Föräldrars upplevelse av
att ha ett barn med övervikt eller fetma
- En litteraturstudieParents’ experience of having a child
with overweight or obesity
- A literature review
Författare: Lisa de Bruin och Elin Svensson
VT 20
Examensarbete: Avancerad nivå, 15 hp Huvudområde: Omvårdnadsvetenskap
Specialistsjuksköterskeprogrammet - hälso- och sjukvård för barn och ungdom, OM014A
Institutionen för hälsovetenskaper, Örebro universitet.
Handledare: Samal Algilani, Universitetslektor, Institutionen för hälsovetenskaper, Örebro Universitet
Examinator: Elisabet Welin, Professor, Institutionen för hälsovetenskaper, Örebro Universitet
Sammanfattning
Bakgrund: Övervikt och fetma i barndomen är ett globalt och växande hälsoproblemen med
risk för följdsjukdomar. Förebyggande åtgärder och tidiga insatser är grundläggande inom behandling av övervikt och fetma hos barn. I Sverige sker ett preventivt arbete inom barnhälsovården och elevhälsans medicinska insats där specialistsjuksköterskan med
inriktning barn och ungdom har en central roll i att upptäcka, uppmärksamma och vid behov motivera till en förändrad livsstil hos barn och deras familj för att förebygga ohälsa.
Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva föräldrars upplevelse av att ha ett barn i
ålder 2-12 år med övervikt eller fetma.
Metod: Deskriptiv litteraturstudie användes för att sammanställa 10 artiklar från databaserna PubMed, CINAHL plus, MEDLINE, PsycINFO och 2 artiklar från studiernas referenslistor.
Resultat: Tre kategorier framkom; Inställning till sitt barns vikt, Känslomässig börda samt Behov av stöd och förståelse.
Slutsats: Föräldrar till barn med övervikt eller fetma är under stor emotionell press och det
saknas stöd och utbildning till viktiga vuxna i barnets närhet. Barnsjuksköterskan har en unik möjlighet att etablera en bra och stödjande relation till hela familjen tack vare en kontinuerlig kontakt som sträcker sig över en längre tid. Det är viktigt att barnsjuksköterskan ser sin roll och familjen i ett sammanhang då exempelvis socioekonomisk status och utbildningsnivå påverkar risk för utveckling av övervikt eller fetma hos barn. Vidare finns det behov av fortsatt forskning på barn med övervikt eller fetma i ålder 2-4 år.
Abstract
Background: Overweight and obesity in childhood is a global and growing health problem
with the risk of sequelae. Prevention and early intervention are fundamental in treatment of overweight and obesity in children. In Sweden, preventive work are done in child health care and student health care, where the specialist nurse with focus on children and adolescents has a central role in detecting, paying attention and, if necessary, motivating a changed lifestyle in children and their families to prevent poor health.
Purpose: The purpose of the literature study was to describe parents' experience of having a
child aged 2-12 years with overweight or obesity.
Methods: A descriptive literature review were used to compile 10 articles from the databases
PubMed, CINAHL plus, MEDLINE, PsycINFO and 2 articles from the studies reference lists.
Results: Three categories emerged; Attitude to their child's weight, Emotional burden and Need for support and understanding.
Conclusion: Parents of children with overweight or obesity are under great emotional
pressure, and there is lack of support and education for important adults in the child's
surrounding. The pediatric nurse has a unique opportunity to establish a good and supportive relationship with the whole family thanks to a continuous contact running over a long period of time. It is important that the pediatric nurse see her role and the family in a context where, for example, socio-economic status and educational level affect the risk of developing overweight or obesity in children. Additional there is need for further research on children with overweight or obesity aged 2-4 years.
Innehållsförteckning
Sid.
1. Bakgrund 1
1.1 Prevalens globalt och nationellt 1
1.2 Definition övervikt, fetma och BMI 1
1.3 Riskfaktorer och följdsjukdomar hos barn och ungdomar 1 1.4 Förebyggande åtgärder, tidiga insatser och behandling 2 1.5 Barnsjuksköterskans kompetensområde och arbete 2
1.6 Familjefokuserad omvårdnad 2 1.7 Problemformulering 3 2. Syfte 3 3. Metod 3 3.1 Design 3 3.2 Datainsamling 3 3.3 Urval 4 3.4 Kvalitetsgranskning 5 3.5 Dataanalys 5 3.6 Etiska överväganden 5 4. Resultat 6
4.1 Inställning till sitt barns vikt 6
4.2 Känslomässig börda 6
4.3 Behov av stöd och förståelse 8
5. Diskussion 9
5.1 Metoddiskussion 9
5.2 Resultatdiskussion 10
5.3 Slutsats, klinisk nytta och förslag på fortsatt forskning 13
Referenslista 15
Bilagor:
Bilaga 1. Sökmatris
Bilaga 2. Kvalitetsvärdering Bilaga 3. Artikelmatris
1
1. Bakgrund
1.1 Prevalens globalt och nationellt
Fetma under barndomen är ett av de allvarligaste hälsoproblemen det här århundradet. Problemet är globalt och ständigt växande, framför allt i låg- och medelinkomstländer (World Health Organization [WHO], 2019). Runt om i världen har mer än 340 miljoner barn och ungdomar i ålder 5 till 19 år och 40 miljoner barn under 5 år övervikt eller fetma. Globalt sett är det ett större
hälsoproblem än undervikt. Sedan millennieskiftet har övervikt hos barn under 5 år ökat med nästan 50 procent i Afrika och i Asien hade år 2016 nästan hälften av alla barn under 5 år övervikt eller fetma (WHO, 2018). I relation till andra länder har Sverige en låg förekomst av övervikt bland barn (Socialstyrelsen, 2013). Under läsåret 2015/2016 hade 18 procent av barn i ålder 6 till 9 år i Sverige övervikt eller fetma och det var mer än dubbelt så vanligt hos nioåringar jämfört med sexåringar (WHO, 2017).
1.2 Definition övervikt, fetma och BMI
Det vanligaste sättet att definiera övervikt och fetma är med hjälp av Body Mass Index (BMI), som är en matematisk beräkning utifrån längd och vikt. Övervikt hos vuxna definieras som BMI >25 och fetma BMI >30 (WHO, 2018). Hos barn tas också hänsyn till ålder och kön då de inte har samma kroppssammansättning som vuxna. Övervikt anges då som ISO-BMI >25 och fetma ISO-BMI >30 (Cole, Bellizzi, Flegal & Dietz, 2000). Svår fetma hos barn definieras som ISO-BMI >35 (Region Uppsala, 2019).
1.3 Riskfaktorer och följdsjukdomar hos barn och ungdomar
Fetma är en komplex sjukdom där många faktorer inverkar och kräver ofta en livslång behandling (WHO, 2018). Faktorer som ärftlighet, matvanor, fysisk aktivitet och socioekonomi påverkar barnets vikt (Weihrauch-Blüher & Wiegand, 2018; WHO, 2018; WHO, 2019). Sömnkvalitet och marknadsföring för energität mat är ytterligare påverkande faktorer (Weihrauch-Blüher & Wiegand, 2018). Föräldrar med fetma utgör en betydande riskfaktor för barnet att utveckla fetma innan skolåldern. Bakomliggande sjukdom kan också vara en orsakande faktor, även om det är ovanligt (WHO, 2018; WHO, 2019).Risken för bestående fetma stiger med barnets ålder (Socialstyrelsen, 2013; WHO, 2019) och det finns en ökad risk för följdsjukdomar så som hjärt-och kärlsjukdomar, typ 2 diabetes, vissa cancertyper, belastningsskador från rörelseorganet, sömnsvårigheter och
hormonella störningar (Weihrauch-Blüher & Wiegand, 2018; WHO, 2018; WHO, 2019). Incidensen av typ 2 diabetes hos ungdomar ökar i många länder men det är ovanligt att få diagnosen före pubertet (Zeitler et al., 2018). I en studie på barn med övervikt och fetma i ålder 12,9 år ± 2,7 år hade 11,9 procent början till eller konstaterad typ 2 diabetes (Koutny et al., 2019). Fetma är också sammankopplat med psykosociala problem (Weihrauch-Blüher & Wiegand, 2018) och det finns ett samband med depression hos barn och tonåringar, där flickor är
överrepresenterade. Ökad risk för depression kvarstår in i vuxenlivet (Sutaria, Devakumar, Shikanai Yasuda, Das & Saxena, 2019). I en amerikansk studie på barn mellan 7 och 11 år med övervikt eller fetma visade nästan 40 procent symtom på depression eller ångest (Sheinbein et al., 2019).
