• No results found

Patienters upplevelser av att leva med svårläkta trycksår

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Patienters upplevelser av att leva med svårläkta trycksår"

Copied!
30
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

1 Sjuksköterskeprogrammet 180hp

Vetenskaplig metodik III, Självständigt examensarbete VK 10, 15 hp

HT 12

Patienters upplevelser av att leva med svårläkta trycksår

Patients’ experiences of living with slow-healing pressure

ulcers

Författare: Linda Berg

Handledare:

Examinator

(2)

2

SAMMANFATTNING

Bakgrund: Ett trycksår orsakar fysiskt, mentalt, emotionellt och socialt lidande för patienten.

Även behandlingar som patienten behöver vara med om innefattar ett lidande och en rädsla för den smärta de upplever vid dessa. En rädsla för att såret inte ska läka och att få infektioner eller behöva amputera. Sjuksköterskan har en viktig uppgift vad gäller förebyggande åtgärder vid risk för trycksår, att ge en god omvårdnad och behandling. Detta trots att patienten

upplever smärta vid omläggningen av såret.

Syfte: Syftet med studien var att beskriva hur patienter som lever med svårläkta trycksår

upplever sin situation och att kategorisera upplevelserna utifrån WHOQOL-instrumentets fyra dimensioner av livskvalitet.

Metod: En litteraturstudie baserad på nio kvalitativa artiklar som kategoriserats utifrån

WHOQOL-BREF:s fyra kategorier som referensram.

Resultat: Patienter som lever med svårläkta trycksår upplever att deras liv påverkas på grund

av fysiska, psykiska, sociala och miljörelaterade faktorer som smärta, oro/ångest, minskad social kontakt och att vara beroende av vården.

Slutsats: Patienternas livskvalitet påverkas både fysiskt av att ha ett sår vilket gav

konsekvenser för det psykiska välmåendet och den sociala kontakten. Detta beskrevs inte bara påverka patienterna själva utan även deras anhöriga och närstående. Mötet med vården

beskrevs som påfrestande och med brist på förtroende vilket medförde att patienterna inte kände sig delaktiga.

Klinisk betydelse: Uppsatsen vill visa att patienter påverkas på flera olika plan så som

fysiskt, psykiskt och socialt och därmed vikten av att omvårdnadsåtgärder i form av att preventiva åtgärder vidtas för att förhindra att trycksår uppstår. Kunskap om förebyggande åtgärder finns beskrivna i PM/vårdprogram och behöver implementeras i undervisning och efterföljas inom vårdverksamheten.

(3)

3

ABSTRACT

Background: A pressure ulcer causes physical, mental, emotional and social suffering for the

patient. Even treatments that the patient needs to go through includes a suffering and a fear of the pain they experience during treatment, but also a fear the wound won’t heal and to get infections or to have to amputate. Nurses have an important role in terms of prevention at risk for pressure ulcers, to give a good care and treatment. This despite the fact that the patient is experiencing pain during the bandaging.

Purpose: The aim of this study was to describe how patients that are living with slow-healing pressure ulcers experience their situation and to categorize their experiences by using the four categories of the WHOQOL-instrument´s dimensions of quality of life.

Method: A literature review based on nine qualitative articles with WHOQOL-BREF’s categories as reference.

Results: Patients living with slow-healing wounds experience that their lives are effected because of physical, mental, social and environmental factors such as pain, worry/anxiety, reduced social contact and being dependent on the healthcare.

Conclusion: The patients’ qualities of life are affected physically by having a wound, resulting in consequences for the mental health and the social contacts. This was described not only to affect the patients themselves but also their families and friends. Nursing care was described as distressing and with lack of confidence that led to that the patients didn’t feel involved.

Clinical significance: This essay want to show that patients are affected on many levels such as physically, mentally and socially, and thereby the importance of nursing interventions through preventive measures to prevent pressure ulcers to occur. Knowledge of preventive measures are described in the PM/treatment programs and needs to be implemented in teaching and complied in the healthcare settings.

(4)

4

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

1. INLEDNING 1

2. BAKGRUND 2

2.1 Förekomst av trycksår 2

2.2 Trycksår och dess klassificering 2

2.3 Riskfaktorer som påverkar trycksåret 3

2.4 Omvårdnadsåtgärder vid risk att drabbas av trycksår 3 2.5 Sjuksköterskans ansvar och omvårdnadsarbete 4

2.6 Fysiskt, psykiskt och socialt lidande 4

2.7 Att mäta livskvalitet 5

2.8 Teoretisk referensram 5 3. PROBLEMFORMULERING 7 4. SYFTE 7 5. METOD 8 5.1 Design 8 5.2 Urval 8 5.3 Datainsamlingsmetod 8 5.4 Dataanalys 9 6. ETISKA ASPEKTER 11 7. RESULTAT 12

7.1 Resultat av artiklarnas innehåll enligt WHOQOL-BREF:s kategorier 12

7.2 Fysisk påverkan av att leva med trycksår 12

7.3 Psykisk påverkan av att leva med trycksår 14 7.4 Påverkan på de sociala relationerna relaterat till att leva med trycksår 15 7.5 Påverkan på omgivning/miljö relaterat till att leva med trycksår 16

8. DISKUSSION 17

8.1 Metoddiskussion 17

8.2 Resultatdiskussion 18

8.3 Slutsats 20

8.4 Klinisk betydelse 20

8.5 Förslag på vidare forskning 20

9. REFERENSER 21

(5)

1

1 INLEDNING

Under min verksamhetsförlagda utbildning och tidigare arbeten har jag vårdat patienter med trycksår av olika grad. Detta har gett mig insikt om att såren ger patienterna ett omfattande psykiskt och fysiskt lidande. Som blivande sjuksköterska är det en av mina arbetsuppgifter att arbeta preventivt för att bland annat undvika att patienter får trycksår undervårdtiden. Detta la grunden till mitt intresse för området och vill med denna uppsats fördjupa mig mer i

(6)

2

2 BAKGRUND

2.1 Förekomst av trycksår

Andelen trycksår kommer sannolikt att öka med en ökande andel äldre i befolkningen

(Sterner, 2010). Romören (2008) bedömer att hälften av vårdplatserna på sjukhus utnyttjas av äldre människor, det vill säga personer över 65år. I en studie av Lindholm et al. (2008) redovisades att 10 procent av patienterna hade trycksår vid ankomsten till sjukhuset och 22 procent hade trycksår vid utskrivningen. Majoriteten av trycksåren uppkom under de första 48 timmarna som patienten vårdades på sjukhuset. År 2011 genomförde Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) en nationell punktprevalensmätning av trycksår under en vecka. Resultatet visade en trycksårsprevalens på 17 % inom länssjukvården och 14 % inom den kommunala vården (SKL, 2011b).

2.2 Trycksår och dess klassificering

Ett trycksår kan enligt Lindholm (2003) beskrivas enligt följande: ”Ett trycksår är ett område med avgränsad skada i hud och underliggande vävnad, förorsakad av tryck, skjuv, friktion och/eller en kombination av dessa faktorer” (s.101). Skjuv innebär att vävnadslager förskjuts i förhållande till överhuden vilket kan ske när patienten sitter i patientsängen med huvudändan uppfälld och hasar ner i sängen (Sterner, 2010). Skadan uppkommer på grund av att

blodförsörjningen till vävnaden minskar eller upphör. Trycksår uppstår vanligen i hud och mjukdelar vid utskjutande benpartier såsom hälar, fotleder, insidan av knäna, höfter, korsrygg, armbågar och huvud (Almås, 2002). Mer än 80 % av alla trycksår uppstår på någon av dessa kroppsdelar (Sterner 2010). Trycksår räknas som svårläkta sår vilket innebär att det är sår med olika bakomliggande orsaker som inte läker spontant inom loppet av sex veckor (Almås, 2002).

