Örebro universitet HumUS
Historia
Läroboken och genus
En undersökning av skolans dominerande läromedel
Joel Gustafsson Kandidatuppsats Handledare: Jimmy Engren Vårterminen 2019
Abstract
The purpose of this thesis paper has been to study three textbooks from Historia 1b and their chapters about World War 2. The theory influencing the paper is the gender theory by Yvonne Hirdmann, and the studied books are Alla tiders historia 1b, Historia 1b – Den lilla
människan och de stora sammanhangen and Perspektiv på historien 1b. The thesis paper
shows that men are presented as the norm in both the history itself, but also in the way the textbooks’ authors are retelling history. For example, one of the books authors is writing about workers and female workers in the same context. Women as a group are given a more descriptive writing than the individual females, while the individual men are more described than the group of men, who are almost exclusively written and described as soldiers. The authors of Alla tiders historia and Perspektiv på historien 1b have done a good job describing how the society changed during the time that has been studied, with women granted the right to vote, and the right to attend high school in Sweden were introduced. Women also got better conditions on the labor market, but this was only when the men were called into the war.
Perspektiv på historien 1b is the most equally written textbook, as it does not make own
divisions between men and women in text.
Innehållsförteckning
ABSTRACT ... 1. INLEDNING ... 1 1.2FORSKNINGSLÄGE ... 2 1.2.1 Läroböcker ... 2 1.2.2 Genus i läroböckerna ... 3 1.2.3 Sammanfattning av forskningsläge ... 71.3SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR ... 7
1.4BAKGRUND ... 7
1.5TEORETISK UTGÅNGSPUNKT ... 8
1.5.1 Genus ... 8
1.5.2 Makt i genusrelationer ... 11
1.5.3 Fördelar och nackdelar med Hirdmans genusteori ... 11
1.6.KÄLLMATERIAL ... 12
1.6.1 Alla tiders historia 1b ... 12
1.6.2 Historia 1b – Den lilla människan och de stora sammanhangen ... 12
1.6.3 Perspektiv på historia 1b ... 13
1.6.4 Urval och avgränsningar ... 13
1.7METOD ... 14
2. ANALYS ... 15
2.1KVINNOR SOM AKTÖRER ... 15
2.1.1 Kvinnor som aktörer i diktaturer ... 15
2.1.2 Kvinnor som aktörer i demokratier ... 17
2.1.3 Kvinnor som aktörer i krig ... 21
2.1.4 Kvinnan som individuell aktör ... 22
2.2MÄN SOM AKTÖRER ... 23
2.2.1 Män som aktörer i diktaturer ... 23
2.2.2 Män som aktörer i demokratier ... 24
2.2.3 Mannen som individuell aktör ... 25
3.DISKUSSION OCH SLUTSATS ... 26
3.1 Diskussion ... 26
3.2 Slutsatser ... 29
4. KÄLL – OCH LITTERATURFÖRTECKNING ... 32
4.1KÄLLOR ... 32
1. Inledning
Dagens svenska samhället har genomgått en förändring - förhållandet mellan män och
kvinnor har blivit mer jämställt jämfört med hur det såg ut för 50 år sedan. Idag är Sverige ett av världens mest jämställda länder, men trots anses mannen ofta vara normen i samhället. Att mannen är norm är problematiskt, dels för kvinnor, men även för de män som avviker från mansnormen.1 Skolan ska enligt läroplanen vara en plats som aktivt arbetar för ett jämställt
samhälle mellan män och kvinnor, samt vara en plats där ingen ska bli diskriminerad oavsett kön.2
Men, hur ser jämställdheten mellan könen egentligen ut i skolans verksamhet? Den frågan ledare vidare till läroboken, som under en lång tid har varit, och som fortfarande är skolans dominerande läromedel. En välskriven lärobok förmedlar mer än enbart fakta till läsaren. Läsarna får även ta del av historiska, politiska och sociala värden som förmedlas vidare via läroböckerna.3 Detta fenomen benämns av Gert Biesta som socialisering. Socialisering
innebär att eleverna via skolan fostras in i samhället och dess rådande normer och regler.4
Då det faktiska ämnesstoffet i en lärobok allt som oftast är anpassat efter skolans olika
styrdokument innebär det att de olika läroböckerna oftast inte skiljer sig åt alldeles för mycket innehållsmässigt, däremot kan det skilja sig mellan hur författaren eller författarna väljer att presentera innehållet.5
Denna studie kommer att fokusera på hur ett antal olika läroböckerna framställer män och kvinnor i förhållande till andra världskriget. Detta är intressant att undersöka då det var ett krig som påverkade hela världen, men hur är historien skriven? Är den enbart skriven utifrån mannen, eller är böckerna jämställt skrivna?
1 Marie Evertsson, 2016, Kön i Christofer Edling och Fredrik Liljeros (Red.). Ett delat samhälle – makt, intersektionalitet och social
skiktning. s. 51 - 52
2 Skolverket 2011, s5
3 Ammert, Niklas. Att spegla världen: Läromedelstudier i teori och praktik. Lund: Studentlitteratur 2011 s.19
4 Biesta, Gert. 2009. Good education in an age of measurement: on the need to reconnect with the question of purpose in education 5 Selander, Staffan. 1988. Lärobokskunskap: pedagogisk textanalys med exempel från läroböcker i historia 1841 – 1984. Lund:
1.2 Forskningsläge
I denna del presenteras tidigare forskning relaterat till ämnet genus i läroböcker i historia. Studien tar sitt avstamp i de utvalda verk som presenteras i denna del. Den tidigare forskningen kommer sedan att användas som stöd för att tolka och förstå resultatet som kommer från studien.
1.2.1 Läroböcker
Staffan Selander har forskat om läroboken, lärobokens innehåll samt dess syfte, och resultatet redovisas i boken Lärobokskunskap. I boken redogör Selander för hur kunskapen som finns i läroboken ser ut, samt vad som påverkar dess innehåll. Även lärobokens validitet diskuteras, och en viktig faktor för lärobokens validitet är att den är tidsenlig, det vill säga att boken fortfarande är aktuell för den undervisning som genomförs. Meningen med en lärobok är att via pedagogiska texter reproducera bokens kunskapsinnehåll till läsaren. Selander beskriver en pedagogisk text som en text vars huvudsyfte är att återskapa och föra vidare redan befintlig kunskap till en läsare. Den pedagogiska texten ska således inte komma fram till någon ny, egen fakta, utan dess syfte är att återberätta den fakta som redan finns på ett så pass pedagogiskt och lättillgängligt sätt som möjligt. Lärobokens pedagogiska texter påverkas även av nivån på utbildningen. En lärobok skriven för gymnasiet är inte skriven på samma sätt som en lärobok som riktar sig mot lågstadiet. De kunskaper som läroboken för vidare till eleverna ska sedan även kunna testas av läraren, till exempel via ett prov.6
Under tiden som Selander genomförde sin studie hade den svenska staten en nämnd som granskade innehållet i alla läroböcker innan de fick tillstånd att användas i undervisningen. Detta kom dock att ändras år 1992, som Monica Reichenberg skriver om i ”Explaining Teacher’s Use of Textbooks”, vilket skapade en större frihet för såväl läroboksförfattare som för lärare att vara med och påverka undervisningens innehåll, då läroboken länge har
dominerat lektionsinnehållet. Detta menar Reichenberg hjälper läraren att utforma en
undervisning som är såväl tidsenligt anpassad som den är tidsenlig,7 och just det tidsenliga är
som tidigare nämnts en av de faktorerna som ger en lärobok validitet.8
6 Selander. 1988 s. 17
7 Reichenberg, Monica. (2016). Explaining Teachers’ Use of Textbooks. Journal of Educational Media, Memory, and Society 8, 2, s. 146 8 Selander. 1988. s. 17
Till resonemanget om en lärobok anpassad efter eleverna och tiden vi lever i bidrar även Niklas Ammerts studie, Att spegla världen – Läromedlesstudier i teori och praktik. Ammert beskriver vidare att läroboken är delaktig i en socialisationsprocess, där samhällets normer i olika tidsperioder förmedlas vidare till eleverna via just läroboken. Det innebär att
läroböckerna inte enbart förmedlar kunskap i form av fakta till den som läser boken, utan den förmedlar även en bild av samhället och hur det var förr i tiden, samt hur detta påverkar oss idag. Läroboken förmedlar alltså normer och värden till eleverna. Det är det som är själva innebörden av en socialiseringsprocess. Men, vad är det då för normer som förmedlas, och varifrån kommer dem? Här visar Ammert på forskning om att de svenska läroböckernas innehåll är anpassade utifrån statens styrdokument som till exempel läroplanen 9
Ammert lyfter även fram forskning som visar att läroboken har en särställning i skolan som det överlägset mest dominerande läromedlet. Ammerts forskning utgår bland annat från den europeiska surveystudien Youth and history svarar 31000 ungdomar från 27 europeiska länder på frågor om historieundervisningen. Undersökningen visar att ett flertal faktorer så som lärarens kunskaper och intressen, klassens samanhållning eller elevernas förkunskaper påverkar undervisningen, men oavsett så är läroboken en gemensam nämnare för samtliga deltagande länder. De svenska svaren i studien placerar den svenska skolan nära det europeiska genomsnittet för hur stor roll läroboken spelar i undervisningen.10
Ett tydligt mönster som går att skönja utifrån studien är även att länder med en stabil historia med en demokratisk styrning, som till exempel Sverige. Läroboken kan även användas av regimer för att styra folkets bild av landets och staten närmre den uppfattning som de styrande anser vara önskvärd.11 Ammert slår även fast att det är av stor vikt att vi studerar
läroböckernas innehåll och vad de förmedlar, då de har en stor betydelse för undervisningen.12
