Lärarutbildningen
Faciliteten för lärande och samhälle VAL
Examensarbete
15 högskolepoäng
Slöjdkunskaper i grundskolan
Vilka kunskaper tror eleverna att de får genom att delta i
slöjdundervisningen i grundskolan?
Craft Skills elementary school
What skills do the students that they get by participating
in crafts teaching in primary schools ?
Peter Hansson
VAL 90hp Examinator: Nils Andersson
Slöjd
Förord
Under en lång tid har jag arbetat med detta examensarbete och mött många människor som med sin kunskap och stöttning har hjälpt mig under vägen.
Till mina kollegor på Söderkullaskolan som har gett mig goda råd och stöd vill rikta ett särskilt tack. Ett stort tack till alla elever på som deltagit i enkät undersökningen och som var
vänliga och svarade på min enkät utan er hade det inte blivit något examensarbete.
Till min handledare och Universitetslektor Niklas Gustafson vill jag med dessa ord uttrycka min tacksamhet.
Niklas, vi sågs inte mycket men utan dina råd och tips hade detta arbete inte blivit klart. Man kan inte önska sig en bättre handläggare, Ett stort tack för de givande mötena och de goda råd
du gav mig på Malmö Högskola, du har en ängels tålamod.
och sist men inte minst ett tack till min underbara Mona som alltid har funnits vid min sida och stöttat mig, utan dig hade jag aldrig klarat detta.
Sammanfattning
I denna studie har jag undersökt slöjdelevers kunskap om ämnet slöjd. Studiens syfte är att belysa skolverkets rapport i nationella utvärderingen av skolan 2003, NU-03, och jämföra den med hur det ser ut 2016. Den fråga jag belyst mest handlar om att slöjden anses mindre viktig av elever än andra ämnen. Jag ville veta vilka kunskaper som eleverna tror sig få genom att de deltar i slöjdundervisningen? För att samla in empiri för studien har jag gjort kvantitativ enkätundersökning av ca 100 elever i grundskolans åk 8 och 9. Den empiri jag samlat har jag sedan analyserats med hjälp av litteratur och ett didaktiskt perspektiv. Jag har kommit fram till att skillnaden idag är påfallande liten jämfört med när NU-03 och Skolverket nationella ämnes rapport 2013, NÄ-13, gjordes. Inom vissa områden i slöjdundervisningen så som de teoretiska momenten och digitala hjälpmedel har där skett en ökning utav användandet. Det har således kommit in mer teori i slöjdundervisningen. Om det är den skillnaden som påvisas utreds inte i detta arbete.
Summary
In this study, I have investigated craft students knowledge on the subject crafts. The study's purpose is to highlight the Agency's report NU-03 and compare it with how it looks in 2016. The question I lit mostly about the handicrafts are considered less important by students than other substances. I wanted to know what knowledge the students think they get by
participating in crafts teaching? To collect empirical study I have done quantitative
questionnaire survey of about 100 pupils in primary school grade 8 and 9. The empirical data I collected, I have then been analyzed by means of literature and a didactic perspective. I have come to the conclusion that the difference today is remarkably small compared to when NU-03 and NA-13 were made. In some areas of handicraft teaching so that the theoretical parts and digital aids have there been a rise out of use. It thus entered more theory in handicraft teaching. If that is the difference detected are not investigated in this work.
Innehåll
1. Inledning 1
2. Syfte och frågeställningar 2
3. Litteraturgenomgång 2
3.1 Kursplan från Lgr 11 Slöjden som samhällsuppdrag i nuvarande läroplan 2 3.2 Slöjd i grundskolan. En nationell ämnesutvärdering i årskurs 6 och 9 2
3.3 Slöjden en viktig del av skolan 3
3.4 Eleverna trivs men traditionens makt är stor 3
3.5 Slöjden idag 4
4. Forskning 5
4.1 Skolslöjden som hantverk och med pedagogiska syften 6
4.2 Den digitala världen erövrar även slöjden 7
4.3 Kunskapsbegreppet i slöjden 8
4.4 Slöjden som samhällsuppdrag i nuvarande läroplan 9
5. Metod 10
5.1 Urval och undersökningsplats 10
5.2 Bortfalls analys 11
5.3 Idéer om bearbetning och analys av empiriskt material 11
5.4 Funderingar på tänkbara resultat 11
5.5 Kvantitativ metodansats – Enkät undersökning frågeformulär 12
5.6 Urvalsstorleken 13
5.7 Procedur 13
5.8 Databearbetning 14
5.9 Forskningsetik 14
6. Resultat
156.1 Kunskaper i slöjden att ha med sig utanför skolan 15
6.2 Elevernas kännedom om sin redovisning 16
6.3 Hur tror eleven att samhället värderar slöjden 17
6.4 Slöjdens kunskaper i andra ämnen 17
6.5 Vilka är de kunskaper man får genom att ha slöjd 18
6.6 Vilka är de kunskaper man får genom att ha slöjd 19
6.7 Digitala hjälpmedel i slöjden 19
7. Analys
207.1 Slöjden är viktig 20
7.2 Eleverna ser kunskaper som de har nytta av i slöjden 21
7.3 Kunskap om slöjdprocessen 21
7.4 Redovisning och värdering av slöjdarbetet 22
7.5 Digitala hjälpmedel 23
7.6 Hur eleverna anser Samhället värdera ämnet slöjd 24
7.7 Viktigt för fortsatt språngbräda ut i arbetslivet eller fortsatta studier 24
7.8 Återbruk 25 8. Diskussion 25 9. Metoddiskussion 27 9.1 Fortsatt forskning 27 10. Avslutande reflektion 28 11. Referenser 29 12. Bilagor 31
1
1. Inledning
I skolverkets rapport 1nationella utvärderingen av skolan 2013 – slöjd, Nu03, framgår det att elever anser slöjden vara mindre viktig i skolan. Däremot anser eleverna att slöjden tillsammans med idrott och hälsa, bild och musik är de roligaste ämnena i grundskolan enligt utredningen. Men samtidigt är slöjd ett av de tre ämnena i grundskolan där eleverna anser sig ha minst nytta av sina kunskaper. Lärarnas uppfattning från utvärderingen 2003 och 2013 stödjer elevernas bild av slöjdämnet i skolan. Lärarna uppger i utredningen att 100 procent av eleverna tycker om att ha slöjd. Slöjden beskrivs således i utredningen som ett ämne i skolan som eleverna är mycket positiva till, men som de har svårt att se nyttan av! Kvalitéer som självförtroende, kreativitet att få ta egna initiativ och eget ansvar beskrivs av eleverna i utredningen som något som slöjd ämnet innefattar, men tycks inte vägas in när eleverna talar om kunskaper från slöjdverksamheten. Förståelse för olika kulturer, utveckla sitt kritiska tänkande och de entreprenöriella kompetenserna för ett hållbart samhälle dessa kvalitéers kunskaper borde uppfattas som nyttiga både för fortsatta studier och i kommande yrkesliv, men gör inte det. 2011 fick Sverige en ny läroplan lgr11 där man kan läsa att slöjd innebär manuellt och intellektuellt arbete i förening vilket utvecklar kreativitet, och stärker tilltron till förmågan att klara uppgifter i det dagliga livet. 2
Fixa-själv och fixa-hemma-trenderna har ökat och intresset för hantverkskurser och stickcaféer ökar i dagens allt mer digitaliserade samhälle? Precis som motion, körsång och trädgårdsarbete finns även slöjdande med i olika slags hälsofrämjande aktiviteter. I skolverkets utredning och i skolverkets nya rapport kan man se att pedagogerna i skolorna har i varit dåliga på att förklara för eleverna hur de kan använda sina kunskaper utanför skolan enligt eleverna. Utredningen visar även att elever har svårigheter att se att kunskaper i slöjd är användbara i framtiden. Syftet med NU-03 var att ge en samlad bild av grundskolans resultat. Den var en upprepning av motsvarande utvärdering som genomfördes på liknande sätt 1992 (NU-92). Skolverket kom med en ny nationell ämnes rapport 2013, 3NÄ-13. Utifrån skolverkets utvärdering 2003 och rapporten 2013 vore det intressant att undersöka om dessa problem kvarstår 2016.
1
Skolverket.seSkolverkets nationella utvärdering 2003.
2
Ingrid. B OCH Bo. H, Linköpings universitet. Slöjdämnet - förlegad nostalgi eller skolämne i framkant?
2
2. Syfte och frågeställning
Syftet med examensarbetet är att undersöka vilka kunskaper som eleverna tror de får i ämnet slöjd genom att låta eleverna svara på enkätfrågor. Syftet är också att se hur deras kunskaper i ämnet slöjd skiljer sig från skolverkets nationella ämnes rapport” bild, musik, slöjd i NÄ-13 för åk 6 till 9” och ”skolverkets nationella utvärdering NU-03”.
