Övervakning av luftföroreningar i norra Sverige Resultat till och med september 1999

(1)

)|U/lQVVW\UHOVHUQDL-lPWODQGV9lVWHUQRUUODQGV

9lVWHUERWWHQVRFK1RUUERWWHQVOlQ%ROLGHQ0LQHUDO

VDPWbOYVE\QV.LUXQDRFK/XOHnNRPPXQ

gYHUYDNQLQJDYOXIWI|URUHQLQJDUL

QRUUD6YHULJH

5HVXOWDWWLOORFKPHGVHSWHPEHU

Cecilia Akselsson, redaktör

B 1378

(2)

1

För Länsstyrelserna i Jämtlands, Västernorrlands, Västerbottens och

Norrbottens län, Boliden Mineral samt Älvsbyns, Kiruna och Luleå

kommun

Övervakning av luftföroreningar i norra Sverige

Resultat till och med september 1999

På uppdrag av Länsstyrelserna i Jämtlands, Västernorrlands, Västerbottens och Norrbottens län,

Boliden Mineral samt Älvsbyns, Kiruna och Luleå kommun har IVL mätt nedfall av luftföroreningar

och markvattnets kvalitet på 19 platser i norra Sverige. Syftet är att beskriva nedfallets storlek och

markvattnets sammansättning i skogsytorna, men även visa skillnader mellan olika delar av regionen

och hur förhållandena ändras med tiden. De flesta provytorna ligger i Skogsvårdsorganisationens

observationsytor, vilket gör att data kan jämföras med skogliga uppgifter.

Mätningarna i norra Sverige visar en gradient med minskad deposition från kusten inåt land. Norra

Sveriges inland tar emot mindre deposition än övriga delar av Sverige, medan depositionen på

loka-lerna längs Norrlandskusten är på samma nivå som i mellersta Sverige. Den årliga depositionen av

svavel har minskat tydligt under 1990-talet, från i genomsnitt 3 kg/ha till 2 kg/ha. Både minskning av

våt- och torrdeposition har bidragit till detta. Även våtdepositionen av kväve har minskat. Under

första halvan av 1990-talet deponerades i genomsnitt mellan 2,5 och 3 kg kväve per hektar varje år.

Därefter har depositionen underskridit 2,5 kg/ha samtliga år. Prognoser baserade på beslut om

ut-släppsminskningar visar att årlig svaveldeposition kommer att minska till 1 kg/ha år 2010 om

beslu-tade åtgärder genomförs. Motsvarande för kväve är 1,5 kg/ha.

Depositionen under det hydrologiska året 1998/99 var i samma storleksordning som under 1996/97

och 1997/98, men avsevärt mindre än i början av 1990-talet. Markvattenstatusen har, liksom tidigare

år, generellt sett varit ganska god. Markvattnets pH-värde har varit mellan 5,5 och 6,5 med undantag

av några kustnära lokaler med stor stor deposition. Aluminium- och kvävehalterna har på de flesta

lokalerna varit mycket låga.

Figur 1. Principskiss för mätningarna.

Uppdragsgivare:

Länsstyrelserna i Jämtlands, Väster-norrlands, Västerbottens och Norrbot-tens län, Boliden Mineral samt Älvs-byns, Kiruna och Luleå kommun Utförande organ:

IVL Svenska Miljöinstitutet AB Aneboda, SE-360 30 LAMMHULT Författare: Cecilia Akselsson, red. Nyckelord: Deposition, svavel, kväve, skogsytor, försurning, markvatten, luft-halter, norra Sverige

IVL rapport B 1378 Beställs från: Uppdragsgivarna eller IVL, Publikationsservice Box 21060 SE-100 31 STOCKHOLM Tel: 08-598 563 00 Fax: 08: 598 563 60 publikationsservice@ivl.se

(3)

2

Innehållsförteckning

Övervakning av luftföroreningar i norra Sverige... 1

Innehållsförteckning ... 2

Inledning... 3

Ord att förklara ... 4

Förklaring till stationsfigurer ... 4

Stationsvis redovisning ... 5

Tidsutveckling deposition... 27

Tidsutveckling markvatten ... 28

Data i tabellform, deposition och markvatten ... 30

Mer information om miljöövervakningen

inom Krondroppsnätet finns på IVLs hemsida:

www.ivl.se

Där finns bland annat:

• bakgrund och metodbeskrivning

• information om provytorna

• databas och kartor för hela Sverige

(4)

3

Inledning

På uppdrag av luftvårdsförbund, länsstyrelser, skogsvårdsstyrelser och kommuner mäter IVL i Ane-boda deposition och markvatten på över 100 lokaler i Sverige. För-delning i landet framgår av figur 2. Syftet med undersökningarna är att kvantifiera belastning och beskriva effekter i marken. På vissa lokaler mäts lufthalter av svaveldioxid, kvävekomponenter och ozon. Resultaten från undersökningarna samlas i en databas på IVL där bearbetning sker. Ett mätår är ett hydrologiskt år som sträcker sig från oktober till september. Re-sultat avseende tillstånd och tids-utveckling redovisas i årliga läns-rapporter. Ord och begrepp som förekommer i texten förklaras i faktarutan på sidan 4. Där finns även en förklaring till innehållet i stationsfigurerna, som visar resul-tat från enskilda lokaler. Ytterliga-re information, förklaringar och metodbeskrivningar nås via hem-sidan, www.ivl.se.

Provtagning av nederbörd sker på öppna ytor och analys av förore-ningsmängderna ger ett mått på huvudsakligen det våta nedfallet. Provtagning av krondropp görs på närbelägna skogsytor. Skogsmar-kens reaktion på det sura nedfallet studeras framför allt genom mark-vattenstudier. Lufthalter mäts med diffusionsprovtagare som kvanti-tativt absorberar den gas som skall analyseras. Huvuddelen av under-sökningarna av luftföroreningar sker i Skogsvårdsorganisationens (SVO) skogliga observationsytor. SVO undersöker regelbundet skogens och skogsmarkens till-stånd, som tillväxt, kronutglesning samt barr- och markkemi. Det gör att luftföroreningarnas inverkan på skogens och markens tillstånd kan analyseras. De skogliga observa-tionsytorna ingår i såväl ett natio-nellt som ett Europeiskt nät. De första mätningarna påbörjades i Blekinge hösten 1985. Sedan har fler län kommit till och de sam-ordnade undersökningarna

omfat-tar nu större delen av landet. Me-toderna har i princip bibehållits sedan starten och ingår nu i EUs manualer för miljöövervakning. Under åren 1997-1999 har ett samarbetsprojekt bedrivits mellan länen, Naturvårdsverket (NV) och IVL. Bland annat innebär det att statliga anslag, via NV och IVL, kunnat komplettera och utveckla verksamheten. Främst gäller det mätmetoder, förbättrade rutiner för databearbetning, utvärdering och presentation samt ökad datatill-gänglighet och samordning. Ar-betet har utförts i samråd med en styr- och referensgrupp bestående av personer från de olika organi-sationerna. Syftet med projektet har varit att utveckla och rationali-sera de regionala mätningarna så att nyttan för avnämarna ökar. Samarbetsprojektet slutredovisa-des vid ett seminarium på Krono-bergshed i januari 2000. En sam-manfattande slutrapport publiceras våren 2000. Avkastningen av samarbetsprojektet är bland annat ett förslag till framtida regional övervakning av luftföroreningar. Förslaget presenterades vid semi-nariet och motiveras närmare i slutrapporten.

Resultat från depositionsmätning-arna har tidigare jämförts med kritisk belastningsgräns. Nu före-slagna miljökvalitetsmål ska upp-nås till år 2010. De baseras på beslutade utsläppsbegränsande åtgärder. Utsläppsminskning kan räknas om till deposition i olika delar av landet och jämföras med regionala mätningar. För Norrland innebär miljökvalitetsmålet cirka 1 kg svavel och 1,5 kg kväve per ha och år, vilket är förväntad genom-snittlig belastning i både öppna och skogbevuxna områden år 2010. För markvatten kan faktisk utveckling jämföras med modell-beräknad återhämtning som för-väntas i takt med att nedfallet av försurande ämnen minskar. Undersökningarna i norra Sveri-ge är resultat av ett lagarbete, där provtagning utförts lokalt och IVL har utfört analys, utvärdering och

redovisning. Gunnel Hedberg, Karol Koos, Marie Jonsson, Inger Torbrink, Sari Svensson, Anna Danielsson, Christer Larsson, Kerstin Hommerberg och Brita Dusan står för analysarbetet. Vali-dering av data har huvudsakligen utförts av Gunnel Hedberg. Johan Knulst, Gunnar Malm och Cecilia Akselsson har arbetat med databe-arbetning och figurframställning. Eva Hallgren Larsson har varit projektledare och tillsammans med Cecilia Akselsson och Olle West-ling svarat för utvärdering och rapportering.

Figur 2. Krondroppsnätet 1998/99. Samordnade mätningar av luftföroreningar i skogliga observationsytor.

(5)

4

Ord att förklara

ANC: ”Acid Neutralising Capacity” (syraneutralise-rande förmåga) beräknas som starka basers katjoner (Ca2+, Mg2+, Na+, K+) minus starka syrors anjoner (SO42-, NO3-, Cl-) räknat i ekvivalenter. Positivt värde

utgörs av syrabuffrande vätekarbonat och organiska anjoner. Negativt värde uttrycker aciditet.

Antropogen: Orsakad av människan.

Baskatjoner: Positiva joner av alkalimetaller med ursprung i syraneutraliserande föreningar. Viktigast i detta sammanhang är kalcium, magnesium och kalium.

BC/ooAl: Kvot mellan baskatjoner (Ca2+, Mg2+, K+)

och oorganiskt aluminium. Baseras på enheten mol och indikerar markens försurningsstatus. Kvot under 1 anses medföra en ekologisk risk.

Deposition: Nedfall av luftföroreningar från atmosfä-ren.

EMEP: Europeiskt samarbete för kontroll av luftens och nederbördens sammansättning samt beräkningar av transport av luftföroreningar över nationsgränser. EU-yta: 250 skogliga observationsytor i Sverige som ingår i ett Europeiskt nät. 50 av dessa lokaler används även för regionala mätningar av luftföroreningar. Hydrologiskt år: Omfattar oktober till september, baseras på vattnets cirkulation i naturen.

Interncirkulation: Vissa ämnen, till exempel kalcium, magnesium, kalium och mangan, interncirkuleras mel-lan träd och mark. De deltar i jonbytesprocesser där vätejoner tas upp och baskatjoner avges i trädkronan. Jordart: Sönderkrossade och vittrade bergarter bildar jordarter med olika kornstorlekar och sorteringsgrad. De vanligaste jordarterna är morän, olika sediment och torv (den senare har bildats av organiskt material). Jordmån: Övre delen av marken som påverkas av organismer, klimat och vegetation. Vanligaste jordmå-ner i skog på fastmark är podsoler, övergångsjordar och brunjordar.

Krondropp: Nederbörd som passerat trädkronorna. Ger ofta bra mått på total belastning i skog av ämnen som inte påverkas av interncirkulation eller upptag, såsom svavel och klorid. För kväve indikeras i regel upptag eller omvandling i trädkronan. Det gör att ned-fallet av kväve i områden med låg eller måttlig belast-ning visar högre värden på öppet fält än till marken i skogen. I kraftigt kvävebelastade områden visar

kron-droppsmätningar större deposition än mätningar på öppet fält.

Kritisk belastning: Under denna kvantitativa gräns kan skadliga effekter på känsliga delar av ekosystemet undvikas. Utgör grund för beslutade utsläppsminsk-ningar.

