Neutral bolagsskatt? : Analys om SOU 2014:40 skapar neutralitet mellan lånat och eget kapital

Neutral bolagsskatt?

Analys om SOU 2014:40 skapar neutralitet mellan lånat och eget kapital

Filosofie Kandidatuppsats i affärsjuridik (skatterätt)

Författare: Omri Latifa, Redgård Josefin

Handledare: Rosell Cathrine

Kandidatuppsats i affärsjuridik (skatterätt)

Titel: Neutral Bolagsskatt?

– Analys om SOU 2014:40 skapar neutralitet mellan lånat och eget kapi-tal.

Författare: Omri Latifa, Redgård Josefin

Handledare: Rosell Cathrine

Datum: 2015-05-20

Ämnesord Skatterätt, företagsbeskattning, bolagsskatt, SOU 2014:40

Sammanfattning

Regeringen sammansatte den 13 januari 2011 en kommitté vid namn Företagsbeskattnings-kommittén. Kommittén fick i uppdrag att granska det svenska företagsbeskattningssystemet. Huvudsyftet med uppdraget var att skapa ett nytt system för företagsbeskattning som skapar symmetri mellan lånat och eget kapital. Enligt kommittén grundar sig dagens asymmetri i att räntor är avdragsgilla medan avkastning för eget kapital inte är avdragsgillt. Det föreslagna företagsbeskattningssystemet som ska skapa neutralitet mellan finansieringsformerna kallas Finansieringsavdraget. Neutralitet ska skapas genom att finansiella kostnader endast får dras av mot finansiella intäkter. Ett schablonavdrag kommer istället införas som innebär att före-tagens skattemässiga resultat minskas med 25 procent. Till skillnad från kommittén, anser vissa branschorganisationer och jurister att nuvarande skattesystem redan är neutralt och att de föreslagna reglerna kommer att få motsatt effekt. Syftet med uppsatsen är därför att un-dersöka om Finansieringsavdraget är neutralt. Detta görs genom att unun-dersöka om reglerna är förenliga med neutralitets- och likformighetsprincipen.

Analysen visar att nuvarande företagsskattesystem strider mot neutralitetsprincipen och den detaljutformade likformighetsprincipen. Däremot upprätthålls den övergripande likformig-hetsprincipen. Vidare anser vi att de föreslagna reglerna har motsatt effekt på principerna. Neutralitetsprincipen och den detaljutformade likformighetsprincipen upprätthålls, medan den övergripande likformighetsprincipen inte upprätthålls genom de föreslagna reglerna. Inget av skattesystemen upprätthåller båda principerna samtidigt. Vid en avvägning av vilket system som föredras finner vi att de föreslagna reglerna inte bör ersätta de nuvarande.

Bachelor’s Thesis in commercial law (tax law)

Title: Neutral business tax?

- Analysis if SOU 2014:40 creates neutrality between borrowed capital and equity.

Author: Omri Latifa, Redgård Josefin

Tutor: Rosell Cathrine

Date: 2015-05-20

Subject terms: tax law, business tax, SOU 2014:40.

Abstract

On the 13th _{of January 2011, the Swedish government assembled a committee called the} Business Taxation Committee. The committee was assigned to review the Swedish business taxation system. The main purpose with the assignment was to create a new business taxation system which creates symmetry between borrowed capital and equity. According to the com-mittee is the asymmetry based on the fact that intrests are tax-deductible and revenues deri-ved by equity are not tax-deductible. The suggested business taxation system, which is sup-posed to create neutrality between the different forms of funding, is called The Funding Deduction. Neutrality will be created by restricting the deductions to only allow financial expenses to be deductible against financial income. A standard deduction will instead be introduced whereby corporate taxable income is reduced by 25 percent. Unlike the commit-tee there are trade organizations and legal experts who belive that the current business tax-ation system already is neutral and that the suggested regultax-ations will have the opposite effect. The purpose of this paper is to investigate whether The Funding Deduction is neutral. This is done by studying whether the rules are compatible with the neutrality and uniformity prin-ciple.

The analyze shows that the current business taxation system is contrary to the principle of neutrality and the detail designed uniformity principle. The general principle of uniformity is however enforced. Furthermore, we believe that the proposed rules have the opposite effect on the principles. The principle of neutrality and the detail designed principle of uniformity is enforced, while the general principle of uniformity is not enforced by the suggested rules. None of the tax system achieves both principles simultaneously. At a balance of what system is preferred, we find that the suggested system should not replace the current one.

Förord

I uppsatsen ska vi svara enskilt respektive gemensamt för utvalda delar. Latifa Omri har självständigt skrivit del 3.2.1 och 3.2.2. Josefin Redgård har självständigt skrivit del 3.2.3 och 3.3. Resterande delar av arbetet har vi skrivit tillsammans.

Förkortningar

SOU - Statens Offentliga Utredningar ÅRL - Årsredovisningslag (1995:1554)

Innehåll

1

Inledning ... 1

1.1 Bakgrund ...1

1.2 Syfte och avgränsning ...2

1.3 Metod och material ...3

1.4 Disposition...4

2

Gällande rätt ... 6

2.1 Allmänna regler angående företagsbeskattning ...6

2.2 Lånat kapital ...6

2.3 Eget Kapital ...7

2.4 Asymmetri mellan lånat och eget kapital ...8

2.5 Sammanfattning ...9

3

Finansieringsavdraget ... 10

3.3 Kommitténs åsikter om förslaget ... 14

3.4 Sammanfattning ... 15

4

Likformighetsprincipen och neutralitetsprincipen ... 17

4.1 Likformighetsprincipen ... 17

4.2 Neutralitetsprincipen ... 18

4.3 Sammanfattning ... 18

5

Remissyttranden och åsikter ... 19

5.1 Remissyttranden ... 19

5.1.1 Skatteverket ... 19

5.1.2 Svenskt Näringsliv ... 19

5.1.3 Fastighetsägarna Sverige ... 20

5.1.5 International Chamber of Commerce (ICC) ... 24

5.2 Övriga åsikter ... 24

5.2.1 Hans Lind, professor i företagsekonomi ... 24

5.2.2 Deloitte ... 25

5.3 Sammanfattning ... 26

6

Analys ... 27

6.1 Vad är neutralitet/likformighet? ... 27

6.2 Är rättsläget neutralt idag? ... 27

6.3 Skapar förslaget neutralitet? ... 29

6.4 Kan neutralitet uppnås? ... 30

6.5 Övriga åsikter om förslaget ... 32

7

Slutsatser ... 33

Tabeller

1 Inledning

1.1

Bakgrund

Den 13 januari 2011 beslutade regeringen genom direktiv 2011:1 Översyn av företagsbeskattningen att tillsätta en kommitté bestående av sex ledamöter- Företagsbeskattningskommittén, fort-sättningsvis kallad kommittén. Dess uppdrag bestod i att granska bolagsbeskattningen och presentera ett förslag på ett nytt system för beskattning av bolag. Granskningen innefattade bland annat framtida skatteförändringars effekter på den globala konkurrensen och möjlig-heten att skydda den svenska bolagsskattebasen. Kommittén skulle undersöka möjligheter att sänka beskattningen för riskkapital i bolagssektorn och att skapa neutralitet mellan lånat och eget kapital. Beskattningssystemet skulle därefter ges den utformning som bäst gynnar investeringar, sysselsättning och företagande.1 _{Två delbetänkanden framställdes under} upp-draget, SOU 2012:3 Skatteincitament för riskkapital och SOU 2012:66 Skatteincitament för

forsk-ning och utveckling. Slutbetänkandet presenterades den 12 juni 2014 med namnet Neutral bolags-skatt - för ökad effektivitet och stabilitet, SOU 2014:40. Kommittén har föreslagit att reglerna ska

gälla från och med den 1 januari 2016.2 _{Förslaget behandlas dock just nu inom} Regerings-kansliet och reglerna kan tidigast börja gälla från den 1 januari 2017.3

Förslaget består av ett huvudförslag och två alternativa förslag. Huvudförslaget, som kallas Finansieringsavdraget, består av två delar. Den första delen innebär att avdrag för räntekost-nader och andra finansiella kosträntekost-nader enbart får göras mot finansiella intäkter.4 _{Detta leder} till ökad skatt på grund av att möjligheten till avdrag minskar. I dagsläget skulle det innebära en ökning av räntekostnaderna med 0,5 procentenheter.5 _{Den andra delen av förslaget} inne-bär ett schablonmässigt avdrag vilket utgör 25 procent av företags skattemässiga resultat. Det här leder i princip till en sänkning av bolagsskatten från 22 procent till 16,5 procent.6 Kom-mittén anser att Finansieringsavdraget är en förbättring av nuvarande system då lånat och eget kapital skattemässigt likabehandlas.7

1 _{Dir. 2011:1 s. 1.} 2 _{SOU 2014:40 s. 26.} 3 _{Prop. 2014:/15:100 s. 46.} 4 _{SOU 2014:40 s. 24.} 5 _{SOU 2014:40 s. 26.} 6 _{SOU 2014:40 s. 24.} 7 _{SOU 2014:40 s. 195.}

