Sambandet mellan Generell mental hälsa, Personlighetsegenskaper och Känsla för sammanhang

Mälardalens högskola

Akademin för hälsa, vård och välfärd

Sambandet mellan Generell mental hälsa,

Personlighetsegenskaper och Känsla för

sammanhang

Sumaya Al Khafaji

Program: Beteendevetenskapliga programmet Handledare: Jacek Hochwälder

Samband mellan Generell mental hälsa,

Personlighetsegenskaper och Känsla för sammanhang

Sumaya Al khafaji

Flera modeller och skalor har gjorts genom psykologins historia för att bättre förstå och reflektera kring individens hälsa och dennes perception av den. Studiens syfte var att undersöka samband mellan femfaktorsmodellen, KASAM samt generell mental hälsa med bakgrundsvariablerna kön, ålder och civilstatus. Totalt 86 högskolestudenter från mellersta Sverige deltog i studien genom att fylla i en enkät innehållande GHQ-12 skala, Shafer’s femfaktorsskala och Antonovskys KASAM skala. Resultaten visade inget samband mellan generell mental hälsa och de valda bakgrundsvariablerna; negativt samband mellan psykisk ohälsa och KASAM; negativt samband mellan mental ohälsa och extraversion, positivt samband mellan generell mental ohälsa och neuroticism, inget samband mellan mental hälsa och andra personlighetsegenskaper.Totalt kunde 47 % av variationen i generell mental hälsa förklaras av samtliga prediktorvariablerna. Svagheten med studien var bl.a. urval och andel deltagare samt förståelse av modellerna. Vidare diskuteras resultaten i jämförelse med andra relevanta studier.

Keywords: GHQ-12, Big Five model, Sense of coherence, general mental health

Inledning

Mental hälsa är en central roll inom psykologisk forskning. För att kunna förstå vad mental hälsa är innebär att skilja positiv mental hälsa från negativ mental hälsa. Inom psykologins värld tog positiv mental hälsa en mer empirisk väg medan negativ mental hälsa utvecklades mer kliniskt (Banks et al., 1980) Individers handlingar och livssyn hänger mycket ihop med deras mentala hälsa. Teorier och modeller som femfaktorsmodellen och KASAM har länge försökt studera och förklara olika delar av individens generella mentala hälsa. Det är av stor vikt att utforska och utöka forskning som kan hjälpa personer som har påverkats negativt av mental hälsa. När generell mental hälsa blir sämre finns det en betydlig påverkan på livskvalitet. Negativ mental hälsa är associerat med sämre prestation i skolan, inkomst, sociala nätverk och den generella vardagen. Ävenålder, kön och omständigheter kan påverka den generella mentala hälsan på olika grader (Haile & Alemu, & Habtewold, 2017).

Ålder och kön spelar också stor roll i en individs psykiska välmående och vart de befinner sig i livsstadiet, vare sig det är stress över flytt, nytt jobb, ny utbildning eller helt enkelt ett nytt stadie i livet (Banks et al., 1980). Här vävs det biologiska arvet in med det socialkognitiva för att vidare förklara hur en individs personegenskaper samt utblick i livet kan förklara dennes

psykiska välmående. En individs mentala hälsa handlar inte bara om att uppleva glada känslor och eliminera dåliga. Snarare att en individs tillfredsställande och icke tillfredsställande affektioner behöver studeras tillsammans för att få en bättre bild av individens subjektiva mentala hälsa. Personligheten spelar roll till att definiera om individen är målorienterad, och hur dennes livssyn på utmaningar ser ut (Diener, Oishi, & Lucas, 2009). Alltså mår inte individen bara bra eller dåligt.

Flera studier (Lamers, 2012; You, 2014) har gjorts inom femfaktormodellen och dess påverkan på individen. Denna studie är kompletterande till föregående studier, genom att använda KASAM, samt titta på sambandet mellan generell mental hälsa och dem olika personlighetsegenskaperna. Vidare är detta av vikt att veta inflytandet av känsla av sammanhang (KASAM) när man diskuterar generell mental hälsa och hur det kan eventuellt leda till psykisk ohälsa. Syftet är att studien ska fungera som ett komplement till vidare och mer fördjupade studier.

