude Medline records” applicerats vilket kan tolkas som en svaghet, detta redovisas inte i bilaga 1. Initialt var tanken att begränsa till ett tidsspektrum från 2016 till 2019 men sökresultatet gav då många träffar som inte var relevanta för syftet så sökningen utökades från 2011 till 2019 för att få fram relevant forskning. Andra begränsningar så som exklusion- och inklusionskriterier applicerades på sökningen (se urval och datainsamling), dessa kriterier ökar trovärdigheten och ses som en styrka i denna litteraturöversikt. Genom att endast inkludera artiklar som var vetenskapligt granskade (Peer Reviewed) i litteraturöversikten anses trovärdigheten öka då dessa artiklar är vetenskapligt bedömda (Henricson, 2017). Under sökprocessen hittades flertalet artiklar vars titel och abstrakt var relevant för syftet men då de inte fanns tillgängliga i fulltext tvingades

10

dessa artiklar att exkluderas. Detta kan ha resulterat i att relevant information missats. Kvalitetsgranskning av artiklarna gjordes enligt ett protokoll som Hälsohögskolan i Jönköping tagit fram (bilaga 2). Kvalitetsgranskningen delades upp mellan författarna vilket kan ha påverkat litteraturöversiktens tillförlitlighet då texten kan ha tolkats olika. Författarna kan ha haft olik kunskap om kvalitetsgranskning samt att det engelska språket kan ha påverkat tolkningen. Optimalt hade varit att kvalitetsgranskningen utfördes tillsammans då det ökar litteraturöversiktens tillförlitlighet om kvalitetsgranskningen granskas och jämförs av författarna tillsammans (Henricson, 2017). Litteraturöversikten inkluderade 13 kvalitativa forskningsartiklar och två mixade metodstudier. I mixade metodstudier sammanställs både kvalitativa och kvantitativa data (Henricson, 2017) om sjuksköterskors erfarenheter av arbetsrelaterad stress, i denna litteraturöversikt har endast den kvalitativa data inkluderats. Totalt inkluderades 15 resultatartiklar vilket anses vara tillräckligt för att litteraturöversikten ska vara trovärdig, en litteraturöversikt ska innehålla minst 10 artiklar för att den ska vara meningsfull och trovärdig (Willman & Stoltz, 2017). Genom att följa Fribergs (2017b) fem-stegsmodell utformades en systematisk dataanalys vilket gav litteraturöversikten ökad trovärdighet. När data granskades togs det hänsyn till att förförståelsen kan ha en påverkan på tolkningen av texten, därför granskades data förutsättningslöst för att minska risken för en påverkan på resultatet. Samtliga artiklar var skrivna på engelska vilket kan ha haft en negativ inverkan på tolkningen och därmed innebörden av innehållet (Kjellström, 2017). Detta kan leda till att data feltolkades (Kjellström, 2017), därför har en kontinuerlig diskussion förts under utformningen av litteraturöversikten för att minska antalet misstolkningar. Att misstolkningar inte uppstått kan inte helt garanteras vilket sänker studiens trovärdighet. Vid ett handledningstillfälle utformades koder och subteman som sedan bildade två huvudteman. Deltagandet i grupphandledningar medförde en positiv progress av litteraturöversikten. Genom att tillåta utomstående framföra synpunkter på text och metod kunde litteraturöversikten utvecklas och förbättras. Olika synvinklar ökar pålitligheten och trovärdigheten (Wallengren & Henricson, 2012). Litteraturöversikten inkluderade artiklar vars deltagare hade olika erfarenheter som sjuksköterskor. Detta för att få olika perspektiv på den upplevda stressen och ett så brett resultat som möjligt med ett varierat urval. Detta kan ses som en svaghet då deltagarnas erfarenheter av stress kan variera utefter sjuksköterskornas arbetslivserfarenhet och individuella kompetens. Ytterligare en tänkbar svaghet kan vara att sjuksköterskorna arbetade på olika vårdavdelningar med olika arbetstempon vilket kan resultera i att vissa sjuksköterskor är mer eller mindre utsatta för stress. De länder som litteraturöversikten innefattar är: Iran, Kanada, Kina, England, USA, Australien, Singapore, Belgien och Thailand. Fastän resultatet innefattar flera olika länder vars sjukvårdssystem och vårdkultur ser olika ut anses sjuksköterskornas erfarenheter av arbetsrelaterad stress och orsaker till arbetsrelaterad stress vara förhållandevis likvärdiga. Det globala perspektivet gav en bred förståelse av ämnet. Trots det globala perspektivet anses litteraturöversikten vara tillämpbar för sjuksköterskor i Sverige. Motiveringen är att sjuksköterskornas erfarenheter av arbetsrelaterad stress visade sig vara likvärdig länderna emellan. Det globala perspektivet medförde dock en svaghet vilken är att sjuksköterskornas förutsättningar ser olika ut beroende på landets ekonomiska resurser.