Lufthalter: Luftens innehåll av svaveldioxid (SO2),

kvävedioxid (NO2), ammoniak (NH3) och ozon (O3)

mäts i dessa undersökningar som månadsmedelvärde med hjälp av diffusionsprovtagare. NVs förslag till miljökvalitetsmål innebär 50 µg/m3 marknära ozon under sommarhalvåret. Svenska miljökvalitetsnormer för skydd av ekosystem och hälsa innebär att svaveldi-oxidhalterna ej får överstiga 20 respektive 50 µg/m3. Motsvarande för kvävedioxid är 30 respektive 40 µg/m3_.

Markvatten: Vatten i markens omättade zon, oftast på väg nedåt mot grundvattnet. Provtas i dessa undersök-ningar med lysimetrar, 50 cm ner i mineraljorden. Suger vatten via ett fint, keramiskt filter (typ P 80). pH-värde: Mått på surhetsgrad. Ju lägre pH-värde, desto mer vätejoner och surare förhållanden.

SO4-Sex: Mängd antropogent svavel i form av

sulfatjo-ner. Svavel från havssalt har räknats bort med hjälp av uppmätt kloridhalt. Används vid jämförelse med mil-jökvalitetsmål.

Ståndortsindex: För att uppskatta ståndortens förmåga att producera virke används ett ståndortsindex (H100) som uttrycker den övre höjden vid totalåldern 100 år för ett givet trädslag. G står för gran och T för tall. Torrdeposition: Gaser och partiklar som deponeras. Dessa fastnar exempelvis på trädkronor och sköljs ned mot marken med hjälp av nederbörden. För svavel och havssalt beräknas torrdeposition i dessa undersökning-ar som nedfall via krondropp minus nedfall på öppet fält.

Total belastning: Summan av våt- och torrdeposition, se ”krondropp”. Beräknas i dessa undersökningar för väte- och baskatjoner.

Våtdeposition: Ämnen som deponeras med nederbörd. Mäts i dessa undersökningar genom nederbördskemis-ka mätningar på öppet fält.

Öppet fält: Öppet område där nederbördskemi och lufthalter mäts.

Förklaring till stationsfigurer

Figuren redovisar ett urval ämnens deposition de två senaste åren. Detta jämförs med ett medelvärde för hela den period som mätningar utförts på lokalen. Åren är indelade i sommar- (april-september) och vinterpe-riod (oktober-mars).

Markvatten redovisar det senaste årets provtagningar (normalt tre), vilka kan jämföras med ett långtidsvärde. Medianvärde i markvatten används för att undvika en kraftig inverkan av enstaka höga halter som ibland

uppträder under torra förhållanden

.

Saknade värden innebär oftast att marken varit för torr. Al är uppdelat i total- och organisk halt, där skillnaden utgör oorganiskt Al som i höga halter medför risk för skador på känsliga organismer i mark och vatten. Kemiska beteckningar som används i figurerna är vätejoner (H+), sulfatsvavel (SO4-S), kloridjoner (Cl-), nitratkväve (NO3-N),

am-moniumkväve (NH4-N), kalciumjoner (Ca2+) och

(6)

5

Stationsvis redovisning

Figur 3-20 och tabell 1-6.

Brattfors (AC 02): EU-yta med 74-årig tallskog (ståndortsindex T 20) i närheten av Lycksele. Jordarten är finsand och jordmå-nen järnpodsol.

Precis som på övriga lokaler i Norrlands inland har svaveldepo-sitionen varit liten i Brattfors. Till tallskogen deponerades 0,9 kg antropogent svavel per hektar under 1998/99. Endast i Ammar-näs deponerades mindre. På öppet fält uppmättes något mer, 1,2 kg/ha. Det indikerar att torrdepo-sitionen varit mycket liten. Van-ligtvis brukar torrdepositionen innebära att depositionen är större i skogsytan än i provytan på öppet fält. I områden med liten torrdepo-sition beror skillnader i uppmätt deposition på andra faktorer, ex-empelvis lokalklimat och stamav-rinning. Våtdepositionen av kväve var 2 kg/ha varav mindre än hälf-ten nådde skogsmarken via krondropp. Resten kan antas ha tagits upp eller omvandlats i träd-kronorna.

Markvatten från Brattfors har visat relativt höga pH-värden. Median-värdet för samtliga års mätningar är 5,9 och under 1998/99 var pH-värdet på samma nivå. Kalcium-halten var liksom tidigare år mycket låg, mellan 0,2 och 0,4 mg/l. Aluminiumhalten var som vanligt mycket låg och kvoten mellan baskatjoner och oorganiskt aluminium var hög.

Högbränna (AC 04): EU-yta med 84-årig granskog utanför Sorsele. Marken utgörs av sandig-moig morän, jordmånen är järnpodsol och ståndortsindex är G 16. Precis som i Brattfors var svavel-depositionen i Högbränna liten. Under 1998/99 deponerades 1 kg/ha både i skogsytan och på öppet fält. Kvävedepositionen på öppet fält var länets minsta; 1 kg/ha. Depositionen var i nivå med tidigare år i mätserien.

Markvattnets pH-värde i Hög-bränna varierade mellan 5,5 och 5,7. Kalciumhalten var lägre än 1

mg/l vid samtliga mätningar under det hydrologiska året 1998/99. Halten totalaluminium var relativt låg, mellan 0,08 och 0,34 mg/l. Vid ett tillfälle, i september 1999, var nitrathalten förhöjd; 0,03 mg/l. Bäcksjö (AC 30): Granytan i Bäcksjö norr om Umeå är en av ytorna med längst mätserie i Norrland. Mätningar startades i Nordiska Ministerrådets regi i maj 1991 och programmet omfattade lokaler i samtliga nordiska länder. Undersökningarna i Bäcksjö drivs sedan 1992 av Länsstyrelsen. Nederbördsmängden i Bäcksjö brukar vara större än på övriga lokaler i norra Sverige. Så var fallet även under 1998/99 då 812 mm nederbörd uppmättes. Detta innebar även de högsta notering-arna på våtdeposition av antropo-gent svavel (4,1 kg/ha), kväve (4,9 kg/ha) och klorid (4,1 kg/ha). Även depositionen via krondropp till skog har varit stor i Bäcksjö, liksom på övriga lokaler längs den norrländska kusten. Under 1998/99 deponerades 2,7 kg an-tropogent svavel. Det är mindre än depositionen till provytan på öppet fält, vilket kan förklaras med stor nederbördsmängd till myren på vilken öppet fält-ytan är belägen. Bäcksjö har liksom en annan kustlokal, Luleå, uppvisat betyd-ligt sämre markvattenstatus än övriga provytor i norra Sverige. Medianen från samtliga pH-mätningar på markvatten i Bäcksjö är låg; 4,6, kalciumhalten har varit omkring 1,8 mg/l och aluminium-halten har varit lika hög. Under 1999 var pH-värdet något högre, medan kalcium- och aluminium-halten var något lägre. Kvoten mellan baskatjoner och oorganiskt aluminium i markvattnet brukar ofta användas som ett mått på försurningsstatusen i marken och kvoter under 1 brukar då förknip-pas med risk för försämrat upptag av näring och vatten hos träden. I Bäcksjö har kvoten ofta varit i närheten av 1. I juni 1999 var kvoten 0,8. Orsaken till generellt sett dålig markvattenstatus är sannolikt en kombination av ur-sprungliga markförhållanden (till

exempel sulfidhaltig mark) och att belastningen av försurande ämnen varit betydligt större innan ned-fallsmätningarna startade. Effekten av detta avspeglas fortfarande i markvattnets och det avrinnande vattnets sammansättning.

Ammarnäs (AC 34): Även denna provyta i gammal granskog starta-des av Nordiska Ministerrådet i maj -91 för att ett år senare övertas av Länsstyrelsen.

Mätningarna visar litet svavel- och kvävenedfall i den västligaste provytan i norra Sverige. Under 1998/99 deponerades 0,7 kg an-tropogent svavel per hektar och år i skogsytan, vilket är den allra lägsta noteringen. 1,4 kg kväve deponerades på öppet fält.

Markvattnet i Ammarnäs uppvisar norra Sveriges högsta pH-värden, medianen från samtliga års mät-ningar är 6,5. Förklaringen är den kalkrika marken. Kalciuminne-hållet har varit högt, medianvärdet är 9 mg/l och halten aluminium har varit låg; 0,1 mg/l. Under det hydrologiska året 1998/99 var förhållandena ungefär som innan. Holmsvatten (AC 35): Provytan i granskog vid Holmsvatten, 2 mil söder om Skellefteå, ingår i kon-trollprogrammet för Boliden Mi-neral AB. Resultat avseende ned-fall av svavel och kväve redovisas i denna rapport tillsammans med övriga mätningar i Norrland. Un-dersökning av markvattnets sam-mansättning startade oktober 1998. Mätningarna i Holmsvatten omfattar även nedfall av tungme-taller, vilket redovisas separat. Precis som på övriga lokaler längs norrlandskusten har svaveldeposi-tionen varit förhållandevis stor i skogsytan i Holmsvatten. Under 1998/99 deponerades 3,3 kg an-tropogent svavel per hektar, vilket är den högsta noteringen under året i norra Sverige. Depositionen av svavel har minskat tydligt sedan början av 1990-talet, från omkring 5 kg/ha till drygt 3 kg/ha. Deposi-tionen via krondropp är betydligt större än på öppet fält, vilket indi-kerar att torrdepositionen fortfa-rande är av betydelse. Detta syns

(7)

6

även på mätningarna i Luleå, men på övriga lokaler i norra Sverige är depositionen på öppet fält på samma nivå som depositionen via krondropp. Kvävedepositionen på öppet fält i Holmsvatten uppgick till 2,1 kg/ha. Den totala deposi-tionen till skog kan på grund av torrdepositionen antas vara något större.

Det hydrologiska året 1998/99 var det första året med markvattenke-misk provtagning i Holmsvatten. De tre provtagningarna som utför-des uppvisar ganska varierande resultat. Markvattnets pH-värde varierade mellan 5,0 och 5,7, kalciumhalten var 1,3-2,4 mg/l och aluminiumhalten 0,4-0,7 mg/l. Gammelgården (BD 01): EU-yta norr om Kalix med 64-årig tall-skog och ståndortsindex T 18. Mätning av deposition och mark-vatten startade januari 1996. Under 1998/99 deponerades 2 kg antropogent svavel per hektar skogsmark, precis som föregående år. Depositionen på öppet fält var på samma nivå, vilket tyder på liten torrdeposition. 2,4 kg kväve deponerades på öppet fält.

Markvattnet från Gammelgården kännetecknas av höga pH-värden (medianvärdet från samtliga mät-ningar är 6,1), mycket låga alumi-niumhalter (0,02 mg/l) samt rela-tivt låga kalciumhalter (0,8 mg/l). Under 1998/99 uppmättes pH-värden mellan 5,6 och 6,4, kalci-umhalter mellan 0,6 och 0,8 mg/l och aluminiumhalter mellan 0,01 och 0,05 mg/l.

Myrberg (BD 02): Den andra EU-ytan i Norrbottens län ligger cirka 3 mil nordväst Luleå. Be-ståndet utgörs av 94-årig granskog med låg bonitet, ståndortsindex G 15.

Svaveldepositionen till skogsmar-ken i Myrberg var precis som tidigare år liten, 1,3 kg/ha. Kväve-depositionen på öppet fält var 2 kg/ha. Enbart en tredjedel av detta nådde skogsmarken, på grund av upptag och omvandling av kväve i trädkronorna.