1.2.2 Genus i läroböckerna
Det finns ett flertal studier av genusperspektiv i skolans läroböcker. En av de större studierna är gjord av Ann-Sofie Ohlander på uppdrag av regeringen och Delegationen för jämställdhet i skolan, DEJA. Studien syftade till att undersöka och jämföra vilken bild av kvinnor och män som förmedlas till eleverna via fyra olika historieläroböcker, där två av böckerna var skrivna
9 Ibid s. 33
10 Ammert, Niklas. 2011. Att spegla världen: Läromedelstudier i teori och praktik världen. s. 25 – 27 11 Ibid s. 26 – 27
för grundskolan, och två av läroböckerna var skrivna för gymnasiet och kursen Historia A enligt Lpf 94. Då en viktig del av historien är enskilda personer är det utifrån ett
aktörsperspektiv är det med det som Ohlander inleder sin studie. De historiska personerna som nämns är ofta de som definierar en historisk epok, och är därför också en viktig del av det innehåll som eleven kommer ihåg och tar med sig från den delen av undervisningen.13
Den första boken som studeras är gymnasieboken, Människan genom tiderna. Denna bok är även den som ges störst utrymme i studien. I bokens register är 14 kvinnor och 235 män nämnda. Ett gemensamt drag för de kvinnor som nämns är att mer än hälften av dem antingen är kungliga eller annan typ av ledare, då åtta av de som nämns är regerande drottningar, två är icke-regerande drottningar och en är premiärminister. Även i bokens 91 marginalnotiser är den stora majoriteten av de som omnämns män. 97 män och 19 kvinnor nämns vid namn i marginalnotiserna, och i den bildrika bokens bildtexter är det 21 kvinnor och 201 män som blir namngivna.14
Avsaknaden av kvinnor i läroboken speglas i det resultat Ohlander redovisar i studien. Det är en föråldrad kvinnosyn som återges, då kvinnorna inte är inkluderade i texterna, utan snarare ger ett intryck av att vara inskrivna i texterna i efterhand. Kvinnan skrivs inte heller som ett subjekt, och inte ens de delar som faktiskt handlar om kvinnans historia gällande till exempel rättigheter så som rösträtt skrivs utifrån ett kvinnligt perspektiv.15 För de båda
gymnasieböckerna i studien ägnas enbart 14 av 351 samt 375 sidor åt kvinnor, och efter att ha studerat de båda böckerna når Ohlander slutsatsen att de resterande sidorna i största grad inte handlar om människor, utan enbart om män.16 Ohlander drar slutsatsen att dessa böcker inte
följer läroplanens värdegrund och kursplaner, som skriver att skolan ska arbeta för ett
jämställt samhälle.17 Ohlander studerar även de andra böckerna i studien på samma sätt, men
det resultatet redogörs det inte för lika utförligt. Dock skriver Ohlander att skillnaderna mellan de olika böckerna inte är större än marginella.18
Britt-Marie Berge redogör för sin läroboksstudie i Att spegla världen: läromedelsstudier i
teori och praktik. Berges forskningsstudie genomfördes på uppdrag av skolverket med syfte
13 Ohlander, Ann-Sofie (2010), Kvinnor, män och jämställdhet i läromedel i historia: en granskning på uppdrag av delegationen för jämställdhet i skolan s. 9 – 13 14 Ohlander, 2010. s. 21 15 Ibid. s. 65 16 Ibid. s. 67 17 Ibid. s. 71 18 Ibid .s. 51
att studera läroböcker med avstamp i det värdegrundsuppdrag som finns i läroplanen. I studien ingick 24 läroböcker från olika ämnen, och det var med fokus på jämställdhet mellan könen som studien genomfördes.19
Berges analysmodell utgår ifrån att kön och genus är resultatet som blir när sociala och kulturella faktorer påverkar samhället i stort och oss som enskilda individer. Berge skriver även att det framförallt är kulturella och sociala uttryck som är intressanta för studien, då dessa är skapade av människor. Det innebär att dessa dels går att återskapa, men även att förändra. Ett exempel på dessa sociala och kulturella uttryck är den västerländska synen på vad som är manligt och vad som är kvinnligt. Det är alltså en socialt konstruerad åsikt som enbart existerar i en viss del av världen. Genus och kön är alltså ett fenomen som är skapat av människan, och människan påverkas också av detta fenomen. Berges forskningsfrågor berör relationen mellan män och kvinnor, exempelvis ifall män och kvinnor är lika mycket
representerade i läroböckerna, samt ifall det finns några skillnader på hur könen framställs i läroböckerna.20
Ett gemensamt drag för de studerade historieläroböckerna är att de innehåller en stor del könsneutrala benämningar. Trots det syftar texterna ändå mot män och deras handlingar och bedrifter. Berge ser en tydlig överrepresentation av män i läroböckerna, samtidigt som de delar som berör jämställdhet ger en känsla av att vara inkastade i böckerna enbart för att de måste vara med. Även kvinnans roll och villkor genom historien är enligt Berge
underrepresenterad, och detta märks framförallt då enskilda händelser och fenomen studeras. En av läroböckerna nämner inte kvinnor överhuvudtaget under kapitlet om medeltiden, och i andra böcker som skriver om till exempel ungdomsrevolten under 1950 och 1960-talet lämnas kvinnorna helt utanför, trots att ett flertalet kvinnliga aktörer spelade en stor roll när detta hände. Det är heller inte ovanligt i de studerade historieläroböckerna att när en kvinna väl blir omskriven så är det med en negativ klang. Exempel på detta är den svenska drottning
Kristina, eller Katarina av Ryssland, där läroboksförfattarna lägger en stor vikt på att skriva ner deras privata kärleksliv. Berge hittade inget motsvarande i texterna om de manliga regenterna.21
19 Berge, Britt-Marie. 2011. ”Jämställdhet och kön”, i Ammert, Niklas (red.), Att spegla läromedelsstudier i teori och praktik, s. 157 20 Berge. 2011. s. 162 – 163
En utmaning som Berge problematiserar med sin studie är svårigheterna att göra jämställdhet till ett naturligt inslag i läroboken. Oftast så är ett kapitel eller en text i boken om jämställdhet helt avskild från bokens övriga text, och Berge menar här att det ger en känsla av att
författarna har skrivit med den delen enbart för att de måste, och har därefter inte skrivit om resten av texterna för att få med detta perspektiv.22
Ohlanders och Berges resultat kan kopplas till Rae Lesser Blumberg text The invisible
obstacle to educational equality: gender bias in textbooks. Blumberg skriver om det faktum
att läroböckerna inte är könsneutrala och jämställda och att det är ett hinder mot en jämställd utbildning. Blumberg skriver även att icke jämställda läroböcker är ett relativt litet problem i utbildningen värld, då exempelvis 72 000 000 miljoner barn inte hade möjlighet att gå i skolan år 2009 när studien genomfördes. Trots det så menar Blumberg att Gender Bias in Textbooks, GBIT, på svenska översatt till ojämställda läroböcker, är ett viktigt problem som måste lösas, då det är ett problem som existerar i nästan hela världen. Det är enligt Blumberg ett hinder för att nå en jämställd utbildning, men trots att en väldigt stor del av skolans undervisning kretsar kring läroboken är detta hinder långtifrån synligt.23
Blumberg listar två anledningar till att läroböcker som inte är jämställda är ett problem. Det första problemet är lärobokens betydelse för undervisningen. Blumberg tar stöd i ett flertal olika studier som visar att eleverna spenderar en stor del av lektionstiden med att använda läroböckerna, samt att lärare baserar en stor del av sin lektionsplanering på läroboken och dess innehåll. Bland annat visar en studie gjord av Sadker och Zittleman (2007) att eleverna spenderar 80 – 95% av tiden i klassrummet med att använda läroböckerna, samtidigt som en kanadensisk studie av Baldwin och Baldwin (1992) visar att läraren i genomsnitt baserar mellan 70 – 95% av sin undervisning på läroböckerna.24 Då dessa siffror är gamla nu säger de
inte så mycket om dagens undervisning, men de visar på den starka tradition som finns kopplad till läroboken. Om läroboken är det dominerande läromedlet i klassrummet, så innebär det att om inte läroboken jämställd är inte heller undervisningen det. Det andra problemet med en läroboken som inte är jämställd är enligt Blumberg den diskurs som finns i läroböckerna, där kvinnors prestationer ständigt skrivs ner, eller inte rankas som lika viktiga som männens prestationer. Detta förstärks av det första problemet, att läroböckerna är så pass
22 Ibid s. 165
23 Blumberg, Rae Lesser. 2009. The invisible obstacle to educational equality: gender bias in textbooks. Virginia: Unesco. s. 346 24 Blumberg, 2009. s. 347
dominerande. Det innebär alltså att undervisningen domineras av ett icke jämställt läromedel som skriver ner kvinnornas historiska prestationer.25
1.2.3 Sammanfattning av forskningsläge
De utvalda texterna som utgör studiens forskningsläge handlar om läroboken, hur den är skriven och vad den kan förmedla. Några av verken skriver även specifikt om jämställdhet i läroböcker. Selander, Ammert och Reichenberg skriver om lärobokens uppbyggnad och syfte, samt hur den används. Ammert och Selander skriver särskilt om lärobokens roll som skolans dominerande läromedel. Ohlander, Berge och Blumberg skriver om genus och jämställdhet i läroböcker. Ohlander har undersökt olika läroböcker i historia utifrån hur jämställda de är, och Berge undersöker hur läroböckerna hanterar skolans jämställdhetsuppdrag. Blumberg problematiserar sedan det faktum att läroböckerna är dominerade i undervisningen, samtidigt som de inte är jämställda.
