Surfplattor i
skrivundervisningen
En empirisk studie av hur surfplattor påverkar elevers
motivation till skrivande i svenskundervisningen
KURS:Examensarbete för grundlärare 4–6, 15 hp
PROGRAM: Grundlärarprogrammet med inriktning mot arbete i årskurs 4–6 FÖRFATTARE: Ivana Ladan
EXAMINATOR: Maria Bäcke TERMIN:VT21
JÖNKÖPING UNIVERSITY Examensarbete för grundlärare 4–6 School of Education and Communication Grundlärarprogrammet med
inriktning mot arbete i årskurs 4–6 VT21
SAMMANFATTNING
___________________________________________________________________________ Ivana Ladan
Surfplattor i skrivundervisningen – En empirisk studie av hur surfplattor påverkar elevers
motivation till skrivande i svenskundervisningen
Antal sidor: 31 ___________________________________________________________________________ Hur påverkar surfplattan elevers motivation till att skriva i svenskundervisningen? Det görs alltfler studier om digitala verktygs roll i skolan, men det finns ett fåtal studier som har fokus på det digitala i samband med begreppet motivation, som är en väsentlig grund för elevers vilja att lära. Trots begreppets komplexitet är det av betydelse att undersöka hur det ter sig i relation till ett digitalt verktyg, specifikt surfplattan som är framträdande i den nutida skrivundervisningen i grundskolan. Vidare bygger studien på ett sociokulturellt perspektiv, med fokus på begreppet mediering, som här används för att undersöka vad olika skrivverktyg möjliggör eller begränsar i elevers skrivande med surfplattan.
Datainsamlingen för studiens resultat är gjord genom enkäter med elever, och strukturerade intervjuer med lärare. Båda grupper inkluderades för ett bredare perspektiv på området, med stöd av Hirsh (2017), som menar att det är väsentligt att komplettera lärares åsikter, med elevernas, i skolans värld. Slutsatserna som kan dras utifrån studiens resultat, är att båda grupper har positiva respektive negativa erfarenheter av surfplattans påverkan på motivationen till skrivande. Majoriteten upplever dock att surfplattan är ett gott stöd i skrivutveckling, som vidare motiverar elever till att skriva längre texter i svenskundervisningen, i jämförelse med penna och papper. Resultatet visar å andra sidan även att surfplattan i vissa fall väljs bort frivilligt av eleverna, trots dess motiverande och medierande möjligheter till ökad motivation. Eleverna är väl medvetna om digitala verktygs negativa påverkan på deras finmotorik, vilket de menar är orsaken till att surfplattan väljs bort med jämna mellanrum. __________________________________________________________________________ Stödord: Surfplattor, motivation, skrivundervisning, digitala verktyg. __________________________________________________________________________
ABSTRACT
__________________________________________________________________________ Ivana Ladan
Tablets in teaching – An empirical study of how tablets affect pupils’ motivation to write in the
Swedish language education
Number of pages: 31 __________________________________________________________________________ How does the tablet affect pupils’ motivation to write in Swedish language education? More and more studies are being conducted about the role of digital tools in school, but there are fewer studies which focus on the digital in connection to the concept of motivation, which is an essential basis for pupils’ will to learn. Despite the complexity of the concept, it is important to examine how it appears in relation to a digital tool, specifically the tablet, which is prominent in contemporary writing education in elementary school. Furthermore, the study is based on a sociocultural perspective, with a focus on the concept of mediation, which is used here to examine what different writing tools enable or limit in pupils’ writing with the tablet.
The collection of data for the study were done through surveys with pupils, and structured interviews with teachers. Both groups were included for a broader perspective on the field, with the support of Hirsh (2017), who argues that it is essential to complement teachers’ opinions, with those of pupils, in the school context. The conclusions that can be drawn, are that both groups have positive and negative experiences with the tablet’s impact on the motivation to write. However, the majority feels that the tablet is a good support in writing development, which further motivates pupils to write longer texts in Swedish language education, in comparison to the writing tool pen/paper. On the other hand, the results also show that the tablet, in some cases, voluntarily was opted out by the pupils, despite its motivational and mediational opportunities for increased motivation. The pupils are well aware of the negative impact that digital tools have on their fine motor skills, which they mean is the reason why the tablet was not selected at regular intervals.
_________________________________________________________________________ Keywords: Tablets, motivation, writing education, digital tools.
Innehållsförteckning
INLEDNING ... 1 2. SYFTE ... 2 3. BAKGRUND ... 3 3.1STYRDOKUMENT ... 3 3.2SURFPLATTOR ... 3 3.3SKRIVUNDERVISNING ... 4 3.4MOTIVATION ... 5 4. TEORETISK UTGÅNGSPUNKT ... 5 5. METOD ... 7 5.1VAL AV METOD ... 7 5.1.1 Enkäter ... 7 5.1.2 Intervjuer ... 8 5.2URVAL ... 8 5.3GENOMFÖRANDE ... 9 5.4ETISKA ÖVERVÄGANDEN ... 10 6. RESULTAT ... 12 6.1RESULTAT AV ENKÄTUNDERSÖKNING ... 126.1.1 Val mellan surfplatta och papper/penna ... 12
6.1.2 Positiva erfarenheter av surfplattan ... 14
6.1.3 Negativa erfarenheter av surfplattan ... 15
6.1.4 Surfplattans påverkan på elevernas skrivande ... 16
6.1.5 Förslag på vidare utveckling ... 17
6.2RESULTAT AV INTERVJUER ... 17
6.2.1 Relationen mellan surfplatta och skrivande ... 17
6.2.2 Syften och användning av surfplattan ... 18
6.2.3 Erfarenheter av ökad motivation hos elever vid användning av surfplattan ... 19
6.2.4 Erfarenheter av minskad motivation vid användning av surfplattan ... 20
6.2.5 Uppfattning av surfplattans påverkan på elevernas motivation, i jämförelse med papper och penna ... 21
6.2.6 Applikationer som används i svenskundervisningen och dess påverkan på elevernas motivation ... 22
6.2.7 Fördelning av elevernas val av skrivverktyg mellan surfplattan och papper/penna .... 24
7. DISKUSSION ... 25
7.1METODDISKUSSION ... 25
7.2RESULTATDISKUSSION ... 26
7.2.1 Lärares uppfattningar om surfplattans påverkan på elevers motivation i skrivundervisningen ... 26
7.2.2 Surfplattans påverkan på elevers motivation till skrivande ... 28
7.3FÖRSLAG PÅ VIDARE FORSKNING ... 30
REFERENSER ... 31
BILAGOR ... 1
BILAGA 1.SAMTYCKESBLANKETT ... 1
BILAGA 2.ENKÄT ... 2
1
Inledning
Surfplattan har blivit ett vardagligt skrivverktyg i den allt mer digitaliserade
skolundervisningen (McEwen & Dubé, 2017). I och med att elever bör få möjligheter att använda digitala verktyg på ett kunskapsfrämjande sätt (Skolverket, 2019), är det
väsentligt att lärare gör sitt bästa för att uppdatera sig kring skrivverktyg och
implementera det i undervisningen med givande resultat. Trots att surfplattan är relativt ny i skolans värld (Juni, 2021), erbjuder den breda möjligheter och funktioner, inte minst i skrivundervisningen där den uppfattas vara ett stort stöd av både elever och lärare. En aspekt av skrivundervisningen som det å andra sidan inte har forskats mycket om, är elevers motivation och hur den påverkas av surfplattans implementering.
Blomgren (2016) menar att motivation är ett komplext begrepp i sig, med flertalet tolkningar. Eftersom begreppet dessutom saknar en egen plats i styrdokumenten (Skolverket, 2019), finns risken att det upplevs vara svårt att definiera motivationens egentliga roll och påverkan i undervisningen. Specifikt kan detta vara relevant i relation till digitala verktyg, som det inte har forskats tillräckligt kring. Enligt Diaz (2019) är det avgörande att lärare planerar sina lektioner väl, i samband med användning av digitala verktyg, för att dessa ska kunna bidra med ett positivt inflytande i elevers lärande och utveckling. Är lärare medvetna om de konsekvenser som surfplattan medför, och finns det en tanke bakom de digitala funktioner som introduceras för eleverna i
skrivundervisningen?