European Pressur Ulcer Advisory Panel (EPUAP, 2009) beskriver den internationella klassifikationen av trycksårsindelning i fyra kategorier. Den första kategorin innebär en kvarstående rodnad på vävnaden som inte bleknar vid tryck. Trycksår av första graden är ett tillstånd som oftast går att förhindra att detta utvecklas till ett sår. Om de tidiga tecknen upptäcks löper patienten mindre risk att utveckla svårare grader av trycksår (Ek et al., 2009). Den andra kategorin innebär en delhudsskada med ett öppet ytligt sår utan fibrinbeläggning. Kategori tre utgörs av en fullhudsskada med synligt subkutant fett, medan kategori fyra utgör en djup fullhudsskada där ben, senor och muskler finns synliga. Även fibrin eller nekroser kan

(7)

3 finnas i såret. Djupet på trycksår av kategori tre och fyra varierar med anatomisk lokalisation (EUPAP, 2009).

2.3 Riskfaktorer som påverkar trycksåret

Det finns över hundra riskfaktorer för uppkomsten av trycksår beskrivet. Det är en kombination av olika riskfaktorer tillsammans med yttre tryck som avgör om ett trycksår uppstår (Sterner, 2010). Några riskfaktorer som anges är genetisk predisposition,

inflammatoriska tillstånd, nedsatt nutritionsstatus eller andra okända faktorer (Henzel, Bogie, Guihan och Ho, 2011). Enligt Ek, Nordström och Lindgren (2009) ökar risken för trycksår vid undernäring. Två av de vanligaste patientgrupperna som drabbas av trycksår är sängliggande eller rullstolsburna personer (Kwong, Pang, Aboo & Law 2009). Ek et al. (2009), Lindholm (2003) och Sterner (2010) lyfter fram patientens sjukdomstillstånd som en viktig faktor. Risken för att utveckla trycksår ökar till exempel vid feber, försämrat vätske- och

näringsintag, lågt Hb, sämre syresättning och vid smärta. En annan faktor som är avgörande för om ett trycksår utvecklas eller inte är tid. Tiden vävnaden utsätts för tryck och tryckets kraft har en avgörande betydelse enligt Ek et al. (2009), Lindholm (2003) och Sterner (2010). Bansal, Scott, Stewart och Cockerell, (2005) studie visar att trycksårsprocessen startar efter så kort tid som två timmar av immobilisering, vilket är en situation som ibland är svår att

undvika då patienten till exempel ska genomgå en stor operation.

Ytterligare en faktor som beskrivs av Ek et al. (2009), Lindholm (2003) och Sterner (2010) är miljörelaterad. I detta inkluderas madrasser, rullstolar, bårvagnar, sängkläder och underlag men även den miljö patienten vårdas i.

2.4 Omvårdnadsåtgärder vid risk att drabbas av trycksår

Patienter som är i riskzonen för att drabbas av trycksår bör dagligen riskbedömas. En riskbedömning är ett sätt att identifiera om patienterna har en ökad risk att drabbas av trycksår. Detta innebär att patientens kropp dagligen bör inspekteras, särskilt på tryckutsatta ställen (Lindholm, 2003). Detta medför att personalen uppmärksammas på riskerna och kan utifrån detta välja trycksårsförebyggande åtgärder efter patientens behov (Sterner, 2010).

Enligt Sterner (2010) är de vanligaste riskbedömningsinstrumenten för att identifiera riskfaktorer gällande trycksår Modifierad Norton, Waterlow eller Braden.

Modifierad Norton bedömer sju olika områden så som psykisk status, fysisk aktivitet,

(8)

4 nämns nio områden som är riskområden. Dessa områden innefattar BMI, inkontinens, hudens beskaffenhet, mediciner, operationslängd, neurologiska problem, screening för malnutrition, kön och ålder. Braden bedömer fem olika riskområden vilka är sensorisk

uppfattningsförmåga, fukt, aktivitet, rörlighet samt friktion och skjuv (Sterner, 2010).

Modifierad Norton är det mätinstrument som används mest i Europa. Stockholms Läns Landsting rekommenderar användning av Modifierad Norton som bedömningsinstrument. Något av dessa instrument bör användas som ett komplement till sjuksköterskans kliniska undersökning för att uppmärksamma patienter i riskzonen att drabbas av trycksår och för att kunna sätta in relevanta preventiva åtgärder. Om riskbedömningsinstrumenten används tillsammans med de riktlinjer vårdenheten har, är det större chans att riskpatienter

uppmärksammas och undviker att drabbas av trycksår (Sterner, 2010). Tryckavlastning är en väsentlig del i det förebyggande arbetet. En metod till tryckavlastning är lägesförändringar (Morison, Ovington, & Wilkie, 2004). Det optimala intervallet mellan lägesändringar är enligt Lindholm (2003) två timmar.

2.5 Sjuksköterskans ansvar och omvårdnadsarbete

Sjuksköterskan har som ansvar att leda omvårdnadsarbetet och därmed ett ansvar för att trycksår undviks. Sjuksköterskan har en viktig uppgift i att ordinera förebyggande åtgärder vid risk för trycksår samt instruera övrig personal om eventuella åtgärder som behöver utföras (Sterner, 2010). I Hälso- och sjukvårdslagen ([HSL], SFS 1982:763) beskrivs att målet för all hälso- och sjukvård är god hälsa och vård på lika villkor för hela befolkningen, oavsett ålder och egen rörelseförmåga. För att hälso- och sjukvården ska kunna hålla en god kvalitet måste verksamheten baseras på vetenskap, beprövad erfarenhet och användande av tillgängliga kunskapssammanställningar (Willman, Stoltz & Bahtsevani, 2011). Evidensbaserade kliniska riktlinjer bör följas för att förhindra uppkomsten av trycksår. Genom att använda de

evidensbaserade rekommendationerna för prevention mot trycksår går det att förebygga att dessa utvecklas (Henzel et.al. 2011 & EPUAP, 2009).

2.6 Fysiskt, psykiskt och socialt lidande

Ett trycksår orsakar fysiskt, mentalt, emotionellt och socialt lidande för patienten enligt Lindholm (2003) och Sterner (2010). De menar att många patienter känner oro och ångest för att trycksåret ska bli värre. Patienter kan känna smärta och lukt från såret viket kan påverka både välbefinnande och sömn negativt. Smärtan kan även störa patientens sociala relationer

(9)

5 eftersom smärtan är ständigt närvarande och begränsar det dagliga livet och möjligheten till aktivitet. Detta kan ibland påverka patientens psykiska tillstånd så att de på grund av

försämrad livskvalitet, drabbas av depression (Naumann & Byrne, 2004).

2.7 Att mäta livskvalitet

WHO:s (u.å.) förklarar begreppet livskvalitet som det sätt individen upplevelser sin position i förhållande till kulturen och de värderingar som hon lever i och även hur detta står i relation till individens egna mål, förväntningar, levnadsförhållanden och problem. Livskvaliteten kan inte beskrivas med en enkel förklaring så som ex. livsstil då den inte avser att beskriva levnadsförhållanden eller sjukdomar. Livskvalitet handlar om hur personen uppfattar sin kvalitet på livet utifrån sina levnadsförhållanden och eventuella sjukdomar. Att mäta

livskvaliteten över tid ger en blid av personens upplevelse av förändring i livet och om detta påverkar livskvaliteten.