Markvattenprovtagningarna indi-kerar, liksom flertalet ytor i norra Sverige, en förhållandevis gynn-sam gynn-sammansättning på markvatt-net. Under 1999 uppmättes pH-värden strax under 6 och relativt låga aluminiumhalter (0,1-0,3 mg/l).

Luleå (BD 30): Provytan i Sun-dom norr om Luleå är bevuxen med 100-årig granskog på något fuktig mark. Mätningarna startade maj -91 i Nordiska Ministerrådets regi men ansvaret övertogs i maj -92 av Luleå kommun.

Mätseriens lägsta nederbördsvär-den noterades under 1998/99; 441 mm. Detta innebar även förhållan-devis liten våtdeposition; 1,5 kg antropogent svavel och 1,2 kg kväve per hektar och år. I likhet med övriga lokaler längs Norr-landskusten var svaveldepositio-nen till skogsmarken förhållande-vis stor i Luleå; 3,1 kg/ha exklusi-ve havssaltets bidrag. Depositio-nen var större i början av 1990-talet.

Sundom utanför Luleå har haft det suraste markvattnet av lokalerna i norra Sverige; medianen för pH-värdet från samtliga års mätningar är 4,5. Endast en annan lokal i norra Sverige, Bäcksjö, har haft pH-värden under 5. Under 1998/99 varierade pH-värdet mellan 4,3 och 4,6. Aluminium-halten under sommaren 1999 var så hög som 1,2-1,3 mg/l och kalci-umhalten var på samma nivå. Denna sammansättning ledde till förhållandevis låga kvoter mellan halten baskatjoner och oorganiskt aluminium; omkring 5. Kvoter under 1 anses ofta medföra ökad risk för skador på skogsekosys-temet på sikt.

Esrange (BD 31): Även mätning-arna i granskogen i Esrange ingick i det nät som startades av Nordiska ministerrådet i maj -91. Sedan maj -92 delar Kiruna kommun och länsstyrelsen ansvaret för krondroppsmätningarna. IVL utför nederbördskemiska mätningar i Esrange inom Naturvårdsverkets program för miljökvalitet och dessa används som referens till

krondroppsmätningarna. Mark-vattenmätningar saknas.

Under 1998/99 uppmättes tidsseri-ens största nederbördsmängd i Esrange, 689 mm. Svavelkoncent-rationen i nederbörden var förhål-landevis låg. Till marken i skogen deponerades 1,5 kg antropogent svavel per hektar, vilket innebär samma nivå som tidigare år. Kvä-vedepositionen på öppet fält up-gick till 1,4 kg/ha. Den totala depositionen till skogsytan kan på grund av torrdepositionen beräk-nas vara något större.

Stockfors (BD 32): Denna prov-yta med gammal tallskog bekostas av Älvsbyns kommun. Mätningar-na startade i oktober 1991. Mar-ken i provytan är sandig och rela-tivt genomsläpplig.

I Stockfors deponerades 1,4 kg antropogent svavel per hektar skogsmark under 1998/99. Sva-veldepositionen har minskat tyd-ligt sedan början av 1990-talet. Depositionen av kväve på öppet fält var 1,6 kg/ha under 1998/99. Markens textur gör att det ibland är svårt att provta markvatten, eftersom vattnet transporteras relativt fort ned mot grundvattnet. Detta bidrar sannolikt också till den variation som noterats i mark-vattnets pH-värde. Under 1998/99 uppgick markvattnets pH-värde till 6,1, vilket är samma som median-värdet från samtliga mätningar i provytan. Kalciumhalten var rela-tivt hög; 2,9 mg/l. Aluminiumhal-ten var måttlig; 0,4 mg/l.

Snöberg (Y 02): Granskog i syd-västra hörnet av Västernorrlands län. Samtliga lokaler i Väster-norrlands län drivs av länsstyrel-sen och flertalet startade i oktober 1991. Själva provytan sluttar svagt år sydväst och marken är sten- och blockrik.

Under 1998/99 deponerades 1,1 kg antropogent svavel per hektar i skogsytan. Under 1990-talet har svaveldepositionen minskat avse-värt, precis som på många andra ytor runt om i Sverige. Kvävede-positionen till provytan på öppet

(8)

7

fält i Snöberg uppgick till 2,1 kg/ha.

Snöberg är en av de lokaler i norra Sverige med mest gynnsamma markvattenförhållanden. Median-värdet från samtliga års pH-mätningar är 6,1, kalciumhalten 1,9 mg/l och aluminiumhalten 0,1 mg/l. Under 1998/99 var förhål-landena ungefär som tidigare år. Lakamark (Y 03): Granskog på plan, något sank mark i nordöstra hörnet av länet.

Svaveldepositionen granskogen i Lakamark var på samma nivå som på övriga provytor längs Norr-landskusten; 3,1 kg/ha exklusive havssaltets bidrag. Depositionen var något större på öppet fält, vilket är vanligt i Lakamark. Detta kan bero på att provytan ligger i någon form av “regnskugga” som gör att mängden nederbörd är mindre vid skogsytan än där insamlaren för öppet fält är place-rad. Precis som tidigare år tillhör Lakamark de lokalerna i länet med störst deposition av kväve. Under 1998/99 deponerades 4,1 kg/ha på öppet fält. Stor skillnad mellan öppet fält och krondropp för kväve tyder på betydande upptag eller omvandling av kväve i trädkro-norna.

Markvattnets pH-värde var om-kring 5,9. Aluminiumhalterna var mellan 0,04 och 0,06 mg/l, vilket är mycket lågt. Kalciumhalten uppmättes till mellan 1,1 och 1,5 mg/l.

Ruskhöjden (Y 04): Provyta i ett urskogsreservat med gammal (190-260 år) grovstammig gran-skog cirka 2,5 mil norr om Junse-le. Själva ytan utgörs av plan mark som ligger på toppen av en kulle. I områden med kraftig torrdeposi-tion kan ett sådant läge medföra en betydande belastning av försuran-de ämnen.

Under 1998/99 deponerades 1,6 kg antropogent svavel per hektar i skogsytan och något mindre på öppet fält. Både i skogen och på öppet fält har depositionen varit avsevärt mindre under senare delen av 1990-talet än i början.

Liten skillnad mellan skogsytan och provytan på öppet fält indike-rar att torrdepositionen var liten trots det utsatta läget på en höjd. Våtdepositionen av kväve var 1,9 kg/ha.

Under 1999 varierade markvatt-nets pH-värde mellan 5,8 och 6,2. Kalciumhalten var under 1 och även aluminiumhalten var låg. Detta innebar hög kvot mellan halten baskatjoner och oorganiskt aluminium. Inga förhöjda kväve-halter noterades under 1999. Hällvattnet (Y 05): Lokalen ut-görs av cirka 100-årig grovstam-mig granskog på plan mark i norra delen av Västernorrlands län. Mätning av deposition och mark-vatten startade i oktober 1992. Under 1998/99 deponerades 2 kg antropogent svavel till skogsytan i Hällvattnet och ungefär lika mycket deponerades på öppet fält. I början av 1990-talet var deposi-tionen till skogsmarken större, medan depositionen på öppet fält har varit på ungefär samma nivå. Detta indikerar att torrdepositio-nen minskat. Våtdepositiotorrdepositio-nen av kväve uppgick till 2,4 kg/ha under 1998/99.

Markvattnet har varit surare än på flertalet övriga ytor i länet, media-nen för pH-värdet är 5,6. Relativt höga kalciumhalter, upp till 3 mg/l under 1998/1999, och låga alumi-niumhalter, under 0,07 mg/l, inne-bär dock gynnsam markvattensta-tus, med höga kvoter mellan bas-katjoner och oorganiskt alumini-um. Halten av ammoniumkväve har ofta varit förhöjd tidigare år, men under 1998/99 var halten låg. Nitratkvävehalten var något för-höjd vid ett par tillfällen; i juni 1999 uppmättes halten till 0,06 mg/l.

Storsjön (Y 06): Medelåldrig granskog på plan mark i sydöstra delen av länet.

Storsjöns läge vid Norrlandskusten innebär att lokalen är en av de högst belastade lokalerna i norra Sverige. Till skogsytan deponera-des 3,2 kg antropogent svavel per hektar och år. Kvävedepositionen

på öppet fält uppgick till 4,3 kg/ha. Svaveldepositionen har minskat under 1990-talet. För kväve kan ingen motsvarande trend påvisas.

Markvattenmätningarna i Storsjön har visat förhållandevis låga pH-värden. Medianen från samtliga mätningar är 5,3. Aluminiumhal-ten har varit 0,7 mg/l, beräknat som median för samtliga mätning-ar. Motsvarande för kalcium är 2,0 mg/l. Mätningarna från 1999 visade på i genomsnitt något högre pH-värden och lägre aluminium-halter än medianen. Kvävehalten var liksom tidigare år låg i Stor-sjön.

Storulvsjön (Y 07): Länets enda EU-yta med depositionsmätningar utgörs av 67-årig granskog med ståndortsindex G 20. Mätning av deposition och markvatten startade hösten 1996.

Precis som de två föregående åren deponerades 1,6 kg antropogent svavel per hektar skogsmark i Storulvsjön. Ungefär lika mycket deponerades på öppet fält. Våtde-positionen av kväve uppmättes till 2,3 kg/ha. Enbart en femtedel av detta nådde skogsmarken via krondropp, vilket indikerar bety-dande upptag och omvandling av kväve i trädkronorna.

Markvattenmätningarna i Storulv-sjön visar på relativt god mark-vattenstatus. Markvattnets pH har varit omkring 5,9, aluminiumhal-terna har varit låga, omkring 0,05 mg/l, och kalciumhalten har varit omkring 1,6 mg/l.

Gällö (Z 03): Granskog på kalk-haltig mark sydost om Östersund. Mätningarna startade sommaren 1990, som första lokal i norra Sverige, och avslutades i decem-ber 1998.

Svaveldepositionen i skogsytan har minskat sedan mätstart vilket beror på minskad torrdeposition. Medelvärdet för de fyra första åren var 2,5 kg antropogent svavel per hektar. Under den senare delen av 1990-talet var motsvarande 1,4 kg/ha. Nedfallet av klorid har generellt varit större än på övriga

(9)

8

lokaler i norra Sverige. Sannolikt härrör det från västlig intransport av havssalt. Resultat från mätning-ar under oktober till december 1998 presenteras i tabell 3 och 4. Markvattenmätningarna i Gällö avslutades sommaren 1997. Den kalkhaltiga marken avspeglas i tidigare mätningar, som visat höga pH-värden (7,0) och mycket höga halter av kalcium. Samtidigt har aluminiumhalterna varit mycket låga och kvoten mellan baskatjo-ner och aluminium har därför varit mycket hög.

Sör-Digertjärnen (Z 04): EU-yta med 88-årig tallskog i allra sydli-gaste delen av Jämtlands län. Bo-niteten är låg; T 16. Mätning av deposition och markvatten påbör-jades hösten 1996.

Till marken i skogsytan deponera-des 1 kg antropogent svavel per hektar under 1998/99. Dubbelt så mycket deponerades på öppet fält. Även de två tidigare åren som mätningar utförts har depositionen varit betydligt större på öppet fält. Skillnaden kan bero på lokalkli-matologiska förhållanden. Kväve-depositionen på öppet fält uppgick till 2,5 kg/ha, vilket är mer än tidigare år.

De markvattenkemiska mätningar-na i Sör-Digertjärn visar pH-värden, omkring 6,0 under 1998/99, samt låga halter av alu-minium, kalcium, magnesium och kväve.

