Sjuksköterskors upplevelser av när patienter dör på sjukhus
- En litteraturstudie
Nurses experiences of patient´s death in hospitals
- A literature review
Författare: Åsa Lillbäck & Pernilla Sundqvist
HT 2017
Examensarbete: Kandidat, 15 hp
Huvudområde: Sjuksköterskeprogrammet, Omvårdnadsvetenskap Institutionen för hälsovetenskaper, Örebro universitet.
Handledare: Karin Falk-Brynhildsen, Universitetslektor, Örebro universitet Examinator: Annica Kihlgren, Professor, Örebro universitet
Sammanfattning
Bakgrund: Döden kan vara en skrämmande upplevelse och väcka rädsla hos människor.
Sjuksköterskans kompetens innefattar delvis att lindra lidande samt hjälpa patienter till ett värdigt avslut. Enligt Joyce Travelbees omvårdnadsteori bör sjuksköterskan skapa en
mellanmänsklig, förtroendefull relation till patienten. Detta för att få förståelse för patienters behov och kunna ge en personcentrerad omvårdnad. Sjuksköterskor upplever ibland att omvårdnaden av döende patienter är kopplat till stor stress. Det är angeläget att ta del av vilka sjuksköterskans upplevelser kan vara för att uppnå en fördjupning inom området.
Syfte: Att beskriva sjuksköterskors upplevelser vid patienters dödsfall på sjukhus. Metod: Litteraturstudie med deskriptiv design. En systematisk sammanställning av nio
studier. Vald analysmetod var integrerad analys med induktiv ansats.
Resultat: Den relation sjuksköterskorna byggt upp med patienten hade stor inverkan på
sjuksköterskornas upplevelse vid patienters dödsfall. Upplevelserna varierade beroende på vilken avdelning sjuksköterskor arbetade på. Sjuksköterskor kände att grundutbildningen inte förberett dem tillräckligt i att hantera dödsfall.
Slutsats: Sjuksköterskor behöver få djupare kunskap att hantera vanliga känslomässiga
reaktioner vid patienters dödsfall. Det leder till att sjuksköterskor blir säkra i sin yrkesroll, vilket skapar trygghet för patienter.
Innehållsförteckning
1. Inledning ...4
2. Bakgrund ...4
2.1 Döden och synen på döden ...4
2.2 Sjuksköterskan ...5
2.3 Upplevda känslor vid dödsfall ...6
2.4 Omvårdnadsteori ...7 3. Problemformulering ...7 4. Syfte ...7 5. Metod ...8 5.1 Design ...8 5.2 Sökstrategi ...8 5.3 Urval ...9 5.4 Granskning ...9
5.5 Bearbetning och analys ...10
5.6 Forskningsetiska överväganden ...11
6. Resultat ...12
6.1 Upplevelsen av relationen till patienten ...12
6.2 Upplevelsen av situationen kring dödsfallet ...13
6.3 Upplevelsen av sjuksköterskans utbildning och kompetens ...13
7. Resultatsammanfattning ...14 8. Diskussion ...15 8.1 Metoddiskussion ...15 8.2 Resultatdiskussion ...16 9. Slutsats...19 Referenslista ...20 Bilagor Bilaga 1-sökmatris Bilaga 2-artikelmatris
4
1.Inledning
Upprinnelsen till denna litteraturstudie har sin grund i de reflektioner som uppstått under den verksamhetsförlagda utbildningen på sjuksköterskeprogrammet. Att vara närvarande vid ett dödsfall hör för de flesta individer inte till vanligheten och kan därför upplevas som
skrämmande och väcka starka känslor. Som sjuksköterska är det oundvikligt att möta döden i sitt yrkesutövande då ett stort antal personer avlider inom den inrättning som är
sjuksköterskans arbetsplats. I den kommande yrkesrollen är det svårt att vara förberedd inför den egna upplevelsen och de reaktioner som kan uppstå vid patienters död. Därför är kunskap om de känslor och upplevelser som kan uppstå bland sjuksköterskor då patienter avlider viktiga att ta lärdom av. Sjuksköterskor förväntas kunna ta hand om en avliden patient på ett professionellt sätt.
2.Bakgrund
2.1 Döden och synen på döden
Döden har inträffat när blodcirkulationen och andningen har upphört och varit avstannat i så lång tid att det omöjligtvis kan finnas aktivitet i hjärnan och livet är oåterkalleligt (SFS 1987:269). Den döda kroppen kan väcka en stark rädsla hos många människor fast det egentligen inte finns någon anledning till att vara rädd. Många människor har aldrig sett en död kropp och rädslan kan bero på hur döden framställs av media (Lindqvist & Rasmussen, 2014). Historiskt sett har det funnits tre olika inställningar till döden: den traditionella, moderna och postmoderna. Den traditionella inställningen till döden, kommer från bondesamhället, och beskriver döden som en naturlig del i vardagen. Den moderna inställningen härstammar från industrisamhället och handlar om när sjukvården tog över vården av de döende. Till sist, den nutida postmoderna inställningen, där stor vikt läggs vid rätten att själv välja hur det ska vara vid dödsfallet. Ett antagande av historikern Ariés (1976), är att det i västvärlden förekommer ett dödsförnekande synsätt där människorna är väl
medvetna om att alla kommer dö, men paradoxalt nog lever som om de vore odödliga.
Synen på dödsfall kan vara situationsbunden och typen av dödsfall kan påverka vilken betydelse döden får för de som är närvarande. Plötsliga och oväntade dödsfall kan upplevas mer skrämmande än väntade dödsfall (Jakobsson, Andersson & Öhlén, 2014). Vachon, Fillion
5 och Achille (2012), har i sin studie påvisat att många sjuksköterskor såg döden som en
naturlig del av livet. Några hade ett mer andligt synsätt på döden och beskriver den som en omvandling till ett annat tillstånd, medan andra såg på döden endast som ett avslut på livet.
2.2 Sjuksköterskan
Den legitimerade sjuksköterskans främsta arbetsuppgift och kompetens är omvårdnad vilket bland annat innebär att lindra patientens lidande (Svensk sjuksköterskeförening, 2017). Lidande är något som tillhör livet och är en individuell upplevelse som uppfattas utifrån de egna erfarenheterna. Lidande kan innebära såväl fysiologisk smärta såsom upplevelsen av att leva ett icke tillfredställande liv. Lidandet ger människor möjlighet att lära känna sig själva och sin omvärld, men det är först efter en lidandeprocess en person kan ta lärdom av lidandets mening (Wiklund-Gustin, 2014).
Sjuksköterskor identifieras som den vårdpersonal som har mest omfattande kontakt med patienter (Wilson & Kirshbaum, 2011) och sjuksköterskan ska kunna ta beslut som hjälper patienter att finna livskvalitet fram till döden (Svensk sjuksköterskeförening, 2017). En grundläggande komponent som sjuksköterskor erfarit vid vård av döende patienter var hanteringen av lidandet. Många sjuksköterskor menade att hanterandet av patientens lidande var det svåraste och de hade olika sätt att bemöta det. Några såg på på lidande som något som ingår i livet och inte gick att undvika även om det var smärtsamt, andra kände hjälplöshet, fatigue och skuld när de vårdade patienter som led (Vachon et al., 2012).
Nyutexaminerade sjuksköterskor betraktade den första upplevelsen av att vårda en döende patient som en möjlighet att växa i professionen. Det var viktigt för dem att den döende patienten hade det bekvämt samt att de skulle lindra lidandet i slutskedet. Sjuksköterskor upplevde att de erbjöd känslomässigt stöd, vård av hög kvalitet och att de bevarade patientens värdighet för att skapa en god död. För att kunna ge den vården skapades en relation mellan sjuksköterskan och patienten så att sjuksköterskan skulle bli mer lyhörd och förstå patientens behov (Zheng, Lee & Bloomer, 2015). Det är sjuksköterskans ansvar att skapa en
förtroendefull relation till patienten och närstående. Det är viktigt för att kunna ge
personcentrerad vård (Svensk sjuksköterskeförening, 2017), vilket innebär att sjuksköterskor ser personen som vårdas som en helhet snarare än att fokusera på personens sjukdom
(Benzein, Hagberg & Saveman, 2014). Genom personcentrerad vård bevaras patientens integritet och värdighet och patienten ses som en unik individ (Svensk sjuksköterskeförening, 2017). Sjuksköterskan är en professionell yrkesutövare, men även en individ med egna
6 grundföreställningar (Lundmark, 2014). Kübler-Ross (1973), beskriver att sjuksköterskans socio-kulturella influenser kommer att medtas i yrkesrollen.
2.3 Upplevda känslor vid dödsfall
För många är döden en händelse med andliga inslag där upplevelsen av dödsögonblicket är knutet till religion, kultur eller livsåskådning (Lundmark, 2014). Det har visat sig att
sjuksköterskors tidigare upplevelser vid patienters död, hade betydelse för vilka känslor som uppstod vid ett kommande dödsfall (Peterson, Johnson, Scherr & Halvorsen, 2013). Även egna livserfarenheter var knutet till hur dödsfallet upplevdes (Rickerson et al., 2005).