2.8 Teoretisk referensram

Materialet för studien har granskats genom att kategorisera detta med mätinstrumentets WHOQOL-BREF:s fyra övergripande domän såsom, fysisk hälsa, psykologisk påverkan, sociala relationer och omgivningen (se Tabell 1). Instrument är framtaget av WHO (u.å.) och är nationellt vedertaget för att mäta livskvalitet.

För att få en överblick av hur patienter upplever sin situation och livskvalitet valdes detta instrument som teoretisk referensram för att studera och kategorisera patienternas upplevelse av att leva med svårläkta trycksår, utifrån ett livskvalitetsperspektiv. När artiklarna lästes igenom kategoriserades materialet under de fyra domänen, vilka innefattar de områden

patienterna beskrev, som påverkat dem när de levt med svårläkta trycksår, vilket beskrevs i de lästa artiklarna.

(10)

6

Tabell 1, WHOQOL-BREF domäner/kategorier Fysiskt domän Psykiskt domän Sociala

relationer

Omgivning och miljö

ADL Beroende av läkemedel och medicinsk hjälp Energi och trötthet Mobilitet Smärta och obehag Sömn och vila Arbetskapacitet Kroppsuppfattning och utseende Negativa känslor Positiva känslor Självförtroende Andlighet/religion/person lig tro

Tänka, Inlärning, minne och koncentration Personliga relationer Socialt stöd Sexuell aktivitet Finansiella resurser

Frihet, fysisk säkerhet och trygghet

Hälso- och sjukvården: tillgänglighet och kvalitet

Hemmiljö

Tillfällen för att erhålla ny information och nya färdigheter Deltagande i och möjligheter till återhämtning/anordnade aktiviteter Fysisk omgivning (föroreningar, buller, trafik, klimat) Hä (WHOQOL-BREF domäner, översatt av författaren)

(11)

7

3 PROBLEMFORMULERING

Trycksår är en komplikation som kan uppstå vid bristande omvårdnad under sjukhusvistelser och som orsakar lidande för patienter, som påverkar deras dagliga liv. Patientens upplevelser av situationen förändras vid uppkomsten av trycksår och påverkar livskvaliteten. Detta medför även en påverkan på sjuksköterskans arbete och omvårdnaden av patienten.

4 SYFTE

Syftet med studien var att beskriva hur patienter som lever med svårläkta trycksår upplever sin situation och att kategorisera upplevelserna utifrån WHOQOL-instrumentets fyra dimensioner av livskvalitet.

(12)

8

5 METOD

5.1 Design

Denna studie är en litteraturstudie baserad på kvalitativa vetenskapliga artiklar som beskriver hur patienter som lever med svårläkta trycksår upplever sin situation. Upplevelserna har kategoriserats utifrån instrumentet WHOQOL:s fyra dimensioner av livskvalitet. Enligt Friberg (2006) innebär en litteraturstudie att ta reda på vad som finns publicerat inom ett valt ämne och beskriva kunskapsläget. Kartläggningen kan lyfta fram och synliggöra kunskaper samt påvisa forskningsbrister inom det aktuella området.

5.2 Urval

De nio artiklarna som inkluderades var kvalitativa. De undersökte, genom intervjuer, patientens livskvalité och erfarenheter av att leva med svårläkta trycksår ur ett

patientperspektiv. Artiklarna var vetenskapligt publicerade och skrivna på svenska eller engelska. I sökningen gjordes även begränsningarna ”Fulltext” och ”References Available”. Utgångspunkten för att hitta artiklarna var dess rubriker och sedan abstrakten, där fokus låg på metod och resultat. Artiklar som motsvarade studiens syfte valdes ut som underlag för granskning, vilket var nio stycken. Dessa lästes igenom för att först generera en helhetsbild och sedan för att kontrollera att de överensstämde med studiens syfte. Därefter

färgmarkerades materialet utifrån WHOQOL:s fyra dimensioner av livskvalitet, för att ytterligare strukturera materialet för att se att de svarade på studiens syfte. Det är enligt Friberg (2006) viktigt att granska studierna för att identifiera vilka som fångat det fenomen som avses att studera samt för att se om artiklarna håller god vetenskaplig standard. Samtliga funna studier uppfyllde kvalitetskraven i Fribergs granskningsmall (Friberg, 2006).

5.3 Datainsamlingsmetod

Sökningen gjordes i sökmotorn EBSCO databas för att finna artiklar som besvarade studiens syfte. De databaser som inkluderades var CINAHL, MEDLINE, AMED, Academic Serch Elite Library, Teacher Reference Center och Nursing Reference Center.

Sökningen utgick från sökorden pressure ulcer*, pressure sore* och pressure wound* som kombinerades med sökorden experience*, quality of life och qualitative på olika sätt (Tabell 2).

(13)

9

Tabell 2: Sökmatris

Sökord Antal träffar Antal träffar med

begränsingarna ”Fulltext” och ”References Available”

Antal träffar med sökord, begränsningar och sökordet “qualitative” Svarade på syftet/ingår i studien pressure ulcer* OR pressure sore* OR pressure wound* AND experience 21102 859 56 4 pressure ulcer* OR pressure sore* OR pressure wound* AND quality of life

21008 855 34 5

5.4 Dataanalys

De kvalitativa artiklarna som ligger till grund för denna studie finns presenterade i bilaga 1, artikelpresentation. De artiklar som valts ut är kvalitativa artiklar som beskriver patienters livskvalitet och upplevelser av att leva med svårläkta trycksår. De första sökningarna gav ett stort antal artiklar varpå sökningen begränsades till artiklar med ”fulltext” och ”references available”. Då studien har en kvalitativ ansats valdes att göra sökningen med ”qualitative”, vilket resulterade i 63 artiklar. Artiklarnas Abstract lästes igenom för att hitta studier som svarade på syftet. De utvalda artiklarna lästes igenom för att få en generell överblick av innehållet och lästes sedan igen för att få en fördjupad förståelse för dess innehåll. Därefter färgmarkerades och sorterades innehållet utifrån WHOQOL-BREF:s fyra kategorier, vilken använts som referensram för studien. Resultatet presenteras i tabell 3 (WHOQOL-BREF kategorier).

(14)

10

Tabell 3: Resultat av artiklarnas innehåll enligt WHOQOL-BREF:s kategorier Artikel nummer Författare, Årtal Fysisk påverkan Psykisk påverkan Påverkan på sociala relationer Omgivningen/ Miljöns påverkan 1 Beitz och Goldberg (2005) x x x x 2 Fox (2002) x x x

3 Gorecki et. al.

(2011)

x x x

4 Gorecki et. al.

(2010) x x x x

5 Hopkins et. al.

(2006)

x x x x

6 Kapp och

Annells (2010) x x x x

7 Langemo et. al.

(2000) x x x x 8 Rastinehad (2006) x x x x 9 Spilsbury et.al. (2007) x x x x

(15)

11

6 ETISKA ASPEKTER

Då patienter i en del av artiklarna, öppet berättat om sin livssituation, har det tagits i

beaktning att artiklarna har tagit upp etiska aspekter och att artiklarnas författare visat att de fått ett godkännande från en etisk kommitté, vilket alla analyserade artiklar har i denna studie. Forsberg och Wengström (2008) menar att det är av stor vikt att artiklar som väljs ut för att vara en del av ett forskningsarbete i en litteraturstudie, är etiskt granskade och att de i artikeln presenterar etiska överväganden. Citaten som presenteras i uppsatsen har jag översatt från engelska. Översättningen är gjord med hjälp av lexikon. Under studiens gång har jag haft i åtanke och en vetskap om att översättningen kan innehålla tolkningar som kan ha påverkat resultatet. Enligt Vetenskapsrådet (2011) är vetenskaplig oredlighet vad som sker när forskare förvränger eller förfalskar. För att undvika detta har ambitionen varit att vara noggrann med att all citering går att härleda till ursprungstexten samt att vara så nära texten och dess betydelse som möjligt.