Under högskoleutbildningens verksamhetsförlagda utbildningar (VFU) har jag upplevt olika reaktioner hos eleverna i samband med skrivundervisningen i svenskämnet. De reaktionerna som upplevs som negativa sker oftast i situationer där eleverna ska skriva texter för hand, medan de positivare reaktionerna sammankopplas med det digitala verktyget, surfplattan. Både papper/penna och surfplattan är två skrivverktyg som erbjuds i undervisningen, men det går tydligt att märka den dominerande roll som surfplattan erhållit de senare åren. En annan fråga som jag också ställt mig är hur surfplattan motiverar elevernas vilja till lärande, specifikt vilja till skrivande?
2
2. Syfte
Syftet med denna empiriska studie är att undersöka hursurfplattan motiverar eleverna till att skriva i ämnet svenska, både ur ett elev- respektive lärarperspektiv.
Utifrån detta syfte har följande frågeställningar formulerats:
• Hur uppfattar lärare surfplattans påverkan på elevers motivation i skrivundervisningen?
3
3. Bakgrund
I det här kapitlet kommer jag först att behandla vad styrdokumenten skriver om digitala verktyg och motivation (3.1). Vidare kommer jag att redogöra för följande begrepp som är väsentliga för studien: Surfplattor (3.2), Skrivundervisning (3.3) och Motivation (3.4). 3.1 Styrdokument
I läroplanen för grundskolan (Skolverket, 2019) beskrivs digitala verktyg som ett väsentligt hjälpmedel i dagens moderna samhälle (Juni, 2021). Eleverna ska i skolan bland annat få möjlighet att använda digitala verktyg på ett sätt som främjar deras kunskapsutveckling. De ska dessutom användas i syfte att stödja elevernas estetiska uttrycksformer.
I skrivundervisningen, i årskurs 4–6, bör digitala verktyg erbjudas som ett skrivverktyg i skapandet av texter, där bland annat ord, bild och ljud samspelar med varandra. Eleverna ska ges möjlighet att ta del av de digitala verktygens olika funktioner. I samband med detta bör undervisningen även innehålla tillvägagångsätt för hur de digitala verktygen används, med målet att främja elevernas kunskapsutveckling (Skolverket, 2019). I det centrala innehållet för årskurs 4–6 (Skolverket, 2019) behandlas en undervisning som kombinerar användandet av digitala verktyg, med skrivverktyget penna och papper.
Läroplanen innehåller inte begreppet motivation. Däremot är både läroplanen och skollagen tydliga med att eleverna, i sin undervisning, ska ges möjligheten att utveckla bland annat en livslång lust att lära, samt en nyfikenhet. Dessa begrepp kan därmed ses som en underförstådd definition av begreppet (Skolverket, 2019).
3.2 Surfplattor
I det här avsnittet redogörs för den elektroniska enheten, surfplattan, i relation till elevers motivation och skrivundervisning.
McEven och Dubé (2017) skriver att det digitala verktyget erbjuder många möjligheter i jämförelse med exempelvis det vardagliga pappret. Surfplattan är i första hand lätt att handskas med, och applikationerna som är nedladdningsbara ger användaren möjligheten att vara flexibel i skrivandeprocesser. Dessa möjligheter kan vara hjälpsamma då elever ska motiveras till att skriva, eftersom olika applikationer gynnar elevers individuella
4 förutsättningar och intressen. I samband med detta skapar surfplattans olika funktioner även möjligheter för lärare att utforma en varierande undervisning, som även den gynnar elevers individualiseringar. Vidare menar McEven och Dubé (2017) att surfplattans pekskärm skapar möjligheter för eleverna att ändra det innehåll de arbetar med i enheten, genom att exempelvis ändra textform, textstorlek samt använda sin kreativitet på andra sätt. Dessa möjligheter kan bidra till ökad respektive minskad motivation hos eleverna, beroende på vilka funktioner eleverna föredrar att arbeta med i surfplattan. McEven och Dubé (2017) beskriver å andra sidan pekskärmen som en givande möjlighet för de elever som vill skriva direkt på en enhet med händerna, istället för att arbeta med papper och penna. Sammanfattningsvis erbjuder surfplattan breda möjligheter för skapande och lärande, som kan implementeras i bland annat skrivundervisningen.
3.3 Skrivundervisning
Sundgren (2013) beskriver skolan som en väsentlig aktör i främjandet av skriftanvändning och skriftspråk. Skriftanvändning har sedan långt tillbaka sammankopplats med begreppet utbildning, och skolvärlden har ett ansvar att förmedla skriftspråkskompetens och skriftspråksnormer till alla elever. Vidare menar Sundgren (2013) att en kan få förståelse för hur tätt sammankopplade begreppen skrift och utbildning är, genom att översätta det engelska begreppet literacy till svenska. Detta är komplext då literacy saknar en bokstavlig motsvarighet på svenska. Till ordet kan både läsning och skrivning, men även bildning samt skolning, förknippas (Sundgren, 2013). Eftersom utbildning och skrift binds samman i skolan, är skolan dessutom en viktig social aktör för eleverna, där normer om vad som är rätt och fel samt bra och dåligt fokuseras i undervisningen. I samband med detta diskuteras det även i skolan om vilka skrift- och textkompetenser som är relevanta i samhället och elevernas framtida liv (Sundgren, 2013). Slutligen skriver Sundgren (2013) dessutom om den tekniska delen av skrivundervisningen, som får en allt större plats i dagens samhälle. Skrift skrivet med digitala verktyg kan bland annat varieras i form av olika typsnitt, färg och storlek. Den kan även sparas digitalt för dokumentation som en sedan kan återkomma till. I Blomgrens (2016) undersökning om den digitaliserade lärmiljöns påverkan på motivation, visade det sig att både elevernas kreativitet och motivation stärks vid användandet av exempelvis surfplattor, i skrivundervisningen.
5 3.4 Motivation
Blomgren (2016) menar att begreppet motivation är komplext, med varierande definitioner och tolkningar. Trots dess komplexitet beskriver flertalet forskare det som ett åstadkommande av olika personliga mål. När begreppet placeras i ett skolsammanhang är det väsentligt att inkludera den inställning till lärande som råder i klassrummet i fråga, då denna faktor har en påverkan på elevernas motivation. I samband med detta menar Giota (2001) att motivation får olika definitioner beroende på vilken elevgrupp man frågar. Den uppfattning som en elevgrupp har om sig själv, sina lärare och undervisningen, ligger till grund för deras definition av begreppet. Begreppet bör dessutom ses ur ett större perspektiv, och inte endast utifrån det som sker i stunden. Alla elevgrupper har olika mål under olika tidpunkter, vilket i sin tur påverkar synen på motivation. Vidare diskuteras även att omotiverade elever i många fall är omotiverade då de inte ser innehållet i undervisning som relevant för deras utveckling. Det är därför väsentligt att lärare ger eleverna de motiv och förutsättningar som behövs för elevernas ökande motivation (Giota, 2001).
Slutligen skriver Blomgren (2016) att det finns få svenska studier som fokuserar på begreppet motivation i samband med elever.
4. Teoretisk utgångspunkt
Mediering är ett väsentligt begrepp inom det sociokulturella perspektivet. Vygotskijs begrepp mediering (Säljö, 2019), innebär att människan använder sig av olika redskap, det språkliga och det materiella. Det språkliga redskapet, det mentala, är kopplat till människans tankar, och vi kommunicerar genom språkliga redskap. Vidare ses alltid redskapet i ett sammanhang, en kulturell gemenskap, där det ingår som en naturlig del. Säljö (2019) beskriver det andra redskapet, det materiella, det fysiska. Vi människor använder oss utav materiella, fysiska redskap som till exempel behövs för att utöva yrken. De språkliga och materiella redskapen brukar beskrivas i relation till varandra, då de samverkar samt innehåller varandras förutsättningar. Ett gemensamt ord för sambandet mellan dessa två redskap är kulturella redskap (Säljö, 2019). I relation till detta beskriver Säljö (2015) vikten av digitala verktyg, då de är en del av den materiella värld som har inflytande på dagens barn i tidig ålder och som är en stor del av deras lärande i skolan.
6 Mediering blir relevant för studien då begreppet kan användas för att undersöka och analysera hur surfplattan påverkar elevers motivation i skrivundervisningen, samt hur lärare uppfattar elevers motivation att skriva med surfplattan.
7
5. Metod
I det här kapitlet beskrivs mitt Val av undersökningsmetod (5.1), med tillhörande underrubriker. Vidare beskrivs Urval (5.2), Genomförande (5.3) och Etiska överväganden (5.4).
5.1 Val av metod
För att få svar på mina frågeställningar om hur elevers motivation till att skriva påverkas av surfplattan, valde jag att genomföra både enkäter och intervjuer. Enkäterna genomfördes med elever och intervjuerna med lärare. Enligt Håkansson och Sundberg (2019) är det givande att kombinera olika typer av datainsamling, då det ger en helhetsbild av situationen i fråga.