Om förslaget skapar neutralitet mellan lånat och eget kapital råder det dock delade meningar bland myndigheter och företag. Svenskt Näringsliv uttrycker i sitt remissvar till kommittén att det behövs en förändring av det nuvarande regelverket avseende ränteavdrag då de är rättsosäkra och oförutsägbara. De tycker emellertid att förslaget innehåller stora brister och därför inte borde läggas till grund för lagstiftning.8 _{Fortsättningsvis är förslaget internationellt} oprövat vilket leder till spekulationer om Sverige verkligen ska vara det första landet att av-vika från nettovinstbeskattningsprincipen och istället införa schablonavdrag.9 _{I motsats till} Svenskt Näringsliv delar Skatteverket kommitténs åsikt om att förslaget bör ligga till grund för ny lagstiftning då det skulle innebära stora fördelar om mer effektiva regler etablerades.10 Kommittén får också kritik som säger att nuvarande regler redan är neutrala och att de före-slagna reglerna istället kommer att skapa asymmetri.11

Neutralitetsprincipen är tillsammans med likformighetsprincipen två grundläggande skatte-rättsliga principer. Generellt innebär likformighetsprincipen en skattemässig likabehandling; lika inkomst ska beskattas lika. Neutralitetsprincipen betyder allmänt att skatten ska vara ne-utral och inte påverka affärsmässiga val.12 _{Kommer dessa principer kunna upprätthållas} ge-nom förslaget?

1.2

Syfte och avgränsning

Det huvudsakliga ändamålet med kommitténs förslag är att uppnå neutralitet mellan lånat och eget kapital. Syftet med uppsatsen är därför att undersöka om Finansieringsavdraget uppfyller detta mål och är förenligt med neutralitets- och likformighetsprincipen.

Uppsatsen berör inte följande delar. Direktiv 2011:1 Översyn av företagsbeskattningen nämns bara kort i uppsatsen på grund av att det inte anses relevant för utredningen. Huvudförslaget i SOU 2014:40 är så pass brett att det inte heller anses relevant för syftet att behandla SOU 2012:3 Skatteincitament för riskkapital. SOU 2012:66 Skatteincitament för forskning och utveckling och de alternativa förslagen i SOU 2014:40. Fokus ligger på huvudförslaget. Kommittén vill

8 _{Svenskt Näringsliv, Remisstrande avseende slutbetänkandet Neutral Bolagsskatt (2014:40), s. 2.} 9 _{Svenskt Näringsliv, Remisstrande avseende slutbetänkandet Neutral Bolagsskatt (2014:40), s. 4.}

10_{Skatteverket, Remissvar gällande Företagsskattekommitténs slutbetänkande "Neutral bolagsskatt - för ökad effektivitet och} stabilitet" s. 1.

11 _{Fastighetsägarna Sveriges yttrande över SOU 2014:40 Neutral bolagsskatt, s. 6.} 12 _{Lodin, Inkomstskatt: en läro- och handbok i skatterätt. Del 1, s. 46-47.}

lagstifta ett antal definitioner för att underlätta tillämpningen av de föreslagna reglerna. På grund av uppsatsens omfattning förklaras inte definitionerna djupgående utan en översiktlig beskrivning av de mest relevanta ges.

Vidare behandlas inte andra föreslagna regler än de som berör förslaget om ett Finansierings-avdrag. Specialregler för finansiella företag ligger utanför uppsatsen på grund av att de före-tagen inte påverkas av förslaget på samma sätt som icke-finansiella företag. Inga jämförelser görs med internationella skatteregler då fokus ligger på intern svensk skatterätt. Utredningen görs från ett aktiebolagsperspektiv och därför behandlas inga andra bolagsformer. Slutligen görs ingen jämförelse med andra skatterättsliga regler och hur förslaget påverkar dessa. För-enligheten med principerna undersöks endast gällande lånat och eget kapital.

1.3

Metod och material

I uppsatsen används den traditionella rättsdogmatiska metoden. Källorna följer rättskällehi-erarkin där lagtext, förarbeten, rättspraxis och doktrin i inbördes ordning används.13 _Metoden används vid fastställande av gällande rätt, vilket är nödvändigt för att uppnå uppsatsens syfte och undersöka om förslaget är förenligt med principerna som ska behandlas. Vid faststäl-lande av gälfaststäl-lande rätt används främst Inkomstskattelag (1999:1229), IL, huvudsakligen reg-lerna gällande ränta och vinstutdelning. Anledningen till detta är att bestämmelserna om ränta kommer att förändras om huvudförslaget läggs till grund för ny lagstiftning. Bestämmelserna om vinstutdelning kommer inte att förändras men är relevanta att återge för att beskriva den hävdade asymmetrin. Skillnaden som idag existerar i avdragsrätten för avkastning mellan lå-nat och eget kapital är relevant att framställa för att skapa förståelse över hur de föreslagna reglerna kan förändra rättsläget. Relevanta bestämmelser i Aktiebolagslagen (2005:551), Års-redovisningslagen (1995:1554), Lag (1936:81) om skuldebrev kommer också att beröras. En objektiv tolkningsmetod används när lagarna granskas för att lägga störst vikt vid lagtextens ordalydelser.14

13 _{Lehrberg, Praktisk juridisk metod, s. 167.} 14 _{Lehrberg, Praktisk juridisk metod, s. 196.}

Där lagtexten är svårtolkad granskas förarbeten för att få en djupare förståelse och klarhet. Genom en subjektiv tolkningsmetod ges lagmotiven högst värde för att skapa förståelse lag-stiftarens syfte med en bestämmelse.15 _{En SOU ligger ofta till grund för lagstiftning och är} en del av förarbetena.16 _{Genomförs ett förslag med betydelsefulla förändringar ses en SOU} endast som en bakgrund till propositionen i de delar de inte överensstämmer. Propositionen ses även i övrigt som den väsentliga källan.17 _{Med anledning av att SOU 2014:40 inte är} färdigbehandlat går det inte att förutse dess rättskällevärde ännu. I uppsatsen används den dock som en central källa på grund av att syftet med uppsatsen är att utreda om förslaget kommer att skapa neutralitet mellan lånat och eget kapital.

Rättspraxis ingår som källa i den rättsdogmatiska metoden men används trots det inte i upp-satsen. Anledningen till detta är att det inte finns rättspraxis som är relevant för uppsatsens syfte. Doktrinen som används i utredningen används för att komplettera lagtext och förar-beten där dessa är knapphändiga eller svårtolkade. En del av uppsatsen utgör remissyttranden och åsikter, vilka används i syfte att undersöka hur förslaget har bemötts av olika företag och myndigheter. De ligger också till grund för skapandet av en väl underbyggd analys. Den de-skriptiva metoden används genomgående i uppsatsen för att beskriva materialet som ska analyseras.18

1.4

Disposition

Kapitel 2 Här fastställs gällande rätt. Först presenteras allmänna regler om fö-retagsbeskattning. Sedan behandlas bestämmelser angående lånat och eget kapital. Därefter förklaras asymmetrin mellan lånat och eget ka-pital ur kommitténs synvinkel. Kapitlet avslutas med en sammanfatt-ning.

Kapitel 3 Här behandlas kommitténs förslag, Finansieringsavdraget. Först be-skrivs bakgrunden till förslaget. Sedan presenteras relevanta definit-ioner som kommittén framfört och som behövs för att förstå de fö-reslagna reglerna. Sedan förklaras de föfö-reslagna reglerna. Detta görs

15 _{Lehrberg, Praktisk juridisk metod, s. 196.} 16 _{Skatteverket 2015.}

17 _{Bengtsson Svensk Juristtidning 2011.}

med en uppdelning av första och andra delen av förslaget. Därefter presenteras kommitténs allmänna åsikter om de föreslagna reglerna. Kapitlet avslutas med en sammanfattning.

Kapitel 4 I det här kapitlet behandlas likformighetsprincipen och neutralitets-principen. Kapitlet avslutas med en sammanfattning.

Kapitel 5 Relevanta remissyttranden och artiklar presenteras här. Kapitlet av-slutas med en sammanfattning.

Kapitel 6 I det här kapitlet analyseras utredningen genom att ett antal frågor besvaras. Först analyseras begreppet neutralitet för att få en förståelse av vad principerna betyder specifikt för lånat och eget kapital. Däref-ter analyseras om nuvarande regler upprätthåller principerna. Detta görs för att kunna jämföra nuvarande företagsbeskattningssystem med de föreslagna reglerna. Vidare undersöks om principerna upp-rätthålls genom de föreslagna reglerna. Sedan analyseras om skattesy-stemet bör vara neutralt och en bedömning av vilket skattesystem som vi föredrar presenteras. Avslutningsvis görs en framställning av övriga åsikter om förslaget.

