Akademin för hälsa, vård och välfärd
DEN FYSISKA VÅRDMILJÖNS
BETYDELSE FÖR ÅTERHÄMTNING
Ur ett patientperspektiv
WALLBERG MADELENE
ÖSTMAN SARA
Huvudområde: Vårdvetenskap Nivå: Grundnivå Högskolepoäng: 15 Program: SjuksköterskeprogramKursnamn: Examensarbete i vårdvetenskap
med inriktning omvårdnad
Handledare: Eija Göransson, Mirkka
Söderman
Examinator: Lena Marmstål Hammar Seminariedatum: 2021-01-14
SAMMANFATTNING;
Bakgrund: Den fysiska vårdmiljön och dess innehållande faktorer är betydande för hur vårdpersonalen upplever sin arbetsplats samt hur de kan utföra sitt arbete. Den fysiska vårdmiljön kan bidra till trötthet. Brister i den fysiska vårdmiljön kan leda till att vårdpersonalen blir utmattade och upplever stress, bristerna kan även leda till minskad patientsäkerhet. Den fysiska vårdmiljön ska vara stödjande gentemot vårdpersonalen så det inte uppstår en vård med bristande patientsäkerhet. Problem: Vårdpersonal bör ha
kunskap om den fysiska vårdmiljöns betydelse för patienternas återhämtning och välmående. Syfte: Syftet är att beskriva vad i den fysiska vårdmiljön på en vårdavdelning som kan
påverka patienters återhämtning. Metod: Kvalitativ ansats där en systematisk
litteraturstudie med beskrivande syntes används. Tolv kvalitativa vårdvetenskapliga studier har analyserats samt en vårdvetenskaplig studie med mixad metod. Resultat: Två teman skapades, ‘betydelsen av vårdmiljöns arkitektur’ samt ‘betydelsen av påverkande faktorer i vårdmiljön’. De genererade i fem subteman som berör utrymmets och utformningens betydelse samt ljus-och ljud, inredning och grönskans påverkan. Slutsats: Resultatet visar att den fysiska vårdmiljön påverkar patienternas mående. Patienterna uttryckte behovet att den fysiska miljön ska inge en känsla av att vara hemma, samt att integriteten och
självbestämmanderätten respekteras.
ABSTRACT;
Background: The physical care environment and containing factors in the
care
environment are important for how the healthcare staff experience their workplace and how they can perform their work. The physical care environment can contribute to tiredness, deficiencies in the physical care environment can also lead to the care staff becoming exhausted and experiencing stress. The fact that the care staff cannot perform patient-safe care is also a consequence of the shortcomings that may exist in the care environment. The physical care environment and its content must be supportive towards the care staff so that care does not arise with a lack of patient safety. Problem: Healthcare staff should have knowledge of the importance of the physical care environment for patients' recovery and well-being. Aim: The purpose is to describe what in the physical care environment of a ward that may affect patients’ recovery. Method: A systematic literature review based on twelve qualitative articles and one article with mix-method. Findings: Two themes were created, ‘the importance of the architecture of the care environment’ and ‘the importance of
influencing factors in the care environment’. They generated in five sub-themes that affect the importance of space and design as well as light and sound, interior design and the influence of nature. Conclusion: The results show that the physical care environment affects the patients' mood. The patients expressed the need for the physical environment to give in and a feeling of being at home, as well as that integrity and the right to
self-determination are respected.
INNEHÅLL
1 INLEDNING ...1
2 BAKGRUND ...1
2.1 Definition av begrepp ... 1
2.2 Den fysiska vårdmiljön ... 2
2.2.1 Den fysiska vårdmiljöns konstruktion ... 2
2.2.2 Den fysiska vårdmiljöns ljussättning och ljudnivå ... 3
2.3 Återhämtningens betydelse ... 3
2.4 Den fysiska miljöns betydelse för vårdandet ... 4
2.4.1 Påverkande faktorer i den fysiska vårdmiljön för en patientsäker vård ... 4
2.4.2 Den fysiska vårdmiljöns betydelse för god vård ... 5
2.4.3 Betydelsen av en anpassningsbar vårdmiljö för god nattsömn ... 5
2.5 Styrdokument och lagar ... 6
2.6 Vårdvetenskapligt perspektiv ... 6
2.7 Problemformulering ... 7
3 SYFTE ...7
4 METOD ...8
4.1 Datainsamlingsmetod och urval ... 8
4.2 Genomförande och analys ... 9
4.3 Etiska överväganden ...10
5 RESULTAT ... 11
5.1 Betydelsen av vårdmiljöns arkitektur ...11
5.1.1 Utrymme som bidrar till samvaro och aktiviteter ...11
5.1.2 Utrymme som bevarar integritet ...12
5.2 Betydelsen av påverkbara faktorer i vårdmiljön ...13
5.2.1 Vikten av stimulerande ljus- och ljudnivå ...14
5.2.2 Att vårdas i en hemlik miljö...15
6 DISKUSSION... 17
6.1 Resultatdiskussion ...17
6.2 Metoddiskussion ...20
6.3 Etisk diskussion ...22
7 SLUTSATS ... 23
7.1 Förslag på vidare forskning ...23
REFERENSLISTA; ... 25 BILAGA A; SÖKMATRIS
BILAGA B; KVALITETSGRANSKNING BILAGA C; ARTIKELMATRIS
1
INLEDNING
Intresset för detta område väcktes utifrån egna erfarenheter av hur vårdmiljön ser ut i verkligheten, intresseområdet lämnades in av vuxenpsykiatrin i Västmanland. Erfarenheter av hur rådande vårdmiljö tenderar att se ut gjorde att intresset väcktes för att se om det finns ett samband mellan patienternas mående och återhämtning och den fysiska vårdmiljön. Eftersom återhämtning är en bidragande faktor till hälsa upplevdes det som viktigt att lyfta fram om det finns en påverkan för patienternas återhämtning. Specifika vårdavdelningar har patienter som kan vara inneliggande under flera månader för rehabilitering och
återhämtning. Utifrån egna erfarenheter tenderar vårdavdelningar att ha en fysisk miljö som inte är välkomnande, vårdavdelningar kan sakna växter, färg och stimulerande inredning. Även valmöjlighet till enbädds- eller flerbäddsrum samt svårigheter att orientera sig gör att det önskas en ökad kunskap om det kan finnas ett samband mellan patienternas
återhämtning, välmående och den fysiska miljön. Det uppmärksammades av egna
erfarenheter att det finns en ökad risk för en hotad integritet och värdighet hos patienterna som är inneliggande i flerbäddssalar, detta eftersom den inredning som råder i dessa rum inte alltid är tillräcklig för att integritet och värdigheten skyddas. Vilket i sin tur kan leda till ett lidande för patienterna som kan ha en påverkan på deras återhämtning. Den fysiska vårdmiljön bör ge ett välkomnande intryck samt utge trygghet för patienterna. Det är även viktigt att vårdmiljön är skapad och tar tillvara på de faciliteter som finns och som gör vårdmiljön till en miljö som bidrar till hälsa och återhämtning från sjukdom.
2
BAKGRUND
Bakgrunden inleds med definition av aktuella begrepp och därefter följer en beskrivning över den fysiska vårdmiljöns betydelse. Den fysiska vårdmiljön beskrivs utifrån arkitektur, konst, ljussättning samt ljud. Bakgrunden innehåller även en beskrivning över återhämtning samt vårdpersonalens erfarenheter av den fysiska miljön och dess betydelse för vårdandet. Avslutningsvis beskrivs aktuella styrdokument och lagar samt teoretiskt perspektiv.
2.1
Definition av begrepp
Begreppen vårdmiljö, vårdavdelning och återhämtning är återkommande i texten och därav ges en definition av begreppen.
Begreppet ‘vårdmiljö’ inkluderar hela människans omgivning, allt från färg, ljus, utformning och relationer (Ylikangas, 2017).
Definitionen av begreppet ‘vårdavdelning’ beskrivs som de olika avdelningar som sjukhuset har (Nationalencyklopedin, 2017).
Begreppet ’återhämtning’ definieras som ett tillstånd där patienten får vila och uppleva välmående på ett fysiskt, mentalt och andligt plan (Asp, 2017).
2.2
Den fysiska vårdmiljön
Begreppet ‘miljö’ beskrivs ha sitt ursprung från det franska ordet milieu och innebörden är mitt/mitten. Ur ett historiskt perspektiv började allting med Florence Nightingale. Florence förstod innebörden av miljöns påverkan på omvårdnaden. Patientens naturliga helande och läkande krafter skulle gynnas i största möjliga mån (Ylikangas, 2017).
