Hur partikelstorleksfördelning påverkar kritiska parametrar för medicinska enheter

(1)

TVE 15 052 juni

Examensarbete 15 hp

Juni 2015

Hur partikelstorleksfördelning

påverkar kritiska parametrar för

medicinska enheter

Aya Aldujaili, Emma Berndtson,

Tom Heström, Sofia Piccolo,

Zakaria Rahmani, Michelle Åhlén

(2)

Teknisk- naturvetenskaplig fakultet UTH-enheten Besöksadress: Ångströmlaboratoriet Lägerhyddsvägen 1 Hus 4, Plan 0 Postadress: Box 536 751 21 Uppsala Telefon: 018 – 471 30 03 Telefax: 018 – 471 30 00 Hemsida: http://www.teknat.uu.se/student

Abstract

Influence of size particle distribution on critical

parameters for medical devices

Aya Aldujaili, Emma Berndtson, Tom Hedström, Sofia Piccolo, Zakaria Rahmani, Michelle Åhlén

This project has been focusing on the Deflux and Solesta products from the Galderma company. The substances of which the products are structed on (dextrane and hyaluronic acid) have been studied by laboratory work. Variation of parameters such as dextrane concentration and variations in the sift method (double and simple siftning as well as different filter sizes) have been used. The results were obtained with microscopic measurements, laser diffraction analysis and by measurements of extrusion force. The conclusions are that increased particle diameter equals a lower extrusion force, regardless of the sift method. Furthermore, an increasing

concentration of dextrane gave rise to a lager extrusion force.

TVE 15 052 juni

Examinator: Enrico Baraldi Ämnesgranskare: Göran Frenning Handledare: Martin Karlsson

(3)

UPPSALA UNIVERSITET/GALDERMA

Projektrapport

Hur partikelstorleksfördelning påverkar

kritiska parametrar för medicinska enheter

Aya Aldujaili, Emma Berndtson, Tom Hedström, Sofia Piccolo, Zakaria Rahmani, Michelle Åhlén

2015-06-08

Projektet har inriktning på Galdermas produkter Deflux och Solesta, de ämnen som

produkterna är uppbyggda av (dextran och hyaluronsyra) har studerats laborativt. Ändringar av parametrar såsom koncentration av dextran men även i siktningsmetod (dubbel-

respektive enkelsiktningar samt olika filterstorlekar) har genomförts. Resultatet av dessa ändringar har erhållits med hjälp av mikroskop, laserdiffraktometer samt dragprovare. De slutsatser som har kunnat dras ifrån resultaten är att med ökad partikeldiameter erhålls en lägre extruderingskraft, oavsett om använd siktningsmetod var enkel- eller dubbelsiktning. Vidare så erhålls en större extruderingskraft med ökad koncentration av dextran.

(4)

1

Innehållsförteckning

1. Introduktion ... 3 1.1 Bakgrund ... 3 1.2 Sjukdomarna ... 3 1.2.1 Vesikouretal reflux ... 3 1.2.2 Fekal inkontinens ... 4

1.3 Syfte och frågeställning ... 4

1.4 Projektorganisation ... 4 1.5 Riskanalys ... 5 1.6 Avgränsningar ... 6 1.6.1 Laserdiffraktion ... 6 1.6.2 Dragprovare ... 6 1.6.3 Tvättning ... 7 2. Teori ... 7 2.1 NASHA ... 7

2.2 Deflux och Solesta ... 7

2.3 Mätningar ... 8

2.3.1 Laserdiffraktion ... 8

2.3.2 Dragprovare ... 8

2.3.3 Optiska mätningar ... 9

3. Material och laborationer ... 9

3.1 Material ... 9 3.2 Laborationer ... 9 4. Resultat ... 12 4.1 Utbyte ... 12 4.3 Partikelstorleksfördelning ... 14 4.4 Extruderingskraft ... 15

4.4.1 Resultat för olika koncentrationer ... 15

4.4.2 Resultat för dubbelsiktningar ... 23 4.4.3 Resultat för enkelsiktningar ... 28 4.5 Sammanställda resultat ... 31 5. Ekonomi ... 33 6. Diskussion ... 34 6.1 Utbyte ... 34

(5)

2

6.2 Optiska mätningar ... 34

6.3 Partikelstorleksfördelning och extruderingskraft... 34

6.4 Slutsats ... 35

(6)

3

1. Introduktion

1.1 Bakgrund

Galderma grundades 1981 och är ett franskt/schweiziskt företag som främst tillverkar dermatologiska och estetiska produkter men även läkemedel. De har 31 dotterbolag och finns i fler än 70 länder världen över med nästan 4000 anställda. Q-meds anläggning i Uppsala förvärvades till Galderma år 2011.1

Deflux och Solesta är två produkter som företaget tillverkar. Deflux används för att behandla urinledarsjukdomen vesikoureteral reflux hos barn medan Solesta används vid fekal

inkontinens. De grundläggande ämnena i dessa två produker är dextran och hyaluronsyra, där dextranets uppgift är att förlänga produkternas hållbarhet i kroppen. Projektet fokus har varit att undersöka hur storleken på det tvärbundna dextranet påverkar produktens

extruderingskraft. 1.2 Sjukdomarna

1.2.1 Vesikouretal reflux

Vesikouretal reflux (VUR) är en sjukdom där urinen strömmar tillbaka från urinblåsan till urinledarna och i vissa fall även till njurarna. Sjukdomen kan förekomma före födseln som hydronefros (en ensidig eller dubbelsidig vidgning av njurbäckenet), detta kan bero på onormal bredd i urinledarna, urinvägsinfektion eller akut njurbäckeninflammation.2

Sjukdomen är vanligast förekommande hos barn i tidig ålder. Långvarig sjukdom kan leda till återkommande njurinfektion och ärrbildningar i njuren.

De vanligaste orsakerna till VUR är3:

 Familjemedlemmar har VUR

 Att man är född med neuralrörsdefekter som ryggmärgsbråck

 Andra urinvägsstörningar såsom bakre uretravalvel (förträngning i urinröret) eller ureterocele (vidgning av urinröret)

Symtom för VUR4:

 Urinvägsinfektion

 Problem med urinering såsom brådskande urinering, vätning i byxor

 Hypertoni

 Dålig viktökning

VUR kan delas in i fem olika former, där Deflux är verksam på form IItill IVhos barn5.

Primär VUR förekommer när defekten är närvarande före födseln och påverkar ventilen som ligger mellan blåsan och urinledarna som ska förhindra urin att rinna bakåt. Denna form

1 http://www.galdermanordic.com/sverige/about_galderma_swe.shtml - 21/4 2015 2_{http://en.wikipedia.org/wiki/Vesicoureteral_reflux - 21/4 2015} 3 http://o.cotot.com/artikel/vesikoureteral-reflux - 21/4 2015 4 http://o.cotot.com/artikel/vesikoureteral-reflux - 21/4 2015 5 http://www.deflux.com/about-deflux/effectiveness/ - 23/4 2015

(7)

4

brukar förekomma inom familjen vilket indikerar att det kan vara en genetisk defekt, dock har man inte funnit en specifik sjukdomsorsak. Sekundär VUR förekommer vid blockering eller övriga fel i urinvägarna. Blockering kan bero på återkommande urinvägsinfektion som i sin tur leder till svullnad i urinledarna.