(16)

12

7 RESULTAT

7.1 Resultat av artiklarnas innehåll enligt WHOQOL-BREF:s kategorier

I de nio artiklarna som ligger till grund för studien har intervjuer genomförts med totalt 216 patienter. Resultatet av patienternas upplevelser av att leva med svårläkta trycksår presenteras utifrån WHOQOL-BREF:s fyra kategorier enligt tabell 3.

7.2 Fysisk påverkan av att leva med trycksår

7.2.1 Smärta och obehag

I flera av studierna beskrevs att patienternas livskvalitet minskat då såret var illaluktande på grund av vätska eller var. Ofta läckte vätska och var igenom förbandet och fläckade ner kläder (Gorecki, Lamping, Brown, Madill, Firth & Nixon, 2010; Fox, 2002; Hopkins, Dealey, Bale, Defloor & Worboys, 2006). Några patienter beskrev att de nästan inte kunde stå ut med lukten och att det verkade som att inte heller personalen gjorde det (Spilsbury, Nelson, Cullum, Iglesias, Nixon & Mason, 2007; Gorecki et.al, 2010). En patient uttryckte även oro över att såret skulle bli infekterat och att det därmed skulle bli en längre läkningsprocess (Spilsbury et.al, 2007). Flertalet patienter påtalade den smärta de upplevde i samband med omläggning av såret beroende på vilken teknik som användes, men också att de fick allergiska reaktioner av omläggningsmaterialet vilket obehag och/eller smärta detta orsakade (Spilsbury et.al, 2007; Beitz & Goldberg, 2005; Gorecki, Closs, Nixon & Briggs, 2011). Vid omläggning av såret upplevde patienterna ofta mycket smärta på grund av oförsiktig vårdpersonal och att de inte fick smärtlindring alls eller inte rätt sorts smärtlindring, ”Jag önskar att det fanns något sätt att smärtlindra området som ska läggas om. Några av mina vänner har också detta

(trycksår) och känner samma sak. Behandlingen är värre än såret” (Gorecki et. al, 2010; Beitz & Goldberg, 2005; Gorecki, Closs, Nixon & Briggs, 2011). Genomgående i studierna beskrev patienterna smärta med ord så som ”frustrerande, irriterande, skarp, stickande eller

fruktansvärd” (Gorecki, Closs, Nixon & Briggs, 2011). Flertalet patienter beskrev även smärtan som ständigt närvarande (Gorecki et.al, 2010; Fox, 2002). En patient uttryckte att smärtan var så svår att han ville ta sitt liv (Rastinehad, 2006). Andra patienter uttryckte att ”jag kan ta mycket smärta” och ”smärta (på grund av såret) har jag inte haft” (Beitz & Goldberg, 2005).

7.2.2 Mobilitet och ADL

I studierna framkommer tydligt att smärtan påverkar patienternas förmåga till rörlighet och att den påverkar all typ av mobilisering och ibland leder till immobilisering (Spilsbury et.al,

(17)

13 2007; Langemo, Melland, Hanson, Olson, & Hunter, 2000). Patienterna upplevde i stor

utsträckning att mobilisering var ett stort problem, både när det gällde att ändra läge i sängen och att komma upp och sitta. Att hitta bekväma lägen för att avlasta såret upplevdes svårt och detta skapade en oro för att göra förflyttningar (Spilsburyet.al, 2007; Gorecki et.al, 2010; Hopkins, Dealey, Bale, Defloor & Worboys, 2006; Beitz & Goldberg, 2005; Gorecki, Closs, Nixon & Briggs, 2011). För att inte belasta såret var patienterna tvungna att ligga på ett sätt som de ansåg obekvämt (Spilsburyet.al, 2007; Gorecki, et.el, 2010). Smärtan medförde att patienterna inte klarade av att själva sköta ADL (Gorecki et.al, 2010; Fox, 2002; Kapp & Annells, 2010; Beitz & Goldberg, 2005; Gorecki, Closs, Nixon & Briggs, 2011). De beskrev också att de i stor utsträckning inte klarade av att ta hand om hemmet och göra vardagliga sysslor (Spilsbury et.al, 2007).

7.2.3 Beroende av läkemedel och medicinska hjälpmedel

För att kontrollera smärtan använde fick patienterna flertalet läkemedel vilket gjorde det svårt för dem att veta vilka tabletter som används till vad, (Beitz & Goldberg, 2005). Många patienter uttryckte att de inte tyckte om att behöva äta läkemedel och att de var rädda att bli beroende av dem (Beitz & Goldberg, 2005; Langemo, Melland, Hanson, Olson, & Hunter, 2000). En patient menade att analgetikan inte hjälpte mot smärtan, ”de ger mig värktabletter men jag vaknar ändå av smärtan” (Hopkins, Dealey, Bale, Defloor & Worboys, 2006).

7.2.4 Energi och trötthet

Flertalet patienter upplevde försämrad aptit i samband med trycksårets uppkomst vilket medförde minskad energi och orkeslöshet. Smärtan och lukten från såret påverkade aptiten, (Gorecki et.al, 2010; Beitz & Goldberg, 2005; Gorecki, Closs, Nixon & Briggs, 2011). Deras tillstånd ledde ofta till trötthet och orkeslöshet som beskrivs av patienterna som; ”Ständig trötthet” och ”extrem trötthet” (Gorecki et.al, 2010; Rastinehad, 2006; Beitz & Goldberg, 2005; Gorecki, Closs, Nixon & Briggs, 2011).

7.2.5 Sömn och vila

Patienternas sömn påverkades i stor utsträckning av smärtan då de ofta inte kunde somna eller vaknade flertalet gånger under nätterna (Rastinehad, 2006; Kapp & Annells, 2010).

(18)

14

7.3 Psykisk påverkan av att leva med trycksår

7.3.1 Negativa och positiva känslor

Patienter i alla artiklarna beskriver flertalet negativa känslor. Många uttryckte starka känslor om såret, så som att såret var ett straff, outhärdligt, överväldigande, äckligt och skrämmande (Gorecki et.al, 2010; Langemo, Melland, Hanson, Olson, & Hunter, 2000; Gorecki, Closs, Nixon & Briggs, 2011). Situationen som helhet beskrevs med ord som extrem frustration, stressande, generande, hopplös (Gorecki et.el, 2010; Kapp & Annells, 2010; Beitz &

Goldberg, 2005; Gorecki, Closs, Nixon & Briggs, 2011). Vilket medförde humörsvängningar, oro, depression, ångest, nedstämdhet och nedsatt självkänsla (Spilsbury et.al, 2007; Gorecki et.al, 2010; Fox, 2002; Hopkins, Dealey, Bale, Defloor & Worboys, 2006; Langemo,

Melland, Hanson, Olson, & Hunter, 2000; Gorecki, Closs, Nixon & Briggs, 2011). En patient upplevde att vårdpersonalen inte tog hennes oro på allvar och att de inte gav den bekräftelse hon behövde, ”De tror att om de kramar, pussar och kallar dig, kära du, att allt kommer att bli bra” (Rastinehad, 2006: Beitz & Goldberg, 2005).