Den första delen av undersökningen, som genomfördes i en elevgrupp, var enkäter. Jag valde just denna kvantitativa metod då den var mest lämplig i elevgruppen i fråga, där fler elever skulle delta. Detta val stödjs av Johannessen och Tufte (2013), som menar att kvantitativa data, specifikt frågeformulär/enkäter, skapar möjligheter att på ett lättillgängligt sätt samla in data från fler personer samtidigt.
Nedan beskrivs ytterligare varför dessa två metoder var mest lämpliga för min studie om elevers motivation i skrivundervisningen.
5.1.1 Enkäter
Enkäten bestod av nio frågor sammanlagt, åtta öppna frågor med fritext där eleverna skulle motivera sina svar och en kryssfråga med olika svarsalternativ (se Bilaga 2). En väsentlig del i utformningen av enkäten var att göra den tolkningsbar och lättförstådd för eleverna. För att säkerställa detta, byttes begreppet motivation ut till mer vardagliga synonymer, bland annat lust och roligt. Detta förhållningssätt stödjs av Johannessen och Tufte (2013), som menar att frågorna i en enkät bör formuleras på ett sätt som ger relevanta svar. Genom att byta ut motivation till synonymer som eleverna är väl bekanta med, skapade jag därmed större möjligheter för dem att genomföra sitt deltagande i enkätundersökningen. Fortsättningsvis kommer jag att använda begreppet motivation, även i de fall jag ersatt begreppet med synonymer.
8 5.1.2 Intervjuer
Utöver enkäterna med eleverna, genomfördes även strukturerade intervjuer med fyra lärare, det vill säga intervjuer där intervjuledaren utgår från en detaljerad plan med redan förbestämda frågor. Intervjun bestod av 12 frågor, indelade i fyra olika temakategorier, där alla frågor inom en kategori hade liknande tema. Det första temat inkluderade frågor om lärarnas generella synpunkter om surfplattan och skrivundervisningen. Det andra temat behandlade frågor om lärarnas egna arbetssätt med surfplattan i skrivundervisningen. Vidare innehöll det tredje temat frågor om lärarnas erfarenheter av surfplattans påverkan på elevernas motivation, både positiva och negativa erfarenheter. Slutligen handlade det fjärde och sista temat om applikationer och dess påverkan på elevernas motivation, utifrån lärarnas uppfattningar.
Frågorna var öppna och formulerade på ett sätt som gav lärarna möjligheter att utveckla sina svar. Alla 12 förbereda frågor var öppna, men det ställdes även mindre följdfrågor till lärarnas svar om något behövdes utvecklas eller om nya funderingar uppstod. Bland dessa mindre frågor kunde det uppstå ja/nej frågor, det vill säga stängda frågor.
5.2 Urval
Undersökningen inkluderar två grupper av deltagare, den första är en elevgrupp på 27 elever i årskurs 6 och den andra är fyra lärare. Detta val gjordes i hopp om att få ett så brett resultat som möjligt, där både elever och lärare bidrar med sina uppfattningar om surfplattans påverkan på motivationen.
Klassen som deltog i undersökningen hade jag haft under min senaste verksamhetsförlagda utbildning. Eftersom eleverna kände mig behövdes därmed ingen introduktion. De hade hört talas om undersökningen och vi hade redan en relation. Fördelen med att tillfråga just denna elevgrupp var min kännedom om hur de arbetade med surfplattan i undervisningen. På så sätt kunde jag bedöma om den specifika elevgruppens skrivundervisning kunde bidra till att besvara frågorna i min undersökning. Valet av denna elevgrupp baserades dessutom på situationen med Covid19. Genom att välja en klass jag haft min praktik i veckorna tidigare, istället för att besöka en ny klass, minskades risken för smittspridning.
De fyra deltagande lärarna lärde jag känna under mina verksamhetsförlagda utbildningar. De arbetar alla inom samma mindre kommun med omkring 30 000 invånare, i södra
9 Sverige. Tre av lärarna arbetar på samma skola, varav en av dem dessutom är klassföreståndare till klassen som deltog i enkätundersökningen. Den fjärde läraren arbetar på en annan skola. Innan lärarna tillfrågades att vara med i undersökningen, var det väsentligt för mig att det var lärare som undervisade i ämnet svenska, då min undersökning baseras på just skrivundervisningen i svenskämnet. Däremot var det inte av väsentlig betydelse vilken av årskurserna 4, 5 eller 6 som lärarna undervisade i, eftersom det inte lades någon särskild vikt vid detta. Av de deltagande lärarna undervisar därmed tre i årskurs 6, medan en undervisar i årskurs 5.
5.3 Genomförande
Undersökningen startade med att klassföreståndare tillfrågades om elevgruppen kunde delta i studien genom att besvara en enkät. Som tidigare beskrivet genomförde jag min verksamhetslagda utbildning i samma skola och klass, vilket underlättade processen. Det var ett givet val för mig att börja med enkätundersökningen då de deltagande eleverna är en större grupp än de deltagande lärarna, vilket i sin tur är mer tidskrävande. Vidare gav jag ut samtyckesblanketter till alla elever, som skulle fyllas i av vårdnadshavare och lämnas tillbaka inom viss tid. På grund av den rådande situationen med Covid19 kom jag överens med klassläraren att hen skulle dela ut dessa blanketter till eleverna, då det inte var nödvändigt för mig att vara på plats för detta. Blanketten inkluderade tydlig information om undersökningen, där det bland annat stod att enkäten var både frivillig och anonym. Vårdnadshavarna fick sedan underteckna blanketten. Alla elever som lämnade in blanketter, hade fått ett samtycke av sina vårdnadshavare. Sju elever lämnade inte in sina blanketter och fick därmed inte delta i undersökningen. Fem av dessa lämnade inte in blanketten i tid, medan två elever var frånvarande dagen då enkätundersökningen genomfördes. När all dokumentation med samtyckesblanketterna var färdig, kunde enkäterna genomföras. Jag inledde med att återigen beskriva undersökningen, men denna gången på plats i klassrummet för att säkerställa att eleverna helt förstått syftet med studien. Hela klassen besvarade enkäten på cirka en halvtimme. Under denna halvtimmen fick jag inga frågor om enkäten som inte verkade problematisk.
Vid analysen av elevernas enkäter numrerade jag dem först, för att lättare kunna jämföra de olika frågorna och svaren. Sedan skapade jag ett dokument i datorn, där jag skrev ned alla elevers svar på varje fråga. På så sätt fick jag en tydlig överblick över materialet. Därefter analyserade jag en fråga i taget, det vill säga att jag började med att läsa igenom
10 alla elevers svar på fråga 1, sedan alla svaren på fråga 2, o.s.v. Jag läste dessutom elevernas svar fler gånger för att försöka se vad som var gemensamt, för att utifrån det sedan kategorisera olika teman. Jag slog ihop de frågor, med tillhörande svar, som behandlade liknande svar. Det vill säga att alla frågor som exempelvis handlade om surfplattans positiva påverkan, hamnade under ett och samma tema.
Vidare fortsatte undersökningen med lärarintervjuerna, där jag först hörde av mig till lärarna via mail. Även här var jag tydlig med att deltagandet var frivilligt och anonymt. Ytterligare väsentlig information, som inte var en del av enkätundersökningen, var att intervjuerna skulle spelas in för analysarbete. Jag valde att maila fyra lärare, med antagandet att det var ett rimligt antal för att kunna besvara mina forskningsfrågor tillsammans med resultaten av elevenkäterna. Alla fyra tillfrågade lärare gav sitt samtycke till att delta. Intervjuerna genomfördes via den digitala kommunikationsplattformen Microsoft Teams, för att minska risken för smittspridning under rådande omständigheter med Covid19. Intervjuerna spelades även in via två digitala verktyg, mobiltelefon och surfplatta, för att säkerställa informationen i fall det skulle ske tekniska fel. Vid analysen av lärarnas svar, skapades även här först ett dokument där alla fyra lärares frågor och svar transkriberades. Jag inkluderade likaså ord som ”ehm” och ”paus” för att kunna se var lärarna reflekterade eller inte hade tydliga svar. Sedan analyserade jag mer noggrant en fråga i taget, för att se vad varje lärare svarat på just den specifika frågan. Med hjälp av det kunde jag jämföra och sammanfatta svaren, som sedan skrevs ned i mitt resultat under rubriker som representerade frågorna från intervjun. När jag använt viss information från det transkriberade materialet, markerade jag sedan den informationen med en grön färg, för att markera vad som redan analyserats. På så sätt minskade risken med upprepning eller skrift med samma information flertalet gånger.