Sjuksköterskor upplevde omvårdnaden av en döende patient som en stor stress (Peterson et al 2013). Doka (2002), menade att det fanns olika typer av förluster och att det bara kunde finnas en nära relation mellan patient och anhöriga. Därför kunde vårdpersonal enbart ha ett professionellt förhållande till patienten och inte ett emotionellt. Det var inte accepterat att sjuksköterskor skulle sörja en patient som avlidit, utan enbart vara professionell.
2.4 Omvårdnadsteori
En omvårdnadsteori är en beskrivning av handlingar som uttrycker och identifierar
omvårdnaden och de flesta omvårdnadsteorier har vuxit fram under 1900-talets senare hälft. Delvis för att sätta ord på det arbete sjuksköterskan utför, men också på grund av viljan att göra sjuksköterskeyrket till en egen profession (Kirkevold, 2009).
Joyce Travelbees (2005) teori beskriver en mellanmänsklig dimension där omvårdnaden är en process då sjuksköterskan stöttar patienten att behärska upplevelser av sjukdom och lidande, samt om behov finns, få förståelse för upplevelserna. Teorin bygger på en existentiell syn där människan är en unik individ som både liknar och inte liknar andra individer. För att inte dra allmänna slutsatser om människor avfärdar Travelbee begrepp som kan sätta ”stämpel” på människor, såsom patient och sjuksköterska. Individer som fått en ”stämpel”, handlar utifrån vad som förväntas av dem vilket leder till att individen generaliseras istället för att vara unik. Travelbee beskriver att den mellanmänskliga dimensionen, uppnås genom att sjuksköterskan skapar en relation med patienten. Travelbees mellanmänskliga relation består av fem
interaktionsfaser. Dessa är: det första mötet, framväxt av identiteter, empati, sympati samt ömsesidig förståelse och kontakt. I denna relationsprocess får sjuksköterskan förståelse för patientens behov (Travelbee, 2005). I en tidigare studie beskrevs det att förutsättningarna för att sjuksköterskan skulle kunna ge personcentrerad vård byggde på en etablerad relation. På så sätt kunde sjuksköterskan vara mer lyhörd för att kunna tolka och förstå patientens behov
7 (Zheng et al., 2016). Den mellanmänskliga relationen kan för en troende person handla om den egna relationen till en Gud eller till flera gudar. Den kan även förekomma hos icke-religiösa personer, men handlar då istället om att känna samhörighet med en annan form av högre makt. I den mellanmänskliga relationen mellan sjuksköterska och patient, kan
sjuksköterskan, genom att vägleda patientens tankegång i riktning mot det patienten känner samhörighet med, stötta patienten i sitt lidande (Lundmark, 2014).
Efter att patientens död hade inträffat kvarstod endast sjuksköterskans relation till den avlidne. Sjuksköterskan kunde då genom sin vetskap om patientens önskemål, som uppstått under relationen, ta hand om den döda kroppen på ett respektfullt sätt. På så vis fick sjuksköterskan göra ett fint avslut på relationen (Zheng et al., 2016).
Döden är knuten till sjuksköterskan som en levande människa, vilket innebär att
sjuksköterskan gör omvårdnaden för den döende patienten till något speciellt. Döden berör sjuksköterskan på det personliga planet och det har visat sig vara viktigt att låta det göra det. Anledningen till att det berör beror på att sjuksköterskan ser patienten som en unik människa med en egen historia. Det har visat att det är viktigt för patienten och patientens närstående att sjuksköterskan agerar som en människa och inte utifrån idén om hur en professionell
sjuksköterska bör agera (Lopera, 2015).
3. Problemformulering
Sjuksköterskorkommer i sin yrkesroll att möta döden, vilket kan vara en ny och skrämmande upplevelse. Relationen till patienten som sjuksköterskan ska etablera kan beröra
sjuksköterskan på det personliga planet och dödsfallet kan därför ha en stor inverkan känslomässigt. Upplevelserna kan variera när patienten som sjuksköterskan vårdar avlider. Det är därför angeläget att studera och ta del av vilka sjuksköterskans upplevelser kan vara för att få fördjupad kunskap inom området.
4. Syfte
8
5. Metod
5.1 Design
För att svara på syftet gjordes en litteraturstudie med deskriptiv design och en systematisk sammanställning av tidigare studier (Kristensson, 2014).
5.2 Sökstrategi
För att undersöka om ämnet var relevant och det fanns forskning gjordes en provsökning i Primo innan den systematiska sökningen påbörjades.
För att hitta vetenskapliga artiklar som besvarade syftet användes de meningsbärande orden i studiens syfte (Kristensson, 2014). De meningsbärande orden var sjuksköterskor, upplevelser och dödsfall. Dessa översattes i Svenska MeSH och blev: Nurses, Death. Sökresultat på upplevelser gav inga träffar i Svenska MeSH (Karolinska institutet, u.å). Därför söktes
Experience i databasernas ämnesordlistor.
Databaserna som användes för att hitta relevanta artiklar var Cinahl Plus with Fulltext och MEDLINE vilka är de rekommenderade databaserna inom ämnet omvårdnad (Kristensson, 2014). Utifrån syftet söktes ämnesord fram i respektive databas och dessa blev Nurses
Attitudes, Death, Death Attitudes, Nurses, Life Experiences och Life Change Events.
Alla sökord söktes var för sig innan ämnesorden kombinerades genom den booleska sökoperatoren AND (Kristensson, 2014). Vid denna sökning var begränsningarna english language och publishdate 2007–2017. Se sökmatris (bilaga 1).
Det gjordes även fritextsökningar i MEDLINE med sökorden Nurses, Death och Experience med samma begränsningar som kombinerades med den booleska sökoperatoren AND. Resultatet blev 468 träffar. Det uppskattades att många artiklar var från intensiv- och akutvård. För att smalna av fritextsökningen gjordes ytterligare sökningar med sökorden
Nurses, Death och Intensive Care Units samt Nurses, Death och Emergency Department.
Sökorden kombinerades återigen med den booleska sökoperatoren AND. Se sökmatris (bilaga 1). Totalt valdes 4 artiklar för vidare granskning.
9 5.3 Urval
I urvalsförfarandet samlades tidigare forskning som svarade mot syftet, för att sammanställa litteraturstudien. Inklusionskriterier var sjuksköterskans upplevelser av dödsfall på sjukhus. De artiklar som enbart fokuserade på annan vårdpersonal, peer-review artiklar, patienters upplevelser, studier från barnavdelningar eller enbart palliativ vård exkluderades.
Studiepopulationen skulle vara sjuksköterskor som arbetade på sjukhus, därför exkluderades studier som var gjorda på andra institutioner.
I första urvalet lästes alla titlar, sammanlagt 1146 stycken för att välja ut de som verkade svara mot studiens syfte. I Cinahl Plus with Fulltext var det 644 stycken och i MEDLINE 502 stycken. Utifrån titeln valdes och sparades 48 stycken, varav 22 stycken var från Cinahl Plus with Fulltext och 26 stycken var från MEDLINE. I fritextsökningen lästes 66 titlar varav 24 stycken sparades.
I det andra urvalet lästes alla 48 stycken abstracts och de artiklar som inte svarade mot syftet sållades bort. Efter sållningen fanns det 11 stycken artiklar kvar. I fritextsökningen lästes 24 stycken abstracts, 12 stycken artiklar var kvar efter sållningen.
I tredje urvalet lästes de 23 artiklarnas resultat i sin helhet och tio artiklar togs med för vidare granskning (Kristensson, 2014). Av dessa tio var tre stycken från Cinahl Plus with Fulltext, tre stycken från MEDLINE och fyra artiklar från fritextsökningen. Urvalet redovisas i sökmatriser (se bilaga 1).
5.4 Granskning
Artiklarna som valdes ut efter att de lästs i sin helhet genomgick en kritisk granskning för att bedöma studiernas kvalitet, varje enskild studie sammanställdes sedan i artikelmatriser. Granskningsmallar användes som stöd för att värdera studiernas kvalitet(Kristensson, 2014), författarna granskade alla studier oberoende av varandra för att sedan sammanställa vilka studier som hade var av hög kvalitetoch skulle ingå i litteraturstudien.
De kvalitativa studierna granskades genom att värdera studiens syfte, metod, resultat och diskussion. För att studien skulle anses ha kvalitet skulle det finnas belägg för de fyra komponenterna i trovärdighets begreppet. I de kvantitativa studierna är det studiernas bias som avgör hur hög kvalitet studien har (Kristensson, 2014). Se artikelmatris (bilaga 2).
