Författare
Peter Wretling
FoU-enhet
Drift och underhåll
Projektnummer
80450
Projektnamn
Effekt på antalet skadade och
dödade personer av sänkt
hastighetsgräns i Region Norr
Uppdragsgivare
Vägverket, Region Norr
Distribution
Fri
VTI notat 74-2000
Effekt på antalet skadade och
dödade personer av sänkt
hastighetsgräns i Region Norr
vintrarna 94/95–99/00
Innehållsförteckning
Sid
1 Bakgrund och syfte 3
2 Data 4
3 Analys 5
3.1 Skadade personer och olyckor 5
3.1.1 Dödade och svårt skadade personer 5
3.1.2 Olyckor 9
3.2 Potenssamband 12
1
Bakgrund och syfte
På uppdrag av Vägverket Region Norr har VTI studerat effekten på skadade och dödade personer av sänkt hastighetsgräns och osaltad vinterväghållning vintrarna 94/95–96/97. Resultaten finns redovisade i VTI notat 44-1998 [Wretling 1998].
Slutsatsen blev att effekten på antalet dödade och skadade personer samt på an-talet polisrapporterade olyckor på väg E4 i Region Norr av sänkt hastighetsgräns och osaltad vinterväghållning är positiv.
Nu finns det ytterligare tre vintrar att komplettera analysen med, vintrarna 97/98, 98/99 samt 99/00. Avsnittet om effekten på antalet skadade och dödade personer och på olyckor uppdateras med tre vintrar.
En studie som föregick ovan nämnda var att studera effekten på väglag och hastighet av osaltad vinterväghållning och sänkt hastighetsgräns [Wretling och Öberg 1997]. Syftet var att följa upp hur väglagsfördelningen förändras när man slutar salta och hur medelhastigheten på is/snöväglag förändras när hastighets-gränsen sänks från 110 km/h till 90 km/h. Slutsatsen blev att sänkningen av hastighetsgränsen resulterar i att medelhastigheten för personbilar på is/snöväglag sänks med 2−5 km/h vid 90 km/h jämfört med vid 110 km/h.
Syftet med föreliggande undersökningen är att följa upp om den sänkta hastig-hetsgränsen haft någon effekt på antalet skadade och dödade personer samt på antalet polisrapporterade olyckor.
2
Data
Uppgifter om antalet olyckor och antalet skadade personer (uppdelade i dödade, svårt och lindrigt skadade) i olyckorna är hämtade från Vägverkets olycksregister (ViTS). På väg E4 i Region Norr (Norrbottens och Västerbottens län) har bredden förändrats (breddats) för några vägpartier under perioden. Dessa väg-partier har exkluderats i analysen.
Effekten av vinterväghållning varierar mycket mellan olika vintrar. Det är där-för viktigt att vid studier av där-förändrad vinterväghållning i ett provområde samti-digt göra motsvarande studier i ett kontrollområde där inga förändringar vidtas.
Kontrollmaterialet är från väg E14 i angränsande Region Mitt samt också från väg E10 i Region Norr. Dessa vägar har haft oförändrad hastighetsgräns och vinterväghållning under aktuella vintrar. Undantaget är E14 i Region Mitt som vintern 99/00 sänkte hastighetsgränsen från 110 km/h till 90 km/h. Vintern 99/00 är alltså inte med i kontrollområdet. E14 hette tidigare E75 och E10 Riksväg 98.
Provområde Kontrollområde
E4 i Region Norr Rv 98 i Region Norr och E 75 i
Region Mitt
E10 i Region Norr och E14 i Region
Mitt Förevintrar 88/89, 89/90, 90/91, 91/92, 92/93, 93/94 88/89, 89/90, 90/91, 91/92, 92/93, 93/94 Eftervintrar 94/95, 95/96, 96/97, 97/98, 98/99, 99/00 94/95, 95/96, 96/97, 97/98, 98/99, 99/00 Vinterperioden som avses är 1:e december till och med 31:e mars.
3
Analys
För att studera effekten av förändringarna på antalet skadade och dödade personer jämförs antalet skadade och dödade personer på väg E4 i Region Norr under de sex försöksvintrarna med antalet på samma vägnät tre vintrar före förändringarna. Samma jämförelse görs också för olyckorna.
