Social hållbarhet – en tillgänglighetsinventering i Jönköping

(1)

Social hållbarhet – en tillgänglighetsinventering

i Jönköping

Social sustainability – an accessibility inventory in

Jönköping

Jennifer Andersson

Emma Rydell

EXAMENSARBETE

2018

(2)

Detta examensarbete är utfört vid Tekniska Högskolan i Jönköping inom Byggnadsteknik. Författarna svarar själva för framförda åsikter, slutsatser och resultat. Examinator: Géza Fischl

Handledare: Bengt Erlandsson Omfattning: 15 hp

(3)

Abstract

Abstract

Purpose: This thesis investigates the accessibility in the existing housing stock in

Jönköping. The inventory was carried out with the help of the handbook Accessibility

in Existing Housing abbreviated as TIBB.

The aim is to investigate the extent of accessibility problems based on the selection in Jönköping city with TIBB, and to calculate costs for eliminating these problems. This provides a basis that contributes to improving social sustainability. To achieve the goal, the following questions were asked: (1) How many multi-family houses from the selection of 40, 50 and 60s in Jönköping, have problems with accessibility according to TIBB? (2) What is the occurrence of different types of accessibility problems in the surveyed apartment buildings? (3) What might the cost estimate be to meet the requirements of TIBB, with and without subsidization for an elevator?

Method: The main method that was used for this thesis where a case-study with

observation. A total of 15 real estate’s where investigated and gave data that was analyzed and gave results through data processing. A document analysis was made for cost estimate to use the same calculations to obtain generalizable figures, as well as compare costs. To give background to the problem a literature study has been accomplished which confirms that there are accessibility problems in the existing housing stock.

Findings: The findings that shows that all investigated multifamily housing in the city

of Jönköping have accessibility problems. Since they only reach the lowest level in TIBB. The most common accessibility problems for the investigated housing are that the lowest and highest step of stairs aren’t marked, no place for a walker outside and inside the entry, no elevator and the thresholds are higher than 15 mm. To address accessibility problems with the highest possible accessibility level for each property, the cost was estimated to amount to approximately SEK 20.0 million without subsidization when installing an elevator. The cost amounts to approximately SEK 10.4 million with subsidization when installing a elevator.

Implications: The conclusions drawn are that the identified the accessibility problems

based on the selection in Jönköping's city must be addressed to accommodate housing for the increasing proportion of elderly people in the future. Real estate companies may raise the rent by a maximum of SEK 450 per month if an elevator is installed. For real estate companies to be able to adapt their properties, which contributes to improved social sustainability, the proposal for subsidization when installing an elevator needs to go through, otherwise property companies will lose at a loss if they address accessibility problems.

Limitations: Limitations in the thesis is for the year’s forties, fifties and sixties and

only five multifamily houses from each decade has been inventoried. Costs relate to many different factors from a socio-economic perspective and will be limited to reasonable rent increases according to the property managers.

Keywords: Accessibility inventory, TIBB, existing housing stock, cost analysis and

(4)

Sammanfattning

Sammanfattning

Syfte: Detta arbete undersöker tillgängligheten av det befintliga bostadsbeståndet i

Jönköping stad. Inventeringen utfördes med hjälp av handboken Tillgänglighet i befintligt bostadsbestånd, TIBB.

Målet är att undersöka omfattningen av tillgänglighetsproblem utifrån urvalet i Jönköping stad med TIBB, samt att beräkna kostnader för att eliminera dessa problem. Detta ger ett underlag som bidrar till en förbättring av den sociala hållbarheten. För att uppnå målet ställdes följande frågeställningar: (1) Hur många flerbostadshus utifrån urvalet från 40-, 50- och 60-tal i Jönköping stad, har problem med tillgängligheten enligt TIBB? (2) Vad är förekomsten av olika typer av tillgänglighetsproblem i de undersökta flerbostadshusen? (3) Vad kan kostnadsuppskattningen vara för att uppfylla kraven i TIBB, med och utan subventionering för en hiss?

Metod: Antalet fastigheter som undersökts var 15 stycken. En fallstudie med

observation gav rådata som analyserats och gett resultat genom databearbetning. En dokumentanalys gjordes inför kostnadsuppskattningen för att använda sig av samma beräkningar för att kunna få fram generaliserbara siffror, samt jämföra kostnader. För att ge bakgrund till problemet har en litteraturstudie utförts vilket bekräftar att det finns tillgänglighetsproblem i det befintliga bostadsbeståndet.

Resultat: Resultatet utifrån arbetet visade att samtliga undersökta flerbostadshusen i

Jönköping har problem med tillgängligheten då de endast uppnådde den lägsta nivån enligt TIBB. De vanligaste tillgänglighetsproblemen för de undersökta flerbostadshusen är att trappans nedersta och övertas steg är ej markerade, avsaknad av uppställningsplats för rollator utanför och innanför entrén, hiss saknas samt är trösklarna över 15 mm. För att åtgärda tillgänglighetsproblemen med högsta möjliga tillgänglighetsnivå för respektive fastighet beräknades kostnaden fram till cirka 20,0 miljoner kronor utan subventionering vid installation av hiss. Kostnaden uppgår till cirka 10,4 miljoner kronor med subventionering vid installation av hiss.

Konsekvenser: Slutsatserna som dras är att de identifierade tillgänglighetsproblemen

utifrån urvalet i Jönköpings stad måste åtgärdas för att tillgodose bostäder för den ökande andelen äldre människor i framtiden. Fastighetsföretagen får höja hyran med max 450 kronor i månaden om hiss installeras. För att fastighetsbolagen ska kunna tillgänglighetsanpassa sina fastigheter, vilket bidrar till en förbättrad social hållbarhet, behöver förslaget till subventionering vid installering av hiss gå igenom, annars kommer fastighetsbolagen gå med förlust om de åtgärdar tillgänglighetsproblemen.

Begränsningar: Avgränsningar i arbetet är utifrån årtal, 40-, 50- och 60-talet samt att

enbart fem objekt från varje tidsepok inventeras. Kostnader berör många olika faktorer inom ett samhällsekonomiskt perspektiv och kommer i arbetet begränsas till rimliga hyreshöjningar enligt fastighetsförvaltarna.

Nyckelord: Tillgänglighetsinventering, TIBB, befintligt bostadsbestånd,

(5)

Innehållsförteckning

Innehållsförteckning

1 Inledning ... 1

1.1 BAKGRUND... 1 1.1.1 Hållbart samhälle ... 1 1.1.2 Funktionshinder ... 1 1.1.3 Lagkrav ... 2

1.1.4 Tillgänglighet i befintligt bostadsbestånd, TIBB ... 3

1.2 PROBLEMBESKRIVNING ... 3 1.2.1 Hållbart samhälle ... 3 1.2.2 Lagkrav ... 4 1.2.3 Kostnader ... 4 1.2.4 Funktionshinder ... 4 1.3 MÅL OCH FRÅGESTÄLLNINGAR ... 5 1.3.1 Mål... 5 1.3.2 Frågeställningar ... 5 1.4 AVGRÄNSNINGAR ... 5 1.5 DISPOSITION ... 5

2 Metod och genomförande ... 6

2.1 UNDERSÖKNINGSSTRATEGI ... 6

2.2 KOPPLING MELLAN FRÅGESTÄLLNINGAR OCH METODER FÖR DATAINSAMLING ... 6

2.3 LITTERATURSTUDIE ... 7

2.4 VALDA METODER FÖR DATAINSAMLING ... 7

2.5 ARBETSGÅNG ... 7

2.6 TROVÄRDIGHET ... 8

3 Teoretiskt ramverk ... 10

3.1 KOPPLING MELLAN FRÅGESTÄLLNINGAR OCH ARTIKEL... 10

3.2 ETT FOLKHÄLSOPERSPEKTIV PÅ MILJÖHINDER OCH TILLGÄNGLIGHETSPROBLEM FÖR SENIORER SOM BOR I VANLIGT BOENDE ... 10

3.3 BOSTADSTILLGÄNGLIGHET FÖR ÄLDRE I SVERIGE:UPPSKATTNING AV EFFEKTERNA AV MÅLINRIKTAD ELIMINERING AV MILJÖHINDER... 11

3.4 UTVÄRDERING AV BOSTADSANPASSNINGSÅTGÄRDER: INTEGRERING AV DET EKONOMISKA PERSPEKTIVET I ARBETSTERAPI I PRAKTIKEN ... 11

3.5 SAMMANFATTNING AV VALDA TEORIER ... 12

4 Empiri ... 14

4.1 FALLSTUDIE ... 14

4.2 DOKUMENTANALYS ... 19

4.2.1 Bidrag för förbättrad tillgänglighet ... 19

4.2.2 Tillgänglighetsinventering av Trelleborgs kommun... 19

4.2.3 Bostadsanpassningskontoret i Jönköping... 20

4.2.4 Information från fastighetsägarna ... 21

4.3 BERÄKNINGAR ... 21

4.4 SAMMANFATTNING AV INSAMLAD EMPIRI ... 24

5 Analys och resultat ... 25

5.1 FRÅGESTÄLLNING 1 ... 25

5.4 KOPPLING TILL MÅLET ... 32

(6)

Innehållsförteckning

6.1 RESULTATDISKUSSION ... 34

6.2 METODDISKUSSION ... 35

6.3 BEGRÄNSNINGAR ... 35

6.4 SLUTSATSER OCH REKOMMENDATIONER ... 36

6.5 FÖRSLAG TILL VIDARE FORSKNING ... 36

Referenser ... 38

(7)

Inledning

1 Inledning

Detta examensarbete, på 15 högskolepoäng, utförs inom Jönköpings Tekniska högskola. Arbetet behandlar byggnadsteknik med inriktning byggnadsutformning med arkitektur, 180 högskolepoäng, vilket ger en högskoleingenjörsexamen och teknologie kandidatexamen. Hållbar utvecklig är ett bärande tema under hela utbildningen vilket detta examensarbete behandlar.