Nymyran (Z 05): EU-yta med 67-årig granskog på bördig mark (G 21). Ytan är belägen i närheten av

Bispgården i länets östligaste spets.

Svaveldepositionen till skogsytan i Nymyran var 1,7 kg/ha under 1998/99. Uppmätt kvävedeposi-tion via krondropp var 0,4 kg/ha, men det är bara en femtedel av vad som deponerades på öppet fält, 2,0 kg/ha. Detta indikerar betydande upptag och omvandling i trädkro-norna.

Markvattnets pH har varit 5,8, beräknat som median från samtliga mätningar. Aluminiumhalten har varit låg, omkring 0,05 mg/l och även halterna av baskatjoner har varit relativt låga, 0,8 mg/l för kalcium och 0,5 mg/l för magnesi-um.

(10)

Figur 3.

Tall, 74 år

Lokal AC02, Brattfors

ÖF KD ÖF KD ÖF KD 0 0.1 0.2 0.3 0.4 97/98 98/99 ÖF KD ÖF KD ÖF KD 0 2 4 6 8 10 97/98 98/99 ÖF KD ÖF KD ÖF KD 0 1 2 3 4 97/98 98/99 ÖF KD ÖF KD ÖF KD 0 1 2 3 4 97/98 98/99 3 4 5 6 7 990602 980928 990728 990602 980928 990728 0 3 6 9 12 15 990602 980928 990728 0 2 4 6 8 10 990602 980928 990728 0 0.01 0.02 0.03 0.04 0.05 990602 980928 990728 Nederbörd på ÖF (mm) Sommar Vinter 253 291 98/99 225 481 97/98 243 355 MV ÖF KD ÖF KD ÖF KD 0 2 4 6 97/98 98/99 0.0 0.5 1.0 1.5 2.0

(11)

Figur 4.

Gran, 84 år

Lokal AC04, Högbränna

(12)

Figur 5.

Gran

Lokal AC30, Bäcksjö

ÖF KD ÖF KD ÖF KD 0 0.1 0.2 0.3 0.4 97/98 98/99 ÖF KD ÖF KD ÖF KD 0 2 4 6 8 10 97/98 98/99 ÖF KD ÖF KD ÖF KD 0 1 2 3 4 97/98 98/99 ÖF KD ÖF KD ÖF KD 0 1 2 3 4 97/98 98/99 3 4 5 6 7 990602 990927 980930 990728 990602 990927 980930 990728 0 3 6 9 12 15 990602 990927 980930 990728 0 2 4 6 8 10 990602 990927 980930 990728 0 0.01 0.02 0.03 0.04 0.05 990602 990927 980930 990728 Nederbörd på ÖF (mm) Sommar Vinter 623 188 98/99 429 497 97/98 417 341 MV ÖF KD ÖF KD ÖF KD 0 2 4 6 97/98 98/99 0.0 0.5 1.0 1.5 2.0 2.3

(13)

Figur 6.

Gran

Lokal AC34, Ammarnäs

ÖF KD ÖF KD ÖF KD 0 0.1 0.2 0.3 0.4 97/98 98/99 ÖF KD ÖF KD ÖF KD 0 2 4 6 8 10 97/98 98/99 ÖF KD ÖF KD ÖF KD 0 1 2 3 4 97/98 98/99 ÖF KD ÖF KD ÖF KD 0 1 2 3 4 97/98 98/99 3 4 5 6 7 990623 990929 980929 990728 990623 990929 980929 990728 0 3 6 9 12 15 990623 990929 980929 990728 0 2 4 6 8 10 990623 990929 980929 990728 0 0.01 0.02 0.03 0.04 0.05 990623 990929 980929 990728 Nederbörd på ÖF (mm) Sommar Vinter 313 296 98/99 253 528 97/98 251 325 MV ÖF KD ÖF KD ÖF KD 0 2 4 6 97/98 98/99 0.0 0.5 1.0 1.5 2.0

(14)

Figur 7.

Gran

Lokal AC35, Holmsvatten

(15)

Figur 8.

Tall, 64 år

Lokal BD01, Gammelgården

ÖF KD ÖF KD ÖF KD 0 0.1 0.2 0.3 0.4 96/97 97/98 98/99 ÖF KD ÖF KD ÖF KD 0 2 4 6 8 10 96/97 97/98 98/99 ÖF KD ÖF KD ÖF KD 0 1 2 3 4 96/97 97/98 98/99 ÖF KD ÖF KD ÖF KD 0 1 2 3 4 96/97 97/98 98/99 3 4 5 6 7 990607 981019 990930 990607 981019 990930 0 3 6 9 12 15 990607 981019 990930 0 2 4 6 8 10 990607 981019 990930 0 0.01 0.02 0.03 0.04 0.05 990607 981019 990930 Nederbörd på ÖF (mm) Sommar Vinter 254 271 98/99 312 520 97/98 474 297 96/97 ÖF KD ÖF KD ÖF KD 0 2 4 6 96/97 97/98 98/99 0.0 0.5 1.0 1.5 2.0

(16)

Figur 9.

Gran, 94 år

Lokal BD02, Myrberg

ÖF KD ÖF KD ÖF KD 0 0.1 0.2 0.3 0.4 96/97 97/98 98/99 ÖF KD ÖF KD ÖF KD 0 2 4 6 8 10 96/97 97/98 98/99 ÖF KD ÖF KD ÖF KD 0 1 2 3 4 96/97 97/98 98/99 ÖF KD ÖF KD ÖF KD 0 1 2 3 4 96/97 97/98 98/99 3 4 5 6 7 990602 990929 980930 990630 990602 990929 980930 990630 0 3 6 9 12 15 990602 990929 980930 990630 0 2 4 6 8 10 990602 990929 980930 990630 0 0.01 0.02 0.03 0.04 0.05 990602 990929 980930 990630 Nederbörd på ÖF (mm) Sommar Vinter 376 409 98/99 248 600 97/98 332 272 96/97 ÖF KD ÖF KD ÖF KD 0 2 4 6 96/97 97/98 98/99 0.0 0.5 1.0 1.5 2.0

(17)

Figur 10.

Gran, 100 år

Lokal BD30, Luleå

(18)

Figur 11.

Gran

Lokal BD31, Esrange

ÖF KD ÖF KD ÖF KD 0 0.1 0.2 0.3 0.4 97/98 98/99 ÖF KD ÖF KD ÖF KD 0 2 4 6 8 10 97/98 98/99 ÖF KD ÖF KD ÖF KD 0 1 2 3 4 97/98 98/99 ÖF KD ÖF KD ÖF KD 0 1 2 3 4 97/98 98/99 Nederbörd på ÖF (mm) Sommar Vinter 165 524 98/99 96 432 97/98 143 318 MV ÖF KD ÖF KD ÖF KD 0 2 4 6 97/98 98/99

(19)

Figur 12.

Tall, 155 år

Lokal BD32, Stockfors

ÖF KD ÖF KD ÖF KD 0 0.1 0.2 0.3 0.4 97/98 98/99 ÖF KD ÖF KD ÖF KD 0 2 4 6 8 10 97/98 98/99 ÖF KD ÖF KD ÖF KD 0 1 2 3 4 97/98 98/99 ÖF KD ÖF KD ÖF KD 0 1 2 3 4 97/98 98/99 3 4 5 6 7 990812 990812 0 3 6 9 12 15 990812 0 2 4 6 8 10 990812 0 0.01 0.02 0.03 0.04 0.05 990812 Nederbörd på ÖF (mm) Sommar Vinter 198 247 98/99 122 403 97/98 193 289 MV ÖF KD ÖF KD ÖF KD 0 2 4 6 97/98 98/99 0.0 0.5 1.0 1.5 2.0

(20)

Figur 13.

Gran

Lokal Y 02, Snöberg

(21)

Figur 14.

Gran

Lokal Y 03, Lakamark

(22)

Figur 15.

Gran

Lokal Y 04, Ruskhöjden

(23)

Figur 16.

Gran

Lokal Y 05, Hällvattnet

(24)

Figur 17.

Gran

Lokal Y 06, Storsjön

(25)

Figur 18.

Gran, 67 år

Lokal Y 07, Storulvsjön

(26)

Figur 19.

Tall, 88 år

Lokal Z 04, Sör-Digertjärnen

(27)

Figur 20.

Gran, 67 år

Lokal Z 05, Nymyran

(28)

27

Tidsutveckling deposition

Figur 21 visar att svaveldepositio-nen minskat både på öppet fält och via krondropp till skogsmark. Under första halvan av 1990-talet deponerades ungefär 3 kg/ha till skogsmark. Motsvarande under andra halvan var 2 kg/ha. På öppet fält har utvecklingen varit i stort sett den samma. En skillnad är att depositionen på öppet fält var något mindre än till skogsmark i början av mätserien, men har varit på samma nivå under senare år.

Mätningarna indikerar att både våt- och torrdeposition av svavel minskat. Figur 10 visar även att genomsnittlig våtdeposition av kväve minskat under 1990-talet, från omkring 3 kg/ha till mindre än 2,5 kg/ha. Det totala kvävened-fallet till skogen kan antas vara något större på grund av torrdepo-sition. Enbart en liten del av kvä-vet har nått skogsmarken via krondropp, vilket tyder på bety-dande upptag och omvandling av kväve i trädkronorna.

I samband med att svavel- och kvävedepositionen minskat har nederbördens pH ökat något. Ge-nomsnittet i början av 1990-talet var 4,7 och de senaste åren har det varit drygt 4,8.

Prognoser visar att årlig svavelde-position kommer att minska till 1 kg/ha år 2010, förutsatt att beslu-tade utsläppsminskningar genom-förs. Motsvarande nivå för kväve är 1,5 kg/ha.

Figur 21. Årsmedelvärden för valda parametrar i tre miljöer i norra Sverige; öppet fält och gran- och tallskog, uppdelat på två tidsserier. Den första tidsserien (n1) omfattar tio lokaler där mätningarna startade

1991/92. I den andra tidsserien (n2) som börjar 1996/97 ingår arton lokaler. Streckad linje anger

för-väntad nivå år 2010 om beslutade åtgärder genomförs (se sid. 3).

3.5 4.0 4.5 5.0 98/99 96/97 94/95 92/93 0 200 400 600 800 98/99 96/97 94/95 92/93 0 1 2 3 98/99 96/97 94/95 92/93 0 1 2 3 98/99 96/97 94/95 92/93 3.5 4.0 4.5 5.0 98/99 96/97 94/95 92/93 0 200 400 600 800 98/99 96/97 94/95 92/93 0 1 2 3 98/99 96/97 94/95 92/93 0 1 2 3 98/99 96/97 94/95 92/93 3.5 4.0 4.5 5.0 98/99 96/97 94/95 92/93 0 200 400 600 800 98/99 96/97 94/95 92/93 0 1 2 3 98/99 96/97 94/95 92/93 0 1 2 3 98/99 96/97 94/95 92/93

Öppet fält

Gran

Tall

(n1=10, n2=18) (n1=9, n2=14)

pH

Nederbörd (mm)

Svavel (kg/(ha*år))

Kväve (kg/(ha*år))

(n1=1, n2=4)

(29)

28

Tidsutveckling markvatten

Linjär regressionsanalys har gjorts för att konstatera om markvattnets sammansättning förändrats signifi-kant sedan mätningarna startade på varje lokal. Sammanställningen ger indikationer på utveckling i skogsmark och markvatten i mel-lersta och norra Sverige, även om tidsserierna i vissa fall är korta. Lokaler med mindre än fem provtagningar (∼2 år) ingår ej. Figur 22 visar att markvattnets halter av baskatjonerna kalcium och magnesium, samt även man-gan och klorid, har minskat signi-fikant på en tredjedel av lokalerna. En stor andel lokaler visar även minskande halter av sulfatsvavel. Detta är en logisk följd av min-skad svaveldeposition. På loka-lerna i norra Sverige är denna utveckling tydligast i Väster-norrlands län. Förändringar av

markvattnets surhetsgrad är inte lika tydliga, det finns exempel på både minskad och ökad försurn-ing. Förhållandena i skogsytorna i norra Sverige uppvisar relativt få signifikanta förändringar under perioden 1991 till 1999. Ett sätt att uttrycka markvattnets syra-bas status är förmågan att buffra mot syror. Den syraneutraliserande förmågan kan uttryckas som ANC. I sura vatten är ANC negativ (un-der 0) eftersom all vätekarbonat som bildar alkalinitet är förbrukad och halten organiska ämnen inte är tillräcklig för att upprätthålla en syrabuffrande förmåga.