2 1.4 Förebyggande åtgärder, tidiga insatser och behandling
Förebyggande åtgärder och tidiga insatser är grundläggande inom behandling av övervikt och fetma hos barn. Målet är att uppnå en energibalans som går att upprätthålla hela livet genom en minskning av energiintag och ökning av fysisk aktivitet. Samarbete krävs från flera aktörer, exempelvis hälso- och sjukvård, skola och på samhällsnivå (Luybli, Schmillen & Sotos-Prieto, 2019; Socialstyrelsen, 2013; WHO, 2019). I Sverige sker ett preventivt arbete gällande övervikt och fetma inom barnhälsovården (BVC) och elevhälsans medicinska insats (EMI) genom att följa längd och vikt på barnet samt ge råd om kost och fysisk aktivitet (Socialstyrelsen, 2013). Sunda matvanor kan uppnås genom kostråd såsom ökat intag av frukt och grönsaker, begränsning av snabbmat och godis. Den nordiska rekommendationen för fysisk aktivitet för barn är minst 60 minuter om dagen. Även vardagsmotion och begränsning av skärmtid är en viktig del för att öka den fysiska aktiviteten (Socialstyrelsen, 2013; WHO, 2019). Vid svår fetma kan exempelvis behandling med läkemedel, beteendeinriktad terapi och lågkaloridiet övervägas. Fetmakirurgi på ungdomar under 18 år är mycket ovanligt (Region Uppsala, 2019). Gällande läkemedelsbehandling verkar fetmarelaterade
följdsjukdomar generellt vara underbehandlade bland ungdomar både i Sverige och utomlands (Reinehr et al., 2013).
1.5 Barnsjuksköterskans kompetensområde och arbete
I kompetensbeskrivning för specialistsjuksköterska med inriktning barn och ungdom ingår som specialistområde både barn, ungdomar och deras familjer. Familj kan definieras som föräldrar eller annan vårdnadshavare, syskon och andra centrala personer i barnets närhet. Barnsjuksköterskans arbete utgår från ett humanistiskt och etiskt förhållningssätt med grunden i evidensbaserad vård och enligt gällande författningar, såsom barnkonventionen och Nordisk standard för barn och ungdomar inom hälso- och sjukvård (NOBAB)(Svensk
sjuksköterskeförening, 2016). Barnkonventionen som från år 2020 är en lag i Sverige definierar barn som varje människa under 18 år. Alla beslut som rör barnet ska i första hand fattas utifrån barnets bästa, de har rätt att uttrycka sin mening och höras i alla frågor som rör dem (Lag om Förenta nationernas konvention om barnets rättigheter, SFS 2018:1197). Barnsjuksköterskan ska ha specifik kunskap, färdighet och kompetens gällande barnets fysiska, psykiska, sociala och
existentiella hälsa och ohälsa under uppväxten. Förebyggande av ohälsa hos barn är en viktig del i arbetet och barnsjuksköterskan ska kunna upptäcka,
uppmärksamma och vid behov motivera till en förändrad livsstil hos barn och deras familj (Svensk sjuksköterskeförening, 2016).
1.6 Familjefokuserad omvårdnad
Familjefokuserad omvårdnad kan delas in i två områden; familjerelaterad och familjecentrerad omvårdnad. Familjerelaterad omvårdnad innebär att individen är i centrum men att hänsyn tas till hens sociala sammanhang. I familjecentrerad omvårdnad ses familjen som ett system (Svensk sjuksköterskeförening, 2015). Familjecentrerad omvårdnad syftar till att respektera och lyssna på familjers individuella behov och värderingar (Davidson et al., 2017). För att främja familjecentrerad omvårdnad krävs ett samarbete mellan familj och sjukvård, hänsyn till familjens sammanhang samt anpassning av vården för familjen.
Sjukdomsspecifik utbildning till familjen är också en del av konceptet (Kokorelias, Gignac, Naglie & Cameron, 2019) och alla barn har rätt att få stöttning från
3
förälder eller annan vårdnadshavare gällande att få sina rättigheter uppfyllda (SFS 2018:1197).
1.7 Problemformulering
Övervikt och fetma i barndomen är ett ökande hälsoproblem och utgör en betydande risk för sämre livskvalitet och följdsjukdomar. Då förebyggande åtgärder och tidiga insatser utgör grunden för behandling har barnsjuksköterskan en central roll i arbetet kring barn med övervikt eller fetma och deras familjer. Barnsjuksköterskans kunskap om föräldrars upplevelser är grundläggande i mötet med familjen men i dagsläget saknas tillräcklig forskning inom ämnet. Målet med litteraturstudien är därför att beskriva föräldrars upplevelse av att ha ett barn med övervikt eller fetma med förhoppning om ökad förståelse och förbättrade
omvårdnadsstrategier som på lång sikt kan ge vinster för individ och samhälle.
2. Syfte
Syftet med litteraturstudien var att beskriva föräldrars upplevelse av att ha ett barn i ålder 2-12 år med övervikt eller fetma.
3. Metod
3.1 Design
Deskriptiv litteraturstudie (Polit & Beck, 2017) med systematisk sökning användes för att sammanställa forskning som svarar mot syftet.
3.2 Datainsamling
Utifrån syftet identifierades specifika sökord. Svensk MeSH användes för att kontrollera och söka fram lämpliga ämnesord. Därefter genomfördes
provsökningar i databaserna CINAHL Plus, PubMed, PsycINFO och MEDLINE för en bedömning av kunskapsläget inom ämnesområdet och validering av valda ämnesord som därefter kompletterades med fritextsökning. Slutsökning
genomfördes i alla fyra databaser. Varje ämnesord och fritextord söktes var för sig för att sedan kombineras med booleska operatorer OR och AND för att finna vetenskapliga artiklar som svarar på syftet. Sökorden skiljde sig något i de olika databaserna på grund av olika definitioner. En översikt av slutgiltiga sökord presenteras i Tabell 1. I slutsökningarna valdes begränsningar för att artiklarna skulle vara ”peer reviewed”, skrivna på engelska samt publicerade inom de senaste 10 åren. Sökmatris med kombinationer av sökord och begränsningar för samtliga slutsökningar presenteras i Bilaga 1.
Tabell 1. Sökord och sökblock i valda databaser
Sökord CINAHL Plus PubMed PsycINFO MEDLINE
Barn Child Child Child Child
Övervikt/Fetma Obesity Overweight Obesity,
Overweight Overweight Föräldrar Family Parent Father Mother Family Parent Father Mother Family Parent Father Mother Family Parent Father Mother
4 3.3 Urval
Inklusionskriterier för artiklarna var att de skulle vara originalartiklar och handla om föräldrars upplevelse av att ha ett barn med övervikt eller fetma.
Exklusionskriterier var artiklar om barn i ålder under 2 år eller över 12 år, barn med andra sjukdomar, medicinsk- eller kirurgisk behandling av övervikt eller fetma, barn under sjukhusvård samt artiklar utan etiskt godkännande.
Totalt 716 titlar identifierades genom databassökningar. I steg 1 lästes samtliga titlar och509 artiklar exkluderades då de ej svarade mot syftet. I steg 2 sållades 72 dubbletter bort, 135 abstract lästes och ytterligare 104 artiklar föll bort enligt exklusionskriterier. I steg 3 lästes kvarvarande 31 artiklar noggrant i fulltext och 21 artiklar exkluderades; 9 artiklar exkluderades på grund av för låg eller hög ålder på barnen, 6 artiklar på grund av att de handlade om föräldrar som inte själva hade barn med övervikt eller fetma samt 5 artiklar inriktade på upplevelser av
intervention. En studie föll bort då den grundades på gamla intervjuer från år 2000. Genom manuell sökning utifrån de 10 inkluderade studiernas referenslistor
identifierades ytterligare 5 artiklar varav 3 exkluderades genom läsning av abstract och 2 stycken lästes i fulltext och bedömdes relevanta för studiens syfte. Totalt12 artiklar inkluderades till kvalitetsgranskning och analys. I Figur 1 redovisas urvalsprocessen och antal artiklar som exkluderades vid varje steg.
Figur 1. Flödesdiagram av urvalsprocessen
Studier identifierade genom referenslistor n=5 Studier identifierade genom databassökning n=716 Studier screenade via titel n=721
Studier screenade via abstract n=140 Genomlästa studier, fulltext n=33 Studier inkluderade till kvalitetsgranskning n=12 Exkluderade studier titel, n=509 dubblett, n=72 Exkluderade studier n=107 Exkluderade studier n=21
5 3.4 Kvalitetsgranskning
Systematisk värdering av artiklarnas kvalité genomfördes med hjälp av
granskningsmall för bedömning av studier med kvalitativ metodik från Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU, 2020) och Örebro
Universitets granskningsmall för kvantitativa studier utan kontrollgrupp (2015). Av de kvalitetsgranskade artiklarna var tio av kvalitativ metod, en av mixad metod och en av kvantitativ metod. En översikt av kvalitetsvärdering ses i Bilaga 2 och kvalitetsgranskning redovisas i artikelmatris, Bilaga 3. Samtliga tolv studier höll hög eller medelhög nivå och bedömdes lämpliga att använda vid sammanställning av resultatet i enlighet med Rosén (2017).
3.5 Dataanalys
Sammanställning av artiklarna genomfördes i enlighet med Polit och Beck (2017) för att hitta likheter och skillnader mellan de olika studierna. Artiklarna lästes noggrant i sin helhet, efter det lästes de ytterligare en gång och resultat kopplat till syftet med litteraturstudien ströks under med färgpenna. Proceduren upprepades av båda författarna separat. Olika färger användes för att koda meningsbärande enheter som kondenserades och sedan sammanställdes i olika kategorier med tillhörande underkategorier, Figur 2. Kvantitativ data bearbetades och
syntetiserades med kvalitativ data. Information om författare, metod, resultat och studiekvalitet fördes in i en artikelmatris, Bilaga 3.
