Omvårdnadsåtgärder vid måltid för ökat näringsintag
hos personer med demenssjukdom
-En litteraturstudie
Nursing interventions during mealtime to increase
nutritional intake for people with dementia
-A literature study
Författare: Marion Nilsson
HT 2018 Examensarbete: Kandidat, 15 hp Huvudområde: Sjuksköterskeprogrammet, Omvårdnadsvetenskap
Institutionen för hälsovetenskaper, Örebro universitet. Handledare: Sigrid Odencrants, Universitetslektor, Örebro Universitet
Sammanfattning
Bakgrund: Demenssjukdom är ett samlingsnamn på neurodegenerativa sjukdomar där svikten påverkar personens kognitiva förmågor och funktionsnivå. Som följd av en
demenssjukdom kan undernäring uppstå, vilket är ett tillstånd där en persons intag av mat och dryck inte varit optimal under en längre tid. Det bidrar till förlust av muskelfunktion och ökar samtidigt risk för komplikationer som nedsatt kroppsfunktion och svårläkta sår. För att undvika undernäring behövs implementering av personcentrerade omvårdnadsåtgärder för att underlätta för personen med demenssjukdom att få i sig mat och dryck trots en nedsatt
kognitiv funktion.
Syfte: Syftet var att beskriva omvårdnadsåtgärder vid måltid för att förebygga undernäring hos personer med demenssjukdom.
Metod: Metoden som användes var en litteraturstudie med systematiska sökningar på databaserna PubMed och Cinahl. En deskriptiv design har använts. En litteraturöversikt har gjorts och sammanställt resultat av 10 stycken vetenskapliga studier.
Resultat: Resultatet gav tre stycken kategorier gällande omvårdnadsåtgärder vid måltid för ökat näringsintagintag. Anpassningar av miljön vid måltider samt kosten men även den sociala samvaron är åtgärder som förslagsvis kan påverka personers lust och intresse av att äta.
Slutsats: Litteraturöversikten ger förslag på åtgärder att på ett personcentrerat sätt implementera i samband med måltider för att optimera ett näringsintag för personer med demenssjukdom. Åtgärderna är förslagsvis att spela musik under måltiden, att personer får hjälpmedel för att äta självständigt eller att få maten serverad på färgat porslin.
Innehållsförteckning
1. Bakgrund ... 5
1.1. Undernäring ... 5
1.2 Undernäring i det biologiska och fysiologiska åldrandet ... 5
1.3 Underlag för att påvisa undernäring och risk för nedsatt oral hälsa ... 5
1.4 Klassificering av undernäring ... 6
1.5 Måltiden... 6
1.6 Demenssjukdom ... 6
1.7 Diagnostisering av demenssjukdom ... 6
1.8 Generella komplikationer av en demenssjukdom ... 7
1.9 Problem vid näringsintag hos personer med demenssjukdom ... 7
1.10 Virginia Hendersons behovsteori ... 8
1.11 Personcentrerad omvårdnad ... 8 1.12 Sjuksköterskans ansvarsområde ... 8 1.13 Problemformulering ... 9 2. Syfte ... 9 3. Metod ... 9 3.1 Design ... 9 3.2 Sökning ... 9 3.3 Urval ... 9
3.4 Granskning av studiernas tillförlitlighet ... 10
3.5 Dataanalys... 10
3.6 Forskningsetiska överväganden ... 10
4. Resultat ... 11
4.1 Miljöanpassning vid måltider ... 11
4.2 Kostanpassning och komplement vid måltider ... 12
4.3 Den sociala samvaron vid måltider ... 12
4.4 Resultatsammanfattning ... 13
5. Diskussion ... 13
5.1 Metoddiskussion ... 13
6. Slutsats ... 16
7. Klinisk nytta ... 17
8. Förslag för framtida forskning... 17
Referenser ... 18
Bilaga 1: Sökmatris ... 23
1. Bakgrund
1.1. Undernäring
Undernäring beskrivs som det tillstånd som inträffar när intaget av protein, energi och näringsämnen inte tillgodosetts till kroppen genom mat och dryck under en längre tid. Det tillståndet kan påverka sammansättningen och funktioner i kroppen som bidrar till minskad ork, svårare att läka infektioner och sår, minskad muskelmassa och styrka (WHO, 2017; Socialstyrelsen, 2017). Tillståndet kan också öka risken för fall med komplikationer som fallskador och funktionsnedsättning. Vidare kan psykisk ohälsa i form av depression och ångest tillkomma som komplikation av undernäring (McGinley, 2016; Nieuwenhuizen, Weenen, Rigby & Hetherington, 2010).
En undernäring kan kartläggas genom det dagliga intaget av kilokalorier, men även till fördelningen av intaget av protein, kolhydrater, fett, salt och vätska då de olika byggstenarna behövs för olika delar av kroppen. Muskulaturen behöver energi och protein för att inte förtvinas (Socialstyrelsen, 2017). En ofrivillig viktminskning kan påvisa undernäring då personen inte har tillgodosett det dagliga kalori- och näringsbehovet under en längre tid (Nieuwenhuizen et al., 2010).
1.2 Undernäring i det biologiska och fysiologiska åldrandet
I en review beskrevs att äldre personer, över 65 år, äter mindre och långsammare än tidigare i livet. Äldre personer fick även minskad hunger och i kombination med minskat intag av mat och dryck kunde kaloriintaget minska med upp till 1300 kalorier per dag hos män samt 600 kalorier per dag hos kvinnor, vilket på lång sikt kunde leda till undernäring. Studien visade att det sjunkande behovet av mat och dryck inte höll samma takt som det reducerade dagliga kaloriintaget, vilket gav en viktnedgång primärt på grund av muskelförlust (Nieuwenhuizen et al., 2010)
Äldre personer har större risk att få sarkopeni (minskad muskelmassa) vilket kunde påverka lungfunktionen och personens förmåga att hosta upp om aspiration av mat förekommer. En ökad risk för bland annat pneumoni som följd av aspirationen kunde därmed uppstå
(McGinley, 2016). Aspekter kring oralhälsan har undersökts av Dening (2015) och Feres, Teles, Teles, Figueiredo & Faveri (2016) där smärta som fanns i munnen uppkom på grund av inflammerat tandkött som gjorde tuggningen komplicerad, smärtsam och bidrog till minskad lust att inta föda. Svampbeläggningar på tungan bidrog också till problem i form av förändrad smak vilket ledde till minskad matlust hos äldre personer. McGinley (2016) beskrev att en dåligt passande tandprotes kunde skapa smärta i munnen hos personer som kunde påverka matlusten, likaså om personen inte hade tillräckligt många tänder i munnen att tugga med
1.3 Underlag för att påvisa undernäring och risk för nedsatt oral hälsa
För att mäta risk för och identifiering av undernäring hos äldre finns olika screening- och bedömningsformulär som kontinuerligt kan användas för att påvisa risk för undernäring. I Mini Nutrition Assessment (MNA) registreras flera faktorer som kan påvisa undernäring. Frågor gällande ofrivillig viktnedgång, dagligt kost- och vätskeintag, aktivitetsnivå, BMI och läkemedelsintag förekommer. Detta besvaras av den enskilde personen eller av vårdgivare i samråd med personen. Bedömningen bör återupprepas regelbundet för att kontinuerligt undvika risk för undernäring (Socialstyrelsen, 2017; Socialstyrelsen, 2011).
Kvalitetsregistret Senior Alert kan systematiskt och kontinuerligt användas inom vård och omsorg där risk för exempelvis undernäring och nedsatt munhälsa påvisas för personer över
65 år. Användningen av Senior Alert kan förbättra patientsäkerhet och preventivt förebygga uppkomna vårdskador på en individnivå, både genom att kartlägga risken för undernäring men även påtala om en förbättring skett (Trinks, 2017).
1.4 Klassificering av undernäring
För en snabb klassificering av undernäring används ofta Body Mass Index (BMI) som beräknar förhållandet mellan vikt och längd, vilket räknar ut ett värde som visar undervikt, normalvikt, övervikt eller fetma. (Vikt (kg) / längd x längd (m²) = BMI (kg/ m²))
(Socialstyrelsen, 2011).
Riktlinjer från Socialstyrelsen (2011) menar att ett BMI under 19 (kg/ m²) visar på
undernäring hos personer upp till 70 år och ett BMI under 21 (kg/ m²) för personer över 70 år. För äldre personer är det önskvärt att uppnå ett BMI mellan 25 och 30 för att undvika
undernäring.
Att mäta omfång av arm ingår i MNA-formuläret, vilket kan påvisa risk för undernäring då ett medelvärde i centimeter ses som norm och underskrids detta värde kan det påvisa risk för undernäring hos personen (Socialstyrelsen, 2011).
