Skräckblandad förtjusning : Nyutexaminerade sjusköterskors upplevelser av de första två åren som yrkesverksamma - en litteraturöversikt.

Skräckblandad

förtjusning

Nyutexaminerade sjuksköterskors upplevelser av de första två

åren som yrkesverksamma

– En litteraturöversikt

Huvudområde: Omvårdnad

Författare: Malin Bäcklund Johansen, Hanna Olsson & Emma Strandberg Handledare: Björn Erfors

Sammanfattning

Bakgrund: En svensk sjuksköterskeutbildning innefattar både teori och praktik och ger en

yrkesexamen som sjuksköterska. Sjuksköterskan har huvudansvaret för området omvårdnad och ansvarar således för att bedriva en patientsäker vård. Benners (1993) transitionsteori beskriver hur hela yrkeslivet är en lärandeprocess där sjuksköterskan genomgår fem olika steg från novis till expert.

Syfte: Att beskriva nyutexaminerade sjuksköterskors upplevelser av transitionen från student till

yrkesverksam sjuksköterska.

Metod: Studien genomfördes som en kvalitativ litteraturöversikt med induktiv ansats, där 14 artiklar

inkluderades i resultatet.

Resultat: Sammanställningen av artiklarna resulterade i tre huvudkategorier med flertalet

subkategorier. Huvudkategorier: Ansvar, Brist i förberedelser och Den nya professionen.

Slutsats: Att gå från student till yrkesverksam sjuksköterska var en skrämmande upplevelse samtidigt

som de nyutexaminerade sjuksköterskorna var upprymda över att påbörja sina karriärer. Utbildningens kvalitet samt stöd från kollegor påverkade hur de nyutexaminerade sjuksköterskorna upplevde transitionen. Tydligare kommunikation mellan lärosäte och verksamhet behövs, samt att de nyutexaminerade sjuksköterskorna behöver ta ansvar för sitt eget lärande. Kontinuerligt stöd från mer erfarna kollegor behövs för att underlätta transitionen.

Title: Excited but terrified. Newly graduated nurses’ experiences of the first two years as registered

nurses. A literature review.

Summary

Background: A Swedish nursing education includes both theory and clinical placement and results in

a bachelors degree. A nurse has the main responsibility for the nursing practice and is thus responsible for providing patient-safe care. Benner's (1993) transition theory describes the entire professional life as a learning process where a nurse goes through five stages from novice to expert.

Aim: To describe newly graduated nurses’ experiences of the transition from student to registered

nurse.

Method: A qualitative litterature review with an inductive approach was conducted where 14 articles

were included.

Findings: The findings in reviwed articles were categorized into three main categories with multiple

subcategories. Main Categories: Responsibility, Lack of preparation and The new profession.

Conclusions: To transition from student to registered nurse was exciting but terrifying for the newly

graduated nurses. The quality of given education as well as support from experiened colleagues affected how the newly graduated nurses experienced their transition. Better communication between work place and university is needed. The newly graduated nurses must also take responsibility for their own education. Continuous support from experienced colleagues is also needed to facilitate the transition.

Innehållsförteckning

Sammanfattning ...

Summary ...

1. Inledning ... 1

2. Bakgrund... 1

2.1 Sjuksköterskans utbildning ... 1

2.2 Sjuksköterskans ansvar och arbetsuppgifter ... 1

2.3 Transitionsteori ... 2

2.4 Problemformulering ... 2

3. Syfte ... 3

4. Metod ... 3

4.1 Design ... 3

4.2 Urval och datainsamling ... 3

4.3 Dataanalys ... 3

5. Forskningsetiska överväganden ... 4

6. Resultat ... 5

6.1 Ansvar ... 5

6.1.1 Höga krav ... 5

6.1.2 Tidshantering ... 5

6.1.3 Ledarroll ... 6

6.2 Brist i förberedelser ... 6

6.2.1 Utbildningen motsvarar inte verksamheten ... 6

6.2.2 Rädsla att göra misstag ... 7

6.3 Den nya professionen ... 7

6.3.1 Introduktion ... 7

6.3.2 Påverkan av kollegor ... 8

6.3.3 Att hantera patienter och närstående ... 8

7. Diskussion ... 9

7.1 Metoddiskussion ... 9

7.2 Resultatdiskussion ... 10

8. Slutsatser ... 13

8.1 Kliniska implikationer ... 13

9. Referenser ... 14

Bilagor ...

1. Inledning

Varje år utexamineras mellan 4000 och 5000 nya sjuksköterskor vid ett flertal lärosäten i Sverige. Enligt Universitetskanslersämbetet (u.å.) var siffran 4 430 nyutexaminerade sjuksköterskor under läsåret 2018 - 2019. Sjuksköterskeutbildningen är tre år lång och kan studeras vid både universitet och på högskola (Högskoleförordning [HF], SFS 1993:100). När sjuksköterskan efter avslutad utbildning påbörjar sin karriär får hen ett övergripande ansvar för omvårdnaden. Det ställs i Sverige höga krav på vårdens kvalitet och därmed på sjuksköterskans kompetens (Svensk sjuksköterskeförening, 2017). Att gå från student till yrkesverksam sjuksköterska och genomgå de olika stegen från novis till expert (Benner, 1993), kan kännas som en lång väg att gå. Studier från över 20 år tillbaka (Brown & Olchansky, 1997) visar på liknande upplevelser som studier utförda i nutid (Blevins, 2018; Flinkman & Salanterä, 2015), vilket visar på att upplevelsen av transitionen inte förändrats avsevärt över tid. Flinkman och Salanteräs (2015) studie indikerar att en påfrestande transition kan resultera i att nyutexaminerade sjuksköterskor väljer att avsluta karriären. Studien indikerar dessutom att kvaliteten på vården kan påverkas när färre sjuksköterskor är yrkesverksamma. Avbrutna sjuksköterskekarriärer kan därav ses som problematiskt i en redan rådande brist på legitimerade sjuksköterskor (Socialstyrelsen, 2018b). Befintliga forskningresultat samanställdes därav i en litteraturöversikt med frågeställningen hur transitionen upplevdes av nyutexaminerade sjuksköterskor.

2. Bakgrund

2.1 Sjuksköterskans utbildning

En svensk sjuksköterskeutbildning omfattar 180 högskolepoäng och leder till en yrkesexamen och en filosofie kandidatexamen inom huvudområdet omvårdnad (HF, SFS 1993:100). Universitets- och högskolerådet (2016) beskriver sjuksköterskeutbildningen som en yrkesförberedande utbildning, vilken ska ge grundläggande kunskaper och förutsättningar för kommande yrkesutövande. Utbildningen regleras enligt högskoleförordningen (SFS 1993:100), vilket gör lärosätena ytterst ansvariga för att tillräcklig kompetens inför det yrkesverksamma livet erhålls. Det är dock den enskilda individens ansvar att aktivt deltaga under den utbildning lärosätet erbjuder, för att kunna verka inom ramarna för professionen sjuksköterska (Högskolelag [HL], SFS 2013:119 1 kap. §4).

För att Socialstyrelsen (2018a) ska utfärda en sjuksköterskelegitimation krävs bevis på sjuksköterskeexamen. Lärosätet utfärdar examensbeviset efter fullgjord utbildning i enlighet med högskoleförordningens examensordning (SFS 1993:100). För att kunna bedöma studenterna i kliniskt arbete ingår i programmet, utöver teoretisk undervisning, även verksamhetsförlagd utbildning (Jönköping University, u.å.; Socialstyrelsen, 2019b; Åberg, 2015). Studenterna får då möjlighet att implementera teoretiska kunskaper som erhållits under studierna i praktiskt arbete i verkliga situationer, med verkliga patienter (Jones, 2013). Jones (2013) genomförda pilotprojekt visade tydlig förbättring i förståelsen för, och användandet av, den teoretiska kunskapen efter studenterna genomgått den verksamhetsförlagda utbildningen och erhållit klinisk erfarenhet. Jones (2013) betonar därför vikten av verksamhetsförlagda studier som en essentiell del i utbildningen för sjuksköterskor.

2.2 Sjuksköterskans ansvar och arbetsuppgifter

I kompetensbeskrivningen för legitimerade sjuksköterskor framställs sjuksköterskans ledande funktion i omvårdnadsarbetet, samt sjuksköterskans individuella ansvar att vården bedrivs korrekt (Svensk sjuksköterskeförening, 2017).