Femfaktormodellen

Femfaktormodellen räknas som ett tillförlitligt fungerande modell som mäter de fem allmänna personlighetsegenskaper alla individer bär på, det vill säga oberoende av kultur, etnicitet eller samhällsfaktorer. Denna modell bygger på människans biologiska arv och sammanför dem behavioristiska likaväl de socialkognitiva perspektiven av en människas personegenskaper (Pervin, Cervone, & John, refererat i Zakrisson, 2010). De fem dimensionerna av femfaktormodellen är extraversion (Extraversion), vänlighet (agreeableness), samvetsgrannhet (conscientiousness), neuroticism (neuroticism), och öppenhet (openness). Dessa dimensioner korrelerade och individen beskrivs ligga hög eller låg på var och en av dimensionerna. Inom extraversion räknas egenskaperna social, pratsam, utåtriktad och personorienterad. Motparten i extraversion är introversion. På den änden räknas individen som reserverad, inåtriktad, tillbakadragen och uppgiftsorienterad. För vänlighet räknas sympati, känsla och handlingar. Om individen räknas låg inom vänlighet kan de vara mer benägna att vara misstänksamma, cyniska och lättirriterade. För samvetsgrannhet kan individen räknas ha hög uthållighet och målmedvetenhet. På den låga sidan av samvetsgrannhet kan individen förväntas vara opålitlig och oförsiktig. Hög neuroticism för den delen inriktar sig på individens egenskaper som känslosam och osäker, eller känslomässigt stabil och avslappnad för den låga delen. Öppenhet handlar i sin tur om individen är på ett högt värde tillgänglig för nya erfarenheter och breda intressen samt är kreativ. Om individen skattas låg på denna egenskap räknas dem vara mer konventionella, nära till jords med endast fåtal intressen av viktighet. I denna studie användes den svenskt redigerade femfaktormodellen av Shafer.

Emotionellt, psykiskt och socialt välmående överlappar varandra genom eudaimoniska synsättet av psykologisk hälsa (Lamers, Westerhof, Kovács, & Bohlmeijer, 2012). Lågt värde

av personlighetsegenskaper neuroticism har visats spela större roll inom emotionellt välmående då individen räknas ha bättre emotionell stabilitet, medan extraversion har spelat större roll inom psykiskt och socialt välmående. För att vidarekoppla femfaktormodellen och generella mentala hälsa visade en studie av You, Lin, Xu och Hu (2014) en positiv korrelation mellan neuroticism och icke suicidala självskadebeteenden hos ungdomar, i konstrast till hög extraversion och samvetsgrannhet vidare visade moteffekt till icke suicidala självskadebeteenden. Detta säger oss att höga värden inom neuroticism kan innebära mer negativa emotioner och osäkra personlighetsdrag (Hochwälder, 2006). Både forskning för validitet inom femfaktormodellen och relationen mellan neuroticism och självskadebeteenden inom psykisk ohälsa såsom depression visade att kvinnor har högre tendens att vara mer neurotiska (Hochwälder, 2006) och därmed löper större risk till att utveckla en sämre mental hälsa och beteende, såsom icke suicidal självskadebeteende och depression medan höga värden av extraversion och vänlighet visade sig som ett skyddsnät mot psykisk ohälsa (You et al., 2014). Detta för att individer med dessa värden söker sig till sociala interaktioner vid negativa affektioner, och hantera interpersonella kontakter att söka till sig genom stöd och sällskap, snarare än att avlägsna sig från gruppen och låsa in sig i vad som kan kännas som hopplösa fall (You et al., 2014).