1.1 Bakgrund

1.1.1 Hållbart samhälle

En förutsättning för ett hållbart samhälle är att alla har rätt till att delta i samhällslivet på lika villkor. Utgångspunkten bör därför vara att alla har lika rättigheter trots att alla har olika funktionsförmåga. Detta är bakgrunden till FN:s konvention om rättigheter för människor med nedsatt funktionsförmåga, som Sverige ställt sig bakom genom ändringen av Diskrimineringslagen, SFS 2008:567 (Svensson, 2015).

Ändringen trädde i kraft den 1 januari 2015, vilket medförde att bristande tillgänglighet ansågs vara en form av diskriminering. Detta innebar att en person med funktionsnedsättning diskrimineras om personen missgynnas, eftersom man inte gjort skäliga tillgänglighetsåtgärder för att personen ska komma i en jämförbar situation med personer utan någon form av funktionsnedsättning. Enligt Lag (1992:1574) om bostadsanpassningsbidrag bland annat, kan bostadsanpassning lämnas till enskild person för att åtgärda bostadens fasta funktioner i och i anslutning till bostaden. Lagen anses vara en rättighetslag (Svensson, 2015).

1.1.2 Funktionshinder

Funktionsnedsättningar finns i olika variationer, bland annat nedsatt

rörelseförmåga, nedsatt syn och nedsatt rörelseförmåga på grund av ålder. I Sverige har cirka åtta procent i åldrarna 16–84 år rörelsehinder, vilket motsvarar cirka 500 000 personer. Samt fyra procent i samma åldersgrupp har synnedsättningar, vilket motsvarar cirka 250 000 personer (Folkhälsomyndigheten, 2013).

Svensson (2015) säger att individer som har nedsatt rörelseförmåga kan lätt snubbla och har ofta svårt att gå långa sträckor. De har även särskilt svårt att gå i trappor och på halt, ojämnt eller lutande underlag. Trösklar och kanter kan innebära en risk för att snubbla, till hjälp använder många sig av kryckor, käppar, rollator eller rullstol. Personer som använder sig av rullstol är beroende av breda passager, rymliga utrymmen, jämnt underlag och att trappor kompletteras med ramp eller hiss. Svensson (2015) nämner även i boken Bygg Ikapp bland annat följande förutsättningar för tillgänglighet:

• Korta avstånd, t.ex. mellan angöringsplats och entré.

• Förflyttningsvägar som är plana eller med flack lutning. Trappor kompletterade

med hiss eller ramp.

• Golv- och markbeläggning som är fast och jämn. I möjligaste mån bör trösklar,

kanter och dylikt inte förekomma.

(8)

Inledning

• Manöverdon som är lätta att hanteras med en hand och som sitter inom räckhåll

för personer i rullstol och för personer som har svårt att böja sig eller sträcka sig.

• Lättöppnade dörr. Tunga dörrar behöver kunna öppnas automatiskt.

• Fritt utrymme under bord och arbetsbänkar så att personer som använder rullstol

kan komma in under med knän och fötter.

• Ledstänger vid trappor och ramper.

Ser man från ett livscykelperspektiv är de flesta beroende av en tillgänglig miljö. En naturlig del av åldrandet är att funktionsförmågan avtar i olika avseenden. Dessutom har de flesta en närstående med nedsatt funktionsförmåga någon gång under sitt liv. En tillgänglig miljö gynnar därmed alla och inte bara de med funktionsnedsättning (Svensson, 2015).

Andelen äldre som väljer att bo kvar i sina bostäder ökar. Granskar man statistik från Boverket (se Figur 1) kommer antalet äldre öka drastiskt under de närmsta åren. Ännu har man inte nått den åldern då stora vårdbehov krävs, men det är alltid bra att planera i god tid för kommande behov. Allt fler personer som kommer upp i de högre åldrarna väljer att bo kvar i hemmet. Detta är ett resultat av den förbättrade hälsan, samt en utökning av hemtjänsten och även ett ökat stöd från nära anhörigas sida (Boverket, 2018).

Figur 1. Prognos över befolkningsutvecklingen för personer 65–74 år samt 75 år och äldre mellan åren 2015–2040 (Boverket 2018).

1.1.3 Lagkrav

Johansson, Svensson och Gani (2012) påtalar att stora delar av bostadsbeståndet som byggdes innan 1970-talet inte hade tillgänglighetskrav när de byggdes. Dessa kommer att behöva tillgänglighetsanpassas för att möta den ökande andelen äldre. Ofta kan detta

(9)

Inledning

göras med enkla förbättringar av tillgängligheten som avsevärt underlättar kvarboende. Störts effekt för de boende är åtgärder i entréer, trapphus och utemiljöer. Det finns dock inget lagstadgande krav på att åtgärder skall vidtas. Förbättringsåtgärder kan bedömas som en affärsmässig fördel eller att fastighetsägaren ser en nytta för hyresgästerna (Svensson, 2015).

1.1.4 Tillgänglighet i befintligt bostadsbestånd, TIBB

Tillgänglighet i befintligt bostadsbestånd, vilket fortsättningsvis förkortats till ”TIBB” utvecklades av förre detta Hjälpmedelsinstitutet (HI) i samarbete med Sveriges Allmännyttiga Bostadsföretag (SABO) och några fastighetsägare (Tillgänglighetsdatabasen, u.å.-b). Verktyget graderar fastigheter i fem olika nivåer för utomhusmiljöer och gemensamhetsutrymmen tillhörande fastigheten. Till hjälp för att utföra en tillgänglighetsinventering används TIBB 2.0 handbok med råd och anvisningar. En högre nivå innebär att fastigheten har högre tillgänglighet. De olika tillgänglighetsnivåerna är anknutna till olika funktionsnedsättningar:

Tillgänglighetsnivå 1: ”Entrén fungerar för personer som kan gå i trappor och inte använder gånghjälpmedel, möjligtvis käpp, men som kan ha balanssvårigheter samt som kan ha nedsatt syn.” (Johansson et.al., 2012, s. 11)

Tillgänglighetsnivå 2: ”Entrén fungerar för personer som kan gå i trappor, men använder rollator och kan ta denna uppför max tre (3) trappsteg.” (Johansson et.al., 2012, s. 12)

Tillgänglighetsnivå 3: ”Entrén fungerar för personer som kan gå i trappor och som använder rollator men som inte kan ta den uppför trappsteg och som måste ta rollatorn in genom entrén.” (Johansson et.al., 2012, s. 12)

Tillgänglighetsnivå 4: ”Entrén fungerar för personer som inte kan gå i trappor och som använder rollator eller rullstol.” (Johansson et.al., s. 13)

Tillgänglighetsnivå 5: ”Entrén fungerar för personer som inte kan gå i trappor och som använder rollator eller rullstol och måste ha med dem hela vägen in i bostaden.” (Johansson et.al., s. 13)

De specifika kraven kopplat till respektive tillgänglighetsnivå kan ses i Bilaga 1. Tanken med TIBB är att analysera det befintliga bostadsbeståndet som uppfördes innan det fanns krav på tillgänglighet. Det vill säga i princip de bostadsfastigheter som uppfördes innan slutet på 1970-talet, då det tillkom krav på tillgänglighet vid ny- och ombyggnad (Johansson et.al., 2012).

