http://www.diva-portal.org
Postprint
This is the accepted version of a paper presented at Fysioterapi 2015, Stockholm, 21-23 oktober, 2015..
Citation for the original published paper:
Carling, A., Andreasson, M., Westerlin, H., Forsberg, A., Nilsagård, Y. (2015)
Jämförelse mellan 5 och 10 sit-to-stand tests för personer med måttlig-avancerad Multipel Skleros.
In: Fysioterapi 2015
N.B. When citing this work, cite the original published paper.
Permanent link to this version:
Abstract:
Poster
Jämförelse mellan 5 och 10 sit-to-stand tests för personer med måttlig-avancerad Multipel Skleros Anna Carling (1,4), Malin Andreasson (2), Helena Vesterlin (2), Anette Forsberg (3), Ylva Nilsagård (4)
1. Avdelningen för sjukgymnastik, Universitetssjukhuset Örebro 2. NeuroRehab, Mälarsjukhuset Eskilstuna
3. Allmänmedicinskt forskningscentrum, Region Örebro län 4. Vårdvetenskapligt forskningscentrum, Region Örebro län
Bakgrund och syfte:
Att resa sig upp från sittande till stående är en basal aktivitet som ofta är påverkad hos personer med multipel skleros (MS).
Förmågan att repetitivt resa sig upp från sittande till stående kan utvärderas med 5- eller 10 sit-to-stand test (STST). Samstämmig validitet för 5STS är tidigare endast undersökt för personer med mindre svår MS. Validitet för 10STS för personer med lätt-måttlig MS var måttlig-god för balans- och gångtester.
Syftet var att undersöka validiteten hos både 5- och 10STST för personer med måttlig-avancerad MS.
Metoder:
I studien ingick 47 personer med MS med begränsad (<200 m) men bevarad (>20m) gångförmåga (32 kvinnor; 30 sekundär- och 12 primärprogressiv MS).
Testen innebär att utföra 5 respektive 10 STS på så kort tid som möjligt. I denna studie modifierades STST av säkerhetsskäl och deltagarna tilläts ta stöd med armarna vid uppresningen istället för att hålla armarna korsade över bröstet.
Validiteten undersöktes med Timed Up and Go (TUG), 10 m gångtest (10WT), 2 min gångtest (2MWT) och Bergs Balansskala (BBS). Vid beräkningen användes Spearman’s rangkorrelation. En korrelation över 0.60 ansågs som god.
Resultat:
5- och 10STS har en hög men inte perfekt korrelation med varandra, r=0.86. Både 5- och 10STST korrelerar väl med TUG (-0.62/-0.69), 10WT (0.60/0.67), 2MWT (-0.62/-0.70) och BBS (-0.68/-0.61).
Alla resultat var statistiskt signifikanta. En tendens fanns till högre korrelation mellan 10STST och gångtesterna medan 5STST hade en högre korrelation med balanstestet.
Konklusion:
Både 5- och 10 STST är valida även för personer med måttlig-avancerad MS. Att de inte korrelerar helt med varandra tyder på att de inte mäter exakt samma förmåga. Möjligen fångar 10STST även en muskulär uthållighetskomponent.