KASAM som en kompletterande modell

En individ förklaras som mentalt hälsosam när denne upplever personlig utveckling, acceptans och självförverkligande (Ryff, 1989). Detta kan visas genom känsla av sammanhang (KASAM). När det kommer till KASAM kan den komplettera vissa aspekter av individers egenskaper inom femfaktormodellen (Hochwälder, 2012). Speciellt inom egenskapen neuroticism där KASAM efterliknar emotionell stabilitet (Grevenstein & Bluemke, 2015; Hochwälder, 2012). KASAM är endimensionell modell skala som kan användas för individers känsla av sammanhang inom externa som interna utmaningar, som är av värde till individen att investera tid och energi i (Antonovsky, 1987; 1993). Denna känsla av sammanhang är oftast backat av motivation och meningsfullhet i uppgiften att klara av utmaningarna och räknas som en motståndsfaktor mot mental ohälsa. Komponenter som meningsfullhet, begriplighet och hanterbarhet flätas samman för att förklara individens KASAM, men förklaras av Antonovsky (1987; 1993) som egenskaper som inte kan separeras. Individens erfarenheter och livsval formas och formar individen, därför är KASAM en generell levnadsegenskap hos alla individer. Antonovsky (1987) förklarar KASAM inte som ännu en personlighetsegenskap, snarare ett levnadssätt att hjälpa individen att orientera sig genom diverse mentala svårigheter och utmaningar. KASAM påverkas mycket av individens livsstadier och erfarenheter under barndomen som sedan stabiliseras under tidiga vuxenlivet ända in till 30 årsåldern. Vidare är det av vikt att förklara att KASAM inte anses vara en kausal faktor för mental hälsa, utan kan till stor del vara en bifaktor av andra faktorer. Däremot är KASAM ett verktyg att försöka hantera, bearbeta och förebygga mental ohälsa (Geyer, 1997). Detta för att en individ med hög

KASAM ser på situationer som anses kaotiska, oroväckande och obehagliga som utmanande och hanterbara på en viss nivå (Antonovsky, 1987; Geyer, 1997). Ett naturligt antagande kan göras mellan faktorerna extraversion, samvetsgrannhet och vänlighet, då höga värden av dessa påvisar egenskaper som passar in för individer med hög KASAM (Hochwälder, 2012). Detta för att individer som har höga värden i dessa egenskaper är mer mottagliga för yttre faktorer såsom stöd från nära och kära och kan räknas ha en mer positiv syn på livet genom nyfikenhet och föreställningsförmåga (Feldt, Metsäpelto, Kinnunen, & Pulkinnen, 2007). Studier av Konttien, Haukkala och Uutela (2008) har även visat negativa korrelationer mellan KASAM och depression, samt ångest vilket vidare styrker KASAM’s roll som förebyggande faktor för mental hälsa.

General Health Questionnaire-12 är ett mått designat för generell mental hälsa genom ett brett perspektiv av frågor. Måttet framfördes av Goldberg (1972) och olika längder av måttet gjordes. GHQ-12 är främst bra för tidsskäl samt när man använder sig av andra mått som täcker dem närliggande faktorerna (Sconfienza, 1998). Denna tolkar välmående med hjälp av breda frågor delade i hälften positiva och hälften negativa påståenden. Även ålder, kön och civilstatus har visat sig känsliga inom detta mått då dem har visat sig ha en signifikant påverkan på den generella mentala hälsan (Banks et al., 1980; Sconfienza, 1998). P.g.a. dess psykometriska och endimensionella mått visar detta mått sig vara homogent och koncist i dess slutsats (Romppel et al, 2013). Detta mått är intressant enligt Banks et al. (1980) eftersom det tacklar den teoretiska historiken för vilken roll ordet mental hälsa har inneburit inom psykologin och de som är till användning av den.

Syfte och frågeställningar

Syftet med denna studie är att studera om det finns samband mellan generell mental hälsa, femfaktormodellen och KASAM hos svenska högskolestudenter. Det är av vikt att utöka forskning inom detta område, för att utveckla effektiva hälsofrämjande insatser. Studien är ett komplement för föregående studier. Studien kan användas som ytterligare komplement och fördjupade studier forskning inom liknande ämnen.

Följande frågeställningar ställdes:

1. Hur ser skillnaden ut mellan generell mental hälsa och de tre bakgrundsvariablerna (kön, ålder, civilstånd)?

2. Hur ser sambandet ut mellan generell mental hälsa, personlighet egenskaperna och KASAM.

3. Hur stor del av variationen i generell mental hälsa kan förklaras med hjälp av studiens

samtliga prediktorer (bakgrundsvariablerna, personlighetsvariablerna i femfaktorsmodellen och KASAM)?