1.2 Problembeskrivning

1.2.1 Hållbart samhälle

Social hållbarhet handlar om individens välbefinnande och behov. Detta är bland annat jämlikhet i de sociala aspekterna, varav bostaden är en. Om det är begränsad tillgänglighet till och från en bostad kommer även den boendes sociala liv och välbefinnande att begränsas (Granbom, Iwarsson, Kylberg, Pettersson & Slaug, 2016). Jämlikhet ställer Sverige sig bakom i Diskrimineringslagen som säger att brist på

(10)

Inledning

tillgänglighet är en form av diskriminering. Från ett socialt hållbarhetsperspektiv är det därför viktigt att tillgänglighetsanpassa bostäderna. För att den äldre delen av befolkningen, samt den del som är rörelsehindrade ändå får möjlighet att röra sig till och från bostaden för att öka deras livskvalité.

1.2.2 Lagkrav

För ny- och ombyggnationer finns det krav på tillgänglighetsanpassning som ställs av Boverkets Byggregler (BBR). Det finns ett äldre bostadsbestånd som byggdes innan 1970-talet, som utformades utan dessa krav (Johansson et.al., 2012). Denna rapport syftar därför på att undersöka flerbostadshus från 40-, 50- och 60-talet för att identifiera tillgänglighetsproblem som förekom innan kraven för tillgänglighet infördes.

1.2.3 Kostnader

I årtionden har tillgängligheten till den fysiska bostadsmiljön varit av intresse internationellt, politiskt, professionellt och för funktionshindrade. Ändå har processen med att utforma en tillgänglig miljö för alla varit långsam, annorlunda och ineffektiv över hela Europa (Helle et.al., 2014).

Problemet har identifierats av Näringsdepartementet som utformat ett lagförslag för att effektivisera processen med att utforma en tillgänglig miljö för alla. Näringsdepartementet (2015) har tillägnat cirka 2,6 miljarder kronor fördelat över en femårsperiod för att utföra åtgärder inom fyra områden:

1. Förbättra tillgängligheten i det befintliga bostadsbeståndet.

2. Få fram fler bostäder för äldre, även på svaga marknader, med fokus på boendeformer som ger möjligheter till gemenskap.

3. Underlätta för seniorer att flytta till – eller bo kvar i – en bostad som det går att åldras i.

4. Främja forskning och annan kunskapsutveckling kring tillgänglighetsfrågor och gemenskap i boendet.

För att uppfylla samtliga områden har Näringsdepartementet (2015) i sitt lagförslag en hänvisning till Hissar, trygghetsbostäder och bostadstillägg – analysunderlag till

Utredningen om bostäder för äldre av Klingvall (2015). Klingvall säger att det inte är

samhällsekonomiskt att installera hissar i alla flerbostadshus som saknar detta. Utifrån Klingvalls resultat behövs subventionering vid installation vid hiss, samt krav för att ta del av subventioneringen.

1.2.4 Funktionshinder

Enligt Pettersson, Slaug, Granbom, Kylberg och Iwarsson (2017) ökar stora delar av den äldre befolkningen, därmed ökar även andelen individer med ålderdomsbaserade funktionshinder. Vilket leder till en ökning av den totala andelen av befolkningen med funktionshinder.

Ämnet är relevant för fastighetsägare som arbetar mot social hållbarhet och vill ge möjlighet för sina boende att kunna stanna kvar i bostaden så länge de önskar (Tillgänglighetsdatabasen, u.å.-a). För att få ett jämställt samhälle och bidra till en förbättring av den sociala hållbarheten måste dessa bostäder granskas och åtgärdas (Johansson et.al., 2012). Svensson (2015) menar att det behövs göras en klar förbättring

(11)

Inledning

av tillgängligheten i befintligt bostadsbestånd för att kunna möta det växande antal äldre i samhället. Detta kommer därmed öka den sociala hållbarheten för samhället.

1.3 Mål och frågeställningar

1.3.1 Mål

Målet är att undersöka omfattningen av tillgänglighetsproblem utifrån urvalet i Jönköping stad med TIBB, samt att beräkna kostnader för att eliminera dessa problem. Detta ger ett underlag som bidrar till en förbättring av den sociala hållbarheten.

1.3.2 Frågeställningar

1. Hur många flerbostadshus utifrån urvalet från 40-, 50- och 60-tal i Jönköping stad, har problem med tillgängligheten enligt TIBB?

2. Vad är förekomsten av olika typer av tillgänglighetsproblem i de undersökta flerbostadshusen?

3. Vad kan kostnadsuppskattningen vara för att uppfylla kraven i TIBB, med och utan subventionering för en hiss?

1.4 Avgränsningar

För att hålla rapporten inom ramarna för arbetet kommer fem olika objekt från varje tidsepok att analyseras. Kostnadsfrågan inom tillgänglighetsanpassning berör många olika faktorer inom ett samhällsekonomiskt perspektiv. Detta arbete fokuserar på kostnaden för de specifika fastigheterna och om det medför rimliga hyreshöjningar enligt fastighetsförvaltarna.

1.5 Disposition

Rapporten inleds med bakgrund som beskriver och ger insikt inom problemområdet som rapporten behandlar. Därefter följer en problembeskrivning som tar upp varför det är ett relevant problem som bör undersökas. Syftet med rapporten redovisas samt ett mål beskrivs utifrån problemområdet, därefter kommer frågeställningar som är utformade för att kunna svara på målet. Här klargörs även de avgränsningar som genomförts i studien.

Därefter kommer kapitlet metod och genomförande som beskriver de undersökningsstrategier som valts, samt visar kopplingen mellan frågeställningarna och valda metoder för datainsamling. Här beskrivs även hur litteraturstudien genomförts, arbetsgången för rapporten, samt avslutas med en diskussion om trovärdighet.

Nästa kapitel redovisar teoretiskt ramverk som ger en vetenskaplig grund och förklaringsansats till problemet, samt kopplar de olika teorierna till varandra.

Kapitlet empiri redovisar all insamlad data som kommer besvara frågeställningarna. Denna empiri analyseras sedan i analys- och resultatdelen samt kopplas till de valda teorierna. Här besvaras varje frågeställning enskilt och analyseras. I detta kapitel kopplas även resultatet till det definierade målet med rapporten.

Avslutningsvis dras slutsatser från rapportens resultat som sedan diskuteras. I kapitlet ingår det resultatdiskussion, metoddiskussion, begränsningar, slutsatser och rekommendationer samt förslag till vidare forskning.

(12)

Metod och genomförande

2 Metod och genomförande

2.1 Undersökningsstrategi

Metoden som har använts vid detta examensarbete är av kvantitativ karaktär där ett slumpmässigt urval av fem flerbostadshus väljs utav fastighetsbolagen för att sedan undersökas i en fallstudie. Studien är av observationskaraktär och analyserar insamlade rådata med hjälp av kraven (Bilaga 1) i handboken för TIBB. Den data som samlats in har analyserats och sammanställts på ett kvalitativt sätt för att ge en bild av hur tillgängligheten ser ut i urvalet från Jönköping stad.

Generaliserbarheten hos de resultat vi erhåller vid en fallstudie beror på hur vi valt våra fall. Har vi identifierat en population av fall och ur den slumpmässigt dragit de fall vi studerar, har vi möjligheter att diskutera resultatets giltighet för den population som vi utgick från. (Patel, 2014)

Det är viktigt att vara medveten om att resultatet inte är representativt för hela Jönköpings stad, eftersom urvalet inte är tillräckligt stort. Genom urvalets resultat kan dock generaliserbarheten diskuteras.

2.2 Koppling mellan frågeställningar och metoder för

datainsamling

Frågeställning ett besvaras genom fallstudie via observation av 15 flerbostadshus. Objekten är slumpmässigt utvalda utav två större fastighetsbolag i Jönköping. Platsbesök på de utvalda objekten har utförts och kontrollerats med hjälp av TIBB. Frågeställning två besvaras genom databearbetning utifrån observationen i frågeställning ett. Frågeställning tre besvaras genom beräkningar och dokumentanalys (Figur 2). Kostnadsuppgifter för specifika tillgänglighetsåtgärder tillhandahålls från fastighetsbolagen, samt bostadsanpassningskontoret i Jönköping. En litteraturstudie har utförts för att fastställa bakgrund till problemet och även för att kunna diskutera utfallet för varje frågeställning.

(13)

2.3 Litteraturstudie

Litteraturstudien gjordes för att lägga grund till bakgrund och problemformulering, samt till att diskutera utfallet för frågeställningarna. Sökningen gjordes på bibliotekets databas samt på Scopus. Sökord som har använts för att hitta vetenskapliga artiklar är; ”accessibility”, ”housing adaptation”, ”availability”, ”economic”, ”disabilitys”, ”economic perspectiv” och ”social sustainability”. En begränsning gjordes på artiklar mellan åren 2013–2018.