2 Gällande rätt

2.1

Allmänna regler angående företagsbeskattning

En näringsverksamhets resultat beräknas genom att bolagets intäkter minskas med bolagets kostnader.19 _{Det här ger uttryck för nettovinstbeskattningsprincipen vilket innebär att} intäk-ter är skattepliktiga och kostnader är avdragsgilla.20 _{Juridiska personer betalar idag 22 procent} skatt på resultatet.21

2.2

Lånat kapital

Investeringar finansieras med lånat och eget kapital. Lånat kapital består av skulder, exem-pelvis till en bank.22 _{Vid ett lån kräver borgenären ränta,}23 _{vilket är en form av avkastning.}24 Huvudregeln angående ränta stadgas i 16 kap. 1 § 1 st. IL. Paragrafen lyder:

“Utgifter för att förvärva och bibehålla inkomster ska dras av som kostnad. Ränteutgifter och kapitalförluster ska dras av även om de inte är sådana utgifter.”

Med regeln menas att ränta ska vara avdragsgill, oavsett om den tillkommer för att förvärva och bibehålla inkomster eller inte. Det finns dock regler om ränteavdragsbegränsningar. Rän-tor är inte avdragsgilla om de hänför sig till skulder till företag i samma intressegemenskap.25 Med företag i intressegemenskap menas ett företag som har väsentligt inflytande över ett annat företag eller två företag står under i huvudsak samma ledning. Väsentligt inflytande kan föreligga direkt eller indirekt genom exempelvis innehav av ägarandel.26 _{Det finns} undan-tag till ränteavdragsbegränsningarna i 24 kap. IL vilka skapar möjlighet för ränteavdrag för företag i intressegemenskap. Det första undantaget gäller räntor där ränteinkomsten skulle beskattats med en skattesats på minst 10 procent om det var den enda inkomsten. Skattesat-sen ska gälla i den stat där det företag som har rätt till inkomsten har sin hemvist.27 _{Det här}

19 _{14:21 1 st. IL.}

20 _{Lodin, Inkomstskatt: en läro- och handbok i skatterätt. Del 1, 14 uppl. s. 31.} 21 _{65:11 IL.}

22 _{Bergström, Samuelsson, Aktiebolagets grundproblem, s. 218.} 23 _{5 § Lag (1936:81) om skuldebrev.}

24 _{Henreksson Nationalencyklopedin.} 25 _{24 kap. 10 b § IL.}

26 _{24 kap. 10 a § 1 st. IL.} 27 _{24 kap. 10 d § 1 st. IL.}

undantaget kallas för tioprocentsregeln.28 _{Det andra undantaget används när det föreligger} skattskyldighet för avkastningsskatt för det företag som har rätt till ränteinkomsten.29 Un-dantagen innebär att räntor i ovannämnda situationerna är avdragsgilla. UnUn-dantagen är dock inte tillämpliga om intressegemenskapens huvudsakliga skäl med skulden var att uppnå skat-teförmåner. 30 _{Det finns ett tredje undantag angående ränteavdragsbegränsningarna som} kallas ventilen för affärsmässigt motiverade förhållanden, ventilen.31 _{Ventilen gäller även om} kraven till de tidigare undantagen inte är uppfyllda. Den innebär att räntor är avdragsgilla om skuldförhållandet, som räntorna hänför sig ifrån, huvudsakligen är affärsmässigt motiverat.32 Begränsningar finns även till detta undantag men kommer inte att vidare beröras.

2.3

Eget kapital

Eget kapital kan definieras som skulder till företagets aktieägare.33 _{Det egna kapitalet utgör} summan av företagets tillgångar minus skulder, företagets nettotillgångar.34 _{Det egna kapitalet} delas upp i fritt och bundet eget kapital. Fritt eget kapital omfattar balanserad vinst eller förlust, räkenskapsårets resultat och fria fonder. Bundet eget kapital omfattar aktiekapital, reservfond, uppskrivningsfond och kapitalandelsfond.35 _{Aktieägare kan endast förfoga över} det fria egna kapitalet. Förfogandet får ske genom att antal reglerade värdeöverföringar. Ett av sätten är genom vinstutdelning.36 _{Vinstutdelning är inte en kostnad som belastar} resultat-räkningen,37 _{utan påverkar endast balansräkningen.}38 _{Utdelning som lämnas av vissa typer av} subjekt får dock dras av som en kostnad i resultaträkningen. Avdragsrätten gäller bland annat för utdelning som lämnas av investmentbolag, kooperativa föreningar och sambruksför-eningar.39 28 _{Prop. 2012/13:1 s. 216.} 29 _{24 kap. 10 d § 2 st. IL.} 30 _{24 kap. 10 d § 3 st. IL.} 31_{Prop. 2012/13:1 s. 254.} 32 _{24 kap. 10 e § 1 st. IL.} 33 _{Aktiebolagstjänst.} 34 _{Smith, Redovisningens språk, s. 279.} 35 _{5 kap. 14 § 1 st. Årsredovisningslagen, (1995:1554), ÅRL.} 36 _{17 kap. 3 § Aktiebolagslag (2005:551), ABL.}

37 _{3 kap. 2 § ÅRL.} 38 _{3 kap. 1§ ÅRL.}

Ett företag kan öka det egna kapitalet genom en nyemission eller fondemission.40 _Nyemission innebär att företaget ger ut nya aktier mot betalning.41 _{Den som köper aktier blir aktieägare i} företaget och får avkastning i förhållande till antal andelar och hur det går för företaget. Genom en nyemission ökar företagets likvida medel och aktiekapital.42 _{Nyemissionen kan} fördelas mellan redan existerande aktieägare utifrån deras befintliga andelar i bolaget. Den kan även vara riktad mot en begränsad typ av personer som antingen är utomstående eller redan befintliga aktieägare.43 _{Fondemission innebär att kapital flyttas från fritt eget kapital} till bundet eget kapital.44 _{Företaget erhåller inga nya likvida medel utan fondemissionen} mins-kar endast aktiekapitalet som aktieägarna fritt kan förfoga över.45 _{Det är bolagstämman som} fattar beslut om nyemission och fondemission.46

2.4

Asymmetri mellan lånat och eget kapital

När ett aktiebolag ska genomföra en investering kan det göras genom bolagets egna medel eller genom lånade medel. Väljer ett bolag att göra investeringen med egna medel minskar det egna kapitalet vilket kan innebära en risk för företaget ifall investeringen blir misslyckad. Aktieägare vill därför ha avkastning på investeringen och sätter upp avkastningskrav. Avkast-ningskravet på eget kapital är den avkastning en tillgång ska generera med hänsyn till dess affärsmässiga och finansiella risker.47 _{Om en investering genererar vinst måste vinsten} bes-kattas. Resultatet som blir över tillfaller aktieägarna i form av avkastning. Om inte avkast-ningen uppfyller avkastningskravet är det inte lönsamt att finansiera en investering på det här sättet. Genom att finansiera investeringen med lånade medel får avdrag för ränta göras vilket leder till att den beskattningsbara inkomsten och bolagsskatten minskar eller helt uteblir.48 För att förtydliga problemet illustreras här två exempel. Det första exemplet är enligt försla-get och det andra är baserat på det första exemplet men med andra siffror för att förtydliga problemet.

40 _{Bergström, Samuelsson, Aktiebolagets grundproblem, s. 218.} 41 _{11 kap. 1 § 1 st. 2p. ABL.}

42 _{Bergström, Samuelsson, Aktiebolagets grundproblem, s. 218.} 43 _{Bergström, Samuelsson, Aktiebolagets grundproblem, s. 230.} 44 _{12 kap. 1 § ABL.}

45 _{Bergström, Samuelsson, Aktiebolagets grundproblem, s. 219.} 46 _{11 kap. 2 § 1 st. ABL.}

47 _{Företagsvärdering.org.} 48 _{SOU 2014:40 s. 98.}

Ett företag ska göra en investering på 100 som kommer att generera 10 i vinst. Anta att avkastningskravet är 10. Vid en lånefinansierad investering motsvarar räntan avkastningskra-vet. Räntan är avdragsgill, vilket betyder att den beskattningsbara inkomsten blir 10-10=0. Skatten på investeringen blir 0 (0 x 22 %). Med eget kapital blir den beskattningsbara in-komsten 10 och skatten 2.2. Avkastningen efter skatt blir här 7.8 (10-2.2) vilket inte uppfyller avkastningskravet. Investeringen kräver en avkastning på 12.82 (10/[1-0.22]) innan skatt för att avkastningskravet ska kunna uppnås.49

Anta istället att investeringen kommer att generera 20 i vinst. Avkastningskravet är fortfa-rande 10. Den beskattningsbara inkomsten vid lånat kapital blir 20-10=10. Skatten på inve-steringen blir därför 2.2 (10 x 22 %). Om företaget i stället väljer att finansiera inveinve-steringen med eget kapital blir den beskattningsbara inkomsten 20. Skatten blir 4.4 (20 x 22 %). Det innebär lägre skattekostnader för företaget om investeringen finansieras med lånade medel.