Metod

Deltagare

I studien användes ett tillgänglighetsurval där deltagare kriteriet var högskolestudenter. Deltagarna bl.a. ekonomistudenter, beteendvetarstudenter och förskolelärarstudenter kom från en högskola i mellersta Sverige med olika högskoleinriktningar. Urvalet av deltagarna baserades på tre faktorer. Tillgänglighet, akademisk nivå samt individernas ålder som grund för KASAM. Gällande akademisk nivå har deltagarna en större förståelse för modellerna. Gällande deltagarnas åldersgrupp påverkas KASAM betydligt av individens livsstadier och erfarenheter under barndomen som sedan stabiliseras under tidiga vuxenlivet ända in till 30 årsåldern. Totalt samlades 86enkäter inmed ett internt bortfall där kön inte uppgavs. Deltagarnas ålder varierade från 19-41 år (M = 24.37, SD = 4.49). Inget externt bortfall förekom i föreliggande studie. Gällande deltagarnas civilstatus var 45 deltagare i relation, och 34 deltagare var singlar.

Material

Enkäten som användes i denna studie bestod av ett missivbrev som beskrev studien samt dem forskningsetiska principerna. Sammanlagt fyra bakgrundsfrågor om ålder, kön, civilstatus och utbildning, där utbildning användes för att försäkra om att deltagarna var högskolestudenter. Personlighetsegenskaperna mättes med hjälp av Shafer’s skala bestående av 30 frågor. Därefter användes General Health Questionnaire-12 för att mäta den allmänna psykiska ohälsan, och avslutningsvis Antonovsky’s KASAM skala på 13 frågor. Totalt bestod enkäten av 59 frågor. För variabeln kön kodades kvinnorna med 1 och männen med 0. För variabeln civilstatus kodades singel med 0 och i förhållande med 1.

Shafer’s femfaktorsmodell (Shafer, 1999). Denna skala är avsedd att mäta de fem

personlighetsegenskaperna extraversion, vänlighet, samvetsgrannhet, neuroticism och öppenhet. Frågorna var riktade på så sätt att deltagaren skulle besvara om de kände igen (stämmer precis) (varken eller) sig mer på en viss personlighetsegenskap med en 9-gradig skala. Såsom; tystlåten kontra pratsam på egenskapen extraversion, orolig kontra avslappnad på egenskapen neuroticism, oorganiserad kontra metodisk på egenskapen samvetsgrannhet, hämndlysten kontra förlåtande på egenskapen vänlighet, jordnära kontra fantasirik på egenskapen öppenhet. Enkäten består av sammanlagt 30 frågor, uppdelade i sex frågor per personlighetsegenskap. Endast fråga 7 till 12, som handlade om egenskapen neuroticism spegelvändes. För var och en av dem fem dimensionerna skapades medelvärdesindex.

Chronbachs alfa för extraversion, neurotisicm, samvetsgrannhet och öppenhet visade över .75, med endast vänlighet som visade .55 (Zakrisson, 2010).

General health questionnaire-12 (Goldberg, 1972; Sconfienza, 1998)) användes för att mäta

den allmänna psykisk ohälsan. Denna enkät hade sammanlagt 12 frågor med en skala från 1 till 4, där 1= sämre än vanligt och 4 = bättre än vanligt med frågor som ”Har du de senaste veckorna kunnat koncentrera dig på allt du har gjort?”. Medelvärdesindex skapades för skalan. Enkäten visade en Cronbachs alfa på .84.

Antonovskys KASAM modell (Antonovsky, 1987; 1993). Denna skala består av 13 frågor med

en svarsskala från 1 (mycket ofta) till 7 (mycket sällan/ aldrig) med varierande frågor och påståenden som ” Har du mycket motstridiga känslor och tankar?”. I denna enkät spegelvändes frågorna 1, 2, 3, 7 och 10. Medelvärdesindex skapades för KASAM skalan. Här visade KASAM enkäten en Cronbachs alfa på .79.

Procedur

Författaren har varit i kontakt med läraren på Mälardalens högskola, för att få möjlighet att presentera studien. Vidare redovisade författaren vad studien innebar, teorierna som behandlas, samt syftet. Författaren gav även information om missivbrev som innehöll bland annat de fyra forskningsetiska principerna (Vetenskapsrådet, 2017). Deltagaren utlovades anonymitet, och behandling av informationen för enbart forskningsändamål. Syftet med missivbrevet är att ge inblick i vad studien handlar om, samt även tillvägagångssätt och förtydligande av de forskningsetiska principerna. De etiska principerna innefattar ett utlovande av anonymitet, konfidentialitet av datahantering, plagiat, forskningsfusk och samtycke. Sedan delades enkäterna och en kopia av missivbrevet tillsammans ut till deltagarna. Det tog deltagarna ca 8-10 minuter att besvara enkäterna. Enkäterna samlades då in med ett tack som avslutande ord. Deltagarna fick ingen ersättning.