Kärnkompetenserna består av säker vård, personcentrerad vård, samverkan i team, kvalitetsutveckling, evidensbaserad vård och informatik (Cronenwett et al., 2007; Svensk sjuksköterskeförening, 2017). Sjuksköterskans grundläggande arbetsuppgifter berör samtliga kompetensområden. Sjuksköterskan ska verka förebyggande och med stor riskmedvetenhet för att främja säker vård. Ytterligare ansvar ligger på sjuksköterskan att bedöma, planera och dokumentera omvårdnadsarbetet. Sjuksköterskan har även ansvar för att leda, delegera och följa upp insatser. Det föreligger en skyldighet för sjuksköterskan att följa behandlingsanvisningar från läkare samt att ansvara för säker läkemedelshantering. Sjuksköterskan ska informera, handleda och utbilda kollegor samt anta en handledarroll för studenter. Det föreligger ett övergripande ansvar för sjuksköterskan att samordna patientens vårdbehov genom samarbete med andra instanser och professioner. Sjuksköterskan ska således genom ett interprofessionellt samarbete, med patienten i fokus, verka för bästa möjliga vård utifrån tillgänglig

evidens. För att möjliggöra adekvata bedömningar ska sjuksköterskan vara uppdaterad inom forskningen samt överse att lokala rutiner är i överrensstämmelse med uppdaterad kunskap och information. Sjuksköterskan ansvarar dessutom för att kvalitetsutveckla och effektivisera verksamheten och vården (Cronenwett et al., 2007; Svensk sjuksköterskeförening, 2017).

Det ställs höga krav på sjuksköterskans kompetens i att utföra arbetsuppgifterna. De höga kraven ställs redan på den nyutexaminerade sjuksköterskan som förväntas vara kompetent nog att leda och utföra omvårdnadsarbetet patientsäkert (Svensk sjuksköterskeförening, 2017). Om kärnkompetenserna föreligger som en stadig grund ska sjuksköterskan kunna implementera dess olika delar i organiseringen av arbetet. Med kärnkompetenserna som grund ska även den nyutexaminerade sjuksköterskan effektivt kunna verka för en god vård ur ett patientsäkerhetsperspektiv (Altmiller & Hopkins-Pepe, 2019). En nyutexaminerad sjuksköterskas begränsade kompetens kan dock göra att patientsäkerheten inte hamnar i primärt fokus. För att den nyutexaminerade sjuksköterskan ska kunna utföra omvårdnaden patientsäkert krävs mer tid än för den erfarna sjuksköterskan. Den nyutexaminerade sjuksköterskan är mer fokuserad på att utföra själva momentet korrekt snarare än tidseffektivt (Higgins et al., 2010), vilket även styrks av Benners transitionsteori (1993).

2.3 Transitionsteori

Benners transitionsteori ”från novis till expert” (1993) är baserad på Dreyfus och Dreyfus (1980) forskning och konklusion i att varje nybörjare inom ett visst yrke genomgår fem stadier på sin väg till expertis. I det första novis- eller nybörjarstadiet beskrivs hur den nyutexaminerade sjuksköterskan innehar teoretisk kunskap i hur arbetet som sjuksköterska fungerar men att klinisk erfarenhet saknas. Avsaknad av erfarenhet menar Benner (1993) kan innebära vissa svårigheter i att implementera teorin i det praktiska arbetet. Som novis är sjuksköterskan ofta fokuserad på själva momentet som ska genomföras och hur det genomförs rent praktiskt. Därav kan novisen glömma att ta hänsyn till och involvera patienten som vårdas. Enligt teorin är sjuksköterskan i nästa steg en avancerad nybörjare som genom erfarenheter lärt sig urskilja särskilda aspekter i olika vårdmöten. Aspekterna kan av den avancerade nybörjaren identifieras i nya situationer för att sedan användas i att underlätta det fortsatta arbetet. I det tredje stadiet har sjuksköterskan arbetat under liknande omständigheter i två till tre år och beskrivs som kompetent. Benner (1993) menar att en kompetent sjuksköterska aktivt kan planera långsiktigt och kan se och förstå konsekvenser av det egna handlandet. Den kompetenta sjuksköterskan har även förmåga att bedöma vilka aspekter som är mest betydelsefulla för nuvarande och framtida situationer samt förmåga att hantera oförutsedda händelser. När sjuksköterskan når nästa steg i utvecklingen är hen enligt Benner (1993) skicklig. Den skickliga sjuksköterskan ser inte bara utmärkande aspekter i situationer utan uppfattar dem i sin helhet och baserar därefter sitt handlande på erfarenhet. Hos en skicklig sjuksköterska finns således en väl utvecklad förmåga att fatta adekvata beslut. I det sista stadiet, expert-stadiet, behärskar sjuksköterskan varje situation hen hamnar i och kan intuitivt fatta beslut gällande lämplig vård. Den säkerhet som finns hos en expertsjuksköterska grundar sig i mångårig erfarenhet av kliniskt arbete med olika patienter, i olika scenarion. Benner (1993) menar vidare att yrkeslivet är ett livslångt lärande och att expertisnivå sällan kan uppnås inom alla områden. Sjuksköterskan har sitt eller sina områden där hen känner sig trygg och bekväm och menar att en sjuksköterska med expertis inom det geriatriska området skulle vara novis på en neonatal-avdelning och vice versa (Benner 1993).

Litteraturöversikten skiljer fortsättningsvis transitionsteorin från fenomenet transition. Fenomenet transition avser övergången från student till yrkesverksam sjuksköterska och benämns härefter som transitionen. Teorin benämns som transitionsteorin och avser Benners (1993) olika faser.

2.4 Problemformulering

Sjuksköterskeutbildningen erbjuder både teori och praktik för att ge grundläggande kunskaper inför det kommande yrket (Jönköping University, u.å.; Socialstyrelsen, 2019b). Under utbildningen har sjuksköterskestudenterna inte det yttersta ansvaret för omvårdnaden och har därav inte samma förväntningar på sig som en legitimerad sjuksköterska. Den nyutexaminerade sjuksköterskan hamnar dock efter examen i samma kontext som de mer erfarna sjuksköterskorna och förväntas då utföra ett likvärdigt arbete (Svensk sjuksköterskeförening, 2017). Att vara novis och genomgå transitionen från student till yrkesverksam sjuksköterska beskrivs av forskning vara ett stort steg (Blevins, 2018). Frågeställningar kring hur transitionen upplevs av nyutexaminerade sjuksköterskor väcks, då studier från över 20 år tillbaka (Brown & Olchansky, 1997) visar på liknande upplevelser som studier utförda i nutid (Blevins, 2018; Flinkman & Salanterä, 2015).

3. Syfte

Att beskriva nyutexaminerade sjuksköterskors upplevelser av transitionen från student till yrkesverksam sjuksköterska.

4. Metod

4.1 Design

Studien genomfördes som en kvalitativ litteraturöversikt där redan befintlig forskning samanställdes. En kvalitativ metod fördjupar förståelsen för upplevelser, förväntningar och erfarenheter av ett fenomen (Segesten, 2017). En induktiv ansats har använts vilket betyder att slutsatser dras och påståenden presenteras utifrån det som erhållits i datainsamlingen. Slutsatserna ska sedan kunna överföras till andra grupper med liknande fenomen (Priebe & Landström, 2017). Därav bör sökandet av artiklar ske

förutsättningslöst och inga antaganden bör göras på förhand (Fridlund & Mårtensson, 2017).

4.2 Urval och datainsamling

Till litteraturöversikten söktes artiklar i två olika databaser, MEDLINE och CINAHL. MEDLINE innefattar områden för medicin, omvårdnad, tandvård, veterinärmedicin, hälsovårdssystemet och prekliniska vetenskaper. MEDLINE omfattar 95% av den medicinska litteraturen, inkluderat omvårdnadstidskrifter, medan CINAHL främst samlar artiklar inom omvårdnad. CINAHL är således mer inriktad på omvårdnadsvetenskapligt underlag än vad MEDLINE är (Willman et al., 2016). För att generera ett bra litteratururval användes boolesk sökteknik. Söktekniken används med syftet att markera hur de olika sökorden ska kombineras genom användning av termerna OR och AND (Segesten, 2017). För att begränsa antalet träffar användes avgränsningar. De vetenskapliga artiklarna skulle vara skrivna mellan 2010-01-01 och 2020-02-29, vara peer-reviewed, skrivna på engelska och ha kvalitativ ansats. För att sökningarna skulle vara än mer specifika gentemot syftet exkluderades sjuksköterskor med specialistutbildning då fokus ligger på transitionen från nyutexaminerade sjuksköterskors perspektiv och deras första upplevelser. Enbart artiklar som undersökt fenomenet ur nyutexaminerade sjuksköterskors perspektiv inkluderades och begränsades till att sjuksköterskan arbetat mellan noll och två år.

Östlundh (2017) föreslår att litteratursökningen sker i tre olika steg. Den inledande informationssökningen gav en översikt över tidigare forskning och är grunden till all inhämtad information. Första sökningen genererade ett för stort antal träffar. Sökningen preciserades därav med avgränsningar och genom att endast använda sökorden Experience, Newly graduated nurses, Newly qualified nurses, Newly registered nurses, Novice nurses, Qualitative och Transition vilket gav ett hanterbart antal träffar. Avgränsningar gällande geografiskt område genomfördes för ett mer applicerbart och tillförlitligt resultat. Sökningarna av artiklar begränsades till upplevelser av nyutexaminerade sjuksköterskor i de nordiska länderna och sökorden Denmark OR Finland OR Iceland OR Norway OR Sweden lades till i de olika sökningarna.