2.5

Sammanfattning

Nuvarande bolagsskattesystem är baserat på nettovinstbeskattningsprincipen. Principen in-nebär att inkomster är skattepliktiga och kostnader är avdragsgilla. Avkastning för lånat ka-pital är avdragsgill enligt huvudregeln i 16 kap. 1 § 1 st. IL. Begränsningar finns men de gäller enbart företag i intressegemenskap. Avkastningen för eget kapital är inte avdragsgill. Skillna-den i avdragsrätten skapar enligt kommittén en asymmetri mellan finansieringsformerna. Som kommitténs exempel visar kräver en investering med eget kapital en högre avkastning före skatt än en investering med lånat kapital för att uppnå avkastningskravet. Skattekostna-den blir lägre för företag som gör investeringar med lånat kapital. Investeringar med eget kapital är därför missgynnade enligt kommittén.

49 _{SOU 2014:40 s. 99.}

3 Finansieringsavdraget

3.1

Bakgrund

Genom direktiv 2011:11 beslutade regeringen den 13 januari 2011 att ge kommittén uppdra-get att se över den svenska bolagsbeskattningen. Målet var att skapa ett skattesystem som gynnar investeringar, sysselsättning och företagande.50 _{Den huvudsakliga uppgiften var att} lämna förslag på ett system som skapar symmetri mellan lånat och eget kapital. Enligt kom-mittén bryter de nuvarande reglerna mot neutralitetsprincipen. Principen innebär på före-tagsbeskattningens område att skattesystemet inte ska påverka företags finansieringsbeslut. I den nationalekonomiska litteraturen har olikheten mellan lånat och eget kapital diskuterats flitigt. Kommittén kan trots detta inte finna någon anledning att asymmetrin ska existera. Olikabehandling har tidigare inte setts som ett problem men situationen har dock ändrats. På grund av att finansmarknaden har avreglerats och valutaregleringen har avskaffats finns idag goda möjligheter att göra om eget kapital till lånat kapital och att flytta kapital till länder med lägre skatter. Metoder för att sänka bolagsskattebetalningarna genom att göra stora, konstlade ränteavdrag uppkommer frekvent. Därför är skattemässig olikabehandling inte bara snedvridande utan den skadar även den svenska skattebasen.51 _{Kommittén har föreslagit} nya regler som ska börja gälla den 1 januari 2016.52 _{Regeringskansliet håller just nu på att} bereda de föreslagna reglerna men några regler kommer dock inte kunna träda i kraft innan den 1 januari 2017.53

3.2

Huvudförslaget

Enligt kommitténs definition uppstår negativt finansnetto när beskattningsårets finansiella kostnader överstiger beskattningsårets finansiella intäkter. Tvärtom blir finansnettot positivt när beskattningsårets finansiella intäkter överstiger beskattningsårets finansiella kostnader. Det är skillnaden mellan de finansiella intäkterna och kostnaderna som utgör finansnettot.54

50 _{SOU 2014:40 s. 53.} 51 _{SOU 2014:40 s. 57-58.} 52 _{SOU 2014:40 s. 26.} 53 _{Prop. 2014/15:100 s. 46.} 54 _{SOU 2014:40 s. 180.}

Kommittén föreslår att begreppet finansiella instrument ska användas som skattemässig be-nämning på de intäkter och kostnader som får en begränsad avdragsrätt. Definitionen av dessa kostnader ligger nära redovisningens definition av finansiella instrument men kommer att få en särskild skattemässig benämning. Definitionen kommer att omfatta, förutom ränta, bland annat skattepliktiga vinster/förluster på finansiella instrument, valutakurseffekter, rän-tedelen av vissa hyresbetalningar och skattepliktiga utdelningar.55 _{Förutom direkta kostnader} för att anskaffa främmande kapital omfattas även kostnader för borgen, valutakursförluster och förluster vid nedskrivning och avyttring av finansiella instrument.56 _{Kommittén har av} enkelhetsskäl valt att undanta vissa typer av räntor, exempelvis implicita räntor i kundford-ringar och leverantörsskulder.57 _{Begreppet kommer också i vissa fall att omfatta betalningar} som ekonomiskt sett inte utgör ränta.58

Förslagets syfte är att skapa neutralitet mellan lånat och eget kapital. För att det ska vara möjligt måste också utdelningar räknas som en finansiell kostnad. Om utdelningar skulle vara fullt avdragsgilla, skulle eget kapital gynnas framför lånat kapital. Kommittén menar därför att utdelningar som är avdragsgilla enligt dagens regler också ska räknas som en finansiell kostnad. Kooperativa utdelningar som hänför sig från pristillägg eller rabatter utesluts emel-lertid från definitionen.59

3.2.2 Första delen

Huvudförslagets första del behandlar avdragsbegränsningar för finansiella kostnader. Be-gränsningen innebär att avdrag inte ska få göras för negativt finansnetto, vilket uppstår när de finansiella kostnaderna överstiger de finansiella intäkterna. Den innebär en ökad skatt för företagen på grund av att möjligheterna till avdrag minskar.60 _{Ett negativt finansnetto ska inte} få sparas till senare år. Begränsningen görs för varje företag varje beskattningsår för sig.61 Kommittén diskuterar huruvida kompletterande regler för utjämning av finansnetton mellan beskattningsår anses nödvändiga. Kortfattat kommer kommittén fram till att avsaknaden av

55 _{SOU 2014:40 s. 178.} 56 _{SOU 2014:40 s. 204.} 57 _{SOU 2014:40 s. 179.} 58 _{SOU 2014:40 s. 204.} 59 _{SOU 2014:40 s. 220-221.} 60 _{SOU 2014:40 s. 177.} 61 _{SOU 2014:40 s. 184.}

kvittningsregler inte skulle innebära något större avsteg från neutralitetsprincipen. Det skulle även innebära en administrativ börda för företagen och komplicera skattesystemet.62

Avdragsbegränsningarna gäller både enskilda aktiebolag och koncerner. Koncerner kan dock missgynnas på grund av ökad skattebelastning. Skattebelastningen för en koncern ska inte skilja sig från skattebelastningen för ett enda företag. Därför behövs kompletterande regler som tillåter utjämning av finansnetton mellan företag inom koncerner så att avdragsbegräns-ningen bli neutral i förhållande till enskilda företag.63 _{Kommitténs förslag är att utjämning av} positiva och negativa finansnetton får ske under vissa förutsättningar. Företagen ska med avdragsrätt kunna lämna koncernbidrag till varandra i enlighet med bestämmelserna i 35 kap. IL. Det ska också krävas av företagen att de öppet redovisar avdraget för ett beskattningsår som har samma deklarationstidpunkt, eller som skulle ha haft det om inte något av företagens bokföringsskyldighet upphört.64

3.2.3 Andra delen

Andra delen av huvudförslaget består av det schablonmässiga avdraget.65 _{Avdraget är ett} schablonavdrag baserat på näringsverksamheters resultat och avdraget är tänkt att ersätta andra avdrag såsom ränteavdrag. De föreslagna reglerna innebär att företag får tillgodoräkna sig 25 procent av finansieringsunderlaget, dock under förutsättning att underlaget är positivt. Underlaget är summan av verksamheters intäkter minus kostnader.66 _{Bland kostnaderna ska} exempelvis tidigare års underskott och avsättning till periodiseringsfonder ingå. Med andra ord är underlaget det skattemässiga resultatet.Här ska även hänsyn tas till eventuellt positivt respektive negativt finansnetto. Det sistnämnda ska inte tas upp bland kostnaderna.67 Intäk-terna ska minskas med två typer av positivt finansnetto. Det första är om det positiva finans-nettot hänför sig till andelar i svenska handelsbolag. Det andra gäller om finansfinans-nettot hänför sig till andelar i utländska juridiska personer som beskattas på delägarnivå, utländska företag som motsvarar handelsbolag.68

62 _{SOU 2014:40 s. 191.} 63 _{SOU 2014:40 s. 184.} 64 _{SOU 2014:40 s. 185.} 65 _{SOU 2014:40 s. 177.} 66 _{SOU 2014:40 s. 191-192.} 67 _{SOU 2014:40 s. 194-195.} 68 _{SOU 2014:40 s. 191.}

Det schablonmässiga avdraget är ett avdrag på 25 procent av företagets skattemässiga resul-tat. Betydelsen av detta är att endast 75 procent av resultatet kommer att beskattas med 22 procent bolagsskatt. I vidare mening sänks bolagsskatten från 22 procent till 16.5 procent.69 På så sätt kommer avdragen att öka och skattekostnaden att minska. För företag med negativt finansnetto kommer ändringen medföra färre avdragsmöjligheter och högre skatt.70 _{För att} visa hur schablonavdraget kommer påverkar företagsbeskattningen har vi hittat på ett exem-pel:

Ett företag gör en investering på 100 kr. Avkastningskravet är 5 procent och förväntad in-komst av investeringen är 100 kr per år. Företaget har inga finansiella intäkter att kvitta mot finansiella kostnader. Företagets resultat blir följande:

Tabell 1

Eget kapital Lånat kapital

Inkomst 100 100

Avdrag 0 0

Schablon avdrag -25 (100*0.25) -25 (100*0,25)

Skatt -16.5 (75*0,22) -16.5 (75*0,22)

Resultat 58.5 58.5

Företagets resultat blir detsamma oavsett finansieringsform. När det kommer till lönsam-heten ställs samma krav på inkomsten för eget och lånat kapital för att kunna möta avkast-ningskravet.