Frågeställning
• Vilka kunskaper tror eleverna att de får genom att delta i slöjdundervisningen i grundskolan?
3. Litteraturgenomgång
Nedan presenteras forskning och undersökningar som är intressant och som tas upp i litteraturdelen.
3.1 Kursplan från Lgr 11 Slöjden som samhällsuppdrag i nuvarande läroplan
I 4Skolverkets nya styrdokument för grundskolan. ”Att arbeta med hållbar utveckling” är en av de saker som slöjden i dagens skola arbetar mer och mer efter. I Lgr 11 kan man läsa att syftet med slöjdämnets värde inte är dess omedelbara nytta eller görandet och inte heller material kännedomen och vana att använda enkla redskap. Slöjdämnet bygger istället på att utveckla elevernas allsidiga förmåga som alla människor har användning av detta förklarar varför vårt samhällsuppdrag i slöjd är så viktigt.3.2 Slöjd i grundskolan. En nationell ämnesutvärdering i årskurs 6 och 9
Inför verksamhetsåret 2011 initierade 5Skolverket en utvärdering av ämnena bild, musik och slöjd i grundskolan med fokus på årskurs 6 och 9.
4Skolverket.se Kursplan från Lgr 11 Slöjden som samhällsuppdrag i nuvarande läroplan
3
Bakgrunden till utvärderingen är myndighetens behov av kunskap om hur undervisningen fungerar i skolans olika ämnen och utvärderingen syftar till att ge en bild av både styrkor och utmaningar i ämnena bild, musik och slöjd. Denna ämnesutvärderings utredning är en viktig del i min undersökning för att se vilka förändringar som skett från NU-03 och NÄ-13. Utvärderingens underlag utgörs av enkätdata samt data från fördjupningsstudier bestående av bl.a. intervjuer, klassrumsobservationer och elevarbeten. Utvärderingen har genomförts i nära samarbete med forskare. Dessa ansvarade för genomförandet av fördjupningsstudierna i respektive ämne samt för sammanställning och analys av utvärderingens samlade resultat i en rapport för respektive ämne. Peter Hasselskog och Anna Ekström har författat rapporten om slöjd och svarar självständigt för de resonemang och slutsatser som framförs i rapporten. Skolverket har skrivit rapportens inledande delar (1.1–1.2) och har bidragit i framtagandet av rapportens tabeller och figurer samt granskat redovisningen av enkätresultaten.
3.3 Slöjden en viktig del av skolan
I 6Brage och Frondelius arbete kan man läsa om hur de finner argument på varför slöjden är viktig i grundskolan. De har sökt efter sådant som tidigare forskning betonat vikten av. Så som begrepp över de kunskaper och förmågor som slöjden kan bidra till att utveckla. Undersökningen kan ge svar på en del frågor som rör min undersökning.
3.4 Eleverna trivs men traditionens makt är stor
I Hedström. H text i lärarnas nyheter beskriver han hur ämnet slöjd engagerar och intresserar eleverna, och att de har stora möjligheter att påverka slöjden. Hedström H menar att bilden i stora delar är densamma år 2003 som 1992. Han menar att elevers förmåga att göra positiva kopplingar mellan slöjdämnet i grundskolan och fortsatta studier eller kommande yrkesliv dock tycks vara fortsatt svagt. Hedström. H beskriver hur lärare och elever delvis har olika syn på vad det är för faktorer som påverkar kunskaper och betyget i slöjd.
6Charlotta Brage & Pontus Frondelius Därför är slöjden en viktig del av skolan (2009) 7Skolverket.se Kursplan från Lgr 11 Slöjden som samhällsuppdrag i nuvarande läroplan 8
4
3.5 Slöjden idag
I 9Kroksmarks text kan läsa att slöjden varit i takt med industrisamhället efter det ersatt bondesamhället. Kroksmark menar att människan styrdes av klockan och att skolan anpassade sig till det. Enligt Kroksmark fick vi en skola som lärde sig gå i takt. Alla elever skulle göra samma sak samtidigt. Kroksmark menar att man disciplinerade eleverna för ett industrisamhälle. Kroksmark menar vidare att industrisamhället är förbi men ändå stretar skolan emot att anpassa sig till det nya. Kroksmark menar att skolan måste producera människor som går i otakt och som enbart praktiskt ämne kommer inte slöjden att överleva. Kroksmark menar att det gäller att passa in ämnet i en samhällsorienterad kontext. Kroksmark skrev detta 1998, Enligt mig har skolan i viss mån förnyat sig, dels genom att den teoretiska delen har fått ett större inflytande i slöjdundervisningen. Man har också tagit in tekniken i slöjden på ett mer modernt sätt. Datorn och mobiltelefonen har gjort att slöjden kan dra nytta av den tekniken i undervisningen på många sätt. Exempel på hur tekniken kan användas framkommer i kapitlet ”Den digitala världen erövrar även slöjden”.
Att slöjden är på frammarsch som Kroksmark skriver innebär också att det kommer nya utmaningar och förändringar. Enligt Kroksmark så har inte matematiken förändrats så mycket på de 30 år när han skrev detta 1998. Kroksmark ger ett exempel på matematikens utveckling de senaste 30 åren när han skriver.
”När jag gick i skolan lärde vi oss division. Svårigheten var att avgöra var decimalen skulle hamna. Jag chansade och fick rätt varannan gång. Så småningom kom skolmyndigheten fram till att uppställningen inte var bra och ändrade plats på täljare och nämnare. När jag arbetade som lärare 1980 i Göteborg kom ett påbud från skolförvaltningen att täljare och nämnare skulle byta plats igen. Jag kände mig hemma igen! Men eleverna förstår inte heller i dag var decimalen ska placeras. Det jag nu beskrivit är trettio års utveckling av matematikämnet.”
5
4. Forskning
Många forskare så som Kroksmark och 10Borg m.fl. menar att om slöjden skall göra sin röst hörd måste slöjden bygga upp en egen forskning. Det som är svårt med att få forskare som engagerar sig är att många av de äldre generationernas slöjdlärare som snart går i pension har inte uppdaterat sitt akademiska kunnande och därför är sannoliken stor att de inte ger sig in i en forskning som är krävande. Här riskerar slöjden att förlora en hel del kompetens som förvinner om man inte gör något åt det. Kunskapssynen i Slöjdämnet skiljer sig på ett par avgörande punkter från andra ämnen Kroksmark skriver att inför ett prov i de teoretiska ämnena frågar eleven om det är något särskilt de skall studera inför provet. Läraren påpekar vilka sidor i boken som är de viktiga och eleverna antecknar lärarens anvisningar. Kroksmark menar att i detta värde system är de elever bäst som varit duktigast på att anteckna det som läraren sagt att de ska anteckna. Enligt Kroksmark gäller det för eleven att skriva på ett papper vad som stått på ett annat papper. Kroksmark menar att slöjden är det enda ämne som utvärderar en process. Jag håller med Kroksmark när han skriver att den typ av kunskaper som efterfrågas på arbetsmarknaden är den som man i slöjden lär ut. Om efterfrågan finns på arbetsmarknaden och slöjden lär ut på ett korrekt sätt så kan man ställa sig frågan varför det inte forskas mer inom detta område. Kroksmark ställer frågan om varför det inte finns några professorer i estetisk didaktik? Kroksmark skriver att ” Ni borde ha en vetenskaplig
företrädare”. Kroksmark menar att det inte handlar om att skaffa teorier utan mer ta reda på
hur man gör på en kollektiv nivå och sedan sprida detta. Sedan Kroksmark skrev detta 1998 har skolverket både gjort en nationell utvärdering 2003 och ett nationellt ämnes utvärdering 2013, som inte pekar på någon direkt förändring. Det som Kroksmark skrev 1998 stämmer fortfarande, då elever och skolan fortfarande framhäver de teoretiska ämnena högre en de estetiska. Här har vi slöjdpedagoger ett uppdrag att följa menar jag. Sedan Kroksmark skrev detta har vi fått en docent i Kajsa Borg som arbetar med att framhäva vikten av att ha slöjd i skolan. Nyligen fick docent Borg ett anslag som skall användas till att forska i Europa och hur slöjden utvecklas där och vad vi i Sverige kan dra för nytta av denna kunskap.