För att beakta nollvisionen som Vägverket antagit inom trafiksäkerhetsområdet och som innebär att dödsfall och svåra personskador skall förebyggas analyseras i första hand dödade och svårt skadade.
3.1 Skadade personer och olyckor
3.1.1 Dödade och svårt skadade personer
Uppföljningen av antalet dödade och svårt skadade personer har haft som syfte att ge svar på om den sänkta hastighetsgränsen och den förändrade vinterväghåll-ningen haft någon positiv trafiksäkerhetseffekt.
I tabell 1–3 redovisas antalet skadade personer under de olika vinterperioderna och med angiven svårhetsgrad på E4 i Region Norr, Rv98 och E10 i Region Norr respektive E75 och E14 i Region Mitt.
Tabell 1 Antal skadade personer under de olika vinterperioderna och med
an-given svårhetsgrad på E4 i Region Norr.
Dödade Svårt skadade Lindrigt skadade Egendoms-skadeolyckor 1988/89 1 27 44 145 1989/90 2 14 36 169 1990/91 2 22 46 220 1991/92 3 18 38 157 1992/93 5 11 25 226 1993/94 1 14 47 202 Totalt 14 106 236 1119 1994/95 7 10 57 201 1995/96 0 3 38 90 1996/97 2 2 33 183 1997/98 1 8 43 130 1998/99 0 8 38 144 1999/00 1 12 57 117* Totalt 11 43 266 865
Tabell 2 Antal skadade personer under de olika vinterperioderna och med
an-given svårhetsgrad på E10 (Rv98 1988/89-1990/91) i Region Norr.
Dödade Svårt skadade Lindrigt skadade Egendoms-skadeolyckor 1988/89 2 1 1 225 1989/90 0 1 11 304 1990/91 1 7 11 404 1991/92 1 1 11 224 1992/93 1 1 7 68 1993/94 1 0 13 158 Totalt 6 11 54 1383 1994/95 0 4 5 177 1995/96 1 1 4 142 1996/97 3 4 9 143 1997/98 2 9 7 120 1998/99 0 2 10 106 1999/00 0 7 8 104* Totalt 6 27 43 792
* Under 2000 registreras enbart klövviltolyckor.
Tabell 3 Antal skadade personer under de olika vinterperioderna och med
an-given svårhetsgrad på E14 (E75 1988/89-1990/91) i Region Mitt.
Dödade Svårt skadade Lindrigt skadade Egendoms-skadeolyckor 1988/89 4 11 26 58 1989/90 0 7 18 61 1990/91 3 16 25 101 1991/92 5 15 24 72 1992/93 1 4 10 145 1993/94 3 12 41 86 Totalt 16 65 144 523 1994/95 0 8 30 90 1995/96 0 15 31 77 1996/97 1 6 28 94 1997/98 2 8 26 81 1998/99 2 13 34 96 Totalt 5 54 178 492
I figur 1 redovisas antal dödade och svårt skadade personer under respektive vinterperiod för prov- respektive kontrollområdet.
0 5 10 15 20 25 30 88/8 9 89/9 0 90/9 1 91/9 2 92/9 3 93/9 4 94/9 5 95/9 6 96/9 7 97/9 8 98/9 9 99/0 0 Vinterperiod A n ta l dödade och svår t skadade per s oner Prov Kontroll
Figur 1 Dödade och svårt skadade personer.
Antalet dödade och svårt skadade personer under vinterperioderna är få till antalet och skillnaderna mellan vintrarna är stor och kan till stor del bero på tillfälligheter (slumpen). I figuren ovan är vinterperioderna (88/89–93/94) föreperiod och de följande (94/95–99/00) efterperiod. Efter det låga antalet dödade och skadade personer vintrarna 95/96 och 96/97 har antalet ökat de nästföljande vintrarna. Ingen fördelning på olyckstyp har gjorts.
Man kan alltid spekulera om orsaken varför åtgärderna inte haft en direkt effekt första vintern (94/95); att antalet skadade och dödade ökade jämfört med vintern innan. En förklaring kan vara att det tar ett år att för väghållare och trafikanter att anpassa sig till förändringen. Vintern 94/95 var mildare än vintern innan så upp-gången förklaras inte av mycket is eller snö på vägarna. Det kan givetvis också bara vara tillfälligheter.