69 _{SOU 2014:40 s. 195.}

Tabell 2

Eget kapital Lånat kapital

Avkastning efter skatt 5 5

Avkastning före skatt 5.988 (5/0.835) 5.988 (5/0.835) Inkomst som krävs för att

investeringen ska vara lön-sam

5.988 5.988

Anledningen varför avkastningen före skatt blir 5.988 är för att den “nya” bolagsskatten med schablonavdraget blir 16.5 procent (1-0.165=0.835).

3.3

Kommitténs åsikter om förslaget

Kommittén anser att förslaget ska leda till att investeringar i form av lånat och eget kapital likabehandlas ur ett skattemässigt perspektiv. Anledningen till likabehandlingen är att avdra-get står i relation till näringsverksamheters resultat. Det tas ingen hänsyn till val av finansie-ring utan avdragsbeloppet är detsamma oberoende av finansiefinansie-ringsform.71 _{För företag med} negativt finansnetto kommer avdraget att skapa en fullständig symmetri mellan lånat och eget kapital.72 _{När neutralitet skapas mellan lånat och eget kapital kommer fler företag att välja} eget kapital som finansieringsform. Finansiering med eget kapital leder till att företag blir mer solida och därför motståndskraftiga. Förändringen anses också leda till att det genomsnittliga avkastningskravet kommer att öka, vilket kommer att innebära en höjning av den samhälls-ekonomiska effekten av skattesystemet.73

Kommittén finner ytterligare fördelar med finansieringsavdraget. Den grundläggande kon-struktionen av avdraget anses enkelt att tillämpa, detta med anledning av att avdraget endast sker i ett steg. Efter att finansiella kostnader har kvittats mot finansiella intäkter gäller som

71 _{SOU 2014:40 s. 195.}

72 _{SOU 2014:40 s. 160.} 73 _{SOU 2014:40 s. 64.}

framgått ett avdragsförbud.74 _{Vidare menar kommittén att de föreslagna reglerna kommer} motverka kringgåenden. Avdraget går inte att manipulera vilket innebär att oönskad skatte-planering kommer att hindras utan införandet av speciella regler.75 _{Förslaget är enligt} kom-mittén också förenat med en nackdel, vilken är att det inte existerar någon liknande eller motsvarande modell i något annat land. Kommittén lägger dock ingen större vikt vid denna nackdel på grund av att finansieringsavdraget i princip motsvarar en sänkt bolagsskattesats.76 Kommittén anser emellertid att det schablonmässiga avdraget är ett bättre alternativ än en sänkt bolagsskatt.77 _{Motiveringen hänför sig till att de föreslagna reglerna innebär en kraftig} begränsning av avdragsrätten för finansiella kostnader. Ett generellt schablonavdrag anses därför mer lämpligt än en sänkt bolagsskatt.78

3.4

Sammanfattning

Kommittén föreslår ett nytt bolagsskattesystem som tidigast kan börja gälla år 2017. Målet med de föreslagna reglerna är att gynna investeringar, sysselsättning och företagande genom att skapa neutralitet mellan lånat och eget kapital. Kommittén föreslår ny lagstiftning av de-finitioner som negativt finansnetto, positivt finansnetto och finansiella instrument. Negativt finansnetto uppstår när beskattningsårets finansiella kostnader överstiger de finansiella in-täkterna. Positivt finansnetto uppstår när beskattningsårets finansiella intäkter överstiger be-skattningsårets finansiella kostnader. Finansiella instrument vill kommittén använda som en skattemässig benämning på de intäkter och kostnader som får en begränsad avdragsrätt.

Huvudförslagets första del innebär att finansiella kostnader endast ska få dras av mot finan-siella intäkter. Ett negativt finansnetto ska inte få sparas till senare år. Kompletterande regler för koncerner som tillåter utjämning av finansnetton mellan företag föreslås så att avdrags-begränsningen ska bli neutral i förhållande till enskilda företag. Andra delen av huvudförsla-get består av ett schablonmässigt avdrag. Företag ska få tillgodoräkna sig 25 procent av det skattemässiga resultatet. Endast 75 procent av resultatet kommer därför beskattas med 22 procent. De föreslagna reglerna kommer därför att ge effekten av en sänkt bolagsskatt. Bo-lagsskattesatsen kommer i praktiken sänkas från 22 procent till 16.5 procent. På grund av att 74 _{SOU 2014:40 s. 169.} 75 _{SOU 2014:40 s. 174.} 76 _{SOU 2014:40.s. 172.} 77 _{SOU 2014:40 s. 195.} 78 _{SOU 2014:40 s. 63.}

det schablonmässiga avdraget baseras på det skattemässiga resultatet och inte finansierings-formen, kommer lånat och eget kapital enligt kommittén att likabehandlas.

4 Likformighetsprincipen och neutralitetsprincipen

4.1

Likformighetsprincipen

Likformighetsprincipen är en princip som har vuxit sig stark i det svenska skattesystemet.79 Redan i SOU 1923:69 Betänkande om inkomstskatt uttrycks principen.80 _{Den var därefter en av} huvudprinciperna vid skattereformen år 1991.81 _{Principen stadgas inte i de svenska} skattela-garna men den kommer till uttryck i Regeringsformen (1974:152) 1 kap. 9 § som säger;

“Domstolar samt förvaltningsmyndigheter och andra som fullgör offentliga

förvaltningsupp-gifter ska i sin verksamhet beakta allas likhet inför lagen samt iaktta saklighet och opartiskhet”.

Skatterättsligt innebär principen att beskattningens utformning i den möjligaste mån ska vara likformig och rättvis.82 _{Personer med samma inkomst ska beskattas lika.}83 _{Principen brukar} delas in i två delar, en övergripande princip och en princip som är inriktad på detaljutform-ning av skattesystemet. Med den övergripande principen menas att beskattdetaljutform-ningen ska vara likformig ur ett samhällsperspektiv. Detta innebär att skatten ska vara rättvist och likformigt fördelad mellan skattebetalare.84 _{Ett rättvist och likformigt fördelat skattesystem innebär att} skatten tas ut efter bärkraft, progressiv beskattning. Ju högre inkomst desto högre skatt.85 Tolkningen av vad som är rättvist och likformigt skiftar dock i samhället. Därför anses be-skattningen vara rättvist och likformigt fördelad enligt den mening som delas av en majoritet av medborgarna i samhället.86

Principen som är inriktad på detaljutformning innebär att skattereglernas utformning ska leda till en rättvis och likformig beskattning. Oavsett i vilken form en inkomst förvärvas och utgift betalas ska alla i samma ekonomiska situation beskattas på samma sätt. Att ha ett skattesy-stem som strikt bygger på likformighetsprincipen kan dock innebära tillämpningsproblem av skattereglerna på grund av att strävan efter lagtekniskt enkla regler ibland får stå tillbaka.87

79 _{Rabe och Hellenius, Det svenska skattesystemet, s. 46.} 80 _{SOU 1923:69 s. 69.}

81 _{Prop. 1989/90:110 s. 1.}

82 _{Rabe och Hellenius, Det svenska skattesystemet, s. 46.}

83 _{Lodin, Inkomstskatt: en läro- och handbok i skatterätt. Del 1, 15 uppl. s. 44.} 84 _{Rabe och Hellenius, Det svenska skattesystemet, s. 46.}

85 _{Lindencrona Nationalencyklopedin.}

86 _{Rabe och Hellenius, Det svenska skattesystemet, s. 46.} 87 _{Rabe och Hellenius, Det svenska skattesystemet, s. 46.}

4.2

Neutralitetsprincipen

Neutralitetsprincipen var också en av huvudprinciperna vid skattereformen 1991.88 Princi-pen innebär att beskattningen inte ska styra en skattskyldigs handlande. Skatten ska vara ne-utral i förhållandet mellan olika handlingsalternativ.89 _{Principen, som har nära samband med} likformighetsprincipen, kan också motiveras av samhällsekonomiska skäl. Exempelvis har det ansetts viktigt att ha samma skattemässiga villkor för enskilda näringsidkare och handels-bolag som för mindre aktiehandels-bolag. Detta för att bland annat öka nyföretagande. Rättviseskäl ligger också till stöd för principen eftersom en olikformig beskattning kan uppstå vid en bristfällig neutralitet. Likt likformighetsprincipen kan strävan efter ett neutralt skattesystem leda till lagtekniskt komplicerade skatteregler. Principen får därför stå tillbaka ibland till för-mån för enklare, praktiska regler. Exempelvis skulle arbete för egen räkning i ett fullständigt neutralt skattesystem vara beskattningsbart. Till exempel att måla sitt eget hus i stället för att anställa en målare leder till en besparing på grund av att skatt på arbetet inte utgår. På så sätt är det skattemässigt förmånligt att utföra arbetet själv. I praktiken skulle det dock inte fungera att beskatta arbete för egen räkning då för mycket statlig kontroll i den personliga sfären är integritetskränkande och svårmotiverat för allmänheten.90

4.3

Sammanfattning

Likformighetsprincipen och neutralitetsprincipen är två grundläggande svenska skatterätts-principer. Likformighetsprincipen delas upp i två delar, den övergripande och den detaljut-formade principen. Den övergripande principen innebär att skatten ska vara likformig ur ett samhällsperspektiv och rättvist fördelad mellan skattebetalare. Den detaljutformade princi-pen innebär att alla i samma ekonomiska ska beskattas på samma sätt. Neutralitetsprinciprinci-pen innebär att skatten ska vara neutral i förhållande till olika handlingsalternativ och inte påverka en skattskyldigs val.