10Borg, K. (2001). Slöjdämnet: intryck - uttryck – avtryck. (Linköping Studies in Education and Psychology,
6
Utan ny forskning kan slöjdämnet komma att hamna i ett allvarligt läge enligt 11Peter
Hasselskog. Antalet utexaminerade lärare är lågt och det täcker inte på långa vägar antalet pensionsavgångar. För att inte skolämnet ska försvinna måste det utvecklas. Peter Hasselskog utbildar morgondagens slöjdlärare och enligt honom finns dess framtid i entreprenörskap. Han berättar om de kvaliteter som efterfrågas i många platsannonser: kreativitet, samarbets- och initiativförmåga, problemlösning, att kunna se möjligheter och ha självtillit. Det är samma egenskaper och kompetenser som slöjdens lärande kan ge och som även återfinns i entreprenörskap. Det är detta budskap som vi slöjdlärare måste förmedla till elever, föräldrar och ledning på skolorna
4.1 Skolslöjden som hantverk och med pedagogiska syften
På 12 Wikipedia står följande att läsa om hantverk:Hantverk är ett produktionssätt som utförs för hand. Utövaren behärskar ofta hela processen och det färdiga resultatet beror på i hög grad hantverkarens yrkeskunskap och individuella förmåga eller fallenhet.
13
Bengt Nyström skriver i sin bok om förmågan att utveckla och lära sig att använda redskap. Nyström menar att det har ett nära samband med människans egna biologiska utveckling. Nyström skriver att de första stegen togs när man lärde sig utnyttja kroppens egna möjligheter. Nyström menar att tekniken började med handens redskap och hur de skapas och används, hur de förbättras och hur man lär sig använda nyvunna erfarenheter, nya produktionstekniker och organisationsformer. 14Granér R menar å sin sida att all kunskap är
kommunicerbar, det vill säga att det som inte kan beskrivas eller förklaras inte kan räknas som kunskap. Som invändning mot detta menar de som hävdar motsatsen att kunskap om hur till exempel ett instrument låter, en frukt smakar, eller i ett mer hantverksrelaterat sammanhang, hur det känns när hand, hyvel och brädan arbetar ihop inte är något som kan beskrivas fullt ut, utan är en kunskap som måste tillägnas den enskilde individen. Han menar att det handlar om känslan och sinnena och är något som kan tränas upp genom många års erfarenhet.
11
Hasselskog, Peter (2011). Slöjden måste våga välja väg. Slöjdforum 02:6.
12
https://sv.wikipedia.org/wiki/Hantverk
13 Nyström B (1996) Hantverk i Sverige om bagare, kopparslagare, vagnmakare och 286 andra hantverksyrken 14 Granér R Arbetsgruppen den professionella gruppens psykologi
7
Han beskriver känslan när eleverna få ta del av den känslan de får när de har slipat en bräda under lång tid och lärdomen de får av att känna på trädets yta när handen känner och sinnena i hjärnan får informationen, detta menar han är något som man inte kan läsa sig till genom teoretisk kunskap.
4.2 Den digitala världen erövrar även slöjden
Nästan alla elever har smartphones idag och i slöjden börjar man använda dessa hjälpmedel i undervisningen i skolan på ett pedagogiskt sätt mer och mer. Användandet av dem kan ge eleverna en sund inställning till hur dessa hjälpmedel kan användas i skolan och i framtiden. Detta är något som även 15Johansson M och Porko-Hudd M nämner i sin artikel i KLÄM om
app-produktionen på Åbo Akademin. Min arbetsmiljö i min slöjdsal gör att eleverna inte kan arbeta med egna datorer då dessa främst är känsliga för damm, Och någon alternativt klassrum finns sällan tillgänglig i min slöjdsals närhet. Däremot har eleverna Ipods som eleverna själva kan bära med sig lätt, dessa kan de som 16Skiöld beskriver i sin artikel använda
till dokumentation som film, bild och text, loggbokskrivning, reflektion och sammanställning av muntliga och skriftliga redovisning muntligt. De skulle kunna filma hela arbetsprocessen från början till slut. Porko-Hudd Menar att ur elevernas synvinkel sett kunde det vara ändamålsenligt att varje elev skulle få en egen lärobok eller läromedel i ett annat medium, till exempel en cd-romskiva, där de mest centrala och grundläggande materialen, slöjdteknikerna, redskapen och arbetsmetoderna för slöjdarterna skulle vara presenterade. Fördelen med denna typ av läromedel är att eleverna då skulle ha mycket av slöjdens centrala innehåll samlade för framtida bruk. Problemet med ett dylikt läromedel skulle dock vara att bestämma innehållet och hur innehållet skall presenteras på ett ändamålsenligt sätt. Läromedlet skulle heller inte få bli ett styrdokument för undervisningen utan närmast tjäna som faktahjälpmedel. Ett nytt sätt att lägga upp ett nytt läromedels arbete kunde vara att utgå ifrån det material som finns i slöjden och där läraren kunde bestämma om vilka tekniker elevens skall lära sig. I stället för att i läromedlen beskriva hur en bestämd produkt kan tillverkas, skulle man ge impulser till lärarna och eleverna att tillsammans fundera på vad som kunde tillverkas av ett bestämt material och inom en bestämd slöjdteknik eller hur man med hjälp av slöjdens redskap, material och tekniker kan lösa problem i elevernas vardag och närmiljö.
15 Porko-Hudd M (2005) Under ytan, vid ytan och ovanför ytan Analys av tanken bakom tre läromedel i slöjd 16
Skiöld, A (2011) iSlojd - Egen dator i slöjden - Keynote- och iMoviedokumentation i textilslöjden, år 6 http://www.skolporten.se/app/uploads/2012/04/UL_5_2011_skiold.pdf
8
I min slöjdsal har jag satt upp tre stycken Ipads på vägen där jag gjort en film som rullar i en loop på de tekniker som eleverna håller på med i stunden. Det kan vara en film som visar hur man går tillväga när man skall kapa en bräda och vilka tekniker som ingår i detta moment. På så sätt kan fler elever få direkt hjälp när slöjdläraren hjälper en annan elev, så istället för att eleven sitter och väntar på hjälp så kan den själv se på filmen och på så sätt komma vidare i sitt slöjdande. I framtiden kommer eleverna mer och mer använda den digitala tekniken i slöjden där slöjd ämnet även blir multimodalt. Här finns en vinst för både elever och slöjdlärare genom att eleverna kan dokumentera och i sin reflektion genom att under slöjdprocessen ta bilder på sitt skapande. Sedan kan eleven arbeta med olika visnings alternativ så som för exempelvis en Powerpoint presentation eller en film etc. Slöjdläraren kan i sitt bedömande se om eleven har en förståelse för slöjdprocessen.
4.3 Kunskapsbegreppet i slöjden
Man kan läsa i 18Brage. C och Frondelius. P arbete där de beskriver Säljö som diskuterar i en
debattartikel i tidsskriften Slöjdforum om hur vi i vårt samhälle låter de gamla filosofernas teorier om kunskap stå kvar än idag där vi gör skillnad på praktisk och teoretisk kunskap. Detta syns tydligt i skolan där det anses vara teori när läraren föreläser och eleven lyssnar medan laboration anses vara att göra något praktiskt. På samma sätt menar de att 17Säljö
nämner att vissa ämnen i skolan benämns som praktiska och teoretiska. De skriver att Säljö uppmanar i sin artikel att ställa sig kritisk till detta sätt att dela upp kunskap och skolan som verksamhet. De menar också att Säljö ifrågasätter valet av att diskutera ämnen som teoretiska och praktiska och där han menar att inga mänskliga verksamheter kan uppdelas i praktiska eller teoretiska. Enligt dem menar Säljö att det finns en risk i att slöjden kommer att få ge vika för andra ämnen om ämnet slöjd inte lyfter fram vad det kan ge eleverna och skolan. De beskriver hur Säljö lyfter fram att Praktik och teori fungerar i ett intimt samspel med varandra. De skriver vidare att 19
Johansson. M i sin avhandling lyfter fram hur hon tror att en tradition av att vilja särskilja teori och praktik är bidragande till vad hennes undersökning visade vara föräldrars uppfattning av att slöjden skall bidra till. I denna tradition antas teori sitta i huvudet och praktik i händerna. De menar att hennes undersökning är som ett komplement till skolans övriga teoretiska kunskaper. Man kan läsa att Johansson. M säger att slöjden måste bli bättre på att förklara och synliggöra vilka kunskaper slöjden kan ge.
17 Brage. C. Frondelius. P. http://liu.diva-portal.org/smash/get/diva2:221573/FULLTEXT01.pdf 18
Johansson, Marléne (2002). Slöjdpraktik i skolan: hand, tanke, kommunikation och andra medierande redskap.
9
Brage. C och Frondelius. P beskriver i sitt arbete att 19Molander även han beskriver att slöjden
har svårt att få en självklar plats i dagens skola eftersom vi har en kunskapssyn som bygger på en teoretisk kunskapstradition. Istället bör en kunskapssyn utvecklas grundad ur praktiska kunskapstraditioner. De skriver vidare att Molander påstår att slöjden har möjlighet att låta eleverna ta del av och bli delaktiga i en levande kunskap. De beskriver hur 20Alexandersson.