1.3 Syfte och frågeställningar
Skolan ska jobba för jämställdhet, och som studiens tidigare forskning visar är läroboken skolans dominerande läromedel. Här blir det intressant att kombinera dessa två aspekter, och undersöka jämställdheten mellan män och kvinnor i läroböckerna. Syftet med denna studie är att undersöka hur män och kvinnor framställs i läroböcker för historieämnet, det vill säga hur de olika könen framställs i de valda läroböckernas historieskrivning. Syftet leder fram till följande frågeställningar:
• Hur framställs kvinnor och män i läroböckerna? Finns det någon skillnad i hur enskilda kvinnor och män framställs jämfört med grupperna kvinnor och män? • Berättar läroböckerna en jämställd historia?
• Berättar läroböckerna samma historia eller skiljer sig kapitlens innehåll åt, och påverkar detta hur män och kvinnor framställs?
1.4 Bakgrund
Som bakgrund för denna studie används läroplanen för gymnasieskolan, Lgy 11. Detta motiveras av Selander och Reichenbergs forskning som visar att läroböckerna allt som oftast har ett innehåll anpassat efter läroplanen, samt det faktum att läroboken är skolans
dominerande läromedel. Den senaste läroplanen för gymnasieskolan, Lgy 11 har riktlinjer för genus och jämställdhet. I läroplanens avsnitt ”Historia” står det ingenting som direkt kan kopplas till genus. Detta innehåll hämtas istället ifrån läroplanens inledande del. 26
Skolväsendet vilar på̊ demokratins grund. Skollagen (2010:800) slår fast att utbildningen inom
skolväsendet syftar till att elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden.27
Citatet ovan är hämtat från läroplanens första kapitel, ”Skolans värdegrund och uppgifter”. Just vad ”värden” innebär kan te sig som oklart, men senare i samma del står det att
utbildningen ska lära ut en respekt för mänskliga rättigheter och de grundläggande svenska värderingarna. Just vad de svenska värderingarna innebär specificeras inte. Alla som är aktiva inom skolan ska även ha respekt för alla människors lika värde. De värden som ska
genomsyra utbildningen benämns bland annat som människolivets okränkbarhet, alla människors lika värda och jämställdhet mellan kvinnor och män. Skolan ska även arbeta för att eleverna för en förståelse för andra människor, samt att ingen i skolan ska bli
diskriminerad på grund av exempelvis etnicitet, sexuell läggning eller kön. Det står även att skolan ska genomföra ett aktivt arbete för att lära ut om män och kvinnors lika rättigheter, och att alla har samma förutsättningar och möjligheter oavsett kön. Skolan ska även aktivt arbeta för att motverka könsbaserade fördomar, och på så sätt arbeta för att fördomarna om vad som är manligt och vad som är kvinnligt ska försvinna.28
1.5 Teoretisk utgångspunkt
I denna del presenteras den teori som utgör den teoretiska utgångspunkten för denna studie. Den teori som används är Yvonne Hirdmans teori om genus och genussystem. Teorin grundar sig i begreppen genuskontrakt, isärhållande, hierarki, maktbalans och könsstereotyper. När empirin analyseras används Hirdmans teori ett verktyg för att tolka innehållet. Även Mats Börjesson och Alf Rehns bok, Makt, används för att fördjupa kunskapen om Hirdmans definition av makt mellan könen.
1.5.1 Genus
De flesta skillnader som finns mellan män och kvinnor är socialt konstruerade av samhället och samtiden snarare än faktiska biologiska skillnader. Dessa sociala ojämlikheter mellan
26 Skolverket 2011. s. 5 – 6 27 Skolverket, 2011. s. 5 28 Skolverket 2011. s. 5 – 6
könen börjades lyftas fram under 1970-talet. Diskussionen hade funnits under en längre tid i andra delar av världen, och det engelska begreppet gender översattes på svenska till genus. Evertsson redogör för skillnaden mellan kön och genus, där kön är biologiskt, och genus är socialt konstruerat utifrån samhällets olika förväntningar och uppfattningar om de biologiska könen. I denna sociala konstruktion skapas även social ordning, där mannen betraktas som norm, och kvinnan anses avvika från normen.29
Det är utifrån denna sociala konstruktion som Yvonne Hirdman skriver om genus och genussystem. Genussystemet är en teori som används för att förklara samhällets
könsstereotyper och skiktningarna mellan dem. Mannen är som tidigare nämnts normen i genussystemet, och den särställningen grundar sig på två logiker, isärhållande och hierarki. Isärhållandets, även kallat för dikotomins grundpelare är genusskapande och genuskontrakt. Isärhållande innebär att manligt och kvinnligt inte bör blandas.30
Isärhållande etablerar enligt Hirdman en maktbalans mellan könen, som tillskriver könen olika platser, sysslor och egenskaper som sedan klassas som stereotypa för det enskilda könet. Enligt isärhållandet är det de stereotyper som tillskrivs det manliga könet som är det som är eftersträvansvärt, och de kvinnliga stereotyperna klassas som negativa. I denna ekvation skrivs mannen som A, och kvinnan som B, där könen är varandras motsatser. Det kan enligt Hirdman inte finnas en A utan att förtrycka en B. Hierarki mellan innebär enligt Hirdman att det är mannen som är norm, och därmed också grunduppfattningen om hur en människa ska vara. Mannen definierar det normala.31
Hirdman skriver om tre könstereotypa förhållanden mellan män och kvinnor, där samtliga stereotyper utgår från kvinnans relation till normen, det vill säga mannen. I samtliga stereotyper som Hirdman ställer upp är mannen konstant, och skrivs som A. I den första stereotypen A – Icke a, är kvinnan ingenting, då hon inte är en man. I den andra, A – a, beskrivs kvinnan som en ofullständig man som bleknar i jämförelse med mannen. Den tredje stereotypen, som även stämmer mest in på isärhållningen, skrivs som A – B. I denna stereotyp
29 Evertsson, 2016. s. 50
30 Hirdman, Yvonne. 1988 . ”Genussystemet - reflexioner kring kvinnors sociala underordning” Kvinnovetenskaplig tidskrift, Vol. 3, 1988, s.