Miljö beskrivs enligt Ylikangas (2017) utifrån fem dimensioner, omgivning, omvärld,
atmosfär, förhållande och medelpunkt. Omgivning beskrivs som den helhet människan lever i, omvärld är den verklighet som råder i omgivningens kontext. Atmosfär beskrivs som den anda som råder för att människan ska trivas samt skapa relationer. Relationer som involverar närhet, hänsyn och uppträdande beskrivs som det fjärde begreppet, förhållande. Medelpunkt definieras som det sista steget eftersom det är då människan har formats av sina
förhållanden och förblir kärnan i miljön. Miljön och dess påverkan är obeständig vilket leder till att miljön kan bli både hälsofrämjande eller resultera i ohälsa hos människan. Miljön har olika inverkan på människor beroende på om det är en bekant eller obekant miljö. I mötet med en främmande miljö reagerar människan med både sina känslor och sinnen. Det första intrycket tyder på en reaktion med sinnena. Hur människan hanterar och förhåller sig till den obekanta miljön beror till stor del av vilka känslor som uppstår, hur atmosfären och
stämningen uppfattas. Att landa i en ny obekant miljö ger utrymme för utvecklande av känslor, både positiva och negativa. Känslor som trygghet likaväl som otrygghet (Ylikangas, 2017). Vårdmiljön beskrivs även som en direkt samt indirekt miljö. Den direkta miljön involverar rummets utformning med belysning och värme medan den indirekta miljön handlar om all utrustning en vårdavdelning besitter, exempelvis möbler och vårdtekniska produkter (Meriläinen, Kynggäs & Ala-Kokko, 2010). Den fysiska vårdmiljön beskrivs även utifrån ljud, färg och form, natur, djur och symboler (Edvardsson & Wijk, 2014). Via dessa områden kan den fysiska miljön bli utgångspunkt för stress, både kroppsligt och mentalt, men områdena kan även bli en resurs (Meriläinen m.fl., 2010). I detta examensarbete kommer fokus vara på den fysiska vårdmiljön.
2.2.1 Den fysiska vårdmiljöns konstruktion
Arkitektur, den fysiska vårdmiljön som Edvardsson och Wijk (2014) beskriver den är de konstruktioner där vård och omsorg utövas medan Ylikangas (2017) beskriver den fysiska miljön som människans omgivning som involverar allt som ingår i den. Edvardsson och Wijk (2014) menar att det ställs allt mer krav på vårdmiljöerna för att de ska vara hälsofrämjande samt för att vårdpersonal ska vara en resurs för att på förhand se och förhindra risker i miljön. Miljön ska vara anpassad för allas olika behov och inte utvecklas till någon form av begränsning (Edvardsson & Wijk, 2014). Enligt Ulrich (2012) underlättar enbäddsrum i vårdmiljö för vårdpersonal i samtal med patient där sekretess ska tas hänsyn till samt att rummet underlättar patientens möjlighet till besök. Sjukhusets arkitektur kan vara
problematisk för patienter och anhöriga eftersom det kan bidra till svårigheter att orientera sig i vårdmiljön. För att underlätta för patienter samt anhöriga att orientera sig bör
arkitekturen innehålla detaljer som är lätta att minnas, som stora tavlor och ljusinsläpp. Konst, färg och form är beståndsdelar som är betydelsefulla i den fysiska vårdmiljön vilket kan upplevas som både negativ och positivt. Negativt om konsten är abstrakt och inger en känsla av provokation och positivt ifall konsten innehar motiv av blommor, natur eller vatten. Beskådning av verklig natur har liknande effekt för patienten som att inneha tavlor med naturmotiv inne i patientrummet (Ulrich, 2012). Konst kan även vara positivt för patienterna eftersom det påverkar patienternas motivation och prestationsförmåga (Bowen, 2015). Utöver konst på väggarna är besök av konstnärer på vårdavdelning betydelsefullt för patienterna eftersom det öppnar upp för kommunikation, skratt men även till en mer levande miljö (Parks-Stamm & Ferell, 2019).
2.2.2 Den fysiska vårdmiljöns ljussättning och ljudnivå
Ljussättning och ljud är viktiga aspekter i vårdmiljön för att patienter och vårdpersonal ska uppleva ett bra mående. Belysningen ska utmärka det som är viktigt i rummet för
patienternas behov, förslagsvis som åtskiljande belysning vid matbordet. Ljussättning är extra viktigt för synskadade och äldre patienter eftersom ögat har svårare att åstadkomma en välutvecklad bild, vilket även blir viktigt ur en säkerhetsaspekt för att undvika fallrisk
(Edvardsson & Wijk, 2014). Enligt Ulrich (2012) kan exponering av ljus leda till ett ökat välbefinnande. Dagsljus kan främja patienternas smärtupplevelse och därmed reducera stress, även depression kan minska om patienterna utsätts för ljus eller dagsljus. En bra ljussättning minskar även risken för felaktigheter kring läkemedelsutdelning (Ulrich, 2012), dock bör åtgärder som inte är nödvändiga att utföra nattetid vänta eftersom för starkt ljus leder till sömnsvårigheter (Meriläinen m.fl., 2010). Musik har visat sig kunna inspirera till social interaktion och i vården används ljud som har en positiv effekt på de flesta patienter för att lindra smärta och reducera oro. Vad som uppfattas som ett bra ljud eller oljud är individuellt. Ett bra ljud är något en själv valt att lyssna på som uppfattas som
tillfredsställande, det är även individuellt vad som uppfattas som oljud beroende på erfarenheter personen bär på (Edvardsson & Wijk, 2014). En sänkt ljudnivå leder till att patienterna erhåller bättre nattsömn, läkande och möjlighet för återhämtning (Ulrich, 2012).
2.3
Återhämtningens betydelse
Återhämtning innebär enligt Bernhofer (2015) att återfå styrka genom avkoppling och vila. Att vila är ett mänskligt behov som behövs för att återställa kroppen både fysiskt, andligt och mentalt. Genom att låta kroppen vila kan fysisk läkning ske, dock är detta inte tillräckligt för att bevara hälsan utan det krävs även mental vila för att läka. Mental vila är en betydelsefull faktor för att uppnå fullständig vila som kommer öka den mentala effektiviteten samt minska stress. Andlig vila innebär att ge sig själv tid för själsliga tankar och frågor som existerar. Vila är så pass viktigt för människans återhämtning att det används som behandling för vissa sjukdomar (Bernhofer, 2015).
Vila beskrivs enligt Helvig, Wade och Hunter (2016) som upplevelse av frihet från
belastningar, även sömn förknippas med vila och ofta benämns termen sömn istället för vila. Eftersom vila är nödvändigt för att människan ska uppleva välbefinnande är en lämplig och
stilla miljö att föredra, det ska även finnas tid för vila samt en vilja att vila. Vila kan delas in i kognitiv vila och fysisk vila och de är av samma vikt för att människan ska ha möjlighet för återhämtning (Helvig m.fl., 2016). Enligt Asp (2015) beskrivs begreppet vila ha likheter med komfort vilket inkluderar en känsla av lättnad eller lätthet. Vila innebär att människans smärta och problem minskar samt att det sker en förändring i människans tillstånd. Fritid och det som ger människan frihet från vardagliga ansträngningar upplevs som vila. Vila blir därmed en nyckelfaktor i människans återhämtningsprocess (Asp, 2015).
2.4
Den fysiska miljöns betydelse för vårdandet
Vårdpersonalen har en viktig och stor påverkan på allt som finns runt omkring i en vårdmiljö. Den fysiska miljön och vården som bedrivs är integrerade med varandra
(Sundberg, Fridh, Olausson & Lindahl, 2019). Hur en vårdmiljö är utformad medverkar till att vårdpersonalen kan utföra sitt arbete (Svensk sjuksköterskeförening, 2010a), flera faktorer som ljud och ljus bidrar bland annat till att skapa en god vårdmiljö (Sundberg m.fl., 2019).
2.4.1 Påverkande faktorer i den fysiska vårdmiljön för en patientsäker vård
Vårdpersonalen på en vårdavdelning för svårt sjuka patienter, så kallade
intensivvårdsavdelningar, upplever enligt Petersson, Wångdahl och Olausson (2019) att dagsljus kan vara gynnsamt eftersom de upplever sig trötta efter en arbetsdag. Tröttheten uppstår för att de känner att deras arbetsplats är mörk och dyster samt att de får känslan av att de går in i en grotta vid arbetsdagens början. För att en god och säker vård ska ha
möjlighet att utföras av vårdpersonalen har fönster och dagsljus en stor inverkan,
vårdinsatserna påverkas positivt och uppmuntrande känslor bland vårdpersonalen uppstår. Även belysning, samt möjlighet att justera belysningen beroende på omständigheter är ett hjälpmedel för att göra det möjligt att utföra en bra vård, och anses även vara viktigt för att bevara dygnsrytmen (Petersson m.fl., 2019). Enligt Stremler, Adams och Dryden-Palmer (2015) slits vårdpersonalen mellan att försöka upprätthålla en belysning som gynnar att säker vård kan utföras samtidigt som vårdpersonalen försöker dämpa belysningen för att patienterna ska erhålla en god nattsömn (Stremler m.fl., 2015). Även höga ljudnivåer kan bidra till att kliniska arbetsuppgifter utförs felaktigt eftersom det blir störande för
vårdpersonalen. För att öka patientsäkerheten är enbäddsrum att föredra eftersom det sänker ljudnivån (Ulrich, 2012).