88 _{Prop. 1989/90:110 s. 316.}

89 _{Rabe och Hellenius, Det svenska skattesystemet, s. 47.}

5 Remissyttranden och åsikter

5.1

Remissyttranden

Skatteverket tillstyrker kommitténs huvudförslag och anser att det bör ligga till grund för lagstiftning.91 _{Enligt Skatteverket är förslaget en förbättring av nuvarande bestämmelser.} Skatteverket påpekar bland annat att nuvarande regler om ränteavdragsbegränsningar med-för vissa tillämpningsproblem och tvister med-för både Skatteverket och med-företag. Dessa uppstår på grund av att reglerna är för komplicerade. Ett effektivare regelverk skulle därför föredras. Skatteverket finner dock vissa brister i huvudförslaget. Reglerna angående beräkning och definitionerna av finansiella kostnader och intäkter är för komplicerade. Nuvarande utform-ning av förslaget kan riskera att tolkutform-ningsproblem och tvister uppstår. Skatteverket uttrycker därför att det är viktigt att den delen av huvudförslaget bearbetas för att få en enklare och tydligare utformning.92

5.1.2 Svenskt Näringsliv

Svenskt Näringsliv avstyrker förslaget och anser att det inte bör ligga till grund för ny lag-stiftning. Svenskt Näringsliv anser att det behövs en förändring av nuvarande regler om rän-teavdrag. Reglerna är idag oförutsägbara och medför rättsosäkerhet. Kommitténs baktanke med förlaget uppskattas. Ett regelsystem som gynnar företagande, investeringar, sysselsätt-ningar och bidrar till neutralitet mellan lånat och eget kapital skulle uppmuntras.93 _Svenskt Näringsliv påpekar att kommittén har haft som utgångspunkt att lånat och eget kapital är synonymer och helt utbytbara med varandra. Svenskt Näringsliv anser dock inte att det är så. De menar att det finns stora skillnader mellan lånat och eget kapital. Vid ett lån uppstår en kontraktuell skyldighet för företaget att betala ränta oberoende av om företaget har ett posi-tivt eller negaposi-tivt resultat. Ägare får dock endast utdelning om företaget går med vinst. Ägare har emellertid möjligheten att bestämma och påverkar verksamheten medan långivaren oftast endast har rätt till ränta. På grund av detta väljer vissa företag att använda lånat kapital för att behålla kontrollen över företaget. Lånat kapital används också i de fall investeringen inte

91 _{Skatteverket, Remissvar gällande Företagsskattekommitténs slutbetänkande "Neutral bolagsskatt - för ökad effektivitet och} stabilitet" s. 1.

92 _{Skatteverket, Remissvar gällande Företagsskattekommitténs slutbetänkande "Neutral bolagsskatt - för ökad effektivitet och} stabilitet" s. 5.

kan göras med eget kapital.94 _{Vidare säger Svenskt Näringsliv att eget kapital är viktigt för att} företag ska kunna motstå finansiella belastningar. Både företagen och samhället påverkas positivt av hög soliditet.95 _{Hög soliditet gör företag mer motståndskraftiga under svåra tider} som lågkonjunkturer. Enligt Svenskt Näringsliv bör därför inte eget kapital missgynnas.96

Svenskt Näringsliv finner också att kommitténs förslag inte har beretts tillräckligt och därför innehåller flera brister. Exempelvis uppmärksammas problem angående gränsdragningen av finansiella kostnader och intäkter. 97 _{En ytterligare brist är att det inte tas någon hänsyn till} bolagens egentliga kapitalbehov. Om ett café, ett pappersbruk och en konsultbyrå fick samma vinst, skulle de få lika mycket avdrag för kapitalinkomster. Företagens kapitalbehov eller hur kapitalintensiv produktionen är beaktas inte. Vidare påpekas att saknaden av att rulla fram ett negativt finansnetto ger nackdelar för företag som växlar mellan positivt och negativt resultat. De anser därför att rullningsregler måste existera. En fördel med schablonavdraget anses emellertid vara att det inte går att manipulera.98

Svenskt Näringsliv uttrycker också en grundläggande fundering om Sverige verkligen bör vara det första landet i världen att avvika från nettovinstbeskattningsprincipen och införa ett schablonavdrag.99 _{Huvudförslagets effekter på Sveriges ekonomi och skatteintäkter är svåra} att bedöma. De föreslagna reglerna kommer innebära en minskad skatt till 16.5 procent för företag med positivt finansnetto. Företag med ett negativt finansnetto som motsvarar mer är 25 procent av företagets resultat kommer emellertid få betala högre skatt. Dessa företag kan hamna i situationer där de måste betala skatt trots att de går med förlust.100

5.1.3 Fastighetsägarna Sverige

Fastighetsägarna Sverige förkastar kommitténs förslag och anser att det inte kommer leda till de förväntade effekterna. Förslagets konstruktion gynnar främst stabila, ofta äldre, företag med hög lönsamhet. Dessa företag har inte samma behov av lånat kapital som nystartade företag har och företag som vill växa och utveckla sin verksamhet. I de sistnämnda företagen

94 _{Svenskt Näringsliv, Remisstrande avseende slutbetänkandet Neutral Bolagsskatt (2014:40), s. 5.} 95 _{Svenskt Näringsliv, Remisstrande avseende slutbetänkandet Neutral Bolagsskatt (2014:40), s. 6.} 96 _{Svenskt Näringsliv, Remisstrande avseende slutbetänkandet Neutral Bolagsskatt (2014:40), s. 6.} 97 _{Svenskt Näringsliv, Remisstrande avseende slutbetänkandet Neutral Bolagsskatt (2014:40), s. 2.} 98 _{Svenskt Näringsliv, Remisstrande avseende slutbetänkandet Neutral Bolagsskatt (2014:40), s. 4.} 99 _{Svenskt Näringsliv, Remisstrande avseende slutbetänkandet Neutral Bolagsskatt (2014:40), s. 4.} 100 _{Svenskt Näringsliv, Remisstrande avseende slutbetänkandet Neutral Bolagsskatt (2014:40), s. 7-9.}

skapas primärt arbetstillfällen. Därför tror Fastighetsägarna att förslaget kommer påverka möjligheten att skapa sysselsättningen negativt och därmed vara skadligt för Sveriges lång-siktiga utveckling. Fastighetsägarna hänvisar till en rapport som visar på att tillväxtföretag har finansierats med lånat kapital under hela eller delar av sin utveckling. Tillväxt sker normalt på bekostnad av rörelsevinsten, vilket betyder att lånat kapital krävs för att finansiera tillväx-ten om vinstillväx-ten är för låg. De unga företagen och tillväxtföretagen, som enligt Fastighetsä-garna missgynnas, kan genom att inte få dra av sina verkliga kostnader få skatta för vinster som aldrig uppstått.101

Fastighetsägarna bedömer att förslaget kan slå hårt mot fastighetsbranschen. I förslaget tar kommittén för givet att fastighetsföretag generellt är mycket lönsamma, vilket inte stämmer. Trots att fastighetspriserna har stigit under de senaste åren är de underliggande marginalerna för fastighetsföretag små. Vidare är det svårt för fastighetsföretag att attrahera eget kapital. Vid nybyggande av fastigheter kan det ta flera år innan en investering i fastighetsbranschen ger avkastning, varför lånat kapital är en nödvändighet för branschen. Fastighetsägarnas be-dömning är därför att förslaget kommer att påverka fastighetsföretagens möjligheter att in-vestera i fastigheter negativt. På grund av att förslaget begränsar kassaflödet kommer troligt-vis värdet på fastigheter minska. Detta leder till ytterligare begränsade investeringsmöjligheter då lägre fastighetsvärden gör det svårt för fastighetsföretag att få lån. I en enkät genomförd av 326 fastighetsföretag uppgav 84 procent att investeringar i hyresbostäder skulle minska om förslaget genomfördes. För kommersiella fastigheter blev motsvarande siffra 70 procent, en tydlig indikation på hur mycket investeringarna skulle minska.102

Fastighetsägarna håller inte heller med kommittén om att neutraliteten mellan eget och lånat kapital uppnås med förslaget. Kommittén utgår ifrån att asymmetrin mellan finansieringsfor-merna ligger i att ränta är avdragsgill medan utdelning sker med beskattade pengar. Fastig-hetsägarna menar i stället att det är ränteavdrag hos en låntagare som skapar neutralitet mel-lan finansieringsformerna. För att demonstrera detta använder Fastighetsägarna följande ex-empel. Företag 1 kan investera 100 miljoner kronor den egna verksamheten och erhålla en avkastning på 6 miljoner kronor. Om företag 1 i stället lånar ut pengarna till företag 2 som

101 _{Fastighetsägarna Sveriges yttrande över SOU 2014:40 Neutral bolagsskatt s.1-2.} 102 _{Fastighetsägarna Sveriges yttrande över SOU 2014:40 Neutral bolagsskatt s. 3.}

investerar pengarna i den egna verksamheten med samma avkastning, 6 miljoner kronor, erhåller företag 1 en ränta på 4 miljoner kronor.103

Under ex. 1 illustreras hur mycket skatt företag 1 måste betala vid en investering i den egna verksamheten, 1.32. Om företaget väljer att låna ut pengarna till företag 2 blir den samman-lagda skatten för företagen 1.32 då företag 1 måste beskatta ränteinkomsten och företag 2 avkastningen. Detta illustreras under ex. 2. Under ex. 3 visas hur det skulle se ut om ränte-avdraget slopades.