2.4 Valda metoder för datainsamling

För att utföra undersökningen användes metoden fallstudie med hjälp av observation. En fallstudie är en studie av specifika fall i denna rapport är fallen de olika fastigheterna från 40-, 50- och 60-tal. Enligt Patel (2014) är det viktigt att fallet är en fristående enhet med en tydlig avgränsning. I undersökningen är de skilda enheterna de olika fastigheterna och avgränsningen består av att endast undersöka utemiljön, entréer och gemensamhetsutrymmen. Inventeringsverktyget TIBB är ett standardiserat verktyg som fokuserar på utemiljöer, entréer och gemensamhetsutrymmen, vilket är miljöer detta arbete har begränsats till. TIBB betygsätter entréer med tillgänglighetsnivå 0 till och med tillgänglighetsnivå 5 beroende på vilken typ av funktionsnedsättning som klarar av att använda sig av entrén. Datainsamlingsmetoden för fallstudien är observation av strukturerad karaktär där insamlade rådata analyseras med hjälp av kraven (Bilaga 1) från TIBBs handbok. Data som insamlats är primärdata. För att kunna generalisera resultatet är det viktigt att fallen identifierats och valts slumpmässigt (Patel, 2014). Företagen har därför valt ut fem objekt från varje tidsepok slumpmässigt. Resultatet av inventeringen bearbetades och sammanställdes i flera stapeldiagram. Hela arbetet baserades på rådata insamlad från fallstudien. Data bearbetades i olika grad efter frågeställningarnas ordning. Fallstudiens bearbetade data kompletterades med dokumentanalys som användes för att utföra beräkningar. Dokumentanalysen består av prisuppgifter från fastighetsägarna samt från bostadsanpassningskontoret i Jönköpings kommun, samt ett lagförslag till subventionering av hissinstallationer i befintliga byggnader. Prisuppgifter för specifik tillgänglighetsåtgärd kunde tillhandahållas efter genomförd databearbetning av observationerna. Dokumentet för subventionering vid installation av hiss har bidragit med en beräkning för att undersöka om kostnaden medför rimliga hyreshöjningar enligt fastighetsbolagen.

Ännu en metod som använts inom arbetet är en litteraturstudie, som återfinns i kapitel

1.1 Bakgrund, 1.2 Problembeskrivning samt kapitel 3 Teoretisk ramverk. Anledningen

till att metoden användes var för att ge författarna en djupare förståelse för ämnet och för att kunna ge bakgrund till problemformuleringen.

2.5 Arbetsgång

En litteraturstudie gjordes för att få kunskap om problemområdet och skapa en kunskapsgrund inom ämnet. Arbetets avgränsningar gjordes på utemiljöer och entréer vilket medförde beslutet till att använda verktyget TIBB i arbetet eftersom det fokuserar på samma sak. Utifrån litteraturstudien formulerades ett mål och frågeställningar för att nå målet. Med ett konkret mål kontaktades olika fastighetsförvaltare i Jönköping stad via mail för att ta reda på vilka som skulle vara intresserade av ett samarbete. Tre fastighetsförvaltare svarade och en av de valdes bort på grund av de inte delade samma vision. Samarbetet med två fastighetsförvaltare ger ett mer utbrett resultat och därför valdes ett fortsatt samarbete med båda företagen, som var HSB Fastighetsförvaltning

(14)

Göta AB och Jönköpings Bygginvest AB. Båda företagen hade samma uppgifter, att sammanlagt bidra med fem slutmässigt utvalda fastighetsobjekt från varje tidsepok 40-, 50- och 60-tal. En diskussion gjordes med företagen om ett dokument med samlade kostnader för vanliga tillgänglighetsåtgärder. Det saknades dock uppgifter hos företagen, vilka enbart kunde bidra med en summa för installering av hiss. För att kunna svara på frågeställning tre om kostnader kontaktades avdelningen för bostadsanpassning på Jönköpings kommun. Kommunen kunde kontaktas efter frågeställning ett och två besvarats för att veta exakta tillgänglighetsproblem.

Innan tillgänglighetsinventeringen kunde påbörjas sammanställdes TIBBs handbok i Excell. De verktyg som användes var en avståndsmätare, måttband, TIBBs handbok och en iPad. Uppgifter som inte gick att besvara under inventeringen, t.ex. placering av tvättstuga, förråd och gemensamhetsutrymme, kompletterades i efterhand med hjälp av telefonkontakt med företagen. Efter genomförd inventering fördes informationen in i TIBBs datorbaserade verktyg, vilket gav fastigheternas tillgänglighetsnivåer och dess åtgärder för att uppnå en högre nivå. Sedan bearbetades data för att kunna svara på rapportens frågeställningar.

När all insamlade data bearbetats användes information från flera dokument för att utföra kostnadsberäkningarna, var av ett är kostnaderna från Jönköpings kommun. Beräkningarna utfördes med samma uträkning som Näringsdepartementet hänvisade till i ett dokument om förslag till lagändring. Detta för att resultaten skulle vara jämförbara.

2.6 Trovärdighet

Validitet definieras som ett mätinstrument med förmågan att undersöka det som man avser att undersöka. Det är det viktigaste kravet på olika metoder för datainsamling och databearbetning (Patel, 2014). Denna studie använde sig av det standardiserade frågeformuläret TIBB som är utformat för utemiljöer, entréer samt gemensamma utrymmen i flerbostadshus, vilka är miljöer detta arbete fokuserat på. Inom verktyget TIBB undersöks tillgängligheten med dess handbok där 14 punkter och underpunkter listas. Alla punkter har dock ingen direkt koppling till specifik tillgänglighetsnivå. Eftersom alla punkter inte hör till vilken tillgänglighetsnivå fastigheten har samlas onödiga data in för detta arbete, dock är informationen användbar för fastighetsägarna. Undersökningen med dess 15 fastigheter utfördes som en fallstudie vilket medförde att urvalets begränsning enbart gällde för det specifika fallet, dock kan generaliserbarheten diskuteras. För att stärka arbetets validitet användes en triangulering av metodval. Litteraturstudie för att ge en problembild, fallstudie för att undersöka om det specifika fallet stämmer överens med litteraturen samt dokumentanalys. Litteraturstudien fokuserar på vad det finns för olika tillgänglighetsproblem och dess anknytning till ekonomisk aspekt vilket stärker validiteten eftersom arbetet fokuserar på detta.

Reliabilitet definieras som ett mätinstrument som visar om innehållet är tillförlitligt och ger stabila utslag. Det ska ge samma slutsats om någon utomstående skulle genomföra samma observation (Patel, 2014). Reliabiliteten i detta examensarbete kan ha påverkats negativt eftersom författarna inte tidigare utfört någon tillgänglighetsinventering. Det fanns ingen expert på plats som kunde rätta tolkningsfrågor. Dock följdes det standardiserade inventeringsverktyg TIBB vilket höjer reliabiliteten, samt att det är två personer som utfört observationerna samtidigt. Litteraturstudien avser information och

(15)

en problembild som inte är äldre än fem år vilket stärker reliabiliteten eftersom problemet existerar idag och är inte är åtgärdade.

(16)

Teoretiskt ramverk

3 Teoretiskt ramverk

3.1 Koppling mellan frågeställningar och artikel

För att fastställa att tillgängligheten i det befintliga bostadsbeståndet är ett problem har en litteraturstudie utförts. Utifrån denna litteraturstudie är frågeställningarna formulerade. Enligt Granbom, Iwarsson, Kylberg, Pettersson och Slaug (2016) upptas cirka 28 % av det totala svenska bostadsbeståndet av minst en individ i åldern 65 år eller äldre. Samtidigt som Pettersson, Slaug, Granbom, Kylberg och Iwarsson (2017) säger att den demografiska utvecklingen går mot ett samhälle med allt fler äldre människor och där med även ökar antalet personer med åldersrelaterade funktionshinder. Boverket (2018) säger att allt fler människor som kommer upp i de högre åldrarna väljer bo kvar i hemmet. Enligt dem är detta ett resultat av den förbättrade hälsan, samt en utökning av hemtjänsten och även ett ökat stöd från nära anhörigas sida. Denna studie visar att tillgängligheten i det äldre bostadsbeståndet är ett problem som bör lösas. Figur 3 nedan visar kopplingen mellan problem och teoretiskt ramverk.

Verktyget TIBB har använts eftersom det är ett av de inventeringsverktyg som finns i Sverige. Det fokuserar på utemiljön, entréer och gemensamhetsutrymmen vilket denna rapport även behandlar. TIBB är ett standardiserat datorbaserat verktyg som underlättar inventeringen på plats. Det kritiska med TIBB är att även om fastigheten uppfyllt den högsta tillgänglighetsnivån uppfyller den inte kraven i BBR, vilket man måste uppfylla vid ombyggnation av fastigheten (Svensson, 2015).

Figur 3. Koppling mellan frågeställningar och teorier.