Behandlingen av sjukdomen beror på graden av sjukdomstillståndet. Barn med lindrigare fall av det primära fallet kan växa ur sjukdomen. Ifall barnet inte växer ur sjukdomen så finns två behandlingssätt; det ena är medicinsk behandling med läkemedel såsom med Deflux, det andra är ett kirurgiskt ingrepp där kirurgen gör ett snitt i nedre buken och reparerar missbildningen eller att läkaren för in ett cystoskop (optiskt instrument) i urinröret och sprutar in ett bulkmedel som ska hjälpa till så att ventilen kan stänga igen ordentligt.6

1.2.2 Fekal inkontinens

Fekal inkontinens är ett tarmproblem där man inte kan kontrollera tarmtömningen, således kan oavsiktligt läckage inträffa. Sjukdomen kan uppstå om man har drabbats av en skada på nerverna och/eller på de muskler som styr tarmrörelserna. Dessa skador kan uppstå vid graviditet, fysisk skada, kirurgiska ingrepp och sjukdomar som diarré, diabetes med flera. En av de vanligaste orsakerna hos framförallt äldre och funktionshindrade personer är

förstoppning7.

Behandling av fekal inkontinens kan bestå av allt från kostrådgivning till

läkemedelsbehandling, biofeedback (det vill säga mätning av sambandet mellan vanor/livsstil, såsom exempelvis stress, och kroppens fysiologiska svar på detta8) till kirurgiska ingrepp och operationer9.

Både Deflux och Solesta är framtagna för att kunna behandla respektive tillstånd på ett icke-kirurgiskt sett. Istället för att behandlas icke-kirurgiskt så används i Deflux och Solestas fall sprutor som injicerar respektive produkt. Detta innebär att Galdermas produkter kommer att innebära mindre ingrepp för patienterna.

1.3 Syfte och frågeställning

De två huvudsakliga målen med detta projekt har varit att undersöka hur produkterna Deflux och Solesta påverkas av variationer av siktningsmetod i det ingående dextranet och att studera hur partikelstorleksfördelningen i det tvärbundna dextranet påverkar

extruderingskraften av produkten.

Resultaten kommer att ligga till grund för fortsatt arbete på Galderma Uppsala. 1.4 Projektorganisation

Projektledare: Sofia Piccolo

Projektgranskare: Emma Berndtson

6 http://ec.talola.com/vesikoureteral-reflux - 21/4 2015 7 http://www.medtronic.se/sjukdom/analinkontinens/ - 22/4 2015 8_{http://stressmedicin.se/information/biofeedback - 22/4 2015} 9_{http://www.kontinet.se/besvaer/anal-inkontinens.html - 22/4 2015}

(8)

5

Laborationsgrupp: Zakaria Rahmani och Tom Hedström Mätningsgrupp: Michelle Åhlen och Aya Aldujaili

Ovan redogörs för hur detta projekt delades upp inom gruppen. Vi valde att dela upp oss på detta sätt för att effektivisera arbetet. Ifall alla i gruppen hade fokuserat på alla delar i projektet hade vi inte kunnat arbeta parallellt med de olika delarna av projektet. Vid behov hjälptes vi åt mellan grupperna, samtliga i projektet hjälptes exempelvis åt på labbet för att blanda in dextranet i gelen då det var som mest laborationer i projektet.

Projektledningen har förutom sina roller som ledare och granskare även haft huvudansvaret över att förbereda redovisningarna samt även haft ansvar över arbetet med samtliga

rapporter. Laborationsgruppen har haft huvudansvar för siktningen såväl som blandningen och påfyllningen av sprutor. Mätningsgruppen har haft huvudansvar för mätningarna av extruderingskraften med hjälp av dragprovaren, för laserdiffraktometern och dess partikelstorleksfördelningsmätningar samt för de optiska mätningarna.

1.5 Riskanalys

Vid projektets början så var den stora risken med projektet tillgången till laborationsyta och den utrustning som skulle behövas. Om projektgruppen inte skulle fått tillgång till detta så skulle det att ha haft stor påverkan på projektet. Denna risk löste sig i och med att tillgång till en laborationsyta erhölls via Mats Boman, professor på Institutionen för kemi på

Ångströmlaboratoriet. Om vi inte skulle fått tillgång till ett laboratorium på Ångström eller BMC, så skulle försöken behövts utföras på Galderma. Risken med att laborationsarbetet skulle behövt utföras på Galderma skulle antagligen ha varit att färre försök skulle kunnat utföras på grund av begränsad tid, det skulle även gjort att vår projektgrupp skulle fått ta hänsyn till när våra kontaktpersoner på Galderma skulle haft tid för att hjälpa oss med våra försök. Dessutom skulle en risk varit ifall vi inte fått tillgång till de instrument vi behövde, och att vi skulle blivit beroende av när instrumenten var tillgängliga (exempelvis om de som har hand om laboratoriet fått förhinder). Vi fick tag i den utrustning som krävdes, dessvärre behövde mätningarna med laserdiffraktometern utföras på Galderma (men läs mer om detta under rubriken 1.6 Avgränsningar).

Ytterligare en risk var att materialet som tillhandahållits av Galderma skulle gått förlorat, exempelvis om dextranet tappades på golvet eller om vi skulle behövt göra om försöken. För att motverka detta avsatte vi en del material som kunde användas som ett reservlager. Gällande riskerna inom gruppen så var dessa att någon av oss i projektgruppen inte kunde utföra sina uppgifter. Detta var en risk i och med att vi delade upp oss i laborations-

respektive mätningsgrupp. Ifall laborationerna skulle stannat upp så skulle det försenat dels det laborativa arbetet men även mätningsgruppen skulle behövt stanna upp och inte kunna fortsätta med sitt arbete. För att detta skulle undvikas i största möjliga mån så var samtliga i gruppen på plats i närheten av laborationerna (på Ångström) för att kunna hjälpas åt inom gruppen med de olika delarna av projektet. Därmed skulle arbetet kunnat fördelas om ifall någon inte skulle kunnat närvara.

(9)

6

Ifall icke-godtagbara mätningsresultat hade erhållits, det vill säga mätningsresultat som avvikit ifrån de förväntade värdena så till en grad att de inte var acceptabla, så hade laborationsplanen behövts ändras med tiden. Detta var något vi hade i åtanke när vi planerade laborationerna.