Resultatdiskussion

I resultatet framkom det efter analys av artiklarna att den arbetsrelaterade stressen kunde kopplas till ”stress till följd av organisatoriska aspekter” och ”stress kopplat till

11

den professionella yrkesrollen”. De främsta huvudfynd som låg till grund för sjuksköterskornas erfarenheter av arbetsrelaterad stress var tidsbrist, personalbrist,

arbetsledning samt skiftarbete varav nattarbete var extra stressande. Tidsbristen

påverkade sjuksköterskornas helhetsbild av patienten, personalbrist gjorde att sjuksköterskorna fick ett utökat antal patienter och extra ansvar vilket gjorde att mindre tid kunde läggas på patienternas omvårdnad, arbetsledningens förväntningar på sjuksköterskorna gjorde att sjuksköterskorna upplevde sig otillräckliga. Skiftarbete gjorde att sjuksköterskorna fick prioritera arbetsuppgifter nattetid vilket kunde påverka patienternas omvårdnad samt att sjuksköterskorna kände brist på återhämtning.

Resultatet visade att sjuksköterskorna kände en stress över tidsbristen som rådde på arbetsplatsen. Sjuksköterskorna berättade att det inte alltid fanns tid till att ge en god vård av hög kvalité till patienterna. Säker vård är en av sjuksköterskans kärnkompetenser vilken innebär att sjuksköterskor ska arbeta patientsäkert och förebygga vårdskada. Stress som sjuksköterskor erfar på grund av tidsbrist kan ge upphov till minskad patientsäkerhet (Svensk sjuksköterskeföring, 2017). Tidsbrist kan försvåra utförandet av säker vård för sjuksköterskor (Andersson, 2013; Eriksson, Gällerstedt & Hillerås, 2018), då det påverkar deras möjlighet att leverera en god omvårdnad till patienterna (Eriksson et al., 2018). Vård skador sker oftast omedvetet, där arbetssituationen kan vara stressig vilket kan bidra till att misstag begås. Tidsbrist är en orsak till att arbetsplatsen kan upplevas som stressig (Svensk sjuksköterskeförening, 2014). Sjuksköterskor besitter rätt kompetens och har en vetenskaplig grund för att utföra säker vård dock påverkar tidsbristen sjuksköterskornas utförande av säker vård. Stress medför därför sämre vårdkvalité (Sherwood, 2013). För att säkerställa att säker vård utförs ska sjuksköterskors känsla av stress minska (Andersson, 2013). Sjuksköterskors känsla av tidsbrist påverkar patientens upplevelse av vården negativt. Patienter upplever att sjuksköterskornas trovärdighet, lyhördhet samt ansvarsfullhet minskar (Teng, Hsiao & Chou, 2010). Orsaker som hotar utförandet av säker vård är gynnsamt att lyfta i grupp (Svensk sjuksköterskeförening, 2014). Gruppdiskussion om etiska aspekter som hotar patienters omvårdnad ger deltagarna olika synvinklar på problemet (Görgülü, Dinc, 2007; Sjuksköterskeförening, 2014), om tidsbrist diskuteras i grupp kan sjuksköterskors olika syn på patienters värdegrund i förhållande till tidsbristen diskuteras och problematiseras. Tidsbrist skulle kunna medföra att sjuksköterskor inte har tid till att skapa en god relation med patienterna vilket gör det svårt för sjuksköterskan att upprätthålla en god personcentrerad omvårdnad och säker vård.

I resultatet framkom det att sjuksköterskorna kände stress i samband med personalbrist. Låg bemanning påverkar patientsäkerheten negativt (Karadzinska-Bislimovska et al., 2014; Wolf, Perhats, Delao, Clark & Moon, 2017). Det behövs tillräcklig bemanning i förhållande till arbetsbelastning för att en god och säker vård ska kunna uppehållas (Jiali et al., 2018). Budget har en avgörande roll i hur många sjuksköterskor som kan schemaläggas, bemanning är sammankopplat med sjuksköterskors möjlighet att utföra säker och högkvalitativ vård. Sjuksköterskor kan uppleva att det schemaläggs för få sjuksköterskor då budgeten är för liten i förhållande till arbetsbelastningen. Det kan bidra till en stress hos sjuksköterskor eftersom förväntningar på att ge god och säker vård består även att det är mindre personal i tjänst (Oshodi et al., 2019). Ökat patientantal och en fortsatt låg bemanning av sjuksköterskor kan leda till att sjuksköterskor kan bli överarbetade och drabbas av ohälsa (Socialstyrelsen, 2009). Sjuksköterskor ska kunna identifiera, lyfta fram och