1.5 Måltiden
Måltiden beskrivs av Welsh (2005) som en viktig del av välbefinnandet och tillfredställelsen hos människan. Att äta tillsammans fyller också en social funktion. Måltiden är ofta betraktad som en positiv vardaglig händelse, en höjdpunkt under dagen (Lilja, Stevén & Sundberg, 2014). Måltiden bör därför inte enbart ses som en stund att äta utan även en stund för socialisering och interaktion med andra personer. I varje kultur finns olika ritualer kring måltiden och ses ofta som en stund där hela familjen kan träffas för samtal tillsammans under tiden maten konsumeras (Liu, Galik, Boltz, Nahm & Resnick, 2015). Att äta är grundläggande för att förebygga undernäring, sjukdom och ohälsa (Welsh, 2005).
Enligt Livsmedelsverket (2018) är måltiderna en grundläggande del i omvårdnaden av äldre. De beskriver sex viktiga faktorer för bra måltider: Individanpassning, kunskap, kompetens, helhetssyn på måltidskvalitet, god samverkan och ständig utvärdering för att utveckla måltidsverksamheten.
1.6 Demenssjukdom
Demenssjukdom är samlingsnamnet på neurodegenerativa sjukdomar som kan påverka personers kognitiva förmåga (Dening & Sandilyan, 2015). Enligt Världshälsoorganisationen (WHO) (2017) beror ofta den kroniska kognitiva svikten på grund av neurologiska sjukdomar eller hög ålder då den kognitiva förmågan naturligt påverkas. Svikten är ett resultat av
förtvinade kolinerga nervceller i hjärnan (Socialstyrelsen, 2017). Kombinationen mellan neurologiska sjukdomar och hög ålder kan påverka den kognitiva svikten påtagligt. Kriterierna för demenssjukdom kräver att svikten ska vara uttalad från en tidigare funktionsnivå samt påverkar personens arbete och sociala liv (WHO, 2017).
Det är ungefär 150 000 personer i Sverige som har en demenssjukdom (Socialstyrelsen, 2017). Globalt lever cirka 47 miljoner personer en demenssjukdom. Den siffran förespråkas att öka kraftigt under de närmaste 5-10 åren eftersom den stora populationen födda under 1940-talet förväntas uppnå hög ålder då. Demenssjukdomarna rankas som nummer sju inom de dödligaste sjukdomarna i världen. Ungefär 24 000 personer insjuknar per år och ungefär lika många avlider till följd av sjukdomen varje år (Socialstyrelsen, 2017, WHO, 2017).
1.7 Diagnostisering av demenssjukdom
utredning för att påtala om en person har en demenssjukdom genom analys av dennes
kognitiva status. Verktyget innefattar frågor som handlar om minne, orientering i tid och rum, språkförståelse samt syn och rumstolkningsförmåga. Verktyget har en maxpoäng på 30 där mindre än 24 poäng ger en indikation för demenssjukdom (Socialstyrelsen, 2018).
1.8 Generella komplikationer av en demenssjukdom
En person med demenssjukdom får primärt sämre minne i form av glömska av namn och var saker finns. Sjukdomen utvecklar sig därefter med starkare symptom som varierar beroende på vilken sorts demenssjukdom personen har (Dening & Sandilyan, 2015). Generellt
försämras funktioner kring problemlösning, orientering, varseblivning samt att kunna ta till sig och förstå intryck (Jansen, Ball, Desbrow, Morgan, Moyle & Hughes, 2015). Personer med demenssjukdom kunde också få dålig koncentration, bli förvirrade samt få
hallucinationer och föreställningar (Cipriani, Carlesi, Lucetti, Danti & Nuti, 2016).
1.9 Problem vid näringsintag hos personer med demenssjukdom
Då olika demenssjukdomar påverkar olika delar av hjärnan blir vissa funktioner nedsatta beroende på var skadan sitter. Förändringar kring känslor, beteende och fysik påverkar personens vanor kring kost- och vätskeintag. De största orsakerna till ofrivillig viktminskning hos personer med demenssjukdom beskrivs som sensoriska, fysiska eller kopplade till
beteende. De sensoriska nedsättningarna kan yttra sig i nedsatt eller förändrad smak. Personer med olika skador på hjärnan uppfattar smaker olika beroende på vart skadan sitter. I vissa fall kan smaken förändras eller helt tappas beroende på skadeområdet i hjärnan (McGinley, 2016). Personer med demenssjukdom beskrevs ha svårt att inhandla varor eftersom de glömde bort vad som skulle handlas eller vart artiklarna placerats i butiken. Även svårigheter vid
tillagningen av mat kunde förekomma hos personerna då de glömde vilka ingredienser som skulle tillföras i maten (Johansson, Björklund, Sidenvall & Christensson, 2017). Personerna kände inte heller igen att det var mat som serverades och visste därmed inte att de skulle äta de (Cipriani et al., 2016; Johansson et al., 2017).
En studie visade att de fysiska nedsättningarna påverkade styrsel i händer och armar, vilket kunde göra att personen inte kunde hålla ordentligt i en sked eller gaffel eller rent av att styra den till munnen. Personen uppfattade att det låg mat på en gaffel men förstod inte att eller hur den skulle föras till munnen (Jansen et al. (2015). I en studie beskrevs att vissa autonoma funktioner som sväljreflexer och tuggning kunde förloras. De vanligaste problemen som kunde uppstå var sväljrelaterade, som problem att svälja mat och flytande vätskor. Detta kunde bidra till hostning eller kvävning vid sväljning eller att sväljningen tog väldigt lång tid. Tillsammans med brist på matlust och behov av hjälp att matas kunde sväljsvårigheterna bidra till en ofrivillig viktnedgång eller undernäring (Cipriani et al., 2016).
Personer med demenssjukdom kan drabbas av afasi, som innebär att de har svårt att uttrycka och förstå text och tal vilket påverkar förutsättningar för att tala om sina behov eller förstå vad andra vill säga, vilket kan medföra att personerna inte kan berätta om de är hungriga, törstiga eller mätta (McGinley, 2016; Cipriani et al., 2016; Johansson et al., 2017). Svårigheter att förstå att det var hunger och törst de kände kunde skapa irritation och göra personen agiterad. Oroligheter eller koncentrationssvårigheter till följd av agitationen kunde ske runt
måltidssituationen och medförde risk att lusten till födointag minskade för personen. Irritation och förvirring uppstod också om personen fick sitta vid matbordet och vänta en längre tid på sin mat. Personen glömde bort varför denne satt vid bordet och det kunde påverka personens lust att äta (McGinley, 2016).
Ett uttryck som uppkom hos McGinley (2016) var ”sundowing”, vilket innebar att personen blev nedstämd under den senare delen av dagen eller under mörka årstider, då ökad irritation och agitation under dagens slut bidrog till att måltidsintaget minskade eller att personen inte åt något mer den dagen. Hos personer med demenssjukdom uppstod ofta
depressionsproblematik eller ångest vilket kunde påverka lusten att dels samspela med andra under en måltidssituation men att också en minskad lust att äta (Cipriani et al, 2016; Dening & Sandilyan, 2015). Beteendeförändringar som personen fått som följd av sin sjukdom kunde göra personen med demenssjukdom mer agiterad samt mer benägen att slåss eller slå undan maten vid måltidsassistering (McGinley, 2016).
1.10 Virginia Hendersons behovsteori
Virginia Hendersons behovsteori beskriver grundläggande behov för att mänskliga funktioner gällande hälsa och välbefinnande ska uppnås och upprätthållas oavsett sjukdom och
funktionsnedsättning, kultur och social bakgrund. Målet med behovsteorin är att varje individ ska få sina grundläggande behov tillgodosedda. Behov är individuella och är bland annat uppskattning, husrum, omtanke, kläder, känsla av att vara till nytta, vara en del av en ömsesidig behörighet samt att få tillgång till mat. I Hendersons teori beskrivs faktorer som primärt påverkar människan att tillgodose sina behov där sociokulturell bakgrund tillsammans med fysisk och psykisk kraft samt motivation och vilja är det som kan minska tillförseln av behoven. Behovsteorin genomsyras av fjorton delar som alla samspelar kring omvårdnad där punkt nummer två innebär att omvårdnadspersonal ska hjälpa personer med nedsatt funktion att äta för att undvika undernäring (Kirkevold, 2000).