1.6 Avgränsningar

1.6.1 Laserdiffraktion

Planen var att utföra alla laserdiffraktionsmätningar på avdelningen för tillämpad

materialvetenskap på Ångström. Dessvärre blev detta inte möjligt, utan vi blev tvungna att avbryta detta efter ett par mätningar. Anledningen till att mätningarna fick avbrytas var att en alltför stor storleksfördelning. Åke Öhrlund på Galderma erbjöd istället att mätningarna kunde utföras på Galderma. Det som skulle ha kunnat gett upphov till den felaktiga

partikelstorleken kan ha varit att partiklarna aggregerat under förberedningen av proverna, eller ha berott på den utrustning som fanns tillhanda på Ångström.

1.6.2 Dragprovare

Mätningarna med dragprovare som utfördes på avdelningen för tillämpad

materialvetenskap på Ångström blev försenade då det upptäcktes att sprutorna med nålarna som erhållits från Galderma inte fick plats i hållaren. Detta problem löstes med hjälp av Åke Öhrlund som konstruerade en adapter som möjliggjorde att dessa mätningar kunde utföras, adaptern är den röda konstruktionen i Bild 1.

(10)

7

1.6.3 Tvättning

Vid projektets början var tanken att vi eventuellt även skulle utföra tvättningar på det siktade dextranet. Tvättning görs med metanol för att rena materialet. Detta var dock inget som till sist utfördes i projektet, då Galderma delgav att det antagligen inte skulle göra en så stor skillnad på resultatet enligt deras egna försöksresultat. Vidare skulle det även inneburit en tidskrävande process för Galderma att frakta kemikalier till oss. Med tanke på att

tvättningen i sig inte var fokus enligt Galderma så valdes det att ingen tvättning skulle genomföras.

2. Teori

Under detta avsnitt kommer teorin bakom Galdermas NASHA-gel, teorin bakom produkterna Deflux och Solesta samt teorin bakom projektets mätningar att presenteras.

2.1 NASHA

NASHA™ är en patenterad teknologi för tillverkning av icke-animalisk hyaluronsyra och stabilisering för långvarighet. Q-med tog patent på den 1995 och nu är den en del av Galderma10.

Hyaluronsyra är en kroppsegen substans som finns i många arter och vävnader, vilket gör den till ett väldigt bra biomaterial. NASHA™ innebär att man utgår ifrån hyaluronsyra som är en likformig, ogrenad polysackarid. Naturligt är den kortlivad, halveringstiden ligger mellan en halv dag till ett par dagar. Hyaluronsyran tillverkas av en speciell typ av bakterier utifrån icke-animaliskt råmaterial. Det är mycket viktigt att hyaluronsyran är fri från orenheter som till exempel proteiner från råmaterialet som används. Om det skulle förekomma orenheter skulle det påverka biokompabiliteten hos produkten eller kunna orsaka oönskade reaktioner i kroppen11.

För att få en mer långvarig hyaluronsyra stabiliseras den med minimal modifikation (ca 1 % jämfört med till exempel 40 % som andra företag använder sig av), vilken innebär att en cross-linker (BDDE = butandiol diglycidyleter12) molekyl per 100 hyaluronsyra-disackarider tillsätts. Det kommer att innebära att hyaluronsyran behåller sin biologiska funktion13. Den unika och patenterade NASHA-stabiliseringsteknologin säkerställer att det naturligt intrasslade hyaluronsyra nätverket hålls på plats genom en begränsad mängd syntetiska cross-linkers. När dessa korslänkas tar hyaluronsyran en gel form14. Den gel som använts i projektet är inte autoklaverad.

2.2 Deflux och Solesta

Deflux består av en högviskös gel uppbyggd av dextran (50 mg/ml) och hyaluronsyra (15 mg/ml)15. Hyaluronsyran i Deflux både förekommer och bryts ned naturligt i kroppen, samt

10

Företagspresentation av Galderma (Introduktionsmöte 1/4 2015)

11 http://www.q-medpractitioner.com/Norden/Science/Nacha-Technology/ - 22/4 2015 12 http://www.acronymfinder.com/butanediol-diglycidyl-ether-%28chemical-cross-linking-agent%29-%28BDDE%29.html - 22/4 2015 13 http://www.q-medpractitioner.com/Norden/Science/Nacha-Technology/Modification-of-HA-to-obtain-longer-residence-time/ - 22/4 2015 14 http://www.q-medpractitioner.com/Norden/Science/Nacha-Technology/Function-and-benefits-with-a-minimal-modification----NASHA--stabilization-a-unique-and-patented-technology/ - 22/4 2015 15 http://cdn.salix.com/shared/pi/deflux-pi.pdf - 22/4 2015

(11)

8

är särskilt känslig vid solljusexponering. Dextranet i Deflux kvarstår i kroppen och bildar med tiden en utbuktning i kroppen som är ett resultat av att Deflux ersätts med tiden mot

kroppsegen vävnad. Återflödet av urin till urinledaren och njuren försvåras markant av den permanenta utbuktningen16. För att få mer långlivad hyaluronsyra har man blandat fler hyaluronsyramolekyler som binder till varandra. Dessutom har Galderma tagit fram den icke-animaliskt, det vill säga med hjälp av bakterier (NASHA-teknologi).

Solesta är som Deflux en biokompatibel och viskös gel med tvärbundet dextran. Skillnaden ligger i dess beståndsdelar, vilka är dextran (15 mg/ml) och natriumhyaluronat (15 mg/ml)17.

2.3 Mätningar

Under detta avsnitt presenteras de mätningar som utfördes i projektet. Mätmetoderna var laserdiffraktion, dragprovare och optiska mätningar med mikroskop.

2.3.1 Laserdiffraktion

Laserdiffraktion är en spektroskopisk metod där man kan mäta partikelstorleksfördelningen av en population av partiklar från några hundra nanometer till flera millimeter. Storleken hos partiklarna fås genom att mäta med vilken vinkel som ljuset från en laserstråle bryts. Större partiklar sprider ljus i en mindre vinkel gentemot lasern medan mindre partiklar sprider ljus i en större vinkel18. Partiklar i en dispersion kan både sprida, absorbera och diffraktera ljus. Hur ljuset sprids beror på partiklarnas komposition, storlek samt form (eftersom reflektion och brytning av ljus är beroende av dessa parametrar). Den omvandling från ljus till energi som sker då fotonerna interagerar med partiklarna påverkas av materialets storlek och dess sammansättning. Diffraktionen är endast beroende av partiklarnas geometriska form och är inte beroende av partiklarnas komposition.192021

Projektets mätningar utfördes på det torra siktade dextranet, vilket befann sig i en

suspension. Suspensionen var dextranet i 0,9 % NaCl-lösning, för att efterlikna en fysiologisk miljö (då produkten injiceras in i kroppen). Förväntade värden för

partikelstorleksfördelningen för dextranet är 80-120 µm, då det torra dextranet förväntas vara 45-80 µm och partiklarna svällt en del i suspensionen.