Figur 2. Kategorier och underkategorier
3.6 Etiska överväganden
Samtliga inkluderade artiklar till litteraturstudien kontrollerades för om ett etiskt godkännande fanns. Då forskning baserad på barn som är en utsatt grupp är det av stor vikt att forskningen är genomförd enligt lagar och etiska principer så som respekt för personen, göra-gott- och rättviseprincipen (Kjellström, 2017).
Inställning till sitt barns vikt Känslomässig börda Behov av stöd och förståelse Normalisera och förneka Acceptera och förstå
Oro och osäkerhet
Skam, skuld och
frustration Inom familjen Från släkt och vänner Från hälso- och sjukvård
6
Sammanställning och redovisning av materialet är genomförd enligt
forskningsetiska aspekter genom transparant bearbetning och med hänsyn till författarnas förförståelse (Polit & Beck, 2017).Då författarna till litteraturstudien är verksamma inom behandlingsområdet barn med övervikt och fetma finns en förförståelse inom ämnet som är viktig att ha med som en aspekt vid
sammanställning av forskning.
4. Resultat
4.1 Inställning till sitt barns vikt Normalisera och förneka
Föräldrar i flera studier upplevde att ärftlighet och att se ut som andra i familjen var en bidragande orsak till barnets övervikt (Chan & Wang, 2012; McDonald, 2015; Minh Do et al., 2016; Toftemo, Glavin & Lagerlov, 2013). Många hade svårt att inse att deras barn var överviktigt och upplevde dem bara som stora för sin ålder (Chan & Wang, 2012;McDonald, 2015; Minh Do et al., 2016; Toftemo et al., 2013). Vissa föräldrar kände sig oförberedda och överraskade när de fick höra att barnet var överviktigt (Hardy, Hooker, Ridgway & Edvardsson, 2019; Toftemo et al., 2013) och en studie visade att mer än en femtedel av föräldrar till barn med ohälsosam vikt (övervikt 21 procent och fetma 24,1 procent) kände sig upprörda vid besked om barnets viktproblem (Falconer et al., 2014).
I två studier uttryckte föräldrar ingen oro över att barnen var överviktiga då de ansåg att de kommer att växa ur det när de blir äldre (Chan & Wang, 2012;
McDonald, 2015). De upplevde att deras överviktiga barn klarade sig lika bra som jämnåriga barn (Minh Do et al., 2016) och föräldrar till yngre barn upplevde mindre oro över övervikt och kände sig osäkra på om barnets övervikt verkligen var så allvarlig (Sulheim Haugstvedt, Graff-Iversen, Bechensteen & Hallberg, 2011). I en studie upplevdes det accepterat att ge barnen skräpmat då andra föräldrar också gjorde det (Hardy et al., 2019) och barnets hälsosamma kostintag ansågs väga upp för det ohälsosamma (Prescud & Pettigrew, 2012).Vissa föräldrar upplevde det som hälsosamt att barnet var överviktigt (Chan & Wang, 2012;
McDonald, 2015; Minh Do et al., 2016) och det var positivt och fint att vara knubbig (Minh Do et al., 2016).
Acceptera och förstå
Föräldrar kunde förstå att deras barn var överviktigt när de var tvungna att köpa större klädstorlek än förväntat, de upplevde det som ett bevis på övervikt
(McDonald, 2015; Minh Do et al., 2016; Toftemo et al., 2013). Det fanns också en tilltro till läkares bedömning av barnets övervikt och att detta förstärktes av att se tillväxtkurvor (Minh Do et al., 2016;McDonald, 2015). Föräldrar förstod att deras barn var överviktigt eller hade fetma först efter att de fått information från
förskola, skola eller hälsocentral. Ohälsosam livsstil upplevdes vara huvudorsaken till övervikt hos barn (Minh Do et al., 2016).
4.2 Känslomässig börda Oro och osäkerhet
I flera studier framkom att den vanligaste känslan föräldrar upplevde var oro, vilket kunde kopplas samman med medvetenhet om potentiella fysiska och psykosociala konsekvenser av att vara överviktig (Brødsgaard et al., 2013;Hardy et al., 2019; McDonald, 2015; Minh Do et al., 2016; Toftemo et al., 2013). Många
7
föräldrar kände oro för mobbing (Toftemo et al., 2013; Minh Do et al., 2016; Brødsgaard et al., 2013;McDonald, 2015) och att det skulle leda till sämre självkänsla hos barnet (Brødsgaard et al., 2013;Sulheim Haugstvedt et al., 2011). Det framkom också oro och osäkerhet över att göra barnet medvetet om sin övervikt på grund av att det kunde påverka barnets självkänsla och välbefinnande negativt (Brødsgaard et al., 2013;Toftemo et al., 2013; Turner, Salisbury & Shield, 2011; Sulheim Haugstvedt et al., 2011), denna känsla var förstärkt hos föräldrar med erfarenhet av egen övervikt i barndomen (Turner et al., 2011). Det fanns en oro över att påverka barnets relation till mat negativt och öka risken för ätstörningar (Brødsgaard et al., 2013;Sulheim Haugstvedt et al., 2011). Föräldrar till äldre barn kände osäkerhet i hur de skulle prata om övervikten med sina barn (Sulheim Haugstvedt et al., 2011) och det framkom att det var svårt att prata om barnets övervikt när barnet närvarade (Toftemo et al., 2013).
Föräldrar upplevde osäkerhet i gränssättning mot sina barn (Sulheim Haugstvedt et al., 2011) och en osäkerhet kring tolkning av barnets hunger och mättnad
(Brødsgaard et al., 2013;Ek et al., 2020; Minh Do et al., 2016; Prescud &
Pettigrew, 2012). Om föräldern själv upplevt hunger under uppväxten relaterat till ekonomiska omständigheter hade de ännu svårare för att låta barnet vara hungrigt (Prescud & Pettigrew, 2012). Många kopplade samman nekande av mat med nekande av omsorg vilket ledde till osäkerhet (Brødsgaard et al., 2013; Ek et al., 2020; Minh Do et al., 2016).
Skam, skuld och frustration
I många studier beskrev föräldrar skuld för barnets övervikt eller fetma
(Brødsgaard et al., 2013; Ek et al., 2020;Falconer et al., 2014; McDonald, 2015; Minh Do et al., 2016;Prescud & Pettigrew, 2012;Sulheim Haugstvedt et al., 2011; Turner et al., 2011) och de ifrågasatte sitt föräldraskap (McDonald, 2015; Prescud & Pettigrew, 2012; Sulheim Haugstvedt et al., 2011). Övervikt sågs som något negativt och till och med skamfyllt (Minh Do et al., 2016). I två studier uppgav samtliga föräldrar att de upplevde ekonomiska begränsningar i att ge sina barn hälsosam mat vilket gav skuldkänslor (Brødsgaard et al., 2013; Prescud & Pettigrew, 2012). I två studier uttryckte föräldrar dock att de inte upplevde
svårigheter i att ha råd med hälsosam mat, de upplevde däremot en frustration i att bättre ekonomi i sig var en risk för övervikt då de kunde köpa mer ohälsosam mat (McDonald, 2015; Minh Do et al., 2016). De beskrev ett stressigt liv och kände skuld över att det var svårt att orka med att göra förändringar, exempelvis laga hälsosam mat istället för att köpa snabbmat (Brødsgaard et al., 2013; Hardy et al., 2019; McDonald, 2015; Minh Do et al., 2016;Prescud & Pettigrew, 2012). Även kunskapsbrist upplevdes vara en orsak till att inte ge hälsosam mat (Minh Do et al., 2016). Andra föräldrar uttryckte att de hade kunskap men upplevde frustration i att inte veta hur de skulle använda kunskapen i verkliga livet (Ek et al., 2020). I flera studier framkom frustration över svårighet i att behålla goda vanor och att inte få effekt av livsstilsförändringar (Brødsgaard et al., 2013;McDonald, 2015; Minh Do et al., 2016).
Många föräldrar uppgav att det var viktigt att föregå med gott exempel och vara en bra förebild för sitt barn men de kände skuld och frustration då det var svårt att leva upp till (Brødsgaard et al., 2013;Hardy et al., 2019; Holt et al., 2015;
8
bortförklaringar (Prescud & Pettigrew, 2012). Föräldrar skämdes och kände sig dömda av andra för deras barns vikt, att det reflekterade ett dåligt föräldraskap. De upplevde skuld vid sociala sammanhang och hade ett behov av att skydda sitt barn från andras reaktioner (Ek et al., 2020;Prescud & Pettigrew, 2012;Sulheim Haugstvedt et al., 2011).De kände press från samhället, att barnet måste passa in - vara och se ut på visst sätt (Hardy et al., 2019). Egen övervikt bidrog till ökade skuldkänslor och oro över att barnen skulle uppleva samma svårigheter som dem själva (Ek et al., 2020;Sulheim Haugstvedt et al., 2011; Toftemo et al., 2013).
4.3 Behov av stöd och förståelse Inom familjen
Föräldrar beskrev att de hade styrka och möjlighet till att göra förändringar men att de behövde stöttning inom familjen för att tillsammans hantera barnets övervikt (Brødsgaard et al., 2013; Holt et al., 2015). I flera studier upplevde föräldrar att barnet behövde bli mer medvetet om sin övervikt för att kunna ta eget ansvar och att barnets egen vilja var grunden till hälsosam förändring (Brødsgaard et al., 2013; Holt et al., 2015; Minh Do et al., 2016; Turner et al., 2011). Det framkom som viktigt att ha bra relation inom familjen och en enad front för att hantera barnets övervikt (Brødsgaard et al., 2013;McDonald, 2015). I flera studier beskrev dock mammor att de upplevde att pappor hade en förnekande attityd till sitt barns övervikt vilket kunde leda till konflikter inom familjen (Ek et al., 2020; Hardy et al., 2019; McDonald, 2015). En känsla av ensamhet och brist på stöd uppstod när den ena föräldern var mer engagerad än den andra (Ek et al., 2020).