10 5.5 Bearbetning och analys
För att bearbeta och analysera valda artiklar användes integrerad analys med induktiv ansats. Det första steget i bearbetningen innebar att författarna läste respektive studie var och en för sig flera gånger för att identifiera meningsenheter som svarade mot syftet. Sedan jämfördes artiklarna med varandra och sorterades utifrån likheter och skillnader och materialet kodades. Koderna kondenserades till kategorier och sammanfattades i tabeller (Kristensson, 2014).
Tabell 1. Visar exempel på tillvägagångssätt vid analys.
Meningsenhet Kondensering Kodning Kategori
”…I didn’t know how to put together a Graesby, I´d never done that before, and I felt if I was there then I was going to lose my
composure, and I didn’t want to do that…I really felt quite
helpless, and unable to do anything, unable to help because of that… I felt unable to give this patient and their family the kind of care and attention that they probably needed at the time”. Sjuksköterskor upplevde att de saknade erfarenhet eller kompetens, som kunde leda till känslor av hjälplöshet.
Kompetens Upplevelsen av utbildning och kompetens
11 5.6 Forskningsetiska överväganden
Helsingforsdeklarationen beskriver det etiska förhållningssättet vid humanforskning. Deklarationen beskriver viktiga perspektiv, bland annat: att forskaren ska vara kunnig inom området och att forskningen är väsentlig samt vikten av att bevara studiedeltagarnas integritet, autonomi och rättigheter (World Medical Association, 2017).
En granskning av inkluderade studier i litteraturstudien gjordes för att försäkra att forskningen hade utövats på ett etiskt acceptabelt sätt. Det kontrollerades även om deltagarna hade
informerats och samtyckt att delta i forskningen (Rosén, 2014) då det enligt forskningsetiken handlar om deltagarnas rättvisa autonomi (Sandman & Kjellström, 2014). Under en studies alla faser uppstår etiska frågor och det är viktigt att överväga dessa. Vid datainsamlingen ska hänsyn till deltagarnas integritet och välbefinnande tas. En studie som är etiskt försvarbar ska uppfylla tre punkter. Dessa är att den är väsentlig, att den innehar god vetenskaplig kvalitet och att den har genomförts på ett etiskt sätt (Sandman & Kjellström, 2014).
Endast artiklar som blivit granskade och godkända av en etisk kommitté återfinns i resultatet (Rosén, 2014). Författarna till denna litteraturstudie har haft sin egen förförståelse i åtanke, på så sätt har stor vikt lagts på att inneha ett etiskt förhållningssätt vid granskning och värdering av studierna som ingått i uppsatsarbetet, för att inte felaktigt återge resultaten (Sandman & Kjellström, 2014).
12
6. Resultat
Resultatet baseras på nio vetenskapliga studier, sju med kvalitativ ansats och två med kvantitativ ansats. Studierna var utförda i Israel, Kanada, Kina, Nya Zeeland, Portugal, Spanien, Storbritannien, Thailand, Turkiet och USA. Genom en integrerad analys framställdes tre kategorier: Upplevelsen av relationen till patienten, Upplevelsen av situationen kring dödsfallet samt Upplevelsen av sjuksköterskans utbildning och kompetens (tabell 2).
Tabell 2. Artikelöversikt som visar vilka artiklar som återfinns under respektive kategori.
Kategori Art. 1 Art. 2 Art. 3 Art. 4 Art. 5 Art. 6 Art. 7 Art. 8 Art. 9 Upplevelsen av relationen till patienten X X X X X X X Upplevelsen av situationen kring dödsfallet X X X X X Upplevelsen av sjuksköterskans utbildning och kompetens X X X X X X
6.1 Upplevelsen av relationen till patienten
Relationen sjuksköterskor hade haft med patienter hade stor inverkan på hur de kände då patienten avled. I de fall då sjuksköterskor hade etablerat en god kommunikation med patienter, skapades ett starkare band (Endacott et al., 2016; Velarde-García et al., 2016). Sjuksköterskor upplevde relationen som positiv då de kunde ge patienterna ett fint avslut efter deras önskemål (Endacott et al., 2016). Sjuksköterskor upplevde känslor av sorg, hjälplöshet, ångest och rädsla i samband med dödsfallet (Cevik & Kav, 2013). Sjuksköterskor kunde uppleva en känsla av ledsamhet då de efter dödsfallet, kopplade bort utrustningen från patienten och avslutade journalen (Yu & Chan, 2009).
Patientens ålder hade inverkan på sjuksköterskors upplevelse. De ansåg att det kändes mer naturligt när en äldre patient avled. Då unga patienter avled upplevde sjuksköterskor sorg, smärta och hjälplöshet. När sjuksköterskor kunde relatera patientens ålder till sig själva eller
13 till någon av sina närstående så uppkom tankar kring deras egen dödlighet (Anderson, Kent & Owens, 2014; Gerow et al., 2010; Velarde-García, 2016).
De sjuksköterskor som kände att de tillhörde ett team, antingen med kollegor eller med empatiska vänner och familj, hade lättare att hantera känslorna vid dödsfall. De som haft stöd från kollegor efter ett dödsfall kunde hantera nästa dödsfall bättre. De sjuksköterskor som inte kände samhörighet hade ökad tendens att drabbas av långvarig, känslomässig stress (Gama, Barbosa & Vieira, 2012; Gerow et al., 2010).
6.2 Upplevelsen av situationen kring dödsfallet
Det fanns ett samband mellan att känna rädsla och att undvika dödsfall. Sjuksköterskor som arbetade på en avdelning där de inte kom i kontakt med så många dödsfall, kände högre grad av rädsla och undvek döende patienter (Cevik & Kav, 2013).
Sjuksköterskor som arbetade på akutmottagning upplevde att de kunde känna sig otillräckliga på grund av den höga arbetsbelastningen. Arbetsbelastningen kunde innebära att
sjuksköterskorna fick lämna en döende patient ensam med sin familj. Några sjuksköterskor upplevde att det snarare handlade om att rädda liv än att lindra lidandet (Hogan, Fothergill-Bourbonnais, Brajtman, Philips & Wilson, 2016; Kongsuwan et al., 2016). När patientens liv inte gick att rädda, reflekterade sjuksköterskor över om det fanns något mer de kunde ha gjort för att rädda patientens liv. Några sjuksköterskor upplevde det positivt eftersom de då kunde göra annorlunda vid nästa dödsfall (Anderson et al., 2014; Hogan et al., 2016; Kongsuwan et al., 2016).
Döden står i konflikt med sjuksköterskors värderingar om att bevara liv, och de betraktade dödsfall som ett misslyckande i omvårdnaden, vilket ledde till känslor av skuld och ånger (Yu & Chan, 2009).
6.3 Upplevelsen av sjuksköterskans utbildning och kompetens
Det fanns vissa faktorer som kunde påverka sjuksköterskors upplevelse av när en patient avled. De faktorerna var utbildningsnivå, arbetslivserfarenhet samt vilken avdelning
sjuksköterskan arbetade på. De sjuksköterskor som hade en religiös tro, en högre utbildning och som arbetade på en avdelning där det förekom många dödsfall, kände mindre rädsla och hade mindre tendens att undvika den döende patienten (Cevik & Kav, 2013; Gama et al., 2012).
14 Många sjuksköterskor kände att de inte var tillräckligt förberedda för att kunna hantera ett dödsfall (Anderson et al., 2014; Kongsuwan et al., 2016). Att inte känna sig förberedd kunde leda till känslor av frustration och hjälplöshet, vilket bidrog till ångestkänslor (Andersson et al., 2014). Sjuksköterskor upplevde också att de saknade kompetens i att kunna bemöta närstående vid ett dödsfall. Det kunde leda till att de undvek patienten och närstående för att de kände en hjälplöshet i hur de skulle kunna ge psykologiskt och andligt stöd (Kongsuwan et al., 2016).
I en studie från en intensivvårdsavdelning framkom ett annat resultat. Där ansåg alla
deltagande sjuksköterskor att deras utbildning givit dem en grund för att hantera sina känslor när en patient avled (Yu & Chan, 2009).
Sjuksköterskor upplevde det första dödsfallet som en stor händelse och det påverkade hur kommande dödsfall hanterades. Ju fler dödsfall sjuksköterskor upplevde desto mer växte de in i yrkesrollen och det var något de upplevde positivt (Anderson et al., 2014; Gerow et al., 2010).
7. Resultatsammanfattning
Resultatet visade att grundinställningen sjuksköterskor hade som individ påverkade synen på döden. Det kunde vara när sjuksköterskor hade en religiös tro eller att de såg på döden som en naturlig del av livet. Åldern på den avlidne hade inverkan på känslorna som uppstod. Dessa var främst sorg, smärta och hjälplöshet. Beroende på vilken avdelning sjuksköterskor arbetade på så upplevdes olika grad av kontroll av situationen.På akutmottagningar kände
sjuksköterskor att det handlade om att rädda liv snarare än att lindra lidande. Sjuksköterskor på akutmottagningen kände sig otillräckliga på grund av den höga arbetsbelastningen. Då sjuksköterskors grundvärdering är att bevara liv så kunde ett dödsfall upplevas som ett misslyckande, och känslor som skuld och ånger kunde uppstå. Relationen hade betydelse och då sjuksköterskor hade haft en god kommunikation med patienten innan dödsfallet, så sörjde de patienten och den relationen som hade byggts upp. Många sjuksköterskor upplevde att de saknade utbildning som kunde vägleda dem att hantera sina känslor.