52
är kvinnor och män varandras motsatser. Kvinnan anses i denna stereotyp inte enbart vara ofullständig, utan kvinnan anses även besitta egenskaper som inte är önskvärda för mannen.32
Genomgående för denna könsstereotypa uppdelning är att mannen, A, alltid står över kvinnan. Trots denna tydliga hierarki mellan könen där mannen står överst menar Hirdman att båda könen är nyckeln till det andra könets möjligheter och begränsningar, men dock aldrig på samma nivå, då mannens sociala särställning i hierarkin mer ofta än sällan skapar en manlig maktroll. Hirdman förklarar att för att det ska vara möjligt för mannen att vara norm måste kvinnan vara förtryckt.33 För att hålla denna ordning där A är högst i hierarkin beskriver
Hirdman ett maktspel mellan könen baserat på normer. Detta i relationen med att det enligt genuskontrakten är mannen som är norm innebär enligt Hirdman att isärhållandet utgår från mannen. Detta har synts tydligt genom historien där kvinnor erbjuds en lättare typ av yrke, då det endast är mannen som ansetts klara av de tyngre arbetsuppgifterna.34
Hirdman presenterar genuskontraktet, en osynlig överenskommelse mellan kvinnor och män som berör såväl hur de både könen ska vara och agera, samt vem som ska göra vad. Dessa osynliga kontrakt har enligt Hirdman alltid existerat i alla samhällen, och anpassas och utvecklas utifrån de normer som gäller just där och då. Trots att mannen är norm i samhället så är män och kvinnor lika delaktiga i skapandet av ett genuskontrakt. Trots att kvinnorna är medskapare till kontraktet så tillskrivs de en lägre status än männen. Genuskontraktet ökar klyftorna mellan könen, och skapar en hierarkisk ordning där männen står högst.35 Fokus för
genuskontraktet är relationen mellan män och kvinnor, och framförallt den del av relationen som innebär en begräsning för kvinnor. Genom att studera genuskontraktet kan vi få en ökad förståelse för hur förhållandet mellan könen är styrt, men också om den manliga normen och hur den skapas.36 Den kvinnliga underordningen baseras på isärhållning och hierarki då dessa
två logiker skapar genus, och där med också den sociala uppfattningen om vad som är manligt och vad som är kvinnligt. Genuskontraktet skapar en uppfattning om de båda könen och hur de ska agera, såväl individuellt som mot varandra.37
Det faktum att kvinnorna har en lägre status i detta kontrakt innebär även att de blir begränsade i samhällslivet. Studier av genuskontraktet hjälper oss att förstå skiktningarna
32 Hirdman, Yvonne. Genus – om det stabilas föränderliga former, Stockholm: Liber, 2001, s. 26–37 33 Hirdman, 1988, s. 59-61
34 Ibid. s. 52 – 55 35 Hirdman. 1988. s. 49–63 36 Ibid. s. 49 – 63 37 Ibid. s. 49 – 63
mellan könen, skapandet av mannen som norm, men även hur dessa skillnader har förändrats över tid.38 Hirdman beskriver genuskontraktet som att det har tre nivåer, en kulturell nivå, en
social nivå, och en individnivå. Den kulturella nivån beskriver hur relationen mellan män och
kvinnor ska vara när den uppfyller alla ideal. Vem ska förföra vem i förhållandet, hur ska man klä sig, och hur ska man prata. Den sociala nivån syftar mot det just det sociala livet, och där inkluderas även arbetslivet, där kontraktet till viss del styr vilka yrken som anses vara manliga respektive kvinnliga, eller vilket arbetsredskap som tillhör vem. Den individuella nivån syftar till hur en individ ska agera utifrån sin socialt tilldelade könsroll. Exempel på det är till exempel att pojkar får lära sig att de inte ska gråta och vara ledsna, medan flickor för lära sig att de ska vara tysta.39
1.5.2 Makt i genusrelationer
Ett genomgående tema i Hirdmans teori är maktspelen som finns mellan män och kvinnor. Hirdman skriver alltså att det inte kan finnas en A utan att förtrycka en B, och att detta gestaltas i ett maktspel som är baserat på normer.40 Men, vad innebär egentligen makt mellan
människor? Just den delen berörs inte av Hirdman, då hon enbart skriver att den existerar utan att egentligen definiera makt, förutom den del av maktspelet som syftar till att befästa mannen som norm. Begreppet Makt, och dess innebörd, förklaras av Mats Börjesson och Alf Rehn i
Makt. Börjesson och Rehn skriver specifikt om könsmakt, och hur den kommer till uttryck.
De menar att det är när skillnader skapas som maktstrukturer uppstår, då ”den andra” ger människan någon att förhålla sig till som inte är som en själv, och då går det även att förtrycka och upprätta en dominans mot den andre. Det är genom att göra människor till främmande eller avvikande som maktutövande legitimeras.41
1.5.3 Fördelar och nackdelar med Hirdmans genusteori
Att använda Hirdmans genusteori som studiens teoretiska utgångspunkt har såväl fördelar som nackdelar. En stor fördel är att teorin är tydlig i vad den förmedlar, det vill säga att det är lätt att urskilja när teorin uppfylls i det studerade materialet. Dock blir studien även begränsad när det är just genus och kön som studeras utifrån en teori som enbart skriver om det manliga och det kvinnliga, då de som står utanför den teorin riskerar att falla bort i studien.
38 Ibid. s. 49–63 39 Ibid. s. 57 40 Ibid. s. 52 – 55
1.6. Källmaterial
Källmaterialet består av tre läroböcker för historieämnet, Alla tiders Historia 1b, Historia 1b
– Den lilla människan och de stora sammanhangen samt Perspektiv på historien 1b.
Hädanefter kommer böckerna enbart att kallas för Alla tiders Historia, Den lilla människan
och de stora sammanhangen och Perspektiv på historien. Samtliga tre läroböcker är inriktade
mot gymnasiekursen Historia 1b. Detta då det är en obligatorisk kurs för alla gymnasielever som inte läser en yrkesutbildning, och därmed kommen en stor del av alla elever i kontakt med just Historia 1b under studietiden. Studiens validitet ökar även av att böckerna är skrivna efter samma kursplan, då detta innebär att böckerna bör vara anpassade efter samma mål och innehåll, precis som Selander skriver.
1.6.1 Alla tiders historia 1b
Alla tiders historia är skriven av Hans Almgren, Börje Bergström och Arne Löwgren. Det är
upplaga 1:2 från 2011. Boken är publiceras av Gleerups Utbildning AB i Malmö. Kapitlet som berör andra världskriget heter ”Mellankrigstiden och andra världskriget” och är 42 sidor långt.
Kapitlet börjar med depressionen i USA, och slutar med Finlands krig mot Sovjet.
Däremellan skriver boken om nazismen och Hitler men även om kommunismen och Stalin. Författarna redogör för krigsförloppet i såväl Sverige som i resten av världen. Även de
samhällsförändringar som skedde i Sverige under 1920- och 1930-talet förklaras, samt hur det var i Norge och Finland under kriget.42
1.6.2 Historia 1b – Den lilla människan och de stora sammanhangen
Den lilla människan och de stora sammanhangen är skriven av Sture Långström, Weronica
Ader, Ingvar Ededal och Susanna Hedenborg. Det är upplaga 1:2 från 2012. Boken är publicerad av Studentlitteratur i Lund. Kapitlet som berör andra världskriget heter ”Andra världskriget och tiden fram till 50-talet”, och är 24 sidor långt.
Kapitlet börjar med att författarna redogör för livet i Sverige under andra världskriget, såväl politiskt som militärt. Sedan följer först en bakgrund till andra världskriget innan det beskrivs kronologiskt år för år. Sedan skrivs det om förintelsen, samt vad som skedde efter kriget,
såväl i Sverige som i Europa innan kapitlet avslutas med att författarna skriver att Kalla kriget var på väg att starta.43
1.6.3 Perspektiv på historia 1b
Perspektiv på historien är skriven av Lars Nyström, Örjan Nyström, Hans Nyström och Erik
Hallberg. Det är den upplaga 1:2 från 2016, och boken är publiceras av Gleerups Utbildning AB i Malmö. Kapitlet som berör andra världskriget heter ”Från krig till krig”, och är 60 sidor långt.