I CINAHL lästes sammanlagt 153 titlar, därefter lästes 44 abstracts. De 26 artiklar vars abstracts gav intryck att vara relevanta gentemot syftet, lästes i fulltext och kvalitetsgranskades enligt Bilaga 1. De tolv artiklar, vilka uppnådde 12/12 i kvalitetsgranskningsprotokollet och svarade mot syftet, fördes in i artikelmatrisen (Bilaga 3). Samtliga sökningar genomförda i CINAHL, genomfördes även i MEDLINE där totalt 126 titlar lästes. Endast 16 nya artiklar, vilka inte redan exkluderats eller inkluderats vid sökningarna i CINAHL, kunde identifieras. En artikel lästes i fulltext, kvalitetsgranskades och inkluderades sedan i resultatet, samt fördes in i artikelmatrisen. Sökningarna presenteras i sin helhet i sökmatrisen (Bilaga 2). En artikel erhölls genom manuell sökning.

4.3 Dataanalys

Dataanalysen genomfördes med stöd av Fribergs (2017a) analysmodell, vilken utgörs av fem steg. I steg ett lästes samtliga 14 artiklar individuellt, för uppfattning om uppbyggnad, innehåll och resultat. Vidare i steg två analyserades resultaten gemensamt och relevanta meningsenheter identifierades med överstrykningspennor. Meningsenheterna sorterades upp utefter vad som var gemensamt återkommande och relevant gentemot syftet. Därefter skapades relevanta subkategorier med övergripande huvudkategorier. I steg tre fördes meningsenheterna in i arbetets dokument och

placerades under respektive subkategori och översattes sedan till svenska. De meningsenheter vilka inte var lämpliga under någon av subkategorierna, och därmed inte svarade mot syftet, förkastades. I steg fyra numrerades liknande meningsenheter där flertalet artiklar kunde stödja liknande upplevelser. I steg fem samanställdes innehållet till en ny helhet och ett resultat i enlighet med litteraturöversiktens syfte (Friberg, 2017a). Förförståelsen för fenomenet och de egna förväntningarna har under hela processen tagits i beaktande genom kritisk reflektion och diskussion. Henricson och Billhult (2017) förklarar att forskare genom ett reflekterande förhållningssätt under analysen kan öka medvetenheten om den egna förförståelsens betydelse för resultatet.

5. Forskningsetiska överväganden

Målet med kvalitativa studier är att införskaffa kunskap och öka förståelsen för olika fenomen. Forskningsetik tillämpas för att skydda människors rättigheter och lika värde (Sandman & Kjellström, 2018). Helsingforsdeklarationen innehåller etiska riktlinjer för hur forskning som involverar människor eller mänskligt material ska bedrivas. Deklarationens övergripande innebörd är att forskningen ska göra mer nytta än skada, att studien utförs på ett sådant sätt att risken för skador minimeras, att alla deltagare behandlas på lika villkor samt att studien har respekt för den egna bestämmanderätten (World Medical Association, 2018). Då litteraturöversiktens avsikt var att utgå ifrån nyutexaminerade sjuksköterskors upplevelser av ett fenomen, ansågs det vara av vikt att studierna erhållit etiskt godkännande. Krav ställdes därav att samtliga resultatartiklar genomgått granskning och godkänts av en etisk kommitté eller styrelse. För den egna litteraturöversikten krävs inget godkännande från etisk kommitté, då den endast är avsedd för publicering i Digitala vetenskapliga arkivet (Sandman & Kjellström, 2018). Det är av vikt att beakta risken för hur en nyutexaminerad sjuksköterska kan påverkas av transitionen. En väl fungerande och säker vård är fundamentalt och är i Sverige en rättighet som alla människor har (Hälso- och sjukvårdslag [HSL], SFS 2017:30). Om det inte värnas om de nyutexaminerade sjuksköterskornas upplevelser av sina första år som yrkesverksamma, finns risk för att färre sjuksköterskor stannar kvar i yrket (Flinkman & Salanterä, 2015). Färre yrkesverksamma sjuksköterskor kan innebära risk för försämring av vården ur ett patientsäkerhetsperspektiv (Ridelberg et al., 2014), vilket i sin tur kan komma att påverka samhället negativt, både ur hälsoaspekter och ur ekonomiska aspekter.

6. Resultat

Efter granskning av artiklarna kunde tre huvudkategorier identifieras: Ansvar, Brist i förberedelser och Den nya professionen. Kategorierna med respektive subkategorier presenteras i Figur 1 och individuellt nedan.

Figur 1. Översikt över huvudkategorier och subkategorier.

6.1 Ansvar

De nyutexaminerade sjuksköterskorna upplevde att det ställdes höga krav på dem och att de redan från början fick ett omfattande ansvar. Tidsbrist ledde till att de nyutexaminerade sjuksköterskorna upplevde att de inte kände sig nöjda med sin arbetsinsats. De upplevde även att de inte togs på allvar som ledare och att deras auktoritet ifrågasattes.

6.1.1 Höga krav

De nyutexaminerade sjuksköterskorna upplevde att de kastades in i yrket. De blev överväldigade eftersom de redan från början upplevde att det ställdes höga krav på dem (Ingvarsson et al., 2019; Thrysoe et al. 2012). De nyutexaminerade sjuksköterskorna upplevde ett omfattande ansvar i arbetsuppgifterna de förväntades utföra, vilket beskrevs som påfrestande i samband med att de även fick ett stort antal patienter (Ekström & Idvall, 2015; Gellerstedt et al., 2019; Ingvarsson et al., 2019). Däremot upplevde de nyutexaminerade sjuksköterskorna, vilka hade tidigare arbetslivserfarenhet inom vården, att de kunde hantera det tilltagande patientantalet (Ingvarsson et al., 2019). Även om de nyutexaminerade sjuksköterskorna upplevde det påfrestande att få ett övergripande ansvar, kunde det även upplevas som en lättnad att äntligen få arbeta självständigt (Gellerstedt et al., 2019).

De nyutexaminerade sjuksköterskorna upplevde att de ställde höga krav på sig själva (Andersson & Edberg, 2010; Bjerknes & Bjørk, 2012) och kände även påtryckningar från kollegor (Andersson & Edberg 2010). De upplevde att de borde klara av att hantera komplexa situationer men att de sedan upplevde en skillnad i uppfattningen av den egna kompetensen och den faktiska förmågan (Bjerknes & Bjørk,

2012). De upplevdeatt de höga kraven, i kombination med bristande erfarenhet, resulterade i att de fick

möta situationer utan kunskap om hur de skulle hanteras(Ekström & Idvall, 2015; Odland et al., 2014).

De nyutexaminerade sjuksköterskorna upplevde det därav omöjligt att förbättra sina färdigheter och sitt kritiska tänkande (Pennbrant et al., 2013). Skillnaden i uppfattningen av den egna kompetensen, i förhållande till förmågan, upplevdes generera i stress (Bjerknes & Bjørk, 2012). De nyutexaminerade sjuksköterskorna upplevde även stress relaterat till personalbrist och den höga arbetsbelastning det resulterade i (Bjerknes & Bjørk, 2012; Odland et al., 2014; Pennbrant et al., 2013).

6.1.2 Tidshantering

De nyutexaminerade sjuksköterskorna beskrev hur de i början kände att tiden inte räckte till (Andersson & Edberg, 2010; Bjerknes & Bjørk, 2012; Gellerstedt et al., 2019; Ingvarsson et al., 2019; Widarsson et al., 2020). I början upplevdes det administrativa arbetet som särskilt komplicerat och tidskrävande (Bjerknes & Bjørk, 2012; Blomberg & Welander, 2019; Widarsson et al., 2020), vilket resulterade i att de upplevde oro för hur det kunde komma att påverka kvaliteten av säker vård (Bjerknes & Bjørk, 2012). De kände även påtryckningar från erfarna kollegor att genomföra uppgifterna mer tidseffektivt (Bjerknes & Bjørk, 2012; Odland et al. 2014). De nyutexaminerade sjuksköterskorna upplevde det

problematiskt att de ofta blev avbrutna av andra professioner och inte hade möjlighet att arbeta i ett lugnt tempo. De förväntades hjälpa sina kollegor samtidigt som de skulle finna tid för sitt eget arbete (Bjerknes & Bjørk, 2012; Pennbrant et al., 2013). Det upplevdes av de nyutexaminerade sjuksköterskorna att de spenderade mer tid på interprofessionell kontakt i andra ärenden snarare än att tiden spenderades med patienterna (Bjerknes & Bjørk, 2012; Odland et al., 2014; Pennbrant et al., 2013; Widarsson et al., 2020). De upplevde att tiden inte alltid räckte till att fokusera på patienterna och deras närstående. De nyutexaminerade sjuksköterskorna upplevde att de i början var mer uppgiftsfokuserade snarare än patientfokuserade (Andersson & Edberg, 2010; Bjerknes & Bjørk, 2012). De upplevde det även oprofessionellt att lämna en patient efter utförd uppgift men kände att de var tvungna att gå vidare till nästa åtagande (Bjerknes & Bjørk, 2012).