Omläggningar av såret upplevdes som en kränkning och en förödmjukelse av kroppen då det ofta var olika sjuksköterskor som la om såret och det ibland var flera av vårdpersonalen som var med och tittade på. De kände som att även om det var deras (patientens) kropp så kunde de inte de inte påverka vem som såg såret, rörde vid det, var närvarande vid omläggningen och när under dagen detta skulle ske (Gorecki et. al, 2010; Langemo, Melland, Hanson, Olson, & Hunter, 2000; Gorecki, Closs, Nixon & Briggs, 2011). I situationer som denna upplevde ofta patienten att de blev identitetslösa eller fick en identitet som

”trycksårspatienten”. Detta medförde att patienterna kände sig skyldiga till att såret uppstått och kände därmed att de var en börda för andra (Gorecki et.al, 2010). I dessa situationer kände sig patienterna som en börda för personalen och istället för att be om hjälp försökte de själva göra lägesändringar vilket ofta lede till att såret utsattes för mer tryck (Spilsbury et.al, 2007). Patienterna beskriver även att deras situation inte bara påverkar dem själva, utan även familjen och de närståendes psykiska hälsa blir sänkt (Fox, 2002; Hopkins, Dealey, Bale, Defloor & Worboys, 2006).

Endast ett fåtal patienter sa att de hade accepterat situationen. En patient uttryckte gällande depression att han inte på något sätt tillåtit det ordet att finnas i hans vokabulär, utan att istället försöka vara så positiv som möjligt (Hopkins, Dealey, Bale, Defloor & Worboys, 2006; Kapp & Annells, 2010; Langemo, Melland, Hanson, Olson, & Hunter, 2000).

(19)

15

7.3.2 Andlighet, Religion och Personlig tro

En patient beskriver påverkan på det andliga livet, ”När du blir mer medveten om saker omkring dig i livet så blir du mer medveten om Guds närvaro. Din teologiska undervisning får ny mening”. Vidare beskriver ytterligare en patient att ”Min tro hjälper mig mycket. Jesus är med mig” (Langemo, Melland, Hanson, Olson, & Hunter, 2000). Andra patienter påtalade vikten av en framtidstro och en tro på att det kommer att bli bättre (Kapp & Annells, 2010; Beitz & Goldberg, 2005).

7.4 Påverkan på de sociala relationerna relaterat till att leva med trycksår

7.4.1 Socialt stöd och personliga relationer

Flertalet patienter beskrev vikten av det sociala stödet från familj och nära vänner (Spilsbury et.al, 2007; Gorecki et.al, 2010; Langemo, Melland, Hanson, Olson, & Hunter, 2000). Flertalet av de som vårdades i hemmet beskrev att de behöver hjälp av nära anhöriga för att klara av sin vardag men att de uppskattade att kunna vara med i de dagliga aktiviteterna i hemmet (Spilsbury et.al, 2007; Fox, 2002; Hopkins, Dealey, Bale, Defloor & Worboys, 2006; Kapp & Annells, 2010; Beitz & Goldberg, 2005). Trots detta påpekade några patienter att de hade ett minskat socialt liv då det upplevdes svårt att delta i aktiviteter och de därför valde bort vissa av dem (Gorecki et.el, 2010; Hopkins, Dealey, Bale, Defloor & Worboys, 2006; Rastinehad, 2006; Langemo, Melland, Hanson, Olson, & Hunter, 2000). Några patienter beskrev svårigheten att få social kontakt då det på grund av sitt tillstånd inte kunde lämna sängen och därmed blev isolerade. Detta upplevdes ännu svårare när patienterna behövde annat boende eller var inlagda på sjukhus (Fox, 2002; Beitz & Goldberg, 2005). För att klara av den nya vardagen beskrev en patient att han hade hittat nya intressen som gick att utföra även när han var sängliggande. Flera patienter upplevde att det var svårt att resa för att hälsa på släkt och vänner då de var beroende av sjukvården för täta omläggningar (Gorecki et.al, 2010). Situationen försvårades ytterligare när såren vätskade och varade, vilket medförde att förbanden ramlade av och kläderna därmed blev fläckiga. Detta gjorde att patienter i vissa fall hade svårt att njuta av den sociala gemenskapen och oroade sig istället för såret (Spilsbury et.al, 2007; Gorecki et.al, 2010).

7.4.2 Påverkan på den sexuella relationen

I en av artiklarna beskriver patienter att de upplever det svårt med närhet till sin partner och till nära anhöriga. Även den sexuella relationen påverkas negativt då patienterna har ont av såret och då det ibland vätskar och luktar illa (Gorecki et.al, 2010).

(20)

16

7.5 Påverkan på omgivning/miljö relaterat till att leva med trycksår

7.5.1 Hälso- och sjukvården: tillgänglighet och kvalitet

De flesta patienterna var under någon period beroende av hälso- och sjukvården då de

antingen var inneliggande på sjukhus eller på en vårdenhet. Några av patienterna upplevde att de inte fick hjälp så ofta de behövde och att bemötandet från vårdpersonalen var otrevligt. (Spilsbury et.al, 2007). Några patienter berättade att de inte fick tillräckligt med information om trycksåret och att behandlingen var ineffektiv eller inte adekvat (Gorecki et.al, 2010; Hopkins, Dealey, Bale, Defloor & Worboys, 2006). En patient påpekade att han hellre la om såret själv för att inte vara beroende av vården och inte behöva möta olika sjuksköterskor så ofta. Han ville också känna att han hade kontrollen över situationen och inte ville sitta och vänta på omläggningarna som kunde ske väldigt olika tider på dagen (Langemo, Melland, Hanson, Olson, & Hunter, 2000).

7.5.2 Hemmiljön

Flera patienter uttryckte uppskattning över att få vårdas i hemmet. De berättade dock att de upplevde att det behövdes mer än de kommunala vårdinsatserna för att kunna vara i hemmet. Detta resulterade ofta i att det var flertalet olika sjuksköterskor som besökte dem i hemmet och patienterna upplevde en stor spridning i sjuksköterskornas engagemang och kunskaper. Till de som visade intresse och som kom på regelbundna besök, byggdes ett förtroende upp. För patienter ingav dessa möten ett hopp om att situationen skulle bli bättre, men några patienter uttryckte att de inte kände att de hade kontrollen över situationen utan detta lades över på sjuksköterskorna (Kapp & Annells, 2010). En patient berättade att han upplevde det jobbigt när han fick smärta under natten, eftersom han vårdades i hemmet hade han ingen att kontakta. Men för honom var det viktigare att vårdas i hemmet än att ha tillgång till

sjukvårdspersonal dygnet runt. Han berättade vidare att även om det kunde kännas jobbigt så var det viktigt att vården i hemmet skulle fungera, och att kommunikationen med

sjuksköterskan var regelbunden, vilket medförde trygghet en att vårdas i hemmet (Kapp & Annells, 2010).

Resultatet visar på att smärtan är en bidragande orsak till hur patienterna upplever sin livskvalitet eftersom den påverkar patienterna både fysiskt, psykiskt, socialt och även på omgivning/miljö. I omvårdnaden är det därför av vikt att sjuksköterskan tar detta i beaktning för att situationen ska bli så bra som möjligt för patienten.