Ex. 1 Ex. 2 Ex. 3

Tabell 3

(mkr) Egen

investe-ring

Långivare Låntagare Långivare Låntagare

Vinst 6 6 6

Ränta - 4 -4 4 -

Sk.pl. resultat 6 4 2 4 6

Skatt (22%) 1.32 0.88 0.44 0.88 1.32

Summa skatt 1.32 1,32 2,20

Skatteneutraliteten ligger enligt Fastighetsägarna i att räntan är avdragsgill då ex.1 och ex.2 enligt dagens regler beskattas sammanlagt lika hårt, trots att skatten i ex. 2 belastar två företag. Om ränteavdraget avskaffas skulle neutraliteten som finns idag mellan finansieringsformerna upphöra.104

5.1.4 Svenska Bankföreningen

Kommitténs förslag ogillas av den Svenska Bankföreningen. Svenska Bankföreningen påpe-kar, liksom Svenskt Näringsliv, att kommittén har utgått ifrån att eget och lånat kapital är synonymer. Svenska Bankföreningen menar att hänsyn måste tas till skillnaderna mellan

103 _{Fastighetsägarna Sveriges yttrande över SOU 2014:40 Neutral bolagsskatt s. 6.} 104 _{Fastighetsägarna Sveriges yttrande över SOU 2014:40 Neutral bolagsskatt s. 6.}

dessa finansieringsformer. Det är flera faktorer som påverkar valet av investeringsform och den skattemässiga skillnaden är bara en av dem.105

Svenska Bankföreningen anser att skattesystemet bör vara neutralt.106 _{De menar också att} nuvarande bolagsbeskattning är neutral.107 _{Asymmetrin mellan lånat och eget kapital som} förslaget utgår ifrån existerar endast för avdragsrätten för det enskilda bolaget. Bolag får göra avdrag för ränta med inte för utdelning/avkastning till aktieägare. Kommittén har emellertid inte tagit hänsyn till skattesystemet mellan oberoende företag. De föreslagna reglerna kom-mer istället skapa en asymmetri i det området. I nuvarande skattesystem skapas neutraliteten mellan oberoende företag genom symmetrin mellan avdragsrätt och skatteplikt. Räntekost-naden är avdragsgill för det betalande bolaget och ränteintäkten är skattepliktig för det mot-tagande bolaget. Utdelning till aktieägare är inte avdragsgill för det utbetalande bolaget och erhållen utdelning är inte skattepliktig för det mottagande bolaget. Kommitténs förslag kom-mer bryta denna symmetri då räntekostnaden inte blir avdragsgill men ränteintäkten fortfa-rande blir skattepliktig.108 _{Det här leder till kedjebeskattning.}109

Svenska Bankföreningen uttrycker också att förslaget gör ett avsteg från nettovinstbeskatt-ningsprincipen och att hänsyn inte tas till företags kapitalbehov eller hur kapitalintensiv pro-duktionen är. Det här kommer bidra till att vissa företag blir klara “vinnare” och andra klara “förlorare”. Företag med stort kapitalbehov kommer missgynnas medan företag med litet kapitalbehov kommer gynnas. För att uppnå förslagets syfte med att öka investeringar före-slår Svensk Bankföreningen istället ett system där avdrag medges för kostnaden för finansie-ring med både eget och lånat kapital.110

105 _{Svenska Bankföreningen, Företagsskattekommitténs slutbetänkande - Neutral bolagsskatt - för ökad effektivitet och} stabilitet, 2014-10-27, s. 5-6.

106 _{Svenska Bankföreningen, Företagsskattekommitténs slutbetänkande - Neutral bolagsskatt - för ökad effektivitet och} stabilitet, 2014-10-27, s. 1.

107 _{Svenska Bankföreningen, Företagsskattekommitténs slutbetänkande - Neutral bolagsskatt - för ökad effektivitet och} stabilitet, 2014-10-27, s. 8.

108 _{Svenska Bankföreningen, Företagsskattekommitténs slutbetänkande - Neutral bolagsskatt - för ökad effektivitet och} stabilitet, 2014-10-27, s. 4.

109 _{Svenska Bankföreningen, Företagsskattekommitténs slutbetänkande - Neutral bolagsskatt - för ökad effektivitet och} stabilitet, 2014-10-27, s. 10.

110 _{Svenska Bankföreningen, Företagsskattekommitténs slutbetänkande - Neutral bolagsskatt - för ökad effektivitet och} stabilitet, 2014-10-27, s. 4.

5.1.5 International Chamber of Commerce (ICC)

ICC avstyrker kommitténs förslag. De anser dock att det vore positivt om de nuvarande reglerna om ränteavdragsbegränsningar slopades då de är utformade på ett sätt som leder till stora tillämpningsproblem. Den största anledningen till att ICC avslår förslaget är för att det är internationellt oprövat och inte återfinns i något annat land. Inför Sverige de föreslagna reglerna kan därför konkurrenskraften påverkas och utländska investeringar hämmas.111

Vidare anser ICC att begreppet finansiella instrument är ett så pass centralt begrepp inkomst-skattemässigt att det inte är lämpligt att hänvisa till årsredovisningslagen. Årsredovisningsla-gen innehåller dessutom inÅrsredovisningsla-gen uttrycklig definition av begreppet, varför hänvisninÅrsredovisningsla-gen eÅrsredovisningsla-gent- egent-ligen sker till redovisningsnormer. Redovisningsnormer förändras tidvis och en förändring kan få stora effekter på beskattningen. Tillämpningsproblem av reglerna kan uppstå, både för skattskyldiga och myndigheter.112

5.2

Övriga åsikter

5.2.1 Hans Lind, professor i företagsekonomi

Hans Lind, professor i företagsekonomi, har också kommenterat kommitténs förslag. Han förespråkar, detsamma som Fastighetsägarna Sverige, att skattebelastningen för lånat och eget kapital är lika. Skatten för det lånade kapitalet är uppdelat mellan långivaren och lånta-garen. Vidare visar han att lånat kapital inte är gynnat genom följande exempel:113

Ett företag ska göra en investering på 100 kr. Investeringen kan göras med lånade pengar från en bank eller med eget kapital. Företaget och banken betalar 22 procent skatt. Vi antar att företagets aktieägare har ett avkastningskrav på företaget på 5 kr. Bankens aktieägare har ett avkastningskrav på banken på 5 kr. Avkastningskravet betalas efter att företaget och ban-ken betalat skatt och avkastningskravet före skatt blir därför 6.4 procent (5/0,78). Om före-taget lånar pengarna av banken måste de alltså betala ränta på 6.4 procent. Räntan blir 6.4 procent för att banken ska få tillräcklig avkastning till sina aktieägare. På grund av avdrags-rätten för räntan blir investeringen lönsam så fort inkomsterna från investeringen överstiger

111 _{International Chamber of Commerce Företagsskattekommitténs slutbetänkande - Neutral bolagsskatt - för ökad} ef-fektivitet och stabilitet, 2014-10-24, s. 2.

112 _{International Chamber of Commerce Företagsskattekommitténs slutbetänkande - Neutral bolagsskatt - för ökad} ef-fektivitet och stabilitet, 2014-10-24, s. 2.