5.4 Etiska överväganden
Innan forskning genomförs, är det viktigt att ta hänsyn till gällande etiska regler – informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet (Vetenskapsrådet, 2017). Dessa forskningsetiska principer är skapade för att skydda de individer som deltar i forskning Vidare beskriver Dimenäs (2016, s. 26–27) kraven mer utförligt på följande sätt:
11 1. Informationskravet: Forskaren ska informera de av forskningen berörda om den aktuella forskningsuppgiftens syfte.
2. Samtyckeskravet: Deltagare i en undersökning har rätt att själva bestämma över sin medverkan.
3. Konfidentialitetskravet: Uppgifter om alla i en undersökning ingående personer ska ges största möjliga konfidentialitet och personuppgifterna ska förvaras på ett sådant sätt att obehöriga inte kan ta del av dem.
4. Nyttjandekravet: Uppgifter insamlade om enskilda personer får endast användas för forskningsändamål (Dimenäs, 2016, s. 26–27).
Före elevenkäterna genomfördes, delades därför samtyckesblanketter (se Bilaga 1) ut till den klass som blivit tillfrågad att delta i min studie. Jag hade dessutom haft min verksamhetslagda utbildning (VFU) några veckor före studien, i samma klass, och därmed visste eleverna vem jag var. I blanketten tydliggjordes det att deltagandet var anonymt och frivilligt, samt att det insamlade datamaterialet endast skulle användas till denna studie. Slutligen inkluderas även väsentliga uppgifter om mig, det vill säga min anknytning till högskolan och mina kontaktuppgifter om vårdnadshavare skulle ha ytterligare frågor om studien.
Före intervjuerna med lärarna genomfördes, kontaktades de deltagande av mig via mail. I mailet beskrev jag kort syftet med min studie och att jag vore tacksam om de ville delta, men att det var frivilligt och anonymt. Sist förklarade jag för de deltagande att intervjun skulle spelas in som röstinspelning, varpå de fick godkänna om detta var okej eller inte. I resultatdelen i studien namnges lärarna som Lärare1 – Lärare4. Detta stödjs av Dimenäs (2016) som skriver att deltagare bör ha påhittade namn, för att undvika identifikation av personer. På så sätt säkerställs även deltagarnas anonymitet.
12
6. Resultat
I det här kapitlet besvaras frågeställningarna (se Syfte 2.) genom en redovisning av resultaten från enkäterna (6.1), med tillhörande underrubriker. Därefter kommer frågeställningarna dessutom besvaras genom en redovisning av resultaten från intervjuerna (6.2). Alla nämnda rubriker utgår från skrivande i samband med motivation.
6.1 Resultat av enkätundersökning
I denna enkätundersökning deltog 19 elever i en årskurs 6, alla från en och samma klass. För att kunna redovisa resultaten på ett så tydligt sätt som möjligt, kommer det att göras utifrån olika teman, som är kopplade till frågorna och svaren i enkäten. Svar som är lika varandra och som bidrar med samma underlag till undersökningen, kommer att beskrivas under ett och samma tema. De teman som enkätresultaten placeras under är: val mellan surfplatta och papper/penna, positiva erfarenheter av surfplattan, negativa erfarenheter av surfplattan, samt förslag på vidare utveckling. Det resultat som presenteras i dessa teman baseras på enkätfrågor där eleverna skulle förklara och motivera sina erfarenheter i text. Slutligen fanns även en kryssfråga i enkäten, som redovisas som ett eget tema i resultatet.
6.1.1 Val mellan surfplatta och papper/penna
Då surfplattan ingår i en stor del av dagens undervisning i grundskolan, ville jag inkludera frågor där eleverna fick beskriva vilket skrivverktyg de tycker om att använda sig av när de skriver. Det vill säga vilket medierande redskap som motiverar dem till att skriva. Detta för att få en tydligare bild om eleverna föredrar surfplattan för att den används i skolan, eller för att de personligen föredrar den av olika orsaker. På frågan om eleverna hade valt att skriva en text på en svensklektion med surfplatta eller papper och penna, valde 12 elever, av 19, att skriva med surfplatta, majoriteten av klassen valde det digitala verktyget. Fyra elever valde att skriva med papper och penna, och tre elever skrev att det inte spelar någon roll eller att valet beror på vilket mående de har dagen i fråga. Den elev som skrev om måendet menade att den ibland känner för att skriva på surfplattan och ibland för hand. Nästan alla 12 elever som valde surfplattan som hjälpmedel, skrev att den underlättar deras skrivande eftersom de inte får ont i handen, som de får vid skrivandet med papper och penna. Eleverna skrev bland annat att ”På iPaden blir det inte lika jobbigt i händerna”
13 (Elev3) och ”Jag väljer iPaden, för jag blir så trött i handen när jag skriver på papper” (Elev5).
Andra orsaker som beskrevs var att man inte behöver tänka på hur man skriver, eftersom handstilen inte blir synlig. Dessutom är det enkelt att gå tillbaka och ändra i texten om man skrivit fel eller vill utveckla den. Det sistnämnda menar eleverna är betydligt komplexare att göra vid skrift med papper och penna, som kan exemplifieras med följande: ”Man kan ändra snabbare” (Elev2), ”Man kan gå tillbaka och ändra” (Elev6) och ”Lättare att sudda” (Elev8).
Slutligen svarade en elev att hen väljer surfplattan då hen är van vid den. De fyra elever som istället valde alternativet papper/penna, visade på mer variation och skillnader i sina svar, i jämförelse med eleverna som valde surfplattan, där förklaringarna var lika. Elev2 skriver ”Skriva för hand eftersom jag inte får sitta vid skärmen länge eftersom jag ska få glasögon. Och det är skönare att skriva med papper och penna”. Elev4 skriver istället ”Jag väljer nog papper och penna, det är enklare att skriva med”. Ett tredje exempel på variation i svaren visar Elev17 genom att skriva ”Papper och penna, eftersom jag bara gör en massa stavfel med iPaden. Medan när jag skriver för hand så kommer min hand ihåg hur man stavar”.
Dessa elever valde att skriva för hand eftersom de enligt dem gör mer stavfel på surfplattan än med papper och penna, bekvämare att skriva för hand samt att det är enklare. En elev svarade att hen inte vill sitta mycket vid en digital skärm då den ska få glasögon, och att det därför är grunden för hens val av verktyg.
Vidare fick eleverna en generell fråga där de skulle svara på när de tycker det är roligt att skriva i skolan. Även om frågan inte inkluderar eller visar på några verktyg, svarade fem elever av 19 att de tycker att det är roligt att skriva när de får skriva på surfplattan. Resterande 14 elever svarade att det är roligt att skriva i skolan när de får skriva berättelser, faktatexter, eller tillsammans med andra. Av de elever som skrev berättelser, var det en jämn fördelning mellan att skriva med surfplatta och papper/penna.
Slutligen, inom detta tema, fick eleverna besvara om de tycker det är roligare att skriva med surfplatta eller papper och penna, när de skriver läxor hemma. Som tidigare nämnts valdes frågor som denna för att jag ville få syn på om eleverna gör vissa val utifrån det de
14 är vana vid i skolan, eller om de gör det utifrån sin egen genuina vilja, som därmed kan visa på en slags motivation.
När det gäller frågan om att skriva hemma, föredrar majoriteten att använda papper och penna, istället för surfplattan som dominerade vid skrivandet i skolan. Av 19 elever, väljer 11 att skriva för hand, sju att skriva med surfplatta, och en elev väljer att inte svara på frågan. Eleverna menar att de blir motiverade till att skriva läxor hemma när de skriver med papper och penna, då de blir mer fokuserade och kan träna på att förbättra sin handstil. Tre av eleverna tycker även det är roligare för att de har möjligheten att måla eller rita på pappret samtidigt som de skriver. Fler beskrivningar som inkluderas är att det är enklare för hand och att eleverna är vana vid det då deras vårdnadshavare använt samma skrivverktyg till läxor när de var yngre.
6.1.2 Positiva erfarenheter av surfplattan
Under detta tema har jag valt att sammanfatta de frågor som berör fördelarna med surfplattan i samband med skrivandet, det vill säga de funktioner på surfplattan som motiverar eleverna till att skriva texter. Här inkluderas även applikationer som bidrar till motivation.