3.2 Ett

folkhälsoperspektiv

på

miljöhinder

och

tillgänglighetsproblem för seniorer som bor i vanligt boende

I artikeln "A public health perspective to environmental barriers and accessibility

problems for senior citizens living in ordinary housing" skriven av Granbom, Iwarsson,

Kylberg, Pettersson och Slaug (2016), nämner de att Sverige har 1,8 miljoner människor som är 65 år eller äldre och 95 % av dessa lever i vanliga hushåll. Fördelningen mellan dessa är lika mellan flerbostadshus och enbostadshus. Utifrån det totala bostadsbeståndet i Sverige som var 4,5 miljoner 31 december 2013 upptas 28 % av minst en individ i åldern 65 år eller äldre. De nämner att Sveriges bostadsbestånd är

(17)

generellt i hög standard, men för att bostadsbeståndet ska fungera till alla äldre oavsett vilken funktionsförmåga de har så kräves specifika krav på tillgängligheten. Sen 25 år tillbaka byggs nya bostäder med tillgänglighetsanpassning. Nyproduktionen av hushåll har gått i en långsam takt, vilket inte möter takten med den demografiska ändringen (Granbom et al., 2016).

Syftet med studien var att göra en inventering av miljöhinder och undersöka problem med tillgängligheten i det vanliga bostadsbeståndet i Sverige som relaterar till funktionsnedsättningen hos äldre människor. De hade stor fokus på de olika tillgänglighetsproblemen mellan typer av bostäder och de olika byggperioderna (Granbom et al., 2016).

Studien visar ett stort antal av enfamiljshus samt flerfamiljshus hade många problem med tillgängligheten, med betydligt mindre problem under de senare byggnadsperioderna. Tillgänglighetsproblem uppstod redan för seniorer med få funktionsnedsättningar, men allt mer för dem som är beroende av mobilitetsenheter. De flesta tillgänglighetsproblemen återfanns vid entréer till enbostadshus samt kök i flerbostadshus (Granbom et al., 2016).

3.3 Bostadstillgänglighet för äldre i Sverige: Uppskattning av

effekterna av målinriktad eliminering av miljöhinder

I artikeln ”Housing accessibility for senior citizens in Sweden: Estimation of the effects

of targeted elimination of environmental” skriven av Pettersson, Slaug, Granbom,

Kylberg & Iwarsson (2017), nämner författarna att hemmet är mycket viktigt för hälsa och självständighet. Det är den stora arenan där äldre människor bibehåller sin kontroll och autonomi i vardagliga aktiviteter. Äldre människor tillbringar mestadels av sin tid i hemmet och det är därför viktigt att det befintliga bostadsbeståndet är tillgänglighetsanpassat. På grund av den snabba demografiska ändringen mot en ökande andel äldre människor och människor med åldrande funktionsnedsättningar borde därför samhället prioritera tillgänglighetsanpassning (Pettersson et al., 2017).

Syftet med studien var att uppskatta effekterna av miljöhinder i det vanliga bostadsbeståndet i Sverige och att undersöka uppskattade effekten på tillgänglighet i förhållande till invånare med olika funktionsnedsättningar, olika typer av bostäder och byggnadsperioder (Pettersson et al., 2017).

Studien visar att det finns stora proportioner med miljöhinder i det befintliga bostadsbeståndet och det är känt att avlägsna dessa genom bostadsanpassningar. De vanligaste tillgänglighetsproblemen är för höga trösklar och avsaknaden av hiss eller ramp (trappa är enda alternativet). Behovet för tillgänglighetsanpassning är störst för enfamiljshus och för alla typer av bostäder byggda före 1960-talet (Pettersson et al., 2017).

3.4 Utvärdering av bostadsanpassningsåtgärder: integrering

av det ekonomiska perspektivet i arbetsterapi i praktiken

I artikeln ”Evaluation of housing adaptation interventions: integrating the economic

perspective into occupational therapy practice” skriven av Chiatti & Iwarsson (2014),

undersöks kostnader för tillgänglighetsanpassning av fastigheter. Författarna ställer upp tre hypotetiska frågeställningar:

(18)

1. Kommer X vara mer effektivt än Y? 2. Kommer X kosta mer än Y?

3. Kommer X vara mer kostnadseffektivt än Y?

Varav den sista frågeställningen var applicerbar för denna rapport. Det påpekas att det är olika sätt för tillgänglighetsanpassning i olika länder, både för kostnader, standarder och integration mellan olika typer av åtgärder. Enligt Sveriges lagstiftning täcks kostnaden för bostadsanpassning av kommunen. Den största delen av befolkningen som behöver bostadsanpassning är den äldre generationen. Ungefär 73 000 bostadsanpassningar godkänns varje år och det kostar ca 1 biljon kronor (Chiattai & Iwarsson, 2014).

Det är inte lätt att standardisera bostadsanpassningar då dem är specifikt utformade för individen och dennes bostad. De vanligaste bostadsanpassningarna är för utomhusmiljön strax utanför entréer, entréer, kök och badrum. Anpassningarna kan bestå av installation av liftar, ramper, handräcken, borttagning av trösklar och badkar, installation av grepphandtag i badrum samt timer för spis och ugn i kök (Chiattai & Iwarsson, 2014).

Det är viktigt hur olika intressenter ser på tillgänglighetsanpassning, eftersom de då uppfattar kostnad och resultat annorlunda än individen som är i behov av bostadsanpassning (Chiattai & Iwarsson, 2014).

Artikelns slutsats är att det finns tre olika analyser att utföra för att jämföra kostnader. Det första är en nyttokostnadsanalys (CBA) vilket är en jämförelse mellan den totala antagna kostnaden och den totala antagna fördelen för en anpassning. Detta för att kunna välja den mest lönsamma. Den andra analysen är en lönsamhetsanalys (CEA) vilket är en ekonomisk analys som jämför den relativa kostnaden och utkomsten av två eller flera alternativ. I CEA så är fördelarna uttryckta i naturliga enheter av resultat t.ex. antal erhållna år. Den sista analysen är en kostnad-nytta-analys (CUA) och syftar för att uppskatta förhållandet mellan kostnaden för en åtgärd och fördelen som den ger i antal kvalitetsjusterade levnadsår (QALYs), vilket är ett mått för att jämföra olika medicinska åtgärder med varandra (Chiattai & Iwarsson, 2014).

3.5 Sammanfattning av valda teorier

Kapitel 3.2 Ett folkhälsoperspektiv på miljöhinder och tillgänglighetsproblem för

seniorer som bor i vanligt boende går djupgående in på de vanligaste

tillgänglighetsproblemen och gör en tillgänglighetsinventering för att ta reda på dessa. Kapitlet 3.3 Bostadstillgänglighet för äldre i Sverige: Uppskattning av effekterna av

målinriktad eliminering av miljöhinder visar att det finns många miljöhinder i

bostadsbeståndet byggt före 1960-talet samt att behovet för tillgänglighetsanpassning är störst för dessa. Kapitel 3.4 Utvärdering av bostadsanpassningsåtgärder:

integrering av det ekonomiska perspektivet i arbetsterapi i praktiken nämner kortfattat

de vanligaste tillgänglighetsproblemen och går mer djupgående på olika kostnadsanalyser för att välja den mest kostnadseffektiva åtgärden.

Samtliga artiklar kan kopplas till varandra (Figur 4) eftersom alla tar upp miljöhinder samt de vanligaste tillgänglighetsproblemen, som är utomhusmiljö vid entréer, entréer, kök samt badrum. Artikeln i kapitel 3.3 och 3.4 kopplas även till varandra eftersom

(19)

artikeln i kapitel 3.3 tar upp eliminering av tillgänglighetsproblem och artikeln i kapitel 3.4 tar upp den ekonomiska aspekten av eliminering av tillgänglighetsproblem. Artiklarna är kopplade till målet (Figur 4) som är att bidra till en förbättring av den sociala hållbarheten. För att uppnå en social hållbarhet är det en förutsättning att alla människor har rätt att delta i samhället på lika villkor. Vilket även står i Sveriges Diskrimineringslag. Lagen säger att en person anses vara diskriminerad om skäliga tillgänglighetsåtgärder ej utförts. Störts effekt för de boende är åtgärder i entréer, trapphus och utemiljöer. Därför användes inventeringsverktyget TIBB som fokuserar på dessa aspekter. Samtliga artiklar tar även upp att de vanligaste tillgänglighetsproblemen är utomhusmiljö vid entréer, entréer, kök samt badrum.

(20)

Empiri

4 Empiri

4.1 Fallstudie

En fallstudie med observation av totalt 15 fastigheter utfördes den 12/3–13/3 2018. Urvalet skedde med hjälp av Bygginvest och HSB där båda fastighetsbolagen slumpmässigt valde ut fastigheter per tidsepok. Från Bygginvest tilldelades totalt tio fastigheter och från HSB tilldelades fem stycken. Fastigheterna var fördelade över olika stadsdelar i Jönköping. De stadsdelar fastigheterna är belägna i är Söder, Torpa, Gräshagen, Haga, Dalvik, Rosenlund, och Liljeholmen, vilket har markerats med en blå markering i Figur 5 nedan.