Kapitlet inleds med att författarna skriver om de två nya stormakterna som växer fram under tiden före andra världskriget, USA och Sovjetunionen, samt det politiska läget i Europa, där exempelvis nazisterna tar makten. Boken redogör sedan för förutsättningarna för kriget följt av en redogörelse för krigets förlopp, där även förintelsen är med. Kapitlet avslutas med ett avsnitt om Sverige och Norden under andra världskriget.44
1.6.4 Urval och avgränsningar
Tre hela läroböcker utgör ett alldeles för stort källmaterial för studien, och därför måste en viss avgränsning göras. För denna studie blir avgränsningen genus i läroböckernas
historieskrivning om andra världskriget. : I kursplanen för historia står följande:
Eleverna ska också ges möjlighet att utveckla förståelse av olika tiders levnadsvillkor och förklara människors roller i samhällsförändringar.45
Med det citatet som grund gör studien ett stickprov i läroböckernas historieskrivning för att undersöka hur läroböckerna och dess författare skriver om tiden under och i relation till andra världskriget. För att göra en tydlig avgränsning, men samtidigt inte behöva göra en egen värdering över vilket material som är relevant eller inte, så analyseras hela kapitlet som skriver om andra världskriget, vilket innebär att även den text som eventuellt kan behandla tiden före eller efter andra världskriget kommer att analyseras. Detta innebär att en värdering i vad som tillhör andra världskriget i form av orsaker samt följder till kriget inte är nödvändig. Det innebär att det material som finns kvar efter avgränsningen är två böcker som skriver om
43 Långström, Sture. Ader, Weronica. Ededal, Ingvar & Hedenborg, Susanna. Historia 1b - Den lilla människan och de stora sammanhangen.
Lund: Studentlitteratur AB. 2012. s. 182 – 205
44 Nyström, Hans, Nyström, Lars, Nyström, Örjan & Hallberg, Erik. Perspektiv på historien 1b, Andra upplagan, Malmö: Gleerups, 2016 s.
269 - 328
mellankrigstiden och andra världskriget, samt en bok som skriver om andra världskriget och tiden fram till 50-talet.
1.7 Metod
Då studiens syfte är att tolka och förstå källmaterialet i form av läroböcker utifrån ett
genusperspektiv så är den för studien valda metoden en kvalitativ textanalys. I den kvalitativa textanalysen är det källmaterialets innehåll som står i fokus46 och så är fallet för denna studie
där läroböckernas innehåll är det som studeras och analyseras. Den kvalitativa textanalysen använder olika texter som utgångspunkt för att analysera ett fenomen så som politiska åsikter eller för att kartlägga en samhällsdebatt,47 och i denna studie är det genus som är fenomenet i
fokus utifrån källmaterialets texter om andra världskriget. Metoden är även relevant att använda utifrån det faktum att den kvalitativa textanalysen syftar till att tolka källmaterialets texter i förhållande till den teoretiska utgångspunkten.
Textanalysen följer den hermeneutiska forskningstraditionen. Hermeneutik innebär att tolka och förstå en text eller ett fenomen. Exempel på detta kan vara att exempelvis försöka tolka författarens mening bakom den skrivna texten.48 Det är just tolkning som denna studie
genomför. Källmaterialet i form av läroböcker ska tolkas utifrån fenomenen genus och normer. En tematisk analys lämpar sig att göra när olika texter analyser, men det är texternas gemensamma teman som står i fokus.49 Denna typ av analysmetod lämpar sig bra för den här
typen av studie, där samma frågeställningar riktar sig mot olika källmaterial.
Analysen utgår från läroböckernas kapitel om andra världskriget, men läroböckernas
kapitelindelning skiljer sig åt, och ingen av läroböckerna har ett kapitel som är enbart inriktat mot andra världskriget. Därför har empirin som analyserats kategoriserats i en tematisk analys. En tematisk analys är en analys där innehållet är i fokus, men källmaterialet
struktureras upp efter gemensamma teman som identifieras i texterna. Dessa teman kan vara såväl öppna och intetsägande som de kan vara specificerade och precisa.50 I denna studie är
den tematiska indelningen styrd av genus, och de gemensamma drag som finns i texterna som
46 Berglund, Louise. i Louise Berglund och Agneta Ney. Historikerns hantverk. Om historieskrivning, teori och metod. Lund:
Studentlitteratur AB. 2015. s.159–160
47 Widen, Pär, Kvalitativ textanalys, 2015 i Handbok i kvalitativ analys Andreas Fejes och Robert Thornberg (Red,). Malmö: Liber. s. 176 48 Widén, 2015. s. 178 – 179
49 Jepson Wigg, Ulrika. Att analysera livsberättelser, 2015. i Handbok i kvalitativ analys Andreas Fejes och Robert Thornberg (Red,).
Malmö: Liber. s. 244
50 Jepson Wigg, Ulrika. “Att analysera livsberättelser” i Fejes, Andreas & Thornberg, Robert (red.) (2019). Handbok i kvalitativ analys.
kan kopplas till genus och undersökningen. Genom den tematiska analysen får studien en struktur som underlättar för läsaren, då all empiri av samma tema analyseras i samma del av uppsatsen, oavsett vilken lärobok den kommer ifrån.
När källmaterialet undersöks är det kopplingar till genus som eftersöks, och det material som stämmer in på det kriteriet analyseras sedan tillsammans med Hirdmans genusteori,
kategoriserat efter olika teman som tagits fram när materialet undersökts. En uppdelning har även gjorts mellan individuella aktörer och gruppaktörer, det vill säga att den enskilda
kvinnan eller mannen analyseras var för sig, och grupperna kvinnor och män var för sig. Detta för att kunna göra en så pass precis analys som möjligt.
2. Analys
I denna del genomförs undersökningen, där empiri samlas ihop från källmaterialet och
kategoriseras utifrån vad det handlar om. Sedan appliceras såväl Hirdmans genusteori som de tidigare forskningarna som ligger som grund för studien på empirin för att sedan tolka och förstå den utifrån ett genusperspektiv. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur kvinnorna framställs i läroböckerna utifrån Hirdmans genusteori. Detta genomförs och struktureras via en tematisk analys med underrubriker konstruerade utifrån källmaterialets innehåll.
2.1 Kvinnor som aktörer
Den första typen av aktörer som analyseras är kvinnor. Detta avsnitt delas in i
underrubrikerna ”Kvinnor som aktörer i diktaturer”, ”Kvinnor som aktörer i demokratier”, ”Kvinnor som aktörer i krig” samt ”Kvinnor som individuella aktörer”. Emprin som tas fram hamnar sedan under respektive rubrik där den sedan analyseras.
2.1.1 Kvinnor som aktörer i diktaturer
Två av böckerna, Alla tiders historia och Perspektiv på historien redogör för kvinnornas roll i diktaturer, som i detta fall är Sovjetunionen och Tyskland. Det är två aspekter som är
omskrivna i denna del, nämligen kvinnans roll i propagandan samt kvinnans roll i arbetslivet.
Det redogörs i Alla tiders historia för hur kvinnan framställs i den nazistiska propagandan. Enligt den nazistiska idealbilden var kvinnan framförallt maka och mamma, och hennes plats i samhället var i hemmet med familjen. En tysk kvinna som födde minst fyra barn fick även
utmärkelsen moderskorset.51 Denna propagandabild bekräftas av Perspektiv på historien, som skriver att den nazistiska propagandans kvinnoideal var en moder med de rätta
rasegenskaperna.52 Alltså ger båda böckerna stöd åt varandra, då både Alla tiders historia och
Perspektiv på historien beskriver den nazistiska propagandans idealbild av kvinnan som en
tysk kvinna vars främsta uppgift var att föda barn. Denna tyska propagandabild är en del av ett maktspel mellan könen, där kvinnan tillskrivs en plats där hon hör hemma. I detta fall är det hemmet som blir kvinnans plats i samhället.