De två mest förekommande svaren bland eleverna var att surfplattan innehåller autokorrigering som hjälper dem med stavningen när de skriver texter, och att det är enkelt att gå tillbaka i texten och ändra text eller utveckla. Detta i sin tur gör att det blir roligare för eleverna att skriva, då de får stöd i sitt skrivande som inte är lika lättillgängligt när man skriver med papper och penna. ”Man kan ändra saker lätt, snyggare, inte lika jobbigt” (Elev3).
De skriver dessutom att autokorrigeringen hjälper dem på så sätt att de inte behöver tänka på stavningen av ord. Ett tredje, även det vanligt, svar som eleverna skriver är att de inte får ont i handen när de skriver på surfplattan. En mindre grupp på två elever skriver att de hinner skriva ned allt de tänker, då det går snabbt att skriva, och att det är roligt att klicka på surfplattan.
Pages är den applikation som används till att skriva texter, under majoriteten av lektionerna, eftersom det inte finns många andra alternativ på skolan. Däremot finns ytterligare applikationer som eleverna får välja mellan, men som även används till annat
15 utöver skrivandet. Mot denna bakgrund valde jag att inkludera en fråga som berör applikationer och dess påverkan på deras motivation till att skriva. 16 av 19 elever valde Pages som den applikation de tycker om att skriva texter på, resterande valde Keynote. Det framgår tydligt i elevernas svar att det är möjligheterna till kreativitet och variation som gör att de blir motiverade till att skriva via just dessa applikationer. De 16 elever som valde Pages, skriver att de gillar den applikationen för att man bland annat kan välja olika färger, storlekar och stilar på sin text. Det är dessutom en simpel och lätthanterlig applikation, där man tydligt kan se hur många ord man har skrivit. De tre elever som valde Keynote, beskriver likt de andra eleverna att det som är motiverande är möjligheterna till variation och skapande. Dessa elever nämner däremot skapandet med bilder som det roliga. De menar att de blir mer motiverade till att skriva när de får kombinera text och bild.
6.1.3 Negativa erfarenheter av surfplattan
Under detta tema har jag valt att sammanfatta de frågor som berör nackdelarna med surfplattan i samband med skrivandet, det vill säga de faktorer på surfplattan som kan hindra elevernas motivation till att skriva.
10 av 19 elever skriver att en nackdel med att skriva texter på surfplattan är autokorrigeringen, trots att majoriteten av eleverna i de föregående frågorna svarade att den motiverar dem till att skriva. Därmed inkluderas autokorrigering även i den negativa kategorin. De 10 eleverna menar att de inte lär sig på samma sätt eftersom autokorrigeringen ändrar ord åt dem och då utvecklar de inte sin stavning på egen hand. De nämner också att när de skriver ord som surfplattan inte känner igen, skriver autokorrigeringen automatiskt det ord som är mest likt det ordet som söks, vilket i de flesta fall blir fel ord. Andra exempel som beskrivs är att eleverna får ont i huvudet, ögon och nacke när de skriver på surfplattan. Ytterligare exempel på elevsvar är ”Autokorrekt är bra, men det hjälper inte en att lära sig stava” (Elev8) och ”Lär mig inte vissa ord eftersom surfplattan skriver åt en” (Elev15).
Sammanfattningsvis är det tydligt att eleverna är väl medvetna om den negativa påverkan som autokorrigeringen i surfplattan har på just finmotoriken. Deras svar visar att det är blandade åsikter, vilka även varierar från situation till situation.
16 6.1.4 Surfplattans påverkan på elevernas skrivande
En av frågorna i enkäten var en kryssfråga, där eleverna skulle kryssa i olika påståenden om de stämmer utifrån deras egna erfarenheter med surfplattan. Det var möjligt att kryssa i flera alternativ. Frågan löd: När jag använder surfplattan till att skriva texter får jag lust till att…Under frågan fanns sju olika svarsalternativ att välja mellan (se Bilaga 1), dessa redovisas i stapeldiagrammet nedan (Diagram 3). I diagrammet redovisas även elevernas sammanfattade svar.
Diagram 3 Surfplattans påverkan på elevernas skrivande
Resultatet visar tydligt att användningen av surfplattan motiverar eleverna till att använda just sådana funktioner som är tillgängliga i större utsträckning på det digitala verktyget, än via papper och penna. De två svarsalternativ som flesta elever kryssade i är att surfplattan motiverar dem att gå tillbaka och göra ändringar i sin text, samt att de kan skriva snabbare. Två funktioner som självfallet är tillgängliga via papper och penna, men med en större komplexitet än om det görs på surfplattan eftersom det kräver helt andra aktiviteter.
17 6.1.5 Förslag på vidare utveckling
I enkäten fick eleverna även möjlighet att skriva förslag på sådant som kan utvecklas, för att just öka deras motivation till att skriva. 7 av 17 elever hade inget specifikt att skriva, då de tyckte att det var bra som det var. Resterande elever visade, som i de föregående frågorna, att möjligheter till kreativitet är en positiv och avgörande del för deras motivation, samt vilja, att skriva. Dessa elever menade att man kan använda emojis, göra något roligt med texten, skapa fler typsnitt, lyssna på musik samtidigt och måla passande bilder. En elev kom även med förslaget att man själv ska få välja vad man ska skriva texter om, utan några begränsningar.
6.2 Resultat av intervjuer
I följande avsnitt kommer resultatet av lärarintervjuerna att redovisas, där fyra lärare deltog. Lärarna benämns i denna del som Lärare1, Lärare2, Lärare3 och Lärare4.
Jag har valt att redovisa lärarnas svar under rubriker som representerar de frågor som ställdes under intervjun. I intervjun ställdes tolv samma frågor till alla lärare (Bilaga 3), men dessa frågor har nu reducerats till sju. Detta har gjorts då några frågor och svar gick in i varandra, medan andra inte gav svar på de frågor som ställs i studien.
6.2.1 Relationen mellan surfplatta och skrivande
Som en introduktion i intervjun, började jag med att fråga hur de personligen definierar förhållandet mellan surfplattan och skrivandet. Denna utgångspunkt är till god hjälp för senare tolkning, eftersom deras förhållningssätt har betydelse även för kommande frågor. Lärare1 och Lärare3 ser i första hand både för- och nackdelar med surfplattan i skrivundervisningen, där Lärare1 menar att det uppfattas positivt av eleverna att kunna gå tillbaka i sina texter och ändra innehåll, medan Lärare3 menar att surfplattan visar positiv påverkan på elevernas motivation. Den nackdel som båda nämner är att surfplattan hindrar elevernas skrivutveckling, däribland finmotoriken. Lärare2 förknippar istället förhållandet mellan surfplattan och skrivandet till begreppet hjälpverktyg, då hen menar att surfplattan är både hjälp och stöd i elevernas skrivutveckling. Lärare4 arbetar kontinuerligt med STL (skriva sig till lärande) och menar därför att relationen mellan surfplattan och skrivandet är stark i undervisningen.
18 6.2.2 Syften och användning av surfplattan
Likt den föregående frågan, ställdes även denna fråga i syfte att få en inblick i hur surfplattan används i de deltagande lärarnas skrivundervisning. Alla fyra lärare svarade att den används nästintill varje svensklektion. Den används i det generella arbetet, men framförallt i samband med skrivandet. Vill eleverna däremot skriva för hand, får de självfallet göra det, men Lärare2 menar att det i hens klass vanligen handlar om fyra elever, av 27, som hellre vill skriva för hand än på surfplattan.
Vidare, vad gäller syftet med användningen av surfplattan i skrivundervisningen, nämner både Lärare1 och Lärare2 begreppet ”lättare”, där de menar att surfplattan underlättar undervisningen på olika sätt. Den skapar möjligheter för eleverna att redigera sina texter och gå tillbaka och ändra, samt att den underlättar arbetet med inlämningar för läraren genom att få material skickat digitalt till sig. Det som däremot nämns som den största vinsten enligt dessa två lärare, är att surfplattan underlättar för elever som har komplikationer med finmotorik. Surfplattan underlättar dessutom för läraren, då majoriteten av elevernas handskrivna texter anses vara svårlästa. Lärare1 beskriver tillståndet på följande sätt:
Det är lättare för mig att läsa deras texter på surfplattan. Visst, hade de skrivit mycket mer för hand, då hade kanske vissa haft lite bättre handstil än vad de har. För nu kan man ibland känna att det är väldigt jobbigt att läsa en text på grund av handstilen, för att de skriver så illa (Lärare1).
På liknande sätt svarar Lärare2:
Och sen då all denna handstil som inte övas på så mycket längre, så det är många som har handstil som är (ohörbart) och det är jobbigt att läsa och se det grammatiska, se meningsuppbyggnaden. Det är för svårt att tyda texten (Lärare2).