12

ifrågasätta säkerhetsrisker på arbetsplatsen (SFS 2010:659; Sherwood 2013). Sjuksköterskor tenderar att bli psykiskt utmattade om patientantalet och ansvaret är för högt. Om en sjuksköterska känner psykisk utmattning påverkar det kvalitén på vården som ges, omvårdnaden ges då utan medkänsla och engagemang (Tzu-Ching, Huey-Shyan, Su-Fen, Li-min & Mei-Chen, 2015; Russel, 2016), vilket inte är etiskt försvarbart (Svensk sjuksköterskeförening, 2014). Personalbrist och de påfrestningar som den innebär kan även leda till sjukskriving (Russel, 2016). Sjuksköterskor bör våga lyfta fram och ifrågasätta bemanningen på en arbetsplats för att minimera risken för att patientomvårdnaden påverkas. Det kan annars eventuellt leda till ökade kostnader för samhället då det kan resultera i stressrelaterad ohälsa hos sjuksköterskor och att patienter utsätts för vårdskada.

Litteraturöversiktens resultat visade att ledningens förväntningar på sjuksköterskorna påverkade deras arbetsprestation och arbetsvillighet negativt. Även andra kollegors syn på sjuksköterskorna beskrevs bidra till stress. Sjuksköterskor beskriver hur ledningens synsätt på sjuksköterskorna framkallar stress, frustration och sänker sjuksköterskors arbetsmoral (Tekindal, Tekindal, Pinar, Ozturk & Alan, 2011; Flowerdew, Brown, Russ, Vincent & Woloshynowych, 2012; Akter, Akter & Turale, 2019). Sjuksköterskor vill att ledning och kollegor har en stöttande och ha en human syn på sjuksköterskor. Det bidrar till en positiv arbetsmiljö som kan förbättra förutsättningarna för att sjuksköterskor ska känna fysiskt och psykiskt välbefinnande (Choi, Pang, Cheung & Wong, 2011; Tekindal et al., 2011; Doody & Doodys, 2012). En human arbetsledning är en ledning som är stöttande och förstående, det bidrar till bra teamsamverkan på arbetsplatsen. Det ger även möjlighet till delaktighet, arbetsvillighet och stresstålighet (Oshodi et al., 2019). Relationen till kollegor och arbetsledning har även en avgörande roll om sjuksköterskor vågar ifrågasätta och lyfta misstag som uppstår på arbetsplatsen. Bra relation till arbetsledning och kollegor gynnar ifrågasättandet av misstag, när misstag kan lyftas på arbetsplatsen gynnar det till en säker vård för patienterna (Berland, Natvig & Gudersen, 2007). När arbetsledningen blir medvetna om hur stress påverkar sjuksköterskornas mående och arbetsförmåga kan åtgärder sättas in och förbättra möjligheterna till en säkrare omvårdnad till patienter (Tzu-Ching et al., 2015). En arbetsledning som fokuserar på sjuksköterskans välmående är en ledning som är mån om sina anställda, vilket också kan spegla sjuksköterskors utförande av säker vård.

I resultatet framkom det att skiftarbete där främst nattarbete var en orsak till stress. Under nattetid var sjuksköterskorna ensamma och kände sig utlämnade eftersom bemanningen var låg. Sjuksköterskor tycker att nattarbete är förenat med hög arbetsbelastning och färre personal vilket resulterar i att en rad svåra beslut kan behöva tas av en sjuksköterska som är i tjänst. Sjuksköterskor känner brist på kontroll och avsaknad av stöd under nattpassen vilket beskrivs vara en stress (Powell, 2013). Sjuksköterskor har rätt till återhämtning (Haluza, Schmidt & Blasche, 2019) men sjuksköterskor menar att nattarbete har påverkan på det personliga livet då återhämtning efter nattpassen kan påverka sjuksköterskornas välmående (Powell, 2013). Det är viktigt att arbetsplatsen följer de riktlinjer som arbetsmiljöverket har samt att arbetsledningen förhindrar att ohälsa uppstår i samband med skiftarbete. När sjuksköterskor arbetar långa pass utan möjlighet till ordentlig återhämtning påverkar det sjuksköterskors känsla av kontroll och utförandet av säker vård hotas (Young-Mi, Souk Young, 2013; Liu & Aungsuroch, 2018). Sjuksköterskors kärnkompetens säker vård innebär att ha en förmåga att förebygga att en patient riskerar att drabbas av eller drabbas av en vårdskada (Svensk Sjuksköterskeförening, 2017b). Skiftarbete ökar risken för att en vårdskada uppstår (Young-Mi et al., 2013). Sjuksköterskor har ett eget ansvar att främja sin egen hälsa och säkerhet samt att vara uppmärksam på symtom

13

som kan tyda på överbelastning (Park & Lee, 2016). I dagens samhälle behövs skiftarbete eftersom hälso- och sjukvården behöver finnas tillgänglig dygnet runt. Detta kan medföra att sjuksköterskors scheman blir ostrukturerat vilket kan bli påfrestande och påverka utförandet av säker vård.