Figur 5. Karta från Jönköpings kommun som visar gränserna mellan stadsdelarna i Jönköpings stad, samt markerar de stadsdelar där urvalets fastigheter är placerade.

För att utföra inventeringen användes avståndsmätare och måttband. Alla objekt undersöktes och jämfördes med TIBBs checklista, handboken för TIBB användes även som hjälpmedel. Handboken listar kraven som ställs på fastigheter för att uppfylla respektive tillgänglighetsnivå, samt punkter som berör tillgänglighet men ej hör till de olika tillgänglighetsnivåerna. Totalt är det 14 huvudkategorier som handboken tar upp, men endast sju är kopplade till den tillgänglighetsnivå fastigheten får. I Tabell 1–3 nedan är de bedömningspunkter som är kopplade till tillgänglighetsnivån samlade. Handbokens fullständiga krav kan ses i Bilaga 1. Resultatet av inventeringen kan ses i Bilaga 2.

Bedömningspunkterna är besvarade med ”Ja” eller ”Nej” och eventuella följdfrågor som ej kunde besvaras är markerade med ”-”. TIBBs bedömningspunkter som är kopplade till tillgänglighetsnivån är följande:

(21)

Empiri

1. Gångvägar till och från entrén

1.1 Gångvägens markbeläggning fast och jämn

1.2 Gångvägen tydligt markerad mot angränsande mark

1.3 God belysning även mörka årstider vid gångvägar till och från entrén 1.4 Trappa/trappor längs gångvägen

1.5 Ramp eller liknande finns 1.6 Ledstänger i trappan

2. Entrén från utsidan

2.1 Antal trappsteg till entrén 2.2 Ramp eller liknande finns 2.3 Ledstänger i trappan

3. Vilplan utanför entrén

3.1 Vilplanet medger att entrédörren kan öppnas från rollator/rullstol

4. Entrédörren

4.1 Tröskelns höjd vid entrédörren är x mm 4.2 Ramp eller liknande finns

4.3 Automatisk dörröppnare i entréplan

5. Uppställningsplats för rollator/rullstol

5.1 Låsbar uppställningsplats för rollator

6. Entréplan och trapphus

6.1 God belysning i entréhallar och trapphus

6.2 Trappans översta och nedersta steg är markerade 6.3 Ledstänger i trappan

7. Hiss

7.1 Hiss i trapphuset

7.2 Antal trappsteg mellan entré och hiss är x stycken 7.3 Ramp eller liknande finns

(22)

Empiri

Tabell 1. Inventering av fastigheter från 40-talet, endast bedömningspunkter som är kopplade till tillgänglighetsnivå.

40-talet B ed öm n in gs -punkt Drot tn in g-gat an 4 A D rot tn in g-gat an 4 B B rah egat an 32 Klos te rgat an 66 Grön a gat an 22 Lovi sa gat an 12 1.1 Ja Ja Ja Ja Ja Ja 1.2 Ja Ja Ja Ja Ja Ja 1.3 Nej Nej Ja Ja Ja Ja

1.4 Nej Nej Nej Nej Nej Nej

1.5 - - - -

1.6 - - - -

2.1 1 st 1 st 1 st 0 st 0 st 0 st

2.2 Nej Nej Nej - - -

2.3 Nej Nej Nej - - -

3.1 Nej Nej Nej Ja Ja Ja

4.1 >15 mm >15 mm >15 mm <15 mm >15 mm >15 mm

4.2 Nej Nej Nej - Nej Nej

6.1 Ja Ja Ja Ja Ja Ja

6.3 Ja Ja Ja Ja Ja Ja

7.1 Nej Ja Nej Nej Nej Nej

7.2 - 0 st - - - -

7.3 - - - -

(23)

Empiri

50-tal B ed öm n in gs -punkt Tegn ér gat an 4 Mel lan gat an 17 Rol ias gat an 26 Göt ab er gs -gat an 2 H er m an s-väge n 122 1.1 Ja Ja Ja Nej Ja 1.2 Ja Ja Ja Ja Ja 1.3 Nej Ja Ja Ja Ja

1.4 Nej 4 steg Nej Nej Nej

1.5 - Ja - - -

1.6 - Nej - - -

2.1 1 st 0 st 0 st 1 st 1 st

2.2 Nej - - Nej Nej

2.3 Nej - - Nej Nej

3.1 Nej Ja Ja Nej Nej

4.1 >15 mm >15 mm >15 mm <15 mm >15 mm

4.2 Nej Nej Nej - Nej

4.3 Nej Nej Nej Nej Nej

5.1 Nej Nej Nej Nej Ja

6.1 Ja Ja Ja Ja Ja

6.3 Ja Ja Ja Ja Ja

7.2 - - - - -

7.3 - - - - -

(24)

Empiri

60-tal B ed öm n in gs -punkt Brah egat an 3 Tegn ér gat an 11 Tegn ér gat an 13 Brah egat an 7 Grym än gs -gat an 9 1.1 Ja Ja Ja Ja Ja 1.2 Ja Ja Ja Ja Nej 1.3 Ja Ja Ja Ja Ja

1.5 - - - - -

1.6 - - - - -

2.1 2 st 1 st 0 st 5 st 1 st

2.2 Nej Nej - Nej Ja, dock

för hög lutning

2.3 Nej Nej - Ja Nej

3.1 Nej Nej Ja Ja Nej

4.1 >15 mm >15 mm >15 mm >15 mm >15 mm

6.1 Ja Ja Ja Ja Ja

6.3 Ja Ja Ja Ja Ja

7.2 - - - - -

7.3 - - - - -

(25)

Empiri

4.2 Dokumentanalys

4.2.1 Bidrag för förbättrad tillgänglighet

Enligt utredningen Bostäder att bo kvar i, SOU 2015:85 av Näringsdepartementet (2015) konstateras att det är brist på tillgänglighetsanpassade bostäder. Utredningen föreslår förbättringar inom ett antal områden. Denna rapport fokuserar på tillgänglighet i det befintliga bostadsbeståndet och därför har analysen av utredningen avgränsats till detta område.

De flesta av flerbostadshusen i det befintliga bostadsbeståndet är endast tillgängliga för människor som klarar av att gå i trappor. Utredningen föreslår ett nytt statligt stöd till installation av hiss. Stödet ges till 50 % av kostanden för installation, högst 650 000 kr per hiss. Utredningen föreslår att 300 miljoner kronor per år under 2017–2021 ges. Några förutsättningar måste dock uppnås för att kunna ta del av bidraget, dessa är: (Näringsdepartementet, 2015).

- Kommunen har utfört en tillgänglighetsinventering.

- Den berörda fastigheten ligger inom ett av kommunens prioriterade områden för att öka tillgången på bostäder för personer med nedsatt rörlighet.

- Kommunen måste kunna visa att prioriteringen varit neutral.

- I samband med hissinstallationen ska fastighetsägaren även vidta nödvändiga åtgärder för att entré och trapphus blir tillgängligt fram till lägenhetsdörr. Näringsdepartementet hänvisar även till Hissar, trygghetsbostäder och bostadstillägg

– analysunderlag till Utredningen om bostäder för äldre (Klingvall, 2015) en analys

om det är samhällsekonomiskt att installera hissar i det befintliga bostadsbeståndet. I analysen har Klingvall uppskattat kostanden för en installation av hiss till 1,3 miljoner kronor. Med bidrag på 650 000 kr och ett annuitetslån på 25 år med 4 % ränta ger det en kapitalkostnad på 41 608 kr vilket blir 3 467 kr per månad. I en trappuppgång med tre våningar och nio lägenheter ger det en hyreshöjning på 385 kr per månad. Har fastigheten istället sex lägenheter innebär det en höjning på 578 kr per månad. Vilket ger en lägenhet med en hyra på 6000 kr per månad får en ökning på nästan 10 %. Utöver detta tillkommer även driftkostnader som utgår till cirka 10 000 kr per år. Resultatet i analysen visar att det inte är samhällsekonomiskt att installera hissar i alla flerbostadshus som saknar detta. Utifrån resultatet har krav fastställts för att ta del utav bidraget.

4.2.2 Tillgänglighetsinventering av Trelleborgs kommun

Trelleborgs kommun utförde under hösten 2014 en tillgänglighetsinventering av flerbostadsbeståndet med hjälp av TIBB med stöd från Boverket. Inventeringen bestod av 127 stycken fastigheter varav 828 stycken entréer. Fördelningen av de inventerade fastigheterna var 80 % hyresrätter och 20 % bostadsrätter. Inventeringen bestod av fastigheter från privata fastighetsägare 51 %, kommunala fastighetsägare 40 % och bostadsrättsföreningar 9 % (Müller, 2015). Resultatet kan ses nedan i Figur 6.