Databearbetning

SPSS användes för att analysera de insamlade data. Totalt fanns sex personer av 86 som missade att svara på enstaka frågor. Dessa frågor ersattes med det aktuella medelvärdet. För att besvara frågeställningarna 1 och 2 användes Pearsons korrelationstest för att beräkna samband mellan psykisk ohälsa, femfaktorsegenskaperna och KASAM. För att besvara frågeställning3, användes en hierarkisk regressionsanalys för att förklara variationen i psykisk ohälsa. I steg 1 lades variablerna ålder, kön och civilstatus. I steg 2 lades Big Five faktorerna. Slutligen i steg 3, KASAM.

Resultat

Genom Pearsons korrelationstest framgick inget samband mellan psykisk ohälsa och ålder, kön samt civilstatus, vilket gav svar för den första frågeställningen. När det kommer till Extraversion och psykisk ohälsa visade resultatet ett negativt samband, r (86) = -.21, p < .05. Detta visar att när deltagarna har en ökad psykisk ohälsa så tenderar de att vara mer introverta, vilket gav svar för frågeställning 2 med avseende på extraversion. Neuroticism hade ett positivt samband med psykisk ohälsa, r (86) = .53, p < .01. Detta innebar att ju högre psykisk ohälsa desto högre grad av neuroticism, vilket gav ett svar på frågeställning 2 med avseende på neuroticism. Resultatet för samvetsgrannhet, öppenhet och vänlighet påvisade inget samband med psykisk ohälsa. Resultatet visade också ett negativt samband mellan mental ohälsa och KASAM, r (86) = -.6, p <.01.

Tabell 1

Pearsonkorrelationer mellan variablerna samt deskriptiv statistik

Variabel 1 2 3 4 5 6 7 8 9 M SD 1. Mental hälsa - 2.07 0.43 2. Ålder -.08 - 24.37 4.49 3. Köna _{-.06 -.08 - - -} 4. Civilstatusb _{-.05 .17 -.44 - - -} 5. Extraversion -.21* -.02 .20 -.09 - 6.37 1.45 6. Neuroticism .53** .04 -.21 .15 -.45** - 4.15 1.57 7. Samvetsgrannhet -.18 -.004 .06 -.02 .29** -.48** - 6.97 1.06 8. Öppenhet -.09 .03 .13 -.02 .21* -.18 .23* - 5.63 1.39 9. Vänlighet .04 .13 .10 -.11 .07 -.13 .15 .31** - 5.88 0.95 10. KASAM -.60** .21 .03 .08 .25* -.54** .21 -.04 -.003 4.71 0.80

Not. N = 86. a _{Kvinnor = 0, Man = 1.} b _{Singel = 0, I förhållande = 1.} *p < .05, **p < .01

En hierarkisk regressionsanalys utfördes där steg 1 bestod av bakgrundsvariablerna, steg 2 av Big Five faktorerna och steg 3 av KASAM. Vid steg 1 fick modellen för psykisk ohälsa inget signifikant stöd, F (3, 76) = 0.39, p = .759). Totalt i steg 1 kunde 2 % av variationen i kriterievariabeln, d.v.s. psykisk ohälsa, förklaras av bakgrundsvariablerna. Modellen vid steg 2 fick ett signifikant stöd, F (8, 71) = 5.38, p < .001. Variationen i kriterievariabeln ökade i steg 2 med 36 % och kunde då förklaras till 38 % av både bakgrundsvariablerna och Big Five

faktorerna. Slutligen fick modellen i steg 3 ett signifikant stöd, F (9, 70) = 6.83, p < .001). Variationen i kriterievariabeln ökade med 9 % och kunde i steg 3 totalt förklaras till 47 % av variationen i samtliga prediktorvariabler, vilka var bakgrundsvariablerna, femfaktorsmodellen och KASAM.

Tabell 2

Regressionsanalys för mental hälsa

Steg 1:

Not. N= 86; a β=regressionskoefficienter; b Kvinnor = 0, Man = 1; c Singel = 1, i förhållande = 2.