(21)

17

8 DISKUSSION

8.1 Metoddiskussion

För att uppnå syftet med uppsatsen genomfördes en litteraturstudie. Då studiens syfte var att beskriva hur patienter som lever med svårläkta trycksår upplever sin situation och att

kategorisera patientupplevelserna utifrån WHOQOL-instrumentets fyra huvudkategorier av livskvalitet, anser jag att en kvalitativ metod bäst svarar på studiens syfte, för att få en inblick i hur patienterna beskriver sin situation. I studien har jag använt WHOQOL-BREF:s fyra huvudkategorier; fysiskt domän, psykiskt domän, sociala relationer och omgivning/miljö som referensram vilken gett en bra grund utifrån ett väl beprövat och erkänt instrument som mäter livskvalitet. Men denna mall som referensram fick jag snabbt en god översikt av materialet och kunde på ett strukturerat sätt sortera detta under de fyra domänerna. Utifrån domänens respektive underrubriker delades resultatet in under dessa, vilka sedan även blev rubriker i resultatdelen. Att sortera material från en redan färdig mall kan eventuellt medföra att faktorer kan missas om den inte finns representerade i mallen eller att alla underkategorier inte blir besvarade av det använda materialet. Trots detta ansågs att mallen var övergripande för det analyserade materialet där patienternas berättelser om deras situation gav en bild av

patienternas upplevelser av att ha trycksår och hur deras livskvalitet påverkades. En bred sökning genomfördes för att hitta redan sammanställt material för att med hjälp av detta titta på materialet ur ett nytt perspektiv. Enligt Friberg (2006) är det lämpligt att göra en

litteraturstudie då kunskap om ett visst område eftersöks. Genom en bred sökning klargörs då det aktuella kunskapsläget inom området som utforskas.

EBSCOhost databaser genomsöktes för att hitta artiklar. Trots att den första sökningen gav ett stort antal träffar på trycksår, var det endast ett fåtal artiklar, nio stycken, där patienter

beskriver upplevelsen av att leva med svårläkta trycksår. Relevanta studier valdes utifrån titel och abstract vilket medför att det föreligger en viss risk att material kan ha förbisetts om titeln eller abstract varit misstolkande. Till studien valdes nio artiklar med kvalitativ ansats.

Artiklarna som användes i uppsatsen var alla skrivna på engelska och citaten är därför översatta till svenska. Alla artiklar lästes noggrant igenom för att få en så bra förståelse för innehållet som möjligt och därmed öka tillförlitligheten genom att reflektera över

tolkningsmöjligheter. Forsberg och Wengström (2008) beskriver att alla forskare måste se sig själva som en potentiell risk för att påverka resultatet. Att vara helt objektiv är svårt. Om materialet är överförbart till andra grupper eller till en annan kontext är det upp till läsaren att

(22)

18 avgöra. För att underlätta bedömningen för läsaren är det viktigt att ge en beskrivning av urvalet, datainsamlingen och de omständigheter som har påverkat studien.

8.2 Resultatdiskussion

8.2.1 Fysisk hälsa

I denna uppsats där WHOQOL-BREF:s fyra kategorier använts som referensram, tyder mycket på att livskvaliteten försämras för patienter som drabbas av trycksår, både vad gäller lukt och smärta som blir begränsningar i det dagliga livet (Lindholm, 2003 & Sterner, 2010). I de nio studierna ses att den fysiska hälsan påverkar upplevelsen av livskvaliteten hos patienter med trycksår. I alla ingående artiklar omnämns smärta. Även i studien av Duncan och Brooks (2009) påtalas att smärtan påverkar det dagliga livet. I uppsatsens resultat och enligt Gorecki et al. (2009) visas att patienter upplever att smärtan i stor grad negativt påverkar

rörelseförmågan och möjlighet till förflyttning. Trots att patienterna fick smärtlindring avhjälptes inte smärtan vilket även påvisas i studien av Rastinehad (2006).

8.2.2 Psykisk hälsa

I de nio inkluderade studierna framkom att trycksåret påverkar patienterna psykiskt. Negativa känslor, framkom i denna uppsats resultat, vara vanligt hos trycksårspatienter. Att känna att såret är skrämmande, äckligt och outhärdligt, påverkar den psykiska hälsan negativt, vilket gör att patienterna ofta känner sig trötta. Detta ledde i vissa fall till att patienterna upplevde ångest, nedstämdhet eller depression. Detta bekräftas även i en artikel av (Franks, 2002) som beskriver att patienter ibland kunde känna att situationen inte kunde bli värre. Även i artikeln av Benbow (2009), påvisas att trycksåret påverkar livskvaliteten. I denna situation, visades i artikeln, var det viktigt för patienterna hålla fast vid den andliga övertygelsen eller tron på en bättre framtid. Detta gav en viss känsla av kontroll och oberoende i situationen vilket

medförde en viss trygghet vilket är förenligt med resultatet i studien där artikeln av Gorecki et al. (2009) bekräftar att känslan av kontroll och oberoende är av stor vikt för patienter med trycksår.

8.2.3 Sociala relationer

Åtta av de nio studierna beskrev att patienternas sociala liv påverkades av att de hade

trycksår. Flertalet patienter beskrev att det var viktigt med det sociala stöd som nära anhöriga gav. De som kunde vårdas i hemmet uppskattade detta och värderade det högt. Även om patienterna inte alltid kunde klara av att delta i sociala sammanhang upplevdes det viktigt att

(23)

19 vara en del i de dagliga aktiviteterna (Spilsbury et al. 2007). Trots detta kunde patienterna ibland uppleva sig isolerade, då de på grund av såret fick välja bort visst socialt umgänge. Patienter valde även bort socialt umgänge när såren vätskade mycket då detta medförde att de inte kunde slappna av och känna sig närvarande i umgänget (Gorecki et al., 2010). Detta påvisas även i studien av Persoon et al. (2004) där det framkom att flertalet patienter upplevde att dess sociala liv påverkades och att de därmed kände sig isolerade.

8.2.4 Omgivning

Åtta av nio studier beskriver att patienter med trycksår upplever att omgivningen påverkas negativt på grund av trycksåret. Överlag ansåg patienterna att vården på sjukhus eller vårdenheten som dålig. Patienterna beskriver att de kände sig som en börda när de behövde hjälp, upplevde brist på respekt och ett otrevligt bemötande (Spilsbury et al. 2007). I många av situationerna berodde detta på en bristfällig relation mellan sjuksköterskan och patienten. Detta belystes i artikeln av Gorecki (2010) där det framkom att patienterna upplevde sig som identitetslösa eller som trycksårspatienten. Flera patienter beskrev att sjuksköterskorna inte var försiktiga vid omläggningen av såren, vilket medförde ett bristande förtroende för vården Gorecki et al. (2010). Detta bekräftas i studierna av Duncan och Brooks (2009) och Pragnell och Neilson (2010) som båda presenterar ett resultat där patienter beskriver de smärtsamma omläggningarna.

De patienter som vårdats i hemmet beskrev detta överlag som positivt och att även om de upplevde vissa svårigheter så var det ändå av så stor vikt att få vara i hemmet att de försökte lösa detta på bästa sätt (Langemo et al. 2000) För att detta skulle fungera på ett

tillfredställande sätt, uttryckte en patient, var den regelbundna kommunikationen med sjuksköterskan av viktig (Kapp & Annells, 2010).

Utifrån de upplevelser patienterna beskrev i det analyserade materialet fanns endast en huvudkategori, sociala relationer, där alla underrubriker besvarades. De resterande tre huvudkategoriernas underrubriker, i den använda referensramen, besvarades inte alla underrubriker i det studerade materialet. Under huvudkategorin fysiskt domän besvarades materialets alla underkategorier med undantag för arbetskapacitet. Gällande psykiskt domän hittades inget material för de tre underkategorierna; kroppsbild och utseende, självförtroende och tänka/inlärning/minne/koncentration. Huvudkategorin omgivning/miljö besvarade endast två av nio underrubriker. De underrubriker som inte täcktes av det studerade materialet var; finansiella resurser, frihet/fysisk säkerhet/trygghet, tillfällen för att erhålla ny information och

(24)

20 nya färdigheter, deltagande i och möjligheter till återhämtning/anordnade aktiviteter och fysisk omgivning (föroreningar, buller, trafik, klimat).