Det är enligt Petersson m.fl. (2019) betydelsefullt att miljön är utformad på ett sätt som gör att det är möjligt att utföra en god och säker vård. Rummens storlek påverkar hur
vårdpersonalen utför sina arbetsuppgifter vilket i sin tur kan leda till känslor som frustration, om rummets storlek skulle bli ett hinder (Petersson m.fl., 2019). Enligt Shea och Gagnon (2015) är storleken på rummet och tillgängligheten av hjälpmedel faktorer som påverkar vårdpersonalens möjlighet att bevara kvaliteten i vårdandet. Bristande utrymme i
patientrummet kan enligt Liu, Manias och Gerdtz (2014) leda till att antingen patienternas sängbord eller säng blir avlastningsyta vid dokumentation av vårdarbetet. Detta beskrivs som problematiskt eftersom patienterna kan bli en distraktion för vårdpersonalen vilket kan leda till att korrekt dokumentation ej genomförs (Liu m.fl., 2014). Vårdpersonalens arbetsinsats och mående påverkas även starkt av vårdmiljöns utformning, både belysning, ljud och
rummets storlek är företeelser i vårdmiljön som påverkar vårdpersonalen och som i sin tur kan leda till utmattning och stress (Petersson m.fl., 2019).
2.4.2 Den fysiska vårdmiljöns betydelse för god vård
En aspekt som Petersson m.fl. (2019) beskriver är vårdpersonalens synpunkter på
vårdmiljön, att det är viktigt att bevara patienternas auktoritet genom att vårdmiljön ska ha dörrar eller någon form av avskiljare mellan rummen. Vilket enligt Liu m.fl. (2014) är problematiskt i flerbäddsrum eftersom vårdpersonalen använder ett skynke mellan
patienterna. Detta gör endast nytta till utseendet av att skapa en privat miljö, samtidigt som patienterna i flerbäddsrummen hör samtalet, vilket kan påverka patienternas vårdupplevelse (Liu m.fl., 2014). Enligt Shepley m.fl. (2016) var flera i vårdpersonalen överens om att
enbäddsrum skapar en mer privat känsla för patienterna, dock har flerbäddsrum fördelen att de som delar rum kan betrakta varandra vilket kan leda till en ökad säkerhet (Shepley m.fl., 2016). Rosbergen, Brauer, Fitzhenry, Grimley & Hayward (2017) skriver att utformningen av miljön är av betydelse för att vara stödjande och tillfredsställande för patienternas behov, enligt vårdpersonalen. Vårdavdelningen bör vara designad på ett sätt som gör den
inbjudande för patienterna, den ska vara stimulerande och inneha platser där patienterna får ta del av frisk luft och grönområden. Dock är dessa stödjande faktorer något som ofta saknas, vilket gör att miljön inte är optimal för att tillgodose patienternas behov (Rosbergen m.fl., 2017). Något vårdpersonalen uppmärksammat är att sjukhusmiljön kan upplevas som ångestframkallande för patienterna, dock kan den fysiska miljön bli mer hemlik genom medtagna tillhörigheter hemifrån (Stremler m.fl., 2015). Enligt Petersson m.fl. (2019) är det även av vikt att ta hänsyn till att anhöriga ska känna sig välkomnande och få plats i
vårdrummet intill sin anhöriga (Petersson, m.fl., 2019).
2.4.3 Betydelsen av en anpassningsbar vårdmiljö för god nattsömn
Vårdpersonalen har enligt Salzmann, Lagerqvist och Pousette (2016) ett avgörande för hur miljön kan påverka patienternas förmåga att somna. Ljudnivån ska vara låg eftersom höga ljudvolymer kan störa sömnen negativt, därav bör vårdpersonalen bruka en ton som är tillfredsställande för insomnandet och sömnen (Salzmann m.fl., 2016). Enligt Grossman m.fl. (2017) uttrycker vårdpersonalen att olika typer av ljud som förekommer på vårdavdelningen, till exempel från medicinskteknisk utrustning kan störa patienternas nattsömn. Även
Stremler m.fl. (2015) uttrycker att oljud från medicinteknisk utrustning samt oljud från andra patienter och besökare upplevs som störande faktorer i vårdmiljön. Patienternas nattsömn påverkas även av att vårdpersonalen själva bidrar till oljud (Stremler m.fl., 2015). Enligt Delaney, Currie, Huang, Lopez och Van Haren (2018) är de oljud som vårdpersonalen skapar dock en förväntad faktor som tillhör sjukhusmiljön och är därmed accepterat.
Förståelsen för att patienterna upplever ljud som störande är det endast enstaka
vårdpersonal som har förståelse för. Belysning är en av de primära orsakerna till försämrad sömnkvalitet, även temperaturen i rummet har betydelse för sömnen. Vårdpersonalen upplever att kyla på avdelningen har påverkan på huruvida patienterna erhåller god
sömnkvalitet eller inte (Delaney m.fl., 2018). Det är vårdpersonalen som ska se till att det är en lagom varm temperatur inomhus så det inte uppstår frossa hos patienterna (Salzmann m.fl., 2016).
2.5
Styrdokument och lagar
Sjuksköterskor bör vara delaktig till att utveckla en säker arbetsmiljö, sjuksköterskor bör värdera patienternas välbefinnande utifrån subjektiva upplevelser samt objektiv data. Sjuksköterskor bör kritiskt reflektera över arbetsmiljön som råder och reflektera över de rutiner och metoder som råder samt aktivt delta i vårdmiljöns utveckling (Svensk
sjuksköterskeförening 2017b). Enligt International Council of Nurses bör sjuksköterskor arbeta för en miljö som är varaktig samt vara medveten för hur miljön påverkar hälsan (Svensk sjuksköterskeförening, 2017a). Enligt Hälso- och sjukvårdslagen ska miljön tillfredsställa patienterna genom att utgöra en trygghet, säkerhet och kontinuitet. Vården som genomförs ska vara respekterande gentemot patienternas integritet (HSL, SFS 2017:30). Det är sjuksköterskornas skyldighet att bidra till att patienternas integritet inte blir hotad, samt att deras värdighet bevaras vilket skapas genom att sjuksköterskorna gör patienterna delaktiga i den vård de erhåller (Svensk sjuksköterskeförening, 2017b).
Patienterna ska erhålla en personcentrerad vård vilket ytterligare är en av sjuksköterskornas skyldigheter, det innebär att bidra till hälsa utifrån vad patienterna anser vara hälsa och hälsofrämjande (Svensk sjuksköterskeförening, 2017b). För att sjuksköterskor ska kunna ge patienterna personcentrerad vård enligt Svensk sjuksköterskeförening (2010b) behöver de besitta en förståelse för vad patienterna anser som betydelsefullt. Patienternas intressen och prioriteringar är faktorer som kan skilja sig. Tillvaron för patienterna med ohälsa ska med hjälp av en personcentrerad vård göra livet mer som vanligt (Svensk sjuksköterskeförening 2010b). Även lokalerna i vårdmiljön ska vara utformade på ett sätt som bidrar till att god vård kan utföras samt inneha rätt typ av utrustning för en god vård (HSL, SFS 2017:30). Patientsäkerhet har enligt Patientsäkerhetslagen hög prioritering och i arbetet med
patientsäkerhet ska det skapas potential för både patienterna och deras närstående att delta i detta (SFS 2010:659). Patienterna och deras närstående ska även erbjudas att delta när vården utförs (Patientlagen, 2014:821), vilket kräver att den fysiska vårdmiljön kan erbjuda fysiskt utrymme och möjligheter för detta ändamål.
2.6
Vårdvetenskapligt perspektiv
Till detta examensarbete valdes Erikssons syn på människan och den omgivande miljön. Detta eftersom Eriksson har en helhetssyn på människan och skriver om hur världen påverkar patienters möjligheter till minskat lidande. Eriksson (2014) beskriver den hela människan utifrån en helhetssyn där kropp, ande och själ ska involveras i vårdandet. En helhetssyn innebär att se människan som något mer än en biologisk varelse med individuella behov. Det finns en vilja hos människan att vilja forma sitt eget liv, att vara delaktig vilket är ett av människans viktigaste behov. Livet är även föränderligt, vilket innebär att människan har fått anpassa sig efter sin situation. Den miljö som existerar kring människan kommer ha inverkan på människan likväl som människan har inverkan på miljön. Två styrkor
människan har är att växa och att hämma sig. Dessa styrkor skapas via positiva och negativa omständigheter som människan lever under (Eriksson, 2014).