1.11 Personcentrerad omvårdnad
Personcentrerad omvårdnad ska utgå ifrån vårdgivarens bakgrund, personlighet och autonomi där vården anpassas efter personens psykiska, fysiska, andliga, kulturella och existentiella behov. Omvårdnaden bör ske i samråd mellan vårdgivare och vårdtagare där det viktigaste är samspelet och kommunikationen mellan vårdgivare och vårdtagare. Vårdtagaren ska vara involverad i och delta kring beslut rörande sin vård samt få respekt och hänsyn för sitt egna värde och värderingar av vårdgivaren (McCance & McCormack, 2013).
1.12 Sjuksköterskans ansvarsområde
Sjuksköterskan har en central roll inom sjukvården och har ett ansvar att kost och näringsintag för varje person ska optimeras. Sjuksköterskan ska i sin profession vara uppdaterad kring vetenskapliga metoder och åtgärder för att främja hälsa och välbefinnande hos personer samt minska lidande och förebygga ohälsa (Svensk Sjuksköterskeförening, 2018). Virginia
Henderssons behovsteori beskriver att sjuksköterskans arbetsuppgifter är att hjälpa alla personer oavsett behov och att i den största mån kunna utföra åtgärder för att främja personens hälsa eller tillfrisknande. Sjuksköterskan bör vara en stärkande och motiverande kraft om vilja eller okunskap hos personer saknas. Det bidrar till att stärka personens egna funktioner och möjliggöra för oberoende av andras hjälp (Kirkevold, 2000).
Sjuksköterskans primära ansvarsområden är därför att möjliggöra för ett fullvärdigt näringsintag hos personer med demenssjukdom.
1.13 Problemformulering
Undernäring kan påverka personer genom att ge minskad ork, minskad muskelmassa och kan också ge följdsjukdomar som personen kan behöva uppsöka sjukvård för. Då befolkningen blir äldre och äldre genererar det till att fler personer riskerar att få en kognitiv svikt. Personer med demenssjukdom kan oftast inte själva söka vård och förståelsen för vikten av att äta en näringsrik kost minskar vid kognitiv svikt. Personer med demenssjukdom kan därför behöva hjälp av sjukvården för att dels få hjälp att hantera sin sjukdom, men också att få i sig
tillräckligt mängd med näring vid varje måltid för att undvika undernäring. Sjuksköterskans uppgift blir att bedöma risken för undernäring hos personen med demenssjukdom samt implementera individanpassade omvårdnadsåtgärder för att stötta och underlätta vid intag av mat och dryck. För att öka förståelsen för demenssjukdomen och dess behov av utökat stöd vid måltider behöver kunskapen och erfarenheten utvecklas inom vård och omsorg.
2. Syfte
Syftet var att beskriva omvårdnadsåtgärder vid måltid för att förebygga undernäring hos personer med demenssjukdom.
3. Metod
3.1 Design
En litteraturstudie med systematiska sökningar har genomförts. En deskriptiv design har använts.
3.2 Sökning
Sökningarna gjordes i databaserna Cinahl och PubMed vilka innehåller omvårdnadsrelaterad forskning (Willman, Bahtsevani, Nilsson & Sandström, 2016). Sökningar på databaserna gjordes med sökningar av ämnesord samt fritextsökning. Svensk MesH användes för att hitta motsvarigheten på engelska inför sökningarna (Kristensson, 2014).
Sökord som användes i kombination med varandra i sökningarna var: prevent, malnutrition,
mealtime, nursing interventions, nutrition, dementia, Alzheimers disease, diet och eating.
MesH-sökord användes som indexterm på Pubmed och headings på Cinahl rörande artiklarnas huvudämnen för att förhindra bortfall av sökningsresultat i de fritextsökningar som utfördes. Manuella sökningar utfördes i båda databaserna för att finna ytterligare artiklar. Sökningarna kombinerades med booleska operatorer AND. Begränsningar för artiklarna var att de skulle vara skrivna på engelska och vara publicerade mellan 2008 och 2018.
Endast primärkällor användes (Kristensson, 2014).
3.3 Urval
Flödesschema enligt Kristensson (2014) användes vid sökning på databaserna. Endast originalartiklar publicerade i internationella tidskrifter godkändes.
Artiklarna skulle fokusera på omvårdnadsåtgärder för att öka näringsintaget hos personer med demenssjukdom. De studerade deltagarna skulle vara äldre än 65 år och ha en
demenssjukdom. Artiklar som beskriver ”tube feeding” eller enteral/parenteral nutrition valdes bort. Artiklarna fick heller inte innehålla perspektiv utifrån personals eller anhörigas erfarenheter/synpunkter på omvårdnadsåtgärder för ett ökat näringsintag.
Totalt gjordes nio stycken sökningar varvid fyra på databasen PubMed och resterande fem på databasen Cinahl. Totalt lästes 2254 titlar från de båda databaserna. Uppstod ett intresse lästes även abstract, totalt 523 stycken. Av dessa kunde 504 stycken uteslutas då de ej svarade till syftet. Fynd i artikelns resultat som bedömdes svara till examensarbetets syfte lästes igenom ordentligt. Av de 29 kvarvarande artiklarna var det 14 stycken där inklusions- och
exklusionskriterierna stämde.
Redovisning av sökning återges i Bilaga 1 – Sökmatris.
3.4 Granskning av studiernas tillförlitlighet
Varje artikel granskades utifrån tillförlitlighet, styrkor och svagheter stegvis enligt Kristensson (2014). Urval och population skulle vara väl beskrivna. Datainsamlingar och analysmetoder skulle framkomma. Mätvärden skulle vara ordentligt presenterat och vara objektiva. I resultatdelen skulle det framgå hur stort deltagarbortfall studien haft och att resultatet skulle ha en tydlig koppling till studiens syfte. Diskussionsdelen skulle sammankoppla resultat med tidigare presenterad forskning. Studierna skulle vara etiskt godkända och ej vara finansierade.
Av de valda 14 artiklarna skulle 10 stycken komma att presenteras i resultatet. De valda artiklarna redovisas med sin sammanfattning och granskning i Bilaga 2 - Artikelmatris.
3.5 Dataanalys
En integrerad analys gjordes enligt Kristensson (2014) i flera steg för sammanställning och kategorisering av resultaten från de utvalda artiklarna för att ge en överskådlig blick. Först lästes studierna noggrant var för sig för granskning av innehåll och för att lyfta fram viktiga aspekter i alla rubriker, så kallade meningsbärande enheter, som var relevant för syftet. De meningsbärande enheterna i texten bearbetades och identifierades för likheter och skillnader av studiernas presenterade resultat. Om de markerade resultaten svarade mot syftet kunde de därefter tillsammans med andra studiers resultat bilda teman till resultatpresentationen. Studiernas innehåll har sammanställts i artikelmatriser som finns i Bilaga 2.
3.6 Forskningsetiska överväganden
Ett informerat samtycke innebär frivilligt deltagande i en studie efter information om vad studien ska undersöka, förstå information och fatta beslut samt noga överväga sitt deltagande. Ett frivilligt deltagande innebär att personen när som helst kan dra sig ur studien utan att deklarera varför. Den forskningsetik som appliceras på studier bör utgå från att ha respekt för personen och dess autonomi – självbestämmanderätt, göra-gott-principen för att minimera risker med forskningen och väga risker mot nytta för forskningens framfart och slutligen vara rättvis då likvärd behandling bör ske vid forskning och ej utnyttja sårbara och utsatta
populationer (Sandman & Kjellström, 2013).
Under planering av examensarbetet har studentens förhållningssätt till etiska riktlinjer varit prioriterat då studiens syfte och frågeställningar skulle vara väsentliga för utbildningens mål och vidare kunna användas kliniskt i förbättringsarbete och utbildning inom professionen (Sandman & Kjellström, 2013).
Ett objektivt perspektiv vid inkludering och granskning av artiklar minskar risken för förförståelse och partiskhet till sammanställning av resultaten. Resultat och konklusion har motiverats och framställts. Artiklarna skulle ha deltagarnas godkännande, vara godkänt av en etisk kommitté och inte haft finansiellt uppsåt med eller en intressekonflikt under studien. Deltagarna skulle förbli anonyma (Kristensson, 2014; Willman et al. 2016).
4. Resultat
Syftet var att beskriva omvårdnadsåtgärder vid måltider för att minska risken för undernäring hos personer med demenssjukdom. Sökningarna på databaserna resulterade efter urval och kvalitetsgranskning till tio kvantitativa vetenskapliga studier. Studierna kom från England (n=2), Kanada (n=2), Norge (n=1), Brasilien (n=1), Spanien (n=1), USA (n=1), Nya Zeeland (n=1) och Italien (n=1).
De utvalda artiklarnas resultat sorterades utifrån tre teman: Anpassad miljö, Kostanpassning och komplement vid måltider och Den sociala samvaron. Subteman skapades under temat Anpassad miljö vilken indelas i Musik som intervention och Hjälpmedel. Kostanpassning och komplement vid måltider har fått subtemat Näringsdryck som komplement.