15
8. Diskussion
8.1 Metoddiskussion
Litteraturstudiens syfte är välformulerat och det bidrog till att sökningen gav relevanta artiklar att bygga resultatet på. Det gör resultatet pålitligt och ökar studiens tillförlitlighet. Använd analysmetod har varit relevant för denna typ av studie. Vid integrerad analys bearbetas allt material flera gånger för att finna resultat som svarar mot syftet samt att finna likheter och olikheter i studierna. Båda författarna har läst var och en för sig och tolkat studierna lika. Därefter kondenseras allt material till koder som sedan placerats i kategorier för att det skulle presenteras på ett tillfredsställande sätt i litteraturstudiens resultat. Eftersom många av de valda studierna integrerar med varandra, stärks litteraturstudiens trovärdighet (Kristensson, 2014).
Sökningen begränsades från 2007 – 2017 och de inkluderade artiklarna är publicerade mellan 2009–2016 varav fyra stycken är publicerade 2016. Det innebär att forskningen är relativt ny och stärker litteraturstudiens giltighet. För att försäkra hög kvalitet på inkluderade studier granskades studierna kritiskt efter en granskningsmallar (Kristensson, 2014) (se bilaga 2). På så sätt exkluderades en studie då det saknades ett etiskt godkännande, vilket är en grundpelare vid tillförlitlig forskning. Författarna har varit införstådda med sin förförståelse vilken bestod av tidigare arbetslivserfarenhet, personliga upplevelser av dödsfall, egna uppfattningar och förväntningar på resultatet.Resultatet har redovisats korrekt och utan förvrängningar för att inneha ett etiskt förhållningssätt gentemot forskarna bakom studierna samt för att hålla en hög verifierbarhet (Kristensson, 2014).
En intervjustudie kunde utförts för att bättre beskriva sjuksköterskors upplevelser. För att få en bredare inblick i kulturella skillnader valdes en litteraturstudie, där forskning inkluderats från olika delar av världen. Utifrån den givna tidsramen för uppsatsarbetet är en intervjustudie mer tidskrävande vid urvalsförfarandet då det krävs att deltagarna är rätt personer och som har något att förmedla (Kristensson, 2014). Vad gäller val av databaser så kunde även till exempel PsycINFO använts. Anledningen till att den valdes bort var att datamättnad ansågs ha
uppnåtts efter sökningar i Cinahl Plus with Full Text och MEDLINE och att PsycINFO är en databas som främst omfattar psykologi (https://www.oru.se/ub/sok/databaser/). Vid
ämnesordssökning på Experience föreslogs Life Change Events och Life Experience. vilket inte gav några träffar när de kombinerades med Nurses och Death. Se sökmatris (bilaga 1). Däremot gavs träffar vid föreslagna Death Attitude och Nurses Attitudes som sökord. Den
16 booleska sökoperatoren AND valdes för att kombinera sökorden och smalna av sökningarna. Det gav ett mer tillfredsställande antal träffar och träffarna blev mer relevanta. För att få alla böjelser på orden kunde en trunkering ha använts och för att bredda sökningarna kunde den booleska sökoperatoren OR med fördel använts för att öka sökningens sensibilitet
(Kristensson, 2014). Dock ansågs det efter sökningarna att det givits tillräckligt med studier att bygga resultatet på och då tidsspannet som var satt för att färdigställa litteraturstudien var begränsat så valdes det att inte göra ytterligare sökningar. Det kan ha påverkat resultatet eftersom relevanta studier kan ha blivit utelämnade.
Vid fritextsökningen söktes det specifikt på akutmottagning och intensivvårdsavdelning då författarna antog att många patienter avlider på dessa inrättningar och att sjuksköterskor som arbetar där därför har stor erfarenhet av dödsfall. I flera studier bekräftas att de flesta dödsfall sker inom sjukvården (Kjellström, 2017) och de flesta av dessa dödsfall sker inom akut-och intensivvård (Statistics Canada, 2015; Wong & Chan, 2007; Wunsch, Angus, Harrison, Linde-Zwirble & Rowan, 2011).
Då studiens syfte inte var att beskriva palliativ vård utan upplevelser av dödsfall så exkluderades studier som undersökt palliativ omvårdnad. Dock inkluderades studier som undersökt sjuksköterskors upplevelser av dödsfall från palliativa enheter. Två av de valda artiklarna var av kvantitativ ansats. Båda studierna var deskriptiva tvärsnittsstudier där deltagarna poängsatte vissa påståenden som ger en mer övergripande beskrivning (Kristensson, 2014). Samtliga delar i litteraturstudien har sammanställts gemensamt av författarna.
8.2 Resultatdiskussion
Enligt Travelbees omvårdnadsteori, uppnås en mellanmänsklig dimension när sjuksköterskan skapar en relation med patienten. Genom en relationsprocess får sjuksköterskan förståelse för patientens behov (Travelbee, 2005). I resultatet framkom att den relation som hade
uppkommit mellan sjuksköterskor och patienter hade betydelse för hur sjuksköterskor upplevde patienters dödsfall. Sjuksköterskor upplevde att de hade knutit ett starkare band till de patienter de hade haft en god kommunikation med. I en reflekterande diskussion mellan författarna antogs det att patienter vid livets slutskede ofta vill samtala med sjuksköterskor om existentiella frågor. Det bekräftas i en studie, som fann att sjuksköterskor i samtal med
patienter i livets slutskede samtalade om liv och död, lidande samt meningen med sjukdom. Sjuksköterskor kunde även fungera som förmedlare i brustna relationer (Strang, Henock, Danielson, Browal & Melin-Johansson, 2014). Den mellanmänskliga relationen syftar delvis
17 till att stötta patienten i sitt lidande genom vägledning i patientens tankegång (Lundmark, 2014). En reflektion var att det då läggs stor vikt på att sjuksköterskor förhåller sig professionellt med en neutral hållning i sådana samtal. Enligt Hjort (2014), vill många patienter i livets slutskede samtala om frågor med andligt inslag med vårdpersonal. Sådana samtal skapar en trygghet hos patienten och som sjuksköterska är det därför viktigt att vara förberedd på att andliga samtal kan förekomma.
Bakgrunden beskriver att upplevelsen vid dödsfall kan variera och är situationsbundet. Ofta beror det på om dödsfallet är väntat eller oväntat (Jacobsson et al., 2014). I resultatet framkom det att sjuksköterskor, som främst arbetar inom akutsjukvård, kände att situationen blev ohållbar på grund av den höga arbetsbelastningen. En annan studie från en onkologisk avdelning visade ett annat resultat. Där uttryckte sjuksköterskor att de vid patientens sista tid hade lagt stor vikt vid att ”bara finnas där”, ”inte överge patienten” och att ”fokusera på patienten” (Strang et al., 2014). Det kan relateras till resultatet där det framkommit att situationen upplevdes olika beroende på vilken avdelning sjuksköterskan arbetade på.
Resultatet visade att då döden står i konflikt med sjuksköterskans värdering om att bevara liv, kunde ett dödsfall upplevas som ett misslyckande i omvårdnaden. Känslor av skuld och ånger kunde då uppstå. Ett antagande är att för att minimera risken att som sjuksköterska uppleva ett misslyckande i omvårdnaden behövs kunskap och stöd i att hantera känslor vid dödsfall. Resultat från en tidigare studie visade att då sjuksköterskor gavs verktyg att hantera känslor förknippat till arbetet, förbättrades deras förmåga att identifiera tillvägagångssätt att hantera känslor (Fessick, 2007).