Slutsatser

Syftet med litteraturöversikten var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av arbetsrelaterad stress. I resultatet framkom det att många sjuksköterskor känner stress på arbetsplatsen. Stressen visades bero på organisatoriska aspekter samt professionens yrkesroll. Hög arbetsbelastning till följd av personal- och tidsbrist i samband med ökat antal patienter var en av flera anledningar till att stress uppstod på arbetsplatsen. Detta framkom utifrån flertalet studier gjorda runt om i världen vilket kan ses som att sjuksköterskor känner stress på arbetet oavsett vårdkultur. Litteraturöversikten visade också att förväntningar och bristande teamsamverkan mellan sjuksköterskor, kollegor och ledning bidrog till stress. Oavsett vilken anledning som utlöste stressen på arbetsplatsen var det gemensamt för alla sjuksköterskor att de kände att de inte kunde upprätthålla en god och säker vård till sina patienter när stressen på arbetsplatsen blev för hög vilket gjorde att omvårdnadsarbetet till patienterna blev hotat. Arbetsgivaren har ett stort ansvar att vara uppmärksam och förebygga sjuksköterskors stress för att minska deras känsla av stress och påverkan på utförandet av säker vård.

Kliniska implikationer

Denna litteraturöversikt kan bidra till en ökad förståelse kring sjuksköterskors erfarenheter av arbetsrelaterad stress. För att förhindra att arbetsrelaterad stress uppstår hos sjuksköterskor bör arbetsförhållanden på arbetsplatsen förändras. Vården behöver mer resurser för att möjliggöra ytterligare rekrytering av sjuksköterskor. Ökas antalet sjuksköterskor på arbetsplatsen minskar arbetsbelastningen vilket kan minska deras stress. Minskad känsla av stress ökar sjuksköterskans fysiska och psykiska mående (Park et al., 2013). En välmående sjuksköterska är en sjuksköterska som har möjligheten att ge god och säker vård till patienten, det är även en sjuksköterska med hög arbetsmoral som trivs och vill stanna kvar på arbetsplatsen (Jiali et al., 2018). Redan på den verksamhetsförlagda utbildningen får studenter uppleva den stress som råder ute i verksamheterna. Därför bör studenter redan under sjuksköterskeutbildningen få kunskap i att hantera och förebygga stress. Förhoppningsvis kan denna litteraturöversikt öka förståelsen kring vad som orsakar sjuksköterskors stress så att lämpliga åtgärder kan sättas in för att säkerställa att säker vård kan utföras samt skapa gynnsammare förutsättningar för sjuksköterskorna på sin arbetsplats. Vidare bör mer forskning göras kring ämnet, där fokus på fler kvalitativa studier bör göras för att få en mer djupare och bredare förståelse kring vad som orsakar sjuksköterskors stress på arbetsplatsen. Det vore intressant med fler studier från Sverige. Även fler studier kring stressreducerande strategier vore högst aktuellt för att öka kunskapen om hur sjuksköterskor kan hantera arbetsrelaterad stress.

14

Referenser

* Artiklar som inkluderats i resultatet

Akter, N., Akter, M. K., & Turale, S. (2019). Barriers to quality of work life among Bangladeshi nurses: a qualitative study. International Nursing Review, 66(3), 396–403. doi: 10.1111/inr.12540

Andersson, Å. (2013). Utveckling av kvalitet och säker vård och omvårdnad i Sverige. I G, Sherwood. & J, Barnsteiner (Red.), Kvalitet och säkerhet inom

omvårdnad – sex grundläggande kärnkompetenser (s. 51–59). Lund,

Sverige: Studentlitteratur AB

Arbetsmiljöverket. (2013). Stress och tung arbetsbelastning inom vården skapar

ohälsa. Stockholm: Arbetsmiljöverket. Hämtad 11 november 2019 från

https://www.av.se/press/stress-och-tung-arbetsbelastning-inom-varden-skapar-ohalsa/?hl=hög%20arbetsbelastning