Mätningarna skulle ha utförts på avdelningen för tillämpad materialvetenskap, med hjälp av Jun Luo som doktorand och med Malvern Mastersizer X som mätutrustning. Istället utfördes mätningarna på Galderma, där mätutrustningen som användes var Malvern Mastersizer 2000.

2.3.2 Dragprovare

Extruderingskraften (N) mättes genom att undersöka den kraft som krävs för att trycka in

16_{http://cdn.salix.com/shared/pi/deflux-pi.pdf. - 22/4 - 2015} 17 http://www.fda.gov/downloads/AdvisoryCommittees/CommitteesMeetingMaterials/MedicalDevices/MedicalDevicesAdvisoryCo mmittee/Gastroenterology-UrologyDevicesPanel/UCM235154.pdf – 22/4 2015 18 http://www.malvern.com/en/products/technology/laser-diffraction/ - 22/4 2015 19 http://ciks.cbt.nist.gov/~garbocz/PSD/node3.htm - 12/5 - 2015 20_{http://beatop.com/Laser_Particle_Size_Analyzer/mie_theory.html - 12/5 - 2015} 21_{http://www.shimadzu.com/an/powder/support/practice/p01/lesson13.html - 12/5 - 2015}

(12)

9

kolvproppen i en spruta med en viss konstant hastighet. Dessa mätningar utfördes med hjälp av en dragprovare. Våra mätningar utfördes på de sprutor vi fyllt med dextran-gel

blandningen, på vilka nålar sattes fast. Mätningarna utfördes på avdelningen för tillämpad materialvetenskap. Den förväntade extruderingskraften är cirka 50 N.

Flera olika faktorer kan påverka extruderingskraften och de absolut vanligaste är

dimensionerna på sprutan och nålen. Med dimensioner på sprutan så menar man sprutans area och med dimensioner på nålen så menar man längden och diametern för nålen. För att undvika att detta påverkar resultatet så är det därför fördelaktigt att samma nål används för alla försök.22

Mätningarna utfördes med dragprovaren Shimadzu Autograph AGS-X och med mjukvaran Trapezium Lite X.

2.3.3 Optiska mätningar

För att få en grov överblick över partikelstorleksfördelningen hos partiklarna i ett prov så kan optiska mätningar utföras, med hjälp av ett ljusmikroskop. Detta görs genom att mäta

diametern hos en begränsad mängd partiklar inom ett visst område och därefter summera erhållet data i ett histogram. Dessa resultat kommer inte att ge en lika korrekt

partikelstorleksfördelning som laserdiffraktometern. De optiska mätningarna är även en möjlighet att se ifall dextranet blandats in väl i gelen. Mätningarna utfördes på det torra siktade dextranet på avdelningen för materialfysik med hjälp av Hauke Carstensen som doktorand och med mikroskopet Leitz Laborlux 12.

3. Material och laborationer

Under detta avsnitt presenteras det material som användes vid projektets laborativa arbetet och samtliga laborationer som utfördes under projektets gång. De laborationer som utfördes var på dextranet, detta skulle siktas med olika filter och därefter röras in i NASHA-gelen. Det som studerades laborativt var att blanda in olika koncentrationer av dextranet (siktat med standardsikt 45 µm) samt enkel- respektive dubbelsiktningar med olika filterstorlekar. 3.1 Material

 NASHA-gel

 Dextran

 Sprutor: à 1 ml

 Nål

 Filter: Se Tabell 1- 5 för valda storlekar

 Utrustning: Siktningsmaskin, laserdiffraktometer, dragprovare och optiskt mikroskop

 Kemikalier: 0,9 % NaCl-lösning (aq) till laserdiffraktometermätningarna

3.2 Laborationer

Laborationerna i projektet innefattade siktning och inrörning. Siktning innebär att man filtrerar partikelprover i olika storlekar genom finmaskiga lager. En mekanisk siktmaskin som skakade med en förinställd frekvens användes i projektet. Det var viktigt att

22_{http://www.restylane.com/Global/Extrusion%20Force%20and%20Syringe%20Dimensions%20of%20Two%20Hyaluronic%20A}

(13)

10

siktningsmaskinen stod på ett stabilt underlag så att siktningen skedde korrekt. Under försöken användes metoden torrsiktning som innebar att dextranet siktades i pulverform23. Galdermas nuvarande metod är en enkelsiktning med filterstorleken 45 µm under tre timmar. De enkelsiktningar som utfördes i projektet utfördes även dessa under tre timmar, medan tiden för dubbelsiktningarna med två filter på varandra valdes till fyra timmar för att lägga till en timmes marginal.

Efter att siktningarna utfördes så blandades dextranet med NASHA-gelen till 50 mg/ml koncentration. Själva blandningen skedde i bägare och var ett mycket viktigt steg för mätningarna, det var viktigt att det inte fanns något obundet material och att en homogen blandning erhölls. Detta steg utfördes under en halvtimme. Blandningens korrekthet verifierades visuellt. Därefter fylldes sprutorna med blandningen.

Då laborationerna påbörjades utfördes till att börja med testförsök, därefter så undersöktes hur olika koncentrationer av dextran i NASHA-gelen påverkar extruderingskraften innan dubbelsiktningar och slutligen enkelsiktningar genomfördes.

Tabell 1: Variation av koncentration dextran (standardsikt 45 µm)

Prov mg/ml NASHA (ca 32 g) Dextran (g); (uträknad vikt)

1 30 32,099 0,961 (0,96) 2 35 32,055 1,121 (1,12) 3 40 32,009 1,281 (1,28) 4 45 32,040 1,444 (1,44) 5 50 32,059 1,604 (1,6) 6 55 32,054 1,604(1,6) 7 60 32,005 1,921(1,92) 8 65 32,056 2,081(2,08)

Dubbelsiktningar: Dubbelsiktningsförsöken påbörjades efter laborationerna på varierad koncentration. Innan de planerade dubbelsiktningarna utfördes så studerades ifall det var mer fördelaktigt att utföra dubbelsiktningarna med två filter på varandra, eller med två filter efter varandra. Detta studerades genom att först köra en dubbelsiktning där det siktades genom två filter samtidigt (71 µm överst och 45 µm underst) under fyra timmar, vilket redovisas i Tabell 2. Därefter kördes en dubbelsiktning där dextranet siktades genom ett filter i taget (först 71 µm därefter 45 µm) under tre timmar för respektive filter det vill säga totalt sex timmar, enligt Tabell 3. Vilken av metoderna som var mest fördelaktig avgjordes genom att de utbyten som erhölls jämfördes, se 4.1 Utbyte.