Modellberäkningar av återhämt-ning från försuråterhämt-ning efter det att depositionen minskat har utförts i ett urval av skogsytorna i södra Sverige. Beräkningarna visar att ett trendbrott inträffade i början på 1990-talet och hastigheten i den

genomsnittliga förbättring av ANC var 4 % per år, räknat från 1993. Markvattnet i södra Sverige är i genomsnitt betydligt surare än den mellersta och norra delen av lan-det. Trots det kan en minskad surhet förväntas i hela Sverige på grund av att framför allt svavel-nedfallet minskat i alla områden. Undersökningar av markvatten finns från 43 lokaler i mellersta och norra delen av Sverige under perioden 1990 till 1995 då ANC skall ha ökat i alla skogsytor enligt modellberäkningarna. Under peri-oden 1993 till 1995 uppvisar 18 lokaler en relativt stor genomsnitt-lig ökning av ANC. Många lokaler visar dock ingen större förändring eller minskande ANC, trots att depositionen minskat på alla plat-ser.

Figur 22. Trendberäkningar för markvatten på 49 lokaler i Svealand och Norrland. Positivt värde på y-axeln anger antal lokaler med signifikant ökade halter (+) sedan mätningarna startade på respektive lokal. På samma sätt anger negativt värde antal lokaler med signifikant minskade värden (-).

-20 -10 0 10 20 A n ta l l o k a le r Mn 2+ oA l H + NO 3 -N oo A l Ca 2+ Cl -Fe 2+ /3 + Mg 2+ TO C ffff SO 4 -S NH 4 -N Na + TA l K + +

(C a + M g + K )/ o o A l l n n

(30)

29

Det finns flera orsaker till att skog-sytorna utvecklas på olika sätt under relativt korta perioder som tre till sex år. Figur 23 visar fyra lokaler i norra Sverige med olika utveckling av ANC i markvatten under 1991 till 1999. En faktor som är tydlig i flera skogsytor i landet är att varierande nedfall av neutralt havssalt tillfälligt påverkar kemin i markvattnet. Skog-sytan nära Kall i västra Jämtlands län (där mätningarna avslutades 1995) hade ofta en relativt stor deposition av havssalt, vilket visade sig i höga och varierande halter av klorid i markvatten. När halterna var som högst under 1993 minskade ANC (buffertförmågan minskade). De lägre kloridhalterna före och efter 1993 samvarierade med högre ANC. Naturliga episoder med havssaltsnedfall gör att framför allt natrium jonbyter med andra ämnen som sitter bundna till markpartik-larna. I skogsjordar som oftast är sura innebär det att vätejoner och aluminium under en viss tid tillförs markvattnet. Marken blir dock

min-dre sur efter jonbytet och på lång sikt har nedfallet ingen effekt på markvattnets pH eller ANC.

Andra lokaler med lägre deposition av havssalt, eller mark med relativt högt pH, uppvisade inte samma tydliga effekt av tillfälliga ökningar av markvattnets kloridhalt. Laka-mark i Västernorrlands län nära kusten visar en viss minskning av både ANC och klorid under 1990-talet, vilket sannolikt är en utspäd-ningseffekt på grund av relativt hög nederbörd de senaste åren. Bäcksjö nära Umeå hade lågt ANC (under 0) under flera år, särskilt under 1996. Under 1996 var sulfatsvavelhalterna i markvatten förhöjda, vilket in-dikerar lågt grundvattenstånd som kan leda till att svavel som ligger lagrat i marken omvandlas till svavelsyra som sänker pH och ANC. Före och efter den perioden har ANC varit högre. Ökningen under 1998 kan, förutom minskande halter av sulfatsvavel, bero på låga klorid-halter. Skogsytan nära Luleå visar relativt stabilt och lågt ANC (under

0) som var lägst i början av mätperi-oden. Minskningen av ANC under 1997 kan vara en effekt av ökade kloridhalter i markvattnet. Liksom i Bäcksjö uppmättes relativt höga sulfathalter i markvattnet under en period efter 1996 (i Bäcksjö började den perioden redan efter 1995) vilket också kan bidra till sänknin-gen av ANC.

Den stora variationen i nedfall av havssalt mellan år och olika om-råden samt kraftigt varierande markkemi gör att det krävs relativt lång tid för att säkerställa trender i markvattnets surhetsgrad som beror på minskat nedfall. Undersöknin-garna av markvatten visar även att en eller flera episoder med stort nedfall av havssalt under några få dagar kan orsaka en tillfällig för-surning av markvattnet. Mätningarna visar dessutom att tillfälliga sänkningar av grundvattennivån kan orsaka oxidering av svavel som försurar markvattnet. 0.0 0.5 1.0 1.5 2.0 2.5 3.0 9201 9401 9601 9801 0.00 0.02 0.04 0.06 0.08 0.10 Cl, mg/l ANC, mekv/l mg/l mekv/l Lakamark 0 10 20 30 40 9101 9212 9501 0.00 0.05 0.10 0.15 0.20 Cl, mg/l ANC, mekv/l mg/l mekv/l Kall 0.0 0.5 1.0 1.5 2.0 2.5 3.0 9201 9401 9601 9801 -0.10 -0.05 0.00 0.05 0.10 Cl, mg/l ANC, mekv/l mg/l mekv/l Bäcksjö 0.0 1.0 2.0 3.0 4.0 5.0 9201 9401 9601 9801 -0.10 -0.08 -0.06 -0.04 -0.02 0.00 Cl, mg/l ANC, mekv/l mg/l mekv/l Luleå

Figur 23. Halter av ANC (mekv/l) och klorid (mg/l) i markvatten i fyra skogsytor i norra Sverige under perioden 1991 till 1999 (glidande medel räknat på tre värden).

(31)

30

Data i tabellform, deposition och markvatten

Tabell 1. Öppet fältdata från norra Sverige, komplett hydrologisk årsdeposition. Nederbörd (Nedb) anges i mm/år, övriga parametrar i kg/hektar och år.

Lokal År Nedb H+ SO4-S SO4-Sex Cl -NO3-N NH4-N Ca 2+ Mg2+ Na+ K+ Mn2+ Brattfors 95/96 391 0,05 1,2 1,1 1,13 0,6 0,5 0,7 0,1 0,7 0,6 0,03 (AC02 A) 96/97 748 0,11 1,8 1,7 2,54 1,2 0,7 1,2 0,4 1,3 1,1 0,14 97/98 706 0,10 1,7 1,6 1,95 1,0 0,8 1,4 0,2 0,9 0,8 0,09 98/99 544 0,07 1,3 1,2 1,68 1,1 0,9 1,0 0,2 1,0 0,9 0,05 Högbränna 95/96 470 0,04 1,2 1,1 1,27 0,7 0,5 1,2 0,2 0,9 0,7 0,03 (AC04 A) 96/97 638 0,06 1,4 1,3 2,99 0,8 0,6 1,1 0,4 1,7 1,6 0,14 97/98 662 0,07 1,1 1,1 1,32 0,8 0,4 1,2 0,2 1,1 1,3 0,07 98/99 636 0,04 1,1 1,0 1,71 0,6 0,4 1,4 0,3 1,3 1,2 0,07 Bäcksjö 91/92 710 0,14 5,2 5,0 4,30 2,5 2,4 (AC30 A) 92/93 775 0,23 5,1 4,9 4,16 2,5 2,5 93/94 546 0,21 3,7 3,6 2,51 1,8 1,8 94/95 923 0,29 5,4 5,2 4,60 3,1 2,6 95/96 507 0,13 3,3 3,2 2,13 1,5 1,4 96/97 865 0,25 4,4 4,2 4,35 2,7 2,1 97/98 926 0,23 3,9 3,7 3,84 2,3 1,8 98/99 812 0,15 4,3 4,1 4,08 2,5 2,4 2,4 0,6 2,6 1,3 0,07 Ammarnäs 91/92 611 0,07 1,2 1,0 4,30 0,6 0,8 (AC34 A) 92/93 707 0,10 2,1 1,8 6,89 0,8 0,8 93/94 371 0,05 1,1 1,0 2,13 0,6 1,0 94/95 516 0,08 1,6 1,4 2,97 0,8 0,7 95/96 464 0,04 1,1 1,0 2,20 0,4 0,4 96/97 554 0,06 1,3 1,0 5,73 0,6 0,4 97/98 781 0,10 1,5 1,4 2,30 0,8 0,6 98/99 608 0,07 1,2 1,2 1,40 0,8 0,6 1,1 0,3 0,9 0,9 0,05 Holmsvatten 91/92 768 0,19 4,5 4,4 2,80 1,8 1,9 (AC35 A) 92/93 619 0,14 3,4 3,3 1,44 1,2 1,4 93/94 484 0,11 2,3 2,3 1,62 1,0 1,1 94/95 607 0,14 3,1 3,0 1,55 1,4 1,8 95/96 429 0,06 1,9 1,8 1,11 0,6 0,7 96/97 613 0,10 2,1 2,0 1,82 1,0 0,9 97/98 805 0,15 2,8 2,7 2,08 1,2 0,7 98/99 665 0,12 2,2 2,1 2,11 1,2 0,9 Gammelgård- 96/97 771 0,13 3,3 3,0 5,56 1,8 1,9 1,7 0,6 3,4 2,2 0,18 en (BD01 A) 97/98 832 0,13 3,2 3,1 2,66 1,8 1,4 1,6 0,4 2,0 1,5 0,13 98/99 526 0,11 2,3 2,2 2,25 1,3 1,1 1,1 0,3 1,3 0,9 0,06 Myrberg 96/97 605 0,09 1,9 1,7 4,22 1,0 0,6 1,4 0,3 2,5 1,6 0,06 (BD02 A) 97/98 848 0,10 2,7 2,6 1,73 1,3 0,9 1,7 0,3 1,7 0,9 0,10 98/99 786 0,08 2,3 2,1 2,23 1,2 0,8 2,6 0,4 1,6 1,1 0,08 Luleå 91/92 674 0,15 4,0 3,9 2,41 1,2 2,3 (BD30 A) 92/93 586 0,13 2,8 2,7 1,97 1,3 1,2 93/94 473 0,12 2,3 2,2 1,39 1,3 1,4 94/95 570 0,14 2,6 2,5 1,46 1,3 1,3 95/96 466 0,08 1,8 1,8 1,00 0,8 0,6 96/97 738 0,12 2,9 2,7 2,64 1,3 1,1 97/98 572 0,08 1,8 1,7 1,64 1,0 1,2 98/99 441 0,05 1,6 1,5 1,85 0,7 0,5 1,4 0,3 1,4 0,7 0,04

(32)

31

Tabell 1. (forts.) Öppet fältdata från norra Sverige, komplett hydrologisk årsdeposition. Nederbörd (Nedb) anges i mm/år, övriga parametrar i kg/hektar och år.