Den upplevda tidsbristen ledde till att de nyutexaminerade sjuksköterskorna inte kände sig nöjda med sin insats efter arbetspasset. Efter några månader som nyutexaminerade sjuksköterskor upplevde de däremot att de började etablera en stabil grund. De upplevde då att de kunde planera arbetsuppgifterna och därmed fokusera mer på patienten. De upplevde även att de med tiden kunde utveckla förmågan att utföra adekvata bedömningar samt utveckla sin kliniska blick (Andersson & Edberg, 2010; Widarsson et al., 2020). En vändpunkt för de nyutexaminerade sjuksköterskorna var när de upplevde att de började få tid över till reflektion i slutet av dagen, vilket upplevdes höja självförtroendet och de kunde känna sig nöjda med sin arbetsinsats. De kände sig inte längre som nybörjare när tidshantering, planering och prioritering upplevdes hanterbart (Andersson & Edberg, 2010; Thrysoe et al., 2012).

6.1.3 Ledarroll

På grund av bristande ledarskapserfarenhet upplevde de nyutexaminerade sjuksköterskorna det svårt att organisera, planera och leda omvårdnadsarbetet under den första tiden (Bjerknes & Bjørk, 2012; Ekström & Idvall, 2015). De upplevde att ledarskapet endast kunde läras in genom praktisk erfarenhet (Bjerknes & Bjørk, 2012) och upplevde därför i början att de blev ifrågasatta och inte accepterades som ledare (Bjerknes & Bjørk, 2012; Ekström & Idvall, 2015; Thrysoe et al., 2011). Däremot upplevdes det att god kommunikation och reflektion med kollegorna styrkte självförtroendet i ledarrollen (Ekström & Idvall, 2015). De nyutexaminerade sjuksköterskorna visste att sjuksköterskearbetet innebar en ledarroll (Widarsson et al., 2020) men då de erfordrades ta ansvar för teamets arbetsområden, tog de sig an en ledarroll de inte var vana vid (Bjerknes & Bjørk, 2012; Odland et al., 2014). Det upplevdes krävande under semestertider då de nyutexaminerade sjuksköterskorna vid behov förväntades bistå vikarier. Ledarrollen kändes än mer överväldigande när det var personalbrist (Ingvarsson et al., 2019; Odland et al., 2014). De upplevde det även utmanande att leda ett mer erfaret team när de var den enda arbetande sjuksköterskan och kände sig ofta mer som en börda än som en ledare (Sneltvedt & Bondas, 2016; Widarsson et al., 2020).

De upplevde förlust av kontroll i samband med att delegera uppgifter till kollegor. De upplevde rädsla att fel skulle uppstå då de själva inte utförde uppgiften (Widarsson et al., 2020). Det ansågs även vara svårt att delegera uppgifter då de nyutexaminerade sjuksköterskorna hade bristande kunskaper kring rutiner. Samtidigt som det förväntades att de nyutexaminerade sjuksköterskorna skulle leda samarbetet med andra professioner upplevde de ofta att deras ledarskap inte togs på allvar (Bjerknes & Bjørk, 2012; Pennbrant et al., 2013). De upplevde avsaknad av auktoritet och upplevde att erfarna sjuksköterskor inte ville följa deras instruktioner (Sneltvedt & Bondas, 2016; Thrysoe et al., 2011) När de nyutexaminerade sjuksköterskorna arbetat i några månader och etablerat en stabil grund på arbetsplatsen kände de sig mer bekväma med att ifrågasätta beslut och ordinationer från andra yrkesgrupper (Andersson & Edberg, 2010).

6.2 Brist i förberedelser

De nyutexaminerade sjuksköterskorna upplevde brister i utbildningen och att förväntningarna de hade på den erhållna kunskapen inte motsvarade verksamheternas krav. De nyutexaminerade sjuksköterskorna upplevde oro över att begå misstag av den orsaken att de inte kände sig förberedda.

6.2.1 Utbildningen motsvarar inte verksamheten

Transitionen från student till yrkesverksam sjuksköterska beskrevs av de nyutexaminerade sjuksköterskorna som ett stort steg. Upplevelsen var att utbildningen de erhållit inte speglade professionen (Blomberg & Welander, 2019; Danbjørg & Birkelund, 2011; Ingvarsson et al., 2019; Odland et al., 2014; Thrysoe et al., 2012). De menade att det var stor skillnad på vad de lärt sig, gentemot hur det såg ut i verksamheten. Föreläsningarna upplevdes inte uppdaterade nog för att undervisningen

skulle vara tillräckligt förberedande (Gellerstedt et al., 2017; Pennbrant et al., 2013). De nyutexaminerade sjuksköterskorna upplevde att delar av den teoretiska utbildningen de erhållit inte var applicerbar på praktiskt arbete (Danbjørg & Birkelund, 2011; Gellerstedt et al., 2017; Pennbrant et al., 2013; Thrysoe et al., 2012; Widarsson et al., 2020). De som däremot hade tidigare erfarenhet av hälso- och sjukvården upplevde sig vara mer förberedda och kunde även bistå dem som kände sig osäkra (Blomberg & Welander, 2019; Widarsson et al., 2020). Trots kritik mot utbildningen fanns det nyutexaminerade sjuksköterskor som försvarade den genom att påstå att det är omöjligt att skapa en utbildning som förbereder alla på allt, inom samtliga områden. De menade att utbildningen erbjöd grundläggande kunskaper för yrket, men upplevde att ansvaret låg på individen att vidareutveckla sin kompetens (Blomberg & Welander, 2019).

De nyutexaminerade sjuksköterskorna kände sig oförberedda på känslor som uppkom under transitionen (Bjerknes & Bjørk, 2012). De upplevde att utbildningen inte förberett dem nog för professionen och de beskrev det som överväldigande att komma ut i arbetslivet (Blomberg & Welander, 2019; Kaihlanen et al., 2019; Odland et al., 2014; Thrysoe et al., 2011). De nyutexaminerade sjuksköterskorna upplevde att transitionen påverkades av att de kände sig oförberedda på professionen och på det omfattande ansvaret. De upplevde transitionen som en påfrestande tid (Ingvarsson et al., 2019; Thrysoe et al., 2011; Widarsson et al., 2020).

6.2.2 Rädsla att göra misstag

De nyutexaminerade sjuksköterskorna upplevde rädsla över att göra misstag i samband med att de kände sig oförberedda för sin yrkesroll (Gellerstedt et al., 2019; Ingvarsson et al., 2019; Sneltvedt & Bondas, 2016; Thrysoe et al., 2012; Widarsson et al., 2020). De upplevde stress och oro över att arbeta självständigt och därmed riskera att förbise någonting i patientbedömningen (Thrysoe et al., 2012). De nyutexaminerade sjuksköterskorna upplevde även oro över att göra misstag relaterat till bristande erfarenhet, att det var mycket att göra på kort tid och att arbetet upplevdes krävande (Gellerstedt et al., 2019; Ingvarsson et al., 2019). I de situationer då de inte visste vad som förväntades av dem, eller inte klarade av att utföra uppgifter, upplevde de avsaknad utav stolthet som sjuksköterska. De upplevde dessutom oro i samband med att se erfarna sjuksköterskor utföra arbetsuppgifter felaktigt och blev därav rädda att de kommer begå liknande misstag (Sneltvedt & Bondas, 2016).

De nyutexaminerade sjuksköterskorna upplevde det avgörande att reflektera och få respons gällande misstag som begåtts, för att kunna utveckla sin professionella roll. Samtidigt upplevde de att positiv respons och bekräftelse var nödvändigt när saker genomförts korrekt för att öka självförtroendet (Gellerstedt et al., 2019; Sneltvedt & Bondas, 2016). När de nyutexaminerade sjuksköterskorna sedan upplevde att de kunde utföra vård av hög kvalitet, kände de stolthet och förhöjt självförtroende (Sneltvedt & Bondas, 2016; Pennbrant et al., 2013; Thrysoe et al., 2012).

6.3 Den nya professionen

De nyutexaminerade sjuksköterskornas upplevelser av trygghet påverkades av hur de introducerades till arbetsplatsen samt huruvida de fick stöd och tid till att reflektera med kollegor. En längre introduktion upplevdes underlätta transitionen medan en kortare introduktion upplevdes otillräckligt förberedande.