Från släkt och vänner
I flera studier framkom att föräldrar upplevde brist på förståelse och en förminskning av problemet från släkt och vänner (Ek et al., 2020; McDonald, 2015;Hardy et al., 2019). Det fanns en önskan om stöd från far- och morföräldrar (Toftemo et al., 2013) men flera studier visade att de upplevde svårigheter i detta. Far- och morföräldrar uppfattade inte barnets övervikt eller fetma som ett problem vilket ledde till brist på stöd och ett behov av att försvara livsstilsförändringar (Brødsgaard et al., 2013; Chan & Wang, 2012;Ek et al., 2020; McDonald, 2015; Minh Do et al., 2016; Toftemo et al., 2013). I en studie uppgavs att far- och morföräldrar till och med var positiva till att ha ett barnbarn med övervikt (Minh Do et al., 2016). Det framkom att föräldrar önskade att sjukvården kunde utbilda far- och morföräldrar för ökad förståelse (Toftemo et al., 2013).
Från hälso- och sjukvård
Föräldrar i flera studier uttryckte att det var viktigt med en bra relation till
hälsopersonal och en kontinuerlig vård vilket gav upplevelse av trygghet och stöd (Brødsgaard et al., 2013;Hardy et al., 2019; McDonald, 2015; Toftemo et al., 2013; Turner et al., 2011). De beskrev en stark tilltro till hälsopersonal gällande barnets vikt (Hardy et al., 2019; Minh Do et al., 2016; Turner et al., 2011). Föräldrar som regelbundet träffat samma sjuksköterska inom mödra- och barnhälsovården hade lättare att acceptera barnets övervikt jämfört med de som inte hade en kontinuerlig kontakt (Hardy et al., 2019). I en studie uppgav 87,2 procent av föräldrarna att de upplevde stöd i att få återkoppling på barnets vikt (Falconer et al., 2014). Det framkom dock att det var svårt att prata om barnets övervikt och föräldrar kunde känna brist på förståelse, att de blev anklagade av sjukvården för barnets viktproblem (Brødsgaard et al., 2013; Ek et al., 2020;
9
Hardy et al., 2019; McDonald, 2015; Toftemo et al., 2013; Turner et al., 2011; Sulheim Haugstvedt et al., 2011) och de kunde uppleva att problemet inte togs på allvar (Hardy et al., 2019). Föräldrar med egen övervikt upplevde ökad brist på respekt och förståelse från sjukvården (Sulheim Haugstvedt et al., 2011) och egen erfarenhet av att inte få hjälp med sin övervikt gav minskad tilltro till stöd (Turner et al., 2011). Några önskade mer stöd för att lära sig att bryta dåliga vanor med förhoppning om att barnen skulle få ett bättre liv än dem själva (McDonald, 2015). Föräldrar upplevde att sjukvården inte hade tillräckligt med kunskap, tid eller resurser för att behandla övervikt (Turner et al., 2011). Sjuksköterskan beskrevs som stressad i mötet vilket ledde till brist på information och stöd samt sämre delaktighet för föräldrarna. De önskade en helhetssyn från sjuksköterskans håll med anpassade rekommendationer och information (Hardy et al., 2019;
McDonald, 2015), exempelvis utifrån etnicitet och matvanor (McDonald, 2015). Vissa upplevde större tilltro och stöd från barnets lärare än från sjuksköterskan tack vare att de träffades kontinuerligt (Hardy et al., 2019) och stöd från förskola och skola var av stor vikt (Brødsgaard et al., 2013;McDonald, 2015;Toftemo et al., 2013; Sulheim Haugstvedt et al., 2011).
5. Diskussion
5.1 Metoddiskussion
En deskriptiv litteraturstudie ansågs vara en lämplig metod för att finna relevanta artiklar som svarar mot syftet vilket innebär att sammanställa och beskriva forskning (Polit & Beck, 2017).Slutsökning genomfördes i alla fyra databaserna då de bedömdes relevanta för syftet. Gamla PubMed användes för sökning eftersom den upplevdes mest bekant. Valet av databaser stödjs av Polit och Beck (2017) som menar att CINAHL och PubMed är två särskilt viktiga databaser när det gäller omvårdnadsforskning, även PsycInfo och MEDLINE nämns som relevanta databaser (ibid). Provsökning för att hitta artiklar skrivna på svenska genomfördes men gav inga träffar. Begränsningen ”peer reviewed” användes för att hitta forskning av högre kvalitet. Denna begränsning gick ej att välja i
databasen PubMed. Begränsning av publicering inom senaste 10 åren valdes för att få fram nyare forskning inom ämnet. Med tanke på vikten av tidiga insatser från hälso- och sjukvård inriktades sökningen på barn mellan 2-12 år då det är intressant att se hur föräldrar till barn med övervikt eller fetma i den åldern upplever sin situation. Barn under 2 år exkluderades eftersom det finns faktorer som amning och en förväntad stor tillväxt att ta hänsyn till. WHO (2020)
rekommenderar amning upp till tvåårs ålder. ISO-BMI-gränser för övervikt, fetma och svår fetma hos barn anges från tvåårs ålder (Cole & Lobstein, 2012). Hos barn i tonåren finns också andra specifika aspekter att ta hänsyn till. Familjen kan bli mindre involverad och vården inriktas mer mot tonåringen. Exempelvis är följsamhet till behandling ett vanligt problem vid långvarig sjukdom hos
tonåringar (Taddeo, Egedy & Frappier, 2008). Gällande exklusionskriterier att inte ha med forskning där barnet har andra sjukdomar, genomgår medicinsk eller kirurgisk behandling för sin övervikt eller fetma samt att barnet inte skulle vara under sjukhusvård valdes dessa för att säkerställa att föräldrars upplevelser svarar mot syftet och minimera påverkande faktorer.
Som sökord för ”barn” användes i databaserna ämnesordet ”child” vilket i CINAHL motsvarar 0-12 år, i PubMed och MEDLINE 2-12 år. I PsycInfo
10
saknades ”child” som ämnesord och söktes istället som fritext. Ingen av databaserna hade något lämpligt ämnesord för upplevelse därför söktes ”experience” som fritextsökning i samtliga databaser. För att hitta ytterligare forskning inom området hade fler alternativ för ordet ”upplevelse” kunnat användas, exempelvis ”perception”, som vid bearbetning av materialet
uppmärksammats förekomma som ordval för upplevelse. Slutsökningarna har genomförts systematiskt och med upprepad sökstrategi i valda databaser vilket kan ses som en styrka med studien (Polit & Beck, 2017). Efter gallring i
urvalsprocessen kvarstod endast en forskningsartikel med kvantitativ ansats och en med mixad metod, resterande tio var av kvalitativ ansats. Ur studien med mixad metod har endast kvalitativ data använts då kvantitativa data ej svarade på litteraturstudiens syfte. Det verkar vara en brist på kvantitativ forskning av
föräldrars upplevelse i ämnet vilket leder till svårighet att generalisera forskning på området.
Värdering av artiklarna upplevdes av författarna till litteraturstudien som en utmaning och genomfördes och diskuterades därför upprepade gånger tillsammans för ökad tillförlitlighet. Då värdering av de kvalitativa studierna och mixad studie inte föll ut på mer än en punkt gällande allvarliga brister enligt granskningsmall för bedömning av kvalitativ metodik (SBU, 2020) valdes samtliga artiklar för att ingå i litteraturstudien. De som bedömdes vara av hög kvalitet föll inte ut på någon punkt gällande allvarliga brister. Forskningsartikel av Falconer et al. (2014) granskades enligt mall från Örebro Universitet (2015) då lämplig mall från SBU saknades. Studien bedömdes hålla tveksam kvalitetsnivå på grund av stort bortfall men bedömdes ändå kunna ingå i syntesen då en bortfallsanalys fanns beskriven. Information om författare, metod, resultat och studiekvalitet fördes in i en
artikelmatris vilket enligt Rosén (2017) gör det enklare att bedöma tillförlitligheten av slutsatserna i varje artikel. Gällande analysförfarandet genomfördes processen av båda författarna separat för att sedan diskuteras tillsammans för ökad
tillförlitlighet. I artiklar av Chan och Wang (2012), Ek et al. (2020), Holt et al. (2015) samt Prescud och Pettigrew (2012) som har undersökt fler aspekter än föräldrars upplevelse av att ha ett barn med övervikt eller fetma bedömdes att resultat kopplat till litteraturstudiens syfte gick att urskilja. Författarna har även diskuterat och reflekterat över egen förförståelse för att begränsa dess påverkan på resultatet vilket styrks av Henricson (2017) som menar att det är en viktig
forskningsetisk aspekt. Enligt Polit och Beck (2017) går det dock inte att utesluta att förförståelse har en påverkan på analys och resultat. I denna litteraturstudie upplevdes de kategorier som framkom under analysfasen inte som främmande för författarna vilket troligtvis beror på förförståelse i ämnet.