8.3 Slutsats

Syftet med studien var att beskriva hur patienter som lever med svårläkta trycksår upplever sin situation, dess livskvalitet och erfarenheter, och att kategorisera materialet utifrån WHOQOL-instrumentets fyra huvudkategorier av livskvalitet. I studien framkom att patienterna upplever att deras livskvalité påverkas av att leva med ett sår på flera olika områden. Att patienterna påverkades av att ha ett sår fysiskt bland annat av smärtan och lukten, gav konsekvenser för det psykiska välmåendet och den sociala kontakten. Detta beskrevs inte bara påverka patienterna själva utan även dess anhöriga och närstående. Mötet med vården beskrevs som påfrestande och med brist på förtroende vilket medförde att de inte kände sig delaktiga. Patienterna beskrev känslorna för sin situation med ord som extrem frustration, stressande, generande och hopplös men trots detta hittade vissa patienter sätt att klara av dess situation medan andra kände sig kränkta eller deprimerade.

8.4 Klinisk betydelse

I resultatet framkom att patienter upplever att livskvaliteten påverkas och att de upplevde vården som påfrestande. Resultatet av denna studie, att livskvaliteten påverkas för patienter med svårläkta trycksår, visar på vikten av omvårdnadsåtgärder, i form av preventiva åtgärder utförs, för att förhindra att trycksår uppstår då de orsakar ett obehag och ett lidande för patienten. Även att utbildning och rekommendationer enligt PM/vårdprogram efterföljs då dessa bland annat tar upp aspekter som smärtlindring och vikten av att uppmuntra patienter till att aktivt medverka i behandlingen.

8.5 Förslag på vidare forskning

Med tanke på de fåtal studier som är gjorda, vad gäller hur patienter med svårläkta trycksår upplever sin livskvalité och vilka erfarenheter de har av vården, behövs fler studier om både patienternas upplever av att leva med svårläkta trycksår, men även om hur livskvaliteten påverkas/förändras och på vilket sätt. Även studier om hur ett trycksår ska behandlas och vilka metoder som är minst smärtsamma för patienten och därmed ger så lite vårdlidande för patienten som möjligt.

(25)

21

9 REFERENSER

* Artiklar som analyserats i resultatdelen

Almås, H. (Red.). (2002). Klinisk omvårdnad 2. Stockholm: Liber.

Bansal, C., Scott, R., Stewart, D. & Cockerell. C. J. (2005). Decubitus ulcers: A review of the literature. International Journal of Dermatology, 44(10), 805–810.

* Beitz, J., & Goldberg, E. (2005). The lived experience of having a chronic wound: a phenomenologic study. MEDSURG Nursing, 14(1), 51.

Benbow, M. (2009). Quality of life and pressure ulcers. Journal Of Community Nursing,

23(12), 14.

Dennis, M., & Allen, J. (2011). Food and drink - the basic requirements of life. Journal of

Adult Protection, 13(3), 167-173. doi:10.1108/14668201111160769

Duncan, G. & Brooks, M. (2009). Chronic wound pain: a literature review. Wound Practice &

Research, 17(3), 153-156.

Ek, A-C., Nordström, G. & Lindgren, M. (2009). Kvalitetsindikaorer för patienter med eller med risk för trycksår. Idvall, E. (Red.). Kvalitetsindikatorer inom omvårdnad (s.137-144) Stockholm: Gothia Förlag.

EPUAP http://www.epuap.org/guidelines/QRG_Prevention_in_Swedish.pdf

Forsberg, C. & Wengström, Y. (2008). Att göra systematiska litteraturstudier värdering,

analys och presentation av omvårdnadsforskning. Stockholm: Natur och Kultur.

* Fox, C. (2002). Living with a pressure ulcer: a descriptive study of patients' experiences. British Journal Of Community Nursing, 7(6), 10.

(26)

22 Franks, P., Winterberg, H. & Moffatt, C. (2002). Health-related quality of life and pressure ulceration assessment in patients treated in the community. Wound Repair & Regeneration,

10(3), 133-140.

Friberg, F. (Red.). (2006). Dags för uppsats: Vägledning för litteraturbaserade

examensarbeten. Lund: Studentlitteratur.

Gorecki, C., Brown, J., Nelson, E., Briggs, M., Schoonhoven, L., Dealey, C. & Nixon, J. (2009). Impact of pressure ulcers on quality of life in older patients: a systematic review.

Journal Of The American Geriatrics Society, 57(7), 1175-1183.

* Gorecki, C., Closs, S., Nixon, J., & Briggs, M. (2011). Patient-reported pressure ulcer pain: a mixed-methods systematic review. Journal Of Pain & Symptom Management, 42(3), 443-459.

* Gorecki, C., Lamping, D., Brown, J., Madill, A., Firth, J., & Nixon, J. (2010). Development of a conceptual framework of health-related quality of life in pressure ulcers: A patient-focused approach. International Journal Of Nursing Studies, 47(12), 1525-1534. doi:10.1016/j.ijnurstu.2010.05.014

Henzel, M., Bogie, K. M., Guihan, M. & Ho, C. H. (2011). Guest Editorial. Pressure ulcer management and research priorities for patients with spinal cord injury: Consensus opinion from SCI QUERI Expert Panel on Pressure Ulcer Research Implementation. Journal of

Rehabilitation Research & Development, 48(3). doi:10.1682/JRRD.2011.01.0011

* Hopkins, A., Dealey, C., Bale, S., Defloor, T., & Worboys, F. (2006). Patient stories of living with a pressure ulcer. Journal Of Advanced Nursing, 56(4), 345-353.

doi:10.1111/j.1365-2648.2006.04007.x

* Kapp, S., & Annells, M. (2010). Pressure ulcers: home-based nursing. British Journal Of Community Nursing, 15S6-s13.

(27)

23 Kwong, E., Pang, S., Aboo, G. & Law, S. (2009). Pressure ulcer development in older

residents in nursing homes: influencing factors. Journal Of Advanced Nursing, 65(12), 2608-2620. doi:10.1111/j.1365-2648.2009.05117.x.

* Langemo, D., Melland, H., Hanson, D., Olson, B., & Hunter, S. (2000). The lived experience of having a pressure ulcer: a qualitative analysis. Advances In Skin & Wound Care, 13(5), 225-235.

Lindholm, C. (2003). Sår. ( 2. Uppl.) Lund: Studentlitteratur.

Lindholm, C., Sterner, E., Romanelli, M., Pina, E., Torra y Bou, J., Hietanen, H. & Dealey, C. (2008). Hip fracture and pressure ulcers - the Pan-European Pressure Ulcer Study - intrinsic and extrinsic risk factors. International Wound Journal, 5(2), 315-328.

Morison, M. J., Ovington, L. G., & Wilkie, K. (2004). Chronic wound care: a problem-based learning approach. London: Mosby.

Naumann, V., & Byrne, G. (2004). WHOQOL-BREF as a measure of quality of life in older patients with depression. International Psychogeriatrics, 16(2), 159-173.