23

(14)

11

Tabell 2: Dubbelsiktningsstudie – 2 filter samtidigt, 71 µm + 45 µm

Prov NASHA (ca 32 g) Dextran (g)

1 31,995 1,600

2 32,004 1,600

3 32,003 1,601

Tabell 3: Dubbelsiktningsstudie – 2 filter efter varandra, 71 µm + 45 µm

Prov NASHA (ca 32 g) Dextran (g)

1 32,085 1,607

2 32,135 1,600

3 32,136 1,600

Efter studien kördes de planerade dubbelsiktningarna genom två filter samtidigt under fyra timmar, se Tabell 4. Då dubbelsiktningarna blandades så utfördes endast en blandning, för att sedan göra replikat (5-6 stycken) av denna blandning. Tidigare vid dubbelsiktningsstudien (se Tabell 2 och Tabell 3 ovan) så gjordes tre olika blandningar med ett prov för varje, detta var dock ett missförstånd mellan projektgruppen och Galderma och rättades alltså till vid resterande försök.

Tabell 4: Dubbelsiktningar

Filterstorlekar (över + under) NASHA (ca 32 g) Dextran (g)

90 µm + 45 µm 32,160 1,601

71 µm + 45 µm 32,054 1,609

125 µm + 45 µm 32,016 1,603

90 µm + 63 µm 32,004 1,601

125 µm + 63 µm 32,039 1,600

Enkelsiktningar: Enkelsiktningsförsöken utfördes efter dubbelsiktningarna. För

enkelsiktningen med filterstorlek 90 µm så siktades så pass mycket dextran bort att det inte fanns något att blanda i NASHA-gelen, vilket var väntat.

Tabell 5: Provserie 3 – Enkelsiktning

Filterstorlek NASHA (ca 32 g) Dextran (g)

(15)

12 63 µm 32,000 1,606 71 µm 32,003 1,600 90 µm - -

4. Resultat

4.1 Utbyte

I försöken så är utbytet den procentuella (vikt-%) andelen som fås då dextranet som erhålls efter siktning jämförs med den uppvägda mängden dextran innan siktning. Till exempel om 100 gram torrt dextran siktas och 70 gram dextran erhålls efter siktning, så är utbytet för siktningsprocessen 70 %.

Beräkningen för det första värdet, det vill säga siktningen för variation av koncentration, beräknades exempelvis: Efter siktning: 57,21 g, Utbyte: 57,21g/60,021g = 95 % = 5 % bortfall. I Tabell 6 anges samtliga utbyten uträknade på samma sätt, det vill säga beräknade utbyten för siktningen som användes för att studera olika koncentration dextran (45 µm), för

dubbelsiktningarna (först med två filter samtidigt och därefter med två filter efter varandra, resterande dubbelsiktningar utfördes med två filter samtidigt) och slutligen för

enkelsiktningarna.

Tabell 6: Sammanställning av samtliga utbyten

Filterstorlekar* Ingående dextran (g) Utgående dextran (g) Utbyte (%)

45 µm 60,021 57,21 95 71 µm + 45 µm (samtidigt) 15,015 8,257 55 71 µm + 45 µm (efter varandra) 15,000 6,683 45 90 µm + 45 µm 15,000 12,605 84 125 µm + 45 µm 15,007 13,552 90 90 µm + 63 µm 14,993 8,788 59 125 µm + 63 µm 15,007 11,072 74 45 µm 15,002 13,691 91 63 µm 14,999 10,877 73 71 µm 15,001 6,646 44 90 µm 15,003 0,12 0,008

(16)

13

* Dubbelsiktningarna kördes med två filter samtidigt om inte annat anges

4.2 Optiska mätningar

Den siktning som undersöktes optiskt var dubbelsiktningen med två filter samtidigt med filterstorlekarna 90 µm + 45 µm. Denna optiska mätning ses i Bild 1. Samma siktning undersöktes även optiskt då den var inblandad i NASHA-gel, detta ses i Bild 2.

Bild 2: Optisk mätning på dubbelsiktat dextran (90 µm + 45 µm)

Bild 3: Optisk mätning på dubbelsiktat dextran (90 µm + 45 µm) inblandat med NASHA-gel

De optiska mätningarna sammanställdes i ett histogram. För att detta skulle vara möjligt så nyttjades programmet GIMP 2 som omvandlade pixlar till µm. Histogrammet (Graf 1) gav störst partikelstorleksfördelning i stapeln för diametern 150-174 µm, men det syns även att en grov normalfördelning har erhållits.

Tabell 7: Sammanställning av antal partiklar med olika diameter

Intervall Antal partiklar Procent

75-99 1 2% 100-124 1 2% 125-149 21 42% 150-174 11 22% 175-199 8 16% 200-224 2 4% 225-249 2 4% 250-274 1 2% 275-299 2 4%

(17)

14

300-325 1 2%

Totalsumma 50 100,00%

Graf 1: Histogram - Dubbelsiktat dextran (90 µm + 45 µm)

4.3 Partikelstorleksfördelning

Till en början skulle laserdiffraktometermätningarna utföras på Ångströmslaboratoriet, en av mätningarna som utfördes på Ångström redovisas i Graf 2 nedan. Graf 2 visar en

partikelstorleksfördelning kring 465 µm, detta var ett värde mycket större än det förväntade vilket var mellan 80-120 µm vilket tydde på att något var fel med mätningarna på Ångström.

Graf 2: Mätning på Ångströmslaboratoriet

Mätningarna utfördes därefter av Åke Öhrlund på Galderma. För samtliga siktningar (enkel- respektive dubbelsiktningar) utfördes två prov. Detta redovisas i Graf 3 nedan som visade på partikelfördelningar kring 125-155 µm, värden som inte avvek alltför mycket ifrån det

(18)

15

Graf 3: Partikelstorleksfördelningar för samtliga siktningar

4.4 Extruderingskraft

Under detta avsnitt redogörs för resultaten av mätningarna med dragprovare. De resultat som presenteras är för olika koncentrationer (4.4.1), för dubbelsiktningar (4.4.2) samt för enkelsiktningar (4.4.3). Resultaten redovisas i Grafer 4-19, i dessa plottas Force i N på y-axeln och Stroke i mm på x-axeln. Force är den kraft som krävs för att trycka ut produkten ur sprutan med en hastighet på 10 mm/min, medan Stroke är hur långt ned den övre delen av sprutan rört sig nedåt då man trycket ut innehållet ur sprutan. För samtliga grafer ses en ökande kurva till en början, detta är på grund av att luften trycks ur sprutan, därefter uppnås ett steady-state efter en viss tid.