Den inre världen är enligt Eriksson (2014) människans privata värld, även kallad det andliga livsrummet. I det livsrummet har människan förutsättningar att hitta sig själv och livets mening vilken även ska respekteras i mötet med andra. Den andra världen Eriksson (2014)
beskriver är människans sociala livsrum, den inkluderar samhället som människan skapat samt hur hen väljer att bo eller arbeta. Den yttre världen beskrivs även som det biologiska livsrummet. Det biologiska livsrummet involverar fysiska faktorer som finns runt omkring människan som kan vara orsak till hälsa respektive ohälsa. De faktor som bidrar till ohälsa kallas hälsohinder. Hälsohinder finns både i människans biologiska livsvärld men kan även finnas i den inre världen. Vården syftar till att bidra till hälsa, för att skapa hälsa är det flera faktorer som interagerar med varandra. Bland annat människans förmåga till självvård. Självvård är den vård som bedrivs av individen själv, denna vård involverar psykiska och fysiska resurser, samt omgivningens resurser. Har människan resurser från omgivningen som inte stödjer hälsan kan det bidra till att självvården inte blir optimal. Vid ohälsa som kräver vård, kan vården delas in i direkt vård eller indirekt vård. Direkt vård syftar till att vårda patienterna, medan den indirekta fokuserar på miljön patienterna befinner sig i. Vid indirekt vård rekommenderas människan att inte rätta sig efter den miljö som råder utan istället ändra faktorer i miljön som kan vara bidragande till ohälsa (Eriksson, 2014).
2.7
Problemformulering
Den fysiska miljön, människans yttre värld, kan påverka patienternas hälsotillstånd utifrån dess innehåll. Vårdmiljön kan innehålla hälsohinder men även resurser, vilket kan bidra till ohälsa respektive hälsa. Vårdmiljön beskrivs som både fysisk och mellanmänsklig. Den mellanmänskliga vårdmiljön innefattar samspelet mellan människor, medan den fysiska miljön involverar byggnaden, allt från arkitektur, fönster, ljus, ljud och bilder. Dessa faktorer kan på olika vis leda till en vårdmiljö som upplevs stressande och ångestframkallande, men kan även bidra till återhämtning beroende på hur faktorerna är utformade och hur de används. Vårdmiljöns utformning påverkar inte enbart patienterna utan det har även
påverkan på vårdpersonalens insats, en bristande vårdmiljö med trånga utrymmen och dåligt ljus kan leda till reducerad patientsäkerhet och möjligheter till att ge god vård.
Alla faktorer är inte påverkbara av vårdpersonalen, arkitekturen på en vårdavdelning kan inte påverkas vilket kan minska möjligheterna för återhämtning. Finns det däremot
kännedom om andra faktorer som har positiv påverkan, har vårdpersonalen förutsättningar att bidra till en miljö som kan öka möjligheterna för återhämtning och välmående hos patienterna. Det är även sjuksköterskans ansvar att bidra till en utvecklande och stödjande fysisk miljö för vårdarbetet. Som blivande sjuksköterskor är det viktigt att förstå och veta innebörden av den fysiska miljöns betydelse för patienternas återhämtning samt vad som kan minska möjligheterna för en god återhämtning. Nyttan med detta examensarbete är att utifrån patienters perspektiv få en djupare förståelse för hur den fysiska vårdmiljön och hur dess symboler påverkar återhämtning från sjukdom.
3
SYFTE
Syftet är att ur ett patientperspektiv beskriva vad i den fysiska vårdmiljön på en vårdavdelning som kan påverka återhämtning.
4
METOD
I detta examensarbete har en systematisk litteraturstudie gjorts med beskrivande syntes, analysen har utgått från en kvalitativ metod med ett induktivt förhållningssätt. Den
kvalitativa metoden enligt Friberg (2017) används för att ge ökad förståelse om upplevelserna medan det induktiva förhållningssättet används enligt Henricsson och Billhult (2017) för att upplevelser är utgångspunkten. Examensarbetet grundas på Evans (2002) metod och har analyserats utifrån analysprocessens fyra olika steg. Kvalitativ metod och analysförfarandet enligt Evans tillvägagångssätt genomfördes för att det skapar förståelse om patienternas upplevelser av den fysiska vårdmiljön och dess påverkan på deras återhämtning.
4.1
Datainsamlingsmetod och urval
Datan som blev grunden för detta examensarbete påträffades i databaserna Cinahl plus och Pubmed. Dessa databaser användes eftersom Cinahl Plus och Pubmed enligt Östlundh (2017) innehåller material som berör omvårdnad. Boolesk sökteknik användes för att få fram
studierna. Den booleska sökningstekniken är hur OR, AND och NOT används i sökningen med sökorden (Östlundh, 2017). Till detta examensarbete användes AND i kombination med sökorden som resulterade i 1–44 träffar. I Pubmed användes MeSH-termer som hämtades från ‘svensk MeSH’, i Cinahl användes Cinahl Headings, vilket enligt Karolinska institutet (2020) grundar sig på MeSH-termer. Vid sökningarna användes även citationstecken. De sökord som användes var, environmental needs, recovery, health, facility, environment, rehabilitation, healing, hospitalization, hospitalized, inpatient, patient, experience,
perspective, view, design, room, physical, improvment, ward, hospital, acute setting, oncology care, rehabilitation center, nature, nurse, impact, nursing, attitude, attitudes, perceptions, views, qualitative, caring. Se bilaga A för kombinationer av sökorden.
Urvalet av data från databassökningarna baserades först på att rubriken lästes för att se om rubriken möjligtvis kunde ge svar på syftet. Om rubriken var av betydelse för
examensarbetets syfte lästes abstraktet för att därefter läsa studien i fulltext. Trettiofyra abstrakt lästes som resulterade i 13 valda studier, se bilaga A.
Inklusionskriterier var att studierna skulle vara peer reviewed, publicerade mellan 2010– 2020 samt inneha full text. Studierna skulle vara utifrån ett patientperspektiv, vara en primärkälla samt vara av kvalitativ design. Språket i studierna skulle vara på engelska. Studierna skulle även utgå från en vårdavdelning samt belysa ämnet återhämtning.
Exklusionskriterier var att studierna av kvantitativ design valdes bort samt studier som inte belyste patientperspektivet, även studier som saknade tillräckligt med material om fysiska vårdmiljöns påverkan valdes bort. Ytterligare faktorer som gjorde att studier valdes bort var att de inte gick att läsa i fulltext eller saknade ämnet återhämtning.
Aspekter som beaktades i analysen av studierna var att tre studier innehöll perspektiv från andra professioner eller anhöriga, dock gick det att tydligt urskilja patientperspektivet och det var endast patientperspektivet som analyserades samt att en studie hade mixad metod, dock analyserades enbart den kvalitativa datan. I databasen Pubmed fanns inte möjlighet att välja peer reviewed, dock granskades studierna efter andra inklusionskriterier för att se om
studierna var vetenskapliga. Detta kunde identifieras genom att bland annat se studiernas delar och innehåll. Delar som bakgrund, syfte, material och metod, resultat och diskussion skriver Segersten (2017) ska inkluderas i en vetenskaplig text.
Det är viktigt att ha högkvalitativa studier som grund (Östlundh, 2017). Studierna ska därför enligt Mårtensson och Fridlund (2017) ha en vetenskaplig kvalitet som är accepterad, därav var det viktigt att uppskatta kvaliteten genom kvalitetsgranskning. Kvalitetsgranskningen utgick efter Fribergs kvalitetsgranskningsfrågor (Friberg, 2017). Varje fråga gav en poäng om frågan kunde besvaras med ett ’ja’, 1–4 poäng hade låg validitet, 5–6 medel validitet, 7–9 hög validitet. Totalt beskriver Friberg (2017) 14 förslag till kvalitativa kvalitetgranskningsfrågor. I detta examensarbete gjordes kvalitetsgranskningen utifrån nio av dessa frågor, se bilaga B. De fem frågor som valdes bort ansågs inte ha betydelse för studiernas kvalitetsnivå. Se valda studier i bilaga C.