Persoon, A., Heinen, M., CJM, de Rooij, M., PCM, & van Achterberg, T. (2004). Leg ulcers: a review of their impact on daily life. Journal Of Clinical Nursing, 13(3), 341-354.

doi:10.1046/j.1365-2702.2003.00859.x

Pragnell, J. & Neilson, J. (2010). The social and psychological impact of hard-to-heal wounds. British Journal Of Nursing, 19(19), 1248-1252.

* Rastinehad, D. (2006). Pressure ulcer pain. Journal Of Wound, Ostomy & Continence Nursing, 33(3), 252-257.

Romören, T. I. (2008). Äldre, hälsa och hjälpbehov. I M. Kirkevold et al. (Red.), Geriatrisk

(28)

24 SFS 1982:763. Hälso- och sjukvårdslag. Hämtad 27 januari, 2012, från Riksdagen,

http://www.riksdagen.se/webbnav/index.aspx?nid=3911&bet=1982:763

SKL. (2011b). Resultatredovisning av trycksårs förekomst. Hämtad 29 februari, 2012 från http://www.skl.se/press/nyheter_2/forekomst-av-trycksar-kartlagd

* Spilsbury, K., Nelson, A., Cullum, N., Iglesias, C., Nixon, J., & Mason, S. (2007). Pressure ulcers and their treatment and effects on quality of life: hospital inpatient perspectives. Journal Of Advanced Nursing, 57(5), 494-504. doi:10.1111/j.1365-2648.2006.04140.x

Sterner, E. (2010). Regionalt vårdprogram. Trycksår, Prevention och behandling. Stockholms läns landsting.

Vetenskapsrådet. (2011). God forskningssed. Stockholm: Vetenskapsrådet.

WHOQOL-BREF http://www.who.int/mental_health/media/en/76.pdf

Willman, A., Stoltz, P. & Bahtsevani, C. (2011). Evidensbaserad omvårdnad: En bro mellan

(29)

1

BILAGOR

Bilaga 1: Artikelpresentation

Artikelpresentation med sammanställning av valda artiklar.

Författare

Tidskrift/Publikations år Titel

Syfte Metod Resultat Antal

deltagare

1 Beitz och Goldberg

MEDSURG Nursing/2005

The lived experience of having a chronic wound: a phenomenologic study

Att undersöka människors erfarenheter av att leva med ett kroniskt sår och beskriva betydelsen av detta ur patientens perspektiv. Att undersöka känslor, uppfattningar och betydelsen av att ha ett kroniskt sår.

Fenomenologisk studie

Elva teman framkom i studien; leva med smärta, att tappa rörligheten, att ta emot vård, kämpa med kroniska sår, leva och åldras, upplevelsen av förändrade sömnvanor, förändrad kost, förklaringar till sårets uppkomst, läkning och återhämtning, anpassat/svåranpassat och genomgå sårbehandling.

16

2 Fox

British Journal Of Community Nursing/2002 Living with a pressure ulcer: a descriptive study of patients’ experiences

Att undersöka och beskriva patienters erfarenheter av att ha trycksår.

Deskriptiv fenomenologisk studie

Tre huvudteman framkom i studien; fysisk, psykisk och social påverkan.

5

3 Gorecki, Closs, Nixon och Briggs

Journal Of Pain & Symptom Management/2011 Patient-Reported Pressure Ulcer Pain: A Mixed-Methods Systematic Review

Att identifiera upplevelsen av att ha trycksår, gällande smärtupplevelse, intensitet, kvalitet och effekt samt att beskriva hur smärtan från trycksåret påverkar patienternas liv.

Deskriptiv studie Fem kategorier framkom i studien;

framkallar smärta, smärtans påverkan, egen omvårdnad och omvårdnad av vårdpersonal.

108

4 Gorecki, Lamping, Brown, Madill, Firth och

Nixon

International Journal Of Nursing Studies/2010 Development of a conceptual framework of health-related quality of life in pressure ulcers: A

Att utveckla en förståelse för

hälsorelaterad livskvalité för patienter med trycksår baserat på patienternas synpunkter av att ha trycksår.

Semistrukturerade intervjuer

Baserades på fyra huvudkategorier; symtom, fysisk förmåga, psykiskt välmående och social förmåga.

(30)

2 patient-focused approach

5

Hopkins, Dealey, Bale, Defloor och Worboys Journal Of Advanced Nursing/2006

Patient stories of living with a pressure ulcer

Att utforska äldre människors upplevelser av att ha trycksår.

Heideggerian fenomenologisk studie

Tre huvudteman framkom i studien; oändlig smärta, begränsad livsföring och stå ut med trycksåret.

8

6 Kapp och Annells

British Journal Of Community Nursing/2010 Pressure ulcers: home-based nursing

Att förstå hur det upplevs att ha trycksår och vårdas i hemmet. Att få kunskap om och en känsla för hur omvårdnaden kan bli mer effektiv.

Hermeneutisk fenomenologisk studie

Fyra teman framkom i studien; att leva med obehag, att leva med olika kvalitet på vårdgivarna, att leva med restriktioner och att ha tillit till och förtroende för sjuksköterskan.

7

7 Langemo, Melland, Hanson, Olson och Hunter

Advances In Skin & Wound Care/2000

The lived experience of having a pressure ulcer: a qualitative analysis

Att undersöka patienters erfarenheter av att ha trycksår.

Spiegelberg fenomenologisk studie

Sju teman framkom i studien; upplevelsen av att leva med trycksår, påverkan och förändringar,

psykospirituell påverkan, extrem smärta relaterat till trycksåret, behov av kunskap och förståelse om trycksår, behovet av och effekten av flertalet stressande behandlingar och sorgeprocessen.

8

8 Rastinehad

Journal Of Wound, Ostomy & Continence Nursing/2006

Pressure ulcer pain

Att beskriva och tolka den komplexa smärta som patienter med trycksår upplever.

Multipla bandintervjuer

Tre huvudteman framkom i studien; sensorisk smärta, utvärderande smärta och affektiv smärta.

11

9 Spilsbury, Nelson, Cullum, Iglesias, Nixon och Mason

Journal of Advanced Nursing/2007

Pressure ulcers and their treatment and effects on quality of life: hospital inpatient perspectives

Att undersöka patienters uppfattning och erfarenheter av att ha trycksår och behandlas för detta, påverkar deras hälsa och livskvalité.

Semistrukturerade intervjuer

Patienternas svar indikerade på att trycksår och dess behandling påverkade dem känslomässigt, mentalt, fysiskt och socialt.

References

Related documents

De flesta eleverna är positiva till att ha tillgång till och använda talsyntes och ser att den ökar deras lärande bland annat när det gäller att för- stå det man läser, för

Kortfattat går resultatet att sammanfatta med att alla lärare både ser nyttan av att arbeta med modersmålet som resurs i den reguljära undervisningen men att graden av användning av

Department of Computer and Information Science Link¨ oping University. SE-581 83 Link¨

Andra patienter byggde upp en fasad gentemot omgivningen för att minimera känslan av ensamhet (ibid.) Patienterna upplevde ett förlorat självförtroende och kände sig kränkta då

Jag känner dock inte till något annat exempel på att en enskild forskare, i stor utsträckning utifrh egen grundforskning, författar en nationell historik över reflektio-

Lundquist redovisar i sin artikel ”Kulturarv som policyområde” för olika idéer kring forskning kring kulturarv.. Han gör en modell där han skiljer mellan normativa, empiriska

Syftet med mitt arbete var förbättra och förtydliga texten till en folder med information om vad Expectrum är och vad de gör för en ny målgrupp, samt att ta reda på hur ett

För att slippa vara till besvär när de ansåg att lägesförändringarna inte utfördes tillräckligt ofta försökte en del utföra det själva, detta kunde förvärra