Enligt Lärare4 är syftet att skapa möjligheter för alla elever att utvecklas och lyckas. Slutligen menar Lärare3 att syftet med surfplattan i hens skrivundervisning är att motivera eleverna, då hen uppfattar surfplattan som mer motiverande än papper och penna. Hen beskriver denna motivation med följande:
Och sen sprids den här motivationen, tycker jag. Bara en blir inspirerad så bollar det…det är ju så med allt, vilket ämne du än har, att fler lockas med.
19 Så det har blivit en sån trend i min klass just nu, att det är liksom där man jobbar (Lärare3).
Sammanfattningsvis visar ovanstående att det finns olika anledningar till när användningen av surfplattan bidrar till ökad motivation i skrivundervisningen.
6.2.3 Erfarenheter av ökad motivation hos elever vid användning av surfplattan
Alla fyra lärare svarar att eleverna blir mer motiverade av att skriva vid användning av en surfplatta, däremot ges svaret med en viss skillnad i övertygelse. Tre av lärarna svarar relativt snabbt och tydligt att eleverna blir motiverade, medan en lärare, Lärare1, visar tecken på reflektion.
Jag kan ju…se det ibland om man tänker sig så här...de elever som kanske skriver mycket, att...de är motiverade att skriva mycket för det går mycket lättare att skriva på surfplattan, för handen blir inte lika trött som att skriva för hand. Men de här som är negativa till skrivandet och som inte är så intresserade…där märks det inte så mycket. Jo, i och för sig…de har nog lite lättare att skriva på surfplattan än för hand (Lärare1).
Lärarens reflektion tyder på att motivationen inte visar sig direkt och tydligt hos alla elever i hens klass. Läraren ändrar sina svar och säger slutligen att hen ändå uppfattar surfplattan som motiverande och intresseväckande, även för de elever som vanligtvis är emot skrivande. Trots att dessa elever inte skriver mycket text, menar läraren att de hade skrivit mindre för hand. De andra tre lärarna som var säkra i sina svar, menar att den höjda motivationen syns genom att eleverna skriver längre texter, de protesterar inte lika mycket som vid skrift för hand, och det går snabbare för dem att skriva. Lärare2 uppfattar dessutom en skillnad mellan pojkar och flickor i klassen. Hen menar att surfplattan har en större påverkan på pojkarnas motivation, då de har svårare med finmotorik och finner gott stöd i surfplattan. Lärare2 beskriver situationen, på följande sätt:
Ja, pojkarna framförallt, för de orkar inte skriva för hand. Jag tror att de har grejat så lite med finmotoriken, så att för dem är det ett jätteprojekt. Det tar så mycket energi bara att ta fram bokstäver. Och många utav de här killarna har ju svårt med fantasi ändå, och då blir det i alla fall ett hinder mindre att få skriva på plattan (Lärare2).
20 Sammantaget visar ovanstående att alla fyra lärare har erfarenheter av att surfplattan ökar elevernas motivation, dock är inte alla lika övertygade i sina svar och ger olika exempel på vad som bidrar till elevernas motivation.
6.2.4 Erfarenheter av minskad motivation vid användning av surfplattan
Två av fyra lärare svarar att de inte har erfarenhet av att surfplattan påverkar elevernas motivation till att skriva, negativt. En av dessa lärare visar dock en viss osäkerhet i sitt svar. Detta märks specifikt i detta uttalande:
Nej, det tror jag inte. Nej…det skulle i sådana fall vara de här fyra typ, som vill skriva för hand om jag säger, ”nej, jag vill ha paddan”. Kanske en liten suck, men de gör ju det (Lärare2).
I detta svar märks ovissheten genom att läraren svarar med orden ”det tror jag inte” och ”typ”, vilket kan indikera att en inte är fullständigt säker. Lärarens slutgiltiga svar blir att hen inte uppfattar någon större skillnad, och att surfplattan inte påverkar motivationen negativt.
De andra två lärarna menar att de istället har erfarenhet av att surfplattan har en negativ påverkan på elevernas motivation till att skriva. Båda lärarna uttrycker detta med en säkerhet i sina svar.
Har man en iPad, då är det så lätt hänt att man hittar på något annat. Så slipper man göra uppgiften egentligen. Så på det viset är det ju negativt. Att då blir uppgiften kanske inte gjord. För att…alla har iPads uppe och man ser inte riktigt vad alla gör, och då kan det ju vara någon som…spelar spel eller gör något sånt där, istället för att göra sin uppgift (Lärare1).
Lärare1 menar att det är lätt hänt att eleverna emellanåt gör sådant som de inte ska göra på surfplattan, som till exempel att spela spel. Läraren säger att de eleverna därmed lägger sin motivation på det istället. Likt Lärare1, menar även Lärare3 att det är lättillgängligheten till andra applikationer och funktioner, som gör att surfplattan har en negativ påverkan på elevernas motivation att skriva. Lärare3 tillägger däremot att denna påverkan syns som tydligast på de elever som vanligtvis är okoncentrerade i undervisningen. Läraren beskriver situationen på följande sätt:
Först går det lätt att skriva och sen blir det liksom stopp. Och då är det så lätt vid det här steget att gå från att skriva till att plocka bort och sedan helt
21 plötsligt så har man något roligt på plattan liksom. Sitter man då också, och man är ensam lärare, och de ska vänta på mig en stund, då kliar det i fingrarna att kunna låta bli allt annat som är roligt på de där iPaden (Lärare3).
Den fjärde läraren, Lärare4, har inte erfarenhet av att surfplattan påverkar motivationen negativt. Enligt Lärare4 ser eleverna för det mesta endast fördelarna med surfplattan, då eleverna idag är vana vid arbete med surfplattan.
6.2.5 Uppfattning av surfplattans påverkan på elevernas motivation, i jämförelse med papper och penna
Alla fyra lärare svarar att skrivverktygen surfplatta och papper/penna inte har samma påverkan på elevernas motivation, det vill säga att någon av dessa två har en större påverkan än den andra. I detta fall svarar alla deltagande lärare att surfplattan har en större påverkan. Däremot är inte alla lika övertygade i sina svar. Lärare1 uttrycker sig mer reflekterande:
Nej, jag tror inte det. Papper och penna…det är nog lite så att det ibland kanske…det är lite tråkigare att tänka sig ett papper och penna, att det är…det är jobbigt att skriva. Så att där kanske man inte hittar motivationen på samma sätt. Medan ska man skriva på iPaden, lite lättare, det går smidigare, finns någonting som rättar fel om man har det på autokorrigering eller någonting sånt där…sådana grejer. Så att…jag tror inte att de har samma motivation med papper och penna (Lärare1).
Lärare1 visar tecken på att hen inte är helt övertygad genom att ta pauser och reflektera, samt att hen använder ord som ”jag tror inte det” och ”kanske”. Trots viss osäkerhet kommer läraren, efter reflektion, fram till ett svar som visar på att motivationen ändå inte är densamma vid användning av de två olika verktygen. Hen menar att papper och penna upplevs vara tråkigare, medan surfplattan inkluderar funktioner som gör det mer motiverande att skriva.
De tre andra lärarna svarar med säkerhet att surfplattan motiverar eleverna mer. Lärare3 beskriver det exempelvis på följande sätt:
Ja, i min klass just nu. Jag vet inte om det är så överallt liksom. Men hos mig är det just nu i alla fall. Särskilt de här killarna som sliter lite i skolan. Det är framförallt killar som har det lite bekymmersamt med att skriva, och…det finns ju undantag givetvis, men många tjejer har ju lättare för papper och penna liksom. I alla fall är det så hos mig just nu (Lärare3).
22 Lärare 3 menar att hen specifikt ser skillnad i motivationen hos de killar som sliter i skolan och kommer därmed även in i en genusdiskussion. Vidare menar hen att flickor har det lättare för papper och penna i hens klass, vilket även gör att motivationen inte ändras mycket där. Flickorna skriver vad som är i uppgift att skrivas, oavsett, medan pojkarna reagerar starkare beroende på vilket skrivverktyg som ska användas.
Lärare2 och Lärare4 är även de säkra i sina svar med att papper och penna inte har samma påverkan på elevernas motivation till att skriva, som surfplattan har. Däremot ger de båda korta svar på frågan: ”Det är lättare med surfplattan” (Lärare2) och ”Nej, men de skriver så fruktansvärt sällan med papper och penna” (Lärare4).
Sammanfattningsvis upplever alla fyra lärare i slutändan att surfplattan är det skrivverktyg som ökar elevernas motivation som mest.