5.2 Resultatdiskussion
I litteraturstudiens huvudresultat framkommer tre kategorier; Inställning till sitt
barns vikt, Känslomässig börda samt Behov av stöd och förståelse. I inställning till
sitt barns vikt framkommer att föräldrar har olika syn på sitt barns övervikt eller fetma. De kan ha en normaliserande och förnekande attityd och försöker då
förminska eller hitta olika förklaringar till barnets viktproblematik. Andra föräldrar kan acceptera och förstå att barnets vikt är ett problem. Föräldrar upplever
känslomässig börda i form av oro och osäkerhet gällande barnets fysiska och psykiska hälsa. De känner också skuld, skam och frustration och många upplever en ambivalens i sitt föräldraskap och i att göra det som är bäst för barnet. Stöd och
11
förståelse är viktigt både inom familjen, från släkt och vänner samt från hälso- och sjukvård. En bra relation till hälsopersonal och kontinuerlig kontakt är en
förutsättning för hälsofrämjande insatser för barn med övervikt eller fetma. Artiklar inkluderade i litteraturstudien har en stor spridning geografiskt och det framkommer att det finns en stor variation i inställning till övervikt och fetma hos barn. Resultatet visar att föräldrar från Kina, Vietnam och Texas (Mexikanskt ursprung) inte alltid uttrycker oro över barnets vikt. De kan uppleva sina barn som hälsosamma och att det är positivt att vara knubbig. Här ses en kulturell skillnad i resultatet jämfört med föräldrar i västvärlden där det inte framkommer en lika positiv syn på övervikt. Det stämmer överens med befintlig litteratur, det finns en kulturell tradition i Kina med en tro på att ett barn med övervikt är ett hälsosamt barn då det historiskt sett gav högre överlevnad vilket kan påverka dagens syn på fetma i barndomen (Chen, Binns, Maycock, Zhao & Liu, 2014). Två studier på latinamerikanska mammor visar att de upplever att deras överviktiga barn ser bra ut och associerar god hälsa med högt kaloriintag. Mammorna kopplar samman att vara smal med dålig hälsa och de anser att undernäring är ett större hot mot deras barns hälsa än övervikt (Guendelman, Fernald & Neufeld, 2010; Rosas, Harley & Guendelman, 2010). Många föräldrar verkar ha svårt att se att deras barn har en övervikt oavsett ursprung. Resultatet visar att föräldrar försöker hitta förklaringar till hur barnet ser ut, så som att övriga familjemedlemmar ser ut på samma sätt, att barnen bara är kraftigt byggda eller stora för sin ålder. Det styrks av Appleton, Fowler och Brown (2017) som också beskriver att föräldrar använder liknande förklaringar till deras barns övervikt. I sammanställningar av forskning i två andra studier framkommer det att föräldrar generellt underskattar sitt barns övervikt eller fetma (Robinson, 2017; Aldolaim, 2019). Det framkommer i aktuell
litteraturstudie att många föräldrar behöver bevis för att förstå att deras barn är överviktigt exempelvis genom information från förskola, skola eller hälso- och sjukvård. Barnsjuksköterskans uppgift är här att ge tydlig information, vägleda och främja ett gott sammarbete med familjen. I kompetensbeskrivning för
specialistsjuksköterska med inriktning barn och ungdom lyfts vikten av individuell utvecklingsanpassad information och att utbilda både barnet och familjen.
Familjen ska bemötas med respekt och empati enligt ett familjecentrerat förhållningssätt vilket är en del av familjefokuserad omvårdnad (Svensk sjuksköterskeförening, 2016).
Den vanligaste känslan som föräldrar upplever är oro för sitt barns övervikt eller fetma. Oron kan gälla psykosociala konsekvenser av övervikt, så som dålig självkänsla och mobbing. Det är en adekvat oro då Sagar & Gupta (2017)
redovisar ett samband mellan fetma och dålig självkänsla hos barn och tonåringar, framför allt vid svår fetma. Barnsjuksköterskan har en viktig roll i att
uppmärksamma och förbygga psykisk ohälsa hos barn och ungdomar (Svensk sjuksköterskeförening, 2016) och det är relevant att beakta den ökade risken vid övervikt eller fetma. I hela åtta studier visar resultatet att föräldrar känner skuld för barnets övervikt. Även skam och frustration är vanliga känslor och de kan
ifrågasätta sitt föräldraskap. Det framkommer att stress, tidsbrist, kunskapsbrist och ekonomiska faktorer påverkar föräldrarnas möjlighet att hantera sitt barns viktproblem. Föräldrar med egen erfarenhet av socioekonomisk utsatthet under barndomen uttrycker starka känslor av känslomässig börda. Författarna till litteraturstudien anser ur ett samhällsperspektiv att det är viktigt att
12
barnsjuksköterskan beaktar familjens socioekonomiska sammanhang då det är en påverkande faktor för barnets hälsa. Magnusson et al. (2014) redovisar att i de nordiska länderna finns en social påverkan på förekomst av övervikt och fetma. I Sverige är övervikt och fetma två till tre gånger vanligare i områden med låg utbildning än i områden med hög utbildning, vilket kan kopplas samman med förortsområden. Framförallt pappors utbildningsnivå är en påverkande faktor. Hög inkomst i hushållet och att förälder har fast anställning är faktorer som kopplas samman med lägre grad av övervikt och fetma hos barn (ibid.). I en amerikansk studie av Williams et al. (2018) framkommer också att faktorer som påverkar förekomst av övervikt och fetma hos barn i förskoleåldern bland annat är socioekonomisk status och etnicitet. Barn med afroamerikanskt eller
latinamerikanskt ursprung har 60 procent högre risk för övervikt eller fetma
jämfört med andra barn. Etniskt ursprung har en större påverkan på barnens vikt än socioekonomisk status (ibid.). Även Wang och Lim (2012) visar på att
socioekonomisk status har ett samband med fetma hos barn. Prevalensen är högst i industrialiserade länder och fortfarande låg i vissa utvecklingsländer. Nord- och Sydamerika och Mellanöstern har högst prevalens av övervikt och fetma följt av Europa. I sydöstra Asien och västra Stilla havet samt i de Afrikanska regionerna är prevalensen lägre. Överlag har de med låg socioekonomisk status i
industrialiserade länder och de med hög socioekonomisk status i utvecklingsländer en större risk för att utveckla fetma på grund av större tillgång till energität mat. Resultatet visar att många mammor upplever att det är viktigt med en enad front inom familjen för att hantera barnets övervikt men i flera studier framkommer det att pappor har en förnekande attityd till problemet. Vid bearbetning av materialet framkommer det att pappor är klart underrepresenterade i de inkluderade studierna, vilket kan bero på en bristande delaktighet eller avsaknad av engagemang.
Resultatet stöds av flera forskare. Anti, Laurent och Tompkins (2015) har i sin studie undersökt hur sjukvårdspersonal ser på pappors roll vid behandling av barn med övervikt och fetma. De beskriver att pappan kan uppfattas som oengagerad och sekundär mot mamman. Det är brist på deras närvaro vid hälsobesök och de lägger över ansvaret för hantering av barnets ohälsosamma vikt på mamman. De har också svårt att acceptera barnets vikt som ett problem och har ett motstånd till förändringar samt underminerar ibland familjens ansträngningar för att göra hälsosamma val. Morgan et al. (2017) har sammanställt forskning gällande pappors delaktighet vid behandling av barns fetma. Där framkommer det att i studier där bara en förälder deltog representerades endast 6 procent av pappor och i studier där båda föräldrar kunde delta rapporterade 8 procent deltagande av
pappor. Även Aldolaim (2019) konstaterar i sin studie att pappors roll är underrepresenterad i forskning gällande barn med fetma (ibid.). Ur ett
familjefokuserat omvårdnadsperspektiv är det viktigt att möta familjen som en enhet vilket bidrar till att familjemedlemmarna inbjuds och blir delaktiga i problemidentifiering, problemlösning och beslut som påverkar
familjemedlemmarnas hälsa och livssituation. På så sätt skapas en vård där hela familjens kompetens och resurs tas tillvara (Svensk sjuksköterskeförening, 2015). Det framkommer i litteraturstudien att föräldrar upplever en brist på stöd och förståelse från far- och morföräldrar. Det styrks av en artikel från Kina (Li, Adab & Cheng, 2015) där det framkommer att far- och morföräldrar utgör en stor risk i barns utveckling av fetma. Orsaken är brist på kunskap om vad som är hälsosamt
13
och konsekvenser av fetma, de vill skämma bort sitt barnbarn och motarbetar hälsosamma förändringar. Att bo tillsammans med och bli uppfostrad av far- och morföräldrar medför en ökad risk för övervikt och fetma (ibid). Som tidigare nämnt finns även här finns en koppling till Kinas historia där en smal kropp kopplas samman med fattigdom och dålig hälsa enligt Li, Adab och Cheng (2015). I en sammanställning av studier från bland annat China, Japan, Storbritannien och USA ser man att barn med omsorg från far- och morföräldrar har 30 procent ökad risk för övervikt och fetma, det finns ingen skillnad mellan de olika länderna (An, Xiang, Xu & Shen, 2020). En svensk studie visar att det finns ett signifikant samband mellan föräldrars inkomst, brist på stöd från far- och morföräldrar och svår fetma hos förskolebarn (Lindberg et al., 2015).