6.3.1 Introduktion

Upplevelsen av introduktionen varierade mellan de nyutexaminerade sjuksköterskorna. Upplevelserna skiljdes åt beroende på hur introduktionen organiserades på de olika arbetsplatserna (Andersson & Edberg, 2010; Blomberg & Welander, 2019; Gellerstedt et al., 2019; Ingvarsson et al., 2019; Pennbrant et al., 2013; Thrysoe et al., 2012; Widarsson et al., 2020). Introduktionsperioden för de nyutexaminerade sjuksköterskorna varierade mellan noll och tolv veckor (Andersson & Edberg, 2010; Blomberg & Welander, 2019; Thrysoe et al., 2012). De nyutexaminerade sjuksköterskorna, vilka erhöll kortare introduktion, upplevde sig inte vara tillräckligt förberedda och kände sig överväldigade över att få samma ansvar som de erfarna sjuksköterskorna (Andersson & Edberg, 2010; Blomberg & Welander, 2019; Thrysoe et al., 2012). De som erhöll längre introduktion upplevde sig däremot vara bekväma med det ökade ansvaret (Blomberg & Welander, 2019). De nyutexaminerade sjuksköterskorna, vilka hade positiva upplevelser av sin introduktion, upplevde en väl fungerade start på sin nya arbetsplats. De upplevde att chefer, handledare och andra kollegor hade realistiska förväntningar på dem, vilket upplevdes nödvändigt för att kunna fortsätta sin inlärning. De upplevde sig tillåtna att vara nya och ta den tid de behövde för att utvecklas, samtidigt som de upplevde att kollegorna fanns där om de behövde

stöttning (Andersson & Edberg, 2010; Gellerstedt et al., 2019; Pennbrant et al., 2013; Widarsson et al., 2020).

De nyutexaminerade sjuksköterskorna upplevde, trots varierande kvalitet, att mentorskap och handledning under den första tiden var användbart. De upplevde att de hade önskat få reflektera mer tillsammans med erfarna kollegor för att få bekräftelse och vägledning som gav en mer okomplicerad transition (Bjerknes & Bjørk, 2012; Thrysoe et al., 2012).

6.3.2 Påverkan av kollegor

Stöd från kollegor upplevdes som en essentiell del i hur de nyutexaminerade sjuksköterskornahanterade

transitionen. De upplevde att acceptans och tillit från kollegor, både socialt och professionellt, behövde etableras för att de skulle trivas på arbetet (Andersson & Edberg, 2010; Blomberg & Welander 2019; Ingvarsson et al., 2019; Kaihlanen et al., 2019; Pennbrant et al., 2013; Sneltvedt & Bondas, 2016; Thrysoe et al., 2011; Thrysoe et al., 2012; Widarsson et al., 2020). Det var dock inte alltid de nyutexaminerade sjuksköterskorna upplevde det positivt att arbeta i team, då de ibland upplevde bristande stöd från kollegor (Bjerknes & Bjørk, 2012; Ekström & Idvall, 2015; Ingvarsson et al., 2019; Pennbrant et al., 2013; Thrysoe et al., 2011; Widarsson et al., 2020).

Bristande stöd upplevdes ha negativa effekter på det egna lärandet och förmågan att utföra uppgifter, vilket medförde att arbetet kändes svårhanterat (Bjerknes & Bjørk, 2012; Ekström & Idvall, 2015; Pennbrant et al., 2013). De upplevde det även problematiskt när de inte fick utrymme att reflektera kring problem eller utmanande situationer (Bjerknes & Bjørk, 2012; Ekström & Idvall, 2015; Ingvarsson et al., 2019; Pennbrant et al., 2013; Thrysoe et al., 2011; Widarsson et al., 2020). De nyutexaminerade sjuksköterskorna upplevde att stöd och uppmuntran från kollegor var betydelsefullt för att öka självförtroendet och motivera dem att bli mer självständiga. De upplevde att stödet positivt förändrade hur de såg på sig själva som sjuksköterskor och som en i teamet (Blomberg & Welander, 2019; Ingvarsson et al., 2019; Pennbrant et al., 2013; Sneltvedt & Bondas, 2016; Thrysoe et al., 2011; Thrysoe et al., 2012).

De nyutexaminerade sjuksköterskorna upplevde att kollegorna, oavsett profession, ofta var hjälpsamma i det praktiska arbetet samt villiga att besvara frågor. Om de nyutexaminerade sjuksköterskorna kände att de inte hade kontroll över situationer upplevde de att erfarna sjuksköterskor och kollegor bistod med stöd. De upplevde att kollegorna delade med sig av erfarenheter och gav råd för att vägleda dem (Ingvarsson et al., 2019; Kaihlanen et al., 2019; Sneltvedt & Bondas, 2016; Thrysoe et al., 2012). De nyutexaminerade sjuksköterskorna upplevde dock att de ibland kände sig som en börda när arbetsrelaterade frågor ställdes till erfarna sjuksköterskor (Thrysoe et al., 2011; Widarsson et al., 2020). De undvek därför tidvis att ställa frågor av oro för att påverka kollegornas intryck av deras förmåga att hantera arbetet (Andersson & Edberg, 2010; Ekström & Idvall, 2015; Pennbrant et al., 2013; Thrysoe et al., 2011). I samband med bristande acceptans från kollegor upplevde de nyutexaminerade sjuksköterskorna att de inte blev tagna på allvar och att kollegorna inte lyssnade på deras åsikter. De upplevde att det genererade i stress och oro när de kände sig förminskade eller ignorerade av erfarna kollegor (Andersson & Edberg, 2010; Ekström & Idvall, 2015).

De nyutexaminerade sjuksköterskorna upplevde att bristande stöd påverkade deras förmåga att utföra patientsäker omvårdnad (Andersson & Edberg, 2010; Ekström & Idvall, 2015) och de upplevde därför att de inte litade på sin egen kompetens (Sneltvedt & Bondas, 2016). De nyutexaminerade sjuksköterskorna upplevde dock positiva känslor i anknytning till att få kritik från olika professioner och därmed få olika perspektiv. De upplevde att guidningen från kollegor hjälpte dem mogna i sin yrkesroll och med tiden utvecklades egna arbetssätt. De upplevde dessutom att de med hjälp av kollegorna kunde utveckla samarbets- och kommunikationsfärdigheter (Kaihlanen et al., 2019; Ingvarsson et al., 2019; Thrysoe et al., 2012), vilket upplevdes öka patientsäkerheten och kvaliteten på vården (Sneltvedt & Bondas, 2016).

6.3.3 Att hantera patienter och närstående

De nyutexaminerade sjuksköterskorna upplevde interaktionen med patienter och närstående som viktig. De upplevde att förståelsen för patientbemötandet ökade i samband med nya möten med patienter (Danbjørg & Birkelund, 2011; Widarsson et al., 2020). De upplevde även att patientmötet påverkade deras egen uppfattning om den professionella kompetensen. Negativa möten upplevdes av de nyutexaminerade sjuksköterskorna ge nedsatt självförtroende. Positiva möten upplevdes däremot ge ökad tillfredställelse genom att de tydligt upplevde sig se sin växande kompetens och förmåga att hantera sjuksköterskerollen (Pennbrant et al., 2013; Sneltvedt & Bondas, 2016). När de nyutexaminerade sjuksköterskorna lugnat eller tröstat en patient kände de sig nöjda med sin insats och

när en patient eller anhörig givit positiv respons på utfört arbete förstärktes känslan av stolthet (Bjerknes & Bjørk, 2012). När den egna kompetensen och självförtroendet ökade upplevde de nyutexaminerade sjuksköterskorna att de kunde förmedla den självsäkra känslan till patienterna och deras närstående. Allt eftersom de nyutexaminerade sjuksköterskorna kände sig säkrare i sin roll blev de även mer tillfreds med sina insatser och de upplevde sig kompetenta nog att möta patienter på önskat sätt (Andersson & Edberg, 2010).

7. Diskussion

Diskussionen är uppdelad i två separata delar där litteraturöversiktens tillvägagångssätt diskuteras i en metoddiskussion och resultatets huvudfynd diskuteras i en resultatdiskussion.

7.1 Metoddiskussion

Ur ett positivt perspektiv ses en litteraturöversikt vara en bred sammanställning av hur rådande forskning kring ämnet ser ut (Friberg, 2017c). Kritik kan dock riktas mot vald design då det kan finnas begränsat med relevant underlag. Det kan även föreligga risk för selektivitet gällande urval av artiklar av den orsaken att studier, vilka stödjer den egna ståndpunkten och förförståelsen, kan inkluderas i resultatet (Friberg, 2017b). Förförståelse syftar till att författare har värderingar och viss kunskap innan en studie påbörjas, vilket kan påverka val av artiklar och därav påverka studiens resultat (Priebe & Landström, 2017). Förförståelsen för litteraturöversikten har ej gått att undvika med anledning av att författarna snart själva är nyutexaminerade sjuksköterskor. Insikten att examensarbetet kan påverkas av egna värderingar har därför tagits i beaktande. Genom att diskutera de egna värderingarna med ett

reflekterande förhållningssätt har objektivitet genomgående försökt bibehållas under

litteratursökningsprocessen, för att stärka studiens trovärdighet och pålitlighet.

Enligt Henricson (2017) och Willman et al. (2016) ökar studiens trovärdighet om artikelsökningar genomförs i flertalet databaser, således söktes artiklar i två olika databaser. Sökprocessen finns noggrant beskriven för att bedömning av relevans ska kunna möjliggöras för de artiklar som undergått vidare analysering (Friberg, 2017c). Vid artikelssökningarna genomfördes begränsningar för att identifiera artiklar relevanta för studiens syfte. Tidsbegränsningen 2010-01-01 – 2020-02-29 applicerades, för att sökningarna skulle generera tillräckligt med relevant forskning. Upplevelserna av transitionen från student till yrkesverksam sjuksköterska sågs inte ha förändrats avsevärt under applicerat tidsspann, därav sågs begränsningen på över tio år inte som en svaghet. Artiklarna begränsades även till engelsk skrift då engelskspråkiga artiklar har högre tillgänglighet, vilket ansågs väga tyngre än artiklar skrivna för en begränsad publik. Författarna har dock svenska som modersmål och har varierande kunskaper i det engelska språket, därav kan begränsningen ses som en svaghet. Risken för feltolkningar och felaktiga översättningar av artiklarna har beaktats och i arbetet med översättning under dataanalysen har svensk-engelskt lexikon använts för att stärka pålitligheten.

