”Om en man säger det så tar man det lite mer på allvar” : En studie om mottagandet av två kvinnors åsikter i reality-shower

HÖGSKOLAN FÖR LÄRANDE OCH KOMMUNIKATION (HLK)

Högskolan i Jönköping

C-uppsats

Höstterminen 2009

Sandra Gojani, Asenata Mogus Antal sidor: 34

”Om en man säger det så tar man det lite mer på allvar” - En studie om mottagandet av två kvinnors åsikter i reality-shower ”If a man says it, you take it more seriously”

- A Study about the reception of two women’s opinions in reality shows

Historiskt sett har kvinnan fått lite utrymme i media överhuvudtaget. Det håller på att ändras idag, mycket tack vare jämställdhetsdebatten. Kvinnor syns och hörs mer men det handlar i stor mån fortfarande om det privata: hemmet, familjen och relationer.

Vår uppsats är uppbyggd kring en kvalitativ undersökning av gymnasieelever i fokusgrupper. Syftet med uppsatsen har varit att ta reda på vad gymnasieelever anser om två utvalda kvinnors åsikter i media. De två kvinnorna är Anna Anka och Susanne Sjöström som medverkade i reality-showerna Svenska Hollywoodfruar respektive Ensam mamma söker. Båda serierna visades på TV3.

De frågor vi ställt oss är; Hur påverkas mottagare av Anna Ankas och Susanne Sjöströms åsikter? Hur hade mottagarna reagerat om dessa åsikter framfördes av en man? Med underfrågan: Varför? Och Varför utvecklas dessa kvinnors åsikter till en debatt?

Resultatet visar att våra fokusgrupper inte anser sig bli direkt påverkade av kvinnors åsikter i media, men de tror att åsikterna kan påverka dem indirekt i form av diskussioner. Reaktionerna på kvinnors åsikter i media hade blivit större om åsikterna hade framförts av en man, visar resultatet. Det är för att mäns åsikter, av många, tas på större allvar. Susanne Sjöströms sätt att leva och visa sina åsikter visar att en kvinna kan klara av att ta hand om en familj, både ekonomiskt men också hushållet och allt annat runtomkring. Anna Ankas sätt att leva och åsikterna hon framför kritiserar istället jämställdhetsdebatten och sättet många svenskar le-ver på. Därför har dessa kvinnors åsikter blivit till en debatt, enligt våra fokusgrupper.

Sökord: TV3, Svenska Hollywoodfruar, Ensam mamma söker, Anna Anka, Susanne Sjöström, genus, könsroller, reality-show, dokusåpa

Postadress Högskolan för lärande och kommunikation (HLK) Box 1026 551 11 JÖNKÖPING Gatuadress Gjuterigatan 5 Telefon 036–101000 Fax 036162585

1 Inledning ... 1

1.1 Bakgrund ... 1

1.2 Förförståelse ... 3

1.3 Disposition ... 3

2 Teori och tidigare forskning ... 4

2.1 Genus och kön ... 4

2.1.1 Kvinnligt och manligt ... 4

2.1.2 Kön och könsroller ... 5

2.1.3 Media och kön ... 5

2.1.4 Stereotyper och fördomar ... 6

2.2 Medias påverkan ... 7

2.2.1 Kommunikation och media ... 7

2.2.2 Reception och identifikation ... 7

2.2.3 Attitydförändringar... 8

2.2.4 Voyeurism ... 8

2.2.5 Påverkan ... 9

2.3 Tidigare forskning ... 9

3 Problematisering och syfte ...11

3.1 Problematisering...11

3.2 Syfte ...11

3.3 Frågeställningar ...11

3.4 Definition av frågeställningar och begrepp ...12

4 Metod och material ...13

4.1 Metod ...13 4.1.1 Kvalitativ undersökning ...13 4.1.2 Fokusgrupper ...13 4.1.3 Undersökningsobjekt ...14 4.1.4 Intervjuer ...15 4.1.5 Analysscheman ...15 4.1.6 Metoddiskussion ...16 4.2 Material ...18 4.2.1 Undersökningsobjekt ...18

4.2.2 Hjälpmedel vid intervjuer ...19

5 Resultat ...20

5.1 Hur påverkas mottagare av Anna Ankas och Susanne Sjöströms åsikter? ...20

5.1.1 Hur reagerar ni på deras livssituation? ...20

5.1.2 Påverkar Anna Anka er? ...20

5.1.3 Tror ni att Anna Anka påverkar andra människor runt omkring er? ...21

5.1.4 Påverkar Susanne Sjöström er? ...21

5.1.5 Tror ni att andra personer påverkas av Susanne Sjöström? ...22

5.2 Hur hade mottagarna reagerat om dessa åsikter framfördes av en man? ...22

5.2.1 Hur hade ni reagerat om Anna Ankas åsikter hade framförts av en man? ...22

5.2.2 Hur hade ni sett på Anna Anka om hon vore en man? ...22

5.2.3 Om Susanne Sjöström var en man, hur hade situationen för honom sett ut? ...23

5.2.4 Hur hade ni sett på Susanne Sjöström om hon vore en man? ...23

5.2.5 Hur ser ni på kvinnors roller i samhället? ...24

5.3 Varför utvecklas dessa kvinnors åsikter till en debatt?...24

5.3.1 Vad är er första reaktion? ...24

5.3.2 Varför tror ni att just Anna Ankas åsikter fått stor uppmärksamhet i media? ...24

6 Resultatdiskussion ...26

6.1 Hur påverkas mottagare av Anna Ankas och Susanne Sjöströms åsikter? ...26

6.2 Hur hade mottagarna reagerat om dessa åsikter framfördes av en man? ...28

6.3 Varför utvecklas dessa kvinnors åsikter till en debatt?...29

6.5 Förslag på vidareforskning ...31 Litteraturförteckning ...32 Skrivna källor ...32 Internetkällor ...34 Bilagor Figur 2.2.1 Kommunikationsmodell ... 7 Bilaga 1 – Intervjufrågor

Bilaga 2 – Kortare citat från klippen

Bilaga 3 – Artikel om Susanne Sjöström, Expressen Bilaga 4 – Artikeln av Anna Anka, Newsmill

1 Media påverkar oss, vare sig vi vill eller inte. Varje dag möts vi av information och bilder om hur vi ska vara, klä oss, bete oss, tycka och tänka. Mycket av detta beror på att vi lever i ett informa-tionssamhälle där vi matas med intryck och åsikter.

Tv-utbudet är idag i princip obegränsat. Vi kan kolla på vad vi vill, när vi vill. Detta mycket tack vare att tv-programmen också finns att tillgå online. Trots detta oändliga utbud finns det vissa program som sticker ut i mängden. Vi har lagt märke till två program som fångar tittarnas upp-märksamhet mer. I dessa två program finns det två karaktärer som utmärker sig lite extra. Dessa är Anna Anka från Svenska Hollywoodfruar och Susanne Sjöström (idag Sjödahl) från första säsong-en av Ensam mamma söker. Kvinnorna är nästintill varandras motsatser gällande livsstil och åsikter. Anna är mer konservativ och hennes åsikter går emot vad svenska tv-tittare är vana vid att höra. Hon uttrycker åsikter om hur svenskar ska leva. Susanne, däremot, är en ensamstående mamma som inte utmärker sig på samma sätt som Anna. Hennes åsikter kritiserar inte svenskarnas lev-nadssätt, på samma sätt.

Vi tycker att det skulle vara intressant att titta närmare på hur och om dessa två kvinnors åsikter påverkar tv-tittarna. Vi tror att ungdomar i gymnasieåldern påverkas mest eftersom de inte har börjat leva ett självständigt liv, utanför föräldrahemmet. Även om de har egna åsikter är de fortfa-rande präglade av normerna i hemmet. Därför har vi valt att undersöka om Anna Anka och Su-sanne Sjöströms åsikter påverkar dem.

Ett problem genom historien har varit att män uppfattas mer seriöst än kvinnor. Det är fortfa-rande relativt nytt med kvinnor i ledande positioner och när kvinnor kommer till tals kan det hända att de inte blir bemötta på samma sätt som män. Vi baserade en av våra frågeställningar på detta antagande och ville undersöka om mottagarnas reaktioner hade ändrats om kvinnornas åsik-ter hade framförts av en man, det vill säga om Anna Anka eller Susanne Sjöström var män som uttryckte samma åsikter.

Mycket av det Anna Anka säger har bidragit till jämställdhetsdebatten i Sverige. Susanne Sjö-ströms liv har också bidragit med synvinkar till debatten. Vi vill undersöka varför gymnasieelever tror att det har blivit så.

Ämnet vi har valt att skriva om anser vi vara relevant då jämställdhetsdebatten är aktuell och båda våra undersökningsobjekt; Anna Anka och Susanne Sjöström bidrar till den. Vi tycker även att ämnet är intressant då vi båda har märkt av könsdebatten. Kanske kommer vår uppsats att kunna belysa ett område på ett annat sätt än tidigare. Den kan även användas som underlag till vidare forskning om kvinnors åsikter i media och hur dessa påverkar mottagare.