4.1 Miljöanpassning vid måltider
Måltiden klassificerades som den tiden då personen med demenssjukdom befann sig vid ett matbord för att inta mat och dryck. Måltidsmiljön beskrevs vara stimulerande för att personen skulle finna lugn och ro och äta med aptit och vällust. Möbler och elektronik, som till
exempel radio eller teve, som inte hörde till matsalen skapade distraktion och förflyttade fokus från maten. Personerna beskrevs bli förvirrade och få en minskad koncentration till att äta (Hansen, Fröiland & Testad, 2018). En låg ljudnivå kunde verka positiv för måltidsmiljön (Hansen et al., 2018; Thomas & Smith, 2008).
Musik som intervention vid måltider
Att spela musik under måltider kunde öka det totala dagliga kaloriintaget för personer med demenssjukdom. Minskad agitation och ökad ro infann sig och bidrog till att personer med demenssjukdom ville stanna kvar i matsalen och äta upp den serverade maten. Personer med demenssjukdom blev mer sociala av att känna igen musiken, vilket ökade trivseln i matsalen. Detta i sin tur bidrog till ökade intag av mat och dryck (Thomas & Smith, 2008; Wong, Burford, Wyles, Mundy & Sainsbury, 2008).
I en undersökning beskrevs att personer med demenssjukdom kunde bli somnolenta under frukost när musik spelades vilket antydde att musikens lugnande effekt bidrog till ett mindre intag av mat och dryck under frukostmåltiden (Wong et al., 2008).
Hjälpmedel vid måltider
Miljön omkring matbordet anpassades för varje individs självständighet under måltid. Hjälpmedel som till exempel en attrapp att sätta på tallrikskanten för att förhindra att mat ramlar av, eller anpassade gafflar och skedar som är enklare att hålla i gjorde att personer med svårigheter kunde äta och dricka självständigt (Hansen et al., 2018).
Färger och formers påverkan på aptit och intag av mat studerades genom att ändra utförande av mattallrikar. Personer med demenssjukdom som fick maten serverad på färgade tallrikar istället för de standardiserade helvita åt upp mer av maten. De olika tallrikarna gav kontrast mot maten så personer med demenssjukdom lättare kunde urskilja vad som var på tallrikarna och var det låg. Med hjälp av en färgad kant förstod personerna lättare att maten var på väg utanför och kunde därför minskade risken för att spilla. En kontrast mellan bordet och
tallriken uppkom vilket underlättade för personerna med demenssjukdom att äta självständigt (Hansen et al., 2018).
Kylskåp med glasdörrar innehållandes snacks och dryck där personer med demenssjukdom fick möjlighet att själv ta något livsmedel som snacks, smörgåsar och liknande ”plockmat” mellan måltiderna kunde ge en viss ökning på vikt och BMI. Vid en undersökning fick personer med demenssjukdom ta vad de ville från kylen. Interventionen hade inte lika stor
framgång som forskarna trott då den kognitiva svikten hos personerna gjorde att de inte förstod vad kylskåpet var och varför det stod där (Wong et al., 2008).
En studie redovisade att bordsplacering kunde påverka personers totala intag av mat och dryck. Den totala mängden mat och dryck ökade när personer med demenssjukdom hade en fast sittplats vid matsalsbordet under måltider, till skillnad från när de fick sitta på
slumpmässiga platser. De dagar personerna hade en fast bordsplacering fick de en kortare väntetid för att få maten serverad, eftersom omvårdnadspersonalen då visste var personerna satt och fick en jämnare utdelning av maten. Personer med demenssjukdom hann inte bli förvirrade och agiterade i situationen och bidrog till att mer mat och dryck intog än dagar med slumpmässig placering (Cleary, Hopper, Forseth & Van Soest, 2008).
4.2 Kostanpassning och komplement vid måltider
Personer med demenssjukdom hade ofta problem med dysfagi, varvid kostens konsistens anpassades så den enskilde kunde tugga och svälja maten. Att ge anpassad kost och anpassa rätters konsistens till personer med demenssjukdom kunde visa på en ökning av intag av kalorier, BMI, kroppsvikt, proteinintag och biokemiska värden. Även MNA-poäng påvisade att risken för undernäring minskade vid anpassad kost för personer med demenssjukdom (Pivi et al., 2011; Salva, Andrieu, Fernandez, Schiffrin, Moulin, Decarli, Rojano-I-Luque, Guigoz & Vellas, 2011; Zanini, Bagnasco, Catania, Aleo, Sartini, Cristina, Ripamonti, Monacelli, Odetti & Sasso, 2017).
Näringsdryck som komplement till måltider
Näringsdrycker som komplement mellan måltider för personer med demenssjukdom kunde öka det totala kaloriintaget, men kunde även på längre sikt ge ett högre BMI och vikt samt ge förbättrade biokemiska värden (Allen, Methven & Gosney, 2013; Pivi, da Silva, Juliano, Novo, Okamoto, Brant & Bertolucci, 2011). Hur näringsdrycker serverades påverkade
personers totala intag. När näringsdryckerna hälldes upp i ett genomskinligt glas ökade intaget av den än om det placerades ett sugrör direkt i flaskan med näringsdryck. Personen med demenssjukdom och vårdpersonal kunde enklare se hur mycket som druckits ur glaset än från flaskan, vilket påminde om att dricka mer av den (Allen, Methven & Gosney, 2014).
4.3 Den sociala samvaron vid måltider
En lugn och avslappnad miljö påverkade personers fokus och intresse för att äta (Hansen et al., 2018; Thomas & Smith, 2018). Miljön innefattades till stor del av personerna som satt vid samma bord och intog måltiden tillsammans. Det verkade både positivt och negativt att samplacera personer som inte kände varandra väl. Fanns det en vänlig atmosfär gav detta lugn och harmoni till måltiden, men uppstod avundsjuka att andra äter tillsammans och någon annan får sitta ensam bidrog det till en sämre upplevelse av måltiden. För vissa personer beskrevs måltiden tillsammans med andra personer vara dagens höjdpunkt, ett tillfälle att socialisera sig och bryta tystnaden, men varierade från dag till dag (Hansen et al., 2018). Konversationer mellan vårdgivare och studiedeltagare påverkade det totala intaget av mat och dryck under måltiderna jämfört med kontrollgrupper eller dagar då interventioner inte gjordes. Den totala tiden för måltiderna ökade vilket bidrog till att mer av rätterna intogs av personer med demenssjukdom, främst för att de blev mindre förvirrade under måltiden och orkade därmed stanna kvar i matsalen för att äta upp maten och äta efterrätt. Personer med demenssjukdom visade mindre oro och blev mindre agiterade när vårdgivare gav stöd och närvaro vid måltiden. Samtal om personernas intressen och liv ökade intaget av mat och dryck då personerna blev mer närvarande i nuet (Cleary, Hopper & Van Soest, 2012). Vårdpersonal
som satt ner tillsammans med personerna med demenssjukdom för att inta en måltid gav en lugnande effekt och ökade det totala dagliga kaloriintaget hos personer med demenssjukdom jämfört med dagar där vårdpersonal ständigt befann sig i rörelse för att samla in disk eller servera dryck (Cleary et al., 2012; Hansen et al., 2018; Wong et al., 2008).
4.4 Resultatsammanfattning
Omvårdnadsåtgärder som positivt påverkade för lusten att äta och dricka vid måltiden för personer med demenssjukdom sammanställdes. Det verkade positivt för matintag att lyssna på musik vid måltiden, då detta gav en god stämning och fick personer med demenssjukdom att behålla ett lugn. Hjälpmedel som anpassade bestick och färgat porslin kunde göra personerna mer självständiga och ökade därmed deras närvaro och lust till att äta. Att få näringsdryck som komplement vid måltiden ökade näringsintaget utan att intaget av vanlig mat påverkades. Bordsplacering gjorde att personalen kunde servera maten snabbare och minskade därmed risk för att personer med demenssjukdom tappade fokus och blev agiterade. En social samvaro vid måltider gav en känsla av trygghet och ökade personens lust att äta och dricka.
5. Diskussion
Examensarbetet består av tio studier som beskriver omvårdnadsåtgärder vid måltid för att stödja näringsintaget hos personer med demenssjukdom.
Artiklarna härstammar från England (n=2), Kanada (n=2), Norge (n=1), Brasilien (n=1), Spanien (n=1), USA (n=1), Nya Zeeland (n=1) och Italien (n=1). Studiernas spridning kan påvisa ett universellt och globalt arbets- och utvecklingssätt gällande omvårdnadsåtgärder för att höja näringsintaget hos personer med demenssjukdom.