Arbetsmiljöverket. (2018a). Förebygg arbetsrelaterad stress. Hämtad 14 maj 2019 från

https://www.av.se/globalassets/filer/publikationer/broschyrer/forebygg-arbetsrelaterad-stress-broschyr-adi688.pdf

Arbetsmiljöverket. (2018b). Hälsa och säkerhet. Hämtad 14 maj 2019 från https://www.av.se/halsa-och-sakerhet/

Arbetsmiljöverket. (2018c). Huvudsakliga risker inom hälso- och sjukvården. Hämtad 14 maj 2019 från: https://www.av.se/halsa-och-sakerhet/halso--och-sjukvard/huvudsakliga-risker-inom-halso--och-sjukvarden/

Berland, A., Natvig, G-K., & Gudersen, D. (2007). Patient safty and job-related stress: a fokus group study. Intenvise and critiacal Care Nursing. Vol. 69 ss. 2020-2029. doi: 10.1111/jan.12064

*Chan, E., Jones, A., & Wong, K. (2013). The relationships between communication, care and time are intertwined: A narrative inquiry exploring the impact of time on registered nurses' work. Journal of Advanced Nursing, 69(9), 2020– 2029. doi: 10.1111/jan.12064

Choi, S., Pang, S., Cheung, K., & Wong, T. (2011). Stabilizing and destabilizing forces in

the nursing work enviroment:

a qualotative study turnover invention. International

Journal of nursing studies, 48(10), 1290–1301. doi:

10.1016/j.ijnurstu.2011.03.005

Cronenwett, L., Sherwood, G., Barnsteiner, J., Disch, J., Johnson, J., Mitchell, P., & ... Warren, J. (2007). Quality and safety education for nurses. Nursing

Outlook, 55(3), 122-131 10p. doi: 10.1016/j.outlook.2007.02.006

Dahlberg Lyckhage, E. (2017). Kunskap, kunskapsanvändning och kunskapsutveckling. I F. Friberg (Red.) Dags för uppsats: Vägledning för

15

litteraturbaserade examensarbeten (s. 25–36). Lund, Sverige:

Studentlitteratur AB

*De Almeida Vicente, A., Shadvar, S., Lepage, S., & Rennick, J.E. (2016) Experienced pediatric nurses’ perceptions of work-related stressors on general medical and surgical units: A qualitative study. International journal of nursing studies,

60, 216-224. Doi: 10.1016/j.ijnurstu.2016.05.005

Donovan, R. O., Doody, O., & Lyons, R. (2013). The effect of stress on health and its implications for nursing. British Journal of Nursing, 22(16), 969– 973. doi: 10.12968/bjon.2013.22.16.969

Eriksson, J., Gellerstedt, L., & Hillerås, P. (2018). Registered nurses’ perceptions of safe care in overcrowded emergency departments. Journal of Clinical

Nursing, 27(5-6), E1061-E1067. doi: 10.1111/jocn.14143

*Eslami Akbar, R., Elahi, N., Mohammadi, E., & Fallahi Khoshknab, M. (2017). How Do the Nurses Cope with Job Stress? A Study with Grounded Theory Approach. Journal of Caring Sciences, 6(3), 199-211. doi: 10.15171/jcs.2017.020

Flowerdew, L., Brown, R., Russ, S., Vincent, C., & Woloshynowych, M. (2012). Teams under pressure in the emergency department: An interview study.

Emergency Medicine Journal, 29(12), E2. doi:

10.1136/emermed-2011-200084

Friberg, F. (2017a). Att göra en litteraturöversikt. I F. Friberg (Red.) Dags för uppsats:

Vägledning för litteraturbaserade examensarbeten (s. 141–152). Lund,

Sverige: Studentlitteratur AB

Friberg, F. (2017b). Att bidra till evidensbaserad omvårdnad med grund i analys av kvalitativ forskning. I F. Friberg (Red.) Dags för uppsats: Vägledning för

litteraturbaserade examensarbeten (s. 129–139). Lund, Sverige: Studentlitteratur AB

Gustafsson, G. (2014) Stress, utbrändhet och utmattningssyndrom. I I. Skärsäter (Red.), Omvårdnad vid psykisk ohälsa – På grundläggande nivå (s. 55–69). Lund, Sverige: Studentlitteratur AB.