M instämmer om hur slöjden innebär en levande kunskap där eleven är delaktig och närvarande i en verksamhet. Och de menar att Alexandersson. M har valt att beskriva tre förmågor som eleven får möjlighet att utveckla i slöjden. Dessa är: praktisk förmåga, gestaltningsförmåga och upplevelse- och tolkningsförmåga.
4.4 Slöjden som samhällsuppdrag i nuvarande läroplan
I 21Lgr11 kursplan finns det ett kunskapsområde som heter ”Slöjden i samhället”, här fokuseras det på slöjdföremålen och slöjdverksamheten ur ett samhällsperspektiv. För att inte elevernas alster när de tillverkar något i olika material skall uppfattas att det är för individuellt eller privat har dem som skrivit kunskapsplanerna betonat de samhälliga aspekterna. Slöjdundervisningen bör ge eleverna tillfällen att arbeta aktivt för ett hållbart samhälle och att istället för att betrakta något som skräp eller förbrukat se möjligheter till hushållning, innovation och produktutveckling. Många tror att slöjdämnet förblivit i stort sett detsamma genom åren, även om föremålen växlat. Så är inte fallet, även om de pedagogiska grundtankarna bevarats. Innehåll och arbetsformer har anpassats till vad människor anses behöva i dagens samhälle. På senare tid har målet att stärka elevernas tilltro till den egna förmågan att lösa problem och fatta beslut på egen hand med stöd av lärare blivit centralt i slöjdundervisningen. Skolämnet slöjd är idag starkt processorienterat där eleven ska utveckla förmåga att arbeta sig igenom en produktionsprocess med idéutveckling, överväganden och prövande av alternativ, för att slutligen värdera sin arbetsinsats i ett utforskande av material, redskap och verktygs möjligheter. Detta beskrivs av 22Hartman. S. som en mäktig utmaning,
nästan som ett helt bildningsprogram.
19
Molander, Bengt (1995). Kunnande som reflekterande handlande. I Slöjdforum, 1/95, (s.32- 35).
20
Alexandersson, Mikael. (1996) Konturer till en teori om skapande lärande i slöjd. I Slöjdforum, 6/96,
(s.32-36).
21 Skolverket (2011) Litteratur Lgr 11 kommentarmaterial till kursplanen i slöjd sid (17.) 22
10
Han beskriver hur vi organiserar och skapar förutsättningar för att få våra elever att lära i den pedagogiska skolslöjden blir intressant och värt att studera. Han påpekar att komma in i en slöjdsal manar till aktivitet, lust och att få bearbeta idéer till handling. Han fastslår att arbeta med slöjd ger en direkt och konkret återkoppling på tankar och kunskap skriver han och menar att ett rum speglar vilken aktivitet som ska råda. 23Nordin-Hultman poängterar att barns
olikheter kräver variationsrika och heterogena rum och menar vidare att skolans organisation och lärares planering begränsar möjligheter till aktivitet när tillgången till utforskande material inte är tillräckligt. Han beskriver hur samtida slöjdundervisningar får eleverna att arbeta kreativt med skapande processer i en mångfald av material. Samtidigt lär de sig grunderna i traditionella hantverk med hjälp av ett arbetssätt som tillåter stor delaktighet från elevernas sida. Han menar att elevernas delaktighet gör undervisningen meningsfull, vilket antagligen utgör en del av ämnets popularitet. Han beskriver hur elevernas överväganden och val direkt kan omsättas i handling och deras erfarenheter leder till ett, för både elev och lärare, iakttagbart lärande. Han menar att resultatet representerar elevernas föreställningar om form, funktion och material eftersom det i dagens skolslöjd inte finns ett enda, av lärarna, föreskrivet facit utan många möjliga alternativ. Idérikedom, initiativkraft, samarbets- och problemlösningsförmåga efterfrågas i många platsannonser. Dessa entreprenöriella kompetenser har synnerligen goda förutsättningar att utvecklas i och genom slöjdundervisningen!
5. Metod
I följande kapitel kommer jag att beskriva processen som min undersökning har genomgått. Urvalet av vilka elever jag valt och varför de blev det självklara valet. Därefter behandlas hur undersökningen har genomförts och de forskningsestetiska överväganden jag gjort. Till sist presenteras på vilket sätt materialet bearbetas.
5.1 Urval och undersökningsplats
Mitt intresse var att mäta företeelser i verkligheten och att koppla denna information till begrepp och teori. Jag valde ut frågorna utifrån nu-03 och Nä-13 samt mina egna funderingar. Jag ville sätta ljus på diskussionen där många elever idag tror att endast de teoretiska ämnen och utbildningar är framtiden för dem och att de inte ser vilka kunskaper de får med sig ifrån ämnet slöjd.
11
Syftet med denna studie var som redan framkommit att undersöka hur ett urval av 100 elever i åk 8 och 9 kunde se någon koppling till olika kunskaper och varför de tror att de har slöjd i skolan. Min tanke med att göra en kvantitativ enkät frågeformulär var att det var enklare för mig att genomföra då tidsbristen för kvalitativ undersökning hade varit för svår att genomföra tidmässigt. Jag valde min egen skola som är en grundskola i södra Sverige för att se hur jag själv i framtiden kan arbeta med frågorna i undersökningen. Alla elever som går i årskurs åtta och nio fick möjlighet att delta i undersökningen. Eleverna som deltar i undersökningen har en stor erfarenhet av att ha slöjd då de sedan årskurs tre haft slöjd i båda arterna. Dessa elever bör alltså ha stor kunskap om slöjd ämnet och betygskriterierna som de haft betyg i sedan årskurs 7. Undersökningen gjordes i slutet på höst terminen. De flesta eleverna har gått på samma skola under sin utbildning och bör därför ha samma syn på slöjdämnet. Detta bör ge mig en tydlig bild på hur de har upplevt slöjden under deras utbildning.
5.2 Bortfalls analys
Då svarsfrekvensen var nästan 100 % såg jag ingen anledning till att göra en 24bortfallsanalys
för att se om resultaten var representativ för målgruppen. Den kvantitativa undersökningen var en intressant metod att mäta på för att se hur eleverna ser på slöjden idag.
5.3 Idéer om bearbetning och analys av empiriskt material
Jag bygger min teori på grundad teori där jag utgår ifrån det empiriska materialet och låter informationen ifrån enkäterna vara i 25
anlysens fokus. Jag kommer att gå igenom frågorna på enkäten noga och göra en innehållsanalys så att de utgår ifrån syftet med undersökningen samt tematiskt ordna svaren i förhållande till mina forskningsfrågor och koppla dessa till teoretisk 26
bakgrund.
5.4 Funderingar på tänkbara resultat
Eleverna kommer göra sina val på de kunskaper de fått med sig under sina år i grundskolans slöjd undervisning och det intresse de har för ämnet i övrigt. I undersöknings enkäten finns det en del för eleven svåra ord och man bör därför iaktta brister i det svenska språket som en del elever har som har en annan bakgrund än svenska som modersmål. För dessa elever kan vissa språkliga slöjdtermer vara svåra att förstå.
24 Metodhandbok som tankekarta M Le Duc 2007 http://www.leduc.se/metod/Kanmanblifullrdinom.metod.html 25
Intervju som metod M Dalen 2007.
12
För att kringgå detta har jag valt att förklara dessa termer innan enkäten för att få ett så rättvist svar som möjligt. Detta har varit en svår balansgång för mig för att inte påverka resultatet. Fundering om hur sanningsenligt deltagarna kommer att svara på de frågor de får på enkäten är något man som forskare för göra i ett bortfall.
5.5 Kvantitativ metodansats – Enkät undersökning frågeformulär
27Jacobsen. D menar att utgångspunkten för de kvantitativa metoderna är att det som studeras
ska göras mätbart och att undersökningsresultaten ska uttryckas i siffror. De vanligaste kvantitativa metoderna är enkät- och intervju undersökningar. I min studie används en kvantitativ metod i form av en enkätundersökning. När insamling av data sker i en kvantitativ metod måste kategorisering och strukturering skett. Kvantitativ metod kan anses vara en sluten metod, vilket innebär att utförandet av metoden bygger på att kategorisera och strukturera tidigt. Det sker för att styra informationen från respondenterna till att vara relevant för studien. I den kvantitativa metoden går forskaren från teori till empiri, det vill säga ett deduktivt förhållningssätt. Forskaren i en kvantitativ metod är den som styr vad för information han eller hon vill ha från respondenterna.