Den sovjetiska propagandan innehållande kvinnor var annorlunda än den i Tyskland. Där Alla
tiders historia skriver att den tyska propagandan handlade om kvinnan som barnafödare
skriver Perspektiv på historien om den sovjetiska propagandan, där kvinnlig arbetskraft var viktig när landet skulle byggas upp. Detta gestaltas bland annat av en bild på en grupp kvinnor som arbetar på en åker, och där finns då följande bildtext:
Propagandabild av en grupp kvinnor på ett kollektivjordbruk utanför Moskva. De är på väg ut till fälten med sina räfsor. Med raska och beslutsamma steg och en sång på läpparna går de i sommarsolen till det gemensamma arbetet för att bygga landet. Detta var den bild man ville ge av livet i Sovjet.53
Arbetslivet i dessa två länder skildras även det av två av böckerna, och även här är det Alla
tiders historia och Perspektiv på historien. Den sistnämnda skriver enbart om kvinnorna i
Sovjet, som kom in i arbetslivet när Sovjetunionen genomgick en kraftig industrialisering. Kvinnorna fick då ta jobb på industrierna, och då skulle även arbetet effektiviseras. Detta innebar till exempel fick kvinnorna pumpa ut bröstmjölk till sina barn för att sedan kunna arbeta ostört med sina arbetsuppgifter.54 Denna bild delas även av Alla tiders historia som
också skriver att Stalins industrialisering fick in kvinnorna på den sovjetiska arbetsmarknaden.55
Alla tiders historia är ensam om att skriva om kvinnans roll på arbetsmarknaden i Tyskland
under tiden kring kriget. När Hitler tog makten i Tyskland var landet i skakning efter inflationen som följde Versaillesfreden. Många var arbetslösa, men detta kom att ändras när 51 Almgren m.fl. 2011. s. 285 52 Nyström m.fl. 2016. s. 285 53 Ibid. s. 279 54 Ibid. s. 277 55 Almgren m.fl. 2011. s. 289
Hitler och nazisterna började rustade upp landet igen, vilket skapade arbetstillfällen. Så här skriver boken om detta:
När full sysselsättning hade uppnåtts bland männen, ökade antalet förvärvsarbetande kvinnor – främst fick de lågavlönade kontors- eller industrijobb.”56
Alltså ledde den tyska upprustningen av landet till att kvinnorna kom in på arbetsmarknaden i en större utsträckning, även om det i detta fall skedde först när den manliga arbetskraften var upptagen.
I delen om kvinnans roll i diktaturerna framgår Hirdmans två logiker för genussystemet, isärhållande och hierarki tydligt, och dessa kan appliceras på såväl Sovjet som på Tyskland. Fram tills denna tid var det männen som arbetade, men under denna tid ändrades det. Anledningen till att det ändrades var inte ett resultat av en kvinnlig frihetskamp för ökade rättigheter, utan snarare en lösning av Sovjet och Tyskland för att få till mer arbetskraft när den manliga arbetskraften redan var utplaceras. Detta stärker uppfattningen om att arbeta var något manligt, och när det väl blev tillgängligt för kvinnorna var det då med enklare jobb som det beskrivs i Alla tiders historia.
2.1.2 Kvinnor som aktörer i demokratier
I de delar av böckernas kapitel som berör kvinnans livsförhållanden i demokratiska länder är det framförallt Norden i allmänhet och Sverige i synnerlighet som är i fokus. Samtliga tre böcker skriver om detta tema, även fast de till viss del skriver om olika perspektiv. Alla tiders
historia redogör för hur villkoren för kvinnor ändrades under tiden före andra världskriget.
1921 ägde det första riksdagsvalet rum där både män och kvinnor hade rösträtt istället för endast männen som det hade varit tidigare.57
”Det gamla Fattigsverige skulle försvinna, vilket var av betydelse inte minst för kvinnorna [...] En annan viktig reform var den s.k behörighetslagen som gav kvinnor rätt att söka statlig tjänst, dock inte inom militären och fångvården.”58
56 Almgren m.fl. 2011. s. 285 57 Ibid. s. 302
Citatet ovan är hämtat från Alla tiders historia och är till för att beskriva den förvandling som Sverige genomgick under 1930-talet när Per-Albin Hanssons ”folkhem” växte fram.
Författarna redogör dock aldrig hur eller varför det framförallt var en fördel för kvinnorna att Fattigsverige försvann. Förutom ovan nämnda behörighetslagen som nämns i citatet ovan fick kvinnor även tillgång till läroverken under 1927, och fick därmed möjlighet att ta examen.59
Citatet ovan visar att trots de förbättrade villkoren för kvinnor på ett tydligt isärhållande och maktspel, dels hur det hade varit, men även ur det skulle fortsätta vara. Fram till 1920-talet hade alltså inte kvinnor haft möjlighet att innehava vara sig en statlig tjänst eller ta en
examen, då detta bara var för männen. Isärhållandet skulle alltså fortsätta även efter reformen, då kvinnor fortfarande inte fick ta anställning inom militären eller fångvården.60 I detta fall är
det framförallt historien som är isärhållen, men även författarna gör vad som kan tolkas som en egen isärhållnig då de gör skillnad på män och kvinnor gällande folkhemmets betydelse utan att förklara det vidare.
Andra reformer och lagändringar som beskrivs av författarna i Alla tiders historia är dels att även gifta kvinnor skulle betraktas som myndiga, samt att en kvinna inte längre skulle kunna sägas upp från sitt arbete på grund av giftermål eller graviditet.61 Detta visar på att det fanns
ett starkt hierarkiskt system i Sverige under denna tiden, där mannen stod över kvinnan. Dock visar dessa reformer på en förändrad dynamik i hierarkin mellan kvinnor och män, där
kvinnan fick mer frihet. Ohlander skriver i sin studie att det är vanligt att det inte skrivs ur ett kvinnligt perspektiv ens när det handlar om exempelvis kvinnliga rättigheter.62 Detta märks
också av nu, då det inte är skrivet ur ett kvinnligt perspektiv, utan endast utifrån vad det bestämdes att kvinnan fick och inte fick göra. Med det så menas att det bara skrivs vad som sker, men varken varför eller hur det påverkar kvinnorna.
Det faktum att jämställdhet inte är ett naturligt inslag i läroboken beskriver Blumberg som ett hinder när den jämställda utbildningen eftersträvas på grund av att skolans utbildning
traditionellt sett kretsar kring läroboken, vilket i sin tur leder till att lärobokens innehåll påverkar vad eleverna tar med sig från lektionen. Är inte läroboken jämställt blir inte ämnet
59 Ibid. s. 305
60 Hirdman, 1988. s. 49 - 63 61 Ibid. s. 306
jämställt.63 Detta stärker Berges slutsats att de jämställda inslagen i läroböckerna inte känns
naturliga, utan snarare att författarna har skrivit med det för att de måste.
Perspektiv på historien har med en faktaruta med rubriken ”Bli med barn”. Faktarutan tar
upp ett komplicerat perspektiv på relationen mellan män och kvinnor under första halvan av 1900-talet, vilket var rädslan att bli med barn. Under den här tiden var det en stor skandal när en ogift kvinna födde ett barn. Det var inte ovanligt att kvinnan förlorade såväl bostad som arbete, samtidigt som hon ansågs vara en skam för familjen. Om fadern nekade till
faderskapet eller bara valde att inte ta sitt ansvar innebar det ett hårt ekonomiskt bakslag för kvinnan som dessutom inte kunde räkna med att få stöd och hjälp från samhället. Därför var det vanligt att en ogift, gravid kvinna försvann till en annan ort under graviditeten för att sedan adoptera bort barnet direkt vid födseln. Kvinnan återvände sedan hem och försökte sedan låtsas som att ingenting hade hänt. Att bli gravid var inte enbart ett problem för ogifta kvinnor, då även framförallt kvinnor från fattiga familjer hade svårigheter. Framförallt den ekonomiska frågan var ett stort dilemma, hade familjen verkligen råd med ett till barn med allt vad det innebar?64 I denna del av historien är hela genuskontraktet och dess nivåer
synliga. Den kulturella nivån som beskriver relationen mellan män och kvinnor, och i detta fall med graviditeter är det kvinnan som bär allt ansvar, framförallt i en utomäktenskaplig graviditet om mannen inte vill ta ansvar. Den kulturella nivån påverkar här de andra nivåerna. Den sociala nivån syftar mot det sociala livet och arbetslivet, och vid en utomäktenskaplig graviditet fallerade dessa för kvinnan, då hon riskerade att förlora såväl arbete som bostad. Den sista nivån, den individuella nivån handlar om hur den enskilda individen ska agera utifrån sitt kön, och i detta fall skulle kvinnan gömma sig under graviditeten på en annan ort för att ingen skulle få reda på det.