4.4.1 Resultat för olika koncentrationer

Samtliga koncentrationer är framställda med enkelsiktat dextran, siktat med standardfiltret 45µm. Koncentration 1: 30 mg/ml Mean: 23,98 N Standard deviation: 0,42 Mean (N) Standard deviation (N) Sample 1 24,99 0,59 Sample 2 24,28 0,29 Sample 3 23,42 0,54 Sample 4 23,77 0,22 0.0 0.2 0.4 0.6 0.8 1.0 1.2 1.4 1.6 1.8 2.0 2.2 2.4 2.6 2.8 3.0 3.2 3.4 3.6 3.8 4.0 4.2 4.4 4.6 4.8 5.0 D e n si ty d ist ri b u ti o n q 3 * 60 80 100 120 140 160 180 200 220 240 260 280 300 320 340 360 particle size / µm Date of m eas. 2015-05-25 2015-05-25 2015-05-25 2015-05-25 2015-05-25 2015-05-25 2015-05-25 2015-05-25 2015-05-25 2015-05-25 2015-05-25 2015-05-25 2015-05-25 2015-05-25 2015-05-25 2015-05-25 2015-05-25 2015-05-25 2015-05-22 2015-05-22 Tim e of m eas. 15:41:58 15:33:08 15:20:42 15:10:06 14:34:53 14:26:21 14:16:35 13:23:24 13:14:08 13:05:19 12:56:35 12:46:47 12:35:26 12:19:16 11:15:12 11:05:24 09:46:08 09:35:20 15:23:40 15:03:15 Batch E45-1 D45-125 D45-71-2 D45-71-1 D63-90 D45-90 D63-125 E71 E63 E45-2 E45-1 D45-125 D45-71-2 D45-71-1 D63-90 D45-90 D63-125 E71 E63 E45-2 LogNo NA NA NA NA NA NA NA NA NA NA NA NA NA NA NA NA NA NA NA NA

(19)

16 Sample 5 22,85 0,44 Sample 6 24,59 0,33 Graf 4: Koncentration 1 – 30 mg/ml Koncentration 2: 35 mg/ml Mean: 27,82 N Standard deviation: 0,56 Mean (N) Standard deviation (N) Sample 1 27,75 0,36 Sample 2 26,72 0,58 Sample 3 27,06 0,63 Sample 4 29,96 0,39 Sample 5 27,99 0,76 Sample 6 27,45 0,55 0 10 20 30 40 50 0 10 20 30 40 Fo rce ( N) Stroke (mm) 30 mg/ml Sample 1 Sample 2 Sample 3 Sample 4 Sample 5 Sample 6

(20)

17 Graf 5: Koncentration 2 – 35 mg/ml Koncentration 3: 40 mg/ml Mean: 36,90 N Standard deviation: 0,71 Mean (N) Standard deviation (N) Sample 1 35,53 0,51 Sample 2 38,00 0,81 Sample 3 35,32 0,76 Sample 4 39,23 0,42 Sample 5 36,58 0,82 Sample 6 36,65 0,81 0 5 10 15 20 25 30 35 0 10 20 30 40 Fo rce ( N) Stroke (mm) 35 mg/ml Sample 1 Sample 2 Sample 3 Sample 4 Sample 5 Sample 6

(21)

18 Graf 6: Koncentration 3 – 40 mg/ml Koncentration 4: 45 mg/ml Mean: 41,57 N Standard deviation: 0,74 Mean (N) Standard deviation (N) Sample 1 41,67 0,72 Sample 2 41,01 0,81 Sample 3 41,54 0,92 Sample 4 41,51 0,65 Sample 5 42,50 0,75 Sample 6 41,20 0,57 0 5 10 15 20 25 30 35 40 45 0 10 20 30 40 Fo rce ( N) Stroke (mm) 40 mg/ml Sample 1 Sample 2 Sample 3 Sample 4 Sample 5 Sample 6

(22)

19 Graf 7: Koncentration 4 – 45 mg/ml Koncentration 5: 50 mg/ml Mean: 50,15 N Standard deviation: 0,85 Mean (N) Standard deviation (N) Sample 1 50,47 0,52 Sample 2 50,10 0,84 Sample 3 49,79 0,74 Sample 4 50,10 0,55 Sample 5 50,31 1,33 0 5 10 15 20 25 30 35 40 45 50 0 10 20 30 40 Fo rce ( N) Stroke (mm) 45 mg/ml Sample 1 Sample 2 Sample 3 Sample 4 Sample 5 Sample 6

(23)

20 Graf 8: Koncentration 5 – 50 mg/ml Koncentration 6: 55 mg/ml Mean: 54,32 N Standard deviation: 0,76 Mean (N) Standard deviation (N) Sample 1 55,08 0,49 Sample 2 55,44 0,90 Sample 3 53,65 0,80 Sample 4 54,64 0,84 Sample 5 52,33 0,54 Sample 6 54,76 0,89 0 10 20 30 40 50 60 0 10 20 30 40 Fo rce ( N) Stroke (mm) 50 mg/ml Sample 1 Sample 2 Sample 3 Sample 4 Sample 5

(24)

(25)

(26)

23

Graf 11: Koncentration 8 – 65 mg/ml

4.4.2 Resultat för dubbelsiktningar

Under denna rubrik presenteras de resultat som erhölls med hjälp av dragprovare för samtliga dubbelsiktningar. Dubbelsiktning 1: 45µm + 71µm Mean: 50,19 N Standard deviation: 0,78 Mean (N) Standard deviation (N) Sample 1 52,35 1,19 Sample 2 49,54 0,45 Sample 3 49,44 0,47 Sample 4 50,65 0,95 Sample 5 48,94 0,56 0 10 20 30 40 50 60 70 80 0 10 20 30 40 Fo rce ( N) Stroke (mm) 65 mg/ml Sample 1 Sample 2 Sample 3 Sample 4 Sample 5 Sample 6

(27)

24 Graf 12: Dubbelsiktning 1 – 45 + 71 µm Dubbelsiktning 2: 45µm + 90µm Mean: 46,99 N Standard deviation: 0,88 Mean (N) Standard deviation (N) Sample 1 49,46 0,65 Sample 2 47,84 0,83 Sample 3 45,33 0,95 Sample 4 46,14 0,66 Sample 5 48,59 1,35 Sample 6 46,10 0,63 0 10 20 30 40 50 60 0 10 20 30 40 Fo rce ( N) Stroke (mm) 45/71µm Sample 1 Sample 2 Sample 3 Sample 4 Sample 5

(28)

25 Graf 13: Dubbelsiktning 2 – 45 + 90 µm Dubbelsiktning 3: 45µm + 125µm Mean: 47,82 N Standard deviation: 0,63 Mean (N) Standard deviation (N) Sample 1 47,89 0,47 Sample 2 49,37 0,75 Sample 3 48,12 0,94 Sample 4 46,85 0,47 Sample 5 48,26 0,37 Sample 6 46,40 0,58 0 10 20 30 40 50 60 0 10 20 30 40 Fo rce ( N) Stroke (mm) 45/90µm Sample 1 Sample 2 Sample 3 Sample 4 Sample 5 Sample 6

(29)

(30)

(31)