Det vanligaste sättet som en datainsamling sker på i en kvantitativ metod är enkäter med slutna svarsalternativ. Fördelarna med en kvantitativ metod är att användandet av ett relativt litet urval kan ge en generaliserande bild. När insamlingen av data är avslutad går arbetet med kodning och analys relativt fort. Ytterligare en fördel är att analysen kan göras om flera gånger, forskaren kan vid misslyckande testa en annan analys utan att påverka datan. Nackdelar med en kvantitativ metod är att det finns en risk att undersökningen får en opersonlig karaktär. Vid låg svarsfrekvens bör det göras en bortfallsanalys för att se om resultaten är representativa för målgruppen. Skevheter i resultaten kan i viss mån justeras/motverkas med hjälp av statistiska metoder. Visar bortfallsanalysen att resultatet inte är representativt för målgruppen kan en bortfallsundersökning öka kunskapen om målgruppen. Bortfallsanalysen måste genomföras på ett sådant sätt att resultaten från den första gruppen av respondenter kan jämföras med resultaten från bortfallsanalysen. Att komplettera en pappersenkät med en telefonundersökning där intervjuaren har ett ledande sätt är inte att rekommendera.
13
5.6 Urvalsstorleken
28
E delegationen skriver att ett grundantagande vid beräkning av urvalsstorlek i
stickprovsunderlag är att populationen fördelar sig symmetriskt kring sitt medelvärde, s.k. normalfördelning. E delegationen menar att om man kan anta att detta inte är fallet bör man utesluta slumpmässiga urval och istället göra någon form av systematiskt urval. E
delegationen menar att man Oftast nöjer sig i statistiska undersökningar med en tillförlitlighet på 95 procent. Detta menar E delegationen är att kallas för skattningens konfidensgrad och innebär att vid en mätning kan slumpen medföra att 5 procent av mätningarna hamnar utanför vårt intervall. Sådana fel kallas slumpfel. Jag valde att i mitt urval använda skolans åk 8 och 9 På så sätt hoppades jag få en större bild. Den aktuella skolan valdes för att den är min
arbetsplats. 29Denscombe. M kallar detta för tillfällighetsurval, han menar att det är ganska
rimligt i urvalsproceduren, när resurserna, i form av tid och pengar, är begränsade. Urvalet uppfyllde inte kriteriet för slumpmässigt urval enligt Denscombe. Icke-sannolikhetsurval (som används när det inte finns möjlighet till att inkludera ett tillräckligt stort urval i undersökningen) valdes pga. tidsramen för detta arbete. Genom ett subjektivt urval valdes respondenter ut med ett speciellt syfte. Mot bakgrund av vad forskaren redan vet om undersökningen, väljs strategiskt människor som kan ge den bästa informationen.
5.7 Procedur
Enkäter till de studerande delades ut direkt i klassen på den aktuella lektionen. Jag förklarade syftet med undersökningen och frivilligt deltagande poängterades sedan samlade jag årskurs 8 och 9 i aulan på skolan, Jag förklarade undersökningen för eleverna utan att berätta några ledande svar som kunde påverka min undersökning och sedan delade jag ut enkäten. Jag var noga med att säga att detta var anonymt och att de inte skulle skriva sina namn på enkäten. Jag förklarade att när de var färdiga skulle de komma fram och lägga enkäten upp och ner och gå tillbaka och vänta tills alla var färdiga.
28
E delegationen Att tänka på när du använder kvantitativa metoder
http://feedback.edelegationen.se/vlbehov/metoder/kvantitativa-metoder/vad-du-bor-tanka-pa-nar-du-anvander-kvantitativa-metoder/
14 29
Johansson & Svedner skriver att man i ett examensarbete måste visa respekt för personer som deltar enligt forskningsetiska regler. Deltagarna ska ha fått information om undersökningens syfte samt ha haft möjlighet att kunna avböja sin medverkan utan några konsekvenser. Man ska även informera om anonymiteten för de deltagande, samt att skolan i fråga inte kommer att kunna identifieras.
5.8 Databearbetning
Jag samlade in enkäterna och räknade alla svaren med papper och penna, jag sorterade ut likvärdiga svar i olika högar. Sen tog jag hjälp av dataprogramet Excel för att gör ett stapeldiagram för att synligagöra det visuellt. När informationen har samlats in skall materialet bearbetas för att besvara de frågor som ställs. Detta kan göras kvantitativt genom statistiska metoder 30Patel & Davidsson.
Rådata som fås från enkäter måste registrerade jag på ett papper, Sedan analyserade jag svaren och tolkade dem så att de blev rätt. 31Bell,32Johansson & Svedner rekommenderar att
man behärskar och använder statistiska dataprogram för att analysera sina enkäter, men menar att det även går att utföra arbetet för hand. Då analys av data görs är det viktigt att inte bearbeta och redovisa enkätsvaren fråga för fråga. Målet bör istället vara att arbeta fram intressanta korstabeller där svaren på en fråga relateras till en annan. Korstabellerna bör utgå från och besvara frågeställningarna i arbetet. Johansson & Svedner, då undersökaren ska redovisa sina resultat kan han välja att göra det genom tabeller eller diagram. I valet mellan tabell och diagram bör hänsyn tas till bl.a. olika läsares behov av information. Tabeller ger ofta exakta värden medan diagram ger synintryck. Vid valet av diagram är det bättre att redovisa fler mindre och enklare diagram än krångliga diagram.
5.9 Forskningsetik
Etiska överväganden har gjorts genom brev till elevernas 33föräldrar skickades hem för
underskrift. I samtal med min chef fick jag ett godkännande att genomföra undersökningen.
29Johansson B & Svedner P. O (2010) Examensarbetet i lärarutbildningen
30 Patel R & Davidson B (1998) Forskningsmetodikens grunder. Att planera, genomföra och rapportera en
undersökning
31
Bell, J (1995) Introduktion till forskningsmetodik, Lund: Studentlitteratur.
32Johansson B & Svedner P. O (2010) Examensarbetet i lärarutbildningen
33
15
Etiska överväganden krävs för empiriska studier och anges hur information till deltagare i empiriska studier hanteras etiskt, vilka överväganden som gjorts, samt hur man agerar för att bevara deltagarnas integritet och konfidentialitet. Jag såg inga etiska dilemman i min undersökning som borde prövas av den Regionala etikprövningsnämnden.
5.1.1 Tidsplanering
Jag arbetar dagligen som slöjdlärare och tiden för mitt arbete kommer att ligga på min lediga tid. Vilket gör att jag kommer att arbeta med mitt skrivande löpande på kvällar i hemmet. Det färdiga arbetet skall vara klart våren 2016.
6. Resultat
I detta kapitel presenteras de olika resultaten från undersökningen. Resultaten presenteras dels genom tabeller och dels genom text, där de olika resultaten redovisas i följande avgränsande avsnitt: vad anser eleverna att de får för kunskaper i slöjd. Jag kommer inte att redovisa alla svar av mitt resultat här. De andra svaren som handlar om återbruk, om slöjd är ett viktigt ämne och om slöjd är ett intressant ämne finns som bilagor att titta på. I slutet av resultatavsnitten, sammanfattas resultaten i korthet. Resultaten presenteras i tabellform där staplarnas form representerar olika elevsvar. En del av frågorna är hämtade ifrån NU-03 och NÄ-13 och en del av frågorna är som jag själv valt att ha med som rör elevernas förståelse på kunskaper de tror de får med sig i slöjden utifrån mitt eget intresse och nyfikenhet.
6.1 Kunskaper i slöjden att ha med sig utanför skolan.
På frågan om eleven ansåg att läraren var bra på att berätta vilken nytta eleven hade av slöjd utanför skolan svarade 80 % ja och 20 % nej
Här visas resultatet över hur slöjdlärarnas information har nått ut till eleverna.
Diagram 1: Tycker du att slöjdlärarna är bra på att berätta hur du kan ha nytta av Dina kunskaper i slöjd utanför skolan som på din fritid eller i ditt framtida gymnasiearbete eller yrke?
0 50 100
16
Sammanfattning
Resultatet visar att de flesta av eleverna anser att de får tillräckliga kunskaper av slöjdläraren för att veta hur de kan använda dem utanför skolan genom samtal med läraren.
6.2 Elevernas kännedom om sin redovisning
I Lgr 11 kommentar material behandlar man slöjdens arbetsprocesser. Området har tydliga kopplingar till alla fyra långsiktiga mål, eftersom det ringar in hela arbetsprocessen i slöjd. I centrala innehållet lyfts värdering fram som en av de fyra delarna. De andra är ideutveckling, överväganden, framställning. I tidigare kursplaner har man i stället använt det sammanfattande uttrycket slöjdprocessen. Värdering är en mycket väsentlig del av arbetsprocessen i slöjd. När man värderar reflekterar man innan, under och efter arbetet över vad man gjort.