Begräsningen att samtliga resultatartiklar skulle utgå från nyutexaminerade sjuksköterskor, vilka arbetat mellan noll och två år, applicerades. Beslutet baserades på Benners (1993) konklusion att en sjuksköterska som varit yrkesverksam i två till tre år har uppnått den kompetenta nivån i transitionsteorin och är därav inte längre novis eller avancerad nybörjare. Artikelsökningarna begränsades även geografiskt till länder i Norden för att få en samlad bild av transitionen i likartade hälso- och sjukvårdssystem (Socialstyrelsen, 2019a). Bearbetning av artiklar, vilka hade utgångspunkt i länder med likartade hälso- och sjukvårdssystem, ansågs vara en fördel då resultaten och upplevelserna lättare kunde relateras till varandra. Det ansågs att nordiska, nyutexaminerade sjuksköterskors upplevelser inte bör jämställas med upplevelser från andra delar av världen där hälso- och sjukvården ser annorlunda ut. Det kan däremot ses som en nackdel eftersom studiens resultat inte blir överförbart till andra delar av världen. Litteraturöversiktens resultat anses dock vara överförbart inom Norden, inte bara till nyutexaminerade sjuksköterskor, utan även till erfarna sjuksköterskor i de fall de byter arbetsplats och således hamnar i en ny kontext. Baserat på Benners (1993) transitionsteori är överförbarheten möjlig då de erfarna sjuksköterskorna inom den nya kontexten blir noviser. Exkluderingen av artiklar, vilka utgick från specialistsjuksköterskeperspektivet, kan i den aspekten anses motstridig. Dock ansågs att den kliniska erfarenhet specialistsjuksköterskor besitter kunde genererat ett missvisande resultat. Överförbarhet till erfarna sjuksköterskor kan ytterligare ses i kontexten att de tar emot nyutexaminerade sjuksköterskor.

Majoriteten av artiklarna utgick från sjukhusmiljöer, endast en artikel utgick från nyutexaminerade sjuksköterskors upplevelser i kommunal verksamhet. Överförbarheten till kommunal verksamhet kan

därav ifrågasättas. Artiklarna ansågs ändå ge en relativt bred bild av upplevelserna eftersom de nyutexaminerade sjuksköterskorna arbetade på olika enheter och därav hade skilda upplevelser. En resultatartikel utgick från chefers, kollegors och nyutexaminerade sjuksköterskors perspektiv. För att inte avvika från litteraturöversiktens syfte inkluderades enbart de nyutexaminerade sjuksköterskornas perspektiv i resultatet.

För att bibehålla ett strukturerat arbetssätt genomfördes dataanalysen med stöd av Fribergs (2017a) analysmodell. Det förekom dock svårigheter i att bilda och benämna kategorier eftersom de behövde vara både breda och tillräckligt specifika för att beskriva innehållet. Kritik kan riktas mot nämnt analyserande förhållningssätt då identifierade meningsenheter kan ha baserats på den egna förförståelsen. För att undvika färgning av data och stärka studiens bekräftelsebarhet, har ett neutralt ställningstagande försökt bibehållas. Samtliga artiklar granskades även gemensamt vid flertalet tillfällen. Genom att samtliga författare läste och diskuterade artiklarna gemensamt, kunde

överenskommelse ske om vilka meningsenheter som skulle presenteras och risken för selektivitet

reducerades. Litteraturöversiktens trovärdighet ansågs öka om artiklarna diskuterades av flertalet granskare, vilket även styrks av Carlsson (2012). Metodavsnittet har dessutom granskats av handledare samt kursdeltagare för att möjliggöra replikering.

7.2 Resultatdiskussion

Litteraturöversiktens syfte anses ha besvarats i resultatet. Vidare diskuteras resultatets huvudsakliga fynd i relation till betydelsefulla styrdokument, annan forskning samt till Benners (1993) transitionsteori.

Ett av de huvudsakliga fynden var den överväldigande känsla de nyutexaminerade sjuksköterskorna upplevde i samband med att de fick ett övergripande ansvar. De upplevde att kraven på dem var höga redan från början då de förväntades utföra uppgifter på kort tid samt anta en ledarroll de inte hade erfarenhet av. Enligt Svensk sjuksköterskeförening (2017) bär samtliga legitimerade sjuksköterskor huvudansvaret för omvårdnaden och således förväntas de nyutexaminerade sjuksköterskorna utföra ett arbete likvärdigt de erfarna sjuksköterskornas. Wangensteen (2008) beskriver det omfattande ansvaret som särskilt påfrestande och som den största skillnaden mellan att vara student och legitimerad sjuksköterska. Ansvaret och kraven kan tänkas generera i stress och oro hos de nyutexaminerade sjuksköterskorna, vilket styrks av Flinkman och Salanterä (2015). Även i studier utanför Norden kunde den överväldigande känslan relateras till stort ansvar och hög arbetsbelastning (Kim & Yeo, 2019; Thomas et.al, 2012).

Benner (1993) menar att nyutexaminerade sjuksköterskor, vilka befinner sig i stadiet för novis eller avancerad nybörjare, inte kan förväntas vara experter. Att de förväntas utföra arbetet likvärdigt de erfarna sjuksköterskorna blir därmed motstridigt. Benner (1993) menar vidare att de nyutexaminerade sjuksköterskorna saknar erfarenhet i att leda och prioritera omvårdnadsarbetet. För att kunna säkerställa grundläggande kvalitet och säkerhet behöver de enligt Benner (1993) tillåtas få klinisk erfarenhet innan samma krav ställs på dem som på de erfarna sjuksköterskorna. Sjuksköterskan ansvarar för att erbjuda en säker vård (Cronenwett et al., 2007; Svensk sjuksköterskeförening, 2017) och de höga kraven, tillsammans med känslan av okunskap, kan resultera i att den nyutexaminerade sjuksköterskan inte handlar patientsäkert. Det övergripande ansvaret för yrkesutövningen ligger dock på personnivå och den nyutexaminerade sjuksköterskan ansvarar själv för att utveckla sin personliga kompetents (Cronenwett et al., 2007; Patientsäkerhetslag [PSL], SFS 2010:659; Svensk sjuksköterskeförening, 2017). Det uppfattades av resultatet att de nyutexaminerade sjuksköterskorna var medvetna om det ansvar som föreligger en sjuksköterska men att de inte såg sitt individuella ansvar i den egna kompetensutvecklingen. Det är följaktligen inte tillräckligt att som nyutexaminerade sjuksköterskor endast vara medvetna om det föreliggande ansvaret. De behöver därtill vara beredda att anta ansvaret.

Det framkom även i resultatet att de nyutexaminerade sjuksköterskorna upplevde att de till en början inte besatt tillräcklig praktisk och teoretisk kunskap när de skulle anta sjuksköterskerollen. De nyutexaminerade sjuksköterskorna upplevde svårigheter i att förbättra sina färdigheter och sitt kritiska tänkande. De upplevde att utbildningen som erhölls inte försett dem med tillräcklig kunskap och att de således inte kände sig förberedda. Det uppfattas som att de nyutexaminerade sjuksköterskorna förväntat sig att utbildningen skulle gett mer än grundläggande kunskaper och därav upplevt den som bristfällig. En svensk sjuksköterskeutbildning ska enbart ge grundläggande kunskaper inför yrket. Sjuksköterskestudenten har enskilt ansvar att införskaffa bredare kunskap inom specifika områden, både innan och efter examen (HF, SFS 1993:100). Andra studier identifierade liknande fynd där det framkom att nyutexaminerade sjuksköterskor kunde känna sig vilsna och förvirrade i början av

arbetslivet, då de upplevde att utbildningen inte förberett dem (Al Awaisi et al., 2015; Thomas et al., 2012). Känslan av att vara oförberedd och inte besitta tillräcklig kunskap kan tänkas leda till att den nyutexaminerade sjuksköterskan upplever stress och oro. En studie visade att otillräcklig förberedelse,

samt okunskap relaterat till behandlingsmetoder, var två vanliga orsaker till stress hos nyutexaminerade

sjuksköterskor (Halpin et al., 2017). Känslan av bristande kompetens samt känslan att vara oförberedd tolkades även ha negativ påverkan på de nyutexaminerade sjuksköterskornas transition men att den ändå blev mer hanterbar med tiden. Halpin et al. (2017) är i överenstämmelse med att transitionen underlättas allt eftersom de nyutexaminerade sjuksköterskorna utvecklas professionellt.