(26)

Empiri

Figur 6. Resultat från tillgänglighetsinventeringen utförd av Trelleborgs kommun.

4.2.3 Bostadsanpassningskontoret i Jönköping

En kontakt på bostadsanpassningskontoret på Jönköping kommun har bidragit med uppgifter om kostnader för tillgänglighetsproblem. Ett dokument fanns inte tillgängligt, men efter bearbetat insamlad empiri utifrån fallstudien kunde de vanligaste tillgänglighetsproblemen identifieras. Efter mailkontakt besvarades priser per tillgänglighetsåtgärd. Några av prisfrågorna har kompletterats av fastighetsförvaltarna eftersom dessa inte berördes av kommunen. Tabell 4 nedan visar kostnaderna för de olika tillgänglighetsproblemen. Se Bilaga 3 och 4 för mailkonversation.

Tabell 4. Priser över tillgänglighetsproblem.

Tillgänglighetsproblem Kostnad (kr) Hiss (3 våningshus) 800 000 Trappstolshiss 70 000 – 75 000 Dörröppnare 13 000 – 15 000 Ramp 8 000 – 10 000 Rullatorgarage 8 000 – 9 000 Vilplan 8 000 Entrélampa 3 000 – 5 000 Tröskelramp 1 500 – 2 000

Trappstegsmarkering 300 per trappsteg

(27)

Empiri

4.2.4 Information från fastighetsägarna

Fastighetsförvaltaren Bygginvest (2018) informerade via mail (Bilaga 5) om att hyran inte får höjas i samband med ett bostadsanpassningsbidrag. Vid installation av hiss i en fastighet får en höjning av hyran göras med 450 kronor per lägenhet och månad. Detta gäller dock bara om hyresgästerna godkänner detta.

4.3 Beräkningar

Beräkningarna är utförda enligt analysunderlaget Hissar, trygghetsbostäder och

bostadstillägg – analysunderlag till Utredningen om bostäder för äldre skriven av

Klingvall (2015). De är beräknade utan och med subventionering för hiss på 50%, ett annuitetslån på 25 år med en ränta på 4%. Kraven för att uppnå de olika tillgänglighetsnivåerna enligt TIBB ses i Bilaga 1. En aspekt som har beaktats för att uppnå nivå 5 enligt TIBB är att Boverket byggregler, BBR alltid ska följas vid ny- och ombyggnation. Enligt BBR ska det vid ny- eller ombyggnation installeras automatiskdörröppnare vid entrédörrar, samt installeras en tillgänglighetsanpassad hiss (1100x1400 mm). Inget utav de inventerade objekten kan uppfylla nivå 5 enligt TIBB om kraven i BBR vid ny- och ombyggnad beaktas. Eftersom minsta trapphusbredd måste vara 3130 mm (trappbredd 900x2 mm samt schakthål 1330 mm). Eftersom inga av objekten kan uppfylla nivå 5 enligt TIBB vid beaktning av ny- och ombyggnadskraven har kostnadsberäkningarna istället tagit hänsyn till om entrédörren är tung eller lätt. I de fastigheter med ”-” installeras ingen hiss eftersom det i dessa fall inte är möjligt och där med inte går att jämföras med (Bilaga 6 och 7 för fullständiga beräkningar).

En samanställning av samtliga kostnader för respektive fastighet och årtionde utan subventionering ses nedan i Tabell 5–7 (Bilaga 6 för fullständiga beräkningar).

(28)

Empiri

Tabell 6. Kostnader utan subventionering för 50-talet.

Tabell 7. Kostnader utan subventionering för 60-talet.

En samanställning av samtliga kostnader för respektive fastighet och årtionde med subventionering vid installation av hiss på 50 % ses nedan i Tabell 8–10 (Bilaga 7 för fullständiga beräkningar).

(29)

Empiri

Tabell 8. Kostnader med subventionering för 40-talet.

(30)

Empiri

Tabell 10. Kostnader med subventionering för 60-talet.

4.4 Sammanfattning av insamlad empiri

I kapitel 4.1 redovisas hur fallstudien genomfördes och hur bedömningspunkterna är kopplade till olika tillgänglighetsnivåerna i TIBB. I Tabell 1–3 ges rådata från inventeringen vilket även ger en översiktlig sammanfattning om fallstudien. Observationerna återkopplas och hjälper till att besvara både frågeställning ett ”Hur

många flerbostadshus utifrån urvalet från 40-, 50- och 60-tal i Jönköping stad, har problem med tillgängligheten enligt TIBB?” och frågeställning två

”Hur vanligt förekommande är olika typer av tillgänglighetsproblem i de undersökta flerbostadshusen?”.

Kapitel 4.2 analyserar fyra dokument varav det första är en utredning utförd av Näringsdepartementet 2015 där de redovisar bidrag för installation av hiss samt förutsättningar för att kunna ta del av bidraget. Utredningen diskuterar om det är lönsamt att installera hissar i det befintliga bostadsbeståndet, detta ger en grund för diskussion ur ett samhällsekonomiskt perspektiv. Uträkningarna i dokumenten används även i rapportens beräkningar för att kunna jämföras mot varandra.

Det andra dokumentet som analyserats är en utförd tillgänglighetsinventering av Trelleborgs kommun hösten 2014. Dokumentet används till för att kunna stärka validiteten och diskutera generaliserbarheten för fallstudien utförd i denna rapport. Det tredje dokumentet består av mailkontakt med Bostadsanpassningskontoret på Jönköpings kommun. Vilket besvarar frågor angående kostnader för de mest förekommande tillgänglighetsproblemen i fallstudien.

Det fjärde dokumentet består av information som bidragits med från fastighetsägarna via mailkontakt. Informationen om hyreshöjningar analyseras tillsammans med resultatet utifrån beräkningarna för att kunna jämföras mot verkliga siffror.

Kapitel 4.3 består av kostnadsberäkningarna för de tre årtionden, samt ger en förklaring till beräkningarna. Kapitel 4.2 och 4.3 har gett underlag till att besvara frågeställning tre ”Hur stora kommer kostnaderna bli för att uppfylla kraven enligt TIBB, med och

(31)

Analys och resultat

5 Analys och resultat

5.1 Frågeställning 1

Hur många flerbostadshus utifrån urvalet från 40-, 50- och 60-tal i Jönköping stad, har problem med tillgängligheten enligt TIBB?

Fallstudien som utförts med checklistan i TIBBs handbok gav resultaten i Tabell 11 nedan.

Tabell 11. Uppnådd tillgänglighetsnivå för fastigheter i de olika årtiondena.

T il lgän gl igh et sn ivå

40-tal 50-tal 60-tal

D rot tni ngga ta n 4 B ra he ga ta n 32 K los te rga ta n 66 G röna ga ta n 22 L ovi sa ga ta n 12 T egné rga ta n 4 M el la nga ta n 17 R ol ia sga ta n 26 G öt abe rgs ga ta n 2 H er m ans vä ge n 120 -122 B ra he ga ta n 3 B ra he ga ta n 7 T egné rga ta n 11 T egné rga ta n 13 G rym ängs ga ta n 7-9 0 x x x x x x x x x x x x x x x 1 2 3 4 5

Resultatet är negativt eftersom alla undersökta fastigheter hamnade i nivå 0. Men vad som kan avläsas utifrån Bilaga 8, medför enkla åtgärder en högre tillgänglighetsnivå. Enkla åtgärder som till exempel konstrastmarkeringar i trappa och förbättrad belysning ger tillgänglighetsnivå 1. Denna nivå fungerar för personer som kan gå i trappor och inte använder gånghjälpmedel, möjligtvis käpp, men som kan ha balanssvårigheter samt som kan ha nedsatt syn. Merparten av fastigheterna kan dock inte uppnå högre än nivå 3 på grund av avsaknaden av hiss. Tillgänglighetsnivå 3 fungerar för personer som kan gå i trappor och som använder rollator men som inte kan ta den uppför trappsteg och som måste ta rollatorn in genom entrén.

För att samtliga fastigheter skall uppnå nivå 5 behövs en tillgänglighetsanpassad hiss installeras.

Fallstudien bekräftar teorierna kapitel 3.2 och 3.3 som säger att ett stort antal av flerfamiljshus som är byggda före 1970-talet har många problem med tillgängligheten. Observationerna visade att tillgänglighetsproblem redan uppstod för personer med få funktionsnedsättningar, som till exempel nedsatt syn och balanssvårigheter. Teorin i kapitel 3.2 (Ett folkhälsoperspektiv på miljöhinder och tillgänglighetsproblem för

seniorer som bor i vanligt boende) bekräftar även detta eftersom författarna säger att

(32)

5.2 Frågeställning 2

Vad är förekomsten av olika typer av tillgänglighetsproblem i de undersökta flerbostadshusen?