På fråga 9 kan man kan se en skillnad på frågan om eleven brukar redovisa sitt arbete (bilaga 9) här visade min undersökning en högre procent när det gäller de elever som redovisar 95 % svarar att de brukar redovisa sitt arbete, 5 % svarade nej på denna fråga.
Här visas resultatet över hur eleven ansåg sig redovisa sitt arbete.
Diagram 2: Brukar du redovisa ditt arbete?
Sammanfattning
Resultatet av min undersökning visar på samma liknelse som i den senaste undersökningen i NÄ-13 bilaga 9. Däremot skiljer min och Nä-13 undersökning i förhållande till NU-03 utredning. 0 20 40 60 80 100 ja Nej
17
6.3 Hur tror eleven att samhället värderar slöjden
På frågan hur samhället värderar slöjden ville jag undersöka om elevernas uppfattning om hur samhället värderar slöjdens kunskaper. Eleverna fick dra ett streck på en linje från värdelöst nr ett till värdefult nr 5 (bilaga 10). 6 % valde att svara värdelöst som angavs som en etta, 17 % drog ett streck vid nr två, 34 % valde att dra ett streck i mitten nr tre, 27 % valde att dra sitt streck något över medel som angavs som nr fyra, och 16 % svarade att samhället anser att slöjdens kunskaper är värdefulla som angavs som värdefullt.
Här visas resultatet över hur eleven ansåg samhället värderade slöjden.
Diagram 3: Hur tror du samhället värderar slöjämnets kunskaper i grundskolan?
Sammanfattning
Resultatet i tabellen ovan ser man att en majoritet av eleverna anser att samhället värderar slöjdens kunskaper som värdefullt.
6.4 Slöjdens kunskaper i andra ämnen
En annan av mina frågor handlade om elevernas uppfattning om de tror sig ha nytta av slöjdens kunskaper i andra ämnen (bilaga 7). Svaren på denna fråga var att hela 95 % av eleverna ansåg att de hade nytta av slöjdens kunskaper i andra ämnen och 5 % av eleverna ansåg att de inte hade det.
0 10 20 30 40 1 Värdelöst 2 3 4 Värdefullt5
18
Diagram 4: Kan ämnet slöjd ge elever kunskaper som man kan ha nytta av i andra ämnen?
Sammanfattning
Resultatet visar att en överaskande hög majoritet av eleven ansåg sig ha nytta av slöjdens kunskaper i andra ämnen. Eleven är medveten om vilka kunskaper som den får med sig ifrån slöjden som den har nytta av i andra ämnen.
6.5 Vilka är de kunskaper man får genom att ha slöjd
På en fråga om vilka kunskaper eleverna kunde få med sig genom att ha slöjd valde jag en flervals fråga med åtta svars alternativ som jag bestämt i förväg och som jag ansåg vara intressanta för min undersökning. 96 % av eleverna ansåg att de utvecklade en kunskap på en ökad kreativitet, 9 % av eleverna ansåg att de fick med en kunskap om entreprenörskap, 13 % ansåg att de lärde sig att kommunicera bättre, 93 % ansåg att det lärde sig en ökad kunskap om slöjdtekniker, 76 % ansåg att de fick en ökad förståelse om hur ett process skapande arbete går till, 82 % ansåg att de lärt sig om formgivning, 4 % menade att de lärt sig tolka slöjdförmålens kulturella och estetiska uttryck, att 99 % av eleverna ansåg att verktygslära var det som de lärt sig mest om var ingen överraskning.
Diagram 5: Vilka kunskaper får man genom att ha slöjd? 0 20 40 60 80 100 Ja Nej 0 20 40 60 80 100 120
19
Sammanfattning
Eleven såg i större utsträckning de traditionella i slöjd så som att man lär sig vad verktygen heter och hur man använder dem, samt ansåg eleven att kreativitet är något som man lär sig i slöjd. Däremot såg inte eleven hur man kunde använda slöjdens entreprenörskap som en del i lärandet. Det samma gällde för kommunikation och hur man tolkar slöjdens estetiska och kulturella uttryck. Slöjd beskrivs ofta av eleverna som ett av skolans roligaste ämnen. Men elevernas medvetenhet om slöjdens kvaliteter begränsar sig oftast till slöjdsalen. Undersökningen visar att eleverna förstår att de utvecklar självständighet och ansvarstagande att de lär sig vara kreativa och nyfikna men eleverna har svårt att se nyttan med den kunskapen de får från slöjden. Eleverna tror att det är viktigast att lära sig hantera redskap och tekniker som hyvla och såga.
6.6 Kunskaper från slöjdundervisningen För att klara fortsatta studier?
Eleverna uppfattar i stor utsträckning att de utvecklats i att lösa problem blivit bättre på att se förståelsen på vilka kunskaper de har nytta av i framtida studier 73 % svarade att de hade nytta av sina kunskaper från slöjden i framtida studier. 27 % ansåg att de inte hade någon nytta av slöjdens kunskaper för framtida studier.
Diagram 6: Tycker du att kunskaper från slöjdundervisningen Kan hjälpa dig att klara dina fortsatta studier?
Sammanfattning
En liten övervägande del av elever menar att slöjdkunskaperna inte har något värde för deras fortsatta studier.
6.7 Digitala hjälpmedel i slöjden
De allra flesta elever anger att de i större utsträckning i slöjdundervisning har tillgång till datorer, internet och skrivare. Digitalkamera, projektor och instruktionsprogram finns också
0 50 100
20
tillgängligt för eleverna i relativt stor utsträckning. I min undersökning visade det att 98 % av eleverna har tillgång och använder digitala hjälpmedel i slöjden idag. Endast 2 % ansåg att de inte hade tillgång till något digitalt hjälp medel i slöjden.
Diagram 7: Har du tillgång till dator eller andra digitala hjälpmedel i din slöjdundervisning?
Sammanfattning
Resultatet visar på en stor ökning i det digitala användandet i slöjden i min undersökning. Eleven har i större utsträckning fått möjlighet till att använda digitala hjälpmedel i slöjden idag då skolorna har ökat inköpen av digitala hjälpmedel vilket också gjort att eleven får möjlighet att öka sin kunskap.
7. Analys
Syftet med detta examensarbete var att undersöka hur eleverna förstår och vad de tror att de tar med sig, av den kunskap de lär sig i ämnet slöjd idag i förhållande till NU-03. I min analys kopplas även tidigare forskning som tas upp olika delar i analysen. Även Lgr11 och den nationella ämnesutvärdering, som gjordes 2013, tas upp i analysen.
7.1 Slöjden är viktig
I skolverkets rapport ”Nationella utvärderingen av skolan – slöjd”, framgår det att elever anser slöjden vara mindre viktig i skolan. I NÄ-13 kan man läsa att en något mindre andel, omkring häften av eleverna, uppger att slöjd är ett viktigt i ämne. I min undersökning kunde jag se att det skett en större förändring som man inte såg i NÄ-13, Undersökningen visade snarare en större ökning av elever som ansåg slöjden vara viktig. Vad eleverna menar med viktig i förhållande till vad de menar till den kunskap och nytta de har av slöjden, kan man inte se i min undersökning på denna fråga.
0 20 40 60 80 100 120 ja Nej
21
Slutsatsen bör ses som att det har skett en förändring i elevernas syn på slöjd som ett ämne. Ämnet har i 36Lgr 11 fått en ökad tydlighet i arbetsprocessen enligt mig, samtidigt som den
visar på vad som skall läras ut till eleven, detta kan ha påverkat elevens syn på ämnet.
7.2 Eleverna ser kunskaper som de har nytta av i slöjden
I 37Brage. C och Frondelius. P arbete kan man läsa hur de intervjuat äldre personer som sett nyttan av att ha slöjd i grundskolan och kunnat använda det på sin fritid, att laga och reparera saker. Man kan också läsa att vissa av respondenterna, främst de yngre, inte gav uttryck för att de hade någon nytta med det de lärt sig i sin slöjdundervisning. Min undersökning stödjer inte de yngre respondenterna istället kan se en förändring på hur eleverna ser på sina kunskaper och nyttan med dem när man analyserar svaren ifrån enkätundersökningen. Undersökningen visade att likt de äldre respondenterna så ser en stor majoritet av eleverna nyttan av sina kunskaper i slöjd i ett framtida yrke, på sin fritid eller som hjälp i sina fortsatta studier.
38Hedström. H skriver i lärarnas nyheter från 2005 att lärarna måste bli tydligare på vad det är
som lärs ut på slöjden och vilken nytta slöjden har för framtida studier och arbete. Undersökningen stödjer hur eleverna ser på nyttan med att ha slöjd och att lärarna i större utsträckning blivit bättre på att lära ut vilka kunskaper eleverna får med sig ifrån slöjden. Enligt undersökningen visar 80 % av eleverna en tilltro till att läraren är bra på att delge eleverna kunskap om nyttan med slöjden utanför skolan, så som på fritiden eller i ett fortsatta framtida gymnasiearbete eller yrke.