*** p < .001 Variabel Mental hälsa Steg 1 βa Steg 2 β Steg 3 β Ålder Könb Civilstatusc Steg 2: -.09 .08 -.004 -.10 .13 -.06 -.02 .12 -.02 Extroversion .02 .04 Neuroticism .66*** .43*** Samvetsgrannhet .13 .12 Öppenhet -.02 -.07 Vänlighet .13 .11 Steg 3: KASAM -.39*** Modellsammanfattning F-värde (df ) R2 ∆ R 2 0.39 (3, 76) .02 .02 5.38*** (8, 71) .38 .36*** 6.8*** (9, 70) .44 .09***

Diskussion

Denna studie gjordes av intresse för att se hur femfaktormodellen och KASAM överlappar varandra och kan påverka generell mental hälsa.

Studien behandlade frågeställningar gällande sambandet mellan generell mental hälsa och de tre bakgrundsvariablerna, kön, ålder och civilstatus. Studien visade inget samband mellan generell mental hälsa och de valda bakgrundsvariablerna. Den andra frågeställningen behandlar sambandet mellan generell mental hälsa och personlighetsegenskaper, och KASAM. Det fanns negativt samband mellan generell mental hälsa och extraversion, positivt samband mellan generell mental hälsa och neuroticism, inget samband mellan generell mental hälsa och egenskaperna samvetsgrannhet, öppenhet och vänlighet samt negativt samband mellan generell mental hälsa och KASAM. Den tredje frågan behandlade hur stor del av variationen i generell mental hälsa kan förklaras med hjälp av studiens samtliga prediktioner (bakgrundsvariablerna, personlighetsvariabler, KASAM). Resultatet visade att totalt kunde 47% av variationer i generell mental hälsa, förklaras av samtliga prediktorvariablerna.

Det ger oss en bättre bild på hur individer, i detta fall studenter, kan uppleva sin hälsa och hur dessa faktorer påverkar den. Flera studier har gjorts med dessa faktorer. Det som utmärker sig i just denna studie är att den gjordes på specifikt studenter i mellersta Sverige. Men även att denna studie inte har visat samband på faktorer och variablerna (kön, civilstatus, ålder) där tidigare studier visat signifikanta värden. Det fanns ett positivt samband mellan neuroticism och psykisk ohälsa, men detta kunde inte kopplas till något av studiens bakgrundsvariabler. Detta var utmärkande från tidigare studier, såsom Zakrisson (2010) som visade att individer i förhållande kan klassas ha bättre psykisk hälsa då de har en partner som ständigt kan stödja dem. Resultaten visade att neuroticism hade ett positivt samband med psykisk ohälsa vilket innebar att ju högre psykisk ohälsa desto högre grad av neuroticism. Studier av exempelvis Hochwälder (2012) har visat att kvinnor tenderar att vara mer neurotiska än män. I denna studie föreligger inga sådana resultat där variabeln kön har en betydande faktor.

Grevenstein och Bluemke (2014) skriver om liknande resultat, där det finns ett samband mellan neuroticism och generell hälsa. De menar att neuroticism är under påverkan av KASAM. Vidare förklarar de att vikten ligger i hur man förhåller sig till sina problem. Har man en känsla av ett större sammanhang kan man använda sig av bättre strategier och motivation till att förbättra sin situation. Det kan handla om att söka stöd från närstående, och att uppleva sin psykiska ohälsa i ett meningsfullt sammanhang. Upplevelsen av den psykiska ohälsan blir inte lika omfattande trots hög grad av neuroticism. Perceptionen av sina problem spelar en avgörande roll i hur man förhåller sig till det.

Vidare visade resultatet i denna studie inga samband mellan samvetsgrannhet, öppenhet och vänlighet när det kommer till psykisk ohälsa. Däremot visade högt värde av introverthet ökad psykisk ohälsa, och negativt samband mellan psykisk ohälsa och KASAM. Ju högre KASAM desto lägre psykisk ohälsa. Därför föll det naturligt och genom mätningar positivt samband mellan KASAM och extraversion. Detta säger oss att KASAM är ett utmärkt skyddsnät och en viktig nyckel mot generell psykisk ohälsa. Samt att personegenskaper och inte endast miljön och omgivningen spelar stor roll i en individs välmående. Dessa resultat går i linje med de tidigare nämnda studiers resultat (Feldt, 2007; Hochwälder, 2012) och fastlägger KASAMs väsentlighet inom hälsopsykologi.