5.1 Metoddiskussion
Examensarbetet sammanställer tidigare forskning relevant för examensarbetets syfte.). Sökord valdes för att utforska vilka omvårdnadsåtgärder som finns för att minska risk för undernäring hos personer med demenssjukdom. Orden malnutrition, mealtime, nursing interventions,
nutrition, diet, eating och prevent användes för att finna omvårdnadsåtgärder rörande
undernäring och ätmönster och sökorden dementia och Alzheimers disease användes för att koppla ihop de tidigare sökorden med den specifika sjukdomen. Vid användning av den Booleska operatorn AND skapas bredare sökningar och enligt Kristensson (2014) skapas möjlighet för ökad sensibilitet i sökningar. Möjlighet till bredare sökresultat kunde fåtts vid utökad sökning med exempelvis ordet eating performance, vilket funnits som nyckelord i artiklar och studier som lästs under studiens gång.
Sökningarna på databaserna lämnade många titlar att läsa men genererade tio studier till resultatöversikten relaterat till examensarbetets syfte. Dubbletter av relevanta studier i sökningarna påvisade datamättnad och ger styrka till sökningarna som utförts (Kristensson, 2014). En begränsning gällande publiceringsdatum gjordes till 10 år med stöd från
Kristensson (2014) då färsk forskning rörande området eftersöktes. Vid begränsningen kan intressanta studier exkluderats i sökresultatet.
Studier om omvårdnadsåtgärder vid ”tube feeding” eller total parenteral nutrition exkluderades då de berör medicintekniska moment.
Sökresultaten fick inte innehålla perspektiv och förslag om åtgärder från personal eller anhöriga, eftersom det eftersöktes kvantitativ forskning med mätvärden. De mätvärdena skulle påvisa interventionernas inverkan på näringsintaget hos personerna och därför blev
många studier exkluderade vid granskning av titlarna i sökresultaten.
Inga begränsningar i sökningarna relaterat till en på ålder 65+ gjordes då inklusion av alla studier gällande demens och näringsintag önskades, då risk för exklusion av relevanta artiklar kunde ske till följd av begränsningen.
En studie hade inte inklusionskriterien demenssjukdom men valdes till examensarbetet ändå då det i studien beskrivs att 99 % av testdeltagarna hade en kognitiv svikt. Resultatet och implementeringen kan appliceras på en person med demenssjukdom och troligen skulle liknande resultat återkomma vid studie med enbart personer med demenssjukdom.
En kvalitetsgranskning enligt Kristensson (2014) gjordes där aspekter gällande varje enskild artikels beskrivning av syftet, population, urval, mätvärden, datainsamlingsmetod,
resultatpresentation och förslag till framtida forskning granskades. Efter granskning återstår artiklar som tydligt beskriver dessa aspekter och därmed ger examensarbetet validitet och reliabilitet. Kvaliteten på studierna är av tveksam kvalitet men studenten anser att de kan inkluderas i examensarbetet då de svarar på syftet för studien.
Granskning av samtliga artiklars etik har gjorts för att undersöka om en etisk kommitté hade godkänt studien eller om information kring ett frivilligt deltagande var beskrivet.
Enligt forskningsetiska principer ska forskning inte implementeras på sårbara och utsatta grupper, innebära ett frivilligt och samtyckt deltagande av personer som kan förstå
information och när helst denne vill avsluta sitt deltagande i studien (Sandman & Kjellström, 2013). Huruvida en person med demenssjukdom räknas tillhöra en sårbar grupp eller inte kan diskuteras men ett etiskt dilemma kan uppstå vid forskning av implementerade interventioner för personer med demenssjukdom där den kognitiva förmågan är kraftigt nedsatt. Enligt Riksdagen (2018) lagstadga SFS 2003;460 bör forskning avsedd för att fysiskt eller psykiskt påverka en person söka prövning hos en etisk kommitté. Forskning av den typen får enbart utföras om det gynnar den enskilde personen eller personer med liknande tillstånd. I SFS 2003;460 beskrivs att personer med kognitiv nedsättning kan involveras i studier utan muntligt eller skriftligt samtycke i de fall då information getts till deltagaren och dennes anhöriga (Riksdagen, 2018).
Av de 10 presenterade studierna i examensarbetet har samtliga utom en (Zanini et al., 2017) haft demenssjukdom som inklusionskriterium för deltagare i studierna.
I en av artiklarna redovisades ingen information gällande ett etisk godkännande från en
kommitté eller hur information delats till deltagarna med demenssjukdom (Wong et al., 2008). Vid granskning av Wong et al. (2008) visade det sig att den var en understudie av en stor övergripande studie gällande nutrition, demens och åtgärder för att förhindra uppkomst av undernäring för demens. Vid granskning av den övergripande studien uppkom information gällande etik.
5.2 Resultatdiskussion
En integrerad analys av de 10 presenterade studiernas resultat skapade teman till
examensarbetets resultatdel. De valda kategorierna var Anpassning av miljö, Anpassning av
kost och Den sociala samvaron speglar var för sig likartade innehåll i resultaten.
Könsfördelningen av testdeltagare i studierna påvisade en överrepresentation av kvinnor än män som undersöktes. Enligt SBU (2008) finns flera studier som tyder på en högre prevalens av kvinnor än män som har en demensdiagnos. Merlo, Spampinato & Sortino (2017)
beskriver att kvinnor kan ha större risk att få en demenssjukdom efter klimakteriet eftersom nivåer av hormonet östrogen sjunker efter klimakteriet, vilket påverkar på cellnivå i hjärnan och kan påverka risken för demenssjukdom.
Inkluderingskriterierna för många av studierna var att personerna skulle kunna äta självständigt, och låga MMSE-poäng kan indikera att personer inte klarar sig utan stöd. Omvårdnadsåtgärderna i studierna syftar till att underlätta för personer med demenssjukdom då deras kognitiva och fysiska nedsättningar påverkar möjlighet till ett fullvärdigt
näringsintag. Enligt Hendersons behovsteori ska alla personer ha samma rätt att äta och upprätthålla en god kosthållning oavsett funktionshinder (Kirkevold, 2000).
Anpassning av miljö vid måltid
En trygg och lugn miljö kan påverka intaget av mat och dryck för personer med
demenssjukdom. Buller och en hög ljudnivå påverkar personer med demenssjukdom negativt under måltid vilket kan orsaka orolighet och agitation, vilket kan leda till minskat intag av mat och dryck (Hansen et al., 2018). Vikten av en god miljö beskrivs i Hendersons
behovsteori där det påtalas att miljön bör anpassas efter varje person för att öka
välbefinnandet (Kirkevold, 2000). En lugn och inspirerande miljö kan påverka det totala dagliga intaget av mat och dryck (Hansen et al., 2018). Leah (2017) menar att om personalen kan få personen med demenssjukdom att vara närvarande vid måltiden under en längre tid, desto större chans att den hinner få i sig så mycket som möjligt av den serverade maten. Personal inom vård och omsorg bör arbeta personcentrerat genom att anpassa miljön och stimulans för personer så de förblir lugna under måltiden. Detta minskar risk för agitation eller tappad koncentration för personer med demenssjukdom.
Att spela musik som intervention påverkar personerna med demenssjukdom genom att göra dem lugna och få ökad koncentration vilket i sin tur ledde till ökat intag av mat, dryck och således även ett större dagligt kaloriintag (Thomas & Smith, 2008; Wong et al., 2008). Det kan styrkas av Murphy, Holmes & Brook (2017), som beskriver att lugna miljöer vid måltid kan uppnås med hjälp av lugnande musik. Forskarna menar också att den lugna miljön bidrar till minskad frustration, minskad agitation och en ökad matlust. Thomas & Smith (2008) beskriver att det är det limbiska systemet i hjärnan som påverkas av musiken, vilket påverkar humör och anspänning. Tidigare forskning presenterar att depression och agitation påverkar lusten att äta och kopplas till minskat näringsintag, en ond cirkel som därför kan vändas med hjälp av musik som intervention. Att implementera musik i personcentrerad omvårdnad kan göra att personen med demenssjukdom får mer lust att äta och dricka när den får musik som den gillar. Ett enkelt sätt kan vara att ta reda på vad personen gillar genom att fråga eller testa sig fram med olika låtar och genrer. Socialstyrelsen (2017) menar att varje persons kulturella arv bör beaktas och respekteras i dagens multikulturella samhälle. Genom att ta hänsyn till personens önskemål av musik beaktas dennes autonomi och kulturella arv. Det kan dock framkalla konflikter vid implementering på ett vårdboende där många personer med olika tycken och smak delar upplevelse tillsammans. En sorts musik kan lugna och tillfredsställa en person, däremot kan den göra en annan agiterad. Vid en personcentrerad omvårdnad bör denna aspekt övervägas vid implementering av musik vid måltider.