6.4 kr. Om företaget använder eget kapital måste de betala sina aktieägare 5 kr efter skatt, 6.4 kr före skatt vilket är detsamma som vid lånat kapital. För att investeringen ska vara lönsam krävs här också att inkomsten överstiger 6.4 kr.114 _{För att förtydliga exemplet illustreras är en} tabell av företaget situation:

Tabell 4

Eget kapital Lånat kapital

Avkastning före skatt 6,4 (5/0,78) 6,4

Avkastning efter skatt 5 6,4

Inkomst som krävs för att investeringen ska vara lön-sam

<6,4 <6,4

Hans Lind menar att exemplet visar att investeringar inte blir mer lönsamma om de finan-sieras med lånat kapital än med eget kapital. Lånat kapital är därför inte gynnat och ränteav-dragen leder inte till någon snedvridning av finansieringsvalet. Slutligen menar Hans Lind att kommitténs föreslagna regler saknar principiell grund.115

5.2.2 Deloitte

Deloitte anser att kommitténs huvudförslag kommer minska den kraftiga asymmetri som idag existerar mellan lånat och eget kapital. De föreslagna reglerna är emellertid komplicerade och kommer skapa gränsdragningsproblem. Modellen av ett schablonavdrag var oväntad på grund av att det är internationellt oprövat. Schablonavdraget kommer i praktiken leda till en sänkning av bolagsskatten. Lägre bolagsskatt har en positiv inverkan på Sveriges investe-ringsklimat. Sänkningen väger också upp för avdragsförbudet för negativt finansnetto. De-loitte undrar dock om bara en sänkning av bolagsskatten kan göras istället för att införa finansieringsavdragets komplicerade regler.116

114 _{Lind Fastighetsnytt nummer 5, 2014.} 115 _{Lind Fastighetsnytt nummer 5, 2014.} 116 _{Deloitte, 2014-06-12.}

5.3

Sammanfattning

Majoriteten av åsikterna är kritiska till förslaget. Endast Skatteverket finner att förslaget ska ligga till grund för ny lagstiftning. Svenskt Näringsliv, ICC och Deloitte anser att en föränd-ring av rättsläget bör ske. De tycker dock inte att förslaget bör ligga till grund för ny lagstift-ning med anledlagstift-ning av att det är internationellt oprövat, det skapar tillämplagstift-ningsproblem och gränsdragningsproblem. Svenska Bankföreningen, Fastighetsägarna Sverige och Hans Lind anser att det är just ränteavdragen som skapar neutralitet mellan lånat och eget kapital.

6 Analys

6.1

Vad är neutralitet/likformighet?

Vad som är neutralt och likformigt kan uppfattas på olika sätt. Enligt neutralitetsprincipen är skatten neutral när den inte påverkar ett företags val mellan olika handlingsalternativ. Skat-ten är likformig när den är rättvist fördelad mellan skattebetalare och när företag i samma ekonomiska situation betalar lika mycket skatt. I utredningen har vi dock funnit att begrep-pen ofta används utan en förklaring av vad begrepbegrep-pen innebär för skribenten. Exempelvis används begreppet neutralt utan förklaring till om det är neutralitetsprincipen som syftas på. I förslaget används begreppet neutralitet som en motsats till asymmetri. Vi finner att likfor-mighet också är en motsats till asymmetri. Begreppen är likartade, därför anser vi att båda utgör begreppet neutralitet. För att undersöka om nuvarande regler och om förslaget är ne-utralt måste därför både neutralitetsprincipen och likformighetsprincipen utredas. För eget och lånat kapital upprätthålls neutralitetsprincipen om skattesystemet inte påverkar valet av finansieringsform. Likformighetsprincipens detaljutformning upprätthålls om inkomster och utgifter beskattas lika oavsett finansiering med eget eller lånat kapital. Den övergripande lik-formighetsprincipen upprätthålls om skattesystemet och skatten är rättvist fördelad mellan finansieringsformerna.

6.2

Är rättsläget neutralt idag?

Som bland annat remissyttrandena visar råder det delade meningar om nuvarande regler medför asymmetri mellan lånat och eget kapital. Vissa anser att ränteavdragen skapar asym-metri, medan andra anser att ränteavdraget skapar neutralitet. Idag är det uppenbart att skat-tesystemet påverkar valet av investeringsform för det enskilda bolaget. Ett bolag som väljer att investera med eget kapital betalar högre skatt än om företaget gjort investeringen med lånat kapital. Kostnaden för eget kapital blir högre än för lånat kapital. Avkastningen före skatt måste vara högre för eget kapital för att kunna uppfylla aktieägares avkastningskrav. Avdragsrätten för ränta respektive avdragsförbudet för utdelning skapar idag en asymmetri för det enskilda bolaget. Med andra ord strider nuvarande system mot neutralitetsprincipen på grund av att skatten för det enskilda bolaget blir högre med investering med eget kapital. Detta kan leda till att företag hellre investerar med lånat än eget kapital. Neutraliteten kan dock granskas på olika sätt. Granskningen av neutralitet kan göras, som Hans Linds exempel visar i avsnitt 5.6.1, genom att titta på lönsamheten av investeringen. Lönsamheten på själva

investeringen blir enligt Hans Lind detsamma oavsett finansieringsval. Om så är fallet existe-rar ingen asymmetri mellan lånat och eget kapital. Problemet som vi ser är att Hans Lind har utgått ifrån att räntan och avkastningskravet är detsamma före skatt. Avkastning till aktieä-gare utbetalas dock efter skatt, alltså är det den siffran som är relevant. Om räntan och av-kastningskravet efter skatt är detsamma ser vi situationen så här:

Tabell 5

Eget kapital Lånat kapital

Avkastning före skatt 6.4 (5/0,78) 5

Avkastning efter skatt 5 5

Inkomst som krävs för att investeringen ska vara lön-sam

6,4 5

Ett företag som gör en investering med eget kapital måste få en högre bruttoavkastning för att investeringen ska vara lönsam. Vi anser därför att Hans Linds exempel inte motbevisar asymmetrins existens. Vi menar inte att Hans Linds exempel visar en felaktig bild av rättslä-get. Han visar att neutralitet existerar genom att skatten är likformig och rättvist fördelad mellan företaget och banken. Utgångspunkten i att bankens aktieägare och företagets aktieä-gare har samma avkastningskrav innebär dock inte att rättsläget är neutralt för det enskilda bolaget. För det enskilda bolaget kan det inte anses relevant att bankens och företagets ak-tieägare har samma avkastningskrav från början. Företaget har intresse av att veta kostnaden för de olika finansieringsalternativen. Vid en granskning av kostnaden ut perspektivet att avkastningen och räntan är detsamma efter skatt är det uppenbart att eget kapital kostar mer. Det är möjligt att ett helhetsperspektiv rättfärdigar hur asymmetrin påverkar det enskilda bolaget men för det enskilda bolaget är neutralitetsprincipen inte uppnådd.

Neutraliteten kan som vi visat analyseras genom olika perspektiv. Fastighetsägarnas exempel ovan visar att den skattemässiga effekten är lika hög vid en investering gjord med lånat som eget kapital. Skillnaden blir att skatten vid lånat kapital är fördelad på långivare och låntagare. Därför anser Fastighetsägarna att det föreligger neutralitet mellan finansieringsformerna. För

att skattesystemet ska vara neutralt anser vi att båda principer ska vara uppnådda. Den sam-manlagda skattebelastningen ger inte uttryck för neutralitetsprincipen utan endast likformig-hetsprincipen. Den övergripande likformighetsprincipen innebär att skatten på eget och lånat kapital ska vara rättvis och likformig ur ett samhällsperspektiv, rättvist fördelad på skattebe-talare. Ur ett samhällsperspektiv, är skattebelastningen i dagsläget på eget och lånat kapital likvärdig. Staten får in lika mycket skatt oavsett finansieringsform. Hand Linds exempel ger också, som vi tidigare påpekat, uttryck för likformighet. Den övergripande likformighets-principen är därför enligt vår mening uppnådd.

Företag i samma ekonomiska situation ska beskattas lika enligt den detaljutformade likfor-mighetsprincipen. Företag beskattas idag olika om de har valt olika finansieringsformer. In-komster beskattas lika oavsett finansiering med lånat eller eget kapital. Finansieringskostna-derna behandlas dock olika. SkillnaFinansieringskostna-derna i avdragsrätten gör att det skattemässiga resultatet skiljer sig åt. Därför menar vi att dagens regler inte stämmer överens med den detaljutfor-made likformighetsprincipen.

6.3

Skapar förslaget neutralitet?

Genom de föreslagna reglerna får avdrag för finansiella kostnader endast göras mot finansi-ella intäkter. Schablonavdraget är neutralt för att det inte påverkas av förtagets val av finansieringsform. Schablonavdraget är ett avdrag på 25 procent av företagets skatte-mässiga resultat och får göras oavsett om företaget gjort investeringar med lånat eller

eget kapital. De nya reglerna påverkar inte valet av finansieringsform på grund av att lånat

kapital inte längre gynnas. Som visas i tabell 1 och 2 behandlas finansieringskostnaden lika oavsett finansieringsform. Vi anser därför att de föreslagna reglerna upprätthåller neutrali-tetsprincipen. När det kommer till den detaljutformade likformighetsprincipen tycker vi att de föreslagna reglerna upprätthåller principen. Lika inkomst och kostnader beskattas lika oavsett investering med lånat eller eget kapital.

I dagsläget är den sammanlagda skatten lika för investeringar gjorda med lånat och eget ka-pital. De föreslagna reglerna kommer slopa avdragsrätten för ränta vilket kommer leda till att den sammanlagda skatten för investeringar med lånat kapital blir högre än för investeringar med eget kapital (se tabell 3). Skatten blir enligt vår mening inte rättvist fördelad mellan skat-tebetalare. Förslaget kommer också, som Svenska Bankföreningen och Svenskt Näringsliv