6.2.6 Applikationer som används i svenskundervisningen och dess påverkan på elevernas motivation
Alla fyra lärare använder Pages i sin skrivundervisning, till att skriva texter. Tre av fyra lärare uppfattar inte applikationen som specifikt motiverande för elevernas skrivande. ”Mest är det ju Pages jag använder när det gäller att skriva, det är ju den applikationen vi egentligen har där man kan skriva ordentligt” (Lärare1). Läraren menar att Pages är en av få applikationer som används till skrivande, vilket gör det svårt att jämföra med andra applikationer och då avgöra om den är motiverande eller inte. Även Lärare4 beskriver det på liknande sätt: ”Det är väl Pages som de skriver mest i. Ja, det är nog alltid det. Just när de skriver texter så är det Pages vi använder” (Lärare4). Vidare menar Lärare4 att applikationen inte visat sig vara specifikt motiverande för elevernas skrivande.
Lärare1 menar att det är svårt att avgöra om Pages är motiverande då det är den enda applikation som används till att skriva längre texter. Även Lärare4 visar i sitt svar att Pages är den enda applikation som används när de skriver texter, utan någon vidare påverkan på elevernas motivation. Den tredje läraren som inte heller uppfattade Pages som motiverande, svarar ”Vi använder ju Pages, om du nu tänker så. Det är det enda de skriver i, vi skriver i Pages” (Lärare3). Vid vidare fråga om läraren upplever Pages som motiverande för elevernas skrivande, svarar hen ”Det är ju som ett vanligt papper och penna” (Lärare3). Läraren likställer Pages med ett vanligt papper och penna, och menar att det är en förklaring på varför applikationen i sig inte påverkar motivationen.
23 Vidare nämner Lärare1 och Lärare2 andra applikationer som även de, vid vissa specifika tillfällen, används i hela elevgruppen till skrivande. De två applikationer som beskrivs är Piccollage och Keynote. Lärare1, som inte upplevde Pages som motiverande för eleverna, upplever däremot motsatsen med Piccollage:
Sen vet jag att jag någon gång har använt...när man har haft någon uppgift att göra annonser och sådana grejer, då använde jag ju Piccollage till det. Och det tyckte eleverna i och för sig var kul, att kunna ha lite bilder och text och allt möjligt sådant där (Lärare1).
Även Lärare4 upplever liknande med Piccollage, men likaså med Keynote:
Roligast tycker de ju är Piccollage och Keynote. Det tycker de är jätteroligt. Särskilt Piccollage, men då är det mer bild där. Men Keynote när de ska hålla presentationer, det tycker de är ganska kul med alla effekter och sådär (Lärare4).
Både Lärare1 och Lärare4 beskriver här ovanför de nämnda applikationerna som motiverande för att de ger möjligheter för eleverna att vara kreativa, med bland annat bilder och effekter. Det vill säga att kunna kombinera texten med annat. Däremot fortsätter Lärare4 med att beskriva hur denna motivation syns, med fokus på Keynote, och nämner då ytterligare bildernas värde i undervisningen. ”På reaktionen är ju jättetydligt, för de blir ju glada om jag säger att de ska jobba i det” (Lärare4). Läraren får en följdfråga om hen upplever att eleverna tycker det är kul att skriva när de får ta in annat i skrivandet, som exempelvis bilder, och svarar då på följande sätt:
Säkert, ja. För då blir det inte så tungt på något vis. De elever som tycker det är lite jobbigt, då blir det lite kul för de liksom. Och det faktum är att om jag hade sagt ”vi ska skriva för hand och måla bilder till det”, samma barn som tycker det är jobbigt att skriva tycker att det är jobbigt att måla och rita. För de har inte finmotoriken, och då hjälper det ju inte att det är bilder till (Lärare4).
Lärare4 menar därmed slutligen att det inte är bilder överlag som är det motiverande, utan bilder i själva surfplattan. Skulle eleverna få i uppgift att rita bilder till text för hand, hade de elever som tycker det är jobbigt att skriva med papper och penna, inte blivit motiverade av att rita bilder heller.
24 6.2.7 Fördelning av elevernas val av skrivverktyg mellan surfplattan och papper/penna
Tre av fyra lärare ger ett tydligt svar på frågan, med kompletterande information om hur dessa val fördelas bland eleverna. Dessa tre lärare menar att surfplattan är det dominerande valet i majoriteten av skrivtillfällena. Endast några få elever väljer papper och penna framför surfplattan som skrivverktyg när texter ska skrivas.
Lärare2 svarar kort att fyra elever, utav 28, väljer papper och penna. Resten väljer surfplattan. Vidare svarar Lärare3 att i hens klass väljer fem elever att skriva för hand, och 15 väljer att skriva på surfplattan. Hen menar dessutom att de fem som väljer papper och penna endast är flickor. Vidare får lärarna besvara om eleverna som väljer att skriva för hand hade reagerat eller suckat om de hade behövt skriva på surfplattan istället. ”Nej, men på andra hållet blir det ju väldigt mycket suckande” (Lärare3). Även Lärare4 upplever liknande, då hen menar att den elev som föredrar papper och penna inte hade suckat om hen behövt skriva på surfplattan. Men om det däremot hade varit tvärtom, att de som föredrar surfplattan hade behövt skriva för hand, svarar läraren att det hade uppstått reaktioner.
Båda lärarna diskuterar elevernas reaktioner, och menar att de elever som föredrar papper och penna inte suckar om de behöver byta till surfplattan. Däremot suckar de elever som föredrar surfplattan, när de behöver byta till papper och penna. Lärare3 diskuterar dessutom utifrån ett genusperspektiv, då hen nämner att det endast är flickor som föredrar att skriva för hand. Vidare tillägger Lärare4, likt de andra två lärarna, att hela hens klass väljer surfplattan som skrivverktyg, förutom någon enstaka elev som väljer papper och penna.
Lärare1 är den, av alla fyra lärare, som menar att hen inte kan ge någon tydlig fördelning då det beror på vad syftet med texten som eleverna skriver är. Läraren beskriver det på följande sätt:
Ehm…jag vet faktiskt inte. Sen är det nog lite så här att vad är syftet med texten? För vi har nu skrivit en bok, då är ju syftet att det ska bli just en bok. Då är det ju egentligen svårare att få till den bra om det är handskrivna randiga papper (Lärare1).
Läraren menar därmed att det som är syftet med texten, kan motivera elevernas val av skrivverktyg. Skriver eleverna en bok, kommer majoriteten att välja surfplattan då det är ett passande verktyg för en text i bokform.
25
7. Diskussion
I följande avsnitt behandlas först rubriken metoddiskussion (7.1), där undersökningens metoder och tillvägagångsätt diskuteras. Därefter följer rubriken resultatdiskussion (7.2) och slutligen presenteras förslag på vidare forskning (7.3).
7.1 Metoddiskussion
Min ursprungliga tanke var att enbart fokusera på en grupp deltagare, lärargruppen, då jag fann det intressant att undersöka hur vuxna i min framtida yrkesroll ser på användandet av surfplattan i skrivundervisningen, eftersom jag själv står där inom en snar tid med samma roll. I det fallet hade jag behövt utöka antalet deltagare för att samla in tillräckligt med data, istället för fyra som det slutligen blev. Efter en reflektion insåg jag å andra sidan att det vore intressant att även inkludera elevernas upplevelser och erfarenheter, då det är de som är de faktiska användarna av surfplattan i skrivundervisningen. Det är deras motivation till skrivande som undersöks i studien. Detta stödjs av Hirsh (2017) som menar att elevers åsikter är väsentliga i skolans värld, där de ska få möjlighet att inkluderas. Med detta som grund var det en självklarhet för mig att inkludera båda grupper och samla in en bredare data. Vidare skriver även Hirsh (2017) att eleverna ska få möjligheten att påverka den undervisning de befinner sig i, vilket kan knytas till enkäterna, som bland annat behandlade frågor om elevers förslag på framtida utveckling av den digitala skrivundervisningen. Det var med andra ord väsentligt för mig att även få med elevernas röster.
I intervjuundersökningen med lärarna insåg jag att det i vissa intervjuer var svårt att vara distanserad från egna kommentarer och åsikter, speciellt då jag kände alla fyra deltagande lärare sedan tidigare. Vid några tillfällen skedde det att jag svarade med orden ”intressant” eller ”ja, precis” som svar på lärarnas formuleringar. Dessa kommentarer behöver inte innebära att jag höll med det som lärarna sa, utan snarare att det är den typ av svarskommentarer som en är van vid i vardagssamtal och att det därför sker per automatik. Kommentarer som dessa bidrar å andra sidan till att jag som intervjuledare distanseras från min neutrala roll i intervjun. Med detta som grund hade det varit ett alternativ att intervjua obekanta lärare, för att enklare hålla sig till sin neutrala roll som intervjuledare.