Porslin kan ge inspiration till att vilja äta och dricka. Hansen et al. (2018) påvisade i sin studie att olika färger på tallrikar påverkar hur mycket mat som åts upp från tallrikarna. Det kan appliceras personcentrerat där det i enskilt hem kan användas porslin som personen gillar och känner igen, på ett boende kan det vara svårare att välja porslin efter alla personers tycken. Ett förslag kan vara att det kan finnas ett par olika designade porslinsuppsättningar att alternera med för att uppnå en mer hemlik miljö.
Kostanpassning och komplement vid måltider
Hendersons behovsteori beskriver att effektiv omvårdnad ska genomföras för att minska risken för undernäring hos varje person (Kirkevold, 2000). Genom att ge näringsdrycker som
komplement till kosten kan en positiv påverkan på det dagliga intaget av kalorier och protein uppstå utan att påverka intaget av frukost, lunch och middag. Volkert et al. (2018) redovisar förhöjda BMI- och viktvärden men också bättre bedömningar med MNA efter studier av intag av näringsdrycker, men understryker att effekterna är begränsade då personer med
demenssjukdom måste komma ihåg att dricka dem. Det kan påverka resultatet av näringsdryckers effekt som komplement för att öka näringsintaget hos personer med demenssjukdom. Det finns dock inga studier där kvantitativ data påvisar nyttan av
näringsdryck som förebygger att undernäring sker, utan istället ger effekt på personer som har en undernäring (SBU, 2014).
Allen et al. (2014) redovisar serveringsmetod där näringsdrycker ska hällas upp i genomskinligt glas eller serveras som de är i flaska med ett sugrör i kan diskuteras.
Forskarnas konklusion av studien är att det var enklare för personen med demenssjukdom och personalen att bli påminda om innehållet (näringsdrycken) när den var upphälld i ett
genomskinligt glas, än när den serverades ur sin flaska med endast ett sugrör i. Det kan verka lite mer naturligt och hemlikt att dricka ur ett glas än ur en flaska med sugrör i.
Den sociala samvaron vid måltid
Måltiden bör inte enbart ses som ett tillfälle för intag av mat utan även en stund för socialisering. Idag talas det om gemensamma måltider, ofta inom sjukvården, för att ge personer en känsla av samvaro och ökat välbefinnande (Livsmedelsverket, 2018). Vikten av den sociala samvaron vid måltider kan ge personer med demenssjukdom den sociala
samvaron, stödet och kommunikationen som behövs för att uppnå de personliga och mänskliga behoven som nämns i Hendersons behovsteori (Kirkevold, 2000).
Vårdpersonalens närvaro vid måltiden genom att sitta med vid bordet och inta mat, samtala och stödja vid matintag gör att personer känner ett större lugn och äter då mer mat.
Vårdpersonal som går fram och tillbaka och är i ständig rörelse runt bordet kan skapa oro hos personer med demenssjukdom (Hansen et al., 2018; Wong et al., 2008).
Sjuksköterskans närvaro vid måltiden kan vara viktig då denne kan finna åtgärder och alternativ för att förbättra måltidsituationen för personen med demenssjukdom. Genom att anpassa vården för de behov som personen med demenssjukdom har och mötas på en adekvat nivå där fokus på resurser finns kan sjuksköterskan bemöta personen med respekt och arbeta enligt både personcentrerad vård och Hendersons behovsteori (Kirkevold, 2000; McCance & McCormack, 2013).
6. Slutsats
Examensarbetet redovisar omvårdnadsåtgärder utifrån teman Anpassning av miljö,
Anpassning av kost och Den sociala samvaro, där omvårdnadsåtgärderna skulle stödja
näringsintag vid måltid för personer med demenssjukdom. Genom att applicera en personcentrerad vård bör intag av mat och dryck ske på ett individanpassat sätt, gärna i miljöer som personen känner sig hemma i och tillsammans med personer som på ett positivt sätt påverkar personens intresse till att äta.
Resultat påvisar att interventioner gällande miljön runt måltiden med musik, färgglatt porslin och bordsplacering, kostanpassning med näringsdrycker och matens anpassade konsistens samt socialt samspel och kommunikativt måltidsstöd kan vara positivt av näringsintaget för personer med demenssjukdom. Interventionerna stödjs av forskning och riktlinjer. De kan appliceras enligt en personcentrerad omvårdnad men också av Hendersons behovsteori. Åtgärderna talar positivt för möjlighet till att öka näringsintaget för personer med demenssjukdom och kan appliceras inom vården, så för sjuksköterska men även omvårdnadspersonal.
7. Klinisk nytta
Näringsbrist innebär att en person inte har tillgodosetts tillräckligt med näring under en längre tid vilket påverkat kroppsvikt och rörelse, och kan därmed få en ökad risk för andra
följdsjukdomar som behöver behandlas. För personer med demenssjukdom ökar risken för undernäring ytterligare då förluster av minne och fysiska funktioner minskar hos personen. En person med demenssjukdom behöver då få hjälp att dels bli påmind om att äta, dels få hjälp att laga mat och dels hjälp att inta mat om dennes fysiska funktioner sviktar.
Då all omvårdnad bör anpassas efter varje persons behov och funktion enligt teorin om personcentrerad omvårdnad och Hendersons behovsteori bör det finnas tillräckliga resurser hos personal för att tillföra omvårdnadsåtgärder för stöttning under måltider. En bedömning av matintag, ätsvårigheter, mätning av BMI och registrering av näringsintag för personen med demenssjukdom kan vara det första steget för att upptäcka eventuella risker för undernäring. Därefter kan strategier och rutiner implementeras för en anpassad måltidssituation för
personer med demenssjukdom. Även en anpassad miljö kan bidra till en ökad lust för personer med demenssjukdom att äta. De presenterade omvårdnadsåtgärderna kan användas av
vårdpersonal under måltiden för att undvika undernäring hos personer med demenssjukdom och även undvika dess sekundära effekter som depression, fallrisk och dåligt immunförsvar. Vid minskad risk för primära och sekundära komplikationer kan därmed risken för ökad belastning på vård och omsorg minskas. Personer som har svårt att tillgodose sig näring finns överallt i samhället och kan därför också förekomma som patienter inom vårdorganisationer. Därmed kan det vara till stor nytta att anpassa åtgärder runt måltiden så personens lust för att äta upprätthålls och öka chansen att personen får i sig tillräckligt med näring för att minska risk för undernäring.
8. Förslag för framtida forskning
Forskning gällande åtgärder för personers intag av näring utgår från olika tester av exempelvis förändring i vårdmiljön, att spela musik eller av förändring av porslin vid måltid. Fler studier med exempelvis observationsstudier kan behövas för att se hinder och möjligheter för
näringsintag hos personer med demenssjukdom. Mer forskning om omvårdnad vid undernäring hos personer med demenssjukdom skulle behövas för att kunna dra starkare slutsatser till vad som är effektivt att implementera.
Då det enligt SBU (2014) i dagsläget inte finns tillräckligt med kontrollerade studier gällande nytta av näringsdryck som komplement till daglig kost kan detta behöva studeras, då i större omfattning än tidigare studier. Intressant vore om studien inkluderar både en population som har undernäring där interventionen studerar viktökning och ökat BMI, samt granska en
population som har normalt BMI för att undersöka interventionernas effekt för bibehållen vikt och BMI. Även en studie och utveckling rörande effektiviteten av bedömningsinstrument behövs då nya tekniker och metoder ständigt utvecklas, kanske ett bedömningsformulär för att mäta risk för undernäring hos specifikt personer med demenssjukdom.
En studie som undersöker skillnaden på näringsintag mellan kvinnor och män med demenssjukdom skulle vara intressant, då flera av de granskade studierna hade en överrepresentation av kvinnor som deltog.
Referenser
*= Artiklar presenterade i resultatet
*Allen, V., Methven, L., & Gosney, M. (2014). Impact of serving method on the consumption of nutritional supplement drinks: randomized trial in older adults with cognitive impairment. The Journal of Advanced Nursing, volym 70(6). (s.1323-1334). Doi: 10.1111/jan.12293.
*Allen, V., Methven, L., & Gosney, M. (2013). The influence of nutritional supplement drinks on providing adequate calorie and protein intake in older adults with dementia. The Journal of Nutrition, Health & Aging, volym 17(9). (s.750-753).
Chebib, N., Müller, F., & Prendki, V. (2018). Pneumonia of the eldery and its link to oral health. Rev Med Suisse, volym 7(14).