4.2
Genomförande och analys
Analysen är en beskrivande syntes som genomförs i fyra steg och används för att få ökad kunskap och kunna beskriva ett fenomen. Det första steget i analysen involverar insamling av betydande material som kan svara på syftet (Evans, 2002), insamlingen genererade i 13 studier som utgick efter examensarbetets inklusionskriterier. Det andra steget i
analysprocessen innebär att studierna ska läsas upprepade gånger för att därefter plocka ut nyckelfynd (Evans, 2002). Studierna lästes upprepade gånger, främst studiernas resultat för att skapa en djupare förståelse om studiens innehåll. Därefter identifierades nyckelfynd i studiernas resultat, nyckelfynd var fraser som svarade på examensarbetets syfte. Antal nyckelfynd som de 13 studierna genererat i var 129 stycken och dessa plockades ut ur
studiernas resultat och dokumenterades i en tabell i ett word-dokument. I word-dokumentet numrerades varje nyckelfynd med 1-13 beroende på vilken studie nyckelfyndet tillhörde. Steg tre i analysprocessen handlar om att finna likheter och skillnader i nyckelfynden,
identifierade likheter och skillnader anses ge en ökad förståelse för det studerade fenomenet (Evans, 2002). De likheter och skillnader som påvisats i nyckelfynden bidrog till att två teman skapades. Efter att alla nyckelfynd var sorterade under respektive tema, granskades nyckelfynden ytterligare en gång. Utifrån granskningen av nyckelfyndens innehåll skapades sedan fem subteman som är underkategorier till teman. Två subteman tillhörde första temat och tre subteman tillhörde andra temat. Det fjärde steget i analysprocessen handlar om att beskriva fenomenet (Evans, 2002). Utifrån innehållet av de två teman och de fem subteman framkom det och dokumenterades ett resultat.
Tabell 1: Exempel på analysförfarande:
Nyckelfynd Tema Subtema
“The recovery of patients was positively and negatively influenced by several ambient factors such as light, sound, and temperature” (1).
(Hesselink, Smits, Doedens, Nijenhuis, van Bavel, van Goor & van de Belt, 2020, s. 130).
“This personal environment allowed patients to focus on themselves and was thought to facilitate the recovery process” (4). (Persson, Anderberg, Kristensson & Ekwall, 2014, s. 142).
Betydelsen av påverkbara faktorer i vårdmiljön Vikten av stimulerande ljus- och ljudnivå
Att vårdas i en hemlik miljö
“Patients described that more involvement in the allocation or relocation from or to a private or four-bed bay could reduce stress and fasten recovery” (1). (Hesselink, Smits, Doedens, Nijenhuis, van Bavel, van Goor & van de Belt, 2020, s. 135).
Betydelsen av vårdmiljöns arkitektur Utrymme som bevarar integritet
4.3
Etiska överväganden
De 13 utvalda studierna granskades för att de skulle anses trovärdiga. Granskningen av studierna utgjorde grunden för om studien skulle leva upp till de kraven en ‘peer reviewed’ studie behövde. Peer reviewed enligt Östlundh (2017) innebär att studierna ursprungligen är från vetenskapliga tidskrifter, samtidigt som peer reviewed enligt Karlsson (2017) innebär att studierna har granskats av andra forskare innan publicering. Det förekom även olika krav på vad som gjorde en studie vetenskaplig eller inte beroende på vilken tidskrift som studien publicerades i (CODEX, 2020a). Alla 13 studier var på engelska vilket gjorde att
översättningar blev aktuellt. Enligt Kjellström (2017) bidrar översättningar till ökad risk för feltolkningar. Därför användes google translate i kombination med lexikon för att minska risken för feltolkningar. I detta examensarbete hade referenserna tillämpats enligt APA-systemet. Referenshanteringen enligt APA- systemet gjordes eftersom enligt De Montaigne (2015) bidrar det till pålitlighet i texten och gentemot läsaren, samt undvikandet av plagiat, läsaren ges även en förståelse för vems studier arbetet bygger på (De Montaigne, 2015). I enlighet med CODEX (2020b) är det av vikt att studier inte bygger på förfalskning, plagiering eller fabricering. Eftersom detta examensarbete enbart grundades på tidigare forskning som allmänheten kunde ta del av påverkade inte examensarbetet enskilda personer. Eftersom detta examensarbete byggde på kvalitativa studier hade majoriteten av studierna intervjuer som datainsamlingsmetod. Därav var citat vanligt förekommande i de 13 studier som valdes, dock har detta inte beaktats eller analyserats i detta examensarbete eftersom patienterna som författaren citerat enbart gett sitt medgivande till den studien. Enligt Kjellström (2017) är det viktigt att personer som väljer att delta i studier skyddas och respekteras.
5
RESULTAT
Analysprocessen av de 13 valda studierna resulterade i två teman, ‘betydelsen av vårdmiljöns arkitektur’ och ‘betydelsen av påverkbara faktorer i vårdmiljön’. Varje tema genererade i två respektive tre subteman. Varje tema och dess tillhörande subteman presenteras nedan, se en översikt av teman och subteman i Figur 1.
Figur 1: Teman och subteman som framkom i analysen:
5.1
Betydelsen av vårdmiljöns arkitektur
Temat ‘betydelsen av vårdmiljöns arkitektur’ innebar hur vårdmiljöns utformning kunde skapa eller minska möjligheterna för läkning och återhämtning. Temat utmynnade i subteman ’utrymme som bidrar till samvaro och aktiviteter’ samt ’utrymme som bevarar integritet.
5.1.1 Utrymme som bidrar till samvaro och aktiviteter
Resultatet visade att det fanns en koppling mellan vårdavdelningens utformning och patienternas känslor som kunde vara bidragande till deras välmående och återhämtning (Agrest m.fl., 2018; Anåker, von Koch, Heylighen, & Elf, 2018; Browall, Koinberg, Falk & Wijk, 2013; Gill, Dunning, McKinnon, Cook, & Bourke, 2014; Habib m.fl., 2018; MacAllister, Bekkanti & Sakallaris, 2017; Raanaas, Patil & Alve, 2016).
Resultatet visade att utformningen av en vårdavdelning var betydande för att kunna stödja patienterna att umgås med andra som befann sig på vårdavdelningen men även vänner, därav var utrymme viktigt (Habib m.fl., 2018). Genom att familj och vänner kunde hälsa på
Betydelsen av
vårdmiljöns
arkitektur
Utrymme som bidrar till samvaro och aktiviteter Utrymme som bevarar integritetBetydelsen av
påverkbara faktorer i
vårdmiljön
Vikten av stimulerande ljus-och ljudnivå Att vårdas i en hemlik miljöAtt ha tillgång till natur och grönska
om tillräckligt med utrymme fanns, kunde det bidra till positivitet bland patienterna (Agrest m.fl., 2018). Patienterna upplevde även att läkandeprocessen kunde stödjas om patienterna hade ett tillräckligt stort utrymme, detta var även ett förslag som patienterna uttryckte för att vårdmiljön skulle förbättras (MacAllister m.fl., 2017).
Participants identified care spaces including the staff and family zones in the room as healing enhancers as it enabled them to see people doing their job and to visit with friends and family… visits from family members and feeling connected to home helped enhance their healing experience in the hospital (MacAllister m.fl., 2017, s.126).
Flertalet av patienterna upplevde dock att det fanns brist på utrymme för deras anhöriga samt vänner (Browall m.fl., 2013; Habib mfl., 2018) vilket genererade i missnöje och negativa känslor. Bristen på utrymme som patienterna upplevde gjorde även att besök uteblev och patienterna blev mer inneslutna på sina enskilda rum (Browall m.fl., 2013). Det var få faktorer i vårdmiljön som patienterna ansåg vara bidragande till att göra vårdmiljön familje- och personcentrerad (Habib m.fl., 2018). Ett förmodat sätt att minska känslorna av ensamhet kunde främjas genom en mötesplats där patienterna kunde socialisera med andra, detta var även något patienterna önskade fanns på vårdavdelningen (Anåker mfl., 2018).
The new design of the clinic, providing large, spacious rooms for patients and where friends and family can sit and talk without disturbing other patients, was considered to be an extremely important improvement. Just as important as space for visitors was the availability of a space to withdraw to and be alone when necessary (Browall m.fl., 2013, s.4-5).
Även aktiviteter kunde användas som distraktion för att påverka återhämtningen. Långa avstånd i sjukhusbyggnaden kunde försvåra för patienterna att genomföra aktiviteter. Det framkom att det fanns en rädsla att gå vilse eftersom skyltningen i sjukhusbyggnaden var dålig, vilket ledde till att patienterna inte lämnade vårdavdelningen (Hesselink m.fl., 2020). Det var viktigt att kunna ta sig ut från vårdavdelningen för att patienterna skulle få möjlighet att öka sitt välmående (Habib m.fl., 2018). Tillgång till en utegård där patienterna kunde socialisera med sina anhöriga var uppskattat och ansågs även vara rogivande (Gill m.fl., 2014).
5.1.2 Utrymme som bevarar integritet
I resultatet framkom vilka effekter val av vårdrum kunde bidra till och hur det kunde påverka patienternas vårdupplevelse och välmående (Anåker m.fl., 2018; Hesselink m.fl., 2020; Linqvist Leonardsen m.fl., 2016; Persson, Anderberg & Kristensson Ekwall 2014; Williams & Gardiner, 2015).