I resultatet framkommer att föräldrar upplever det som viktigt med en bra relation till hälsopersonal och att det förstärker tilltron gällande deras barns hälsa. Men de upplever också att det är svårt att prata om barnets viktproblem och kan känna sig påhoppade och anklagade. Här ses vikten av att som barnsjuksköterska arbeta familjecentrerat. I familjefokuserad omvårdnad ingår det att ha en ömsesidig, icke-hierarkisk relation där både sjuksköterskans och familjens styrkor och resurser tas tillvara (Svensk sjuksköterskeförening, 2015). Kokorelias et al. (2019) beskriver att familjen ska ses i ett sammanhang och vikten av att ta till vara på deras styrkor. Hänsyn till kulturella värderingar och att se till varje enskild familjs behov av stöd och kommunikation bör beaktas utifrån ett familjefokuserat omvårdnadsperspektiv (ibid). I litteraturstudiens resultat framkommer att föräldrar önskar bekräftelse och stöd. De vill ha tydliga och anpassade råd, exempelvis kostråd anpassade efter etnicitet. Det finns forskning som understödjer resultatet i aktuell litteraturstudie. Svensk forskning av Magnusson, Kjellgren och Winkvist (2012) visar på att skolsjuksköterskan saknar tillräcklig kunskap för att ge specifika råd om kost och fysisk aktivitet. Det är extra problematiskt vid rådgivning till familjer med andra språk- och matkulturer. I en annan svensk studie på BVC-sjuksköterskans upplevelse av att prata med föräldrar om övervikt och fetma beskriver
sjuksköterskor att viktrelaterade frågor underlättas genom att först skapa en bra relation och förtroende tillsammans med föräldrar. De är tveksamma till ta upp viktfrågan om det kan påverka föräldrarnas förtroende. De upplever också att det finns flera organisatoriska hinder i att ta upp barnets vikt med föräldrar, bland annat brist på samarbete mellan vårdgivare, brist på tid under besöket, brist på kunskap om vad de kan erbjuda familjen och ett dåligt självförtroende gällande sina egna kommunikationsfärdigheter (Sjunnestrand, Nordin, Eli, Nowicka & Ek, 2019).
5.3 Slutsats, klinisk nytta och förslag på fortsatt forskning
Då problemet med övervikt och fetma hos barn är ett allvarligt och växande problem är det viktigt för både individ och samhälle att forskningen inom området ligger i framkant och ständigt utvärderas. Barnsjuksköterskan har en central roll i mötet med barn och ungdomar exempelvis inom BVC och EMI, och kan vara den första som uppmärksammar övervikt eller fetma. Här finns en unik möjlighet för barnsjuksköterskan att etablera bra och stödjande relation till hela familjen tack vare en kontinuerlig kontakt som sträcker sig över en längre tid. Utifrån
litteraturstudiens resultat uppmärksammas att det saknas tillräckligt stöd och utbildning till viktiga vuxna i barnets närhet. Ur ett genusperspektiv förefaller mamman i familjen vara den primärt ansvarige för barnets viktproblem. Generellt
14
verkar pappor vara i behov av att bli mer involverade så att hela familjen
tillsammans kan stötta varandra och samarbeta kring problemet. Av samma orsak kan det vara positivt att involvera exempelvis far- och morföräldrar i barnets hälsa. Det kan uppnås genom information och utbildning anpassad efter varje individs behov och förutsättning. Det är viktigt att barnsjuksköterskan ser både sin roll och familjen i ett sammanhang utifrån ett familjefokuserat omvårdnadsperspektiv då exempelvis socioekonomisk status och utbildningsnivå påverkar risk för
utveckling av övervikt eller fetma hos barn. Enligt barnkonventionen (SFS, 2018:1197) har barn rätt till bästa möjliga hälsa och tillgång till hälso- och sjukvård. För att tillgodo se detta är det viktigt med forskning både på och om barn. Det finns en brist på forskning gällande övervikt eller fetma i ålder 2 till 4 år. Då det är viktigt med tidiga insatser redan från tvåårs ålder ses här ett behov av fortsatt forskning i ämnet. Förslagsvis skulle en större interventionsstudie på yngre barn med påföljande gruppintervjuer av föräldrar, exempelvis inom BVC, vara intressant för att på så sätt belysa dessa föräldrars perspektiv. Vid en sådan studie är det av största vikt att utgå från forskningsetiska principer och lagar, som att inhämta vårdnadshavares och barns samtycke så långt det är möjligt. Även när barn inte kan samtycka bör de ges information om vad de skall delta i på ett åldersanpassat sätt (CODEX, 2020). Resultatet kan tillsammans med
familjefokuserad omvårdnad leda till förbättrat stöd till yngre barn med övervikt eller fetma och deras familjer gällande tidiga och förebyggande insatser.
15
Referenser:
Aldolaim, S. (2019). Parental perceptions of childhood obesity: Systematic literature review.
Journal of Childhood Obesity, 4(1:70). doi: 10.36648/2572-5394.4.1.70
An, R., Xiang, X., Xu, N., & Shen, J. (2020). Influence of grandparental child care on childhood obesity: A systematic review and meta-analysis. Childhood Obesity, 16(3). 141-153. doi: 10.1089/chi.2019.0246
Anti, E., Laurent, J. S., & Tompkins, C. (2015). The health care provider's experience with fathers of overweight and obese children: A qualitative analysis. Journal of Pediatric Health
Care, 30(2). 99-107. doi: 10.1016/j.pedhc.2015.05.003
Appleton, J., Fowler, C., & Brown, N. (2017). Parents´views on childhood obesity:
Qualitative analysis of discussion board postings. Contemporary Nurse, 53(4). 410-420. doi: 10.1080/10376178.2017.1358650
Brødsgaard, A., Wagner, L., Peitersen, B., & Poulsen, I. (2013). Action competence obstacles to managing childhood overweight: in-depth interviews with mothers of 7- to 9-year-old children. Journal of Pediatric Nursing, 28(5), 453-463. doi: 10.1016/j.pedn.2013.02.024 Chan, C. M. S., & Wang, W.-C. (2012). Chinese parental perceptions of weight and
associated health risks of young children. Journal of Health Psychology, 18(6). 837-847. doi: 10.1177/1359105312439729
Chen, S., Binns, C. W., Maycock, B., Zhao, Y., & Liu, Y. (2014). Chinese mothers’ perceptions of their child’s weight and obesity status. Asia Pacific journal of clinical
nutrition, 23(3). 452-458. doi: 10.6133/apjcn.2014.23.3.14
CODEX regler och riktlinjer för forskning. (2020). Forskning som involverar barn. Hämtad 28 maj, 2020, från CODEX http://www.codex.vr.se/manniska1.shtml
Cole, T. J., Bellizzi, M. C., Flegal, K. M., & Dietz, W. H. (2000). Establishing a standard definition for child overweight and obesity worldwide: international survey. BMJ, 320. doi: 10.1136/bmj.320.7244.1240
Cole, T. J., & Lobstein, T. (2012). Extended international (IOTF) body mass index cut-offs for thinness, overweight and obesity. Pediatric Obesity, 7(4). 284-94. doi: 10.1111/j.2047-6310.2012.00064.x.
Davidson, E. J., Aslakson, A. R., Long, C. A., Puntillo, A. K., Kross, K. E., Hart, J., … Curtis, R J. (2017). Guidelines for family-centered care in the neonatal, pediatric, and adult ICU. Critical Care Medicine, 45(1), 103-128. doi: 10.1097/CCM.0000000000002169 Ek, A., Nordin, K., Nyström, C. D., Sandvik, P., Eli, K., & Nowicka, P. (2020). Responding positively to "children who like to eat": Parents' experiences of skills-based treatment for childhood obesity. Appetite, 145. doi: 10.1016/j.appet.2019.104488
Falconer, C. L., Park, M. H., Croker, H., Skow, Á., Black, J., Saxena, S., & Kinra, S. (2014). The benefits and harms of providing parents with weight feedback as part of the national child
16
measurement programme: a prospective cohort study. BMC public health, 14(549). doi: 10.1186/1471-2458-14-549
Guendelman, S., Fernald, L. C., & Neufeld, L. M. (2010). Maternal perceptions of early childhood ideal body weight differ among Mexican-origin mothers residing in Mexico compared to California. Journal of the American Dietetic Association, 110(2). 222–229. doi: 10.1016/j.jada.2009.10.033.
Hardy, K., Hooker, L., Ridgway, L., & Edvardsson K. (2019). Australian parents' experiences when discussing their child's overweight and obesity with the Maternal and Child Health nurse: A qualitative study. Journal of Clinical Nursing. 28(19-20). 3610-3617. doi: 10.1111/jocn.14956
Henricson, M. (2017). Diskussion. I M. Henricson (Red.), Vetenskaplig teori och metod: Från
idé till examination inom omvårdnad (s. 411-420). Lund: Studentlitteratur AB.
Holt, N. L., Neely, K., Newton, A., Knight, C., Rasquinha, A., Ambler, K. A., … Ball, G. D. (2015). Families' perceptions of and experiences related to a pediatric weight management intervention: A qualitative study. Journal of Nutrition Education and Behavior, 47(5), 427-431. doi: 10.1016/j.jneb.2015.05.002.