Lokal År Nedb H+ SO4-S SO4-Sex Cl- NO3-N NH4-N Ca2+ Mg2+ Na+ K+ Mn2+ Esrange 91/92 489 0,05 1,6 1,5 1,78 0,7 1,3 (BD31 A) 92/93 517 0,09 2,0 1,9 2,54 0,8 0,5 93/94 356 0,06 1,4 1,3 2,13 0,7 0,8 94/95 366 0,05 1,7 1,7 1,16 0,6 1,1 95/96 445 0,03 1,3 1,2 1,55 0,5 1,0 96/97 302 0,03 1,0 0,9 1,20 0,4 0,4 0,6 0,1 0,8 0,6 0,06 97/98 528 0,07 2,0 2,0 1,41 0,4 0,2 1,4 0,2 0,8 1,0 0,06 98/99 689 0,05 1,9 1,9 1,23 0,5 0,9 1,2 0,2 0,8 1,0 0,07 Stockfors 91/92 593 0,12 2,3 2,3 1,79 1,1 1,3 (BD32 A) 92/93 547 0,11 2,4 2,3 2,10 1,1 0,9 93/94 397 0,11 1,4 1,4 1,19 1,0 0,6 94/95 443 0,08 1,6 1,5 1,25 0,9 0,8 95/96 383 0,04 1,2 1,1 1,06 0,6 0,6 96/97 527 0,06 1,7 1,7 1,66 0,8 0,6 97/98 525 0,06 1,6 1,3 4,68 0,8 0,9 98/99 445 0,04 1,4 1,3 1,88 0,6 1,0 Snöberg 91/92 677 0,21 3,8 3,7 1,79 1,4 1,5 (Y 02 A) 92/93 762 0,13 2,8 2,7 1,71 1,7 1,4 93/94 593 0,15 2,7 2,6 2,33 1,6 1,1 94/95 793 0,13 3,1 2,9 3,62 1,6 1,3 95/96 421 0,06 1,5 1,5 1,37 1,0 1,1 96/97 590 0,07 1,4 1,3 1,95 1,0 0,8 97/98 794 0,08 1,8 1,7 2,50 1,2 1,2 98/99 670 0,07 1,6 1,6 1,74 1,2 0,9 Lakamark 91/92 727 0,21 5,9 5,7 4,16 2,2 2,8 (Y 03 A) 92/93 682 0,22 4,9 4,8 4,14 1,9 1,8 93/94 721 0,20 5,7 5,5 3,95 2,1 1,9 94/95 838 0,20 6,9 6,6 6,88 3,2 3,1 95/96 503 0,11 2,7 2,6 1,95 1,0 1,1 96/97 847 0,18 3,9 3,6 5,76 2,1 1,9 97/98 900 0,20 4,0 3,9 3,12 2,3 2,0 98/99 778 0,17 3,6 3,4 4,03 2,3 1,8 Ruskhöjden 91/92 722 0,13 2,7 2,6 3,27 1,3 1,6 (Y 04 A) 92/93 775 0,11 3,3 3,1 3,10 1,5 1,9 93/94 660 0,14 2,6 2,6 1,91 1,4 1,0 94/95 648 0,08 2,0 2,0 1,76 1,1 0,9 95/96 470 0,04 1,6 1,5 1,54 0,7 0,8 96/97 643 0,10 1,7 1,6 2,42 0,9 0,7 97/98 779 0,08 1,7 1,6 2,00 1,2 0,8 98/99 591 0,07 1,5 1,4 1,67 1,1 0,8 1,0 0,3 1,1 0,9 0,05 Hällvattnet 92/93 623 0,11 2,2 2,1 2,07 1,2 1,4 (Y 05 A) 93/94 604 0,16 2,4 2,3 2,49 1,4 1,2 94/95 666 0,12 2,4 2,2 3,34 1,2 1,0 95/96 469 0,07 1,6 1,5 2,48 0,7 0,5 96/97 678 0,09 1,9 1,8 2,82 1,2 0,9 97/98 740 0,09 2,0 1,9 1,96 1,3 1,0 98/99 673 0,10 1,9 1,9 2,05 1,3 1,1 Storsjön 92/93 727 0,17 4,0 3,8 4,05 1,9 2,1 (Y 06 A) 93/94 624 0,20 3,8 3,7 2,56 1,9 1,7 94/95 783 0,20 4,6 4,5 3,90 2,1 2,2 95/96 402 0,07 2,2 2,1 3,73 1,1 1,2 96/97 682 0,12 3,3 3,1 3,85 1,9 2,2 97/98 864 0,16 3,6 3,4 3,12 2,1 1,9 98/99 794 0,14 3,3 3,2 3,49 2,2 2,1 1,4 0,5 2,1 1,6 0,06

(33)

32

Tabell 1. (forts.) Öppet fältdata från norra Sverige, komplett hydrologisk årsdeposition. Nederbörd (Nedb) anges i mm/år, övriga parametrar i kg/hektar och år.

Lokal År Nedb H+ SO4-S SO4-Sex Cl- NO3-N NH4-N Ca2+ Mg2+ Na+ K+ Mn2+ Storulvsjön 96/97 679 0,08 2,2 2,1 2,56 1,4 1,6 1,2 0,3 1,2 1,0 0,11 (Y 07 A) 97/98 850 0,11 1,9 1,9 1,38 1,3 1,0 1,2 0,3 1,0 1,3 0,10 98/99 643 0,10 1,8 1,7 1,89 1,3 1,0 1,0 0,2 1,3 1,0 0,06 Gällö 90/91 400 0,05 1,2 1,1 1,99 0,7 0,6 (Z 03 A) 91/92 495 0,04 1,5 1,3 3,56 0,8 1,6 92/93 567 0,06 1,1 1,0 2,19 0,8 0,8 93/94 464 0,06 1,2 1,1 1,67 0,8 0,5 94/95 688 0,06 2,0 1,9 2,77 1,0 1,0 95/96 449 0,05 1,6 1,5 2,13 0,9 0,7 96/97 493 0,05 1,3 1,1 3,33 0,8 0,5 97/98 631 0,05 1,0 0,9 1,12 0,7 0,4 Sör-Digertjärn- 96/97 486 0,03 1,9 1,8 2,12 1,2 0,9 1,1 0,4 1,3 0,9 0,06 nen (Z 04 A) 97/98 752 0,12 1,4 1,3 1,22 1,3 0,7 1,4 0,3 1,1 1,0 0,12 98/99 627 0,13 2,1 2,0 1,93 1,4 1,1 2,0 0,3 0,9 1,0 0,06 Nymyran 96/97 465 0,05 1,4 1,3 1,52 1,0 0,8 0,9 0,2 0,9 0,6 0,05 (Z 05 A) 97/98 743 0,08 2,1 2,0 1,77 1,4 1,5 1,7 0,3 1,1 1,0 0,12 98/99 753 0,11 2,2 2,1 1,76 1,2 0,8 1,9 0,3 1,0 0,8 0,07

Tabell 2. Krondroppsdata från norra Sverige, komplett hydrologisk årsdeposition. Nederbörd (Nedb) anges i mm/år, övriga parametrar i kg/hektar och år.

Lokal År Nedb H+ SO4-S SO4-Sex Cl- NO3-N NH4-N Ca2+ Mg2+ Na+ K+ Mn2+ Brattfors 95/96 301 0,06 0,8 0,8 1,24 0,2 0,1 0,6 0,2 0,8 1,3 0,07 (AC02 A) 96/97 452 0,09 1,2 1,1 1,97 0,5 0,4 0,8 0,3 1,1 1,6 0,12 97/98 451 0,10 1,2 1,1 1,21 0,6 0,4 0,7 0,2 0,9 1,7 0,08 98/99 398 0,07 1,0 0,9 1,25 0,6 0,3 0,7 0,2 0,8 1,7 0,05 Högbränna 95/96 336 0,02 1,1 1,0 2,31 0,1 0,2 0,7 0,3 1,4 3,5 0,19 (AC04 A) 96/97 453 0,04 1,3 1,2 3,15 0,3 0,3 1,0 0,4 1,5 4,1 0,27 97/98 525 0,05 1,1 1,0 1,99 0,3 0,4 0,7 0,3 1,7 3,9 0,14 98/99 495 0,04 1,0 1,0 1,45 0,4 0,2 0,8 0,3 0,8 3,8 0,10 Bäcksjö 91/92 450 0,10 4,7 4,5 5,07 0,5 0,6 (AC30 A) 92/93 429 0,14 4,4 4,1 5,19 0,7 0,5 93/94 394 0,14 4,5 4,3 4,13 0,8 0,8 94/95 526 0,15 4,6 4,3 6,78 0,7 0,3 95/96 268 0,07 2,4 2,3 2,90 0,2 0,5 96/97 462 0,10 2,8 2,6 5,43 0,5 0,5 97/98 550 0,10 3,3 3,1 3,65 0,6 0,6 98/99 393 0,09 2,8 2,7 3,11 0,7 0,4 1,8 0,7 1,6 6,9 0,05 Ammarnäs 91/92 423 0,04 1,2 0,9 7,09 0,2 0,2 (AC34 A) 92/93 495 0,07 2,0 1,4 13,21 0,2 0,2 93/94 301 0,05 1,2 1,0 3,19 0,3 0,2 94/95 346 0,05 1,5 1,3 3,79 0,3 0,2 95/96 339 0,03 0,9 0,7 3,00 0,1 0,1 96/97 368 0,04 1,0 0,8 6,11 0,1 0,1 97/98 543 0,05 1,5 1,3 4,08 0,2 0,4 98/99 414 0,03 0,8 0,7 1,80 0,2 0,2 1,1 0,4 0,9 7,4 0,04

(34)

33

Tabell 2. (forts) Krondroppsdata från norra Sverige, komplett hydrologisk årsdeposition. Nederbörd (Nedb) anges i mm/år, övriga parametrar i kg/hektar och år.