I bakgrunden framkom det att sjuksköterskor var individer med egna tankar och
föreställningar. Hur ett dödsfall upplevdes beror på den egna synen på döden. Det var vanligt att döden förknippades med rädsla (Lindqvist & Rasmussen, 2014). Enligt en annan studie kände nyutexaminerade sjuksköterskor att det var en utmaning att vårda en döende patient och att det kunde väcka ångestkänslor (Leighton & Dubas, 2009). Sjuksköterskor som kände rädsla inför döden kunde i vissa fall undvika döende patienter framkom det i resultatet och en reflektion är att en relevant utbildning möjligtvis skulle kunna leda till förändring. Resultatet visade att några sjuksköterskor kände sig oförberedda inför hanteringen av ett dödsfall medan andra sjuksköterskor ansåg att utbildningen för att hantera dödsfall var tillräcklig. Enligt Borsche (2007), ansåg sjuksköterskor som läst en tilläggsutbildning i förlust och
sorgehantering sig väl förberedda för att hantera dödsfall. En reflektion är att utbildning i att hantera dödsfall bör finnas i grundutbildningen och då i ett tidigt skede för att sedan ha nytta
18 av den i den verksamhetsförlagda utbildningen. Loftus (1998) och Mutto, Cantoni, Rabhansl & Villar (2012), menade att det var vanligt att blivande sjuksköterskestudenter kunde känna rädsla inför att möta döende patienter, vilket även argumenterar för utbildning i ett tidigt skede. På så sätt får sjuksköterskestudenter en möjlighet att växa in i sin kommande yrkesroll. Annan forskning visade att relevant utbildning ökade sjuksköterskors förmåga att hantera dödsfall. Denna utbildning ledde till ökad effektivitet, att sjuksköterskor trivdes på sitt arbete samt att risken minskade för stress och utbrändhet (Leighton & Dubas, 2009).
Resultatet baserades på internationella studier och belyste framförallt religiösa och demografiska skillnader. I materialet framkom att religiösa sjuksköterskor hade lättare att hantera dödsfall än de som inte hade någon särskild tro. Enligt Socialstyrelsen (2006) utvecklas Sverige hela tiden till att bli ett mer mångkulturellt land vilket ökar kravet på vården, framförallt för att omvårdnaden ska bli anpassad efter etniska önskemål. I resultatet framkom att sjuksköterskor som kände sig väl förberedda i att ge ett andligt stöd undvek den döende patienten i mindre utsträckning. Resultatet pekar på att sjuksköterskor behöver kunskap i religiösa och kulturella skillnader gällande dödshantering. De demografiska skillnader som påvisades i resultatet beskrev att grad av utbildning, vilken avdelning sjuksköterskor arbetade på och sjuksköterskor ålder inverkade på upplevelsen vid dödsfall.
Resultatet visade inte någon skillnad beroende på genus. Studiernas urval dominerades av kvinnor vilket motiveras av att sjuksköterskeprofessionen är ett kvinnodominerande yrke. Statistiska centralbyrån redovisar att det fanns ungefär 122 000 utbildade sjuksköterskor i Sverige år 2007 och av dem var nio av tio kvinnor (SCB, 2010). Vidare framkom att
sjuksköterskans profession är omvårdnad. Synen på vårdandet har en traditionsbunden grund i den kärleks- och omsorgsfulla relation som uppstår mellan mor och barn (Eriksson, 2010). Vårdandet av sjuka och äldre personer har i alla tider och i alla samhällen till störst del varit en kvinnosyssla (Zetterström & Lagervall, 1985). Vidare beskriver Eriksson (2010), att män som arbetar som sjuksköterskor oftare söker sig till vårdtekniska arbetsuppgifter än
omsorgsbaserade. Författarnas reflektion är att orsaken till det kan vara att kvinnor och män möjligtvis hanterar känslor olika. Det styrks delvis i en studie av Mayer, Caruso & Salovey (2000), som menar att kvinnor är bättre på att hantera yrkesrelaterad, känslomässig stress. Ett antagande av författarna är att förändringen i samhällets områden som rör genus går långsamt fram vilket kan vara bidragande till att det fortfarande är fler kvinnor än män arbetar som sjuksköterskor.
19
9. Slutsats
Resultatet visade att patienters dödsfall kan väcka starka känslor hos sjuksköterskor samt att sjuksköterskor ofta känner sig oförberedda på dessa känslomässiga reaktioner. Sjuksköterskor behöver djupare kunskap för att öka förmågan att vårda döende patienter, hantera patienters dödsfall samt vara förberedda på vanligt förekommande känslomässiga reaktioner.
Sjuksköterskor som under sin utbildning förberetts väl, kommer vara mer självsäkra i sin yrkesroll. Det leder till att sjuksköterskors kompetens ökar i vårdandet av patienter vid livets slutskede. En sjuksköterska som är säker i sin yrkesroll skapar trygghet för patienter och trygghet i arbetsmiljön.
I en arbetsgrupp där kollegor stöttar varandra minskar risken för stress och utbrändhet vilket är positivt för hälso- och sjukvården ur ett kostnadsperspektiv.
Förslag till fortsatt forskning är att ta reda på vilka de specifika kunskapsbehoven är och utifrån det utforma en relevant utbildning i dödshantering, som förbereder sjuksköterskan i sin framtida yrkesroll. Ett annat förslag är att utforska om det finns några skillnader i hur dödsfall upplevs beroende på kultur samt att undersöka om det finns några skillnader beroende på genus.
20
Referenslista
* -de vetenskapliga artiklar som presenterats i resultatet.
*Anderson, N E., Kent, b., & Owens, R. G. (2015). Experiencing patient death in clinical practice: Nurses’ recollections of their earliest memorable patient death. International Journal of Nursing Studies, 52(2015), 695-704.
doi:10.1016/j.ijnursustu.2014.12.0050020-7489
Ariés, P. (1976). Western Attitudes Toward Death. From the Middle Ages to
the Present. London: Marion Boyars.
Benzein, E., Hagberg, M., & Saveman, B-I. (2014). Familj och sociala
relationer. I F. Friberg & J. Öhlén (Red.). Omvårdnadens grunder: Perspektiv
och förhållningssätt. (s. 69-85). Lund: Studentlitteratur.
Borsche, TN. (2007). A grief team within the healthcare system. Dimensions of
Critical Care Nursing, 26, 21-28.
Cavaye, J., & H.Watts, J. (2014). Student Nurses Learning About Death, Dying, And Loss: Too Little, Too Late?. Illness, crisis & loss, 22(4), 293-310. doi:http://dx.doi.org/10.2190/IL.22.4.c
*Cevik, B., & Kav, S. (2013). Attitudes and Experiences of Nurses Toward Death and Caring for Dying Patients in Turkey. Cancer nursing, 36(6), 58-65. doi: 10.1097/NCC.0b013e318276924c
Doka, K. J. (Ed.). (2002). Disenfranchised Grief: new directions, challenges
and strategies for practice. Champaign Ill: Research Press
*Endacott, R., Boyer, C., Benbenishty, J., Ben Nunn, M., Ryan, H., Chamberlain, W., … Ganz, F.D. (2016). Perceptions of a good death: a qualtitative study in intensive care units in England and Israel. Intensive and
Critical Care Nursing, 2016(36), 8-16. doi: 10.1016/j.iccn.2016.04.004
Eriksson, H. (2010). Identitet, genus och föreställningar i vården: Intimitetens villkor i vårdandet. I Strömberg, H., & Eriksson, H. (red.) Genusperspektiv på
21 Fessick, S. (2007). The use of a Staff Retreat with a Grief Counsellor for Inpatient Medical Oncology Nurses to assist with Bereavement and Coping.
Oncology Nursing Forum, 34(2), 529
*Gama, G., Barbosa, F. & Vieira, M. (2012). Factors influencing nurses´ attitudes toward death. International Journal of Palliative Nursing, 2012, (18)6 267-273
*Gerow, L., Conejo, P., Alonzo, A., Davis, N., Rodgers, S., & Domian, E. (2010). Creating a Curtain of Protection: Nurses’ Experiences of Grief Following Patient Death. Journal of Nursing Scholarship, 42(2), 122-129. doi:10.1111/j.1547-5069.2010.01343.x
Hjort, Peter. (2014). Omvårdnad och omsorg vid livets slutskede. I M. Kirkevold, K. Brodtkorb & A. Hylen Ranhoff (Red.). Geriatrisk omvårdnad:
God omsorg till den äldre patienten (s. 444-460). Stockholm: Liber.
*Hogan, K-A., Fothergill-Bourbonnais, F., Brajtman, S., Philips, S. & Wilson, K G., (2016). When someone dies in the emergency department: Perspectives of emergency nurses. Emergency Nurses Association 42(2), 17-22.
doi:10.1016/j.jen.2015.09.003
Jakobsson, E., Andersson, M. & Öhlén, J. (2014). Livets slutskede. I F. Friberg & J. Öhlén (Red.). Omvårdnadens grunder: Perspektiv och förhållningssätt (s. 179-203). Lund: Studentlitteratur.
Karolinska institutet (u.å). Swedish Mesh: MeSH Tree Locations for
Adolescent. Hämtad 14 november, 2017, från Karolinska institutet University Library, https://mesh.kib.ki.se/
Kirkevold, M. (2009). Omvårdnadsteorier: analys och utvärdering. Lund: Studentlitteratur
Kjellström, A. (2017). Dödsfall. Hämtad 5 December, 2017, från Vårdguiden, https://www.1177.se/Orebrolan/Regler-och-rattigheter/Dodsfall/
*Kongsuwan, W., Matchim, Y., Nilmanat, K., Locsin, R C., Tanioka, T., & Yasuhara, Y. (2016). Lived experience of caring for dying patients in emergency room. International Nursing Review, (63), 132-138.