28

Graf 16: Dubbelsiktning 5 – 63 + 125 µm

4.4.3 Resultat för enkelsiktningar

Under denna rubrik presenteras de resultat som erhölls med hjälp av dragprovare för samtliga enkelsiktningar. Enkelsiktning 1: 45µm Mean: 48,15 N Standard deviation: 0,54 Mean (N) Standard deviation (N) Sample 1 48,34 0,55 Sample 2 48,47 0,51 Sample 3 46,72 0,55 Sample 4 47,07 0,47 Sample 5 49,63 0,58 Sample 6 48,62 0,55 0 10 20 30 40 50 60 0 10 20 30 40 Fo rce ( N) Stroke (mm) 63/125µm Sample 1 Sample 2 Sample 3 Sample 4 Sample 5 Sample 6

(32)

29 Graf 17: Enkelsiktning 1 – 45 µm Enkelsiktning 2: 63µm Mean: 46,61 N Standard deviation: 0,52 Mean (N) Standard deviation (N) Sample 1 47,06 0,69 Sample 2 46,79 0,48 Sample 3 44,40 0,38 Sample 4 46,95 0,53 Sample 5 46,86 0,51 Sample 6 47,58 0,48 0 10 20 30 40 50 60 0 10 20 30 40 Fo rce ( N) Stroke (mm) 45µm Sample 1 Sample 2 Sample 3 Sample 4 Sample 5 Sample 6

(33)

30 Graf 18: Enkelsiktning 2 – 63 µm Enkelsiktning 3: 71µm Mean: 46,31 N Standard deviation: 0,49 Mean (N) Standard deviation (N) Sample 1 46,66 0,78 Sample 2 45,80 0,40 Sample 3 45,05 0,38 Sample 4 46,41 0,51 Sample 5 47,76 0,35 Sample 6 46,16 0,40 0 10 20 30 40 50 60 0 10 20 30 40 Fo rce ( N) Stroke (mm) 63µm Sample 1 Sample 2 Sample 3 Sample 4 Sample 5 Sample 6

(34)

31

Graf 19: Enkelsiktning 3 – 71 µm

4.5 Sammanställda resultat

De sammanställda resultaten är framställda med erhållna resultat ifrån 4.3 Partikelstorleksfördelning och 4.4 Extruderingskraft.

Nedan anges resultat för enkelsiktningar samt dubbelsiktningar genom att plotta Mean force i N mot Mean particle diameter i µm vilket redovisas i Graf 20. Mean force, det vill säga medelkraften, erhölls genom att vi tog medelvärdet av alla mätpunkter från steady-state (15 mm fram till slutet av varje replikat). Vi tog sedan medelvärdet för varje replikat för att få medelkraften för batchen. Mean particle diameter, det vill säga medeldiametern, erhölls ifrån mätningarna med laserdiffraktometern. Mätningarna då vi tog x50-värdet (x50 är mittenvärdet för varje graf, alltså medianvärdet när kurvan är symmetrisk) för varje batch. I Graf 20 ses tre linjer där den blåa linjen representerar enkelsiktningar med filterstorlekarna 45, 63 respektive 71 µm. Den röda linjen i grafen representerar dubbelsiktningar med

filterstorlek 45 µm som det ena filtret och 71, 90 och 125 µm som det andra filtret. Slutligen finns även en grön linje som representerar dubbelsiktningar med filterstorlek 63 µm som det ena filtret och 90 samt 125 µm som det andra filtret.

Även resultat för olika koncentrationer redovisas genom en plot av Mean force, det vill säga medelkraften, mot koncentrationen. Detta redovisas i Graf 21 där vi ser en linjär ökning av kraften med ökad koncentration.

0 10 20 30 40 50 60 0 10 20 30 40 Fo rce ( N) Stroke (mm) 71µm Sample 1 Sample 2 Sample 3 Sample 4 Sample 5 Sample 6

(35)

32

Tabell 8: Sammanställning av medeldiameter och medelkraft för alla batcher

Batch Mean particle diameter (μm) Mean force (N)

Enkelsiktningar E45 138,77 48,15 E63 143,77 46,61 E71 155,16 46,31 Dubbelsiktningar D45/71 126,35 50,19 D45/90 138,93 46,99 D45/125 140,39 47,82 D63/90 145,29 46,81 D63/125 136,56 48,78

Graf 20: Extruderingskraft mot partikelstorlek

Tabell 9: Sammanställning av de olika koncentrationernas medelkraft och deras medeldiameter

Concentration (mg/ml) Mean force (N) Mean particle diameter (µm)

30 23,98 138,77 35 27,82 40 36,90 45 41,57 50 50,15 55 54,32 60 58,13 65 65,06 42 44 46 48 50 52 120 130 140 150 160 Me an f o rce ( N)

Mean particle diameter (µm)

Extruderingskraft mot partikelstorlek

E45/63/71 D45/ D63/

(36)

33

Graf 21: Extruderingskraft mot koncentration

5. Ekonomi

De resultat som erhållits ifrån projektet skulle kunna komma att ändra parametrar i Galdermas produktion i framtiden. I projektet har fokus legat på att testa nya aspekter i produktionsmetoden för att därefter utvärdera resultatet med hjälp av diverse mätningar. För att eventuella förändringar i produktionen skulle kunna vara intressanta för företaget så är den ekonomiska delen viktig att ta hänsyn till.

De parametrar som undersöktes var att variera koncentrationen av dextran i produkten, därefter dubbelsiktningar och slutligen enkelsiktningar. Gällande koncentrationen dextran, så vore det ekonomiskt fördelaktigt att kunna använda mindre mängd dextran i

produkterna. Dextran är förhållandevis dyrt och om man skulle kunna använda mindre till varje tillverkning skulle detta kunna vara intressant för Galderma. I dagsläget utför Galderma enkelsiktningar på sitt dextran innan inblandning i NASHA-gelen. Dubbelsiktningar som vi utförde med två filter samtidigt innebar att tiden som siktningen upptog var fyra timmar, vilket alltså innebär en timme mer än för de enkelsiktningar som Galderma utför idag. Denna utökade processtid skulle därmed innebära en dyrare produktionskostnad. Eventuellt skulle även denna dubbelsiktning kunna utföras under tre timmar, under förutsättningen att inte utbytet är påverkat, vilket skulle kunna vara mer ekonomiskt fördelaktigt.