Cipriani, G., Carlesi, C., Lucetti, C., Danti, S., & Nuti, A. (2016). Eating behaviours and dietary changes in patients with dementia. American Journal of Alzheimer’s Disease & Other Dementias, volym 31 (8). (s.706-716). Doi: 10.1177/1533317516673155
*Cleary,B., Hopper, T., & Van Soest, D. (2012). Reminiscence theraphy, mealtimes
improving intake in residents with dementia. Canadian Nursing Home, volym 23(2). (s.8-13).
*Cleary, S., Hopper, T., Forseth, M., & Van Soest, D. (2008). Using routine seating plans to improve mealtimes for residents with dementia. Canadian Nursing Home, volym 19(3). (s.4-11).
Dening,T., & Sandilyan, M.B. (2015). Dementia: definitions and types. Nursing Standard, volym 29(37). (s.37-42). doi: 10.7748/ns.29.37.37.e9405
Feres, M., Teles, F., Teles, R., Figueiredo, L-C., & Faveri, M. (2016). The subgingival periodontal microbiota of the aging mouth. Periodontology, volym 72 (1). DOI: 10.1111/prd.12136.
*Hansen, K V., Tølbøl Frøiland, C., & Testad, I. (2018). Porcelain for All – a nursing home study. International Journal of Health Care Quality Assurance, volym 31(7). (s.662675). Doi:10.1108/IJHCQA-10-2016-0160
Jansen, S., Ball, L., Desbrow, B., Morgan, K., Moyle, W., & Hughes, R. (2015). Nutrition and dementia care: Informing dietietic practice. Nutrition and Dietetics, volym 72(1). Doi:
10.1111/1747-0090.12144
Johansson, L., Björklund, A., Sidenvall, B., & Christensson, L. (2017). Staff views on how to improve mealtimes for elderly people with dementia living at home. Dementia, volym 16(7) (s.835–852). DOI: 10.1177/1471301215619083.
Kirkevold, M. (2000). Omvårdnadsteorier. Lund: Studentlitteratur.
Kristensson, J. (2014). Handbok i uppsatsskrivande och forskningsmetodik för studenter inom hälso- och vårdvetenskap. Stockholm: Natur & Kultur.
Leah, V. (2016). Supporting people with dementia to eat. Nursing Older People, volym 28(6), 33-39. Doi: 10.7748/nop.2016.e811.
Lilja, K., Stevén, I., & Sundberg, E. (2014). Bättre måltider i äldreomsorgen- vad har gjorts och vad kan göras. Hämtad den 23 januari 2019 från
https://www.livsmedelsverket.se/globalassets/publikationsdatabas/rapporter/2014/battremaltid er-i-aldreomsorgen.pdf
Liu, W., Galik, E., Boltz, M., Nahm, ES., & Resnick, B. (2015). Optimizing eating
performance for older adults with dementia living in long-term care: A systematic review. Worldviews Evid Based Nurs, volym 12(4). (s.228-235). Doi: 10.1111/wvn.12100.
Livsmedelsverket. (2018). Bra måltider i äldreomsorgen. [Broschyr]. Uppsala. Från
https://www.livsmedelsverket.se/globalassets/publikationsdatabas/broschyrer/broschyr_maltid er_aldreomsorg.pdf
McCance, T. & McCormack, B. (2013). Personcentrerad omvårdnad. I J. Leksell & M. Lepp (Red.), Sjuksköterskans Kärnkompetenser. (s.81-110). Stockholm: Liber.
McGinley, E. (2016). Practical nutritional measures in patients with dementia. Journal of Community Nursing, volym 29(6). (s.36-40).
Merlo, S., Spampinato, SF., & Sortino, MA. (2017). Estrogen and Alzheimer’s disease: Still an attractive topic despite disappointment from early clinical results. European Journal of Pharmacology, volym 817. (s.51-58). Doi: 10.1016/j.ejphar.2017.05.059
Murphy, J.L., Holmes, J. & Brooks, C. (2017). Nutrition and dementia care: developing a evidence-based model for nutritional care in nursing homes. BMC Geriatrics, volym 17(55). Doi: 10.1186/s12877-017-0443-2
Nieuwenhuizen, WF., Weenen, H., Rigby, P., & Hetherington, MM. (2010). Older adults and patients in need of nutritional support: review of current treatment options and factors
influencing nutritional intake. Clinical Nutrition, volym 29(2). Doi: 10.1016/j.clnu.2009.09.003
*Pivi, G AK., da Silva, R V., Juliano, Y., Novo, N F., Okamoto, I H., Brant, C Q., & Bertolucci, P HF. (2011). A prospective study of nutrition education and oral nutritional supplementation in patients with Alzheimer’s disease. Nutrition Journal, volym 10(98). Doi: 10.1186/1475-2891-10-98.
Riksdagen. (2018). Om etikprövning av forskning som avser människor. Hämtad den 2 Januari 2019 från https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/lag2003460-om-etikprovning-av-forskning-som_sfs-2003-460.
*Salva, A., Andrieu, S., Fernandez, E., Schifrin, E.J., Moulin, J., Declarli, B., Rojano-ILuque, X., Guigoz, Y., Vellas, B., & NutriAlz group. (2011). Health and nutrition promotion program for patients with dementia (NutriAlz): Cluster randomized trial. The Journal of Nutrition, Health & Aging, volym 15(10). (s.822-830).
Sandman, L., & Kjellström, S. (2013). Etikboken. Lund: Studentlitteratur.
Statens Beredning för Medicinsk Utredning. (2008). Dementia – Etiology and Epidemiology. A systematic review. (SBU-rapport, nr 172E/1). Stockholm: Statens Beredning För Medicinsk Utvärdering.
https://www.sbu.se/contentassets/2c12ea9230ef419a84a0078c5fa48ae7/dementia_vol12.pdf
Statens Beredning för Medicinsk Utredning. (2014) Kosttillägg för undernärda äldre. En systematisk litteraturöversikt. (SBU-rapport, nr 228). Stockholm: Statens Beredning För Medicinsk Utvärdering.
https://www.sbu.se/contentassets/ccd73496ca484f59a0d4574f40b31446/kosttillagg_undernar da_aldre_2014.pdf
Socialstyrelsen. (2011). Näring för god vård och omsorg - En vägledning för att förebygga och behandla undernäring. Hämtad den 14 november 2018 från
http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/18400/2011-9-2.pdf
Socialstyrelsen. (2017). Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom. Vård och omsorg vid demenssjukdom. Stöd för styrning och ledning. Hämtad den 28 oktober 2018 från http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/20739/2017-12-2.pdf :
Socialstyrelsen. (2017). Undernäring. Hämtad den 14 november 2018 från https://patientsakerhet.socialstyrelsen.se/risker/vardskadeomraden/undernaring
Socialstyrelsen. (2018). MMSE, MMT (Mini Mental State Examination, Mini Mental Test. Hämtad den 17 december 2018 från
https://www.socialstyrelsen.se/evidensbaseradpraktik/sokimetodguidenforsocialtarbete/mmse mmt
Svensk Sjuksköterskeförening. (2017). ICN:s etiska kod för sjuksköterskor. Hämtad den 7 januari 2019 från
https://www.swenurse.se/globalassets/01-
svensksjukskoterskeforening/publikationer-svensk-sjukskoterskeforening/etikpublikationer/sjukskoterskornas_etiska_kod_2017.pdf
*Thomas, D W. & Smith, M. (2008). The effect of music on caloric consumption among nursing home residents with dementia of the Alzheimer´s type. Activities, Adaption & Aging. Routledge. Taylor&Francis group, volym 33. (s.1–16). Doi: 10.1080/01924780902718566
Trinks, A. (2017). Om Senior Alert. Hämtad den 15 november 2018 från https://plus.rjl.se/index.jsf?nodeId=43903&nodeType=13
Volkert D., Beck, A-M., Cederholm, T., Cruz-Jentoft, A., Goissers, S., Hooper, L.,
Kieswetter, E., Maggio, M., Raynaud-Simon, A., Sieber, CC., Sobotka, L., van Assett , D., Wirth, R. & Bischoff, S.C. (2018). ESPEN Guideline on clinical nutrition and hydration in geriatrics. Clinical Nutrition (s. 1–31). Doi: https://doi.org/10.1016/j.clnu.2018.05.024
Welsh, P G. (2005). Nutrition and the dining experience in long-term care: critical indicators of nursing home quality of care. North Carolina Medical Journal, volym 66(4).
Willman, A., Bahtsevani, C., Nilsson, R., & Sandström, B. Evidensbaserad omvårdnad. En bro mellan forskning och klinisk verksamhet. Lund: Studentlitteratur.