22 Kristensson, J. (2014). Handbok i uppsatsskrivande och forskningsmetodik för
studenter inom hälso- och vårdvetenskap. Stockholm: Natur & Kultur.
Kübler-Ross, E. (Ed.). (1973). On Death and Dying. London: Routledge
Leighton, K., & Dubas, J. (2009). Simulated death: An innovative approach to teaching end-of life care. Clinical Simulation in Nursing, 5(6), 223-230.
Lindqvist, O. & Rasmussen, B H. (2014). Omvårdnad vid livets slutskede. I A-K. Edberg & H. Wijk (Red.). Omvårdnadens grunder: Hälsa och ohälsa (s. 757-791). Lund: Studentlitteratur.
Lopera, M.A. (2015). Nursing care of patients during the dying process: a painful professional and human function. Invest Educ Enferm, 33(2), 297-304.
Loftus, L. (1998). Student nurse´s lived experiences of the sudden death of their patient. Journal of Advanced Nursing, 27(3), 641-648.
Lundmark, M. (2014). Religiös och icke-religiös andlighet. I F. Friberg & J. Öhlén (Red.). Omvårdnadens grunder: Perspektiv och förhållningssätt (s. 237-263). Lund: Studentlitteratur.
Mayer. D, J., Caruo , D., & Salovey, P. (2000). Emotional Intelligence Meets Traditional Standards for an Intelligence. Intelligence, 27(4), 267-298. Från
https://ac-els-cdn-com.db.ub.oru.se/S0160289699000161/1-s2.0-
S0160289699000161-main.pdf?_tid=bb774ae4-f6f4-11e7-a623-00000aab0f26&acdnat=1515691852_15e239673bab6fa18c3bdd2f0845e212
Mutto, E., Cantoni, M., Rabhansl, M., & Villar, M. (2012). A perspective of end-of-life care education in undergraduate medical and nursing student in Buenos Aires, Argentina. Journal of Palliative Medicine, 15(1), 93-98. doi:10.1089/jpm.2011.0238
Peterson, J L., Johnson, M A., Scherr, C., & Halvorsen, B. (2013). Is the classroom experience enough? Nurses´ feelings about their death and dying education. Journal of Communication in Healthcare, 6(2).
doi:10.1179/1752807612Y.0000000024
Rickerson, EM., Somers, C., Allen, CM., Lewis, B., Strumpf, N., & Casarett, DJ. (2005). How well are we caring for caregivers? Prevalence of grief-related
23 symptoms and need for bereavement support among long-term care staff.
Journal of pain and symptom management, 30(3), 227-233. doi:10.1016/j.jpainsymman.2005.04.005
Rosén, M. (2014). Systematisk litteraturöversikt. I E. Henricson, M (red.)
Vetenskaplig teori och metod (s. 430-444). Lund: Studentlitteratur.
Sandman, L. & Kjellström, S. (2014). Forskningsetik. I Etikboken- etik för
vårdande yrken (s. 311-335). Lund: Studentlitteratur
SFS 1987:269. Hälso- och sjukvårdslag. Stockholm: Socialdepartementet.
Socialstyrelsen. (2006). Vård vid livets slutskede [Broschyr]. Stockholm: Socialstyrelsen. Från
http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/9430/2006-103-8_20061038.pdf
Strang, S., Henoch, I., Danielson, E., Browall, M., & Melin-Johansson, C. (2014). Communication about existential issues with patients close to death-nurses´ reflection on content, process and meaning. Physco-Oncology, 23. doi:10.1002/pon.3456
Statistics Canada. (2013) Deaths in hospital and elsewhere, Canada, provinces
and territoried. Hämtad 5 December, 2017, från Statistics Canada,
http://www5.statcan.gc.ca/cansim/a26?lang=eng&id=1020509
Statistiska centralbyrån. (2010). Tema: Utbildning – Könsstruktur per
utbildning och yrke 1990-2030 [Broschyr]. Stockholm: Utbildning och
forskning. Från
https://www.scb.se/statistik/_publikationer/uf0521_1990i30_br_a40br1001.pdf
Svensk sjuksköterskeförening. (2017) Kompetensbeskrivning för legitimerad
sjuksköterska [Broschyr]. Stockholm: Svensk sjuksköterskeförening. Från
https://www.swenurse.se/globalassets/01-svensk- sjukskoterskeforening/publikationer-svensk-
sjukskoterskeforening/kompetensbeskrivningar- publikationer/kompetensbeskrivning-legitimerad-sjukskoterska-2017-for-webb.pdf
24 Travelbee, J. (2005). Mellommenneskelige forhold (K. Thorbjørn, övers.). Oslo: Gyldendal Norsk Forlag AS. (Originalarbete publicerat 1966)
Vachon, M., Fillion, L., & Achille, M. (2012). Death Confrontation, Spiritual-Existential Experience and Caring Attitudes in Palliative Care Nurses: An Interpretative Phenomenological Analysis. Qualitative Research in
Psychology, (9), 151-172. doi:10.1080/14780881003663424
*Velarde-García, JF., Luengo-González, R., González-Hervias, R., Cardenete-Reyes, C., Alvarado-Zambrano, G. & Palacios-Ceña, D. (2016). Facing death in the intensive care unit. A phenomenological study of nurses´ experiences.
Contemporary Nurse 52(1), 1-12. doi:10.1080/10376178.2016.1194725
Wiklund-Gustin, L. (2014). Lidande- en del av människans liv. I Friberg, F. & Öhlén, J. (red.) Omvårdnadens grunder. Perspektiv och förhållningssätt. (s. 269-292). Lund: Studentlitteratur.
Wilson, J., & Kirshbaum, M. (2011). Effects of patient death on nursing staff: a literature review. British journal of nursing, 20(9), 1-18.
WMA - The World Medical Association (2017) WMA Declaration of Helsinki
– Ethical Principles for Medical Research Involving Human Subjects. Hämtad
20 november, 2017, från WMA- The World Medical Association, https://www.wma.net/policies-post/wma-declaration-of-helsinki-ethical-principles-for-medical-research-involving-human-subjects/
Wong, B., & Chan, S. (2007). The experiences of Chinese family members of terminally ill patients – a qualitative study. Journal of Clinical Nursing, (16), 2357-2364. doi:10.1111/j.1365-2702.2007.01943.x
Wunsch, H., Angus, C., Harrison, A., Linde-Zwirble, W., & Rowan, M.
(2011). Comparison of medical admissions to intensive care units in the United States and United Kingdom. American Journal of Respiratory and Critical
Care Medicine, 183(12), 1666-1673. doi:10.1164/rccm.201012-1961OC
Zetterström, B., & Lagervall, G. (1985). Systerskap I förändring. Stockholm: Svensk sjuksköterskeförening.
25 Zheng, R., Lee, S F., & Bloomer, M J. (2015). How new graduate nurses experience patient death: A systematic review and qualitative meta-synthesis.
International Journal of Nursing Studies, 53(2016), 320-330.
doi:10.1016/j.ijnurstu.2015.09.013
*Yu Un, H. & Chan, S. (2009). Nurses´ response to death and dying in an intensive care unit-a qualitative study. Journal of Clinical Nursing, (19), 1167-1169. doi:10.1111/j.1365-2702.2009.03121.