Vi har valt att studera två reality-shower som har visats på TV3. Jan Stenbeck var grundaren till TV3 och sändningarna startade den 31 december 1987. TV3 var först med att sända tv-reklam då det inte var tillåtet innan och var den första tv-kanalen i Skandinavien utanför Public Service. (Hadenius, Weibull & Wadbring, 2008)

Viasat AB är ett företag inom Stenbeckssfärens internationella mediebolag Modern Times Group, MTG AB. Viasat ingår i Viasat Broadcasting som är det största affärsområdet inom koncernen.

2 (Viasat) TV3 är kärnan av Viasat Broadcastings varumärken, det är ett varumärke för underhåll-ning, i Sverige riktat mot kvinnliga tittare (MTG, 2009).

De ungefär fyra femtedelar av svenskarna som har tillgång till TV3 kan ta del av kanalens sänd-ningar i 160 timmar i veckan. En stor del av programmen finns att tillgå gratis på nätet (Hadeni-us, Weibull & Wadbring, 2008). TV3:s räckvidd per dag år 2008 var 20,1 procent. Tittartiden låg på 14 minuter en genomsnittlig dag, tittartidsandelen var samma år 8,8 procent och räckvidden för en vecka var 42,6 procent. Dessa siffror anger hela befolkningens tv-tittande, kvinnor såväl som män mellan 3 och 99 år. Kvinnors respektive mäns tv-tittande på TV3 per dag år 2008 skilj-de sig; kvinnor tittaskilj-de 17 minuter medan män tittaskilj-de 11 minuter. Med ett annat mått; 23 procent av kvinnorna tittar på TV3 en genomsnittlig dag medan 17,1 procent av männen tittar. När det kommer till åldersgrupper av TV3:s tittare, ser män och kvinnor i åldrarna 25-39 mest på kanalen. (MMS, 2009)

En reality-show är, enligt nationalencyklopedin, engelskans motsvarighet till dokusåpa, som är en förkortning av dokumentärsåpa. I Sverige kom termen dokusåpa att börja användas som tv-genre år 1998. I en dokusåpa filmas ett antal människor realistiskt under en längre tid. Deltagarnas känslomässiga relationer är i fokus och de framställs på ett sätt som är hämtat från dramaserier och såpoperor. Tävlingsmoment är vanligt förekommande i dokusåpor. (Nationalencyklopedin, 2009)

Tv-serierna vi valt att undersöka är reality-showerna Svenska Hollywoodfruar och Ensam mamma sö-ker. Under september 2007, då första säsongen av Ensam mamma söker började sändas (TV3 Play) låg TV3:s tittartid för hela befolkningen på 15 minuter. Nästföljande månad hade tiden ökat till 17 minuter per dag och under programmets sista sändningsveckor i november 2007 var tv-tittandet oförändrat. Tittartidens ökning behöver dock inte ha ett samband med att serien Ensam mamma söker visades. Svenska Hollywoodfruar började sändas i september 2009, då hade TV3 en tv-tittartid på 15 minuter. Serien sändes i 5 veckor och under sista veckan i oktober var tv-tv-tittartiden 17 minuter. (MMS)

När andra avsnittet av Svenska Hollywoodfruar sändes hade programmet en tittarsiffra på över en miljon tittare och är därmed TV3:s mest framgångsrika, egenproducerade tv-serie. (Resumé, 2009-09-23) Publiksiffror för Ensam mamma söker finns inte att tillgå.

Anna Anka föddes 1971. Enligt Svenska Dagbladet (2009-09-18) flyttade Anna Anka från Bjuv i Skåne till USA 1993 för att hon ansåg att Sverige inte erbjöd henne tillräckligt. Anna började job-ba som personlig tränare och det var på gymmet som hon träffade sin nuvarande man, Paul Anka. De har varit gifta sen 2008, har sonen Ethan tillsammans och bor i Los Angeles. Anna har dottern Elli från ett tidigare förhållande. Vid inspelningen av serien sysselsatte Anna Anka sig som hemmafru och assistent åt sin man, Paul. (Svenska Dagbladet, 2009-09-18)

Ensam mamma söker är en reality-show där tre ensamstående mammor letar efter mannen i sitt liv. Det första avsnittet sändes 2 november 2007 (TV3 Play). Den säsongen deltog Susanne Sjö-ström. Vi har valt att fokusera på Susanne då hennes livssituation när programmet spelades in passar vårt syfte i denna uppsats.

Susanne Sjöström är född 1979. Hon har tre barn; Celine, Benjamin och Ariel.När programmet spelades in jobbade Susanne som pumpmaskinist, hon var singel och levde ensam med sina tre barn (All information om Susanne Sjöström har samlats in från avsnitt som finns på TV3 Play – Ensam mamma söker säsong 1).

3 Vi som uppsatsförfattare har följt serierna Ensam mamma söker och Svenska Hollywoodfruar och har därmed en viss förförståelse som kan lysa igenom i uppsatsen. Vi är insatta i debatten kring Anna Anka och har egna åsikter om henne och åsikterna hon framför. Förutom serien Svenska Holly-woodfruar har vi sett Anna Anka i program såsom talkshowen Skavlan som visas på SVT. Ett in-tresse för Anna Anka och hennes åsikter har funnits hos oss båda redan innan uppsatsen. Informationen Ensam mamma söker, ger om Susanne Sjöström ansåg vi inte vara tillräcklig för oss. Därför har vi följt upp Susanne Sjöström och vidgat vår kännedom om henne.

Eftersom Anna Anka har blivit känd för många i Sverige antog vi också att våra intervjupersoner visste vem hon var. Samma antagande om Susanne Sjöström fanns inte hos oss och därför valde vi att visa klipp från båda kvinnorna.

Vår uppsats är uppdelad i sex kapitel. I det första kapitlet Inledning redogör vi för ämnesval och ämnets relevans. Vi tar även upp bakgrund till ämnet och lite kort om vårt problemområde samt vår förförståelse om våra undersökningsobjekt.

I kapitel 2, Teori och tidigare forskning, belyser vi det som tidigare gjorts inom vårt problemområde. Vi tar upp två huvudteorier som vi sedan kommer att tillämpa i resultatdiskussionen. Gunilla Jarlbro, Cecilia von Feilitzen och Madeleine Kleberg är några av de teoretiker vi använt oss av. Deras forskningar om kvinnobilden har bidragit med relevans och inspiration till vår uppsats. I kapitlet Problemformulering och syfte (kapitel 3) redogör vi för vårt problemområde, syftet med upp-satsen samt presenterar våra frågeställningar och ger en begreppsförklaring av dessa.

I metoddelen (kapitel 4) beskriver vi våra metoder och valet av dessa. Vi motiverar även varför vi har valt just dessa metoder och jämför dem med andra metoder vi kunde ha valt. Vårt analys-schema presenteras också i detta kapitel. Vi avlutar kapitlet med en diskussion kring valda meto-der, fördelarna och svagheterna med dessa. I detta kapitel presenteras också vårt valda material och vilka fördelar samt nackdelar vi anser att materialet har.

I det avslutande kapitlet (kapitel 5), Resultat, presenterar vi resultatet vi fått fram samt tolkar dessa med kommentarer. Korta referat från våra intervjuer läggs också fram i resultatdelen. Vi diskute-rar våra resultat under resultatdiskussionen (kapitel 6) som är en del av detta kapitel. Här dras kopplingar till våra teorier och vi försöker se samband mellan våra deltagare och teorierna.

4 I detta kapitel kommer vi att presentera de teorier och tidigare forskningar som sedan kommer att användas i resultatdiskussionen. Teorierna är relevanta för vår undersökning då de belyser många fördomar som finns i samhället, vad som anses vara kvinnligt och manligt. De berättar även om hur det tidigare har sett ut för kvinnor i media samt hur mottagare, främst män, har reagerat på att kvinnor syns i offentligheten. Teorierna tar även upp forskning om tv-tittares roller och hur media kan påverka dem. Vi anser att de teorierna är väsentliga då våra fokusgrupper är åskå-dare som kan påverkas.

Inom genusforskningen finns det två begrepp som är centrala; kön och genus. Genus är uttryck för det sociala könet (Jarlbro, 2006). Enligt Kulick (1987), som tolkar Rubin (1975), baseras genus på en kulturell tolkning av de biologiska skillnaderna mellan män och kvinnor. Han menar att det inte är de biologiska skillnaderna i sig som utgör genus, det är tolkningen av dessa. Det är genom kultur som biologi upplevs, genom tolkning och överrensstämmelse med andra kulturella före-ställningar. Då framstår biologin som naturlig, den talar aldrig för sig själv. Kön, däremot, är det biologiska könet, det könet vi föds in i (Jarlbro, 2006).

Socialisationen överför olika värderingar och attityder till det biologiska könet. Omgivningen och individen ingår i ett komplext samspel där olika beteendemönster för kvinnor och män upp-kommer. Olika rollförväntningar präglar individens liv beroende på om individen är en flicka eller pojke. (Angelöw & Jonsson, 2000)

Dessa rollförväntningar kommer från många håll i samhället. På tv visas tre gånger fler manliga hjältar än kvinnliga hjältar, enligt Angelöw och Jonsson (2000). Detta är ett exempel på att sam-hället bibehåller den genusordning som finns. Genusordningen placerar kvinnan som hustru eller mor i familjen, i den privata sfären där hon inte kan ge uttryck för sina intressen och åsikter. Mannen däremot, är en medborgare i staten med ett intresse för att tala i offentligheten. (Kleberg & Widestedt, 2002)

Vad som är kvinnligt respektive manligt bestäms utifrån vilka beteenden och egenskaper som vid en viss tidpunkt, i en viss kultur och ett visst samhälle betonas och lyfts fram. (Hirdman, 1997) Hirdman (1997) påstår även att samhälleliga villkor, tidsepok och sammanhang, fyller med olika betydelser, kategorierna man och kvinna.