Kjellström, S. (2017). Forskningsetik. I M. Henricson (Red.), Vetenskaplig teori och metod:
Från idé till examination inom omvårdnad (s. 57-80). Lund: Studentlitteratur AB.
Kokorelias, K. M., Gignac, M. A. M., Naglie, G., & Cameron, J. I. (2019).Towards a universal model of family centered care: a scoping review.BMC Health Services Research, 19(564). doi: 10.1186/s12913-019-4394-5
Koutny, F., Weghuber, D,. Bollow, E,. Greber-Platzer, S,. Hartmann, K,. Körner, A., … Holl, RW. (2019). Prevalence of prediabetes and type 2 diabetes in children with obesity and increased transaminases in European German-speaking countries. Analysis of the APV initiative. Pediatric obesity, 15(4). doi: 10.1111/ijpo.12601
Li, B., Adab, P., & Cheng, K. K. (2015). The role of grandparents in childhood obesity in China - evidence from a mixed methods study. International Journal of Behavioral Nutrition
and Physical Activity, 12(91). doi: 10.1186/s12966-015-0251-z
Lindberg, L., Ek, A., Nyman, J., Marcus, C., Ulijaszek, S., & Nowicka, P. (2015). Low grandparental social support combined with low parental socioeconomic status is closely associated with obesity in preschool-aged children: a pilot study. Pediatric Obesity, 11(4), 313–316. doi: 10.1111/ijpo.12049
Luybli, M., Schmillen, H., & Sotos-Prieto, M. (2019). School-based interventions in low socioeconomic settings to reduce obesity outcomes among preschoolers: A scoping review.
Nutrients, 11(7). doi: 10.3390/nu11071518
Magnusson, M., Sørensen, T. I. A., Olafsdottir, S., Lehtinen-Jacks, S., Lingaas Holmen, T., Lilienthal Heitmann, B., & Lissner, L. (2014). Social inequalities in obesity persist in the nordic region despite its relative affluence and equity. Current Obesity Reports, 3(1), 1–15. doi: 10.1007/s13679-013-0087-2
17
Magnusson, M. B., Kjellgren, K. I., & Winkvist, A. (2012). Enabling overweight children to improve their food and exercisehabits – school nurses’ counselling in multilingual settings.
Jounal of Clinical Nursing, 21(17-18). 2452-2460. doi: 10.1111/j.1365-2702.2012.04113.x.
McDonald, S. (2015). The Lived Experiences of Mexican-Heritage Mothers Caring for Overweight Preschool Children. The Qualitativ Report, 20(4), 431-450. Från
https://www.researchgate.net/publication/274895503
Minh Do, L., Larsson, V., Khanh Tran, T., Thanh Nguyen, H., Eriksson, B., & Ascher, H. (2016). Vietnamese mother's conceptions of childhood overweight: findings from a qualitative study. Global Health Action, 9. doi: 10.3402/gha.v9.30215
Morgan, P. J., Young, M. D., Lloyd, A. B., Wang, M. L., Eather, N., … Pagoto, S. L. (2017). Involvement of fathers in pediatric obesity treatment and prevention trials: A systematic review. Pediatrics, 139(2). doi: 10.1542/peds.2016-2635.
Polit, D. F., & Beck, C. T. (2017). Nursing research: generating and assessing evidence for
nursing practice (10th ed.) Philadelphia: Wolters Kluwer.
Prescud, M., & Pettigrew, S. (2012). 'I know it's wrong, but...': a qualitative investigation of low-income parents' feelings of guilt about their child-feeding practices. Maternal & Child
Nutrition, 10(3). 422-435. doi: 10.1111/j.1740-8709.2012.00425.x.
Region Uppsala. (2019). Vårdprogram för Uppsala-Örebroregionen. Övervikt och fetma hos
barn och ungdomar – prevention och behandling. Hämtad 25 maj, 2020, från Region
Uppsala,
https://www.regionuppsala.se/Global/PV/Sjukvård/Hälsa%20och%20Livsstil/Övervikt/Regio nalt%20vårdprogram%20övervikt%20fetma%20hos%20barn%20och%20ungdomar%20Upps ala%20Örebro%202019.pdf
Reinehr, T., Wiegand, S., Siegfried, W., Keller K. M., Widhalm, K., I’Allemand, D., … Holl, R. W. (2013). Comorbidities in overweight children and adolescents: do we treat them
effectively?.International Journal of Obesity, 37(4), 493–499. doi: 10.1038/ijo.2012.184.
Robinson, E. (2017). Overweight but unseen: a review of the underestimation of weight status and a visual normalization theory. Obesity Reviews, 18(10). 1200-1209. doi:
doi.org/10.1111/obr.12570|
Rosas, L. G., Harley, K. G., & Guendelman, S. (2010). Maternal perception of child weight among Mexicans in California and Mexico. Maternal and Child Health Journal, 14(6). 886– 894. doi: 10.1007/s10995-009-0534-6
Rosén, M. (2017). Systematisk litteraturöversikt. I M. Henricson (Red.), Vetenskaplig teori
och metod: Från idé till examination inom omvårdnad (s. 375-389). Lund: Studentlitteratur
AB.
Sagar, R., & Gupta, T. (2017). Psychological aspects of obesity in children and adolescents.
18
SFS 2010:800. Skollagen. Stockholm: Utbildningsdepartementet.
SFS 2018:1197. Lag om Förenta nationernas konvention om barnets rättigheter. Stockholm: Arbetsmarknadsdepartementet.
Sheinbein, D. H., Stein, R. I., Hayes, J. F., Brown, M. L., Balantekin, K. N., Conlon, R. P., … Wilfley, D. E. (2019). Factors associated with depression and anxiety symptoms among children seeking treatment for obesity: A social-ecological approach. Pediatr Obes. 14(8). doi: 10.1111/ijpo.12518
Sjunnestrand, M., Nordin, K., Eli, K., Nowicka, P., & Ek, A. (2019). Planting a seed - child health care nurses’ perceptions of speaking to parents about overweight and obesity: a
qualitative study within the STOP project. BMC Public Health, 19. doi: 10.1186/s12889-019-7852-4
Sulheim Haugstvedt, K. T., Graff-Iversen, S., Bechensteen, B., & Hallberg, U. (2011). Parenting an overweight or obese child: A process of ambivalence. Journal of Child Health
Care, 15(1), 71–80. doi: 10.1177/1367493510396262
Sutaria, S., Devakumar, D., Shikanai Yasuda, S., Das, S., & Saxena, S. (2019). Is obesity associated with depression in children? Systematic review and meta-analys. Arch Dis Child,
104 (1), 67-74.doi: 10.1136/archdischild-2017-314608
Socialstyrelsen. (2013). Barns och ungas hälsa, vård och omsorg 2013. Hämtad 28 februari, 2020, från Socialstyrelsen,
https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/ovrigt/2013-3-15.pdf
Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU). (2020). Bedömning av studier
med kvalitativ metodik. Hämtad 23 mars, 2020, från SBU, https://www.sbu.se/sv/var-metod/
Svensk Sjuksköterskeförening. (2015). Familjefokuserad omvårdnad. Stockholm: Svensk Sjuksköterskeförening.
Svensk Sjuksköterskeförening. (2016). Kompetensbeskrivning: För legitimerad sjuksköterska
med specialistsjuksköterskeexamen, med inriktning mot hälso- och sjukvård för barn och ungdomar. Stockholm: Svensk Sjuksköterskeförening.
Taddeo, D., Egedy, M., & Frappier, J.-Y. (2008). Adherence to treatment in adolescents.
Paediatrics Child Health. 13 (1), 19-24. doi: 10.1093/pch/13.1.19
Toftemo, I., Glavin, K., & Lagerlov, P. (2013). Parents’ views and experiences when their preschool child is identified as overweight: a qualitative study in primary care. Family
Practice, 30(6), 719–723. doi: 10.1093/fampra/cmt056
Turner, K. M., Salisbury, C., & Shield, J. P. H. (2011). Parents’ views and experiences of childhood obesity management in primary care: a qualitative study. Family Practice, 29(4), 476–481. doi: 10.1093/fampra/cmr111
19
Wang, Y., & Lim, H. (2012). The global childhood obesity epidemic and the association between socio-economic status and childhood obesity. International Review of Psychiatry,
24(3). 176–188. doi: 10.3109/09540261.2012.688195
Weihrauch-Blüher, S., & Wiegand, S. (2018). Risk factors and implications of childhood obesity. Current Obesity Reports, 7(4) 254–259. doi: /10.1007/s13679-018-0320-0
Williams, A. S., Ge, B., Petroski, G., Kruse, R. L., McElroy, J. A., & Koopman, R. J. (2018). Socioeconomic status and other factors associated with childhood obesity. The Journal of the American Board of FamilyMedicine, 31(4), 514-521. doi: 10.3122/jabfm.2018.04.170261 World Health Organization. (2017). Childhood Obesity Surveillance Initiative (COSI). Hämtad 28 februari, 2020, från World Health Organization,
http://www.euro.who.int/__data/assets/pdf_file/0018/333900/COSI-protocol-en.pdf?ua=1 World Health Organization. (2018). Obesity and Overweight. Hämtad 28 februari, 2020, från World Health Organization, https://www.who.int/news-room/fact-sheets/detail/obesity-and-overweight
World Health Organization. (2019). Facts and figures on childhood obesity. Hämtad 30 september, 2019, från World Health Organization, https://www.who.int/end-childhood-obesity/facts/en/
World Health Organization. (2020).Infant and young child feeding. Hämtad 30 april, 2020,
från World Health Organization, https://www.who.int/news-room/fact-sheets/detail/infant-and-young-child-feeding
Zeitler, P., Arslanian, S., Fu, J., Pinhas‐Hamiel, O., Reinehr, T., Tandon, N., … Maahs, D. M. (2018).ISPAD Clinical practice consensus guidelines 2018: Type 2 diabetes mellitus in youth. Pediatric Diabetes, 19(27). 28-46. doi: 10.1111/pedi.12719
Örebro Universitet. (2015). Granskningsmall för kvantitativa studier utan kontrollgrupp. Framtagen av Ulrica Nilsson, Institutionen för hälsovetenskap och medicin.