En viktig faktor som påverkade patienternas återhämtning var känslan av integritet. Patienterna som varit inlagda i en flerbäddssal upplevde dock att integriteten ej främjades, de försökte skapa en privat yta genom att dra för skynkena mellan sängarna vilket dock endast visuellt skapade en privat känsla (Hesselink m.fl., 2020). Tanken på att andra patienter kunde höra dialogen mellan vårdpersonalen och patienterna var en stressande faktor. Stress och återhämtning kunde främjas genom att låta patienterna själva vara delaktiga i förflyttningar till och från enbäddsrum (Hesselink m.fl., 2020).
Enbäddsrum ansågs skapa ökad integritet för patienterna, detta eftersom dialog mellan vårdpersonal och patienterna kunde ske ostört från andra patienter, samt att det var bidragande till att patienterna vågade ställa frågor till vårdpersonalen. Via enbäddsrum skapades även möjligheter för patienterna att fokusera på sig själv och möjligheter att skapa en personlig miljö där patienterna hade uppmärksamheten riktad mot sig själv, vilket kunde underlätta för återhämtningen. Enbäddsrum bidrog även till att andra patienter inte störde nattsömnen vilket även det var en faktor som främjade läkningsprocessen (Persson m.fl., 2014). Genom att ha möjlighet att stänga dörren kunde patienterna utesluta ljud från andra patienter och ljud från vårdavdelningen vilket gav en känsla av kontroll. Möjligheten att få kontroll över sitt eget rum ansågs vara en viktig faktor för vårdupplevelsen (Anåker m.fl., 2018).
Den största fördelen med att ha ett enbäddsrum framför flerbäddsrum var att rummet blev mer privat (Williams & Gardiner, 2015; Linqvist Leonardsen m.fl., 2016). Att få tillgång till egen toalett lyftes fram som positivt. Patienterna uttryckte att de som var sårbara och samtidigt tvingades dela rum med andra patienter uppfattade detta som förnedrande och påfrestande (Browall m.fl., 2013). Enbäddsrum förmedlade även ett lugn vilket gjorde att det blev lättare för patienterna att vila och slappna av. Patienterna kunde även själv besluta utefter deras energinivå, om de ville umgås med andra (Linqvist Leonardsen m.fl., 2016). I flerbäddssalar fanns inte den möjligheten för patienterna eftersom besökare kunde komma under hela dagen, vilket gjorde att patienterna fick anpassa sig efter de andra patienternas besök. Detta kunde leda till utebliven vila samt stress och trötthet (Hesselink m.fl., 2018). Dock fanns det patienter som ansåg att enbäddsrum skulle bidra till isolering (Williams & Gardiner, 2015; Habib m.fl., 2018).
Other patients—often referring to their later phase of recovery—preferred communication with peers. They pointed out the benefits of staying with multiple patients in a hospital room: being able to support each other emotionally and practically, sharing experiences, and keeping an eye on each other (Hesselink m.fl., s.135).
Att umgås med andra patienter bidrog till känslan av att tiden gick snabbare och ansågs även kunna skingra patienternas tankar. Dock kunde behovet av umgänge med andra patienter skilja sig åt beroende på vilket stadie patienterna befann sig i sin individuella
återhämtningsprocess (Hesselink m.fl., 2020). Det fanns även patienter som ansåg att i enbäddsrum tog det längre tid för vårdpersonal att komma när patienterna larmade och behövde hjälp, vilket skapade en otrygghet (Persson m.fl., 2014).
5.2
Betydelsen av påverkbara faktorer i vårdmiljön
Temat ‘betydelsen av påverkbara faktorer i vårdmiljön’ innebar de faktorer som fanns i den fysiska vårdmiljön som patienterna själva kunde påverka, samt hur kunde ha betydelse för patienternas förmåga till läkning och återhämtning. Temat genererade i subteman, ’vikten av stimulerande ljus- och ljudnivå’, ’att vårdas i en hemlik miljö och ’att ha tillgång till natur och
grönska’.
5.2.1 Vikten av stimulerande ljus- och ljudnivå
Resultatet visade att det fanns olika faktorer som påverkade patienternas återhämtning, ljuset var en av de faktorer som kunde vara gynnsamt eller ofördelaktigt för patienternas återhämtning (Browall m.fl., 2013; Gill m.fl., 2014; Hesselink m.fl., 2020); MacAllister m.fl., 2017; Timmerman, Uhrenfeldt & Birkelund, 2015).
Den gynnsamma effekten kunde uppnås genom att patienterna exponerades för solljus (Hesselink m.fl., 2020). Genom att patienterna exponerades för solljus eller dagsljus
påverkades patienternas sinnesstämning till det bättre, ljuset skapade en positiv distraktion och skänkte även hopp till patienterna. Solljuset bidrog till en miljö som ansågs vara trivsam. Utöver att ljuset ledde till hopp och trivsamhet hos patienterna gjorde solljuset även att patienterna inte kände sig inlåsta samt att det bidrog till känslan av ett större rum (Timmerman m.fl., 2015). Patienterna som hade möjlighet att exponeras för solljus via fönster värdesatte detta (Gill m.fl., 2014).
Not only sunlight but also daylight on a cloudy day entering the patient rooms could provide a feeling of not being ‘trapped’ as the daylight created a sense of spaciousness ... Illness could be experienced as limiting personal freedom but nature sights and daylight created an experience of another form of freedom i.e. an experience of not being trapped in the rooms and buildings (Timmerman, m.fl., 2015, s. 430).
Att utsättas av dagsljus var en faktor som kunde ge ett läkande intryck. Patienterna kunde associera dagsljus med känslan av en läkande plats, där en rofylld känsla uppstod vilket ledde till avslappning (MacAllister m.fl., 2017; Timmerman m.fl., 2015). Den ofördelaktiga effekten med ljus som resultatet visade var att exponering av solljus kunde leda till försämrad vila hos patienterna och därmed påverka återhämtningen negativt (Hesselink m.fl., 2020).
Vårdavdelningens fönster kunde vara av olika storlekar, de flesta var dock av större karaktär vilket bidrog till att ljusinsläpp nattetid inte gick att undvika. Det fanns en önskan från patienterna att rummets ljusnivå nattetid skulle vara obefintlig (Browall m.fl., 2013). Det fanns även en önskan från patienterna att ha kontroll över när lampor på vårdavdelningens rum skulle vara tända eller släckta, något de kunde sakna kontroll över eftersom
lampknapparna var placerade på ett svåråtkomligt sätt. Patienterna behövde förlita sig på vårdpersonalen och känslor som minskad självständighet kunde uppstå (Hesselink m.fl., 2020).
Precis som ljus visade resultatet även att ljud kunde påverka patienternas återhämtning, förmågan att sova och vila påverkades starkt av ljud från vårdavdelningen (Browall m.fl., 2013; Gill m.fl., 2014; Hesselink m.fl., 2020; Linqvist Leonardsen m.fl., 2016; MacAllister m.fl., 2017).
A quiet and calm environment at night was considered to be very important. Just as important as silence at night were everyday sounds during the day, such as natural sounds from the kitchen, music, or people chatting. Natural background sounds were really missed if they could not be heard (Browall m.fl. 2013, s.7).
Ljud på nätterna kunde vara vårdpersonalens hantering av att stänga dörrar, vilket kunde generera i oljud som ledde till förlorad och försämrad sömn. En nattsömn av dålig kvalitet kunde leda till att patienterna inte hade energi att vara delaktiga i sin rehabilitering (Gill m.fl., 2014). En omgivning utan ljud nattetid ansågs vara viktigt för patienterna, förmågan att kontrollera ljuden på vårdavdelningen kunde även påverka patienternas välmående (Browall m.fl., 2013). Resultatet visade att patienterna upplevde att tystnad kunde bidra både till läkande känslor och utrymmen (MacAllister m.fl., 2017). Patienterna upplevde att
ljudnivån var högre i rum som delades av fler personer, därav uppstod brist på tystnad (Williams & Gardiner, 2015). Den högljudda ljudnivån på vårdavdelningen kunde bli
stressframkallande för patienterna (Linqvist Leonardsen m.fl., 2016) samtidigt som ständigt ljud kunde bidra till irritation hos patienterna, dock upplevde patienterna även en trygghet genom att höra ljud (Hesselink m.fl., 2020).
5.2.2 Att vårdas i en hemlik miljö
I resultatet framkom en önskan från patienterna om ett personligt utrymme för att skapa en hemlik miljö. Det framkom att inredningen kunde bli hälsofrämjande, vilket ansågs
betydelsefullt eftersom det kunde påverka patienternas möjlighet till återhämtning (Browall m.fl., 2013; Hesselink m.fl., 2020; Karlsson, Bergbom, Ringdal & Jonsson, 2016; MacAllister m.fl., 2017; Persson mfl., 2014).