Faktarutan om graviditeter samt avsnitten om kvinnorna som fick barn med tyska soldater är ett tydligt exempel på det könsstereotypa förhållandet mellan mannen, A, och kvinnan, B, som nämns av Hirdman. Framförallt så skriver Hirdman att det inte kan finnas en A utan att förtrycka en B, och i detta fall blir det väldigt tydligt, då mannen som är normen och har en högre hierarkisk ställning i samhället inte behövde hantera alla de problem som uppstod i dessa situationer. Det var med all förmodan inte alltid mannens mening att förstöra för kvinnan, men mannen behövde inte ta konsekvenserna, då han hade en högre hierarkisk
63 Blumberg, 2009. s. 346 – 347 64 Nyström m.fl. 2016. s. 311
ställning i genussystemet.65 Dilemmat med graviditet är ett exempel på det Ammert menar att
en lärobok ska förmedla. Dels för läroboken vidare fakta, men den målar även upp en bild av samhället och hur det brukade se ut, och i detta fall är det ur ett genusperspektiv som vi får se detta.66
Både Alla tiders historia och Perspektiv på historien tar upp konsekvenserna för människorna i ockuperade länder som hade beblandat sig med de ockuperande tyskarna, och här hamnar kvinnan i fokus. Perspektiv på historien har med en bild på en ensam kvinna som tillsammans med sitt barn leds ut ur den franska staden Chartres av en folksamling. Kvinnan var fransk, och pappan till hennes barn var en tysk soldat. Bilden togs 1944 när de tyska ockupanterna drivits bort från staden, och i samband med detta ville samhället ta avstånd från alla som haft med ockupanterna att göra, och det blev i samband med detta fritt fram att trakassera de personerna.67 Även Alla tiders historia skriver om detta fenomen, men utifrån ett nordiskt
perspektiv. Det hände att norska och danska kvinnor blev förälskade i tyska soldater, och dessa kvinnor kom då att kallas för tyskepiger, och när Tyskland förlorat kriget och dragit sig tillbaks från de ockuperade länderna blev tyskepigerna hårt ansatta. De blev bland annat bespottade och fick sitt hår avklippt, och hade de fått barn med en tysk soldat var det vanligt att barnet mobbades.68
Den lilla människan och de stora sammanhangen skriver om Sverige i förhållande till resten
av Europa efter krigsslutet. Sverige förklarade sig direkt neutrala till kriget, och denna
neutralitet hölls genom hela kriget. Detta innebar att Sverige var relativt oskatt vid krigsslutet. Den svenska ekonomin var stark, och den svenska industrin blomstrade i Europa.69
Senare kom arbetskraft till Sverige från många andra länder, [...] Under samma tid kom också en del kvinnor till Sverige. Många av dem började arbeta inom vårdyrken.70
Citatet ovan beskriver när arbetskraften för industrierna kom till Sverige, men även här görs ett isärhållande, när det dels var arbetskraft som kom till landet, men även kvinnor som tog anställning inom ett annat yrke, i detta fall inom vården. Citatet visar ett tydligt isärhållande
65 Hirdman, 1988. s. 52 – 55 66 Ammert, 2011 s. 33 67 Ibid. s. 98 68 Almgren m.fl. s. 314 – 315 69 Långström m.fl. 2012. s. 197 70 Ibid. s. 197
mellan könen, där det manliga och kvinnliga inte ska blandas. Författarna gör här en tydlig uppdelning mellan det manliga, industriarbetare, och det kvinnliga, vårdpersonal. Författarna skriver klart och tydligt att både män och kvinnor som flyttade till Sverige från andra länder kom in i yrkeslivet, men ändå väljer författarna att dela upp och göra skillnad på det manliga och det kvinnliga.
2.1.3 Kvinnor som aktörer i krig
”Också städernas centrala delar bombades, vilket innebar död åt tusentals och åter tusentals civila, mestadels kvinnor, barn och äldre människor – alla övriga var ju vid fronterna.”71
Citaten ovan är hämtat från Alla tiders historia och beskriver vad som hände när de allierade bombade Dresden i Tyskland. Citatet är talande för hur samtliga tre läroböcker skriver om kvinnornas liv under andra världskriget – det var nästan bara kvinnorna kvar i städerna när männen var inkallade i det militära. Det är framförallt ur ett finskt och svenskt perspektiv som detta är omskrivet. Berge menar att detta är ett vanligt förekommande fenomen i
läroböckerna, att det mannen skrivs könsneutralt, men ändå syftar texten mot mannen.72 Exakt
så är det i detta citat från boken. Männen nämns aldrig, men likväl är det mannen det egentligen syftar emot, och kvinnan får en biroll.
”När en stor del av männen tjänstgjorde som soldater fick kvinnorna ta över deras ordinarie arbeten. Samtidigt hade de förstås kvar sitt husmoderansvar i familjen.”73
Att det blev som citatet säger var vanligt under denna tiden. De svenska männen var inkallade till militären vilket skapade en stor efterfrågan på arbetskraft, och detta ledde till att kvinnorna ersatte männen. Även Alla tiders historia skriver om detta, men utifrån ett finskt perspektiv. När Finland krigade mot Sovjet kallades en halv miljon finska män in till fronten, vilket förde med sig att kvinnorna fick ta över de lediga positionerna i det finska näringslivet.74
Både män och kvinnor fick utbildning i civilförsvaret för att ordna sjukvård och försörjning. Många kvinnor gick in i lottakåren eller deltog i luftbevakningen.75
71 Almgren m.fl. 2011. s. 299 72 Berge, 2011. s. 169 – 170 73 Nyström m.fl. 2016. s. 319 74 Almgren m.fl. 2011. s. 315 75 Långström m.fl. 2012. s. 185
Även om kvinnorna var exkluderade från militären så fanns det fortfarande möjlighet att vara med i försvaret, vilket textutdraget ovan visar. Den lilla människan och de stora
sammanhangen skriver om lottakåren. Lottakåren är en frivillig försvarsorganisation vars
medlemmar utbildas till att genomföra uppgifter inom armén, hemvärnet, marinen eller flygvapnet. Framförallt för den svenska luftbevakningen under andra världskriget spelade lottakåren en stor roll. Kvinnor stod i torn där de spanade efter flygplan. Eftersom att dåtidens flygplan varken flög lika högt eller snabbt som de gör idag så gick dessa att observera för att sedan rapporteras vad för typ av flygplan det var, vart de sett planet samt åt vilken riktning det flög.76 Återigen blir isärhållandet mellan könen framstående i läroböckernas avsnitt. Männen
kallas in i krig, och de kvinnor som ville hjälpa till under denna tid fick särskilda arbetsuppgifter, till exempel att stå i ett torn och utföra luftbevakning.
Under slutfasen av kriget detonerade USA två atombomber i Japan. Atombomberna blev sedan kända då det rapporterades om dessa över radion, och det fanns en stor oro över bombens kraft. Strålningen från bomberna är livsfarlig, och påverkar alla som kommer i kontakt med den. I denna del väljer författarna att lyfta fram det faktum att kvinnorna födde missbildade barn som exempel på bombens verkan.77
2.1.4 Kvinnan som individuell aktör
”Under 1920- och 30-talen fick hundratals orter i Sverige besök av en lång, mager dam med sliten resväska. Hon hette Elise Ottesen-Jensen, och hennes ärende var sexualupplysning.”78 Kvinnan från citatet hette alltså Elise Ottesen-Jensen, och hon är omnämnd i både Perspektiv
på historien och Alla tiders historia. Jensen jobbade för att sprida för upplysningar om
sexualkunskap, och var med och grundade Riksförbundet för sexuell upplysning (RFSU).79
Hon föreläste om preventivmedel, trots att detta var förbjudet under den tiden.80 I Alla tiders
historia nämns även den socialdemokratiska politikern och författaren Alva Myrdal, som
nämns tillsammans med sin make då de under 1934 tillsammans gav ut boken Kris i
befolkningsfrågan. Boken skapade en debatt gällande kvinnors rättigheter på
arbetsmarknaden, och 1938 ledde det fram till att arbetsgivare inte längre fick säga upp
76 Ibid. s. 185 77 Ibid. s. 201-202 78 Nyström m.fl. 2016. s. 311 79 Almgren m.fl. 2011. s. 306 80 Nyström m.fl. 2016. s. 311
kvinnors anställningar på grund av giftermål eller graviditet.81 I Den lilla människan och de
stora sammanhangen är det endast en individuell kvinnlig aktör som lyfts fram, och detta är
Karin Kock. År 1947 blev Karin Kock den första kvinnan att sitta med i en svensk regering, och under 1950-talet var hon även chef för Statistiska centralbyrån.82
Ett tydligt tema som genomsyrar all text i läroböckerna är den maktstruktur som fanns under den tiden som läroböckerna benämner. En stor del av maktstrukturerna gestaltas via Hirdmans isärhållande, men genomsyrande är Börjessons och Rehns definition av makt mellan könen. De skriver att makt legitimeras genom skapandet av ”den andra”, vilket är någon som är annorlunda än normen. När människan förhåller sig till en annan person som inte är densamma som en själv kan en människa eller en grupp med människor etablera ett
maktutövande mot den andra, och i denna maktrelation föds ett förtryck och en dominans.83 I
samtliga böcker så är det kvinnan som är ”den andre”, och det ges enbart en bild på kvinnan som en grupp med människor som är, eller har varit förtryckta. Det skrivs bara om när kvinnan är förtryck, isärhållen eller när förändringar görs för att kvinnan ska få det bättre, men det nämns aldrig om prestationer som kvinnor eller en enskild kvinna utfört. Detta går även helt i enlighet med Berges resultat, att det är ett vanligt förekommande inslag i
läroböcker att lämna ute de kvinnliga prestationerna.84
2.2 Män som aktörer
Denna del är genomförd på ett snarlikt sätt som ”Kvinnor som aktörer”, dock med skillnaden att rubriken angående aktörer i krig är borttagen, detta då källmaterialets innehåll med
manliga aktörer nästintill alltid handlar om mannen som aktör i samband med just krig.