Görgülü, RS., Dinc,L. 2007. Etichs in Turkish nursing education programs. Nursing

Etichs, 14(6), 741–752. doi: 10.1177/0969733007082114

*Halpin, Y., Terry, L., & Curzio, J. (2017). A longitudinal, mixed methods investigation of newly qualified nurses’ workplace stressors and stress experiences during transition. Journal of Advanced Nursing, 73(11), 2577-2586. doi: 10.1111/jan.13344

*Happell, B., Dwyer, T., Reid-Searl, K., Burke, K. J., Caperchione, C. M., & Gaskin, C. J. (2013). Nurses and stress: recognizing causes and seeking solutions. Journal

16

Haluza, D., Schmidt, V., & Blasche, G. (2019). Time course of recovery after two successive night shifts: A diary study among Austrian nurses. Journal of

Nursing Management (John Wiley & Sons, Inc.), 27(1), 190–196. doi:

10.1111/jonm.12664

Henricson, M. (2012). Diskussion. I M. Henricson (Red.), Vetenskaplig teori och

metod - från idé till examination inom omvårdnad (s. 411–420). Lund,

Sverige: Studentlitteratur AB

Henricson, M., & Billhult, A. (2017). Kvalitativ metod. I Henricson. M (Red.),

Vetenskaplig teori och metod- från idé till examination inom omvårdnad (s.

111–119). Lund, Sverige: Studentlitteratur AB

Hollenstein, L., & Stute, P. (2014).

Einfluss des Alters und Geschlechts auf die hormonelle Stressreaktion. (Report). Gynakologische Endokrinologie, 12(1), 47. doi: 10.1007/s10304-013-0610-2

* Hu, Y., Zhang, Y., Shen, N., Wu, J., Wu, J., & Malmedal, W. K. (2017). Stressors of newly graduated nurses in Shanghai paediatric hospital: a qualitative study. Journal of Nursing Management (John Wiley & Sons, Inc.), 25(3), 184–193. doi: 10.1111/jonm.12454

Jiali, L., Jing, S., Ke, L., & Liming, Y. (2019). Relationship Between Work Environments, Nurse Outcomes, and Quality of Care in ICUs. Journal of

Nursing Care Quality., 34(3), 250–255. doi:

10.1097/NCQ.0000000000000374

Karadzinska-Bislimovska, J., Basarovska, V., Mijakoski, D., Minov, J., Stoleski, S., Angeleska, N., & Atanasovska, A. (2014). Linkages between workplace stressors and quality of care from health professionals’ perspective – Macedonian experience. British Journal of Health Psychology 2014 (19), 425– 441. doi: 10.1111/bjhp.12040.

Karlsson, L. (2017a). Psykologins grunder. Lund, Sverige: Studentlitteratur AB. Karlsson, E. K. (2017b). Informationssökning. I M. Henricson (Red.), Vetenskaplig

teori och metod - från idé till examination inom omvårdnad (s. 81–91). Lund,

Sverige: Studentlitteratur AB.

Kjellström, S. (2017). Forskningsetik. I Henricson. M (Red.), Vetenskaplig teori och

metod- från idé till examination inom omvårdnad (s. 57–80). Lund, Sverige:

Studentlitteratur AB.

Lee, S. E., & Scott, L. D. (2018). Hospital Nurses’ Work Environment Characteristics and Patient Safety Outcomes: A Literature Review. Western Journal of

Nursing Research, 40(1), 121–145. Doi: 10.1177/0193945916666071

*Lim, J., Hepworth, J., & Bogossian, F. (2011). A qualitative analysis of stress, uplifts and coping in the personal and professional lives of Singaporean

17

nurses. Journal of Advanced Nursing, 67(5), 1022-1033. doi: 10.1111/j.1365-2648.2010.05572.x

Liu, Y., & Aungsuroch, Y. (2018). Factors influencing nurse-assessed quality nursing care: A cross-sectional study in hospitals. Journal of Advanced Nursing, 74(4), 935–945. doi: 10.1111/jan.13507

McCloskey, S., & Taggart, L. (2010). How much compassion have I left? An exploration of occupational stress among children's palliative care nurses. International

Journal of Palliative Care, 16(5), 233– 240. doi:

10.12968/ijpn.2010.16.5.48144

Oshodi, T., Bruneau, B., Crockett, R., Kinchington, F., Nayar, S., & West, E. (2019). The nursing work environment and quality of care: Content analysis of comments made by registered nurses responding to the Essentials of Magnetism II scale. Nursing Open, 6(3), 878–888. doi: 10.1002/nop2.268

Olsson, H., & Sörensen, S. (2011). Forskningsprocessen. Stockholm, Sverige: Liber AB Padula, R., Chiavegato, L., Cabral, C., Almeid, T., Ortiz, T., & Carregaro, R. (2012). Is occupational stress associated with work engagement? Work: a journal of prevention, assessment & rehabilitation (Reading, Mass.), 41 suppl 1(1), 2963-2965. doi:10.3233/WOR-2012-0549-2963