Vidare känner författaren att validiteten av denna studie är adekvat, då alla mätningar var godkända från ett statistiskt relevant sätt, översatta och tillämpade till svenska studier och förhållanden (Hochwälder, 2012; Sconfienza, 1998; Zakrisson, 2010) och även teoretiskt genom diverse studier. Just dessa mått och modeller används i denna studie då dem genom psykometriska studier har visat sig valida och fungerande även inom olika populationer i världen (Antonovsky, 1993; Banks et al., 1980; Hochwälder, 2006). Även frågeställningarna och syftet med denna studie avger en relevans inom dem valda måtten och modellerna. Dessa har visat sig robusta och tillräckligt breda att fortfarande kunna utföras, därmed visar vissa av dessa mått och modeller olika dimensioner av individen och kan både förklara breda aspekter som djupa aspekter av en individs personlighetsegenskaper, generella psykiska välmående och KASAM.

Däremot brister reliabiliteten i denna studie p.g.a. resultaten mellan de oberoende variablerna och dem valda variabler. Studiens svagheter inkluderar att undersökningen gjordes på studenter i en studentmiljö, som lätt kan influeras av stress och press från skolan, men också kan ha en större påverkan av KASAM, då de väljer att studera och möjligen kan tänka sig planera inför en säker framtid. Även att antalet deltagare räknas som få, bortfallet av kön och civil status kan påverka om ytterligare en studie skulle genomföras även om skalorna har gjorts i psykometriska studier där dem har blivit godkända. Detta kan vara den första möjliga anledningen till varför bakgrundsvariablerna inte visade något samband. En studie av Sconfienza (1998) visade att GHQ-12 är känsligt för kön, socialklass, och arbetande kontra arbetslös. Eftersom deltagarna i denna studie tillhörde en homogen grupp; tillhörande en skolmiljö kan detta antas vidare vara ett utav möjliga anledningar till resultatet i denna studie.

En studie med likadant syfte skulle kunna göras på en annan grupp av populationen som är mycket större än denna för att vidare undersöka detta och vidare skapa en bättre generaliserbarhet. Med en större mängd deltagare hade det även kunnat fråga sig om resultaten

mellan deltagare med olika studieinriktningar skiljer sig eller inte och varför det kommer sig. Detta hade kunnat svara på om individers hälsa förbättras eller inte beroende på om dem vet mer om psykologi och hälsa eller inte. Här är det även av vikt att utföra kvalitativa undersökningar då generell mental hälsa, femfaktorsmodellen och KASAM är väldigt individuellt och varierar från individ till individ beroende på barndom, uppväxt och socioekonomisk status. Det visade sig genom undersökningen att vissa av deltagarna upplevde svårigheter med att förstå innebörden och djupet av KASAM och femfaktormodellen, vilket säger oss att individer som inte är insatta i den psykologiska studievärlden inte kan så mycket om dessa. Vidare kan det hypotiseras att om de visste påverkan av dessa på den generella psykiska ohälsan så kan dem bättre lära sig att hantera och bearbeta små psykiska tvetydigheter och tvister i deras liv. Med dessa förbättringar vidare tillagda till studien kan det skapa en bättre generaliserbarhet att spegla tillbaka resultaten och jämföra med andra relevanta studier för att få en bättre bild och förståelse för vem vi är samt det samhälle vi lever i.

Dessa resultat kan vara till nytta inom olika hälsomyndigheter, då de kan ta till användning av dessa mätningar och kartlägga riskfaktorer och utveckla terapimetoder som är bättre anpassade för individens nivå av KASAM men också personlighetsegenskaper. Denna studie är vidare av intresse för alla inom psykologi, då den ger oss en inblick i individens generella psykiska ohälsa och hur den kan mynna ut, påverkas av våra egenskaper och antingen förenklas till små problem och livsutmaningar eller till svårigheter och påfrestningar. I både denna studie och vidare studier är det av vikt att använda de forskningsetiska principerna och att ha en klar medvetenhet kring att det är ett känsligt ämne.

Denna studie kan även räknas som komplement till vidare studier då all data kan ha en betydande roll till att påverka och sammanställa en bättre förståelse och kartläggning av dessa överlappande modeller och teorier. Vidare kan resultaten komma att påverka vår framtida syn på hälsofrämjande insatser inom psykologi.