7.3 Kunskap om slöjdprocessen
Slöjdprocessen – planering, genomförande och värdering – är kännetecknande för slöjdämnet. Och det som efterfrågas på arbetsmarknaden. Eleverna såg i större utsträckning istället de traditionella i slöjden, vad verktygen heter och hur man använder dem, samt ansåg eleven att man utvecklar kreativitet när man lär sig slöjd. Eleverna såg inte hur man kunde använda slöjdens entreprenörskap som en del i lärandet. Det samma gällde för kommunikation och hur man tolkar slöjdens estetiska och kulturella uttryck.
36 Skolverket Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 (avsnittet slöjd) 37 Brage. C Frondelius. P http://liu.diva-portal.org/smash/get/diva2:221573/FULLTEXT01.pdf
22 38
Hedström. H konstanterar att arbetet i slöjden kan beskrivas som en aktiv problemlösningsprocess i likhet med arbetsmarknaden där eleverna diskuterar och löser uppkomna problem i interaktion med såväl lärare som kamrater. Ursprunglig planering ändras och olika lösningar prövas och diskuteras med läraren och kamrater. Undersökningen stödjer att det verkar finnas ett positivt samband i lärares syn på elevers förmåga att själva lösa problem och deras initiativ i pågående slöjdprocess när det gällde redovisningen. 39
Kroksmark menar att läraren har en unik möjlighet att följa hur en elev tänkt genom hela processen. Processen bidrar också till att träna elevers problemlösningsförmåga. Det händer något inom eleven när den slöjdar. Något som inte går att ersätta med andra aktiviteter i skolan. Kroksmark uttrycker detta genom att eleverna mäter kunskap i prov i de teoretiska ämnena men i de estetiska ämnena mäter man kunskapen i en arbetsprocess. Vilket inte undersökningen visar, undersökningen visar att det var slöjdtekniker och verktygslära som eleverna ansåg sig lära sig mest av i slöjdundervisningen och inte själva processen i deras arbete. 40Tidigare kursplan gav lärarna vag vägledning i dessa frågor, bland annat genom att målen att sträva mot var många och breda, samt att kursplanen saknade ett tydligt föreskrivet innehåll i slöjdundervisningen. Den nya kursplanen har blivit förbättrad men man kan läsa i
41
NÄ-13 att det fortfarande finns faktorer som avgör hur eleverna får sin kunskap, en av dem är hur elevernas kunskaper kan skiljas åt beroende på vilken skola och vilken lärare de har även om det blivit bättre.
7.4 Redovisning och värdering av slöjdarbetet
I 42Brage och Frondelius arbete kan man läsa om Borg. K beskrivning av processen som sker i slöjdandet som en process som går från tanke, via handling, till produkt och för slutligen utvärderingar ett resultat. Ett slöjdarbete bör ses som en process med flera samverkande delar och under ständig växelverkan. Exempelvis kan eleven utveckla förmågan att analysera och värdera arbetsprocesser, och utveckla ett resultat med hjälp av slöjdspecifika begrepp såväl under idéutveckling och planering som under genomförandet.
38 Hedström, H. (2005) Eleverna trivs men traditionens makt är stor Lärarnas nyheter
http://www.lararnasnyheter.se/slojdforum/2005/01/31/del-tva-av-skolverkets-utvardering-eleverna-trivs-traditionens-makt-ar-stor
39 Kroksmark. T Slöjdforum, 1998, Teoretiskt, praktiskt eller som i slöjden, Lärarförbundet, 2003 40Skolverket.se kunskapskrav 2000 http://www.skolverket.se
41 Skolverket.se Skolverket nationell ämnes rapport 2013
23
Analys och värdering ligger till grund för beslut och handlande under hela processen, och är inte något de gör i efterhand. Undersökningen visade att en stor majoritet av eleverna redovisade sitt arbete. Dock framgick inte en tydlighet i arbetet om det var processen, eller om det var deras redovisning i undersökningen som gjort att eleverna utvecklats, fått erfarenhet och lärt sig att reflektera och värdera kring det egna arbetet i slöjden. I 43Lgr 11 kan man läsa
att lärare och elever skall tolka målen, ta ställning till och planera verksamheten för att nå målen. Detta betyder även att eleverna behöver läsa och förstå kursplaner och betygskriterier. Slöjdprocessen har också kunnat uppfattas olika tidigare, som ett mål genom att eleverna skulle kunna beskriva slöjdprocessen för att uppnå godkänt, som ett ämnesinnehåll genom dess framträdande roll i kursplanen, eller som en metod för lärande. Genom att en arbetsprocess i slöjdundervisningen inkluderar flera olika typer av samverkande processer (kreativ läroprocess, produktionsinriktad läroprocess och pedagogisk lärprocess), kan man säga att arbetsprocesser har blivit tydligare definierat i 44Lgr 11. Här visar min
undersökning tydligt att det skett en skillnad på elevernas kunskap i att redovisa. Med den nya läroplanen har redovisningarna ökat i förhållande till NU-03. 95 % redovisar i dag av eleverna och 51 % redovisar inte vad de lärt sig.
7.5 Digitala hjälpmedel
I jämförelse med 46NU-03 har elevernas datoranvändande med en tydlig tendensökat i 45
NÄ-13. Och är i dag en integrerad del av slöjdundervisningen. De allra flesta elever har en lärare som anger att de i sin slöjdundervisning har tillgång till datorer, internet och skrivare. Digitalkamera, projektor och instruktionsprogram finns också tillgängliga för eleverna i relativt stor utsträckning. I Undersökningen framgår det att 98 % av eleverna har tillgång och använder digitala hjälpmedel i slöjden idag. Denna ökning bör ses som att eleverna har fått en ökat kunskap om ämnet via nätet som eleverna använder i större utsträckning i dag. 47
Porko-Hudd betonar vikten av lärarnas didaktiska tänkande, om man vill utveckla detta bör teoretiska utgångspunkter och begrepp bättre än tidigare tillämpas så att de stöttar undervisningen. Om man förnyar läromedlen utifrån vetenskapliga teorier utvecklas även ett pedagogiskt arbete, vilket leder till utveckling av skolans verksamhet.
43 Skolverket.se Skolverkets kunskapskrav 2011.
44 Skolverket.se Kursplan från Lgr 11 Slöjden som samhällsuppdrag i nuvarande läroplan 45
Skolverket.se Skolverkets nationella utvärdering 2003.
46 Skolverket.se Skolverket nationell ämnes rapport 2013
24
7.6 Hur eleverna anser Samhället värdera ämnet slöjd
48
Kroksmark menar att skolan måste producera människor som går i otakt och som enbart praktiskt ämne kommer inte slöjden att överleva. Kroksmark menar att det gäller att passa in ämnet i en samhällsorienterad kontext. I NÄ-13 uttrycker man att det är viktigt med bra kunskaper i slöjd, och att samhället de lever i tycker att slöjdämnet är viktigt. I Min undersökning kan man utläsa att en majoritet av eleverna anser att samhället tycker att ämnet slöjd är värdefullt för sina kunskaper. I Lgr 11:s kunskapsområde ”slöjden i samhället” motiveras och betonas de samhälleliga aspekterna av slöjdverksamhet, här vill kurs-planeskrivningarna undvika att elevernas skapande i olika material enbart uppfattas som en privat eller individuell angelägenhet. Kunskapsområdet har alltså tillkommit för att förtydliga slöjdens betydelse för företeelser utanför skolan.
7.7 Viktigt för fortsatt språngbräda ut i arbetslivet eller fortsatta studier
I 49Brage. C och Frondelius. P arbete beskriver Borg. K att slöjden kan fungera som yrkesförberedande eftersom slöjden låter eleven bli bekant med en verksamhet som många kanske inte annars skulle komma i kontakt med om den inte fanns i skolan. Detta menar Brage. C och Frondelius. P är en rättighet att alla elever ska få möjlighet att utveckla sin uttrycksförmåga i olika material som vi menar att slöjden innebär. På samma sätt kan slöjden få unga att inse att de har handlag för snickeri eller skrädderi, och vill vidareutbilda sig inom dessa.De menar att argumentet inte är hållbart som ensamt argument eftersom det fokuserar mer på görandet än lärandet i slöjden och leder till en produktinriktad slöjd. Min
undersökning stödjer att eleverna tycker att slöjd är ett viktigt ämne. Eleverna i min
undersökning stödjer bilden av att man får handlag för snickeri då undersökningen visade att slöjdtekniker låg på 93 %. Enligt min uppfattning ser inte eleverna slöjden som
yrkesförberedande då deras kunskaper är bristfälliga i vad som kan vara yrkesförberedande vilket resultatet i undersökningen också visade.