Slutligen kan även urvalet diskuteras utifrån ovanstående beskrivning. De elever och lärare som tillfrågades om att vara med i studien, var på något sätt kopplade till två av mina fyra
26 genomförda verksamhetsförlagda utbildningar. Det underlättade processen för mig att tillfråga personer som jag kände sedan tidigare, då jag var relativt säker på att de ville delta i studien. Å andra sidan innebar det att jag inte kunde kontrollera vilken årskurs varken eleverna eller lärarna tillhörde. På grund av detta val, blev de deltagande en klass i årskurs 6, tre lärare i årskurs 6, och en lärare i årskurs 5. Nu i efterhand hade det varit intressant att undersöka surfplattans påverkan på elevers motivation även i årskurs 4, då skrivundervisningen möjligtvis skiljer sig mellan de två årskurserna.
7.2 Resultatdiskussion
Syftet med undersökningen var att, genom enkäter och intervjuer, undersöka hur surfplattan motiverar eleverna till att skriva i ämnet svenska. Resultatet av undersökningen har visat blandade uppfattningar, från både elever och lärare. Dock visar majoriteten av resultatet att surfplattan påverkar elevernas motivation till att skriva, mer än vad papper och penna beskrivs göra. För att vidare kunna redovisa om syftet med undersökningen har uppnåtts, kommer frågeställningarna här nedanför att diskuteras med hjälp av resultatet och teoretiska utgångspunkter.
7.2.1 Lärares uppfattningar om surfplattans påverkan på elevers motivation i skrivundervisningen Deltagande lärare har visat skilda och intressanta uppfattningar vad gäller surfplattans påverkan på elevernas motivation i skrivundervisningen. Lärarnas svar angående surfplattans generella roll i undervisningen tyder på att eleverna ser det digitala verktyget som en naturlig del i undervisningen. Surfplattan används i en kontext där den blivit en naturlig del i sammanhanget (Säljö, 2019). Det visar sig även att denna naturliga roll som surfplattan har, har en ytterligare påverkan på motivationen, enligt studiens resultat. Surfplattan och de utbud av applikationer den medierar (Säljö, 2019) är i många fall det vanligaste tillgängliga redskap eleverna använder för att utveckla skrivandet. Detta kan förklara varför vissa av lärarna har svårt att uppfatta och jämföra surfplattans roll med andra, mindre använda, skrivverktyg eller olika applikationer. Vidare är det även ett exempel på att användning av surfplattan har blivit en vana för eleverna, de vet automatiskt att den ska användas vid skoluppgifter och de ser den som ett tryggt skrivverktyg. Detta kan därför ha inflytande på hur eleverna ser på surfplattans påverkan på motivationen. När det kommer till surfplattans positiva och negativa konsekvenser på elevernas motivation, svarar alla fyra lärare att de upplever att eleverna blir mer motiverade till att
27 skriva när de skriver på surfplattan i skrivundervisningen. Å andra sidan är lärarna ändå väl medvetna om exempelvis autokorrigeringens negativa påverkan på elevernas finmotorik. De menar att det digitala skrivverktyget på så sätt riskerar att mediera ett problem i och med att autokorrigeringens funktion tar över, eller att eleverna inte vet hur de ska hantera den. Det är svårt att läsa elevernas handskrivna texter då deras finmotorik är mindre utvecklad. Trots att lärarna upplever surfplattans autokorrigering som ett hinder, anser de samtidigt att surfplattan är ett motiverande hjälpmedel i situationen, då det är ett stöd för de elever som just har problematik med finmotoriken. Den underlättar deras arbete, likaså som den underlättar för lärarna som ska läsa och bedöma texterna. Detta är ett exempel på att motivation är ett komplext begrepp som definieras olika i olika sammanhang. Det som är motiverande i ett sammanhang, kan uppfattas annorlunda i annat. Motivationen blir med andra ord inte entydig, vilket både Blomgren (2016) och Giota (2001) diskuterar.
Alla lärare har någon gång under intervjuernas gång beskrivit surfplattan som någon form av hjälpmedel eller givande verktyg, i jämförelse med papper och penna. Lärarna menar att surfplattan medierar möjligheter som inte är lika lättillgängliga, eller i vissa fall omöjliga, med papper och penna. Detta överensstämmer med McEven och Dubé (2017) resonemang angående det digitala verktygets breda innehåll i jämförelse med ett papper, där surfplattan är lätthanterbar och medierar möjligheter till flexibilitet samt kreativitet. Lärarna upplever mer positiva reaktioner hos eleverna när de får i uppgift att skriva på surfplattan, än med papper och penna. I och med att surfplattan är det skrivverktyg som används i majoriteten av skrivundervisningen, skulle det å andra sidan kunna tyda på att det är kontexten som ett skrivverktyg sätts in i, som påverkar elevernas reaktioner och uppfattningar. Vilket sedan även påverkar motivationen (Giota, 2001). Om eleverna ständigt gör roliga och inspirerande uppgifter på surfplattan, men mindre roliga och krävande uppgifter för med papper och penna (exempelvis prov och läxor), kan det möjligtvis påverka deras relation och motivation till dessa skrivverktyg. Det skulle kunna medföra att eleverna automatiskt reagerar positivt på skrift med surfplattan, och negativt på skrift med papper och penna.
Vidare svarar även alla fyra lärare att surfplattan och papper/penna inte bidrar med samma motivation till skrivandet, de upplever att surfplattan är det skrivverktyg som motiverar mest. Endast några få elever föredrar att skriva för hand. Här är det dock intressant att två
28 av fyra lärare svarar att den elevgrupp som föredrar papper/penna, inte reagerar negativt i de situationer där de behöver skriva på surfplattan. Skulle istället gruppen som föredrar surfplattan behöva skriva för hand, sker en betydligt större reaktion, enligt lärarna. Det är dessutom väsentligt att nämna att lärarna i denna situationen upplever att det är pojkar som reagerar mer än flickor. Flickorna kan använda båda skrivverktygen, medan pojkarna har svårt för att skriva för hand och de föredrar surfplattan.
Slutligen upplever lärarna få negativa konsekvenser med surfplattan, vad gäller elevernas motivation. Hälften av lärarna, två av fyra, svarar att de har erfarenhet av att surfplattan har påverkat elevernas motivation negativt. Då är det oftast andra, ej undervisningsrelaterade, applikationer som lockar eleverna, vilket i sin tur leder till att de tappar motivationen för skrivandet. Det är också så att eleverna ibland är omotiverade till att skriva, och gör därför annat på surfplattan, än det som ska göras under lektionen. I sådana situationer är det av betydelse att ta reda på varför eleverna är omotiverade, då det i vissa fall kan vara undervisningen som påverkar det och inte själva skrivverktyget eller applikationer. Denna tolkning finner stöd av Giota (2001), som menar att elever som tappar motivation, gör det för att de inte ser meningen med det som ska göras i undervisningen. 7.2.2 Surfplattans påverkan på elevers motivation till skrivande
Resultatet av enkätundersökningen visade att majoriteten av eleverna väljer surfplattan som skrivverktyg i skolan, medan majoriteten väljer papper och penna när de skriver läxor hemma. Valet av surfplattan i skolan görs mestadels för att eleverna inte får ont i handen när de skriver digitalt. Anledningen till varför de istället väljer papper och penna hemma, är för att det enligt eleverna bidrar till större fokus i arbetet, samt att eleverna får friheten att rita, måla och vara kreativa på pappret. Möjligheter till kreativitet leder till en ökning av motivation hos eleverna (Blomgren, 2016). Vidare visade resultat att skillnaden mellan valet av skrivverktyg i skolan och hemma är relativt stor. Denna skillnad ses i och med att fyra elever väljer att skriva med papper/penna i skolan, medan 11 elever väljer samma skrivverktyg när det handlar om skrivande hemma istället. Att en sådan skillnad syns, kan tyda på hur stor surfplattans roll i skolan är idag, och att vissa elever möjligtvis motiveras av att använda den i skolan för att de är vana vid den i skolsammanhanget. Det kan dessutom handla om att skrivverktyget papper/penna medierar annat till skrivandet hemma, än vad det gör i skolan. Då surfplattan får en allt större plats i dagens skrivundervisning (Sundgren, 2013), skulle detta kunna tolkas som att elever ser skrivandet