En parameter som framförallt är av intresse gällande ekonomidelen är utbytet. Ifall siktningen resulterat i att mer dextran siktats bort kommer detta inte att vara ekonomiskt fördelaktigt. Målet har således varit att hålla ett högt produktutbyte under processens gång.

y = 5,9518x + 17,958 R² = 0,9905 0 10 20 30 40 50 60 70 20 30 40 50 60 70 Me an f o rce ( N) Concentration (mg/ml)

(37)

34

6. Diskussion

6.1 Utbyte

Den första parametern som studerades efter genomförda siktningar var utbytet. Det är viktigt att utbytet hålls högt för att det ska vara fördelaktigt att använda siktningsmetoden. Galdermas nuvarande siktningsmetod är en enkelsiktning med standardsikt 45 µm: för denna erhölls ett utbyte på 95 % och alltså ett bortfall på 5 % vilket stämde överens med vad Galderma angett att de förväntade sig för deras standardsikt. Efter att ha utfört försök som förberedelse inför våra dubbelsiktningar så kom vi fram till att det var mer fördelaktigt med två filter på varandra, än att mäta med två filter efter varandra vid dubbelsiktning. Denna slutsats drogs efter att ha jämfört utbyten för de två mätningarna, och då sett att utbytet för två filter på varandra var 55 % medan utbytet för två filter efter varandra var 45 %. Därmed gav två filter efter varandra ett större bortfall, och vi ansåg att denna metod var mindre fördelaktig. Resterande dubbelsiktningar utfördes därför med filter på varandra och inte efter varandra. Jämfört med enkelsiktningen där endast 5 % bortfall erhölls så sker ett betydligt större bortfall vid dubbelsiktning som metod. Detta är väntat då det kommer att ske bortfiltrering av dextran med två filter och inte endast med ett.

6.2 Optiska mätningar

Bilderna som erhölls vid de optiska mätningarna med mikroskop var Bild 2 respektive Bild 3. Bild 2 ger en överblick av storleken på partiklarna efter siktning medan Bild 3 illustrerar homogeniteten. Den optiska mätningen utfördes bara på en av dubbelsiktningarna, men eftersom att samma metod för inblandning nyttjades så antydde resultatet att den använda metoden för inblandning gav en homogen gel. Partikelstorleksfördelningen kunde sedan sammanställas i ett histogram, se Graf 1. Histogrammet gav normalfördelning kring 150-174 µm, vilket är ett rimligt värde trots att det förväntade värdet är en partikelstorleksfördelning mellan 80-120 µm eftersom att mätningarna sker med dextranet i en suspension vilken får partiklarna att svälla.

6.3 Partikelstorleksfördelning och extruderingskraft

Under 4.5 Sammanställda resultat ses att samtliga värden för extruderingskraften är cirka 50 N, som väntat. Detta indikerar att laborationerna och mätningarna har utförts korrekt då extruderingskraften hålls i princip konstant. Att extruderingskraften är cirka 50 N oberoende av de förändringar som implementerats i siktningsprocessen, såsom enkel- respektive dubbelsiktning, indikerar att extruderingskraften inte påverkas nämnbart av förändringarna. Värden för partikeldiametern varierar mellan cirka 125-155 µm för enkel- respektive

dubbelsiktningarna, vilket kan jämföras med förväntade värden mellan 80-120 µm. Denna avvikelse beror antagligen på att partiklarna svällt i gelen, och därmed erhålls större värden för partikeldiametern.

I Graf 20 ses en plot av extruderingskraft mot partikelstorlek. Det som kan observeras ur denna graf är att med ökad partikeldiameter så erhålls en lägre extruderingskraft. Vidare så ses även att med större filterstorlek så erhålls större partikeldiameter. I Graf 21 ses en plot

(38)

35

av extruderingskraft mot koncentration. Det som kan observeras ur denna graf är att med ökad koncentration så ses även en linjär ökning av extruderingskraften.

6.4 Slutsats

Målen med projektet var att genom laborativa studier undersöka hur Galdermas produkter Deflux och Solesta påverkas av variationer i siktningsmetod i det ingående dextranet och att studera hur partikelstorleksfördelningen i det tvärbundna dextranet påverkar

extruderingskraften av produkten. Dessa mål har uppfyllts, genom att variationer i siktningsmetod såsom att utföra laborationer med olika filterstorlekar dels med enkelsiktningar men även med dubbelsiktningar genomförts. Det har även genomförts laborativa studier på hur olika koncentrationer dextran påverkar extruderingskraften. Det siktade dextranet har studerats med hjälp av optiska mätningar med mikroskop, med

laserdiffraktionsmätningar samt med dragprovare för att se hur partikelstorleksfördelningen påverkar extruderingskraften. Den slutsats som kunnat dras ifrån genomförda studier är att med ökad partikeldiameter så erhålls en lägre extruderingskraft, oavsett ifall använd

siktningsmetod var enkel- eller dubbelsiktning. Vidare kan även slutsatsen dras att med ökad koncentration dextran så erhålls en större extruderingskraft.

(39)

36

7. Källförteckning

http://www.galdermanordic.com/sverige/about_galderma_swe.shtml - 21/4 2015 http://en.wikipedia.org/wiki/Vesicoureteral_reflux - 21/4 2015 http://o.cotot.com/artikel/vesikoureteral-reflux - 21/4 2015 http://o.cotot.com/artikel/vesikoureteral-reflux - 21/4 2015 http://www.deflux.com/about-deflux/effectiveness/ - 23/4 2015 http://ec.talola.com/vesikoureteral-reflux - 21/4 2015 http://www.medtronic.se/sjukdom/analinkontinens/ - 22/4 2015 http://stressmedicin.se/information/biofeedback - 22/4 2015 http://www.kontinet.se/besvaer/anal-inkontinens.html - 22/4 2015 Företagspresentation av Galderma (Introduktionsmöte 1/4 2015)

http://www.q-medpractitioner.com/Norden/Science/Nacha-Technology/ - 22/4 2015 http://www.acronymfinder.com/butanediol-diglycidyl-ether-%28chemical-cross-linking-agent%29-%28BDDE%29.html - 22/4 2015 http://www.q-medpractitioner.com/Norden/Science/Nacha-Technology/Modification-of-HA-to-obtain-longer-residence-time/ - 22/4 2015 http://www.q-medpractitioner.com/Norden/Science/Nacha-Technology/Function-and- benefits-with-a-minimal-modification----NASHA--stabilization-a-unique-and-patented-technology/ - 22/4 2015 http://cdn.salix.com/shared/pi/deflux-pi.pdf - 22/4 2015 http://cdn.salix.com/shared/pi/deflux-pi.pdf. - 22/4 - 2015 http://www.fda.gov/downloads/AdvisoryCommittees/CommitteesMeetingMaterials/Medic alDevices/MedicalDevicesAdvisoryCommittee/Gastroenterology-UrologyDevicesPanel/UCM235154.pdf – 22/4 2015 http://www.restylane.com/Global/Extrusion%20Force%20and%20Syringe%20Dimensions%2 0of%20Two%20Hyaluronic%20Acid%20Dermal%20Fillers.pdf – 22/4 2015 http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/siktning - 22/4 2015 http://www.malvern.com/en/products/technology/laser-diffraction/ - 22/4 2015 http://ciks.cbt.nist.gov/~garbocz/PSD/node3.htm - 12/5 - 2015 http://beatop.com/Laser_Particle_Size_Analyzer/mie_theory.html - 12/5 - 2015 http://www.shimadzu.com/an/powder/support/practice/p01/lesson13.html - 12/5 - 2015