Den insamlade data från inventeringen gav 14 olika tillgänglighetsproblem som redovisas i Figur 7–10 nedan. Staplarnas färger i figuren representerar de olika åtgärder som behövs göras för att uppnå en viss tillgänglighetsnivå, till exempel måste 15 av objekten markerna översta och nedersta trappsteget för att kunna uppnå nivå 1. En förklaring för att nå en specifik tillgänglighetsnivå ges nedan i Tabell 12. Totalt antal fastigheter som har inventerats är 15 stycken, var av fem objekt från varje tidsepok.

Tabell 12. Förklaring färgkoder.

Åtgärder av tillgängligheten för att uppnå:

Tillgänglighetsnivå 1 Orange

Tillgänglighetsnivå 2 Gul

Tillgänglighetsnivå 3 Ljusblå

Tillgänglighetsnivå 4 Mörkblå

Tillgänglighetsnivå 5 Grön

(33)

Det mest förekommande tillgänglighetsproblemet utifrån de 14 identifierade problemen var att trappans nedersta och översta steg ej var markerade. Alla 15 undersökta objekt saknade detta. Näst på tur var att det inte fanns någon hiss installerad i byggnaderna, då 14 av de 15 objekten saknade detta. På tredje plats kom tre tillgänglighetsproblem; uppställning för rollator måste finnas utanför eller innanför entrén och att tröskelhöjden vid entrédörren var högre än 15 mm. Dessa tre tillgänglighetsproblem identifierades hos 13 av de 15 undersökta objekten. Problemet med avsaknad av uppställningsplats utanför eller innanför entrén försvinner automatisk när nivå 5 eftersträvas eftersom en tillgänglighetsanpassad hiss måste installeras på den nivån.

Figur 8. Antal byggnader med olika tillgänglighetsproblem byggda på 40-talet.

Vanligast förekommande tillgänglighetsproblem för 40-talet var bland annat; trappans nedersta och översta steg var ej markerade, avsaknad av uppställningsplats för rollator utanför och innanför entrén. Detta var de problem alla fem objekten hade, dock var avsaknad av kontrastmarkering i trappan den mest kritiska eftersom detta hinder gjorde att alla objekt på 40-talet endast nådde nivå 0. Ett objekt utav dessa fem behövde även installera belysning utanför entrén för att uppnå nivå 1. För att uppnå nivå 2 måste föregående åtgärder uppfyllas och alla fem objekten behövde anordna en uppställningsplats för rollator utanför entrén. Specifika åtgärder för att uppnå de olika nivåerna ses i Bilaga 8.

(34)

Vanligast förekommande tillgänglighetsproblem för 50-talet var bland annat; trappans nedersta och översta steg var ej markerade samt att hiss saknades. Detta är de problem alla fem objekten hade, dock är avsaknad av kontrastmarkeringen i trappan den mest kritiska eftersom detta hinder medförde att alla objekt från 50-talet endast nådde nivå 0. Ett objekt av dessa fem behövde även anlägga plattor fram till entrén för att göra marken fast och jämt. Ett annat objekt behövde utöver markering i trappan även installera belysning utanför entrén för att uppnå nivå 1. För att uppnå nivå 2 behövde föregående åtgärder uppfyllas samt behövde tre objekt anskaffa en uppställningsplats för rollator utanför entrén. Specifika åtgärder för att uppnå de olika nivåerna ses i Bilaga 8.

(35)

1960-talet är det årtionde som hade flest förekommande tillgänglighetsproblem. Samtliga undersökta objekt hade 5 av 14 identifierade tillgänglighetsproblem. Vanligast förekommande tillgänglighetsproblem för 60-talet var; trappans nedersta och översta steg var ej markerade, det saknades uppställningsplats för rollator utanför entrén, det saknades uppställningsplats för rollatorn innanför entrén/avsaknad av hiss samt att trösklarna översteg 15 mm. Avsaknad av kontrastmarkeringen i trappan var den mest kritiska eftersom detta hinder medförde att alla objekt från 60-talet endast uppnådde nivå 0. Ett objekt av dessa fem behövde även markera ut tydlig skillnad mellan parkering, bilväg och gångväg för att uppnå nivå 1. För att uppnå nivå 2 behöver föregående åtgärder uppfyllas. Samtliga objekt behöver även anordna uppställningsplats utanför entréerna för rollator. Ett av dessa objekt behöver även installera en lyftanordning upp till entrén eftersom det är fler än tre trappsteg till entrén, då ramp ej gick att installera. Specifika åtgärder för att uppnå de olika nivåerna ses i Bilaga 8.

Teorin i kapitel 3.2 (Ett folkhälsoperspektiv på miljöhinder och tillgänglighetsproblem

för seniorer som bor i vanligt boende) bekräftar de vanligaste tillgänglighetsproblemen

som framkommit från observationerna. Bearbetningen av observationerna visar de 14 olika tillgänglighetsproblemen samt hur vanligt förekommande dessa är. Det har identifierats både tillgänglighetsproblem för personer med få funktionsnedsättningar och för de som är beroende av gånghjälpmedel. Personer med få funktionsnedsättningar kan gå i trappor och använder sig inte av gånghjälpmedel, möjligtvis käpp, men som kan ha balanssvårigheter samt som kan ha nedsatt syn. Det har identifierats fyra olika

(36)

tillgänglighetsproblem uppstår för de personer som är beroende av gånghjälpmedel, där det mest förekommande problemet är avsaknad av hiss. Detta har bekräftats i resultatet av teorin som säger att tillgänglighetsproblem uppstod redan för seniorer med få funktionsnedsättningar, men allt mer för dem som är beroende av mobilitetsenheter. Teorin i kapitel 3.2 (Ett folkhälsoperspektiv på miljöhinder och tillgänglighetsproblem

för seniorer som bor i vanligt boende) visar att ett stort antal av enfamiljshus samt

flerfamiljshus hade flera problem med tillgängligheten, men betydligt mindre problem under de senare byggnadsperioderna. Detta stämmer inte överens med utfallet från observationerna, eftersom åtta problem identifierades under 40-talet, tio problem identifierades under 50-talet och elva problem identifierades under 60-talet.

Teorierna i kapitel 3.3 (Bostadstillgänglighet för äldre i Sverige: Uppskattning av

effekterna av målinriktad eliminering av miljöhinder) och kapitel 3.4 (Utvärdering av bostadsanpassningsåtgärder: integrering av det ekonomiska perspektivet i arbetsterapi i praktiken) bekräftas utav observationerna eftersom deras vanligaste

tillgänglighetsproblem för utomhusmiljön är för höga trösklar, avsaknad av handräcken, avsaknad av liftar/hissar, samt avsaknaden av ramper. Observationen har påträffat att 14 av 15 objekt saknar hiss, 13 av 15 objekt har för höga trösklar, samt 8 av 15 objekt saknar ramper där det behövs. De vanligaste tillgänglighetsproblemen från observationerna stämmer där med överens med teorierna.

5.3 Frågeställning 3

Vad kan kostnadsuppskattningen vara för att uppfylla kraven i TIBB, med och utan subventionering för en hiss?

Den totala investeringskostnaden utan subventionering av installation av hiss var cirka 20,05 miljoner kronor jämfört med den totala investeringskostnaden med subventioneringen som var cirka 10,39 miljoner kronor, se Tabell 13–14 nedan. Detta gav en sänkning på cirka 52 % av den totala investeringskostnaden.

Om fastighetsägarna i dagsläget stod för hela investeringskostnaden var medelvärdet för en hyreshöjning 10,64 %, vilket motsvarar en summa på cirka 638 kronor i månaden (Tabell 13). Dock befinner sig de högsta hyreshöjningarna runt 18 % i månaden. Detta är enbart på fastigheterna med två våningsplan, men beräkningarna har utförts för att uppnå maximal nivå som fastigheten kan uppfylla, därför har hiss installerats i dessa. Anledningen till att kostnaden blir betydande högre än de andra är för att det var färre lägenheter i dessa byggnader. Alternativet för att göra de fastigheter med enbart två våningsplan tillgängliga för människor som inte kan gå i trappor är att sätta in en trappstolshiss när det finns ett behov för detta.

Eftersom fastighetsbolagen endast får göra en hyreshöjning med 450 kr per månad och hyreshöjningarna är beräknade till cirka 638 kronor per lägenhet kommer fastighetsbolagen gå med förlust för alla hissinstallationer som genomförs i nuläget. Detta är inte hållbart då fastighetsbolagen måste kunna underhålla fastigheterna och för att göra detta kan de inte gå med förlust varje månad.

Skulle Näringsdepartementets förlag till lagändring gå igenom och fastigheterna uppfyller kraven i lagen så kommer medelvärdet för en hyreshöjning vara 5,5 %, vilket motsvarar 330,35 kronor (Tabell 14). Den tillåtna hyreshöjningen är 450 kronor per