48 Kroksmark. T Slöjdforum, 1998, Teoretiskt, praktiskt eller som i slöjden, Lärarförbundet, 2003 49 Brage. C Frondelius. P http://liu.diva-portal.org/smash/get/diva2:221573/FULLTEXT01.pdf
25
50Nordin-Hultmanmenar att det i dagens skolslöjd inte finns ett enda, av lärarna, föreskrivet
facit utan många möjliga alternativ. Idérikedom, initiativkraft, samarbets- och problemlösningsförmåga efterfrågas i många platsannonser. Dessa entreprenöriella kompetenser har synnerligen goda förutsättningar att utvecklas i och genom
slöjdundervisningen!
7.8 Återbruk
I 51NÄ-13 kan man läsa att arbeta med hållbar utveckling är en av de saker som slöjden i
dagens skola arbetar mer och mer efter. Detta bekräftas i min undersökning dels för att ekonomin i skolan inte är stor och då är återbruk ett bra sätt att arbeta med. Samtidigt förklarar den varför vårt samhällsuppdrag är viktigt. Kunskaper om olika slöjdmaterial är en del av ämnesinnehållet, men där ingår också att kunna välja material i relation till miljö, kvalitet och hållbarhet. Slöjdmaterialen i undervisningen kan därmed sägas utgöra såväl mål i sig, som medel i relation till utveckling av vidare kunskaper och förmågor. I min undersökning kan man se att 76 % menar att de har gjort det men att 24 % att de inte gjort det. Undersökning visar därmed att den nya läroplanen gjort avtryck i undervisningen.
8. Diskussion
När vi skall lära oss ny kunskap så måste det nya lärandet ske i små steg som sedan sätts ihop till en helhet. 51Vygotskij. L står bakom begreppet utvecklingszon, detta begrepp finns även
beskrivet hos 52
Säljö. Hans beskrivning av detta innebär att vi har en uppnådd utvecklingszon med kunskap som vi behärskar fullt ut. I nästa steg så förstår vi delar av vad som sägs men vi behärskar inte att se det som en helhet. I det sista steget så finns det sådant som vi kommer att behöva i framtiden men som vi ännu inte kan ta till oss. I min undersökning kan man se att elevernas kunskap sträcker sig till där de befinner sig för tillfället de ser vad de gör just nu så som verktygslära, slöjdtekniker och inte vad för framtida kunskaper slöjden kan ge dem så som entreprenörskap.
50 Nordin–Hultman, E. (2008) Pedagogiska miljöer och barns subjektskapande 51 Vygotskij L (1999) Vygotskij Och Skolan
52
Säljö, R (2003) Föreställningar om lärande och tidsandan; Selander, S. (Red.), Kobran, nallen och majjen -
Tradition och förnyelse i svensk skola och skolforskning.(ss 71-90) (Elektronisk version), Stockholm: Myndigheten för skolutveckling.
26
Ett exempel på fysiska redskap som resurser för kroppslig kunskapsbildande hittar man i slöjdsalarna. De är fulla av verktyg och redskap som sax, hammare, såg och nål. Till det räknas också materialet såsom t.ex. kardad ull eller en bit doftande trä och färdiga slöjdföremål som är hantverksmässigt utförda. Det är också ett lärande som sker mellan kroppen, materialet och redskapen och den upplevelsen är central i hantverksmässigt lärande.
53
Vygotskij. L beskriver kunskapsprocessen som en fråga mellan reproduktion och kreativitet, två aspekter som berör hela vidden av människans aktivitet. I min undersökning kunde man se att elevernas tro på sin kreativitet var hög och den pedagogiska slutsats man kan dra av detta är att det är nödvändigt att vidga elevernas erfarenheter om vi vill skapa en tillräckligt stadig grund för dess skapande verksamhet. Ju mer eleverna har sett, hört och upplevt, ju mer eleverna vet och har tillägnat sig, ju större mängd verklighetselement de besitter i sin erfarenhet, desto betydelsefullare och produktivare blir dess fantasi vid i övrigt lika förutsättningar.54Bergqvist. I Hinnerson. B menar att slöjdämnets styrka, kanske också är det som grumlar förståelsen av vad grundskoleslöjden idag handlar om, är att ämnet i sig är tematiskt. Ämnet berör både teknik, naturvetenskap, estetiska och konstnärliga aspekter liksom både nationell och internationell kultur. De menar att det höjs röster från vissa håll om att slöjd borde bytas ut mot IT-undervisning, med baktanken att byta det som verkar gammaldags mot något nytt, mer tidsenligt och modernt. Utvecklingen har hunnit längre än så! Datorer används redan flitigt av elever som ett av flera redskap i de flesta ämnen och givetvis också i slöjdsalarna, för att söka inspiration, konstruktions- och tekniklösningar, för att bearbeta bilder och fotografier, för att analysera och värdera sin process samt för att dokumentera och dela med sig av sina resultat i digitala portfolios eller sociala medier vilket min undersökning också stödjer. Datorer och IT kan aldrig ersätta värdet av att konkret arbeta med sina händer direkt i olika material. Bergqvist. I Hinnerson. B funderar om det är det en tillfällighet att fixa-själv och fixa-hemma-trenderna, intresset för hantverkskurser och stickcaféer ökar i dagens allt mer digitaliserade samhälle? De menar att precis som motion, körsång och trädgårdsarbete finns även slöjdande med i olika slags hälsofrämjande aktiviteter. De beskriver att slöjden ger människor tillfälle att känna materialet i sin hand och få koncentrera sig i en tillåtande miljö. Eleverna i undersökningen menade att slöjd är ett viktigt ämne men Bergqvist. I Hinnerson. B beskriver Finland som ett land som ligger i framkant.
53 Vygotskij, L. (1930) Fantasi och kreativitet i barndomen. I översättning av Öberg Lindsten K. (1995),
Göteborg: Daidalos
54Bergqvist. I Hinnerson. B Slöjdämnet - förlegad nostalgi eller skolämne i framkant?
27
Där följer de inte den nuvarande trenden att ensidigt satsa på så kallat ”viktiga” ämnen, utan ser till att alla elever får en varierad skoldag med ämnen av olika karaktär. De menar att den finska förebilden också visar att olika ämnen ger eleverna möjligheter att lära sig på olika sätt, vilket sammantaget ger ett bättre resultat än om eleverna får koncentrera sig på några få ämnen och därmed mer ensidiga sätt att lära sig.
9. Metoddiskussion
Skolan som fanns med i undersökningen var den skola där jag själv arbetar. Jag kan se att vi slöjdlärare börjat arbeta på ett annat sätt och är mer medvetna om vad eleverna tycker efter min undersökning. Jag upptäckte under undersökningen att tiden var en faktor som spelade in då tiden för eleverna var knapp. Om tiden varit mer generös så hade kanske eleverna funderat mer på frågorna och eventuellt gett ett annat svar. Samtidigt kan man anse att elevernas spontana svar är de som är de verkliga svaren och inte de fabricerade. Tiden får nu utvisa om min undersökning gör att eleverna får en bättre bild på vad slöjdämnet står för i sin helhet som ämne i skolan.
9.1 Fortsatt forskning
55Säljö menar att forskare idag utgår ifrån den sociokulturella tolkningen av lärande från ett
sociokulturellt perspektiv. Han menar att Vygotskijs teoribildning innehåller bl.a. idéer om användningen av olika redskap som resurser för lärande. Redskapen kan vara fysiska eller mentala och genom dem medieras, förmedlas världen för oss. Utifrån tidigare erfarenheter blir dessa redskap hjälpmedel att socialt och kulturellt förstå, tolka och handla därefter. Till de ej materiella dimensionerna hör värderingar och idéer som föds tillsammans med andra i den dagliga interaktionen. 56Bergqvist. I Hinnerson. B menar attforskningen om vad slöjdämnet
tillför skola och lärarutbildning behöver intensifieras. Det nordiska samarbetet inom slöjdområdet är unikt men behöver synliggöras för att visa på erfarenheter av ett ämne med traditioner och hur det utvecklats. Dessa kunskaper måste föras tillbaka till skolområdet för att visa dess pedagogiska utveckling och vad det kan tillföra lärandet i framtidens skola.
55Säljö, R (2003) Föreställningar om lärande och tidsandan; Selander, S. (Red.), Kobran, nallen och majjen -
Tradition och förnyelse i svensk skola och skolforskning.(ss 71-90) (Elektronisk version), Stockholm: Myndigheten för skolutveckling.
56 Bergqvist. I Hinnerson. B Slöjdämnet - förlegad nostalgi eller skolämne i framkant?