I enlighet med litteraturöversiktens resultat menar andra nordiska studier att den kliniska kompetensen utvecklas individuellt, beroende på olika faktorer (Numminen et al., 2017; Willman et al., 2020). I jämförelse med studier från andra länder kan liknande fynd identifieras (Lima et al., 2016; Hengstberger-Sims et al., 2008). Jämförelserna anses indikera att kompetensutvecklingen kan variera beroende på vilken arbetslivserfarenhet de nyutexaminerade sjuksköterskorna har, var de erhållit

sjuksköterskeutbildningen samt vilken arbetsplats de börjar på. Det kan även dras paralleller till

Benners transitionsteori (1993) som visar att kompetensutvecklingen och lärandet sker stegvis och i olika faser. Utifrån studiens resultat uppfattades det som att de nyutexaminerade sjuksköterskorna befann sig i steget för novis eller avancerad nybörjare i transitionsteorin. Noviser och avancerade nybörjade kan endast ta in lite information kring en situation då de är mer uppgiftsfokuserade och koncentrerade på regler och riktlinjer. Det bör uppmärksammas att novisstadiet, såväl som kompetensutvecklingen, påbörjas redan vid utbildningens start och att den nyutexaminerade sjuksköterskan inte genomgår alla faser under sin första tid som yrkesverksam. De två sista stegen i transitionsteorin kan enbart uppnås efter mångårig erfarenhet av yrket (Benner, 1993).

Studiens resultat samt flertalet andra studier utanför Norden visar på upplevelsen av att utbildningen inte motsvarat de nyutexaminerade sjuksköterskornas förväntningar på professionen (Al Awaisi et al., 2015; Thomas et al., 2012). Det uppfattades av litteraturöversiktens resultat att de nyutexaminerade sjuksköterskorna upplevde att den erbjudna utbildningen skapat förväntningar angående hur sjuksköterskeyrket såg ut, men att de förväntningarna inte uppfylldes efter examen. Lärarna ska, i enlighet med högskolelagen (SFS 2013:119 3 kap. § 1), uppdatera sig på hur verksamheten och samhället ser ut för att kunna förbereda de blivande sjuksköterskorna på ett adekvat sätt. Det kan dock tänkas att de nyutexaminerade sjuksköterskorna ej tagit tillräckligt med eget ansvar, varken i den teoretiska eller den praktiska utbildningen, för att skapa egna realistiska förväntningar. Enligt högskolelagen (SFS

2013:119 1 kap. § 4) ligger ansvaret för en adekvatutbildning inte enbart på lärosätet utan även på den

enskilda individen. Att nyutexaminerade sjuksköterskor upplever sig oförberedda på professionen kan därför inte enbart skuldbelägga utbildningen. Likväl som lärarna ansvarar för att följa samhällsutvecklingen inom sitt ämnesområde, ansvarar även studenterna för att vara uppdaterade i hur verksamheten de ska arbeta i ser ut (HL, SFS 2013:119).

Resultatet visade slutligen att transitionen för de nyutexaminerade sjuksköterskorna påverkades av vilket stöd de fick av sina kollegor samt huruvida de fick tid till reflektion. Det uppfattades som att tillgången till reflektion och stöd påverkade om den nyutexaminerade sjuksköterskans transition blev en positiv eller negativ upplevelse. Åberg (2015) menar att det krävs reflektion, eftertänksamhet och öppenhet inför vårdandet för att en sjuksköterska ska kunna utveckla ett evidensbaserat förhållningssätt. Det tolkades som att tid till reflektion var beroende av många olika faktorer. Studier visar att uteblivet stöd ofta beror på att erfarna sjuksköterskor saknar kompetens i hur de ska bemöta och handleda nyutexaminerade sjuksköterskor (Al Awaisi et al., 2015; Lea & Cruickshank, 2015; Whitehead et.al., 2016) samt att det inte alltid finns tid och utrymme till att lära ut (Al Awaisi et al., 2015).

Brist på reflektion i verksamheten kan tänkas påverka den nyutexaminerade sjuksköterskans fortsatta

lärande. Påståendet styrks av de erfarna sjuksköterskorna i Lea och Cruickshanks (2015) studie, vilka

menar att reflektion som stöd är nödvändigt för att de nyutexaminerade sjuksköterskorna ska fortsätta utvecklas. Bristande stöd beskrevs av Halpin et al. (2017) orsaka stress hos nyutexaminerade sjuksköterskor, vilket stämmer överens med litteraturöversiktens resultat. Den största orsaken till stress var dock hög arbetsbelastning (Halpin et al., 2017). Jämförelserna indikerar att hög arbetsbelastning kan vara orsaken till att de erfarna sjuksköterskorna inte hade tid att understödja de nyutexaminerade sjuksköterskorna. Arbetsbelastningen kan därav tänkas vara den egentliga orsaken till det bristfälliga stödet. I jämförelse med ytterligare studier utanför Norden sågs liknande upplevelser av att bristande stöd från erfarna kollegor påverkade transitionen negativt (Labrague et al., 2019; Thomas et.al, 2012). Flinkman och Salanteräs (2015) studie visade dock att tillgång till stöd från erfarna kollegor hade positiv inverkan på upplevelsen av transitionen. Även studier från andra länder utanför Norden visade på

liknande resultat (Chandler, 2012; Halpin et al., 2017; Thomas et al., 2012). Ytterligare en studie utanför Norden visar att omvårdnadens kvalitet och säkerhet i större utsträckning kan garanteras om stöd från erfarna kollegor finns. Stödet kan även reducera stress hos de nyutexaminerade sjuksköterskorna, vilket kan underlätta transitionen (Murray-Parahi et al., 2016). Även Benner (1993) menar att den avancerade nybörjaren behöver stöd i det kliniska arbetet. Den avancerade nybörjarens omvårdnad av patienter bör understödjas av en sjuksköterska som åtminstone uppnått den kompetenta nivån i transitonsteorin och därmed har mer klinisk erfarenhet. Benner (1993) menar vidare att stödet från den erfarna sjuksköterskan säkerställer att patientens viktigaste behov inte förbises.

Sjuksköterskan ansvarar för att utveckla sina praktiska och teoretiska kunskaper (Cronenwett et al., 2007), vilket kan bli svårt om tid till reflektion och stöd från erfarna kollegor inte finns tillgängligt. Ett fullgott stöd kan tänkas leda till ökat självförtroende och bättre kompetensutveckling medan ett bristande stöd skulle kunna resultera i osäkerhet i yrkesrollen. Studier, både i och utanför Norden, styrker påståendet och menar att bristande stöd kan leda till att den nyutexaminerade sjuksköterskan avbryter sin karriär (Chandler, 2012; Flinkman & Salanterä, 2015). Stöd och reflektion ansågs således

viktigt men fanns på grund av tids- och kunskapsbrist inte alltid tillgängligt.Det kan även tänkas att de

erfarna sjuksköterskorna inte var medvetna om att de nyutexaminerade sjuksköterskorna önskade reflektera. Därav kan individuellt ansvar läggas på de nyutexaminerade sjuksköterskorna att efterfråga den reflektion de behöver.

8. Slutsatser

Slutsatsen dras att noggrann förberedelse för de nyutexaminerade sjuksköterskorna är av yttersta vikt för att transitionen ska upplevas positiv. Litteraturöversiktens resultat kan indikera att tydligare kommunikation mellan lärosäte och verksamhet behövs. De nyutexaminerade sjuksköterskornas skuldbeläggning av utbildningen anses dock inte vara befogad. Slutsatsen dras att de nyutexaminerade sjuksköterskorna inte varit medvetna om det individuella ansvar de har för sina studier. De ansvarar själva för att förse sig med tillräcklig kunskap för att kunna verka inom professionen då utbildningen enbart ska ge grundläggande kunskaper.

Kontinuerligt stöd från erfarna kollegor genom transitionen ses som en essentiell del i att skapa trygga nyutexaminerade sjuksköterskor, som fortsättningsvis kan stå för patientsäker omvårdnad. Det uppmärksammas slutligen att det är skrämmande att komma ut som nyutexaminerad sjuksköterska, men att det samtidigt är efterlängtat att få arbeta i sin nya profession. Tanken på att göra fel kan skapa obehag men känslan vid positiv respons är fantastisk. De första åren som yrkesverksamma genomsyras därmed av skräckblandad förtjusning.

8.1 Kliniska implikationer

Det har länge forskats kring hur nyutexaminerade sjuksköterskor upplever transitionen, det har däremot forskats mindre kring hur upplevelsen kan förbättras. Vidare forskning behövs om huruvida forskningsresultaten kan implementeras i verksamhet och på lärosäten. En tydligare kommunikation mellan lärosäte och verksamhet kan tänkas resultera i en utbildning som är mer uppdaterad och förberedande för den kommande professionen. En mer förberedd nyutexaminerad sjuksköterska kan tänkas stå för bättre och mer patientssäker omvårdnad. Litteraturöversikten kan även bidra till att erfarna sjuksköterskor erhåller ökad medvetenhet om hur de nyutexaminerade sjuksköterskorna önskar handledas. Litteraturöversikten skulle således kunna bidra till att tankar kring vidareutveckling av introduktionsprogram med mentorskap väcks. Om de nyutexaminerade sjuksköterskorna genomgående får handledning genom transitionen minskar risken för avbrutna sjuksköterskekarriärer. Det kan resultera i att mer personal finns tillgänglig, vilket kan ge positiv påverkan på hälso- och sjukvården och därmed även på samhället.