Lokal År Nedb H+ SO4-S SO4-Sex Cl- NO3-N NH4-N Ca2+ Mg2+ Na+ K+ Mn2+ Holmsvatten 91/92 501 0,15 5,8 5,5 4,70 0,5 0,4 (AC35 A) 92/93 407 0,11 4,9 4,7 3,21 0,3 0,3 93/94 385 0,12 4,8 4,7 3,39 0,5 0,3 94/95 448 0,11 4,8 4,6 3,68 0,4 0,7 95/96 287 0,07 3,1 3,0 2,26 0,1 0,1 96/97 475 0,10 3,2 3,0 3,23 0,3 0,2 97/98 560 0,10 4,3 4,1 2,98 0,3 0,5 98/99 447 0,08 3,4 3,3 2,41 0,4 0,4 Gammelgård- 96/97 476 0,08 1,9 1,8 2,83 0,8 0,6 1,2 0,5 1,5 2,2 0,21 en (BD01 A) 97/98 576 0,10 2,1 2,0 2,03 0,9 0,7 1,2 0,4 1,4 2,4 0,13 98/99 420 0,10 2,0 2,0 1,92 0,6 0,4 1,2 0,4 1,1 2,1 0,14 Myrberg 96/97 410 0,05 1,4 1,3 3,03 0,2 0,2 1,2 0,6 1,2 7,0 0,52 (BD02 A) 97/98 464 0,06 1,6 1,5 1,86 0,3 0,3 1,3 0,5 1,0 6,9 0,47 98/99 389 0,04 1,4 1,3 1,46 0,3 0,4 1,1 0,5 0,7 5,2 0,30 Luleå 91/92 438 0,13 5,3 5,1 4,98 0,4 0,3 (BD30 A) 92/93 339 0,09 3,7 3,4 5,75 0,4 0,4 93/94 327 0,14 5,0 4,8 4,39 0,7 0,5 94/95 348 0,11 3,3 3,2 3,89 0,4 0,5 95/96 281 0,06 3,1 3,0 3,17 0,1 0,1 96/97 402 0,07 2,6 2,4 4,60 0,3 0,6 97/98 356 0,06 3,0 2,8 4,33 0,3 0,4 98/99 343 0,07 3,2 3,1 3,34 0,4 0,3 2,2 0,8 1,3 12,2 0,19 Esrange 91/92 481 0,07 2,2 2,0 4,20 0,4 0,4 (BD31 A) 92/93 402 0,06 1,9 1,6 6,35 0,4 0,7 93/94 353 0,11 1,6 1,5 2,90 0,5 0,5 94/95 316 0,07 1,3 1,2 1,83 0,4 0,3 95/96 338 0,05 1,5 1,4 2,55 0,1 0,3 96/97 298 0,06 1,7 1,5 3,77 0,2 0,4 97/98 422 0,11 2,2 2,0 4,24 0,2 0,2 98/99 472 0,07 1,6 1,5 3,30 0,4 0,5 1,4 0,5 2,1 3,9 0,25 Stockfors 91/92 450 0,17 2,6 2,5 2,76 0,5 0,5 (BD32 A) 92/93 349 0,11 2,5 2,4 3,68 0,5 0,5 93/94 287 0,13 1,8 1,8 1,66 0,7 0,3 94/95 326 0,11 1,6 1,5 2,00 0,4 0,3 95/96 287 0,06 1,5 1,4 1,55 0,3 0,3 96/97 382 0,08 1,6 1,5 3,50 0,4 0,4 97/98 458 0,07 1,9 1,7 2,92 0,5 0,8 98/99 384 0,07 1,5 1,4 2,03 0,5 0,5 Snöberg 91/92 470 0,07 3,1 2,8 4,96 0,3 0,6 (Y 02 A) 92/93 437 0,04 1,8 1,7 2,67 0,3 0,4 93/94 443 0,05 2,3 2,1 2,69 0,4 0,5 94/95 471 0,05 2,7 2,6 3,50 0,4 0,4 95/96 334 0,03 1,5 1,4 2,65 0,2 0,2 96/97 467 0,04 1,5 1,4 3,64 0,3 0,4 97/98 539 0,03 1,4 1,2 2,86 0,2 0,3 98/99 455 0,03 1,2 1,1 2,08 0,3 0,2

(35)

34

Tabell 2. (forts) Krondroppsdata från norra Sverige, komplett hydrologisk årsdeposition. Nederbörd (Nedb) anges i mm/år, övriga parametrar i kg/hektar och år.

Lokal År Nedb H+ SO4-S SO4-Sex Cl- NO3-N NH4-N Ca2+ Mg2+ Na+ K+ Mn2+ Lakamark 91/92 409 0,10 6,3 5,9 9,36 0,4 1,1 (Y 03 A) 92/93 370 0,11 5,6 5,3 6,93 0,3 0,8 93/94 358 0,10 5,5 5,2 6,94 0,4 0,6 94/95 327 0,07 3,6 3,4 4,63 0,3 0,6 95/96 261 0,08 3,0 2,9 3,69 0,1 0,1 96/97 419 0,09 2,8 2,5 6,12 0,2 0,4 97/98 561 0,14 4,0 3,7 6,28 0,5 0,3 98/99 473 0,10 3,4 3,1 4,53 0,5 0,3 Ruskhöjden 91/92 445 0,09 3,1 2,7 7,59 0,3 0,6 (Y 04 A) 92/93 489 0,09 3,0 2,8 5,63 0,3 0,5 93/94 377 0,11 3,2 2,9 5,00 0,7 0,6 94/95 395 0,15 4,6 4,3 5,57 0,4 0,4 95/96 292 0,07 1,8 1,6 4,48 0,2 0,2 96/97 386 0,06 1,7 1,4 6,81 0,3 0,4 97/98 477 0,07 1,8 1,5 4,85 0,3 0,2 98/99 408 0,06 1,8 1,6 3,78 0,4 0,6 1,4 0,5 2,0 6,9 0,67 Hällvattnet 92/93 523 0,08 3,0 2,8 4,84 0,5 0,5 (Y 05 A) 93/94 445 0,13 4,0 3,9 3,98 0,6 0,5 94/95 574 0,13 3,5 3,2 5,77 0,5 0,4 95/96 377 0,07 1,5 1,4 2,89 0,1 0,1 96/97 508 0,07 1,6 1,3 4,53 0,2 0,3 97/98 565 0,08 2,0 1,8 4,25 0,3 0,5 98/99 538 0,09 2,2 2,0 3,46 0,4 0,2 Storsjön 92/93 481 0,11 4,1 3,8 6,40 0,7 0,9 (Y 06 A) 93/94 522 0,17 6,2 5,9 5,89 1,1 1,2 94/95 493 0,13 4,5 4,2 5,74 0,7 0,8 95/96 324 0,10 2,9 2,6 4,64 0,3 0,2 96/97 422 0,09 2,6 2,4 5,02 0,4 0,4 97/98 585 0,11 3,2 3,0 4,76 0,5 0,5 98/99 577 0,10 3,4 3,2 4,28 0,8 0,6 2,4 0,8 2,2 11,6 0,34 Storulvsjön 96/97 429 0,04 1,8 1,6 3,76 0,2 0,1 1,1 0,6 1,3 9,6 0,56 (Y 07 A) 97/98 612 0,06 1,8 1,6 3,60 0,3 0,1 1,5 0,7 1,4 16,1 0,58 98/99 469 0,04 1,7 1,6 3,03 0,3 0,2 1,4 0,6 1,1 14,2 0,70 Gällö 90/91 273 0,06 4,6 4,2 9,00 0,1 0,2 3,8 1,1 3,7 12,9 0,64 (Z 03 A) 91/92 332 0,04 2,5 2,1 8,11 0,2 0,8 2,6 0,7 3,0 11,5 0,48 92/93 356 0,05 2,0 1,8 6,02 0,3 0,3 93/94 293 0,05 2,2 2,0 4,12 0,3 0,2 94/95 336 0,03 2,4 2,0 7,94 0,1 0,8 95/96 263 0,03 2,0 1,7 7,34 0,1 0,3 96/97 280 0,03 1,3 1,0 7,09 0,1 0,2 97/98 446 0,03 1,3 0,9 7,64 0,1 0,1 Sör-Digertjärn- 96/97 425 0,10 0,9 0,8 1,64 0,8 0,2 1,1 0,3 0,8 1,6 0,15 nen (Z 04 A) _97/98 ₄₈₇ _0,10 _1,0 _0,9 _0,95 _0,6 _0,2 _1,0 _{0,2 0,7} _1,7 _0,09 98/99 370 0,09 1,1 1,0 1,04 0,7 0,4 1,1 0,3 0,6 1,8 0,04 Nymyran 96/97 361 0,06 1,4 1,3 3,35 0,2 0,1 1,2 0,6 1,4 9,3 0,58 (Z 05 A) 97/98 492 0,06 2,2 2,0 4,40 0,2 0,2 1,8 0,9 1,8 15,5 0,65 98/99 386 0,05 1,8 1,7 2,96 0,2 0,2 1,3 0,6 1,2 13,0 0,34

(36)

35

Tabell 3. Öppet fältdata från norra Sverige, ej komplett hydrologisk årsdeposition. Nederbörd (Nedb) anges i mm, övriga parametrar i kg/hektar.

Lokal Period Nedb H+ SO4-S SO4-Sex Cl- NO3-N NH4-N Ca2+ Mg2+ Na+ K+ Mn2+

Gällö (Z 03 A)

1098/ 1298

115 0,01 0,1 0,1 0,4 0,2 0,1

Tabell 4. Krondroppsdata från norra Sverige, ej komplett hydrologisk årsdeposition. Nederbörd (Nedb) anges i mm, övriga parametrar i kg/hektar.

Lokal Period Nedb H+ SO4-S SO4-Sex Cl- NO3-N NH4-N Ca2+ Mg2+ Na+ K+ Mn2+

Gällö (Z 03 A)

1098/ 1298

(37)

36

Tabell 5. Beräknad totaldeposition av väte- och baskatjoner i norra Sverige, kg/hektar och år.

Lokal År H+ Ca2+ Mg2+ Na+ K+ Mn2+ Brattfors 96/97 0,11 1,4 0,4 1,6 1,1 0,14 (AC02 A) 97/98 0,10 1,6 0,3 1,5 0,9 0,09 98/99 0,08 1,0 0,2 1,1 0,9 0,05 Högbränna 96/97 0,07 1,2 0,5 2,1 1,7 0,15 (AC04 A) 97/98 0,07 1,4 0,3 1,7 1,4 0,08 98/99 0,05 1,5 0,3 1,4 1,3 0,07 Bäcksjö 96/97 0,27 1,3 0,6 3,4 1,0 0,12 (AC30 A) 97/98 0,26 1,5 0,5 2,8 1,2 0,16 98/99 0,17 2,4 0,7 2,6 1,4 0,07 Ammarnäs 96/97 0,06 0,7 0,6 3,8 0,5 0,09 (AC34 A) 97/98 0,11 1,1 0,3 2,2 0,8 0,19 98/99 0,07 1,4 0,3 1,0 1,2 0,05 Holmsvatten 97/98 0,23 1,7 0,4 1,6 1,3 0,15 (AC35 A) 98/99 0,18 1,6 0,3 1,6 1,4 0,14 Gammelgården 96/97 0,15 2,0 0,7 3,6 2,2 0,19 (BD01 A) 97/98 0,14 2,1 0,4 2,0 1,6 0,15 98/99 0,13 1,2 0,3 1,6 1,0 0,06 Myrberg 96/97 0,10 1,5 0,3 2,7 1,7 0,06 (BD02 A) 97/98 0,11 2,2 0,4 1,7 1,3 0,15 98/99 0,09 2,9 0,4 1,6 1,2 0,09 Luleå 96/97 0,13 1,7 0,5 2,2 1,3 0,11 (BD30 A) 97/98 0,14 1,1 0,3 2,2 0,8 0,10 98/99 0,12 2,1 0,4 1,7 1,2 0,06 Esrange 96/97 0,06 0,7 0,3 1,7 0,9 0,08 (BD31 A) 97/98 0,10 1,5 0,3 1,9 1,0 0,06 98/99 0,07 1,6 0,4 2,1 1,5 0,10 Stockfors 96/97 0,06 1,1 0,3 1,5 0,8 0,08 (BD32 A) 97/98 0,09 1,0 0,5 3,0 0,8 0,09 98/99 0,05 0,8 0,2 1,5 0,6 0,06 Snöberg 96/97 0,08 1,4 0,4 1,7 1,1 0,17 (Y 02 A) 97/98 0,09 2,8 0,5 1,8 2,2 0,30 98/99 0,08 2,0 0,3 1,3 1,6 0,16 Lakamark 96/97 0,20 1,5 0,7 4,1 1,2 0,12 (Y 03 A) 97/98 0,23 1,7 0,6 3,5 1,3 0,14 98/99 0,20 1,9 0,5 3,1 1,6 0,11 Ruskhöjden 96/97 0,11 0,7 0,5 3,2 0,6 0,09 (Y 04 A) 97/98 0,10 1,4 0,4 2,5 1,1 0,14 98/99 0,09 1,2 0,4 2,0 1,1 0,06 Hällvattnet 96/97 0,10 0,9 0,4 2,5 0,7 0,10 (Y 05 A) 97/98 0,10 1,5 0,4 2,1 1,2 0,13 98/99 0,12 1,2 0,3 1,9 1,0 0,11 Storsjön 96/97 0,14 1,2 0,5 2,8 0,9 0,10 (Y 06 A) 97/98 0,18 1,9 0,5 2,5 1,5 0,14 98/99 0,17 1,5 0,6 2,6 1,6 0,06 Storulvsjön 96/97 0,09 1,2 0,3 1,4 1,0 0,11 (Y 07 A) 97/98 0,13 1,6 0,5 1,4 1,7 0,14 98/99 0,11 1,4 0,3 1,4 1,6 0,10 Sör-Digertjärnen 96/97 0,04 1,7 0,4 1,4 1,3 0,08 (Z 04 A) 97/98 0,12 1,7 0,3 1,1 1,2 0,12 98/99 0,14 2,2 0,4 1,4 1,0 0,06 Nymyran 96/97 0,06 1,0 0,3 1,5 0,7 0,05 (Z 05 A) 97/98 0,11 1,8 0,4 1,9 1,0 0,13 98/99 0,11 2,1 0,4 1,4 0,9 0,08