Fram till åttiotalet fanns det en mansdominans i samhället. För att synliggöra den förtryckta kvin-nokulturen och för att bryta mansdominansen startade en diskussion om män och kvinnors rol-ler. Kvinnor och män har, enligt kvinnokulturperspektivet, utvecklat skilda könskulturer med skilda värdesystem och ståndpunkter. Kvinnans könkultur fanns i reproduktionens sfär medan mannens fanns i produktionen. (Fürst, 1999)

När kvinnor tagit sig in på mansdominerade yrken och områden har många mött motstånd från männen. En teori om varför de fått erfara motstånd utgår från anhopningshypotesen som utpekar att vid jämförelse av yrken med samma arbetsuppgifter har de arbeten där kvinnor dominerar lägre

5 lön. Även om yrkena har lika kompetenskrav är de kvinnodominerade yrkena lägre avlönade. Detta ansåg männen vara ett hot. Kvinnor hade fram till och med sextiotalet särskilda kvinnolö-ner, de var billigare arbetskraft. (Fürst, 1999)

I jämställdhetsdebatten i Sverige har frågor om ekonomi stått i centrum. Det har handlat om lika lön för lika arbete men också om kvinnors ekonomiska självständighet (Fürst, 1999). Enligt Ut-redningen av fördelningen av ekonomisk makt och ekonomiska resurser mellan kvinnor och män (SOU 1997:138) definierar kvinnor och män ekonomiskt beroende på olika sätt. Att vara ekonomiskt oberoende för kvinnor är att vara ekonomiskt oberoende av en man. För män däremot, betyder ekonomiskt oberoende att vara oberoende av lönearbete. Det vill säga; kvinnor relaterar sig till genussystemet och män till det ekonomiska systemet. (Fürst, 1999)

Under sextiotalet startade en debatt om kvinnligt och manligt som gick under beteckningen köns-rollsdebatten. Termen könsroll betydde socialt inlärda förväntningar och normer som tydliggjorde kvinnors och mäns familje- och samhällsroller. (Fürst, 1999). Enligt Fürst handlade det alltså inte om roller givna av naturen utan om roller skapade under trycket av samhällsförändringar, politis-ka såväl som ekonomispolitis-ka.

Hirdman (2001) skriver att den västerländska civilisationen exponerar en manssida och en kvin-nosida som driver fram olika beteenden från de båda könen. Det är detta beteende, denna empi-ri, som gör att det uppkommer en fördelning. Avspeglingen av uppdelningen av olika beteenden gör att förförståelse- och tolkningsförsöken hamnar i en fallgrop som visar att mannen är stark och kvinnan svag.

Synen på allt vad kvinnligt och manligt innebär ändrades med uppkomsten av könsrollsdebatten. Kvinnans roller förändrades och resultatet av det blev att även mannens roller ändrades. Det be-tyder att om kvinnan och mannen delade ansvaret för familjens ekonomiska försörjning hjälptes de även åt med de traditionellt kvinnliga sysselsättningarna i hemmet. Den officiella jämställd-hetsideologin i Sverige kännetecknas av detta synsätt och är fortfarande ganska sällsynt utanför de nordiska länderna. (Fürst, 1999)

Enligt Kleberg och Widestedt (2002) har domesticeringen, det vill säga förvisandet av kvinnor till hemmet, länge varit ett sätt att bevara offentligheten manlig. Att hålla isär kvinnor från offentlig-heten resulterar i att kvinnor och frågor med anknytning till familjen eller den intima sfären mar-ginaliseras och trivialiseras.

Könet spelar roll för vem som syns i media, enligt genusforskningen. I media är kvinnor överlag underrepresenterade. Åren 1995, 2000 och 2005 genomfördes en global studie över en dag. Den visade att andelen intervjuade kvinnor i nyheter är mycket låg, detta ökar däremot sakta. Männens dominans i det svenska nyhetsutbudet är väldokumenterad. (Edström, 2006) Nuförtiden är det lika många män som kvinnor inom journalistkåren (Hadenius & Weibull, 2005), men även om trenden börjar vända är det fortfarande mansdominans i utbudet. Tv är en central del för förstå-elsen av eliter och kön. Tv:n visar makt och skapar makt genom att överrepresentera män. (Ed-ström, 2006)

6 Jarlbro (2006) menar att kvinnor i nyhetsmedia är relativt osynliga och när de väl syns handlar det om det intima, om den privata sfären och områden som berör det privata. Det finns en traditio-nell uppfattning om att offentligheten är ett manligt område. Kvinnans område är den privata sfären, detta gör att kvinnor riskerar att bli kränkta som privatpersoner när de kliver ut i offent-ligheten, som är det manliga reviret. Kvinnan kan, genom att bara ifrågasätta eller beträda det manliga reviret bli offentligt förolämpad. (Fraser, 1993)

Kvinnor i media nedvärderas symboliskt utefter samhällets framträdande värderingar; kvinnan får antingen ingen plats i media alls eller så ges hon stereotypiska roller. Samhällets dominanta värde-ringar kan präglas i media därför att media ägs, styrs och produceras av genussocialiserade män. Kvinnan i media framställs på tre olika sätt; som sexobjekt, hemmafru eller en kvinna som strävar efter att vara snygg för det motsatta könet. (van Zoonen, 1994)

Enligt Kleberg (2008) karakteriseras reality-shower som extremt konservativa gällande genusord-ningen. Genusordningen är kännetecknad av ledande maskulinitet och traditionell femininet med unga och vackra kvinnor som accepterar den maskulina makten. Hon skriver att: kvinnors liv gestal-tas i serierna ofta som konflikten mellan det privata och det offentliga, familjen och arbetslivet eller ”kvinnans två roller” (Kleberg, 2008:29).

Tv-serier som berättar om kända och okända personer ger realistiska bilder av hur en riktig kvin-na bör vara, se ut och vilka varor hon ska inhandla till det perfekta hemmet via ”konsumenttips”. Dessa ”konsumenttips” gynnar både den kommersiella marknaden men också patriarkatet. Även om tv-serierna för kvinnor är ett njutningsmedel med drömmar kombineras detta njutningsmedel och underhållning med råd och tips för hur en kvinna bör vara. (Ibid)

Enligt Nationalencyklopedin (2009) är en stereotyp en föreställning om alla som tillhör en viss grupp, oftast en allmän föreställning om typiska karaktärsdrag hos dem. En stereotyp är vanligtvis uppbyggd av viss verklig kunskap, den simplifierar hanteringen av intryck från omvärlden. Den påverkar inte bara tyckandet om hur något är utan också om hur något bör vara (nationalencyklo-pedin, 2009). Det sägs vara en kraftigt simplifierad bild eller föreställning av någon eller något (Edström & Jacobson, 1994). Fördomar och negativa attityder bibehålls genom stereotyper. Det är stereotyperna som påverkar den bild som skapas kring en individ från en särskild grupp. Bilden som uppkommer är inte verifierad. (Nationalencyklopedin, 2009)

Michel (1986) kommer fram till att stereotypa framställningar av kvinnor och män har en viss tendens att förneka kvinnors värde och överbetona mäns. Hon skriver vidare att stereotyper för det mesta är följderna av diskriminering av olika grupper och att stereotyper används för att hålla kvar dessa grupper i underläge.

Fördomar går lite längre än stereotyper eftersom fördomar innehåller en negativ bild eller attityd gentemot personer tillhörande en grupp. (Allport, 1954) När fördomar är riktade mot specifika grupper kan fördomarna kallas mer specifikt för exempelvis rasism. I kontrast till stereotyper som innehåller tankar eller åsikter om en grupp, har fördomar en känslomässig komponent. Exempel-vis negativa känslor såsom ilska, rädsla, obekvämhet och i några fall även hat. Moderna fördomar anser att grupper som exempelvis kvinnor inte längre är förtryckta av könsdiskriminering och de ska därför inte längre särbehandlas. (Stangor, 2000)

7 Media spelar en viktig roll i ungdomstiden (Holmberg, 1994). I en alltmer fragmentiserad värld har media en förmedlande funktion mellan olika världar. Gränserna mellan det privata och of-fentliga suddas ut av media. Barn och ungdomar kommer i sin kamratkrets i kontakt med många olika sociala sammanhang. Genom media kan de lära sig att förstå och hantera dessa samman-hang. (Bjurström, 1980)

Budskap i tv måste konstrueras innan det kan sändas, påstår Hall (1980). Budskapet är en aktiv handling som innehåller en tolkning och som äger rum i ett givet socialt sammanhang. Mottagar-na har olika förutsättningar för att tolka budskapet, beroende på det sociala sammanhanget mot-tagaren befinner sig i. Därför kan ett budskap tolkas på olika sätt och sändarens version är inte alltid densamma som mottagarens. (Hall, 1980)