2.2.1 Män som aktörer i diktaturer
Det nazistiska mansidealet hyllade styrka, disciplin och mod.85
Detta mansideal beskrivs i Perspektiv på historien, och kommer från Tyskland under tiden före andra världskriget. Citatet är hämtat från en bildtext tillhörande en bild på unga, statligt
81 Almgren m.fl. 2011. s. 306 82 Långström m.fl. 2012. s. 198 83 Börjesson och Rehn, 2009. s. 16 – 17 84 Berge, 2011. s. 165
anställda tyska män på väg till en idrottstävling.86 De tyska männen är omskrivna i fler
sammanhang, och samtliga av dessa gånger är det i form av soldater och deras relation med kvinnor i de ockuperade länderna. Det hände att tyska soldater placerade i ockuperade länder fick barn med kvinnor från landet de hade ockuperat. När tyskarna förlorat kriget och soldaten skickats hem, tillfångatagits eller dödats blev både kvinnan och barnet oönskade i det tidigare ockuperade samhället. Detta skedde såväl i Norge och Danmark som i Frankrike, och både
Alla tiders historia och Perspektiv på historien skriver om detta.8788
2.2.2 Män som aktörer i demokratier
Det som definierar böckernas beskrivningar av männen under denna tid är mannen som soldat. Som tidigare nämnts i denna del av arbetet var nästan alla civila offer vid de allierades bombningar av Dresden äldre kvinnor och barn, eftersom att männen var inkallade till det militära för att delta i kriget.89 Böckerna ger en bild av att detta inte var unikt för Tyskland,
utan att det skedde över hela världen, till och med i neutrala länder som Sverige.
De flesta män kallades in för militärtjänst. Vid våra gränser höll de vakt. De äldre och yngre männen ingick i hemvärnet och de utrustades med särskilda kläder och gevär som de förvarade i hemmet. De skulle som namnet antyder försvara hemtrakten.90
När kriget bröt ut behövde Sverige rustas upp igen efter den militära nedrustningen under mellankrigstiden. Det innebar att de flesta männen var tvungna att lämna för att göra militärtjänst, vilket berättas av citatet ovan.91 När männen lämnade vardagen för militären
blev deras jobb lediga, vilket i sin tur skapade ett behov av arbetskraft när stora delar av den vuxna, manliga befolkningen försvann. Detta ledde till att kvinnorna kom in på
arbetsmarknaden på ett nytt sätt. Detta är omskrivet i såväl Alla tiders historia som i
Perspektiv på historien. I Sverige tog kvinnorna över en stor del av jobben92, och i Finland
skapades ett tomrum i näringslivet när en halv miljon finska män reste till fronten för att strida mot Sovjet.93 86 Nyström m.fl. 2016. s. 285 87 Ibid. s. 298 88 Almgren m.fl. 2011 s. 314 89 Ibid. s. 299 90 Långström m.fl. 2012. s. 184 – 185 91 Ibid. s. 185 92 Nyström m.fl. 2016. s. 219 93 Almgren m.fl. 2011 s. 315
I denna del har den andra logiken i Hirdmans genussystem, hierarkin varit framträdande, och det manliga som norm etableras, då mannen målas upp som just norm. Det är mannen som krigar då det ansågs viktigt att förstärka militären. Först då skickades möjligheten till anställning på männens ordinarie arbetsplats vidare till kvinnan.
2.2.3 Mannen som individuell aktör
De individuella manliga aktörerna som nämns i läroböckerna är allt för många för att samtliga ska kunna nämnas. Gemensamt för samtliga tre böcker är att det framförallt är andra
världskrigets två diktatorer, Adolf Hitler och Josef Stalin som nämns allra oftast av de manliga aktörerna. Även Per-Albin Hansson, statsminister för den svenska samlingsregering som styrde landet under andra världskriget är vanligt förekommande i de tre läroböckerna. Även andra internationella ledare är ofta nämnda i böckerna, och även det är personer som spelade en större roll politiskt under andra världskriget. Det är framförallt Roosevelt, Churchill och Mussolini som nämns ett flertal gånger.9495 Det dock tilläggas att Den lilla
människan och de stora sammanhangens är kapitel mycket mer kort och koncist än de övriga
böckernas, och därför är det ett mer begränsat antal aktörer som nämns.96
Då böckerna har olika kapitelindelning blir det en viss skillnad i vilka aktörer som nämns. När
Perspektiv på historien skriver om det glada 20-talet nämns Henry Ford, som var en starkt
bidragande orsak till den industriella utvecklingen i USA, men även komikern Charles Chaplin.97 Alla tiders historia skriver om den brittiska nationalekonomen John Maynard
Keynes och hans idéer, samt hur dessa kom att inspirera till de lösningar som hjälpte till med att stabilisera USA ut ur depressionen som följde börskraschen år 1929.98
Allra tydligast i de delar av texterna som berättar om manliga aktörer är den andra logiken för genuskontraktet, hierarkin. Hierarkin syftar mot att det är mannen som är norm för hur en människa ska vara.99 Detta gäller till stor del för de manliga aktörerna i såväl historia som i
historieskrivning. Historien utgår från mannen, mannens handlingar och de stora manliga ledarna. Det är ingenting som läroböckernas författare kan påverka. Däremot kan de påverka hur de delar upp män och kvinnor, vilket framförallt Den lilla människan och de stora 94 Nyström m.fl. 2016. s. 269 – 328 95 Almgren m.fl. 2011. s. 275 – 316 96 Långström m.fl. 2012. s. 182 – 205 97 Nyström m.fl. 2016. s. 270 – 271 98 Almgren m.fl. 2011 s 275 – 316 99 Hirdman, 1988, s. 51-52
sammanhangen gör när de skriver om arbetskraften och den kvinnliga arbetskraften. Det visar
tydligt på att mannen är norm i den historieskrivningen, medans den arbetskraft som kvinnorna bidrog med avviker från den manliga normen.
3. Diskussion och slutsats
I denna del diskuteras resultatet som hämtas från empirin. Dessutom dras slutsatser på empirin utifrån de frågeställningar som styrt studien.
3.1 Diskussion
Så, utifrån den analyserade empirin, hur framställs egentligen kvinnor och män i
läroböckerna? De tre böcker har alla likheter och skillnader med varandra, men framförallt
Den lilla människan och de stora sammanhangen står ut från de andra två. En nackdel med
avgränsningen som gjordes är att Den lilla människan och de stora sammanhangen har ett innehåll som skiljer sig från de övriga böckerna, men detta kommer med fördelen att tolkningen med vad som hörde till kriget inte behövde göras, samtidigt som det gav studien mer empiri att analysera. Alla tiders historia och Perspektiv på historien berättar däremot en snarlik historia. Båda böckerna skriver om propagandan i Sovjetunionen och Tyskland, samt hur kvinnorna ersatte männen på arbetsmarknaden när männen kallades in i krig. Överlag är dessa två böcker väldigt lika innehållsmässigt, där båda böckerna även skriver om
konsekvenserna för de kvinnor som fick barn med tyska soldater. En större skillnad mellan böckerna är att Alla tiders historia lägger ett stort fokus på de lagändringar och reformer som kom för att stärka kvinnans position i samhället.
Ett genomgående tema som tydligt framträder när dessa texter analyseras ur ett
genusperspektiv är det genuskontrakt som presenteras av Hirdman. I samtliga tre böcker så skriver författarna dels om hur levnadsvillkoren var på den tiden, men framförallt om hur det förändrades, och detta är extra påtagligt när kvinnornas del i böckernas texter studeras. Böckernas kapitel ger förut kunskap om kriget och alla hemskheter som hörde kriget till, en bild av en värld i förändring, vilket ur ett genusperspektiv i detta fall innebär en
omförhandling av genuskontraktet.
Tidigare i studien presenterades tre nivåer för genuskontraktet. Dels den individuella nivån, som syftar till hur individen ska vara utifrån en given könsstereotyp. Denna del syns tydligt i