Patienterna beskrev att en miljö som ansågs personlig med personliga tillhörigheter
uppfattades som betydelsefull eftersom patienterna upplevde att mindre av deras fokus lades på deras smärta, bekymmer och stress (Hesselink m.fl., 2020). Det bidrog även till att
patienterna kunde fokusera mer på sin återhämtning. Den hemlika känslan som patienterna kunde uppleva i sitt rum bidrogs av att patienterna kunde klä väggarna med sina egna tavlor (Persson m.fl., 2014). En annan viktig faktor som kunde bidra till en hemlik och behaglig känsla för patienterna var att den fysiska miljön kunde erbjuda utrymme dit deras familj kunde komma och hälsa på (Agrest m.fl., 2018). Bekväma möbler var även viktigt för att patienternas anhöriga skulle vilja stanna på ett längre besök (Browall m.fl., 2013; MacAllister m.fl., 2017). Den hemlika känslan kunde även förstärkas om patienterna kunde föreställa sig sitt rum som sitt hem, detta ansågs högt värderat eftersom det ingav en känsla av integritet (Anåker m.fl., 2018). Även genom att ta med egna tillhörigheter hemifrån kunde den hemlika känslan förstärkas, den hemlika känslan bidrog till känslor av lugn och avkoppling vilket förknippades med en läkande miljö enligt patienterna. Bekväma möbler och utrymme var även viktigt och bidragande för att patienterna skulle få en läkande upplevelse, en bekväm säng kunde stödja patienternas läkandeprocess; “Some could not see the connection between
a healing space they had just described and the hospital room, describing their current surroundings as ‘‘impersonal and utilitarian’’ (MacAllister m.fl., 2017, s. 125-126). Flera
patienter ansåg att vårdavdelningens sängar var obekväma vilket ledde till en önskan att åka hem för att få möjlighet att återhämta sig (Karlsson m.fl., 2016). Ytterligare en aspekt som kunde generera i en hemlik känsla kunde innebära inredning som innehöll blommor, vilket bidrog till att patienterna kände sig lugna och inte hade samma hemlängtan (Raanaas m.fl., 2016). Patienterna önskade att det skapades möjligheter på vårdavdelningen att få
förbindelse med naturen, vilket även förknippades med känslan av att läka (MacAllister m.fl., 2017).
5.2.3 Att ha tillgång till natur och grönska
I resultatet framkom det att naturelement införda i vårdmiljön eller patienternas tillgång till verklig natur ansågs ha en påverkan på välmåendet och återhämtningsprocessen (Anåker m.fl., 2018; Browall, 2013; Gill m.fl., 2014; Raanaas m.fl., 2016; Timmerman m.fl., 2015). Samtidigt hade även vårdmiljöns färgsättning betydelse för patienternas förmåga att uppleva välmående (Anåker m.fl., 2018; Browall, 2013).
Resultatet visade att patienterna upplevde en ökad glädje om den fysiska miljön gav tillgång till syn av grönska och olika typer av växter (Gill m.fl., 2014). Synen av den yttre världen samt den grönska och natur som den förde med sig distraherade patienternas negativa tankar (Anåker m.fl., 2018; Timmerman m.fl., 2015) vilket kunde bidra till ett ökat välmående (Anåker m.fl., 2018). I situationer där patienterna var sårbara kunde utsikten skänka glädje vilket skapade positivitet och patienterna fick genom dessa faktorer ökat stöd för att uppleva välmående, det skapades ett lugn och en harmonisk effekt vilket gjorde att patienterna lättare kunde slappna av (Timmerman m.fl., 2015). Utsikt från vårdavdelningen där patienterna kunde se blommor men även hur vädret skiftade var uppskattat (Gill m.fl., 2014). Patienterna beskrev att fönster gjorde att de kunde titta på olika företeelser i utomhusmiljön vilket
beskrevs som stimulerande och gjorde att deras koncentration lades på annat än patienternas sjukdomstillstånd (Anåker m.fl., 2018). Utsikten beskrevs som en distraktion (Hesselink m.fl., 2020). Specifikt uttryckte patienterna att ett träd utanför fönstret upplevdes ha en gynnsam påverkan på humöret. Patienterna kunde genom naturen finna energi att ta sig igenom svåra tillstånd (Timmerman m.fl., 2015). Utsikt var även den mest uppskattade faktorn i samband med att patienterna behövde vila, för att kunna njuta av utsikten var stora fönster positivt. Förbindelse med naturen ansågs enligt patienterna ha liknande effekt som läkemedel (Raanaas m.fl., 2016).
To a large extent, being admitted to a hospital deprived the patients of the
opportunity to go outside and enjoy nature. Still, they would find different ways of being close to nature while hospitalized. It could be the terrace door in the patient room that they opened to ‘breath in some fresh air’ or placing a chair close to the window ‘to sense and enjoy’ the view over the waterfront, trees and green areas (Timmerman m.fl., 2015, s.430).
En vårdmiljö utan blommor beskrevs som kall och oangenäm, blommor verkade ha en positiv inverkan på patienterna och kunde tillsammans med andra naturelement framkalla lugnande känslor. Även blommor utanför vårdavdelningen, som patienterna kunde betrakta genom fönster visade sig ha lugnande effekt. För att blommorna skulle påverka patienternas återhämtning krävdes det att blommorna var i gott skick, det kunde även underlätta för patienterna att vila när det förekom något att titta på (Raanaas m.fl., 2016). Rummen på en vårdavdelning beskrevs även som ostimulerande eftersom de hade brist på färg och konst samt möbler och tv apparater (Anåker m.fl., 2018), om väggarna var av ljus karaktär bidrog det till ökade känslor av välmående hos patienterna (Browall, 2013).
6
DISKUSSION
Följande avsnitt innehåller en resultatdiskussion, metoddiskussion och avslutas med en etisk diskussion.
6.1
Resultatdiskussion
Syftet för detta examensarbete var att beskriva vad i den fysiska vårdmiljön på en
vårdavdelning som kunde påverka patienters återhämtning. Analysen anses ha lett fram till ett resultat som diskuterades och ansågs ha svarat på syftet. Patienterna i resultatet upplevde att det förekom ett flertal faktorer i den fysiska vårdmiljön som påverkade återhämtningen och välmåendet. Nämnvärda faktorer som resultatet förde fram involverade att de flesta patienterna föredrog enbäddsrum framför flerbäddsrum. Hur belysningen och olika typer av ljus kunde leda till utebliven eller fördröjd återhämtning, hur egna tillhörigheter i vårdmiljön kunde göra den mer trivsam och öka välmåendet. Utöver dessa faktorer var naturen och utsikt över grönska en central beståndsdel i resultatet som ansågs vara positivt för patienterna.
I resultatet framkom även olika perspektiv om vad som gjorde att den fysiska vårdmiljön kunde främja återhämtning. Det fanns patienter som inte upplevde att miljön som rådde på sjukhuset eller vårdavdelningen främjade återhämtningen, därav kunde det råda olika synpunkter huruvida den fysiska vårdmiljön var bidragande eller inte till välmående. Det framkommer av Ylikangas (2017) att människor uppfattar och förhåller sig till den
omgivande miljön på skilda sätt vilket även styrks av Eriksson (2014). Det kan ha berott på att alla patienterna hade individuella behov som behövde tillfredsställas av den fysiska miljön för att den skulle upplevas som stödjande för återhämtningen. Enligt Eriksson (2014) är det inte patienterna som ska rätta sig efter rådande miljö, utan det är beståndsdelar i miljön som ska förändras för att inte bidra till ohälsa. Eriksson skriver även att människan är
mångdimensionell och har individuella behov och begär som behöver tillfredsställas för att hälsa och positiva känslor ska uppstå. Delaktighet beskrivs som ett av människans mest betydelsefulla behov. Det framkom i resultatet att patienternas delaktighet i besluten som rörde vilken miljö de skulle vistas i kunde påverka deras återhämtning. Om patienterna inte var delaktiga genererar det enligt Eriksson (2014) i att ett av människans viktigaste behov inte tillfredsställs. Det ansågs viktigt att patienterna blev delaktiga i sin vård eftersom det enligt Svensk sjuksköterskeförening (2017b) bevarar människans värdighet. Genom att planera vården utefter individuella behov och begär blir vården mer personcentrerad, vilket ingår i sjuksköterskans ansvar. Trots att Eriksson (2014) skriver att personcentrerad
omvårdnad ska inkluderas i vården upplevde patienterna i resultatet att det saknades faktorer i vårdmiljön som var bidragande till personcentrerad omvårdnad.