Referenser

Antonovsky, A. (1987). Unravelling the mystery of health: How people manage stress andstay

well. San Francisco, CA: Jossey- Bass.

Antonovsky, A. (1993). The structure and properties of the sense of coherence scale. Social

Sciences & Medicine, 36, 725-733.

Banks, M. H., Clegg, C. W., Jackson, P. R., Kemp, N. J., Stafford, E. M., & Wall, T. D. (1980). The use of the General Health Questionnaire as an indicator of mental health occupational studies. Journal of Occupational Psychology, 53, 187-194.

Diener, E., Oishi, S., & Lucas, R. E. (2009). Subjective well-being: The science of happiness and life satisfaction. In C. R. Snyder & S. J. Lopez (Eds.), Oxford handbook of positive

psychology (2nd _{ed; pp. 187-194). New York: Oxford University Press.}

Feldt, T., Metsäpelto, R.-T., Kinnunen, U., & Pulkinnen, L. (2007). Sense of coherence and five-factor approach to personality. European Psychologist, 12,165–172. doi: 10.1027/1016-9040.12.3.165

Geyer, S. (1997). Some conceptual considerations on the sense of coherence. Social Science &

Medicine, 44 , 1771–1779.

Gibson, L. M., & Cook, M. J. (1996). Neuroticism and Sense of Coherence. Psychological

Reports, 79, 343-349. doi:10.2466/pr0.1996.79.1.343

Goldberg, D. (1972). The detection of psychiatric illness by questionnaire. London: Oxford University Press.

Grevenstein, D., & Bluemke, D. (2015). Can the Big Five explain the criterion validity of Sense of Coherence for mental health, life satisfaction, and personal distress? Personality

and Individual Differences, 77, 106–111. doi: 10.1016/j.paid.2014.12.053

Haile, Y. G., Alemu, S, A., & Habtewold, T. D. (2017). Common mental disorder and its association with academic performance among Debre Berhan University students, Ethiopia.

International Journal of Mental Health Systems, 11, 34. doi:10.1186/s13033-017-0142-6

Hochwälder, J. (2006). A psychometric assessment of a Swedish translation of Shafer’s personality scale. Scandinavian Journal of Psychology, 47, 523-530. doi:10.1111/j.1467-9450.2006.00524

Hochwälder, J. (2012). The contribution of the big five personality factors to sense of coherence. Personality and Individual Differences, 53,591–596.

doi:10.1016/j.paid.2012.05.008

Konttien, H., Haukkala, A., & Uutela, A. (2008) Comparing sense of coherence, depressive symptoms and aciety, and their relationships with health in a population-based study. Social

Science & Medicine, 66, 2401-2412. doi:10.1016/j.socscimed.2008.01.053

Lamers, S. M. A., Westerhof, G. J., Kovács, V., & Bohlmeijer, E. T. (2012). Differential relationships in the association of the Big Five personality traits with positive mental health and psychopathology. Journal of Research in Personality, 46, 517–524. doi:10.1016/j.jrp.2012.05.012

Romppel, M., Braehler, E., Roth, M., & Glaesmer, H. (2013). What is the General Health Questionnaire-12 assessing?: Dimensionality and psychometric properties of the General

Health Questionnaire-12 in a large scale German population sample. Journal of

Comprehensive Psychiatry, 54, 406-413. doi: 10.1016/j.comppsych.2012.10.010

Ryff, C. D. (1989). Happiness is everything, or is it? Explorations on the meaning of psychological well-being. Journal of Personality and Social Psychology, 57,1069–1081. Sconfienza, C. (1998). Mätning av psykiskt välbefinnande bland ungdomar i Sverige. Arbete &

Hälsa, 22, 1-35.

Shafer, A. B. (1999). Brief bipolar markers for the five factor model of personality.

Psychological Reports, 84, 1173–1179.

You, J., Lin, M.-P., & Hu, W.-H. (2014). Big Five personality traits in the occurrence and repitions of nonsuicidal self-injury among adolescents: the mediating effects of depressive symptoms. Personality and Individual Differences, 101, 227-231. doi:10.1016/j.paid.2016.05.057

Zakrisson, I. (2010). Big Five Inventory (BFI): Utprövning för svenska förhållanden. Samhällsvetenskapliga rapporter. Östersund: Mittuniversitet.