Bilaga 1. Sökmatris
Databas Sökord Resultat antal träffar Urval 1 Lästa titlar Urval 2 Lästa abstract Urval 3 Lästa hela artiklar Urval 4 Utvalda artiklar efter granskning Cinahl Plus with Fulltext 2017-11-16 Kl. 10:00 Begränsningar: Peer review, english language, published date: 2007-2017 S1 (MH ”Attitude to Death”) 3,061 S2 (MH “Nurse Attitudes”) 10,354 S3 (MH “Death”) 5,701 S4 (MH "Nurses") 52,2730 S3 AND S4 59 59 7 S2 AND S3 77 77 4 3 2 S4 AND S1 44 44 3 S5 (MH ”Life Experiences”) 16 665 S4 AND S3 AND S5 0
Databas Sökord Resultat antal träffar Urval 1 Lästa titlar Urval 2 Lästa abstract Urval 3 Lästa hela artiklar Urval 4 Utvalda artiklar efter granskning MEDLINE 2017-11-17 Kl. 08:30 Begränsningar: english language, published date: 2007-2017 S1 (MH ”Attitude to Death”) 4,457 S2 (MH “Nurse attitudes”) 4,289 S3 (MH "Death") 3216 S4 (MH "Nurses") 10,877 S1 AND S2 2 2 S3 AND S4 29 29 5 S4 AND S1 96 96 7 3 3 S5 (MH ”Life Change Events”) 21 226 S4 AND S3 AND S5 0
Fritextsökning
Databas Sökord Resultat antal träffar Urval 1 Lästa titlar Urval 2 Lästa abstract Urval 3 Lästa hela artiklar Urval 4 Utvalda artiklar efter granskning MEDLINE 2017-11-19 Kl. 11:30 Begränsningar: english language, published date: 2007-2017 S1 “Nurses” 10.877 S2 “Death” 3216 S3 ”Experience” 266,025 S1 AND S2 AND S3 468 S4 ”Emergency Department” 120,797 S5 ”Intensive Care Units” 62,615 S1 AND S2 AND S3 AND S4 19 19 11 5 2 S1 AND S2 AND S3 AND S5 47 47 13 7 2
Bilaga 2. Artikelmatris
Artikel 1. Syfte Design och metod Värdering Resultat
Anderson, E., Kent, B., & Owens, G. (2014) Experience-ing patient death in clinical practice: Nurses’ recollections of their earliest memorable patient death International Journal of Nursing Studies, 2016(52), 695-704. Nya Zeeland. Studien fokuserar på en aspekt av förberedelse och stöd i omvårdnad; Sjuksköterskor tidiga erfarenhet av patientdödsfall. Design: Kvalitativ tolkande fenomenologisk studiedesign. Urval Strategiskt urval från en större studie av Nya Zeelands registrerade sjuksköterskor. Slutlig studiegrupp 20 sjuksköterskor i åldern 21–50 år. Deltagarna arbetade i en storstadsregion i Nya Zeeland och hade studerat vid Auckland universitet. Några deltagare var nyutexaminerade och några hade arbetat länge. 17 kvinnor och 3 män. Datainsamlings-metod Semistrukturerade intervjuer. Analysmetod: Tolkningsfenomenologisk analys. Inklusionskriterier Sjuksköterskorna hade deltagit i en tidigare onlineundersökning. Styrkor:
-Syftet ger en klar beskrivning av vad som undersöktes
-Metoden var tydlig och transparent.
-Tolkande fenomenologisk analys vilket är att föredra vid denna typ av studie.
-Resultatet var lätt att följa. Logiskt beskrivet.
-Hög trovärdighet, pålitlighet och överförbarhet.
Svagheter:
-Intervjuaren var en erfaren sjuksköterska som hela tiden hade i åtanke att inte blanda in sina egna åsikter och erfarenheter.
Påverkan på både det personliga och professionella planet. Många tänkte på vad de kunde gjort annorlunda och de flesta beskrev det som positivt medan andra kände skuld och ånger relaterat till händelsen.
Det var stora skillnader hos de som hade ett stöd, känt sig delaktiga i ett team mot de som inte hade det. Viktigt med andras bekräftelse på sina känslor.
Frustration över att de inte varit tillräckligt förberedda. Kände sig hjälplösa och fick ångest.
Många av deltagarna började uppmärksamma sin egen eller sina näras dödlighet efter händelsen.
Artikel 2. Syfte Design och metod Värdering Resultat Cevik, B., & Kav, S. (2013). Attitudes and Experiences of Nurses Toward Death and Caring for Dying Patients in Turkey. Cancer Nursing, 36(6), 58-65. Turkiet.
Studiens syfte var att undersöka turkiska sjuksköterskors attityd till och erfarenheter av död och vårdande av döende patienter.
Design:
Deskriptiv tvärsnittsstudie.
Population
Sjuksköterskor som arbetade på slutna kliniker för vuxna på två universitetssjukhus och ett statligt sjukhus i Ankara, Turkiet.
Urvalsförfarande:
Alla sjuksköterskor som arbetade bjöds in till att delta och 300 av 370
sjuksköterskor anmälde sig.
Slutlig studiegrupp:
263 var kvinnor och 37 män i åldern 18–48 år.
Datainsamlings-metod:
Frågeformulär med 35 frågor som var baserade på litteratur.
Analysmetod:
Oberoende t-test, korrelation och stegvisa logistiska regressionstester. Deskriptiv statistik, medel-och SD för att specificera och Pearsons korrelation användes för att jämföra relationen mellan DAP-R och FATCOD.
Styrkor
-Översättning till engelska har gjorts av 3 experter fram och tillbaka.
-Tolv experter blev tillfrågade att betygsätta varje del i den turkiska versionen av FATCOD och DAP-R i form av: relevans, klarhet och enkelhet, sedan gjordes förändringar utifrån detta och ett pilot test på 100 sjuksköterskor. - Inga bortfall.
-Tydlig och transparent metod. -Resultatet redovisades på ett lämpligt sätt i förhållande till studiens design.
Svagheter:
-Ej generaliserbar på grund av att det var flest kvinnor samt att alla arbetade på kliniker med vuxna patienter.
Känslomässig respons från sjuksköterskorna som vårdade döende patienter: känslor av sorg, hjälplöshet, ångest och rädsla. De som hade stark religiös tro kände mindre rädsla.
Artikel 3. Syfte Design och metod Värdering Resultat Endacott, R., Boyer, C., Benbenishty, J., Nunn, MB., Ryan, H., Chamberlain, W., Boulanger, C., & Ganz, F.D. (2016). Perceptions of a good death: A qualitative study in intensive care units in England and Israel. Intensive and Critical Care Nursing, 2016(36), 8-16. Storbritannien & Israel
Studiens syfte var att: 1.Identifiera faktorer som sjuksköterskor uppfattar bidragande till en god död och kvalitet av vård vid livets slutskede på intensivvården i England och Israel.
2.Undersöka om
erfarenheterna skiljer sig på grund av intensivvården eller på grund av länderna. 3.Utforska känslomässigt innehåll av patienthistorier som återberättats av sjuksköterskor. Design: Kvalitativ design. Urval: Strategiskt urval Slutlig studiegrupp: 55 deltagare, 45 i fokusgruppen och 10 individuella intervjuer. Åldern var 23–54 år med 6 månader – 12 års erfarenhet. Både sjuksköterskor och intensivvårds-sjuksköterskor deltog i studien.
Datainsamlingsmetod:
Semistrukturerade
individuella intervjuer samt fokusgrupps intervjuer. Inklusion/ Exklusionskriter: Framgår ej. Analysmetod: Innehållsanalys.
Transkribering och kodning av intervjuerna.
Styrkor:
-Datainsamlingen sträckte sig över en längre tid (2011–2013).
-Delat ansvar mellan forskarna. -Användning av patienthistorier som komplement att se från en annans grupp syn indikerar konsensus.
-I diskussionen redogör forskarna för att deras resultat stämmer överens med tidigare studier.
Svagheter:
-Resultatet var inte så lätt att följa, men det finns en förståelse för att resultatet inte kunde ha redovisats på annat sätt. -Tolk var närvarande i Israel för att översätta om deltagaren inte förstod, vilket kan påverka resultatet. -Tredelat syfte.
Relationens betydelse vid dödsfallet, att med hjälp av relationen kunna göra ett fint avslut.
Artikel 4. Syfte Design och metod Värdering Resultat Gama, G., Barbosa, F. & Vieira, M. (2012). Factors influencing nurses´ attitudes toward death. International Journal of Palliative Nursing, 2012, (18)6 267-273 Portugal.
Syftet var att identifiera sjuksköterskors mest förekommande tankar om döden utifrån
sociodemografiska-, professionella- och
utbildningsnivå faktorer som signifikant kan påverka dessa.
Design:
Kvantitativ deskriptiv tvärsnittsstudie som visar samband.
Population:
Alla 510 sjuksköterskor som arbetade på medicin-, onkologi-, hematologi- eller palliativ vårdavdelning, på någon av tre sjukhus eller två palliativa enheter i Lissabon, vilka var avsiktligt utvalda. Inklusion: Framgår ej. Exklusion: Framgår ej. Urval: 360 sjuksköterskor medgav sitt deltagande. Medelåldern var 30.5 år och hade arbetat som sjuksköterskor i snitt 7.87 år.
Datainsamling:
Deltagarna fyllde i en enkät.
Analys:
Kolomogorof-Smirnov test, chi-test och Pearsons korrelationsanalys.
Styrkor:
-70.3 procent deltagande. -Tydlig beskriven metod. -Transparent analys.
-Relevanta statistiska instrument användes vid analysen.
Svagheter:
-Ej generaliserbar till populationen då inte alla tillfrågade deltog.
-Frågorna var utformade så att deltagarnas egna reflektioner inte fick utrymme.
Behov av att känna samhörighet, känna sig delaktig i ett team för att hantera dödsfallet. Studien beskriver olika faktorer som påverkar hur dödsfallet upplevs.
Artikel 5. Syfte Design och metod Värdering Resultat Gerrow, L., Conejo, P., Alonzo, A., Davis, N., Rodgers, S., & Domian, E. (2009). Creating a Curtain of Protection: Nurses’ Experiences of Grief Following Patient Death. Journal of Nursing Scholarship, 42 (2), 122-129. Kansas, USA.
Att beskriva sjuksköterskors upplevelse som omges av dödsfall av sina patienter.