Powell, I. (2013). Can you see me? Experiences of nurses working night shift in Australian regional hospitals: A qualitative case study. Journal of Advanced

Nursing, 69(10), 2172-2184. doi: 10.1111/jan.12079

Park, Y-M., & Kim, S. Y. (2013). Impacts of Job Stress and Cognitive Failure on Patient Safety Incidents among Hospital Nurses. Safety and health at work 4(4) 2110-215. doi: 10.1016/j.shaw.2013.10.003

Park, H. J., & Lee, N. E. (2016). Nurses’ Safety in the Hospital Environment: Evolutionary Concept Analysis. Journal of Korean Academy of Nursing

Administration, 22(4), 406–414. doi:10.11111/jkana.2016.22.4.406

*Rahman, H. A., Naing, L., & Abdul-Mumin, K. (2017). High-dependency care: experiences of the psychosocial work environment. British Journal of

Nursing, 26(21), 1163–1169. doi: 10.12968/bjon.2017.26.21.1163

*Rozo, J., Olson, D., Thu, H., & Stutzman, S. (2017). Situational Factors Associated With Burnout Among Emergency Department Nurses. Workplace Health &

Safety, 65(6), 262–265. doi: 10.1177/2165079917705669

Russel, K (2016). Perceptions of burnouts, its preventions, and its effects on patient care as described be oncology nurses in the hospital settings. Oncology nursing forum, 34(1), 103- 109. doi: 10.1188/16.ONF.103-109

Sandman, L., & Kjellström, S. (2013). Forskningsetik. Etikboken - Etik för vårdande yrken (s. 311–334). Lund, Sverige: Studentlitteratur AB.

18 SFS 2018:126. Arbetsmiljölag. Hämtad från: http://rkrattsbaser.gov.se/sfst?bet=1977:1160 SFS 2008:355. Patientdatalag. Hämtad från https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/patientdatalag-2008355_sfs-2008-355 SFS 2017:30. Hälso- och sjukvårdslag. Hämtad från

https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/halso--och-sjukvardslag_sfs-2017-30

SFS 2010:659. Patientsäkerhetslag. Hämtad från

https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/patientsakerhetslag-2010659_sfs-2010-659

Sherwood, G. (2013). Drivkraften för kvalitet och säkerhet – att förändra tankesätt för att förbättra hälso- och sjukvården. I G. Sherwood & J. Barnsteiner (Red.)

Kvalitet och säkerhet inom omvårdnad – sex grundläggande kärnkompetenser (s.27–45). Lund, Sverige: Studentlitteratur AB.

Socialstyrelsen. (2009). Psykosociala påfrestningar och stressrelaterade besvär.

Hämtad 14 maj 2019

från https://www.socialstyrelsen.se/publikationer2009/2009-126-71/Documents/6_Psykosociala.pdf

Socialstyrelsen. (2017). Säkerhetskultur - Vad talar vi om? Hämtad 14 maj 2019 från

https://patientsakerhet.socialstyrelsen.se/sakerhetskulturens-betydelse/sakerhetskultur-vad-talar-vi-om

Svensk sjuksköterskeförening. (2014). STRATEGI för kvalitetsutveckling inom

omvårdnad. Hämtad 15 december 2019 från

https://www.swenurse.se/globalassets/01-svensk- sjukskoterskeforening/publikationer-svensk-sjukskoterskeforening/kvalitet-publikationer/strategi-for-kvalitetsutveckling-inom-omvardnad.pdf

Svensk sjuksköterskeförening. (2016). Sjuksköterskans profession – grunden för din

legitimation. Hämtad 13 Maj 2019,

från: https://www.swenurse.se/globalassets/01-svensk- sjukskoterskeforening/publikationer-svensk-sjukskoterskeforening/om- svensk-sjukskoterskeforening-publikationer/professionsskrift-ny-framsida-till-webb.pdf

Svensk sjuksköterskeförening. (2017a). ICN:s ETISKA KOD FÖR SJUKSKÖTERSKOR. Hämtad 13 maj 2019 från:

https://www.swenurse.se/globalassets/01-svensk- sjukskoterskeforening/publikationer-svensk-sjukskoterskeforening/etik-publikationer/sjukskoterskornas_etiska_kod_2017.pdf

19

Svensk sjuksköterskeförening. (2017b). Kompetensbeskrivning för legitimerad

sjuksköterska. Hämtad 13 maj 2019 från:

https://www.swenurse.se/globalassets/01-svensk-

sjukskoterskeforening/publikationer-svensk-sjukskoterskeforening/kompetensbeskrivningarpublikationer/kompetensbes krivning-legitimerad-sjukskoterska-2017-for-webb.pdf