Tabell 4 Dödade och svårt skadade i kontroll- och provgrupp i före- och
efter-perioden. Prov område Kontroll område Före 120 98 Efter 54 88
Som komplement till analysen ovan jämförs även antalet dödade och svårt skadade personer under vinterperioderna med motsvarande antal under sommar-perioden innan vintern. I tabell 7 redovisas antal dödade och svårt skadade personer på E4 i Region Norr under sommarperioderna åren 1994–1999. Med sommarperiod avses 1:e maj t.o.m. 30:e september.
Tabell 5 Antal dödade och svårt skadade under sommarperioderna 1994–1999
på E4 i Region Norr. Dödade Svårt skadade Före 1988 7 48 1989 10 40 1990 8 60 1991 14 32 1992 6 41 1993 1 32 Total 46 253 Efter 1994 8 34 1995 4 16 1996 10 31 1997 6 36 1998 1 46 1999 0 52 Total 29 215
I tabell 6 redovisas andelen vinterskadade.
Tabell 6 Andel vinterskadade (dödade och svårt skadade) på E4 i Region Norr
för före- respektive efterperioden.
Föreperiod Efterperiod Vinterperiod Andel vinterskadade (%) Vinterperiod Andel vinterskadade (%) 1988/89 34 1994/95 29 1989/90 24 1995/96 13 1990/91 26 1996/97 9 1991/92 31 1997/98 18 1992/93 25 1998/99 15 1993/94 31 1999/00 20 Total 29 Total 18
För hela föreperioden var det andelen vinterskadade 29%. Detta kan jämföras med efterperiodens andel vinterskadade på 18 %. Även denna jämförelse indikerar att den sänkta hastighetsgränsen under vintern haft en positiv trafiksäkerhetseffekt.
3.1.2 Olyckor
Som det framgick av föregående avsnitt är antalet dödade och svårt skadade få till antalet och att osäkerheten därmed i resultaten blir stor. Därför görs motsvarande analys även för samtliga polisrapporterade olyckor.
Fr.o.m. år 2000 registreras inte Vägverket vägtrafikolyckor utan personskador. I Region Norr registrerades utöver personskadeolyckorna olyckor med klövvilt. Följden av detta blir att vinterperioden 99/00 måste utgå i analysen p.g.a. icke jämförbara uppgifter.
Tabell 7 Antal olyckor under vinterperioderna 88/89-98/99 på E4 i Region Norr.
Olyckor 1988/89 193 1989/90 203 1990/91 261 1991/92 193 1992/93 226 1993/94 202 Totalt 1278 1994/95 201 1995/96 90 1996/97 183 1997/98 162 1998/99 169 Totalt 805
Tabell 8 Antal olyckor under vinterperioderna 91/92–98/99 på E10 (Rv98
1988/89–1990/91) i Region Norr. Olyckor 1988/89 229 1989/90 311 1990/91 414 1991/92 231 1992/93 75 1993/94 167 Totalt 1427 1994/95 183 1995/96 146
Tabell 9 Antal olyckor under vinterperioderna 91/92–98/99 på E14 i Region Mitt. Olyckor 1988/89 78 1989/90 79 1990/91 126 1991/92 103 1992/93 154 1993/94 116 Totalt 656 1994/95 112 1995/96 102 1996/97 116 1997/98 81 1998/99 96 Totalt 507
I figur 2 redovisas antal olyckor under respektive vinterperiod.
0 100 200 300 400 500 600 88/8 9 89/9 0 90/9 1 91/9 2 92/9 3 93/9 4 94/9 5 95/9 6 96/9 7 97/9 8 98/9 9 Vinterperiod Antal olycko r Prov Kontroll
Figur 2 Antal olyckor.
Relativa skillnaderna mellan vintrarna är mindre jämfört med dödade och skadade personer. I början av föreperioden var antalet olyckor klart fler i kontrollområdet. Därefter har skillnaden minskat. I figuren ovan är vinterperioderna 88/89–93/94 föreperiod och de följande, 94/95–98/99, efterperiod.
Tabell 10 Olyckor i kontroll- och provgrupp i före- och efterperioden. Prov-område Kontroll-område Före 1278 2083 Efter 805 1226
Om ingen förändring av hastighetsgräns hade införts så kan man förutsätta att antalet olyckor skulle varit 752 ((1278*1226)/2083). I så fall finns det ingen skill-nad mellan prov- och kontrollområde. Skillskill-naden mellan teoretiska 752 och verk-liga 805 beror på förändringen (under förutsättning att allt annat är oförändrat). Trafiksäkerhetsutvecklingen är negativ +7% (-4% − +20%), men i och med att ”nollan” täcks av konfidensintervallet är det inte statistiskt säkerställt att olyckorna ökat.