Design: Kvalitativ fenomenologisk design. Urval Stickprovsurval. Inga bortfall. Inklusionskriterier:
Sjuksköterskor som hade erfarenhet av dödsfall av patient. Inga exlusionskriterier framgår. Slutlig studiegrupp 11 kvinnor i åldern 29-61 år. Datainsamlingsmetod semistrukturerade intervjuer Analysmetod
Van Manen’s. Hermeneutisk tolkningsmetod
Styrkor:
-Intervjuerna hölls på platser där deltagarna kände sig bekväma. -Forskarna analyserade data oberoende av varandra.
-Tydligt syfte.
-Transparent metod och väl beskrivet. -Flera citat.
-Resultatet är lätt att följa.
Svagheter:
-Många av deltagarna tog upp minnen som hänt för många år sedan, vilket kan påverka resultatet.
-Data samlades in av fem forskare men var bara analyserat av två.
Åldern på patienten, vilken betydelse det hade på upplevelsen av dödsfallet. Vikten av att känna sig delaktig i ett team av kollegor.
Det första dödsfallet hade betydelse och ju fler dödsfall sjuksköterskor upplevde, desto bättre blev de på att hantera det.
Artikel 6. Syfte Design och metod Värdering Resultat Hogan, K-A., Fothergill-Bourbonnais, F., Brajtman, S., Philips, S. & Wilson, K G., (2016). When someone dies in the emergency department: Perspectives of emergency nurses. Emergency Nurses Association 42(2), 17-22 Kanada.
Syftet var att beskriva upplevelser hos akutvårds-sjuksköterskor, som vårdade vuxna patienter som dog på akutmottagningen, för att få en bättre förståelse för faktorer som främjade vården eller utmanade sjuksköterskor när de vårdade dessa patienter och deras sörjande familjer.
Kvalitativ studie.
Design:
-Tolkande -Deskriptiv
Population:
Ett tillfredställande antal sjuksköterskor som arbetar på någon av akut-mottagningarna på två universitetssjukhus i Ottawa, Canada. Inklusion/exklusion: Framgår ej. Urval:
Sex kvinnliga och fem manliga sjuksköterskor som frivilligt deltog i studien.
Datainsamling:
-Semistrukturerade intervjuer.
-Forskarna förde även en reflekterande journal.
Analys:
Innehållsanalys.
Styrkor:
-Fördjupad kunskap om vald metod inhämtades av forskarna för att öka studiens trovärdighet.
-En reflekterande journal fördes för att säkra en objektiv analys.
-Metoden är väl beskriven och optimal att använda vid denna typ av
undersökning. -Flera citat.
Svagheter:
-Syftet är tydligt, men fyrdelat.
Arbetet innebar att rädda liv, reflektioner över vad som kunde gjorts annorlunda när en patient avlidit.
Artikel 7. Syfte Design och metod Värdering Resultat Kongsuwan, W., Matchim, Y., Nilmanat, K., Locsin, RC., Tanioka, T., & Yasuhara, Y. (2016). Lived experience of caring for dying patients in emergency room. International Nursing Review, 2016(63), 132-138. Thailand.
Studiens syfte vara att beskriva betydelsen av sjuksköterskors upplevelse av att vårda patienter som är i kritiska tillstånd och döende på akut-mottagningen. Design: Kvalitativ design. Urvalsförfarande: Snöbollsurval och målmedvetet val. Slutlig studiegrupp: 12 sjuksköterskor, 11 Buddister och 1 muslim. Åldern var mellan 25–50. 9 kvinnor och 3 män.
Datainsamlingsmetod:
Forskarna kontaktade blivande deltagare genom stickprov och hade satt upp flyers på 3 AKM. Individuella intervjuer hölls tills datamättnad. Analysmetod: Hermeneutisk fenomenologisk analysmetod. Inklusionskriterier:
Sjuksköterskor som arbetade på akutmottagning (AKM) minst 2 år, hade erfarenhet av att vårda kritiska tillstånd och döende patienter på AKM, kan beskriva sin upplevelse, vill delta.
Styrkor:
-Syftet är välformulerat. Trots att det inte svarar direkt till litteratur-studiens syfte så är studiens resultat användbart. -Metoden var transparent.
-Intervjuer utfördes tills datamättnad uppstod.
-Reflektion över trovärdigheten enligt Lincoln & Guba.
-Intervjuerna var utformade så deltagarna fick beskriva sina egna erfarenheter.
-Upplevelserna var djupgående, flera citat redovisades.
- Flera forskare recenserade intervjuerna på egen hand.
Svagheter:
-Några deltagare hade tagit en kort utbildning, som kan påverka resultatet. -Resultatet beskrivs utan tabeller.
Känslan av att det kunde ha gjorts annorlunda, när livet inte gick att rädda och en patient avlidit.
Arbetet handlade om att rädda liv snarare än att lindra lidande.
Känslor av att inte känna sig förberedd i dödshantering.
Artikel 8. Syfte Design och metod Värdering Resultat Velarde-García, JF., Luengo-González, R., González-Hervias, R., Cardenete-Reyes, C., Alvarado-Zambrano, G. & Palacios-Ceña, D. (2016). Facing death in the intensive care unit. A phenomenological study of nurses´ experiences. Contemporary Nurse 52(1), 1-12. Spanien.
Studiens syfte var att undersöka vilka upplevelser spanska sjuksköterskor hade, som arbetar på intensivvårds-avdelningar och som har varit med om att patienter de vårdat har dött.
Design:
Kvalitativ fenomenologisk studie.
Urvalsförfarande:
Strategiskt urval i första fasen, andra fasen snöbollsurval. Slutlig studiegrupp: 22 sjuksköterskor på intensivvårds-avdelning. 15 kvinnor, 7 män. Datainsamling: -Enskilda, ostrukturerade intervjuer. -Semistrukturerade intervjuer. Analys:
Efter Amadeo Giorgio-modellen.
Inklusionskriterier:
Sjuksköterskor som hade arbetat med patienter i kritiska tillstånd under ett år eller längre.
Exklusionskriterier:
-Sjuksköterskor som hade arbetat mindre än ett år på intensivvårdsavdelning. -Sjuksköterskor som själva hade förlorat en närstående inom de sex senaste månaderna.
-De som ej ville delta i studien.
Styrkor:
-Godkänd av etiska nämder vid Gregorio Marañón universitetet och Rey Juan Carlos universitetet. -Följer rekommendationer för kvalitativa studiers utförande.
-Det finns fler citat som styrker texten. -Följer kriterier för att garantera studiens trovärdighet.
Svagheter:
-Relation mellan forskare-urval framgår ej.
-Studien är utförd på spanska men skriven på engelska.
Att acceptera patientens ålder vid dödsfallet och att bli känslomässigt berörd.
Artikel 9. Syfte Design och metod Värdering Resultat
Yu Un, H. & Chan, S. (2009). Nurses´
response to death and dying in an intensive care unit-a qualitative study. Journal of Clinical Nursing, (19), 1167-1169. Kina.
Studiens syfte var att beskriva
intensivvårdssjuksköterskors upplevelse av patienters dödsfall, samt hur dessa upplevelser kan påverka vården som erbjuds till döende patienter.
Design:
Kvalitativ design, induktiv.
Urval:
Strategiskt urval.
Slutlig studiegrupp:
12 sjuksköterskor, 10 kvinnor och 2 män, som arbetade på intesivvårds-avdelningen (IVA), på ett regionsjukhus i Hong Kong. Deltagarna var mellan 28–42 år och hade arbetat på IVA mellan 3– 14 år.
Datainsamlingsmetod:
Datainsamling och analys utfördes samtidigt, till datamättnad uppnåtts. Intervjuer. Grundad teori.
Analysmetod:
Konstant jämförande metod.
Inklusionskriterier:
Kinesiska, Legitimerade sjuksköterskor som kunde tala kinesiska, kunde läsa kinesiska och arbetade heltid på IVA.
Exklusionskriterier:
Avdelningschefer exkluderades eftersom de sällan interagerar med patienter.
Styrkor:
-Intervjuer utfördes tills datamättnad uppstod.
-Intervjutexterna genomgicks upprepade gånger.
-Tydligt beskrivet syfte -Tydlig och transparant metod -Resultatet lätt att följa samt svarar till studiens syfte.
-Hög trovärdighet på grund av återkommande resultat som synts i annan forskning samt att citat användes.
Svagheter: -Tvådelat syfte
-Fem av deltagarna hade genomgått träning i sorg- och förlust-hantering, vilket kan påverka resultatet.
-Urvalet är lite litet för överförbarhet.
-Saknas reflektion över forskarnas förförståelse.
Relationens betydelse vid dödsfallet.
Dödsfall kunde betraktas som ett misslyckande och ge känslomässiga reaktioner. Utbildningen hade varit adekvat för att hantera känslor vid dödsfallet.