Bilaga 1.
Sökmatris CINAHL Plus with full text 2020-03-19
Sökning Sökord Antal träffar Urval 1 Urval 2 Urval 3
S1 MH ”Child+” 699 844 S2 MH ”Obesity+” 104 601 S3 MH ”Family+” 247 601 S4 Parent 145 293 S5 Father 20 861 S6 Mother 107 822 S7 S3 OR S4 OR S5 OR S6 346 446 S8 Experience 376 259
S9 S1 AND S2 AND S7 AND S8 271
S10 S9 med begränsning* 218 56 11 4
*Begränsningar: Peer reviewed, English Language, Publication Date 2010-2020
Sökmatris PubMed 2020-03-19
Sökning Sökord Antal träffar Urval 1 Urval 2 Urval 3
S1 ”Child”[Mesh] 1 884 248 S2 ”Overweight”[Mesh] 214 099 S3 ”Family”[Mesh] 312 395 S4 Parent 341 782 S5 Mother 231 579 S6 Father 42 854 S7 S3 OR S4 OR S5 OR S6 656 872 S8 Experience 644 427
S9 S1 AND S2 AND S7 AND S8 195
S10 S9 med begränsning* 130 47 10 3
Sökmatris PsycINFO 2020-03-19
Sökning Sökord Antal träffar Urval 1 Urval 2 Urval 3
S1 Child 817 947 S2 DE ”Overweight” Explode 30 788 S3 DE ”Family” Explode 128 826 S4 Parent 245 679 S5 Father 48 557 S6 Mother 132 188 S7 S3 OR S4 OR S5 OR S6 425 757 S8 Experience 574 796
S9 S1 AND S2 AND S7 AND S8 252
S10 S9 med begränsning* 143 46 4 1
*Begränsningar: Peer reviewed, English Language, Publication Date 2010-2020
Sökmatris MEDLINE 2020-03-19
Sökning Sökord Antal träffar Urval 1 Urval 2 Urval 3
S1 MH ”Child+” 1 880 694 S2 MH ”Overweight+” 213 797 S3 MH ”Family+” 312 209 S4 Parent 303 470 S5 Father 44 858 S6 Mother 238 603 S7 S3 OR S4 OR S5 OR S6 662 911 S8 Experience 791 519
S9 S1 AND S2 AND S7 AND S8 324
S10 S9 med begränsning* 225 58 6 2
Bilaga 2.
KvalitetsvärderingFörfattare Hög Medelhög Låg
Brødsgaard, A., Wagner, L., Peitersen, B., & Poulsen, I. X
Chan, C. M. S., & Wang, W. -C. X
Ek, A., Nordin, K., Nyström, C. D., Sandvik, P., Eli, K., & Nowicka, P.
X
Falconer, C. L., Park, M. H., Croker, H., Skow, Á., Black, J., Saxena, S., ... Kinra, S.
X
Hardy, K., Hooker, L., Ridgway, L., & Edvardsson K. X
Holt, N. L., Neely, K., Newton, A., Knight, C., Rasquinha, A., Ambler, K. A., Spence, J. C., & Ball, G. D.
X
McDonald, S. X
Minh Do, L., Larsson, V., Khanh Tran, T., Thanh Nguyen, H., Eriksson, B., & Ascher, H.
X
Prescud, M., & Pettigrew, S. X
Sulheim Haugstvedt, K. T., Graff-Iversen, S., Bechensteen, B., & Hallberg, U.
X
Toftemo, I., Glavin, K., & Lagerlov, P. X
Artikelmatris
Författare, år, titel, tidskrift, sidnummer
och land
Syfte Metod och design Värdering Resultat
Brødsgaard, A., Wagner, L., Peitersen, B., & Poulsen, I. (2013).Action Competence Obstacles to Managing Childhood Overweight: In-Depth Interviews With Mothers of 7- to 9-Year-Old Children. Journal of Pediatric Nursing, 28(5), 453-463. doi: 10.1016/j.pedn. 2013.02.024 Danmark. Att utforska mammors syn och upplevelser av prevention och hantering av sina överviktiga barn i ålder 7-9 år.
Design: Kvalitativ metod. Population:
Inklussionskriterier: mammor som deltagit i tidigare
specifik studie där barnens BMI inte ändrats nämnvärt vid uppföljning. Föräldrarna fick vara normalviktiga,
överviktiga eller feta.
Exklussionskriterier: barn med medfödda sjukdomar,
missbildningar, syndrom eller kroniska sjukdomar.
Prepubertal utveckling. Mammor med psykiska sjukdomar. Urvalsförfarande:
Ändamålsenligt urval. Urval:
Deltagare rekryteradeas utifrån en tidigare studie, barnen har identifierats som överviktiga och normalviktiga baserat på BMI.
Beskrivning slutlig studiegrupp:
12 mammor, 7 st hade överviktiga barn och 5st hade normalviktiga barn. Alla barn var 7-9 år (5 pojkar och 7 flickor).
Datainsamling:
Djupintervjuer, utifrån 12 teman och uppmuntrande följdfrågor.
Analysmetod: Fenomenologisk metod.
Styrkor: Studiegruppen väl beskriven. Väl beskriven analysmetod. Bra resonemang gällande svagheter med studien. Svagheter: Ej diskuterad förförståelse. Oklart om intressekonflikter finns. Trovärdighet: Medelhög.
De flesta mammorna upplevde att de hade kompetens och möjlighet att agera men några mammor hade inte alltid energi till att agera på möjligheterna som fanns till att förebygga eller hantera deras barns viktproblem. Alla mammor upplevde stark skyldighet över deras barns ohälsosamma vanor och vikt. Mammorna önskade och behövde stöd från
sjukvårdspersonal för att kunna vidta specifika åtgärder. Stödet kunde ibland vara direkt
utmanande för mammorna men det var acceptabelt för dem så länge de samtidigt fick
rekommendationer och blev försedda med exakt vägledning för att nå den önskade effekten på deras barns hälsa.
Författare, år, titel, tidskrift, sidnummer och
land
Syfte Metod och design Värdering Resultat
Chan, C. M. S., & Wang, W.-C. (2012). Chinese parental perceptions of weight and associated health risks of young children.
Journal of Health Psychology, 18(6). 837-847. doi: 10.1177/1359105312439729 Kina. Att undersöka 1. Föräldrars syn på ”ideal” kroppsstorlek och till vilken grad föräldrar kan skatta sitt egets barns aktuella kroppsstorlek? 2. I vilken utsträckning föräldrar kopplar sitt barns nuvarande kroppsstorlek med deras barns framtida vuxna kroppsstorlek och en ideal vuxen kroppsstorlek?
Design: Mixad metod. Population:
Inklussionskriterier: Föräldrar till förskolebarn. Exklussionskriterier: Ej beskrivet
Urvalsförfarande: Finns beskrivet. Urval
508 frivilliga vårdnadshavare till barn från 18 förskolor i Hong Kong, från olika socioekonomiska områden. Ur denna grupp gjordes slumpmässigt urval av 10 vårdnadshavare för kompletterande djupintervjuer. Bortfall 3 deltagare.
Beskrivning av slutlig studiegrupp:
505 vårdnadshavare (435st mammor, 39 st pappor, 34 st andra – mor/farförälder/släkting/barnflicka). Barn
genomsnitt 4,8 år, med olika viktstatus; 75 undervikt, 333 normalvikt, 70 övervikt och 27 med fetma (53,7 % pojkar). Till djupintervjuer: 10 st mammor (Barn; 2 st underviktiga, 4 st normalviktiga, 2 st överviktiga och 2 st med fetma). Datainsamling:
Kvantitativ del: frågeformulär
Kvalitativ del: Djupintervjuer med öppna frågor Analysmetod:
Kvantitativ analys och kvalitativ analys.
Styrkor: Stor studie där kvantitativ data styrks med kvalitativ data. Väl beskrivet urval och datainsamling. Svagheter: Har inte beskrivit styrkor/svagheter i diskussionen. Inte beskrivit ingående hur analys av kvalitativt materiel gått till eller något om reflexivitet. Trovärdighet: Medelhög. Vårdnadshavare till barn med övervikt och fetma hade svårt att uppskatta sitt barns kroppsstorlek. De upplevde att deras barn var normalstort. De hade svårt att koppla samman barnets vikt med hälsorisker och ansåg att barnet skulle bli normalviktigt som vuxen. Barn ”växer ur” sitt hull.