Begreppet arkitektur framkom som en påverkande faktor för återhämtning i resultatet. Patienterna upplevde att besök av anhöriga var en bidragande del för återhämtning, dock upplevdes arkitekturen på vårdavdelningen som trång och att den inte alltid var utformad på ett sätt att den gynnade patienterna att ta emot besök av anhöriga. Detta trots att Edvardsson och Wijk (2014) i tidigare forskning skriver att miljön inte ska bli en begränsning samt att miljön ska vara hälsofrämjande. Vidare framkom det i tidigare forskning att patienter på vårdavdelningar enligt Ulrich (2012) kunde uppleva en känsla av stress eftersom de var i en
miljö de inte var förtrogna med. Det upplevdes svårt för patienter och anhöriga att lokalisera sig i sjukhusbyggnaden, förekom det inte tillräckligt med hjälpmedel för att orientera sig kunde patienterna bli stressade vilket även framkom i resultatet. Patienterna uttryckte att en stödjande arkitektur gjorde att de kunde orientera sig, genomföra sin rehabilitering samt att de upplevde att de lättare kunde ta sig från sin vårdavdelning. Trots att Ulrich (2012) skriver att arkitekturen bör innehålla detaljer för att underlätta för patienter och närstående att lokalisera sig ansåg patienterna i resultatet att det var dåligt med skyltar i sjukhusbyggnaden. Detta ledde både till en rädsla att inte hitta tillbaka samt att de inte vågade lämna
vårdavdelningen. Därav främjades inte patienternas välmående eftersom det ansågs viktigt att kunna lämna vårdavdelningen för att välmåendet skulle främjas.
Enbäddsrum och flerbäddsrum var begrepp som framkom i resultatet, och vikten av hur de olika rummen kunde påverka patienternas integritet och autonomi. Enligt Patientlagen ska integriteten respekteras (SFS 2014:821), vilket även är sjuksköterskornas skyldighet (Svensk sjuksköterskeförening, 2017b). Att ta hänsyn till patienternas integritet och autonomi ansågs viktigt och patienterna ansåg att enbäddsrum kunde underlätta för att skapa en privat atmosfär. Patienterna i resultatet behövde ges möjlighet att skapa ett personligt utrymme. Det ansågs förnedrande att tvingas dela rum med andra patienter vilket skapade ett onödigt lidande för patienterna, vilket inte stödjer vårdens syfte som Eriksson (2014) beskriver är att tillgodose patienterna en vård som bidrar till hälsa. Ett försök att skapa ett personligt
utrymme var att använda skynken mellan sängar, vilket vårdpersonalen i tidigare forskning enligt Liu m.fl. (2014) gjorde i ett försök att skydda patienternas integritet. Dock skapade detta endast en synvilla av en privat miljö (Liu mfl., 2014), vilket även patienterna i resultatet antydde. I resultatet fanns dock undantag där patienterna tvärtom ansåg att enbäddsrum inte främjade gemenskap. Patienterna ansåg även att det inte gynnade dem själva att vara i
enbäddsrum när de behövde hjälp av vårdpersonalen. Det tolkades som att vårdpersonalen var lättare att nå om det fanns fler patienter i rummet, eftersom antalet gånger
vårdpersonalen behövde gå in i rummet ökade. Ur resultatet framkom även att patienterna kände en viss otrygghet eller rädsla genom att vårdmiljön ansågs ha brister. Detta kunde leda till bristande patientsäkerhet vilket innebar att patienterna hade kunnat drabbas av en vårdskada och ett vårdlidande. Enligt tidigare forskning kunde brister i vårdmiljön, som platsbrist, leda till distraktioner och felaktig dokumentation (Liu m.fl., 2014), vilket kunde påverka patientsäkerheten. Tidigare forskning visade även att den fysiska vårdmiljön var en riskfaktor som kunde påverka patienternas känsla av säkerhet respektive osäkerhet (Ulrich, 2012). Enligt Patientsäkerhetslagen (SFS 2010:659) är patientsäkerhet något vårdpersonalen är skyldiga att främja, det är även vårdpersonalens skyldighet att förebygga vårdskador och enligt Hälso- och sjukvårdslagen ska vårdmiljöns utformning stödja utförandet av god vård (HSL, SFS 2017:30).
Vidare framkom det i resultatet vikten av ljusets betydelse för möjligheten till vila och
återhämtning. Dagsljus och solljus hade flera positiva effekter. Det krävdes inte direkt solljus på patienterna, utan kunde räcka med solljus genom fönster för att uppleva de positiva effekterna. Arkitekturen spelade därav en roll för att ljuset skulle nå patienterna.
Belysningen, i form av lampor, hade även betydelse för patienterna. Det fanns svårigheter att vila om patienterna inte själva kunde kontrollera belysningens styrka samt om det skulle vara tänt eller släckt i rummet, därav kan belysningen enligt Eriksson (2014) benämnas som ett hälsohinder. Att inte ha möjlighet att vila kan hindra patienternas återhämtning, vila är enligt Helvig m.fl. (2016) en essentiell faktor för att uppleva välmående samt anses vila vara en nyckelfaktor för patienterna i deras återhämtning enligt Asp (2015). Det framkom i
tidigare forskning att ljussättning var en störande faktor i vårdmiljön som kunde bidra till försämrad sömn hos patienterna (Delaney, m.fl., 2018). En försämrad sömn kunde leda till minskad energi vilket inte gynnade återhämtningen. Enligt Hälso-och sjukvårdslagen ska patienterna ha inflytande på sin egen vård och bestämma över hur de vill ha det under vårdtiden samtidigt som det ska finnas respekt för patienternas önskan (HSL, SFS 2017:30). Patienternas vård enligt Svensk sjuksköterskeförening (2010b) ska vara baserad på
individuella upplevelser och därifrån kan en vård utformas som ska generera i hälsa hos individen. Det framkom en tanke om att belysningen borde anpassas efter vad patienterna ansåg som tillfredsställande för hälsan. Kände patienterna extra trygghet med en påslagen nattlampa eller önskade dämpad belysning mitt på dagen borde det anpassas efter individens önskemål. Det framkom i resultatet att detta kunde leda till att patienterna upplevde ökat välmående, bland annat genom att de fick vara med och påverka hur de ville ha det. Dock var det inte alltid möjligt att uppfylla alla patienters önskningar. Svårigheter kunde stötas på om de var placerade i enbädds- eller flerbäddsrum, men även ur ett säkerhetsperspektiv. Enligt tidigare forskning krävs god belysning för att kunna säkra att patienterna erhöll en säker och bra vård (Petersson m.fl., 2019).
Vikten av hur ljudnivån kunde påverka patienternas sömn framkom även i resultatet. Upplevelsen av tystnad på vårdavdelning ansågs vara en påverkande faktor för patienterna, en störd nattsömn kunde leda till längre återhämtning eftersom patienterna i resultatet ansåg att de inte orkade genomföra sin träning. Det beskrivs i tidigare forskning hur faktorer i vårdmiljön var bidragande till högre ljudnivåer som kunde orsaka sömnsvårigheter. Det framkom även förslag på hur vårdmiljöns ljudnivå kunde reduceras, exempelvis genom att den medicintekniska utrustningen skulle ställas in på en lägre ljudnivå om larm skulle uppstå (Stremler m.fl., 2015). I resultatet framkom att oönskade ljud orsakades både av andra patienter och vårdpersonal och detta var inte uppskattat av patienterna i resultatet. Tystnad förknippades med att läka medan motsatsen, höga ljud, förknippades med stress, vilket relateras till det Helvig m.fl. (2016) skriver om vila, att det föredras en stilla miljö. Därav uppfattades det som att vårdpersonalen borde förstå innebörden över deras förhållningssätt när det gäller arbete under exempelvis natten. Patienter i flerbäddsrum kunde behöva extra tillsyn eller extra omvårdnad under nattetid vilket även genererade i oljud för de andra patienterna som befann sig i samma rum. Det fanns en förståelse att en vårdmiljö inte kunde bidra till absolut tystnad för patienterna, vårdmiljöer involverar medicinskteknisk utrustning vilket kunde vara livsnödvändigt samtidigt som vårdmiljön behövde ta hänsyn till alla
patienters behov. I tidigare forskning framkom även att höga ljudnivåer kan bidra till att arbetsuppgifter utförs på ett felaktig vis och därmed bidrar till minskad patientsäkerhet, även möjligheterna för återhämtning påverkas enligt Ulrich (2012).
Hemlik inredning i vårdmiljön, framfördes i resultatet som betydande för patienterna. Det ansågs betydelsefullt för patienterna att kunna utforma sin plats på vårdavdelningen med individuella attribut för att erhålla en mer hemlik känsla, vilket även framförs i tidigare forskning (Stremler m.fl., 2015). I tidigare forskning framkom även att i mötet med en obekant miljö utvecklas känslor, både positiva och negativa beroende på hur atmosfären uppfattas. Det kan uppstå en otrygghet hos patienterna (Ylikangas, 2017). Därav bör det vara av vikt att skapa en hemlik inredning i vårdmiljön för att inte gynna känslor av otrygghet som kan påverka återhämtningen. Kvaliteten av inredningen kunde generera i missnöje hos patienterna samtidigt som blommor kunde göra patienterna mer nöjda. Inredning kan enligt Eriksson (2014) inverka på människors hälsa respektive ohälsa. Ur resultatet framkom även att enbäddsrum ansågs vara en positiv faktor för att skapa en privat miljö. Eftersom en