En av de mest kända kommunikationsmodellerna är Shannon och Weavers modell som skapades på 1940-talet. Den menar att sändaren har ett budskap denne vill förmedla till mottagaren genom någon slags kanal eller medium. Innan detta budskap når fram möts det av olika ”brus”, som kan påverka budskapet till att bli något annat än vad sändaren avsett. Det budskap som mottagaren uppfattar kanske inte stämmer överens med syftet sändaren hade. (Hadenius & Weibull, 2005) För att beskriva denna kommunikationsmodell används denna liknelse i Hadenius och Weibull (2005:13):

Identifikation är en psykologisk term om en process där normer, språk och gester et cetera tas över från någon annan. Vanligtvis en förälder eller en annan auktoritet. (Nationalencyklopedin, 2009) ä å å ä ö ä ö ö ö ä ä ä ä å ö å å ä ö ö å ä ä å ä ä

8 Identifikation betyder dels att individen känner igen sig själv i en massmedieperson. Det kallas då för likhetsidentifikation eller introjektion. Individen kan också önska att den var massmediepersonen. Den sortens identifikation går under begreppet önskeidentifikation eller projicering. (von Feilitzen, 1989; Møhl & Schak, 1981) Enligt von Feilitzen och Linné (1973) varierar identifikation med so-cialklass, individen likhetsidentifierar sig med personer från sin socialgrupp och önskeidentifierar sig med personer de vill vara som eller socialgrupper de vill tillhöra.

von Feilitzen (1989) menar också att identifikationsbegreppet används inom masskommunika-tionsforskningen på ett otydligt och mångtydigt sätt, exempelvis synonymt med sympati, inlevelse eller identitetsförlust.

Det finns även belägg för att barn ofta identifierar sig själva med det egna könet i böcker, film och tv (von Feilitzen & Linné, 1973). Flickor identifierar sig med flickor och pojkar med pojkar. Det händer ändå att flickor identifierar sig med pojkar i massmedia, också där det finns lockande kvinnliga karaktärer. Pojkar identifierar sig däremot, aldrig eller sällan med flickor. En förklaring till detta är att manliga massmediepersoner är fler och är vanligtvis mer intressant framställda än kvinnor. (Abrahamsson, 1985; von Feilitzen & Andrén, 1984) Det finns även stöd för att vuxna kvinnor och män engageras av sammanhang där det egna könet spelar huvudrollen (Abrahams-son 1993).

Undersökningar har visat att ungdomars värderingar kring familjelivet har förändrats genom åren. Familjen rankas högre av unga män nu än tidigare. Faderskapet har blivit mer tilldragande. För inte så längesedan var den ensamstående mammans situation svår både socialt och ekonomiskt. I det moderna samhället är det ingen skam att vara ensamstående mamma och många kvinnor är familjeförsörjare. (Fürst, 1999) Även om kvinnor kan vara familjeförsörjare är de även feministis-ka subjekt (Ang 1990).

Voyeurism innebär att åskådaren ser på något som inte kan se tillbaka på honom. Det som äger rum är till för åskådaren, det är bara att hänga med och se vad som händer. (Holmberg, 1994) Paradise Hotel är ett tydligt exempel på detta. Paradise Hotel är en reality-show där ett antal människor åker till ett hotell där de ska hitta en rumskamrat av motsatt kön och på så sätt hålla sig kvar i programmet. Varje vecka åker en eller flera personer som inte hittat en rumskamrat, ut och en nya deltagare kommer in. Reality-showen gör det möjligt för åskådare att bara sitta och titta på. Programmet erbjuder åskådare en sorts relationslaboratorium där vänskap, passion och fej-der kan observeras och begrundas, dömas och kritiseras utan att vara ett hot mot åskådaren själv (Quin, 2004). Tittarnas avsikt med programmen är att observera och analysera andras beteenden och att följa upp vad som fungerade och vad som gav dem den uppmuntran de sökte. Nyckeln till att förstå unga kvinnors njutning av reality-shower verkar kretsa kring deras intresse att titta på relationer. (Ibid.)

9 Media bidrar med mentala intryck, föreställningar och känslor, men medieinnehållen har inte ofta direkt inflytande på individers handlingar. Uppfattningar individer får från familjen, kamrater, skola och egen erfarenhet har större inverkan än media. Egna föreställningar, normer, värderingar och känslor blandas med intrycken från media och denna sammanblandning av intryck ökar eller minskar individens utrymme för att handla på ett visst sätt. (von Feilitzen, 2001)

Det är inte bara en sammanblandning av intryck som får individer att handla på ett visst sätt. Emotional Arousal är en teori som stöds av empiriska studier med vuxna. Denna teori visar att alla medieinnehåll som ger starka känslor möjliggör en förstärkning av individens sinnesstämning som denne hade redan innan han/hon började titta på programmet. Alltså skulle tittandet kunna innebära intensivt handlande i överrensstämmelse med den aktuella sinnesstämningen. (Tannen-baum, 1980)

När allmänheten känner att någon har förbrutit sig mot den rådande moraluppfattningen skapas en medieskandal. Skandalen är ett faktum när en persons privata handlingar vanärar eller provoce-rar den dominerade moralen, och offentliggörs i media. (Kleberg & Widestedt, 2002)

Det finns många undersökningar som berör kvinnor i media. Allt ifrån feministiska synvinklar på kvinnor i media till maktperspektiv på kvinnor i offentligheten.

I informationsskriften Jämställda på Svenska (1999) säger Fürst att debatten om könsroller inte är ett nytt fenomen, den har existerat i Sverige sedan 1960-talet. Könsrollerna är enligt Fürst (1999) inte givna av naturen. De är skapade under trycket av samhällsförändringar, politiska såväl som ekonomiska. På grund av könsrollerna har inte kvinnor och män varit representerade på lika vill-kor i media. Kvinnor har genom historien varit lågt representerade jämfört med män (Fraser, 1993). Bilden av kvinnan berör det privata därför att kvinnans område anses finnas i den privata sfären. Mannens sfär, däremot, är offentligheten. Genom att ifrågasätta eller träda in på mannens område riskerar kvinnan att bli offentligt förolämpad och ifrågasatt. (Ibid.)

I Klebergs undersökning från 2008 om Genusperspektiv på medie- och kommunikationsvetenskap kom-mer hon fram till att reality-shower karaktäriseras som extremt konservativa gällande genusord-ningen. Hon berättar i sin undersökning om den rådande genusordningen som präglar vårt sam-hälle där maskuliniteten är ledande medan den traditionella feminismen accepterar mannens auk-toritet. Enligt henne har kvinnan endast några få roller i serier; de traditionellt feminina rollerna där hon dras mellan det privata och offentliga. Dessa serier ger även en indirekt bild av hur en kvinna bör vara, hur hon ska se ut och bete sig. Den indirekta bilden ges ut i form av så kallade konsumenttips. (Kleberg, 2008) Detta leder oss in på undersökningar om stereotyper. Michel (1986) beskriver i sin undersökning Down with stereotypes! hur den stereotypa mannen och kvinnan fram-ställs. Enligt Michel förnekas kvinnans värde medan mannens värde överbetonas. Det bidrar till diskriminering av olika grupper och stereotyper bibehåller diskrimineringarna av grupperna. Bjurström (1980) och Holmberg (1994) beskriver i sina teorier medias viktiga roll. Barn och ung-domar möter många olika sociala sammanhang, de kan lära sig att förstå och hantera dessa sam-manhang genom media (Bjurström, 1980). Media spelar alltså en viktig roll, det är en viktig källa för kunskap om vuxenlivet (Holmberg, 1994) där barn får mer i-förväg-vetande om livet (Ziehe, 1986)

10 I en reality-show får åskådaren ta del av en persons liv och erfarenheter. Personens vardag och allt som hör till visas offentligt. Åskådaren kan genom att följa serien börja känna igen sig i massmediepersonen; så kallad identifikation. von Feilitzen (1989) har skrivit en teori om identifi-kation där hon menar att identifiidentifi-kation betyder dels att individen känner igen sig själv i en mass-medieperson, likhetsidentifikation och dels att de önskar att de var massmediepersonen, önskeidenti-fikation. Abrahamsson (1993) understryker von Feilitzens teori genom att komma fram till att vuxna kvinnor och män fängslas av sammanhang där det egna könet spelar huvudrollen. Även socialklassen individen kommer ifrån spelar roll för vem denne identifierar sig med. Tillhör åskå-daren arbetarklassen identifierar denne sig med personer i serien som är från samma socialklass. (von Feilitzen & Linné, 1973)

Unga kvinnor finner mycket njutning i reality-shower därför att de har ett intresse av att hitta på relationer (Quin, 2004). Det finns ett begrepp för när åskådare tittar på något som inte kan se till-baka på den själv; voyeurism. 1994 skrev Olle Holmberg en avhandling som heter Ungdom och me-dia. I denna tar han upp voyeurism och beskriver voyeurism som något som utspelas och som åskådaren inte kan ändra på. Han säger att detta ger åskådaren en sorts makt över filmen.

11 Vi kommer i detta kapitel att motivera vårt syfte med uppsatsen. Vi kommer även att redogöra för vårt problemområde samt specificera och förklara våra frågeställningar.

Det finns en allmän uppfattning om att kvinnor i underhållningsprogram inte är seriösa och att de strävar efter att få uppmärksamhet. Anledningen till detta kan vara att kvinnan i media fram-ställs på tre olika sätt (van Zoonen, 1994); som sexobjekt, hemmafru eller en kvinna som strävar efter att vara snygg för det motsatta könet. Dessa bilder kan prägla människors sätt att betrakta kvinnor i media och de uppfattas som oseriösa. Det är ett problem då det finns kvinnor som inte strävar efter att synas på ett stereotypiskt sätt utan vill synas som sig själva. Åsikterna kvinnor förmedlar, kan av media vinklas på så sätt att budskapet mottagaren får, inte är detsamma som sändaren, i detta fall kvinnan, avsåg (Hadenius & Weibull, 2005).

Historiskt sett har kvinnor i media varit få, det är på senare år som trenden har vänt och kvinnor syns och hörs mer. Trots detta syns inte kvinnor och män i media på samma villkor. När kvinnor syns i media handlar det om det privata, medan män tenderar att synas i det offentliga, som hand-lar om allt annat än det privata (Jarlbro, 2006). Ett annat problem är att män tas mer seriöst efter-som de ofta syns i mer seriösa sammanhang, såefter-som i nyhetsprogram (Edström, 2006).

Huvudmålet med vår uppsats var att undersöka om två utvalda kvinnors åsikter i media påverkar mottagarna gällande deras egna åsikter, hur och om mottagarna tillämpar det i deras vardag och om åsikterna påverkar sättet de tänker på.

Våra undersökningsobjekt, ansåg vi, vara motsatser till varandra. Vi ansåg att det skulle vara in-tressant att ställa dessa två mot varandra just för att de är så olika men ändå har fått uppmärk-samhet i media, både under programmets gång men även efteråt. En intressant synvinkel vi också ville undersöka hur mottagarna och samhället hade reagerat om åsikterna hade framförts av en man. Hade reaktionerna varit annorlunda?

Våra frågeställningar är följande:

Hur påverkas mottagare av Anna Ankas och Susanne Sjöströms åsikter? Hur hade mottagarna reagerat om dessa åsikter framfördes av en man?

- Varför?

Varför utvecklas dessa två kvinnors åsikter till en debatt?

Vi har valt dessa frågeställningar eftersom vi anser att de kan hjälpa oss uppnå vårt syfte med uppsatsen och ge oss svar på det vi vill undersöka.

12 Vår första frågeställning är Hur påverkas mottagare av Anna Ankas och Susanne Sjöströms åsikter? Med Anna Ankas och Susanne Sjöströms åsikter menar vi de åsikter som framförts via yttranden i olika mediekanaler såsom tv, radio och press. Åsikterna måste ha framförts av förstahandskällan, det vill säga personen i fråga. Debattartiklar, krönikor och andra sammanhang där personens åsikter finns med är inte aktuella som Anna Ankas och Susannes åsikter så länge personen inte cite-ras ordagrant.

Med mottagare menar vi, i detta fall, gymnasieelever som deltar i våra fokusgrupper. Nästa frågeställning är; Hur hade mottagarna reagerat om dessa åsikter framfördes av en man?

Dessa åsikter syftar på Anna Ankas och Susanne Sjöströms och med man menar vi det biologiska könet man. Kön är ett begrepp som används för att skilja på individer. Det finns två kön; kvinna och man. Det kön man tillhör är det kön man föds in i, det vill säga det biologiska könet (Jarlbro, 2006).

Till frågeställningen Hur hade mottagarna reagerat om dessa åsikter framfördes av en man?

har vi en underfråga; Varför? Med underfrågan vill vi få en förklaring till varför mottagarna reage-rar som de gör och om det är någon skillnad om en kvinna eller en man uttrycker åsikterna. Varför utvecklas dessa kvinnors åsikter till en debatt? är vår tredje och sista frågeställning. Med utveckling till debatt menar vi att åsikterna väcker så pass stor uppmärksamhet att folk börjar prata om dem och diskutera kring dem. Diskussionerna behöver inte endast utspelas i media, de kan äga rum i såväl offentliga som privata sammanhang men de måste på ett eller annat sätt ha blivit uppmärk-sammade i media.

Begreppet det offentliga används i vår uppsats som allt som inte har med det privata att göra, det vill säga allt som inte berör personliga och intima känslor, upplevelser, den egna familjen, egna hemmet; allt som görs och erfaras utanför hemmet: som är det privata.

I uppsatsen nämns ibland svenska och allmänna normer. Med det menar vi det som anses vara rätt och fel i Sverige idag. Det kan förändras över tiden men det finns alltid en allmänt rådande norm. Ett exempel är att förr ansågs det vara en skam att vara ensamstående mamma. Idag är det nor-malt och det finns många ensamstående mammor. Det som anses vara en allmän norm är alla mer eller mindre medvetna om. Idag är jämställdhet en allmän norm.

13 I detta kapitel kommer vi att redogöra för vårt val av metod. Hur vi gick tillväga och varför vi gjorde som vi gjorde.

Vi har valt att göra en kvalitativ forskningsintervju i fokusgrupper. En kvalitativ undersökning ger svar på hur och varför (Kvale & Brinkmann, 2009). Vi ville i vår uppsats ta reda på hur intervjuper-sonerna ser på vårt specifika fenomen och varför. I en kvalitativ intervju samtalar deltagarna och behandlar ämnet med sina egna erfarenheter och ger intervjuaren en inblick i deltagarens synsätt och levnadsvärld.

Inom den kvalitativa forskningsintervjun finns det flera sätt att intervjua på. Några exempel är: individuella intervjuer, fokusgrupper samt surveyundersökningar. Den kvalitativa undersök-ningsmetoden innefattar många valmöjligheter för undersökaren och undersökaren kan blanda flera olika angreppssätt för att uppnå sitt syfte och få svar på sina frågeställningar.

Med vårt syfte i åtanke har vi valt att använda oss av fokusgrupper. Fokusgrupper ger oss svar på varför intervjupersonerna tycker som de gör.

Fördelarna med fokusgrupper är att fler personer kan intervjuas på lika villkor gällande tid, resur-ser och kostnader. Grupper tillåter intervjuaren att obresur-servera deltagarnas attityder kring media genom konversation och interaktion med varandra. Det som beskrivs i fokusgrupper kan inte mätas i procent och siffror. Fokusgrupper är ovärderliga för att bidra med indikationer till rele-vanta ämnen, teman och avseenden. (Hansen, et. al., 1998)

Intervjupersonernas roll i en fokusgrupp är att vara en ledare för intervjun genom att ställa frågor som utformats just för intervjun. Intervjupersonen har även ansvaret att skapa en miljö där delta-gare kan uttrycka sig och ge personliga åsikter. (Kvale & Brinkmann, 2009)

Nackdelarna med fokusgrupper är att deltagare ibland kan känna sig obekväma med varandra. Vissa deltagare förblir passiva genom intervjun. Intervjuarens frågor är viktiga och sättet frågorna ställs på kan vara avgörande för diskussionen. Går intervjuaren rakt på sak kan deltagare bli av-skräckta och inte öppna sig på samma sätt som de hade gjort om intervjuaren öppnar med mer allmänna frågor. (Kvale & Brinkmann, 2009)

Genom att välja fokusgrupper istället för individuella intervjuer och surveyundersökningar ökar förståelsen för hur människor konstruerar allmänna angelägenheter i sociala sammanhang (Gam-son, 1992). Alla fördelar med fokusgrupper passade vårt syfte med uppsatsen, och vi ansåg att vi kunde få ut mest kunskap genom fokusgrupper.

Vi har valt att intervjua tre fokusgrupper. Våra fokusgrupper utgörs av två tjejer samt två killar. På så sätt har inget kön övertaget och deltagarna medverkar på lika villkor.

14 Intervjupersonerna är elever från gymnasieskolorna Erik Dahlbergsgymnasiet, Sandagymnasiet och Per Brahegymnasiet, alla tre finns i Jönköpings kommun. Kontakter på dessa skolor hjälpte oss med att hitta frivilliga deltagare.

Av dessa tre grupper är två tredjeårselever (i en grupp finns en andraårselev), medan en grupp består av andraårselever. Eleverna från Sandagymnasiet går på samhällsprogrammet med idrotts-inriktning. Könsfördelningen i klassen är relativt jämn. Från Erik Dahlbergsgymnasiet deltog ele-ver från tre olika program; JING (Jönköpings Internationella Närlingslivsutbildning), Naturve-tenskapliga programmet med inriktning på kemi samt tekniska programmet. Könsfördelningen i de tre olika programmen varierar. JING och naturvetenskapliga programmet har en jämn köns-fördelning medan tekniska programmet består av fler manliga elever. Eleverna från Per Brahe-gymnasiet går på samhällsprogrammet med internationell inriktning. Där är flickorna överrepre-senterade.

Vi ville ha frivilliga intervjupersoner för att vara säkra på att personerna vi skulle intervjua hade ett intresse för ämnet och på så sätt maximera chanserna för en givande diskussion. Alla elever i dessa grupper har anmält sig frivilligt till intervjuerna.

Vi valde medvetet gymnasieelever eftersom de är unga vuxna. Deras åsikter och levnadssätt kommer att prägla framtidens samhälle. Vi övervägde att ha tre fokusgrupper med studenter från högskolan istället för gymnasieelever, men beslutade att rikta in oss på gymnasieelever på grund av att vi antog att undersökningsobjektens påverkan på gymnasieelever är större. Många högsko-lestudenter har också redan flyttat hemifrån och startat ett eget liv medan gymnasieelever i större utsträckning bor hemma hos sina föräldrar och är präglade av föräldrarnas livssituation och åsik-ter. De har inte hunnit bilda sig en uppfattning om omvärlden på samma sätt som studenter på högskola och universitet har.

Vårt undersökningsobjekt består av åsikter från två kvinnor i två olika shower. De reality-shower vi har valt är Ensam mamma söker och Svenska Hollywoodfruar.

I Ensam mamma söker får tittarna följa tre svenska singelmammor som letar efter den stora kärle-ken. I början av serien dejtar mamman ett flertal män, men under seriens gång minskar antalet män då mamman väljer bort en man varje vecka. Sista veckan återstår två män och mamman får välja vem hon vill vara med.

Svenska Hollywoodfruar utspelas kring tre olika kvinnors liv i Hollywood. Programmet är inte täv-lingsinriktat, det går istället ut på att visa dessa kvinnor i deras lyxiga vardag.

Vi har valt att undersöka en kvinna från respektive program. Den ena kvinnan heter Anna Anka och är en av tre huvudpersoner i Svenska Hollywoodfruar. Den andra kvinnan heter Susanne Sjö-ström (idag Sjödahl) och var med i första säsongen av Ensam mamma söker, även hon var en av tre huvudpersoner i serien. Dessa två kvinnor skiljer sig på många olika sätt. Susanne är ensamståen-de mamma som vill finna en man till sig själv och en pappa till sina barn, samtidigt som hon kämpar med sin yrkessituation där hon är den enda kvinnliga medarbetaren i ett mansdominerat yrke. Hon anser att en manlig förebild är viktig i ett barns uppfostran och att han behövs i en fa-milj (TV3 Play) Anna Ankas livssituation och åsikter om detta skiljer sig markant. Hon anser att en man inte ska ha någonting med barnens uppfostran att göra, det är kvinnans uppgift. Hon ska även alltid hålla sin man tillfredställd och han ska aldrig hjälpa till med hushållsarbete och

blöjby-15 ten på barnen. (Newsmill, 2009-09-16) Anna är gift och tillhör överklassen. Susanne är en del av arbetarklassen och har inte samma ekonomiska förutsättningar. Vi anser att dessa två kvinnor står i kontrast till varandra och lever väldigt skilda liv. Därför har vi valt de två som våra undersök-ningsobjekt. Vi tror att de kan ge oss en intressant aspekt på våra frågeställningar och intervjuer.

Intervjun har gått till på följande sätt: Intervjuaren började med att presentera uppsatsen och syf-tet med den. Sedan fick deltagarna ta del av undersökningsobjekten, det vill säga klipp och artiklar med Anna Anka och Susanne Sjöström i fokus.

Innan intervjun började informerade intervjuaren deltagarna om att intervjun skulle spelas in. In-tervjuaren frågade även om någon kände sig obekväm med detta. Alla deltagare gick med på att spelas in och därefter började intervjun.

Deltagarna fick börja med att presentera sig kort med namn ålder och utbildning. Sedan började intervjufrågorna och diskussionerna kring dessa. Intervjun avslutades med att intervjuaren fråga-de om fråga-deltagarna hafråga-de något att tillägga och hur fråga-de uppfattat intervjun.

Vi har turats om att intervjua från fokusgrupp till fokusgrupp. När den ena skötte intervjun kon-trollerade den andra att alla frågor togs med och påminde intervjuaren om den eventuella missen. Extra intressanta uttryck och åsikter antecknades även för att dessa sedan inte skulle glömmas. Innan vi började med intervjuerna i fokusgrupper gjorde vi en pilotundersökning på fyra studen-ter; två manliga och två kvinnliga deltagare från Internationella Handelshögskolan och Högskolan för lärande och kommunikation, i Jönköping. Av praktiska skäl fann vi det lämpligt att göra en pilotundersökning på studenter som inte studerade på gymnasienivå då dessa är mer tillgängliga för oss. Tack vare pilotundersökningen fick vi reda på styrkor och svagheter med våra frågor. Vi undgick att ställa för svåra och felformulerade frågor till våra fokusgrupper. Pilotundersökningen bekräftade även att våra frågor var lämpliga för diskussion och att de ledde deltagarna till att bely-sa aspekter i bely-samhället som intresserade oss.

Upplägget på vår intervju varierar, inledande frågor präglar början på intervjun, exempelvis; Vad är er första reaktion? Därefter följer sonderande frågor, ett exempel på detta är: Kan ni berätta vad ni såg? De indirekta frågorna kommer sedan: Tror ni att andra personer påverkas av Anna Anka? Direk-ta frågor kommer i slutet på intervjun. Exempel på några direkDirek-ta frågor vi använder oss av är: Vad tycker ni om kvinnor som jobbar i ett mansdominerat yrke? och Vad tycker ni om män som utför den stör-re delen av hushållsarbetet? Detta upplägg är utformat efter upplysningar och råd från boken Den kva-litativa forskningsintervjun (Kvale & Brinkmann, 2009).

När vi analyserade använde vi oss inte av något specifikt analysschema, vi blandade istället flera sätt att analysera. Vårt tillvägagångssätt gick ut på att noga läsa igenom intervjuerna och ta ut de åsikter och värderingar som kunde ge svar på våra frågeställningar. Åsikterna från intervjuerna kopplades sedan ihop med våra teorier i resultatdiskussionen för att ytterligare förstärka svaren på respektive frågeställning.

16 Gymnasiekolorna intervjupersonerna kommer från finns alla i Jönköpings kommun; Erik Dahl-bergsgymnasiet, Per Brahegymnasiet och Sandagymnasiet. Att det blev just dessa skolor var för att vi ville ha frivilliga deltagare till fokusgrupperna. På dessa skolor hade vi kontakter som kunde bistå med information och tips om deltagare som kunde tänka sig ställa upp. Om vi inte haft kon-takter på någon gymnasieskola i Jönköpings kommun hade vi slumpvis valt tre olika skolor som vi hade kontaktat och gjort våra undersökningar i. Vi ville inte ha fokusgrupper från endast en skola då svaren riskerade att bli monotona. Hade vi inte lyckats få tag i tre grupper från tre skolor kunde vi ha valt elever från en och samma skola men hade då varit noga med att dessa läste på olika program och kanske även i olika årskurser för att undvika enformiga svar.

Inom ramen för en C-uppsats fann vi det lämpligt att intervjua tre fokusgrupper. De tre fokus-grupperna, ansåg vi, kunna bidra med så pass mycket material för att vi i vår uppsats skulle kunna få relevanta och användbara resultat.

Att vi valde just fyra personer i varje fokusgrupp beror på att vi i vår pilotundersökning observe-rade en bra och givande diskussion mellan fyra personer. Hade vi haft sex stycken eller fler i varje fokusgrupp riskerade vi att få några deltagare i skymundan. I många fall kommer inte alla till tals i större fokusgrupper. Två deltagare kan ha liknande åsikter, den ena kan vara snabbare på att ut-trycka sig och därför hamnar den andra i bakgrunden. Om vi valt att ha två deltagare i varje fo-kusgrupp hade det mer blivit en dialog mellan två personer som inte behandlar ämnet med lika många aspekter som fyra kan göra.

I resultatdelen presenteras fokusgrupperna som fokusgrupp A, B och C. Fokusgrupp A utgörs av fyra elever från Per Brahegymnasiet. Alla går på samhällsvetenskapliga programmet med interna-tionell inriktning. Eleverna från Erik Dahlbergsgymnasiet utgör fokusgrupp B. Även de är fyra stycken men de går på tre olika program; en elev går på tekniska programmet, en elev går på na-turvetenskapliga programmet med inriktning kemi samt två elever går på JING (Jönköpings In-ternationella Närlingslivsutbildning). Fokusgrupp C består av elever från Sandagymnasiet som alla fyra går på samhällsvetenskapliga programmet med inriktning idrott. Att eleverna har olika ut-bildningar ansåg vi gynna vår undersökning och ge den fler aspekter

Den ursprungliga idén var att alla tre fokusgrupper skulle vara tredjeårselever, men då en grupp i sista sekund hoppade av fick vi kontakt med en annan klass som bestod av andraårselever. En elev i fokusgruppen från Erik Dahlbergsgymnasiet gick också i andraklass. Det ansåg vi inte vara något problem då vi förmodade att andraårselever kunde bidra med lika mycket som en grupp tredjeårselever; alla grupper hade anmält sig frivilligt Det hade sett annorlunda ut om vi hade valt ut deltagare till fokusgrupperna själva. Då kanske inte alla hade haft ett intresse för ämnet eller varit engagerade i diskussionen.

Deltagarna i våra fokusgrupper var för oss okända människor. Om vi haft våra vänner i fokus-grupperna hade de kanske inte tagit vår undersökning på lika stort allvar, men de hade å andra sidan kanske känt sig mer bekväma i vårt sällskap. Vi valde ändå att ha okända personer eftersom de kanske hyser en annan sorts respekt för oss och vår undersökning.

Frågorna vi använde oss av när vi intervjuade fokusgrupperna ansåg vi vara välformulerade och tack vare pilotundersökningen fick vi bekräftelse på att det var möjligt att diskutera kring dem. Fokusgrupperna besvarade frågorna på ett bra sätt och diskussion uppstod. Det vi i efterhand

17 märkte när resultaten skulle analyseras var att många frågor inte gav oss tillräckligt med underlag för att besvara våra frågeställningar. Istället för att skriva fristående frågor till intervjuerna och sedan försöka besvara frågeställningarna med hjälp av dessa borde vi ha utformat frågor utifrån frågeställningarna. Detta hade sparat oss tid och vi hade sluppit dokumentera diskussioner som vi sedan inte skulle ha användning för.

Under arbetets gång har vi märkt vissa brister med vår uppsats. Det första vi lade märke till var att när vi intervjuade fokusgrupperna skiljde sig en grupp märkbart från de övriga två. Detta var ingenting vi kunde förutse då vi antog att vi hade valt skolor med jämförbara utbildningar. I ef-terhand har vi resonerat kring varför materialet från fokusgrupperna skiljde sig. Vi tror dels att det kan bero på att vi har valt deltagare från utbildningar med olika inriktningar. Eleverna som går utbildningen med idrottsinriktning kanske inte är lika intresserade för teori som praktik. Ut-bildningarna kan vara upplagda på olika sätt och eleverna från utUt-bildningarna med internationell inriktning och inriktning på näringslivet kan ha övat på att diskutera i grupp mer än de med id-rottsinriktning just därför att deras utbildning är mer teoretisk.

Vi tror också att det kan bero på de olika deltagarnas intressen. Eleverna som studerar idrott är naturligt mer intresserade av sportnyheter och sport och kanske inte är lika insatta i jämställdhets-frågan. En viktig aspekt är även att dessa elever är andraårselever, det vill säga att de är ett år yng-re. Ett år kan innebära stor skillnad i utvecklingen, det kan handla om självsäkerhet men också allmänbildning. Sistaårseleverna har hunnit utvecklas mer och kommit längre i utbildningen, men vi tror inte att det är ett hinder för andraårseleverna att diskutera fritt då de ändå har en relativt hög utbildning. I en av de två andra fokusgrupperna fanns en deltagare som också var en andra-årselev. Trots detta blev diskussionen inte lidande och deltagaren var aktiv.

Alla elever fick anmäla sig frivilligt till att delta i undersökningen efter skoltid, men eleverna från Sandagymnsiet lockades till undersökningen genom att få slippa en lektion. Det tror vi kan vara ännu en faktor till att deras diskussion var kort och omotiverad. I de två andra fokusgrupperna fanns deltagare som var intresserade av ämnet och som tog sig tid att ställa upp efter skoltid me-dan eleverna från Sandagymnasiet ställde upp av andra skäl.

När vi valde våra två undersökningsobjekt valde vi två kvinnor som växt upp i relativt enkla för-hållanden. Under uppsatsens gång märkte vi dock att vi inte kunde ställa samma frågor kring Su-sanne som kring Anna. SuSu-sanne har inte fått samma sorts uppmärksamhet i media och därför kunde vi inte ställa en fråga som: Varför tror ni att just Susannes åsikter fått så stor uppmärksamhet i me-dia? Det fanns en risk att deltagarna i fokusgrupperna inte hade hört talas om Susanne tidigare. Susannes åsikter skiljer sig inte heller från den allmänna normen medan Annas åsikter är mer uppseendeväckande och det finns en allmän debatt kring Annas åsikter. Därför valde vi att inte ställa frågan: Hur hade ni reagerat om Susannes åsikter hade framförts av en man? Vi tänkte vid den tid-punkten inte på att den aspekten inte gav oss svar på våra frågeställningar som handlar om just åsikter och inte livssituationer. I efterhand inser vi att vi borde haft med en fråga som handlade om hur mottagarna hade reagerat om Susannes åsikter hade framförts av en man. Det skulle ge oss mer koncentration på våra frågeställningar och syfte.

Det finns andra alternativ till att intervjua i fokusgrupper. Två exempel på dessa är individuella intervjuer och surveyundersökningar. I en intervju produceras intervjukunskapen i ett samtalsför-hållande, den är kontextuell, språklig, narrativ och pragmatisk (Kvale & Brinkmann, 2009). Vi var inte ute efter ett samtalsförhållande mellan intervjuaren och intervjupersonen. Enligt Kvale och Brinkmann (2009) påverkas intervjupersonen av den mänskliga interaktionen i intervjun. Vi ville minska risken att påverka intervjupersonen med våra egna åsikter, därför ansåg vi att en intervju i

18 fokusgrupper passar bättre. Där finns interaktionen mellan deltagarna, de diskuterar och debatte-rar, intervjuaren har en mer passiv roll och styr diskussionen med hjälp av frågor som intervjua-ren förberett sedan tidigare.

Surveyundersökningar, som också är ett alternativ till fokusgrupper, bidrar med kort inblick i del-tagarnas attityd och beteende. Intervjuaren har väldigt litet personligt spelrum, istället ställs frågor i en bestämd ordning som följer standardregler (Kvale & Brinkmann, 2009). En surveyundersök-ning ger svar på vad deltagaren tycker och inte på hur och varför de tycker som de gör. (Hansen, et. al., 1998).

Vi anser att vår studie har en relativt hög validitet. Vi ville se om gymnasieelever påverkas och vår undersökning omfattade gymnasieelever. Vi kunde ha valt att göra en större studie som rymde fler fokusgrupper. Varje enskild deltagares uppfattningar och åsikter är viktiga att ta vara på. Där-för kunde resultatet ha påverkats om vi hade valt att intervjua fler fokusgrupper. Undersökningen kunde också ha visat liknande resultat men med fler ord och uttryck.

Reliabiliteten i vår uppsats är ganska hög då vi litar på att deltagarna i fokusgrupperna uttryckte sina åsikter och inte anpassade sig efter gruppen. Dock är vi medvetna om att samhällets påver-kan är hög och det som idag anses vara politiskt korrekt påver-kan många rätta sig efter. Våra teoretiska utgångspunkter är noggrant beskrivna i uppsatsen. Vi har även redogjort för vår förförståelse som kan lysa igenom i vissa anseenden.

I detta kapitel kommer vi presentera allt material vi använt oss av i uppsatsen.

I vår analys kommer vi att undersöka påverkan av kvinnors åsikter i media. De två kvinnor vi valt är Anna Anka från Svenska Hollywoodfruar och Susanne Sjöström från Ensam mamma söker. De fles-ta av deras åsikter har framförts i de två reality-showerna de deltog i. Vi har därför använt oss av klipp från respektive serie där kvinnorna uttrycker sina åsikter och där lite bakgrundsfakta berät-tas (Bilaga 2). Detta för att tittaren ska förstå kvinnornas livssituation. Exempel på tankar kvin-norna delar med sig är;

Respektive klipp är ungefär fem minuter långt. Vi har även använt oss av två artiklar; en om Su-sanne och en av Anna. Artikeln som behandlar SuSu-sanne berättar om hennes arbetssituation och innehåller även kortare citat från Susanne (Bilaga 3). Annas artikel är en krönika, skriven av henne

ä ä ä ö ä å ä ä å ö ö ö ä å å ä ä

19 själv och behandlar henne själv (Bilaga 4). I artikeln uttrycker hon sin syn på hur människor bör leva. Klippen har våra undersökningsdeltagare fått titta på samtidigt, i samma rum. De har även fått läsa artiklarna vid samma tillfälle. Vi anser att klippen och artiklarna vi valt ut ger oss ett bra underlag för diskussion samtidigt som det förmedlar kvinnornas åsikter.

Artiklarna deltagarna fått ta del av kan ge en orättvis vinkling. Anna Ankas artikel är skriven av henne själv och hon har fritt fått utforma sin artikel och välja de ord som passar hennes syfte. Artikeln om Susanne, däremot, är skriven av en journalist. Susanne har inte haft förutsättningar att ge artikeln den vinkling hon vill mer än svaren på journalistens frågor. Detta kan vara ett pro-blem då kvinnorna inte blir presenterade på lika villkor, men vi anser att klippen väger upp för detta. I klippen har kvinnorna själva fått berätta om sina ståndpunkter, åsikter och livsstilar. Vi har valt att visa lika mycket från båda kvinnor.

Anna Anka är en mediefluga idag och vi kunde ha valt en kvinna som är mer aktuell än Susanne Sjöström. Men då Susanne står i stor kontrast till Anna valde vi att ändå använda oss av Susanne. Åsikterna från dessa två kvinnor kan skapa en stark diskussion och vi ansåg att detta övervägde mer än att välja två kvinnor som är aktuella. Susanne och Anna blir aktuella för våra deltagare då de presenteras innan intervjun börjar och deltagarna får kännedom om båda.

En videokamera har använts till att spela in intervjuerna. Deltagarna har inte filmats och vi har varit noga med att betona det för att inte avskräcka dem. Vi använde oss av en videokamera för att spela in ljudet då vi inte hade en bandspelare till vårt förfogande. När vi sedan skulle doku-mentera intervjuerna överfördes ljudfilen från videokameran till en dator då det underlättade do-kumentationen av det som sades under intervjun. Genom att ha ljudfilen på en dator blir det enk-lare att pausa, spola tillbaka och det förbättrar även ljudkvaliteten. Alternativet till att spela in in-tervjuerna är att anteckna under inin-tervjuernas gång. Att anteckna avskräcker kanske inte lika mycket som att spela in, men det ger inte intervjuaren samma möjligheter att närvara och aktivt lyssna. Intervjuaren fokuserar istället på att få ner åsikter och meningar på papper. Vi ansåg att det skulle bli väldigt svårt att hinna med att anteckna allt som diskuteras. Därför valde vi att ta en risk med att spela in. Deltagarna kanske inte kände sig bekväma till en början men vi ansåg att det är viktigare att få med alla synpunkter från intervjun med hjälp av en inspelning än att förlora dessa på grund av brist på anteckningar.

Under intervjuernas gång använde vi oss av noga utformade intervjufrågor. Intervjufrågorna un-derlättade för en diskussion och de ledde deltagarna in på rätt spår; de belyste och diskuterade de infallsvinklar som intresserade oss.

Våra intervjufrågor är baserade på en mall från Kvale och Brinkmann (2009). Vi har blandade frågor som till exempel inledande frågor, direkta frågor, indirekta frågor, sonderade frågor och uppföljningsfrågor (Bilaga 1). Frågorna är i så stor mån som möjligt enkelt utformade och speci-ficerade. Vi började med allmänna frågor om ämnet för att senare behandla frågor mer aktuella för vår uppsats. Vi valde också att specialisera oss först på det ena undersökningsobjektet och sedan gå över till det andra. För att diskussionen inte skulle överväga och handla om ett av våra undersökningsobjekt mer än det andra formulerade vi liknande frågor om båda. Hade vi formule-rat allmänna frågor om båda hade vi riskeformule-rat vi att få en intervju som inriktade sig på det ena un-dersökningsobjektet då det är mer aktuellt i media just nu.

20 I vår kvalitativa undersökning har vi forskat kring kvinnors åsikter i media. Vi har haft fokus-grupper med deltagare från olika gymnasieskolor i Jönköpings kommun. I detta kapitel kommer vi att presentera det resultat vi fick fram.

Resultatet är uppdelat i olika kategorier med våra tre frågeställningar som utgångspunkter. Under de tre frågeställningarna är resultatet uppdelat i frågor och svar från intervjuerna. Alla svar från fokusgrupperna redovisas under respektive fråga med referat och citat från intervjun. I resultat-diskussionen kommer sedan resultatet att behandlas med hjälp av våra teorier. Där resonerar vi även kring svaren från fokusgrupperna och försöker se på resultatet från olika synvinklar. Fokusgrupperna har vi döpt till A, B och C. Bokstäverna följs av ett nummer för varje deltagare. De kvinnliga deltagarna har nummer tre eller fyra medan de manliga har tilldelats nummer ett eller två. Exempelvis, A2 står för manlig deltagare ett i grupp A. Fokusgrupp A är elever från Per Brahegymnasiet. Fokusgrupp B utgörs av elever från Erik Dahlbergsgymnasiet och fokusgrupp C består av elever från Sandagymnasiet.

Vår första frågeställning är; Hur påverkas mottagare av Anna Ankas och Susanne Sjöströms åsikter? Till denna frågeställning har vi använt oss av fem intervjufrågor som vi presenterar nedan.

Resultatet i de tre fokusgrupperna varierade inte mycket. Åsikterna om Annas livssituation disku-terades flitigt och A2 tycker att det är lättare att bli upprörd av Annas sätt att leva. I fokusgrupp B tycker B2 att Susanne kanske man tycker lite mer synd om och man kan förstå hennes kritik medans Anna Anka är lite mer… men henne kanske man kritiserar lättare

.

C1 tror det är lättare för Anna att tycka som hon gör eftersom hon är välbärgad, alla kan inte ha hennes livsstil eftersom alla inte har de ekonomiska förutsättningarna. B4 är inne på samma spår och menar att få människor lever som Anna och hon tycker även att Anna har en jättevriden eller så här vrickad eller dum världsbild.

Vi märkte att många deltagare tror att Annas sätt att leva beror på hennes socialklass. Susanne har inte samma ekonomiska förutsättningar och därför kan hon inte leva på samma sätt som Anna. Anna får mycket kritik för sättet hon lever på och ett stort antal deltagare kopplar ihop hennes åsikter med hennes ekonomi som bidrar till hennes livsstil. Susanne fick mer sympati men det kanske beror på att deltagarna ser henne i kontrast till Anna. Om uppsatsen bara hade handlat om Susanne kanske inte reaktionerna hade blivit likadana.

Överlag anser alla deltagare att de inte blir påverkade av Anna. A3 menar att Annas åsikter är förvrängda och att Anna har felaktiga åsikter. Därför tar hon inte åt sig av dem, hon bara skrattar åt henne för att hon tycker att det känns som att Anna är född för 400 år sedan. A4 håller med och tror inte att någon tar Annas åsikter på allvar. B4, däremot, anser att Anna mycket väl kan påverka samhället, även om Anna inte påverkar henne själv. Hon menar att det pratas mycket om Anna i skolan. B2 fortsätter med att säga att han tror att Anna startar en diskussion och att det är den diskussionen som kan påverka. […] Men däremot kan jag

21

tänka mig att det påverkar alltså en del unga tjejer, killar med, men alltså det handlar ju mest om tjejer att dom kan, jag tror att det finns en del som kan hålla med om men framför allt att det skapar en diskus-son, säger B1. Anna är rik och framgångsrik och B2 erkänner att om han fick välja mellan Annas och Susannes livsstil skulle han välja att leva som Anna. I fokusgrupp C är resone-manget mer tystlåtet. C2 anser att han inte bryr sig om Anna medan C4 och C3 tycker att hon är en rolig figur att kolla på.

Även i denna fråga påpekas de olika kvinnornas socialklasser. Ingen ansåg sig bli direkt påverkad av Anna men den generella uppfattningen var att hennes åsikter kunde påverka deltagarnas sam-tal kring ämnen såsom könsroller och jämställdhet.

Deltagarna anser i denna fråga att Annas åsikter påverkar människors diskussioner och de kan i sin tur påverka åsikter. B1 säger att Anna kan få honom att tänka vidare kring exem-pelvis jämställdhet. Han säger att: vi har nog vår bild lite av jämställdhet eller så här hur vi vill ha det men man kanske inte har tänkt på det jättemycket men när det väl kommer upp så här och det blir en diskussion kring det då sätter man sig in i det mer och blir mer bestämd i sina åsikter och kommer fram till kanske mer vad man tycker, så på så vis påverkar hon. A4 tror inte att åsikterna påverkar svenskarna eftersom jämställdhetsdebatten är så pass exponerad i landet. A1 tror att […] Nån kan ju säkert lyssna, det är ju alltid någon som gör, liksom. Om en hel värld kunde köpa liksom Hitlers grejer, så är det ju klart att man kan följa Anna Anka, liksom. Ingen i fokusgrupp C anser att Anna påverkar människor runt omkring dem.

Diskussioner som handlar om ämnen Anna berör, kan påverka människor. Det är den all-männa uppfattningen i fokusgrupp A och B. Att jämställdhetsdebatten har kommit så långt som den har i Sverige, anser några deltagare bara vara positivt. Människor har bildat sig en egen uppfattning och tar inte åt sig av Annas åsikter på samma sätt.

I fokusgrupp C var alla eniga – Susanne påverkar dem inte. I de två andra fokusgrupperna uppfattas Susanne som häftig och cool. B3 uttrycker det som att Susanne är häftig för att hon inte ger upp i sitt mansdominerade yrke. B1 håller med och ser henne som en kämpe som krossar fördomar. Hon är cool som har det yrket, menar A3. A2 går emot de andra deltagarna genom att tycka att Susanne framställer sig som ett offer, en martyr. Han säger att ingen har tvingat Susanne att välja det yrke hon har och att det är hennes eget ansvar. A3 tror att det är tv:s fel att Susanne framställs som hon gör.

Samtalen i de tre fokusgrupperna gällande Susanne berör mestadels Susannes yrkesval. Många tycker att hon är cool som går emot normerna och väljer att arbeta i en mansdominerad bransch. Eftersom deltagarna jämför Susanne med Anna verkar Susanne framstå som en superkvinna. Många har fått uppfattningen att Susanne klarar av att hålla flera bollar i luften. Det gör att hon framstår som en stark kvinna som klarar sig själv, oberoende av en mans ekonomi. Några delta-gare tycker synd om henne på grund av hennes arbetssituation, där hon har utsatts för mobbing. En fokusgrupp uppmärksammar dessutom tv:s förmåga att vinkla budskap till att bli något annat än vad sändaren avsett.