Även för olyckorna jämförs antalet under vinterperioden med antalet under sommarperioden innan. I tabell 11 redovisas antalet olyckor under sommar-perioden (1/5–30/9) åren 1988–1999.
Tabell 11 Antal olyckor under sommarperioderna 1994–1999 på E4 i Region
Norr. Olyckor Före 1988 248 1989 280 1990 274 1991 274 1992 217 1993 209 Total 1502 Efter 1994 266 1995 248 1996 234 1997 226 1998 236 1999 233 Total 1443
I tabell 12 redovisas andel vinterolyckor på E4 i Region Norr för före- respektive efterperioden.
Tabell 12 Andel vinterolyckor på E4 i Region Norr för före- respektive
efter-perioden. Föreperiod Efterperiod Vinterperiod Andel vinterolyckor (%) Vinterperiod Andel vinterolyckor (%) 1988/89 44 1994/95 43 1989/90 42 1995/96 27 1990/91 49 1996/97 44 1991/92 41 1997/98 42 1992/93 51 1998/99 42 1993/94 49 Total 46 Total 40
Andelen vinterolyckor var under föreperioden 46% och under efterperioden 40%. Resultatet tyder på att den sänkta hastighetsgränsen haft en positiv effekt på an-delen vinterolyckor.
Vid jämförelse med kontrollområde erhölls en negativ trafiksäkerhetseffekt. Resultatet berodde till viss del på det höga antalet olyckor under en vinter under föreperioden i kontrollområdet. Om man i stället jämför antalet vinterolyckor med antalet sommarolyckor för samma sträcka försvinner denna effekt.
3.2 Potenssamband
En metod för att skatta effekten av en trafiksäkerhetsförändring är att beräkna de s.k. potenssambanden [Nilsson 2000]. För detta behövs uppgifter över bilisters medelhastighet. I samband med uppdraget att studera effekten på väglag och hastighet av osaltad vinterväghållning och sänkt hastighetsgräns mättes hastig-heten [Wretling och Öberg 1997]. För sex mätpunkter på E4 i Region Norr finns personbilars medelhastighet vid torr barmark och vid is/snöväglag för vintrarna 94/95, 95/96 och 96/97. Mätpunkterna är V Haparanda, V Kalix, N Rutvik, S Ersnäs, N Bureå och S Umeå.
För varje vinter beräknas en genomsnittlig medelhastighet, vid is-/snöväglag, baserat på medelhastigheten för varje enskild mätpunkt. Viktning görs med hjälp av trafikflödet i varje enskild punkt. För vintern 94/95 blir denna 91,1 km/h, för vintern 95/96 94,1 km/h och för vintern 96/97 90,7 km/h.
Tyvärr saknas det uppgifter över medelhastighet på E4 i Region Norr vintern innan förändringen. I stället får ett antagande användas. Av de resultat som presenteras i [Nilsson och Obrenovic 2000] framkommer det att på E22 vintern 96/97 minskade den faktiska hastigheten vid barmark med 6–8 km/h när hastig-hetsgränsen sänktes från 110 till 90 km/h. Hastighetsmätningar som redovisas i [Andersson 2000] gav att personbilars medelhastighet i Region Norr i stort sett var oförändrad (-0,5 km/h) när hastighetsgränsen sänktes till 90 km/h från
När hastighetsgränsen på E4 i Region Norr sänktes från 110 km/h till 90 km/h innebar detta att medelhastigheten sjönk med 6 km/h (I).
När hastighetsgränsen på E4 i Region Norr sänktes från 110 km/h till 90 km/h innebar detta att medelhastigheten var oförändrad (II).
Det är rimligt att anta den verkliga förändringen av hastighetsförändringen låg inom intervallet av de bägge antagandena.
Potenssambanden för döds- och svåra personskadeolyckor, för dödade och svårt skadade personer, för personskadeolyckor samt för skadade personer ser ut enligt följande:
Döds- och svåra personskadeolyckor:
0 3 0 1 1 ( ) y v v y =
Tabell 13 Medelhastighet, döds- och svåra personskadeolyckor samt döds- och svåra personskadeolyckor enligt modell på E4 i Region Norr.