Tekindal, B., Tekindal, M., Pinar, G., Ozturk, F., & Alan, S. (2011). Classifying nurses’ errors in clinical management within an Australian Hospital. International Nursing Reviews, 57(4), 454-462. doi: 10.1111/j.1440-172X201101989.x

Teng, I-C., Hsiao, F-J., & Chou, T-A. (2010). Nurse- perceived time pressure and patient-percieved care quality. Journal of nursing management, 18(3), 275– 284. doi: 10.1111/j.1365-2834.2010.01073.x

Thomas, D., & Hodges, I.D. (2010). Designing and managing your research project: core skills for social and health research. Nurse Researcher, 19(1), 46. doi: 10.4135/9781446289044

*Tong, V., & Espeneter, B J. (2018).

A Comparative Study of Newly Licensed Registered Nurses' Stressors: 2003 and 2015 The Journal of Continuing Education in Nursing, 49(3), 132–140. doi:10.3928/00220124-20180219-08

Tzu-Ching, L., Huey-Shyan, L., Su-Fen, C., Li-Min, W., & Mei-Chen, O-Y. (2015) Work stress, occupational burnout and depression levels: a clinical study of paediatric intensive care unit nurses in Taiwan. Journal of Clinical Nursing, 25, 1120-1130. doi: 10.1111/jocn.13119

*Udod, S.A., Care, W.D., Cummings, G., & Jenkins, M. (2017). Impact of role stressors on the health of nurse managers. The journal of nursing administartion,

47(3), 159-164. doi:10.1097/NNA.0000000000000459

*Vagharseyyedin, S., Vanaki, Z., & Mohammadi, E. (2011). Quality of work life: Experiences of Iranian nurses. Nursing & Health Sciences, 13(1), 65-75. doi: 10.1111/j.1442-2018.2011.00581.x

Vetenskapsrådet. (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk samhällsvetenskaplig forskning Hämtad 14 januari 2020 från

https://www.gu.se/digitalAssets/1268/1268494_forskningsetiska_principer _2002.pdf

*Van Bogaert, P., Peremans, L., Van Heusden, D., Verspuy, M., Kureckova, V., Van de Cruys, Z., & Franck, E. (2017). Predictors of burnout, work engagement and nurse reported job outcomes and quality of care: A mixed method study. BMC

20

*Vinckx, M-A., Bossuyt, I., & Dierckx de Casterle, B. (2018). Understanding the complexity of working under time pressure in oncology nursing: A grounded theory study. International journal of nursing studies, 87, 60-68. Doi: 10.1016/j.ijnurstu.2018.07.010

Wallengren, C., & Henricson, M. (2012). Vetenskaplig kvalitetssäkring av litteraturbaserat examensarbete. I M. Henricson (Red.). Vetenskaplig teori

och metod: Från idé till examination inom omvårdnad, (s.481–496). Lund,

Sverige: Studentlitteratur AB.

Willman, A., & Stoltz, P. (2017). Metasyntes. I M, Henricson (Red.), Vetenskaplig teori

och metod: från idé till examination inom omvårdnad (s. 399–410). Lund,

Sverige: Studentlitteratur AB. 

World Health Organization. (2011). Patient safety curriculum guide. Hämtad 30

september 2019, från

https://apps.who.int/iris/bitstream/handle/10665/44641/9789241501958_ eng.pdf;jsessionid=9698A4E3E344EE807286B8DB4300058C?sequence=1 Wolf, L., Perhats, C., Delao, A., Clark, P., & Moon, M. (2017). On

the Threshold of Safety: A Qualitative Exploration of Nurses’ Perceptions of Factors Involved in Safe Staffing Levels in Emergency Depart ments. Journal of Emergency Nursing, 43(2), 150–157 doi: 10.1016/j.jen.2016.09.003

Wright, K. (2014). Alleviating stress in the workplace: Advice for

nurses. Nursing Standard,28(20), 37–42.

doi:10.7748/ns2014.01.28.20.37.e8391

Young-Mi, P., & Souk Young, K. (2013). Impacts of job stress and cognitive failure on patient safety incidents among hospital nurses. Safe and health at work, 4, 210-215. doi: 10.116/j.shaw.2013.10.003

*Yuwanich, N., Sandmark, H., & Akhavan, S. (2015). Emergency department nurses' experiences of occupational stress: A qualitative study from a public hospital in Bangkok, Thailand. Work (Reading, Mass.), 53(4), 885– 897. doi: 10.3233/WOR-152181

Östlundh, L (2017). Informationssökning. I F. Friberg (Red.) Dags för uppsats:

Vägledning för litteraturbaserade examensarbeten (s. 59–82). Lund, Sverige: