Örebro Universitet
Humanistiska Institutionen
VT 2006
Informations- och
kommunikationsteknologiers
betydelse i utvecklingsarbete
– En intervjubaserad studie om IKT:s betydelse för indiska kvinnor
Bilden är tagen i SEWA Milk Cooperative, Letch, 3/5 2006.
C-uppsats Medie- och Kommunikationsvetenskap Handledare: Mikael Norén och Göran Eriksson Författare: Sara-Lotta Grahn och Marcus Lind
2
Innehållsförteckning
1. Inledning ... 1
1.1 Ny teknologi i utvecklingsarbete ... 1
1.2 Syfte och frågeställningar ... 1
1.3 Avgränsningar ... 2
1.4 Disposition ... 2
2. Bakgrund ... 2
2.1 SEWA (Self Employed Women’s Association) ... 2
2.2 Kvinnors situation i Indien ... 2
2.3 Indien – kontrasternas land ... 3
2.4 Reseskildring ... 4
2.4.1 Mötet med Indien och SEWA ... 4
3. Begreppsdefinitioner ... 4 3.1 IKT ... 4 3.2 Teknikdeterminism ... 4 3.3 Utveckling ... 5 3.4 Empowerment ... 5 4. Teoretiska utgångspunkter ... 5 4.1 Tidigare forskning ... 5
4.1.1 New Delhi, Indien: A hole in the wall (en Internet-kiosk i Delhis slum) ... 5
4.1.2 Irland: An Info-Age Town ... 6
4.1.3 USA/Egypten: A Model Computer Lab ... 6
4.2 Historisk utveckling av synen på IKT ... 6
4.2.1 Problematik kring Digital Divide-begreppet ... 8
4.2.2 Social inklusion/exklusion ... 8
4.3 IKT-användande idag – en bredare syn på tillgång ... 9
4.3.1 Fysiska resurser ... 10
4.3.2 Mänskliga resurser ... 10
4.3.3 Digitala resurser ... 11
4.3.3.1 Språkets roll ... 12
4.3.4 Sociala resurser ... 12
4.3.4.1 Socialt kapital på mikronivå... 13
4.3.4.2 Socialt kapital på makronivå ... 13
4.4 Det digitala nätverkssamhället ... 14
4.5 Gender och IKT ... 14
4.5.1 Könsroller som social konstruktion ... 14
4.5.2 Maktstrukturer i informationssamhället ... 15
4.5.3 Empowerment genom utbildning ... 16
5. Material och Metod ... 16
5.1 Material ... 16 5.2 Metod ... 17 5.2.1 Personliga Intervjuer ... 17 5.2.2 Gruppintervjuer ... 17 5.3 Urval ... 18 5.4 Tillvägagångssätt ... 18 5.5 Metodproblem ... 19 5.6 Hållbarhet... 20 5.6.1 Generaliserbarhet ... 20 5.6.2 Reliabilitet... 21 5.6.3 Validitet ... 21 6. Analys ... 21 6.1 Frågeställning 1 ... 22
6.1.1 Behovsbaserad integrering av IKT ... 22
6.1.2 Utbildning ... 22
6.1.2.1 Illitterata medlemmar ... 22
6.1.2.2 Kapacitetsbyggnad och Empowerment ... 23
6.1.2.3 Datorträning ... 24
6.1.3 Välgörenhet finansierar ... 26
6.2 Frågeställning 2 ... 27
6.2.1 Video SEWA ... 27
6.2.2 Datorer och Internet ... 29
6.2.3 Videokonferenser med satellitteknik ... 31
6.2.4 Telefoner och faxmaskiner... 33
6.2.5 Nya projekt: SEWA Radio och en Multipurpose Van ... 34
6.3 Frågeställning 3 ... 34
6.3.1 Förbättrade levnadsförhållanden och stolta kvinnor ... 34
6.3.2 Social utveckling och samhälleligt deltagande ... 35
6.3.3 Utbildning ger möjlighet till samarbete med myndigheterna ... 36
6.3.4 Kvinnokamp och positiv utveckling ... 37
6.3.5 Sociala klyftor och attitydförändringar ... 38
7. Diskussion och slutsatser ... 39
7.1 Behovsbaserad integrering av IKT ... 39
7.2 Utbildning ... 40
7.3 SEWA:s användande av IKT ... 40
7.3.1 Finansiering... 40
7.3.2 Traditionella medier bryter ner fördomar om nya... 41
7.3.3 Lokalt anpassat digitalt material ... 41
7.3.4 Ökat socialt deltagande ... 42
7.4 Nätverket – grunden till SEWA:s framgång ... 42
7.5 Genderperspektiv på IKT ... 43
7.6 Förslag till vidare forskning ... 43
8. Sammanfattning ... 44
9. Referenslitteratur ... 46
Figurförteckning
Figur 1: Uppställning av olika teknologier och relevansgrad för användare med olika ekonomiska förutsättningar ...9Bilagor
Bilaga 1: Intervjuguide för intervjuer med SEWA:s organisatörer Bilaga 2: Intervjuguide för intervjuer med SEWA:s medlemmar
1
1. Inledning
1.1 Ny teknologi i utvecklingsarbete
Nya former av Informations- och kommunikationsteknologi (IKT) har fått en alltmer inflytelserik roll i det västerländska samhället under de senaste årtiondena, men i de mindre utvecklade delarna av världen saknas ekonomiska resurser och ibland också politisk vilja för att kunna tillägna sig ny och dyr teknologi. Begreppet The Digital Divide har använts frekvent i det här sammanhanget och syftar på att det finns en klyfta mellan rika och fattiga länder när det gäller tillgång till IKT, som främst avser telefoni, mobiltelefoni, datorer och Internetuppkopplingar.1 I debatten kring Digital Divide framförs ofta kritik mot ett
teknikdeterministiskt synsätt, vilket innebär att fokus ligger mer på teknologin i sig än på de
mänskliga och sociala faktorer som är viktiga när det gäller social delaktighet och utveckling.2 Det FN-baserade forumet The World Summit on the Information Society (WSIS), är det största debattforumet för frågor kring IKT och utveckling. Där är man överens angående IKT:s relevans för effektiv utveckling. Man har kommit fram till att IKT ”underlättar för kanalisering, spridning och tillägnande av information och kunskap på alla nivåer av samhället”3
. Dessutom är det kostnadseffektivt att bygga kommunikationsnätverk genom IKT, vilka främjar ett aktivt deltagande i politiska beslutsprocesser på en lokal, regional och global nivå. Experterna är alltså överens om att IKT rymmer en stor potential, men vilka konkreta fördelar ger tillgång till IKT i utvecklingssammanhang och hur kan man arbeta med IKT för att ta mer hänsyn till sociala aspekter och lokala förutsättningar? Vilken betydelse har IKT för kvinnor i utvecklingsländer?
Vi har besökt Indien för att undersöka hur den stora indiska kvinnoorganisationen SEWA (Self Employed Women’s Association) arbetar med IKT och vilken roll dessa spelar för organisationen. Spänningen mellan det traditionella livet på landsbygden och positionen som världsledande IT-utvecklare gör Indien mycket relevant som fält för studier inom medie- och kommunikationsområdet och för studier kring IKT för utveckling i synnerhet. SEWA är intressant som studieobjekt eftersom att det är en utvecklingsorganisation som försöker att stödja fattiga kvinnor – de lägst stående i det indiska samhället – med hjälp av just IKT. Detta är även ett bra tillfälle att undersöka vilken betydelse integreringen av IKT kan spela i kampen för fattigdomsbekämpning, social inklusion och förbättrade levnadsvillkor för kvinnor.
1.2 Syfte och frågeställningar
Syftet med denna uppsats är huvudsakligen att undersöka hur ny informationsteknologi (IKT) används inom kvinnoorganisationen SEWA men också vilken betydelse IKT har för organisationens medlemmar vad gäller försörjning, levnadsförhållanden och social utveckling. För att kunna besvara detta har vi brutit ner syftet till följande frågeställningar:
1. Hur arbetar SEWA med att integrera IKT i medlemmarnas vardag?
2. Vilka former av IKT används inom SEWA och vad innebär detta för medlemmarna själva?
3. Hur har införandet av IKT påverkat SEWA-medlemmarnas levnadsförhållanden, försörjning och sociala utveckling?
1 Van Dijk, 2005; Warschauer, 2003; Norris, 2002. 2
Warschauer, 2003, s7.
2
1.3 Avgränsningar
Vi har valt att avgränsa vår undersökning till organisationen SEWA och dess medlemmar, och har med andra ord inte tillfrågat om utomståendes åsikter, från lokalbefolkningen och så vidare. Undersökningen är även avgränsad geografiskt till enbart en av de sex indiska delstater som SEWA verkar i då huvudorganisationen och över 500 000 av de cirka 800 000 medlemmarna återfinns där. Vi har även valt bort en del teoretiska spår som hade kunnat vara intressanta i fallet, som till exempel att gå in mer på demokratiskt deltagande och kulturimperialism, för att inte göra undersökningen för omfattande.
1.4 Disposition
Resten av uppsatsen är disponerad i följande ordning; Först ges en bakgrund till SEWA (kap 2.1), kvinnors situation i Indien (kap 2.2) och till kontrasternas Indien (kap 2.3). Sedan kommer några begreppsdefinitioner (kap 3) där vi definierar fyra återkommande begrepp i uppsatsen. Sedan följer teoretiska utgångspunkter (kap 4) där vi presenterar tidigare forskning och teorier på området. Därefter kommer avsnittet material och metod (kap 5) som beskriver metoden för undersökningen samt en presentation av materialet. Därpå sker en analys av vårt empiriska material (kap 6) och i det följande kapitlet diskussion och slutsatser (kap 7) kopplas resultaten till teorierna och diskuteras. Till sist kommer en sammanfattning (kap 8) där uppsatsen summeras i sin helhet.
2. Bakgrund
2.1 SEWA (Self Employed Women’s Association)
SEWA är en kvinnoorganisation med cirka 800 000 medlemmar. De inriktar sig på att stärka de fattigaste kvinnornas situation i 14 distrikt i sex delstater i Indien. SEWA grundades redan 1972 som en handelsunion för självförsörjande kvinnor i den informella sektorn och har sitt huvudkontor i Ahmedabad i delstaten Gujarat i västra Indien. Ahmedabad har idag cirka fem miljoner invånare. SEWA har åtta huvudavdelningar som tillsammans verkar för att skapa ett skyddsnät för sina medlemmar och för att öka deras möjligheter till självförsörjning. SEWA driver en egen bank, ett försäkringsbolag med låga premier (i ett mikrokreditsystem), en utbildningsakademi, egna barnomsorgscentrum, de ger hälsovårdsutbildning, har en omfattande och uppmärksammad videoproduktionsavdelning och en fond för förbättringar av boendevillkoren i slummen. Dessutom finns det en IT-avdelning som arbetar för att förse de ovanstående med relevant teknologi och mjukvara. De allra flesta av SEWA:s självförsörjande kvinnor tillhör något av SEWA:s olika yrkesspecifika kooperativ som organiserar sig och samarbetar för att öka förtjänst och effektivitet. SEWA Federation är en paraplyorganisation för de olika kooperativen och som hjälper dessa med diverse juridiska frågor och som för kooperativens talan inför myndigheterna. SEWA ger också grundläggande utbildning till sina medlemmar inom många olika områden.4
2.2 Kvinnors situation i Indien
I Indien är de stora ojämlikheterna mellan män och kvinnor ett stort problem. Detta tydliggörs bland annat av det faktum att indiska flickor i åldrarna ett till fem år har 50 procent större risk
3
att dö än pojkar. Kvinnors dödssiffror är högre även vid trettioårsåldern, vilket går tvärt emot typiska demografiska mönster för övriga länder. Dessa könsskillnader speglar en utbredd förkärlek hos indiska familjer att få söner, speciellt i de norra delstaterna. Flickor förs oftare till sjukhus för behandling av svårare sjukdomar, men de tas mer sällan till kvalificerade läkare och får mindre pengar av familjen till sjukvård. Kvinnors låga status och ofördelaktiga utbildningssituation får direkta konsekvenser för deras egen och barnens hälsa.5
Fattiga människor, och speciellt fattiga kvinnor, saknar ofta kapacitet att påverka institutioner som kontrolleras av den styrande eliten. Kvinnor upplever dessa ojämlika maktstrukturer i alltifrån hushållsnivå upp till nationell nivå, där de är underrepresenterade i lagstiftande organ, myndigheter och lokala politiska strukturer. Kvinnor, speciellt de med låg inkomst, tenderar att ha mindre kontroll över hushållsresurser, mindre tillgång till information och sjukvård och mindre kontroll över sin egen tid.6 Indiens lagar ger visserligen kvinnor vissa rättigheter men på gräsrotsnivå äger dessa ingen giltighet på grund av traditioner, familjekultur och religiösa normer. Situationen håller dock på att förändras och det är i städerna som förändringen går snabbast och djupast. Det största motståndet mot förändringar kommer från de grupper i samhället som påverkas av att kvinnor organiserar sig, som företag, mellanhänder, högre kaster och jordägare på landsbygden.7
2.3 Indien – kontrasternas land
Indien är ett land med stora kulturella och ekonomiska kontraster. Det är ett av världens största utvecklingsländer samtidigt som det är en av de snabbast växande ekonomierna. Indien har ett rikt kulturarv som går tillbaka många årtusenden, men efter att ha missat den industriella revolutionen har landet nu långsamt tagit sig tillbaka mot en stormaktsstatus i en ny era av kunskapsrevolution.8 Efter Indiens självständighet har avlösande regeringar avancerat inom IKT-området. Den indiska IT-industrin kan idag jämföras med de starkaste i Väst, vilken har givit upphov till en helt ny indisk medelklass som utgörs av cirka 500 000 nya IT-ingenjörer och totalt har IKT-sektorn stått för 62 procent av ökningen av Indiens bruttonationalprodukt mellan 1990 och 2003.9 Samtidigt kan bara 61 procent av befolkningen över femton år läsa och skriva i Indien och över 70 procent av Indiens invånare för ett traditionellt liv på landsbygden som jordbrukare eller hantverkare.10
Tillgången till IKT sprids långsamt i de miljoner byar som finns runtom i landet – om de alls finns tillgängliga.11 När det gäller IT-utvecklingen är Indien därför ett land med väldigt låg tillgång till Internet per capita. Internet kom igång i Indien på slutet av 1980-talet när
Education and Research Network startades upp. Det finansierades av Indiens Department of
Electronics (DOE) och av United Nations Development Program (UNDP).12 Man räknar med
att det finns omkring åtta miljoner Internetprenumeranter 2006, varav cirka 13 000 är nätcaféer.13 Dessutom ökar tillgången till Internet i Indien med en tillväxtökning på 27 procent per år.14 Eftersom att Indien har över en miljard invånare är spektrumet av kulturer,
5
Human Development Report, 2005, s31.
6 Ibid, s61.
7 Trushaben, SEWA Reception Office, 5/4 2006. 8 Nikam, et al, 2004, s213.
9 Mistry, 2005, s34. 10
Human Development Report, 2005, s221.
11Siriginidi, 2005, s365. 12 Nikam, et al, 2004, s215. 13
Ghosh, 2003, ur Siriginidi, 2005, s366.
4 religioner, levnadsförhållanden, yrken och inkomst oerhört mångfacetterat och kontrasterna är uppseendeväckande.
2.4 Reseskildring
Nedan följer en kort reseskildring över våra intryck de första dygnen på resan till Indien, vilket innebar ett möte med en helt ny kultur för oss uppsatsförfattare.
2.4.1 Mötet med Indien och SEWA
Eftersom att vi valt att genomföra vår undersökning där SEWA:s huvudkontor är lokaliserat, var Ahmedabad i delstaten Gujarat målet för vår resa. Staden ligger ungefär 50 mil norr om Mumbai (förr Bombay), dit vi kom med flyg. Vi tillbringade ett dygn i Mumbai, innan vi tog ett tåg mot Ahmedabad från Bandhra Trainstation (en av de tågstationer där bomber exploderade under sommarens terrorattack) där vi letade länge och väl efter rätt tåg, rätt vagn och rätt sittplatser tills vi hamnade intill en mycket vänlig indisk familj som bjöd oss på kvällsmat ur deras medtagna matsäck. Efter en nio timmar lång och skakig tågresa vaknade vi upp på väg in till Ahmedabad tidigt på morgonen därefter. Staden kändes märkligt tom och öde för att vara en femmiljonersstad när vi åkte fram längs gatorna i en av Ahmedabads över hundratusen ”auto-rickshaws” eller flakmoppe-taxis. När vi vilat ett par timmar på ett hotell kom vi ut till en myllrande stad full av människor i full färd med dagliga sysslor, som till exempel att släpa på vagnar överfulla av mjölsäckar, sälja grönsaker direkt på gatan eller köra sina kameler med tillhörande vagn över någon av broarna som gick över floden som slingrade sig genom staden. Allt var dammigt och hett, och solen sken från en klarblå himmel. Vi tog oss till SEWA Reception Center på förmiddagen där vi möttes av idel vänliga ansikten. Vi slogs av hur vackra kvinnorna var i sina saris, det traditionella indiska klädesplagget för kvinnor, och det pågick aktiviteter överallt i huset. Grupper av kvinnor i alla åldrar satt på golven för att få information eller utbildning i något av alla projekt som SEWA driver. SEWA hade ett fullspäckat introduktionsprogram färdigt för oss ett par dagar senare och vi kände stor förväntan inför att påbörja studien.
3. Begreppsdefinitioner
Följande begrepp kommer att förekomma frekvent i uppsatsen och därför vill vi här visa vilka definitioner av dessa som vi använder oss av i fortsättningen.
3.1 IKT
IKT står för Informations- och Kommunikationsteknologier, vilka refererar till teknologier byggda för att kunna tillägna sig, bearbeta och överföra information. IKT rymmer ett helt spektrum av teknologier – från traditionella och av allmänheten använda apparater så som radio, telefoner eller TV, till mer sofistikerade verktyg som datorer och Internet.15
3.2 Teknikdeterminism
Teknikdeterminism innebär en överdriven tilltro till teknologi och dess förmåga att förändra sociala, ekonomiska och kulturella situationer för människor. Speciellt gäller detta i utvecklingssammanhang. Många tidiga (och nyligen utförda) IKT-projekt har i allt för stor utsträckning karaktäriserats av det här synsättet på teknologi.16
15
Weigel och Waldburger, 2004, s19.
5
3.3 Utveckling
Vi använder oss i uppsatsen av en definition av utveckling där det fokuseras mer på sociala aspekter än på ekonomiska. Utveckling kan ses som skapandet av sociala förmågor som uppstår i en ständigt framåtskridande, socialt medierad process som kan ge mening åt vad mänskliga behov verkligen är.17 Utifrån detta kan sedan även en ekonomisk utveckling främjas.
3.4 Empowerment
Det engelska uttrycket empowerment handlar om att stärka kvinnors möjlighet att bli mer självständig, kunna formulera sina egna mål och ta makt över sitt eget liv.18 På senare tid har feministiska teoretiker dock upptäckt att tillgång, deltagande och självhjälp inte är tillräckligt för att definiera innebörden av empowerment, utan man bör också betänka att det innebär ett kollektivt motstånd och en gemensam kamp för jämlikhet i syfte att förändra könsmaktsstrukturer i både statliga institutioner, på den ekonomiska marknaden, i samhället och i familjen.19 Det engelska ordet empowerment används ofta i utvecklingssammanhang även i Sverige.
4. Teoretiska utgångspunkter
I det här kapitlet kommer vi att ta upp tidigare forskning (4.1) och diskutera utvecklingen av hur man sett på relationen mellan teknologi och samhälle (4.2), sedan tar vi upp diskussionen kring IKT:s roll i utvecklingssammanhang (4.3). Dessutom kommer vi att gå in närmare på begreppet nätverkssamhället (4.4) och till sist ta upp begreppet gender och dess förhållande till teknologi (4.5).
4.1 Tidigare forskning
När Mark Warschauer förberedde sin bok Technology and Social Inclusion reste han till bland annat Indien, Egypten och Irland. Där sökte han upp olika IKT-projekt för att undersöka olika strategier för IKT-integrering i olika sociala och kulturella sammanhang. Följande tre exempel på IKT-projekt kommer från hans erfarenheter under dessa resor:
4.1.1 New Delhi, Indien: A hole in the wall (en Internet-kiosk i Delhis slum)
En så kallad Internet-kiosk sattes upp i en mindre byggnad mitt i Delhis slum. Allt som syntes var datorskärmarna och ett tangentbord, resten var dolt inne i byggnaden. Experimentet gick ut på att se hur barnen i området skulle hantera denna nya teknologi som utan förvarning placerats mitt i deras värld. Förhoppningarna från arrangörerna var stora och stor tillit sattes till teknologin i sig. Detta projekt erbjöd ingen utbildning utan tanken var att barnen skulle lära sig grundläggande datorfunktioner på egen hand. Det fanns inte heller någon anknytning till någon lokal organisation. Men Internetuppkopplingen var långsam, om den alls fungerade, och eftersom att barnen inte hade fått någon träning i engelska tog det lång tid innan de lärde sig de olika menyerna, då inget material fanns tillgängligt på hindi, det lokala språket. Resultatet blev att barnen mest spelade dataspel och ritade på datorerna även om de kunde lära sig vissa grundläggande funktioner. Dessutom tyckte många föräldrar att Internet-kiosken
17 Khan, 2003, s338f. 18
Hämtat från: http://www.ne.se, 16/8 2006.
6 drog barnen från att gå i skolan. Men lokala myndigheter hyllade ändå projektet som enormt framgångsrikt. Tillgång hade åstadkommits!20
4.1.2 Irland: An Info-Age Town
Projektet gick ut på att ett stort ekonomiskt bidrag skulle tilldelas den stad som kom upp med bäst idéer om teknologisk utveckling. En liten stad vann, vilket gjorde att varje invånare fick ca 10 000 kronor var. Överflödet av ny teknologi som dessutom infördes på väldigt kort tid – utan betoning på utbildning eller förslag till meningsfulla användningsområden – gav små resultat. Andra städer som fick mindre bidrag kunde visa upp större resultat eftersom de behövde tänka mer strategiskt om hur pengarna skulle användas. Dessa integrerade IKT bättre i städernas redan existerande nätverk.21
4.1.3 USA/Egypten: A Model Computer Lab
Mycket pengar och utrustning satsades på att utrusta en institution på ett universitet i Kairo med nya datorer och Internettillgång. Denna institution var dock dåligt förberedd och kunde inte ta hand om den stora donationen från de amerikanska givarna. Motstånd från andra avundsjuka institutioner gjorde situationen än svårare. Projektet slutade med att utrustningen stod ouppackad i ett låst rum i ett år.22
Dessa projekt kan alla anses ha goda intentioner, men alla saknar den egenskap som numera ses som den allra viktigaste, nämligen behovet av lokal anpassning.23 Detta är tydliga exempel på hur det kan bli när man utgår från ett teknikdeterministiskt synsätt. Att bara tillföra ny teknologi med kort varsel utan utbildning och förslag till nyttiga användningsområden är inte fruktbart för någon – vare sig investerarna eller lokalbefolkningen. Men det finns naturligtvis goda exempel på hur IKT kan integreras i ett samhälle så att det kommer den lokala befolkningen till nytta. Delstaten Karnataka i Indien är ett gott exempel på hur man kan göra myndighetsapparaten mer transparent. Där har alla tjugo miljoner dokument över markrättigheter digitaliserats, vilket förhindrar att uppgifter förloras eller ändras av korrupta tjänstemän. När människor behöver dokument skrivs de numera ut av en maskin till en kostnad av endast cirka 3 kronor. På grund av denna omorganisation kan nu de flesta människors affärer i Karnataka blomstra.24
4.2 Historisk utveckling av synen på IKT
Sedan början av 1980-talet har man diskuterat förhållandet mellan teknik och människa/samhälle. Sociologer talar om att när människor skapar apparater och maskiner leder detta också till att människorna blir förändrade av dem25. De menar att vi måste acceptera att moderniteten ger upphov till en komplex hybriditet, som både skapar möjligheter och problem26. Vi kan heller inte se teknologin som något som kommer ovanifrån, utan apparater och människor skapar tillsammans en ”livsvärld”. Feenberg säger att ”denna livsvärld av teknologi är platsen där mening skapas i moderna samhällen”27. Sedan IT-boomen och dot-com-kraschen28 i slutet av 1990-talet har man också debatterat hur de nya formerna
20
Warschauer, 2003, s1f.
21 Ibid, s2ff. 22 Ibid, s5.
23 Weigel och Waldburger, 2004; Warschauer, 2003; Van Dijk, 2005; The Economist, 12 mars, 2005. 24 Warschauer, 2003, s176. 25 Khan, 2003, s339. 26 Latour, 1993, ur Kahn, 2003, s339. 27 Feenberg, 1999, s197, ur Khan, 2003, s339. 28
Warschauer, 2003, s12. Dot-com-kraschen syftar på när optimismen över IT-industrin plötsligt sprack som en bubbla – Nasdaqbörsen gick ner 60 procent från sin högsta notering på kort tid.
7
av teknologi bäst bör användas för att främja utveckling och fattigdomsbekämpning. På det här stadiet kom också utvecklingsorganisationer från Syd in i debatten och bidrog med många nya och viktiga perspektiv29. I slutet av 1990-talet, då dot-com-kraschen ännu inte var ett faktum introducerades begreppet The Digital Divide i det här sammanhanget30. Man talade om ”klyftan mellan de som har och de som inte har tillgång till datorer och Internet”31
. Denna metafor grundades på statistik som visade stora skillnader i hur stor tillgången till Internet var distribuerad i olika delar av världen. Detta gav upphov till en oro över att IKT kan förvärra existerande ojämlikheter mellan ”informationsfattiga” och ”informationsrika”, vilket i sin tur riskerar att leda till nya former av sociala orättvisor och ett hot emot demokratin, eftersom att de sociala klyftorna som redan existerar förstärks genom att IKT-utvecklingen först och främst gynnar de redan välbeställda.32
Som vi kan se i figuren nedan finns en tydlig skillnad mellan fattiga och rika när det gäller möjligheter att utnyttja olika former av IKT. Det är främst nya och dyra apparater som mobiltelefoner, egen hemtelefon och egen dator med tillhörande Internetuppkoppling som är svårast för fattiga att tillägna sig. Äldre teknologier som Radio och TV samt kollektivt ägda mobiltelefoner och datorer är lättare att få tillgång till för fattiga.
Figur 1: Uppställning av olika teknologier och relevansgrad för användare med olika ekonomiska
förutsättningar.33
Pippa Norris säger i sin bok ”Digital Divide” att få tvivlar på Internets potential att förändra människors sätt att leva och arbeta, för nätverksbyggande, eller på IKT:s inflytande över investeringar, varor och tjänster34. Efter dot-com-kraschen blev debatten kring Digital Divide mer realistisk. Som ett resultat av detta har inte användandet av IKT växt lika lavinartat i utvecklingssammanhang de senaste åren, men däremot används de på ett sundare sätt35. Fler och fler aktörer inser hur viktiga de lokala förutsättningarna är för att IKT ska kunna bli meningsfullt för användarna. Detta nyare sätt att tänka kring IKT återkommer vi till under rubrik 4.3.
29 Weigel och Waldburger, 2004, s17.
30 För mer om ursprunget till begreppet Digital Divide: Gunkel, 2003 och Mossberger, Tolbert, Stansbury, 2003,
ur Warschauer, 2003; NTIA (National Telecommunications and Information Administration), 1998, ur Mistry, 2005, s29.
31
Mistry, 2005, s34. Denna definition återkommer hos bland andra Warschauer, 2003, s6, Van Dijk, 2005, s15.
32 Frissen, 2005, s272f.
33 Översättning av illustration tagen från Weigel och Waldburger, 2004, s19. 34
Norris, 2002, s3f.
8
4.2.1 Problematik kring Digital Divide-begreppet
Det finns många problem med Digital Divide-begreppet och de associationer som förknippas med det. Det tydligaste problemet är kanske att klyftan snarare är ett utsträckt spektrum av användare. Både Warschauer och Van Dijk menar att synen på klyftan som en polär schism mellan ”the haves and the have nots” är felaktig. Det finns istället många olika grader av fysisk tillgång till IKT, alltifrån individuell tillgång till en dator och Internetuppkoppling till gemensamma datorcentraler på landsbygden där få datorer kan delas av en hel by.36
Det största problemet är kopplat till begreppet teknikdeterminism, vilket innebär att man litar på att fysisk tillgång till teknologi nästan per automatik kommer att lösa sociala problem som ojämlikheter eller demokratiskt deltagande, vilket i sin tur kommer att leda till förbättrade livsvillkor. Motsatsen gäller naturligtvis i så fall för dem som saknar tillgång.37 Men bara själva tillgången till exempelvis Internet kommer inte att lösa några sociala problem – lika lite som TV och radio har gjort det tidigare. Eftersom teknologi och samhälle är sammanvävt är det mycket problematiskt att hävda denna syn på IKT.38
Det är också svårt att skilja konsekvenserna av en digital klyfta från tidigare, redan existerande sociala ojämlikheter. Warschauer menar att digitala klyftor är biprodukter av tidigare problem med orättvisor och ojämlikheter. IKT intensifierar dock vissa av dessa redan existerande ojämlikheter och nya ojämlikheter uppstår inom nätverkssamhället eftersom att de som har resurser nog för att kunna använda sig av dem skaffar sig ett försprång gentemot dem utan tillgång. Digital Divide-retoriken ger liten hjälp för att bidra till social utveckling, eftersom att tekniken är i fokus – inte människornas villkor.39 Problem uppstår gång på gång när man fokuserar mer på teknologin i sig än på mänskliga och sociala system, vilka också måste förändras för att tekniken ska göra en skillnad:
Tillgång till IKT berör många komplexa faktorer gällande fysiska, digitala och sociala resurser och relationer; innehåll och språk, läskunskap och utbildning, gemenskapliga och institutionella strukturer måste tas med i beräkningen för att tillgången till ny teknologi ska bli meningsfull.40
Warschauer säger något syrligt att ”debatten kring The Digital Divide var nödvändig att ta för att opportunister sedan skulle kunna inleda jakten på de stora vinster som fanns runt hörnet inom IT-branschen”41.
4.2.2 Social inklusion/exklusion
Dessa problem har gjort att Warschauer vill komma bort från Digital Divide-begreppet och använda en annan terminologi som bättre beskriver vad som står på spel och vilka sociala utmaningar som ligger framför. Hans alternativ är att hellre tala om kopplingen mellan IKT och social inklusion, som han definierar så här:
Begreppsparet social inklusion/exklusion (…) refererar till i vilken utsträckning individer, familjer och samhällen är kapabla att delta i samhället i stort och om de har kontroll över sina öden, om man ser till ekonomiska resurser, anställning, hälsa, utbildning, boende, fritid, kultur och civilt engagemang.42 36 Warschauer, 2003, s6. 37 Van Dijk, 2005, s15. 38 Warschauer, 2003, s297. 39 Ibid, s7. 40 Ibid, s6, vår översättning. 41
Van Dijk, 2005, s1, vår översättning.
9
Warschauer menar att när IKT används av marginaliserade grupper överbryggas ingen klyfta, snarare utvecklas processen av social inklusion. Detta är möjligt eftersom att social inklusion inte bara handlar om tillräckliga resurser, utan också om ”deltagande i bestämmandet av både individuella och kollektiva livschanser”43
. Fattiga kan därför på många sätt vara mer delaktiga även om de saknar resurser.44
En central tes hos Warschauer är att förmågan att hämta in, anpassa och skapa ny kunskap med hjälp av IKT är oumbärligt för social inklusion i denna nya era. Genom att fokusera på social inklusion istället för fysisk tillgång till IKT vill Warschauer vända Digital Divide-diskussionen från överbryggandet av klyftor till att fokusera på social utveckling genom att integrera IKT i lokala grupper, institutioner och samhällen.45 Detta kan sägas vara den syn som förespråkas av de flesta auktoriteter inom området för IKT i utvecklingssammanhang.
4.3 IKT-användande idag – en bredare syn på tillgång
Det finns alltså en växande uppfattning att IKT verkligen är kraftfulla verktyg som kan bidra till effektiv utveckling i stor skala även för dem som har det sämst ställt i det globala samhället. Som ett resultat av detta har ett växande antal utvecklingsorganisationer i stora delar av världen börjat använda IKT för att främja utveckling, fattigdomsbekämpning, empowerment och socialt deltagande. Också utvecklingsländerna själva frågar efter en större betoning på användandet av IKT inom utvecklingssamarbeten.46 De sociala konsekvenserna av IKT-utvecklingen har nu kommit mer i fokus47 och man ser att IKT kan verka som en katalysator för att skapa förändringar inom de tre stora delarna inom fattigdomsbekämpning: Möjligheter, Empowerment och Säkerhet.48 Forumet ICT4D har spelat en viktig roll i att informera och utbilda regeringar, organisationer och lokala initiativ till att anta denna nyanserade syn på IKT-implementering.49 I ljuset av dessa erfarenheter har bland andra Warschauer och Van Dijk visat på vikten av att väga in andra former av tillgångar och resurser än bara de rent fysiska för att lyckas implementera IKT i utvecklingssammanhang i syfte att öka människors sociala, ekonomiska och politiska inflytande. Bourdieus och Colemans arbete med begreppet kapital inom olika livsområden bör nämnas i det här sammanhanget.50 De skiljer mellan ekonomiskt, socialt, kulturellt och mänskligt kapital, och det är dessa kategoriseringar som både Warschauer och Van Dijk bygger vidare på. Vi kommer här att använda oss av termen resurser istället för kapital i våra rubriker, och vi har också dragit ihop Warschauer och Van Dijks uppdelningar till fyra egna formuleringar, eftersom att de använder olika termer för i stort sett samma idéer. De olika formerna av resurser kan delas in i fyra områden:
Fysiska resurser: Tillgång till datorer och telekommunikationsuppkopplingar. Mänskliga resurser: Läskunnighet och utbildning, inkl. Internetanvändarkunskap. Digitala resurser: Lokalt anpassat material som finns tillgängligt på Internet.
Sociala resurser: Sociala nätverk och samhälleliga strukturer som främjar IKT-användning. 43 Stewart, 2000, ur Warschauer, 2003, s8. 44 Warschauer, 2003, s8. 45 Ibid, s9. 46
Weigel och Waldburger, 2004, s17.
47 Frissen, 2005, s271.
48 Weigel och Waldburger, 2004, s20. 49
Ibid.
10 Varje resurs bidrar till ett effektivt användande av IKT som i sin tur kan främja och utbreda dessa resurser.51 IKT är därför nödvändiga för att förhindra social exklusion i informationssamhället, men ett utvidgat användande av IKT räcker inte till i sig självt; bra skolor, hederliga myndigheter och anpassad sjukvård är andra kritiska faktorer för social inklusion. Men väl använda kan IKT bidra till just förbättrad utbildning och hälsovård, samt en högre transparens hos myndigheter och på så sätt bli en katalysator för social inklusion.52
4.3.1 Fysiska resurser
Individuellt eller kollektivt ägande av IKT är självklart den mest grundläggande delen av IKT-användande, och detta kan i många fall vara ett av de större problemen för människor som inte har råd att införskaffa ny teknologi. Kostnaden att äga en dator stannar inte vid inköpspriset. Man måste också räkna in mjukvara, skötsel, kringkostnader, tid för lärande, liksom reparationskostnader och uppgradering av hårdvara/mjukvara. Även om datorer blir allt billigare att äga kommer detta inte av sig själv att bidra till att bli av med ojämlikheterna i tillgången till IKT. Det som står på spel här är inte bara att ha tillgång till datorer, utan framförallt att ha en bredare möjlighet att använda IKT för personliga och socialt meningsfulla ändamål.53 Det alltmer förekommande användandet av gemensamma datorcentraler (olika utvecklingsprojekt använder olika benämningar, till exempel Community Learning Centers, Community Training Centers eller liknande) i utvecklingsprojekt visar att det ofta räcker med att dela tillgången till datorer och Internet så länge alla kan ta del av den relevanta information som eftersträvas.54
4.3.2 Mänskliga resurser
Mänskliga resurser är en av de viktigaste faktorerna som påverkar social inklusion eller exklusion. De inbegriper olika slags färdigheter och kunskaper som är nödvändiga för att kunna dra nytta av nya former av teknologi. För att detta överhuvudtaget ska bli aktuellt måste man först skapa motivation till att använda IKT. Detta kräver ibland ett ansträngande arbete med att skapa positiva attityder och att underminera fördomar och rädslor inför ny teknologi.55
Effektiva teknologibaserade utbildningsprogram, antingen på allmänna datorcentraler, i skolor eller vid universitet, integrerar grundläggande teknologisk kunskap med ett utmanande innehåll56. Men det mesta man lär sig om datoranvändande lär man sig ändå utanför klassrummet, i en social kontext där det uppmuntras att testa sig fram och där man får hjälp av varandra. Dessa kunskaper är goda i sig själva, men de blir än mer betydelsefulla när de används för meningsfulla ändamål.57
Begreppet Information skills handlar om hur man använder sina datorkunskaper för att nå ett visst mål – att inhämta relevant information. Man skiljer på formella, substantiella och strategiska Information skills. De formella rör de rent praktiska färdigheterna när det gäller att hantera en dator och att kunna manövrera de olika funktionerna i den. De substantiella handlar mer om färdigheter i användandet av datorn för att söka och använda relevant information. Strategiska Information skills handlar om att kunna använda den information man funnit för 51 Warschauer, 2003, s48. 52 Ibid, s29. 53 Ibid, s32, 38. 54 Siriginidi, 2005, 372ff. 55 Van Dijk, 2005, s27-43. 56 Warschauer, 2003, s152. 57 Van Dijk, 2005, s77.
11
att stärka sin position i samhället. För att kunna tillägna sig dessa olika former av kunskaper är praktik och träning viktigare än formell utbildning.58
Läskunnighet är en av de viktigaste mänskliga resurserna, men i många utvecklingsländer ligger fortfarande andelen läskunniga bekymmersamt lågt. I Indien är, som vi redan tagit upp, endast 61 procent av befolkningen över 15 år läskunniga. Behovet av grundläggande språkutbildning är därför något av det viktigaste inom utvecklingsarbete, eftersom att läskunnighet ger stora uppenbara fördelar i att förbättra individers livssituation. Förhållandet mellan läskunnighet och social utveckling kan jämföras med den sammanvävda relationen mellan teknologi och samhälle i stort.59 Läskunnighet har också många likheter med IKT-tillgång. De är båda starkt kopplade till framsteg inom mänsklig kommunikation och för produktion av utbildningsmedel. Liksom IKT-tillgång är en förutsättning för fullt deltagande i informationssamhället, var läskunnighet (och är fortfarande) en förutsättning för fullt deltagande inom industriella stadier av kapitalismen. Båda kräver också en interaktion med ett fysiskt medium, antingen en bok eller en dator, och färdigheter som underlättar för att kunna hantera den information som man tillägnar sig.60
4.3.3 Digitala resurser
Datorer och Internet är till liten nytta om innehållet i dem inte fyller människors behov. Om man talar flytande engelska är kanske detta inte ett problem, men för dem som inte behärskar engelska kan det vara svårt att hitta användbar information på Internet. Det finns dock ljuspunkter där lokalt innehåll skapas i samproduktion med lokala grupper utifrån deras specifika behov. Det finns över en miljard webbsidor på Internet. År 2001 var 65 procent av alla Internetdomäner koncentrerade till USA, Storbritannien och Tyskland. Det är också här som den absoluta majoriteten av innehållet på Internet skapas.61 Människor som lever i utvecklingsländer har därför litet intresse av det innehåll som finns tillgängligt på deras eget språk eftersom att det är ytterst begränsat, och dessa grupper står för en mycket liten del av produktionen av Internetinnehåll. Till exempel är invånarna i den sydindiska byn Kannivadi ”inte intresserade av vad som pågår i Vita Huset eller ens i delstatshuvudstaden Madras, de är intresserade av att få reda på det lokala priset på ris”62. Dessa jordbrukare kan dra stor nytta av att få tillgång till mer relevant information.
Då många lokala samhällen ofta saknar resurser för att uttrycka och dela med sig av sin lokala kultur ger användandet av Internet och egna webbproduktioner nya möjligheter för dessa. Detta kan bidra till att upprätthålla minoritetsspråk och utdöende kulturella uttryck. De viktigaste vägarna för att utveckla lokalt innehåll innefattar bland annat nödvändigheten att inkludera lokala invånare i produktionen av lokalt innehåll. Känslan av ägandeskap är mycket viktig, och det är bara lokalinvånarna som kan definiera sina egna behov. Mycket av detta arbete kan genomföras med hjälp av utomstående organisationer, men för att nå bästa resultat bör så mycket som möjligt utföras av lokala invånare som själva är aktivt involverade i att samla in data och att producera och publicera lokalt innehåll.63
58 Van Dijk, 2005, s81ff. 59 Warschauer, 2003, s41ff. 60 Ibid, s39. 61 Ibid, s82. 62 Warschauer, 2003, s83. Vår översättning. 63 Ibid, s87ff.
12
4.3.3.1 Språkets roll
Språket är ett av de viktigaste och mest komplexa områdena när det gäller digitalt innehåll och även för större frågor som angår IKT för social inklusion. Språket sammanfaller naturligt med andra socialt uppdelande faktorer som nationalitet, ekonomi, kultur, utbildning och läskunnighet. Språkrelaterade frågor påverkar dramatiskt olika gruppers möjligheter att hämta och publicera information på Internet likaväl som det påverkar i vilken grad kulturell identitet kan uttryckas via Internet.
I Indien har engelskan både en uppdelande och samlande funktion. I Indien talas över 850 olika lokala och regionala språk. Av dessa undervisas 58 språk i skolorna, 87 används i tidningar, 71 i radioprogram och 15 i filmer. Totalt 18 av dessa språk hålls som officiella språk. Engelska talas av en elit utöver landet och används för kommunikation inom områdena vetenskap, teknologi och ekonomi. Men trots ryktet om att vara ett engelsktalande land talar bara fem procent av invånarna engelska (cirka 50 miljoner människor). Som kontrast kan nämnas att nästan hälften talar hindi och att nästan en fjärdedel talar olika dialekter av tamil, bengali, kannada eller marathi. Engelska har inte överraskande blivit det allmänt använda språket inom Indiens IT-industri, vilket tjänar dess exportsyften väl. Men engelska är mycket mindre användbart i Indien för lokal utveckling bland de fattiga. Potentialen hos IKT kan helt enkelt inte komma till nytta utan användbar mjukvara och webbinnehåll på lokala indiska språk.64
4.3.4 Sociala resurser
Konceptet socialt kapital började användas på 1980-talet när sociologer som Bourdieu och Coleman började begrunda mellanmänskliga relationer inom mänsklig och social utveckling. Detta begrepp kompletterade de redan befintliga begreppen mänskligt kapital och fysiskt kapital genom att fokusera på sociala relationer och tillit65. Socialt kapital kan definieras som förmågan att tillägna sig fördelar genom sina personliga relationer och delaktigheten i specifika sociala nätverk och strukturer. Socialt kapital främjar både individer och samhällen, eftersom att dessa drar nytta av det kollektiva sociala kapitalet i dess mitt. Viktiga källor för socialt kapital finns inom familjen och det lokala samhället. Dessa relationer kan bistå med information, inflytande, sociala meriter och förstärkning av en persons sociala position.66 Det sociala kapitalet kan delas genom de nära relationerna inom familjen eller andra grupperingar men det kan också användas för att knyta nya kontakter med utomstående. Det sistnämnda anses vara speciellt viktigt för ekonomisk och social utveckling eftersom att dessa nya kontakter kan ge en vidgad åtkomst till olika människor, annan information och nya sociala nätverk. Dessa ”lösa” relationer kan vara mycket användbara när man till exempel vill söka ett nytt jobb eller för att hitta nya politiska allierade. Att börja använda sig av datorer är en ganska komplex process och de allra flesta litar på sina sociala nätverk för att få vägledning och hjälp med detta. Men många går också på någon datorkurs och får på så vis både vägledning och träning i att använda datorer samtidigt som att de utvidgar sitt sociala kapital genom att samarbeta med nya människor i nya grupperingar.67
64 Warschauer, 2003, s102.
65 Bourdieu 1986, Coleman 1988, ur Warschauer, 2003, s153. 66
Warschauer, 2003, s154.
13
4.3.4.1 Socialt kapital på mikronivå
Begreppet Virtual community68 handlar om hur människor kan skapa nya virtuella mötesplatser och relationer via datorer och Internet. Detta användes ofta i samband med uttrycket Cyberspace som också var ett populärt begrepp som fått mycket kritik för att det överskattar datorvärldens förmåga att skapa ett eget parallellt universum. Kritikerna pekar på att traditionella sociala relationer aldrig kan bortkopplas från den virtuella världen. Teknologi kan skapa nya möjligheter för kommunikation och en stark känsla av att tillhöra en viss kulturell gruppering (community), men dessa bygger alltid på existensen av de traditionella formerna för kommunikation och de kan aldrig skapa egna världar. Internet har dock utvidgat formerna för distanskommunikation och utförlig forskning visar att IKT snarare kompletterar än ersätter gamla former av nätverkande.69 Därför har framgångsrika IKT-projekt för ökad social inklusion vanligtvis kombinerat online- med face-to-face-kommunikation.
Istället för att tala om en ny virtuell värld är Community informatics ett mer fruktbart begrepp att använda för att tänka kring IKT för social inklusion. Idéerna bakom begreppet är att försöka använda IKT för att hjälpa till att uppnå de sociala, ekonomiska, politiska eller kulturella mål som är uppsatta i ett visst samhälle. Man utgår ifrån att IKT kan bidra med vissa funktioner och resurser som individer och samhällen kan använda för att på sikt kunna uppnå dessa mål och därigenom stärka ett gemensamt socialt kapital.70
4.3.4.2 Socialt kapital på makronivå
Till skillnad från socialt kapital på mikronivå kommer socialt kapitalt på makronivå uppifrån, ifrån stora institutioner som regeringar, vilka förser med resurser till individer och samhället. Indien är ett exempel på ett land där synergi mellan staten och det övriga samhället saknas i hög grad, trots dess demokratiska styresskick och dess många högutbildade. Man är i princip emot alla former av korruption och syftar alltid till att försöka uppnå det allmänt bästa för samhället i stort, men ändå snedfördelas de knappa resurser som finns och de svagaste grupperna i samhället får inte mycket uppmärksamhet från myndigheterna.71 Denna brist på synergi i Indien förvärrar klyftorna i samhället på två sätt. För det första håller det nere den nationella utvecklingen och håller landet i fattigdom jämfört med Väst. För det andra upprätthålls och förstärks sociala ojämlikheter i landet eftersom att det är de svagaste och mest marginaliserade samhällsgrupperna som lider störst av otillräckligt stöd från myndigheterna. En ond cirkel uppstår lätt där de fattiga distanseras från kontakt med myndigheterna på grund av brist på läskunnighet, social isolation och brist på tillgång till media. Välutformade e-governanceprojekt kan hjälpa till att bryta det här mönstret och byta ut det mot en god cirkel som ger utökad tillgång till myndigheternas information och resurser, mindre marginalisering, och ännu mer tillgång. Detta kan bidra till högre transparens hos myndigheterna och till större möjligheter till medborgarrespons. Synergi mellan stat och samhälle är inte komplett utan ett system som ger medborgarna en möjlighet att ge respons på myndigheternas politik och deras olika projekt. Även detta är ett område där IKT kan ge nya möjligheter för social inklusion.72
68
Howard Rheingold, 1993, ur Warschauer, 2003, s161.
69 Warschauer, 2003, s161. 70 Ibid, s162.
71
Ibid, s172.
14
4.4 Det digitala nätverkssamhället
Att vara en del av nätverkssamhället blir allt viktigare. Det omfattar många områden av livet, exempelvis ekonomi, utbildning, politiskt deltagande, samhällsdebatter, kulturproduktion, underhållning och social interaktion. När fler och fler av dessa områden överförs till Internet blir de som inte har tillgång till IKT utestängda från möjligheten att kunna utöva sitt fulla medborgarskap.73 Inom mänsklig kommunikation har dock storskalig nätverkskommunikation lyst med sin frånvaro, och det har inte kunnat visa sina fördelar gentemot hierarkiska organisationsformer förrän nyligen då datormedierad kommunikation via lokala intranät och Internet har börjat användas i allt större utsträckning.74 Detta har inneburit att vi nu för första gången kan kommunicera skriftligt på ett snabbt sätt över stora avstånd75. Dessa nya former av nätverkskommunikation möjliggör ”en ny kombination av flexibilitet och utförande av uppgifter, av koordinerat beslutsfattande och decentraliserat verkställande, av individuella uttryck och global, horisontal kommunikation, vilket ger upphov till en bättre organisationsform för mänskligt handlande”76
.
Många internationella organisationer har uppmärksammat farhågorna att redan starka ekonomier ska förstärka sin ledning även inom informationsekonomin. Inom FN menar man att nätverksamhället skapar parallella kommunikationssystem, ett för dem med inkomst, utbildning och kontakter, som ger rikligt med information till låg kostnad och hög hastighet, samt ett för dem som saknar kontakter och som är blockerade genom bland annat höga kostnader och sämre uppdaterad information. Många hoppas ändå att Internet ska kunna skapa utökade möjligheter för socioekonomisk och demokratisk utveckling. Man säger att digitala nätverk har en potential att förbättra tillgång till information och kommunikation i fattiga områden, att stärka demokratiseringsprocessen, samt till att förbättra den inhemska situationen för de fattiga utvecklingsländerna. Det kan även förenkla för nätverkande och för mobiliserande funktioner inom NGOs (Non governmental Organisations) som arbetar över nationella gränser.77 Castells säger till och med att Internet, som medium för både ekonomisk och social transaktion, håller på att bli ”elektriciteten för informationsåldern”78
, eftersom att det främjar andra former av produktion, deltagande och social utveckling.
4.5 Gender och IKT
4.5.1 Könsroller som social konstruktion
I diskussionen kring könsroller används begreppet gender (eller genus eller kön, beroende på vem som talar) för att peka på hur manligt och kvinnligt är resultat av sociala konstruktioner genom politiska, ekonomiska, sociokulturella och religiösa processer.79 Man talar också om att dessa könsroller är inlärda beteenden utifrån både inre och yttre förväntningar på vad det innebär att vara kvinna eller man80. Kvinnor tilldelas således vissa sysslor för att de anses vara mer feminina, dessa har traditionellt varit starkt knutna till familjen och hemmet. Detta återspeglas också i fördelningen av män och kvinnor på olika utbildningar och på arbetsmarknaden, där kvinnors löner ofta är lägre än mäns. De mer kvinnliga yrkesområdena 73 Warschauer, 2003, s28. 74 Castells, 2001, s2. 75 Warschauer, 2003, s25. 76 Castells, 2001. 77 Norris, 2002, s5ff. 78 Castells, 2001. 79
Sen och Grown, 1987; Butler, 1990 och 1993 ur Bisnath och Elson, 2000, s12.
15
värderas också ofta lägre än de mer manliga81. Att könsroller är sociala konstruktioner innebär i princip att innebörden i dem kan förändras. Men konstruerade könsskillnader används ständigt för att diskriminera kvinnor. Feministiska teoretiker talar ofta om ”könsmaktsordningen” som innebär att det manliga upphöjs till norm, vilket får som konsekvens att det kvinnliga blir en avvikelse från normen82. Blomqvist säger:
I ett könsskillnadstänkande förutsätts att kvinnor och män i grund och botten ’är’ på ett visst sätt och att dessa skillnader utgör basen för den sociala och politiska ordningen.83
Begreppet makt leder lätt till tankar kring en överordnad och underordnad part (”makt över”) och i den feministiska litteraturen finns mycket som handlar om mannens överordnade position i allt från myndigheter till hemmet. Även termer som ”makthavare” och ”maktlös” används ofta, men det är viktigt att se att makt nästan aldrig enbart finns hos en av parterna, utan att ”makt är ett komplext resultat av en ständigt föränderlig interaktion”84
mellan män och kvinnor. Det är här som empowermentbegreppet blir relevant.
4.5.2 Maktstrukturer i informationssamhället
Informationssamhället är ett område där tydliga könsskillnader förekommer. Frånvaron av kvinnors röster och perspektiv i informationssamhället visar på att maktstrukturer inom de nya medierna många gånger återspeglar dem i konventionella (traditionella) medier85. Varken nya eller gamla medier kan i sig själva erbjuda lösningar på det här problemet. Deras uppbyggnad speglar mycket bredare sociala, ekonomiska och politiska maktstrukturer där kvinnor tenderar att bli marginaliserade86. Man bör också beakta att bilden av kvinnor i media ofta reproducerar och förstärker stereotyper och fördomar som redan existerar i samhället och som formar kvinnors roll som sociala aktörer och deras kapacitet att påverka den allmänna opinionen87. Ett jämlikt förhållningssätt till informationssamhället innefattar följande:
(…) att utmana det sätt på vilket kvinnor framställs i de nya medierna, att ta hänsyn till deras rätt till arbete inom IKT-sektorn, att radikalt förändra utbildningspolicys, att säkra kvinnors deltagande i forskning och teknologiutveckling, att uppmuntra deras tillgång till beslutsfattande och att arbeta gentemot en jämlik omfördelning av tillgängliga resurser på IKT-området.88
Inflytande över medier kanförändra maktstrukturer i samhället och kontroll över kunskap och information är en viktig källa till makt. Kvinnorörelsen har därför blivit en aktiv deltagare i förberedelseprocessen för WSIS då man är övertygad om att IKT kan vara ett kraftfullt verktyg för motstånd, social mobilisering och utveckling i händerna på människor och organisationer som arbetar för frihet och rättvisa.89
81 Blomqvist, 2004, s11.
82 Hirdmann, 1990, s78 i Eduards, 2002, s42. 83 Eduards, 2002, s43.
84
Bisnath och Elson, 2000, s13.
85 Plou, 2003, s11. 86 Ibid, s16f. 87 Ibid, s18. 88 Plou, 2003, s11. 89
FN, 2001, ur Plou, 2003, s26: Bland annat vill man att WSIS ska ta större hänsyn till ett flertal överenskommelser som regeringar träffat vid FN:s Beijing Platform for Action, som till exempel artikel 13 i FN:s Beijingdeklaration som lyder: ”Baserat på jämlikhet är kvinnors empowerment och deras fulla deltagande i alla samhällssfärer, inklusive deltagande i beslutsfattande processer och tillgång till inflytande, helt fundamentalt för att kunna uppnå jämlikhet, utveckling och fred.”
16
4.5.3 Empowerment genom utbildning
Många kvinnor i utvecklingsländer saknar utbildning för att kunna hantera det stora flödet av information som till exempel Internet erbjuder och detta kan inte tillhandahållas genom att bara ge kvinnor större tillgång till datorer. Ofta räcker inte heller tiden till för ett meningsfullt användande, på grund av att de ofta har ansvar för familj och hushållssysslor90. Utbildning är därför den viktigaste enskilda faktorn för att öka kvinnors förmåga att fullt kunna delta i det nya informationssamhället. Flera undersökningar visar att unga flickors svaga intresse för datorer kommer mer ifrån att en mansdominerad cyberkultur motarbetar dem än på att de skulle lida av någon slags ”naturlig teknofobi”. Flickornas egen kritik pekar mot en mer inklusiv datorkultur som kan tillvarata många olika intressen och förutsättningar och som återspeglar teknologins inflytande över alla livets områden.91
Inom feministiska rörelser har man skapat elektroniska nätverk, vilka har frambringat möjligheter för kvinnor att lära sig hantera IKT i syfte att upprätthålla dynamiska relationer som kan ge dem bättre villkor för att bygga strategier och policys som kan förstärka deras rättigheter. IKT kan därigenom bli ett användbart instrument för kvinnors empowerment92. Idag tar också både regeringar och det civila samhället större hänsyn till kvinnorörelsernas åsikter, istället för att ignorera dem som de tenderade att göra för tjugo år sedan.93
5. Material och Metod
I detta avsnitt kommer vi att redogöra för vilket material och vilken metod vi använt oss av i uppsatsen. Först presenteras materialet (5.1) och sedan följer metoden (5.2); en kvalitativ metod där vi genomfört personliga intervjuer samt gruppintervjuer. Därefter beskrivs vilket urval (5.3) som gjorts, hur vi gått tillväga när vi genomfört intervjuerna (5.4) och vilka metodproblem (5.5) vi stött på. Slutligen diskuteras uppsatsens hållbarhet genom begreppen generaliserbarhet, validitet och reliabilitet (5.6).
5.1 Material
Vi har utfört nio personliga intervjuer och sex gruppintervjuer med organisatörer och medlemmar i SEWA. De personliga intervjuerna genomfördes med organisatörer och medlemmar på olika avdelningar som arbetar med IKT inom SEWA. Intervjuerna skedde på följande avdelningar; Två på SEWA Academy, vilket är en slags utbildningsakademi där datorutbildningar genomförs, en på SEWA Video, som är en omfattande videoproduktions-avdelning, en på SEWA SatCom, som arbetar med videokonferenser via satellitteknik, en på Sendasen Community Learning Centre, som är ett datorutbildningscentrum på landsbygden, en på SEWA design som är ett tränings- och produktionscentrum för sömnad och screentryck, samt tre intervjuer med organisatörer på SEWA:s egen IT-avdelning.
Gruppintervjuerna genomfördes med personer som höll på att lära sig att använda ny informationsteknologi genom SEWA:s datorutbildning samt med medlemmar som använde sig av någon form av IKT i sina arbeten inom SEWA:s olika kooperativ. Två av intervjuerna skedde med klasser som deltog i datorutbildning på SEWA Academy, en hölls med
90 Bonder, 2002, ur Plou, 2003, s20.
91 Bonder, 2001, Hafkin, 2003, s5, med flera, ur Plou, 2003, s20. 92
Plou, 2003, s21.
17
traditionella barnmorskor ute på landsbygden och tre fördelades på kvinnor som arbetade i SEWA:s mjölkkooperativ, grönsakskooperativ, och jordbrukskooperativ.
Intervjuerna är mellan 45-75 minuter långa och allt intervjumaterial finns inspelat och är tillgängliga hos uppsatsförfattarna.
5.2 Metod
Vi har valt att använda oss av en kvalitativ metodform med personliga intervjuer och gruppintervjuer som förfarande. Denna metod kändes självklar då vi i uppsatsen är ute efter personliga uppfattningar för att förstå hur ny informationsteknologi används och vilken betydelse det har för respondenterna som själva representerar en del av organisationen. Kvalitativa metoder syftar till att undersöka ett begränsat antal personer för att skapa en mer djupgående förståelse och finna mönster och tendenser i den specifika situationen. Det handlar om att öka informationsvärdet och skapa mer fullständiga uppfattningar. Syftet med personliga intervjuer är att få insikt i intervjupersonernas erfarenheter genom en samtalsliknande dialog och för gruppintervjuerna nås detta genom det samtal som respondenterna för inom gruppen.94 Att kombinera personliga intervjuer med gruppintervjuer skapar en möjlighet att få en större bredd på materialet utifrån de olika fördelar intervjusätten för med sig. Intervjuerna genomfördes framförallt under vecka 15 till 17 2006 i Ahmedabad, Gujarat, med omnejd.
5.2.1 Personliga Intervjuer
Personliga intervjuer kan ses som ett samtal intervjuare och respondent emellan för att få insikt i respondentens erfarenhet. Man försöker helt enkelt att skapa ett samtal med en strukturerad dialog och ge respondenten en möjlighet att uttrycka sig fritt. Dessutom får intervjuaren tillfälle att direkt följa upp respondentens svar. Genom intervjuer kan nyanserade beskrivningar nås av personens åsikter och specifika beskrivningar av situationer och handlingar. Personliga Intervjuer är lämpligt för att få grepp om människors personliga uppfattningar utan att deras utsagor påverkas av någon annan.95 Detta passade vår studie väl då det var många situationsspecifika frågor som dök upp då vi dessutom fick möjligheten att ta del av respondenternas personliga uppfattningar om dessa.
5.2.2 Gruppintervjuer
Fördelarna med gruppintervjuer är bland annat att gruppdynamiken i sig kan ge upphov till att åsikter kommer fram som kanske inte skulle ha skett vid personliga intervjuer. Gruppmedlemmarna kan stimuleras av varandras idéer och erfarenheter i diskussionen och detta kan i sin tur ge upphov till ett slags ”kaskadeffekt”, det vill säga att samtalet väller över i något nytt som en påbyggnad av föregående utsagor.96 Att intervjua grupper av personer skapade en möjlighet för oss att få en variation och bredd på sammansättningen av personer och åsikter. De mer problematiska sidorna med att använda sig av gruppintervjuer tas upp under punkt 5.5 Metodproblem.
94 Larsson, 2000, s50f,Lindlof och Taylor, 2002, s101. 95
Larsson, 2000, s50f.
18
5.3 Urval
Vi bestämde oss för att välja att intervjua vad vi benämnt som organisatörer och medlemmar inom SEWA:s organisation. Med organisatörer menar vi här personer som arbetar för SEWA och med medlemmar de personer som ingått i medlemskap med organisationen och sedermera ingår i något av organisationens många kooperativ. Detta för att försöka få så stor bredd på materialet som möjligt genom att dels titta på hur organisatörerna arbetar inom organisationen med att implementera IKT i medlemmarnas vardag och dels genom att se hur medlemmarna tar emot detta då syftet är att undersöka hur den nya informationsteknologin används inom SEWA och vilken betydelse den har för att förbättra sina medlemmars levnadsvillkor, möjligheter till försörjning och sociala utveckling. Detta kan betraktas som ett typurval då personer som representerar det typiska inom SEWA återfinns och utgör organisationens faktiska grupperingar. Detta urval är ofta lämpligt om man söker finna mönster inom ett visst fenomen.97
När det gällde urvalet av vilka medlemmar och organisatörer som skulle intervjuas utgick vi från SEWA Reception Office som är ett slags huvudkontor för SEWA varigenom de första kontakterna med organisationen oftast sker. Med vårt samtycke valde SEWA Reception Office helt enkelt ut intervjupersoner efter våra önskemål som grundade sig på att få träffa ovan nämnda organisatörer och medlemmar som var involverade med någon form av IKT. Detta för att kunna organisera det hela på bästa sätt efter arbetstid, de personer som fanns tillgängliga och de resor vi behövde göra för att möta respondenterna på olika kontor och ute på landsbygden. Organisatörerna på SEWA Reception Office har överblick över organisationen och god kännedom om att hitta ”rätt” personer då de brukar organisera liknande möten från människor världen över som besöker SEWA i olika syften. Dessutom skulle det ha varit svårt att anordna dessa intervjuer helt på egen hand då alla engagerade inom SEWA ständigt är upptagna med sina sysslor och vi som intervjuare tar upp en del av deras tid. Det visade sig dock bli en stor spridning på respondenterna som var allt från illitterata till högutbildade, unga till äldre (från 17 till över 60 år), framförallt kvinnor men också två män som arbetar som organisatörer på IT-avdelningen samt några söner till några av SEWA:s medlemmar som genomgick SEWA:s datorutbildning.
5.4 Tillvägagångssätt
Först av allt gjorde vi en pilotstudie med intervjufrågor som vi testade under de tre introduktionsdagar som SEWA anordnade för oss för att vi skulle få ett helhetsgrepp om organisationen. Genom några kortare testintervjuer kunde vi se vad som var svårt att svara på och vilka andra spår som verkade relevanta att ta upp. Efter detta korrigerade vi den intervjumanual som vi skapat på några punkter.
Innan vi genomförde intervjuerna gav vi en introduktion till respondenterna om vilka vi är, vad för slags studie vi genomförde och vilket syfte vi hade med att intervjua just dem. Vi garanterade också personerna anonymitet; att vi inte kommer att delge deras personliga åsikter för någon annan och att det enda som inte hålls konfidentiellt är det resultatmaterial som kommer fram men som inte pekar ut någon specifik person. Dock var det ingen av de intervjuade som sade sig ha något problem med att vara namngivna.
19
Vi använde oss av en semistrukturerad intervjuguide med övergripande teman98. Frågorna formulerade vi olika beroende på om vi intervjuade SEWA:s medlemmar på gräsrotsnivå eller organisatörer på någon av SEWA:s avdelningar där man arbetar direkt med IT-utveckling och datorutbildning eller med andra personer som har en överblick över SEWA:s strategiska arbete. I intervjuguiden började vi först med bakgrundsfrågor för att sedan gå in på mer djupgående teman. Vi använde framförallt öppna frågor under intervjuerna, men ibland blev det nödvändigt att gå in och försöka styra samtalet en aning, för att inte hamna för långt utanför ämnet. Vi var noga med att försöka att inte ställa ledande frågor och att inte vara för styrande samt att låta respondenterna formulera sina åsikter och att i princip verka som lyssnare. Det uppkom ofta situationer där nya frågor skapades och vi försökte under intervjuernas gång förhålla oss så neutrala som möjligt utan att för den sakens skull uppfattas som opersonliga.99
Vi bandade alla intervjuer för att kunna transkribera intervjuerna efteråt och kunna följa med i samtalet bättre. Detta delgav vi respondenterna vilket ingen sade sig ha något problem med och som efter en stund inte verkade vara något de tog någon särskild notis om. Dessutom använde vi oss av anteckningar för att omedelbart ha något material att ta på efter intervjuerna. Då flertalet av respondenterna inte behärskade engelska fick vi använda oss av tolkning, som utfördes av SEWA:s organisatörer. Detta skedde i två av de personliga intervjuerna och under samtliga gruppintervjuer. Intervjuerna är transkriberade från engelska till svenska och i uppsatsen är tvekljud, stakningar och upprepningar konsekvent borttagna för att göra citaten mer läsvänliga. Efter gruppintervjuerna tog vi även hjälp av en indisk man för att översätta och tolka det som sades under gruppintervjuerna men som den tolkande personen under intervjusituationen ofta förkortade.
Vi ansåg oss nöjda efter ovanstående femton intervjuer då det inte verkade komma särskilt mycket ny information från de personer vi intervjuat. (Vi hade möjlighet att fortsätta intervjuerna men ansåg oss nöjda i förhållande till vår intervjumanual och frågeställningar.) Slutligen betalade vi för oss genom en mindre donation pengar till organisationen som tack för hjälpen för vad SEWA arrangerat för oss i form av respondenter, studiebesök och resor.
5.5 Metodproblem
En undersökning blir naturligtvis mer fruktbar ju fler fall som studeras och jämförs, men här kommer vi alltså att jämföra SEWA:s IKT-strategi och betydelsen som denna har för medlemmarna gentemot de exempel vi funnit i tidigare forskning. Detta beror på att det skulle ta för lång tid att studera flera organisationer i det här uppsatsformatet.
De problem vi framförallt stötte på var både språkliga och kulturella. Alla respondenter pratade inte engelska och även om de gjorde det var det ibland svårförståeligt för oss. Detta skapade ett tolkningsproblem och bidrar till att vi med stor sannolikhet inte fått ut samma material som om vi hade talat flytande gujarati (det lokala språket i Ahmedabad) eller hindi. Detta försökte vi dock som tidigare nämnts avhjälpa genom att använda oss av tolkar under vissa intervjuer samt genom hjälp med att transkribera delar av intervjuerna efteråt. Under intervjuernas gång försökte vi även ställa kontroll- och följdfrågor på det som vi var tveksamma till, samt be om exempel. Dessutom skedde intervjuerna för oss som uppsatsskrivare på en helt annan plats och kultur än vad vi är vana vid, där det handlar mycket
98
Se bilaga 1 och 2.