Medelhastighet Döds- och svåra
personskade-olyckor
Döds- och svåra personskadeolyckor enligt
modell
Antagande I Antagande II Antagande I Antagande II
93/94 97,1 (v0) 91,1 (v0) 11 (y0)
94/95 91,1 (v1) 91,1 (v1) 12 9 (y1) 11 (y1)
95/96 94,1 (v1) 94,1 (v1) 4 10 (y1) 12 (y1)
96/97 90,7 (v1) 90,7 (v1) 3 9 (y1) 11 (y1)
Dödade och svårt skadade personer:
) ( ) ( ) ( 0 0 6 0 1 0 3 0 1 1 z y v v y v v z = + −
Tabell 14 Medelhastighet, dödade och svårt personer samt dödade och svårt personer enligt modell på E4 i Region Norr.
Medelhastighet Dödade och
svårt skadade personer
Dödade och svårt skadade personer
enligt modell
Antagande I Antagande II Antagande I Antagande II
Alla personskadeolyckor: 0 2 0 1 1 ( ) y v v y =
Tabell 15 Medelhastighet, personskadeolyckor samt personskadeolyckor enligt modell på E4 i Region Norr.
Medelhastighet
Personskade-olyckor
Personskadeolyckor enligt modell
Antagande I Antagande II Antagande I Antagande II
93/94 97,1 (v0) 91,1 (v0) 45 (y0)
94/95 91,1 (v1) 91,1 (v1) 57 40 (y1) 45 (y1)
95/96 94,1 (v1) 94,1 (v1) 30 42 (y1) 48 (y1)
96/97 90,7 (v1) 90,7 (v1) 36 39 (y1) 45 (y1)
Alla skadade personer:
) ( ) ( ) ( 0 0 4 0 1 0 2 0 1 1 z y v v y v v y = + −
Tabell 16 Medelhastighet, skadade personer samt skadade personer enligt modell på E4 i Region Norr.
Medelhastighet Skadade
personer
Skadade personer enligt modell
Antagande I Antagande II Antagande I Antagande II
93/94 97,1 (v0) 91,1 (v0) 62 (z0)
94/95 91,1 (v1) 91,1 (v1) 74 53 (y1) 62 (y1)
95/96 94,1 (v1) 94,1 (v1) 41 57 (y1) 67 (y1)
96/97 90,7 (v1) 90,7 (v1) 37 52 (y1) 62 (y1)
Av tabellerna 13–16 framgår det att under antagande I innebär den sänkta hastig-hetsgränsen att antalet personskadeolyckor respektive antalet skadade personer minskar med ungefär 20% enligt modellen. Detta gäller oavsett svårhetsgrad eller skadegrad. Under antagande II är minskningen något större. I verkligheten ökade antalet vinter 94/95 med ungefär 10-25% och minskade vintrarna 95/96 och 96/97 med ungefär 35–80%.
4
Referenser
Wretling, P & Öberg, G: Effekt på väglag och hastighet av osaltad vinterväg-hållning och sänkt hastighetsgräns. Försök på E4 i Region Norr vintrarna 1994/95, 1995/96 och 1996/97. VTI meddelande 826, Statens väg- och transportforskningsinstitut. Linköping 1997.
Wretling, P: Effekt antalet skadade och dödade personer av sänkt hastighets-gräns och osaltad vinterväghållning i Region Norr. VTI notat 44-1998, Statens väg- och transportforskningsinstitut. Linköping 1998.
Nilsson, G & Obrenovic, A: Sänkning av hastighetsgränsen 110 km/h till 90 km/h. VTI meddelande 899, Statens väg- och transportforskningsinstitut. Linköping 2000.
Andersson, G: Sänkta hastighetsgränser vintern 1999-2000. Trafiksäkerhets-effekter, hastighetseffekter och bilförares synpunkter. VTI notat 58-2000, Statens väg- och transportforskningsinstitut. Linköping 2000.
Nilsson, G: Hastighetsförändringar och trafiksäkerhetseffekter. ”Potensmo-dellen”. VTI notat 76-2000, Statens väg- och transportforskningsinstitut. Under arbete.