(38)

37 T abel l 6. M a rkvat te ndat a f rå n nor ra Sver ig e. Lo k a l D a tum pH Alk ANC SO 4 -S Cl -NO 3 -N NH 4 -N Ca 2+ Mg 2+ Na + K + Mn 2+ Fe 2+/3+ ooA l tA l T O C B C /ooA l - - m ekv/ l --- m g /l -- ---m o l/ m o l B rattf o rs 1998- 09-28 5,8 0,014 0,022 0,32 0,42 <0,002 <0,010 0,18 0,11 0,75 0,14 <0,020 0,005 -1,6 (A C 02 A ) 1999- 06-02 5,9 0,028 0,014 0,38 0,17 <0,002 <0,010 0,23 0,14 0,39 0,13 <0,020 0,002 0,001 0,003 2,3 396 1999- 07-28 5,9 0,020 0,032 0,35 0,27 <0,002 0,012 0,38 0,25 0,41 0,18 <0,020 0,001 -0,006 2,3 -me d ia n 5,9 -0,024 0,27 0,71 < 0 ,002 < 0 ,010 0,28 0,17 0,66 0,18 0,016 0,005 0,002 0,009 2,0 249 n= 11 -11 11 11 11 11 11 11 11 11 11 11 9 10 11 -H ö gb rä nna 1998- 09-30 5,7 0,072 0,044 0,62 0,77 <0,002 <0,010 0,51 0,25 1,03 0,58 <0,020 1,262 0,027 0,336 4,8 37 (A C 04 A ) 1999- 08-04 5,5 0,080 0,090 0,70 0,49 <0,002 <0,010 0,95 0,49 0,93 0,76 <0,020 0,245 0,092 0,193 3,8 19 1999- 09-29 5,6 0,036 0,044 0,72 0,55 0,028 <0,010 0,59 0,34 0,79 0,58 <0,020 0,011 0,037 0,077 1,5 32 me d ia n 5,7 -0,052 0,81 0,92 < 0 ,002 < 0 ,010 0,68 0,39 1,05 0,68 < 0 ,020 0,013 0,019 0,093 2,0 54 n= 11 -11 11 11 11 11 11 11 11 11 11 11 11 11 11 -B äck sj ö 1998- 09-30 4,9 -0,129 0,93 1,29 <0,002 <0,010 1,17 0,39 2,79 0,45 <0,020 0,382 0,490 2,285 23,0 3,1 (A C 30 A ) 1999- 06-02 4,8 -0,048 1,76 0,94 <0,002 <0,010 1,15 0,23 2,37 0,22 <0,020 0,219 1,414 1,495 18,0 0,8 1999- 07-28 4,9 -0,043 2,00 0,90 <0,002 <0,010 1,53 0,19 2,16 0,30 <0,020 0,097 0,505 1,335 17,0 2,9 1999- 09-27 4,7 -0,009 2,88 1,25 <0,002 <0,010 1,77 0,19 2,55 0,39 <0,020 0,089 0,553 1,345 14,0 3,0 me d ia n 4,6 --0,017 3,08 1,77 < 0 ,002 < 0 ,010 1,79 0,24 2,52 0,25 < 0 ,016 0,107 0,884 1,804 16,0 1,9 n= 24 -24 24 24 24 24 24 24 24 24 24 24 24 24 24 -A mma rn äs 1998- 09-29 6,4 0,178 0,238 1,03 3,37 <0,002 <0,010 6,02 0,39 1,38 0,21 <0,020 0,072 0,007 0,213 12,0 662 (A C 34 A ) 1999- 06-23 6,4 0,342 0,521 1,37 1,70 <0,002 0,026 10,95 0,50 1,43 0,21 <0,020 0,025 0,015 0,098 7,5 538 1999- 07-28 6,5 0,270 0,709 1,38 0,86 <0,002 <0,010 14,49 0,39 1,33 0,26 <0,020 0,043 0,014 0,165 12,0 741 1999- 09-29 6,6 0,162 0,358 0,97 1,49 <0,002 0,018 7,75 0,24 1,15 0,17 <0,020 0,051 0,005 0,167 11,0 1119 me d ia n 6,5 -0,367 1,59 2,35 < 0 ,002 < 0 ,010 8,58 0,44 1,42 0,28 < 0 ,016 0,044 0,029 0,115 11,0 258 n= 26 -26 26 26 26 26 26 26 26 26 26 26 24 26 26 -Ho lm sv atten 1998- 10-07 5,7 0,094 0,078 2,80 1,28 0,027 <0,010 2,40 0,75 2,29 0,40 <0,020 0,513 0,065 0,447 5,6 42 (A C 35 A ) 1999- 06-02 5,2 -0,003 2,75 0,74 <0,002 <0,010 1,32 0,58 1,55 0,59 <0,020 0,081 0,326 0,646 7,4 6,0 1999- 07-28 5,0 -0,009 3,13 0,56 0,019 <0,010 1,43 0,69 1,74 0,72 <0,020 0,066 0,243 0,728 8,0 9,2 G amme lg ården 1998- 10-19 5,6 0,010 0,022 0,82 0,52 <0,002 <0,010 0,60 0,18 0,82 0,29 <0,020 0,011 0,018 0,043 4,5 44 (BD 01 A ) 1999- 06-07 5,9 0,028 0,017 0,77 0,45 <0,002 <0,010 0,66 0,18 0,59 0,19 <0,020 0,006 0,016 0,050 4,8 49 1999- 09-30 6,4 0,032 0,035 0,68 0,93 <0,002 0,064 0,83 0,17 0,87 0,41 <0,020 0,004 -0,015 4,4 -me d ia n 6,1 -0,038 0,82 0,56 < 0 ,002 < 0 ,010 0,84 0,17 0,98 0,26 < 0 ,020 0,005 0,004 0,018 4,0 234 n= 11 -11 11 11 11 11 11 11 11 11 11 11 10 11 11

Övervakning av luftföroreningar i norra Sverige Resultat till och med september 1999

)|U/lQVVW\UHOVHUQDL-lPWODQGV9lVWHUQRUUODQGV

9lVWHUERWWHQVRFK1RUUERWWHQVOlQ%ROLGHQ0LQHUDO

VDPWbOYVE\QV.LUXQDRFK/XOHnNRPPXQ

gYHUYDNQLQJDYOXIWI|URUHQLQJDUL

QRUUD6YHULJH

5HVXOWDWWLOORFKPHGVHSWHPEHU

Cecilia Akselsson, redaktör

B 1378

För Länsstyrelserna i Jämtlands, Västernorrlands, Västerbottens och

Norrbottens län, Boliden Mineral samt Älvsbyns, Kiruna och Luleå

kommun

Övervakning av luftföroreningar i norra Sverige

Resultat till och med september 1999

På uppdrag av Länsstyrelserna i Jämtlands, Västernorrlands, Västerbottens och Norrbottens län,

Boliden Mineral samt Älvsbyns, Kiruna och Luleå kommun har IVL mätt nedfall av luftföroreningar

och markvattnets kvalitet på 19 platser i norra Sverige. Syftet är att beskriva nedfallets storlek och

markvattnets sammansättning i skogsytorna, men även visa skillnader mellan olika delar av regionen

och hur förhållandena ändras med tiden. De flesta provytorna ligger i Skogsvårdsorganisationens

observationsytor, vilket gör att data kan jämföras med skogliga uppgifter.

Mätningarna i norra Sverige visar en gradient med minskad deposition från kusten inåt land. Norra

Sveriges inland tar emot mindre deposition än övriga delar av Sverige, medan depositionen på

loka-lerna längs Norrlandskusten är på samma nivå som i mellersta Sverige. Den årliga depositionen av

svavel har minskat tydligt under 1990-talet, från i genomsnitt 3 kg/ha till 2 kg/ha. Både minskning av

våt- och torrdeposition har bidragit till detta. Även våtdepositionen av kväve har minskat. Under

första halvan av 1990-talet deponerades i genomsnitt mellan 2,5 och 3 kg kväve per hektar varje år.

Därefter har depositionen underskridit 2,5 kg/ha samtliga år. Prognoser baserade på beslut om

ut-släppsminskningar visar att årlig svaveldeposition kommer att minska till 1 kg/ha år 2010 om

beslu-tade åtgärder genomförs. Motsvarande för kväve är 1,5 kg/ha.

Depositionen under det hydrologiska året 1998/99 var i samma storleksordning som under 1996/97

och 1997/98, men avsevärt mindre än i början av 1990-talet. Markvattenstatusen har, liksom tidigare

år, generellt sett varit ganska god. Markvattnets pH-värde har varit mellan 5,5 och 6,5 med undantag

av några kustnära lokaler med stor stor deposition. Aluminium- och kvävehalterna har på de flesta

lokalerna varit mycket låga.

Figur 1. Principskiss för mätningarna.

Innehållsförteckning

Mer information om miljöövervakningen

inom Krondroppsnätet finns på IVLs hemsida:

www.ivl.se

Där finns bland annat:

•

bakgrund och metodbeskrivning

•

information om provytorna

•

databas och kartor för hela Sverige

Inledning

Ord att förklara

Förklaring till stationsfigurer

.

Stationsvis redovisning

Figur 3.

Tall, 74 år

Lokal AC02, Brattfors

Figur 4.

Gran, 84 år

Lokal AC04, Högbränna

Figur 5.

Gran

Lokal AC30, Bäcksjö

Figur 6.

Gran

Lokal AC34, Ammarnäs

Figur 7.

Gran

Lokal AC35, Holmsvatten

Figur 8.

Tall, 64 år

Lokal BD01, Gammelgården

Figur 9.

Gran, 94 år

Lokal BD02, Myrberg

Figur 10.

Gran, 100 år

Lokal BD30, Luleå

Figur 11.

Gran

Lokal BD31, Esrange

Figur 12.

Tall, 155 år

)|U/lQVVW\UHOVHUQDL-lPWODQGV9lVWHUQRUUODQGV

9lVWHUERWWHQVRFK1RUUERWWHQVOlQ%ROLGHQ0LQHUDO

VDPWbOYVE\QV.LUXQDRFK/XOHnNRPPXQ

5HVXOWDWWLOORFKPHGVHSWHPEHU