Litteraturöversikten kan öka medvetenheten om egenansvar hos blivande sjuksköterskor och kan även tänkas ge trygghet för både blivande samt nyutexaminerade sjuksköterskor. Om förståelsen för de svårigheter som kan uppstå under transitionen fördjupas, minskar risken för negativa upplevelser. Även om litteraturöversikten främst riktas mot blivande och nyutexaminerade sjuksköterskor kan resultatet tillika vara applicerbart på mer erfarna sjuksköterskor som byter arbetsplats och således blir noviser inom den nya kontexten.

9.

Referenser

Resultatartiklarna är markerade med *.

Al Awaisi, H., Cooke, H., & Pryjmachuk, S. (2015). The experiences of newly graduated nurses during their first year of practice in the Sultanate of Oman – A case study. International Journal

of Nursing Studies, 52(11), 1723–1734.

https://doi.org/10.1016/j.ijnurstu.2015.06.009

Altmiller, G. & Hopkins-Pepe, L. (2019). Why quality and safety education for nurses (QSEN) matters in practice. The Journal of Continuing Education in Nursing, 50(5), 199-200 https://doi.org/10.3928/00220124-20190416-04

*Andersson, PL. & Edberg, A. (2010). The transition from rookie to genuine nurse: narratives from Swedish nurses 1 year after graduation. Journal of Continuing Education in Nursing, 41(4), 186–192. https://doi.org/10.3928/00220124-20100326-05

Benner, P. (1993). Från novis till expert - mästerskap och talang i omvårdnadsarbetet. Studentlitteratur AB.

*Bjerknes, M. S., & Bjørk, I. T. (2012). Entry into nursing: an ethnographic study of newly qualified nurses taking on the nursing role in a hospital setting. Nursing Research and Practice, 2012, 690348. https://doi.org/10.1155/2012/690348

Blevins, S. (2018). From Nursing Student to Registered Nurse: The Challenge of Transition. MEDSURG Nursing, 27(3), 199–200.

*Blomberg, H., & Welander, J. (2019). A narrative study of newly graduated registered Swedish nurses’ establishment in the profession and the portrayal of a healthcare organisation. Journal

of Health Organization & Management, 33(4), 413–425.

https://doi.org/10.1108/JHOM-09-2018-0251

Brown, M., & Olshansky, EF. (1997). From limbo to legitimacy: a theoretical model of the transition to the primary care nurse practitioner role. Nursing Research, 46(1), 46–51.

Carlsson, G. (2012). Critical Incident. I M. Granskär & B. Höglund-Nielsen. (Red.), Tillämpad kvalitativ forskning inom hälso- och sjukvård (2. uppl., s.43 - 51). Studentlitteratur.

Chandler, G E. (2012). Succeeding in the First Year of Practice: Heed the Wisdom of Novice Nurses.

Journal for Nurses in Staff Development - JNSD, 28, 103–107.

https://doi.org/10.1097/NND.0b013e31825514ee

Cronenwett, L., Sherwood, G., Barnsteiner, J., Disch, J., Johnson, J., Mitchell, P., Taylor Sullivan, D. & Warren, J. (2007). Quality and safety education for nurses. Nursing Outlook, 55(3), 122-131. https://doi.org/10.1016/j.outlook.2007.02.006

*Danbjørg, DB. & Birkelund, R. (2011). The practical skills of newly qualified nurses. Nurse Education Today, 31(2), 168–172. https://doi.org/10.1016/j.nedt.2010.05.013

Dreyfus, S. E. & Dreyfus, H. L. (1980). A five-stage model of the mental activities involved in directed skill acqusition. Opublicerad rapport på uppdrag av Air force office of scientific research (AFSC) USAF (Contract F49620-79-C-0063), University of California Berkeley.

*Ekström, L., & Idvall, E. (2015). Being a team leader: newly registered nurses relate their experiences. Journal of Nursing Management (John Wiley & Sons, Inc.), 23(1), 75–86. https://doi.org/10.1111/jonm.12085

Flinkman, M. & Salanterä, S. (2015). Early career experiences and perceptions – a qualitative exploration of the turnover of young registered nurses and intention to leave the nursing profession in Finland. Journal of Nursing Management, 23(8), 1050–1057. https://doi.org/10.1111/jonm.12251

Friberg, F. (2017a). Att bidra till evidensbaserad omvårdnad med grund i analys av kvalitativ forskning. I F. Friberg (Red.), Dags för uppsats: Vägledning för litteraturbaserade examensarbete. (s. 129 - 139). Studentlitteratur AB.

Friberg, F. (2017b). Att göra en litteraturöversikt. I F. Friberg (Red.), Dags för uppsats: Vägledning för litteraturbaserade examensarbete. (s. 141 - 152). Studentlitteratur AB.

Friberg, F. (2017c). Att utforma ett examensarbete. I F. Friberg (Red.), Dags för uppsats: Vägledning för litteraturbaserade examensarbete. (s. 83 - 96). Studentlitteratur AB.

Fridlund, B. & Mårtensson, J. (2017). Kritisk incident teknik. I M. Henricson (Red.), Vetenskaplig teori och metod- från idé till examination inom omvårdnad (s. 155 - 167). Studentlitteratur AB.

*Gellerstedt, L., Moquist, A., Roos, A., Karin, B. & Craftman, Å. G. (2019). Newly graduated nurses’ experiences of a trainee programme regarding the introduction process and leadership in a hospital setting—A qualitative interview study. Journal of Clinical Nursing (John Wiley & Sons, Inc.), 28(9/10), 1685–1694. https://doi.org/10.1111/jocn.14733

Halpin, Y., Terry L. M. & Curzio, J. (2017). A longitudinal, mixed methods investigation of newly qualified nurses’ workplace stressors and stress experiences during transition. Journal of Advanced Nursing (John Wiley & Sons, Inc.), 73(01), 2577–2586. https://doi.org/10.1111/jan.13344

Hengstberger-Sims, C., Cowin, L S., Eagar, S C., Gregory, L., Andrew, S. & Rolley, J. (2008). Relating new graduate nurse competence to frequency of use. Collegian Journal of the Royal College of Nursing Australia, 15(2), 69-76.

https://doi.org/10.1016/j.colegn.2008.02.003

Henricson, M. & Billhult, A. (2017). Kvalitativ metod. I M. Henricson (Red.), Vetenskaplig teori och metod- från idé till examination inom omvårdnad (s. 111-119). Studentlitteratur AB Henricson, M. (2017). Diskussion. I M. Henricson (Red.), Vetenskaplig teori och metod- från idé till

examination inom omvårdnad (s. 411 - 420). Studentlitteratur AB.

Higgins, G., Spencer Louise, R. & Kane, R. (2010). A systematic review of the experiences and perceptions of the newly qualified nurse in the United Kingdom. Nurse Education Today, 30(6), 499–508. https://doi.org/10.1016/j.nedt.2009.10.017

*Ingvarsson, E., Verho, J. & Rosengren, K. (2019). Managing Uncertainty in Nursing - Newly Graduated Nurses’ Experiences of Introduction to the Nursing Profession. International Archives of Nursing and Health Care, 5(1), 2469-5823. https://doi.org/10.23937/2469-5823/1510119

Jones, A. D. (2013). The impact of integrating Quality and Safety Education for Nurses’ safety competency in first-year associate degree nursing students. Teaching & Learning in Nursing, 8(4), 140–146. https://doi.org/10.1016/j.teln.2013.06.001

Jönköping University. (u.å.). Sjuksköterska. https://ju.se/studera/valj- utbildning/program/program-pa-grundniva/sjukskoterska.html#Praktik

*Kaihlanen, A.-M., Salminen, L., Flinkman, M., & Haavisto, E. (2019). Newly graduated nurses’ perceptions of a final clinical practicum facilitating transition: A qualitative descriptive study. Collegian, 26(1), 55–61. https://doi.org/10.1016/j.colegn.2018.03.003

Kim, E., & Yeo, J. (2019). Effects of pre-graduation characteristics and working environments on transition shock of newly graduated nurses: A longitudinal study. Nurse Education Today, 78, 32–36. https://doi.org/10.1016/j.nedt.2019.04.002

Labrague, L. J., McEnroe, P. D., & Leocadio, M. C. (2019). Transition experiences of newly graduated Filipino nurses in a resource‐scarce rural health care setting: A qualitative study. Nursing Forum, 54(2), 298–306. https://doi.org/10.1111/nuf.12330

Lea, J., & Cruickshank, M. (2015). Supporting new graduate nurses making the transition to rural nursing practice: views from experienced rural nurses. Journal of Clinical Nursing, 24(19–20), 2826–2834. https://doi.org/10.1111/jocn.12890