*Wong, A., Burford, S., Wyles, C.L., Mundy, H., & Sainsbury, R. (2008). Evaluation of strategies to improve nutrition in people with dementia in an assessment unit. The Journal of Nursing, volym 12(5). (s.309-312).
World Health Organization, (WHO). (2017). Dementia. Hämtad den 27 Oktober 2018 från http://www.who.int/news-room/fact-sheets/detail/dementia
World Health Organization, (WHO). (2017). Malnutrition. Hämtad den 15 november 2018 från http://www.who.int/news-room/fact-sheets/detail/malnutrition
*Zanini, M., Bagnasco, A., Catania, G., Aleo, G., Sartini, M., Cristina, M L., Ripamonti, S., Monacelli, F., & Odetti, P. (2017). A Dedicated Nutritional Care Program (NUTRICARE) to reduce malnutrition in institutionalised dysphagic older people: A quasi- experimental study. Journal of Clinical Nursing, volym 26. (s. 4446-4455). Doi: 10.1111/jocn.13
Bilaga 1: Sökmatris
Databas, datum och tid. Sökord med begränsningar Resultat av sökningen Urval 1 Lästa titlar Urval 2 Lästa abstract Urval 3 Antal artiklar till studien Pubmed2018-11-28 ("Prevent"[Journal] OR "prevent"[All Fields]) AND ("malnutrition"[MeSH Terms] OR "malnutrition"[All Fields]) AND ("dementia"[MeSH Terms] OR "dementia"[All Fields]) Begränsningar: -Engelska - 10 år
42 artiklar. 42 titlar. 11 lästa
abstract. 3 artiklar utvalda till studien.
Pubmed
2018-11-28 (("dementia") AND "nursing interventions") AND "malnutrition" Begränsningar: -Engelska 10 år
2 artiklar 2 titlar 2 lästa
abstract 0 artiklar utvalda till studien Cinahl 2018-11-28 S1 (MH "Dementia") S2 (MH "Malnutrition") S3 (MH "Diet") ((MH "Diet")) AND (S1 AND S2 AND S3) Begränsingar: -Engelska -10 år 33,620 artiklar 6527 artiklar 47,315 artiklar 8 artiklar - - - 8 titlar - - - 0 lästa abstract - - - 0 artiklar utvalda till studien. Cinahl
2018-11-28 ((MH "Nursing Interventions")) AND (S1 AND S2 AND S3 AND S7)
Begränsningar: -Engelska
-10 år
0 artiklar 0 titlar 0 lästa
abstracts 0 artiklar utvalda till studien
Cinahl 2018-11-28 Kl 16.00
S1 AND S2 AND S7 2 artiklar 2 titlar 1 läst
abstract 0 artiklar utvalda till studien PubMed
2018-11-28 Mealtime AND dementia Begränsningar:
-Engelska -10 år
141 st.
artiklar. 141 st. titlar. 54 st. lästa abstract. 3 st. artiklar utvalda till studien (varvid 2 st. återkom från tidigare sökning). PubMed
2018-11-30 Nutrition AND Alzheimers disease Begränsningar: -Engelska -10 år
1095 st.
artiklar. 1095 st. titlar. 318 st. lästa abstract. 2 st. artiklar utvalda till studien (varvid 1 st. återkom från tidigare sökning). Cinahl
2018-11-28 Diet AND dementia Begränsningar: -Engelska -10 år
588 st.
artiklar. 588 st. titlar. 101 st. lästa abstract. 4 st. artiklar utvalda till studien (varvid 1 st. återkom från tidigare sökning). Cinahl
2018-11-30 Eating AND dementia Begränsningar: -Engelska -10 år
375 st.
artiklar. 375 st. titlar. 36 st. lästa abstract. 2 st. artiklar utvalda till studien.
Bilaga 2 - Artikelmatris
1 (10)
Författare, Titel, Tidsskrift,
Land Syfte Metod och design Värdering Resultat
Allen, V., Methven, L., & Gosney, M. (2014).
Impact of serving method on the consumption of nutritional supplement drinks: randomized trial in older adults with cognitive impairment. The Journal of
Advanced Nursing.70(6).
(s.1323-1334). England.
“The null hypothetis of the study was that serving methid does not correlate with the amount of
nutritional supplement drink consumed. The aim of the study was to compare the consumption of nutritional supplement drinks during different serving practices.”
Kvantitativ.
Studien undersöker om personer dricker mer eller mindre av en näringsdryck beroende på hur den serveras. Inklusion: Över 65 år.
Demenssjukdom.
Exklusion: Instabil diabetes mellitus, utredning för diabetes mellitus, sväljsvårigheter för förtjockade vätskor, laktosintollerans, tarmsjukdom, allergi mot uppvärmda mjölkprodukter, delirium, vätskerestriktioner mindre än 1liter per dygn.
Urval Ev. bortfall: Urval 49 personer. 4 personer föll bort.
Beskrivning slutlig studiegrupp (antal, ålder, kön etc.): 45 personer (35 kvinnor, 10 män). 66-99 år. Medelålder 86,7 (SD 7.5). Alla var undernärda eller hade risk för undernäring. 14 deltagare vistades på sjukhus under undersökningstiden, 31 på vårdboenden.
Datainsamlingsmetod:
- Vägde hur mycket som druckits av näringsdryckerna, antingen ur flaskan eller ur glas och innehållet räknades ut i kalorier. -BMI mättes. -MNA fylldes i.
Analys: Kalorier, Mängd mat och dryck.
Styrkor: -Powerberäknad.
-Tydligt syfte där resultatet svarade till syftet.
-Lågt bortfall.
-Många testpersoner under längre tid.
-Tydligt abstract.
-Relevanta frågeställningar kring studiens relevans.
Svagheter
-Ingen presentation kring hur stort urvalet var per undersökt grupp.
Testpersonerna med näringsdryck upphällt i vanligt glas och med sugrör drack mer näringsdryck än de som hade sugrör direkt i flaskan med näringsdryck.
Näringsdryckerna påverkade inte intaget av den vanliga maten, vilket bidrog till att kalorierna från näringsdryckerna gjorde att det dagliga kaloriintaget ökade.
2 (10)
Författare, Titel, Tidsskrift,
Land Syfte Metod och design Värdering Resultat
Allen, V., Methven, L., & Gosney, M. (2013). The influence of nutritional supplement drinks on providing adequate calorie and protein intake in older adults with dementia. The Journal of
Nutrition, Health & Aging
17(9). (s.750-753). England.
“The study aims to test the hypothesis that providing ONS drinks reduces protein and
energy intake from food in elderly people with cognitive
impairment compared to when ONS (oral nutrition supplements) drinks are not given. The
study also has a secondary aim to investigate whether providing
ONS drinks is beneficial in achieving adequate protein and
calorie intake in elderly people with cognitive impairment.”
Kvantitativ.
Studien undersöker om näringsdryck som komplement till mat kan öka det totala dagliga intaget av kalorier. Inklusion:
65+, demenssjukdom.
Exklusion: Tarmsjukdom, instabil diabetes mellitus, sväljsvårigheter, laktosintollerans eller allergi mot långvarande mjölkprodukter, vätskerestriktioner med maxdryck 1L/dygn, akut konfusion.
Urval Ev. bortfall: Inget bortfall noterat.
Beskrivning slutlig studiegrupp (antal, ålder, kön etc.): 26 personer (69% kvinnor), ålder 83,9 år (+/- 8,4år). Datainsamlingsmetod: Mäta och väga det kvarlämnade innehållet i näringsdryckerna, räknad efter kvartalmetod (25%,50%,75%,100%).
Analys: Kalorier, Protein, mängd mat och dryck.
Styrkor
-Väl presenterat i abstract. - Antalet testpersoner dock under kortare tid.
-Välformulerad diskussion. Svagheter:
-Viss otydlighet kring vilken design och syfte studien har. Syftet har ingen egen rubrik och design svaras inte på förrän långt ned i texten. Svårt att hitta värdefulla fynd i artikeln.
Testpersonernas totala kalori och proteinintag ökade under dagarna de fick näringsdryck som
komplement till den vanliga maten. Näringsdryckerna påverkade inte intaget av den vanliga maten.
3 (10)
Författare, Titel, Tidsskrift, Land Syfte Metod och design Värdering Resultat
Cleary,B., Hopper, T., & Van Soest, D. (2012). Reminiscence theraphy, mealtimes improving intake in residents with dementia. Canadian
Nursing Home, 23(2). (s.8-13).
Kanada.
“The purpose of the current study was to
examine the relative effects of conversation
and cueing on food consumption
by LTC (long time care) residents with dementia.”
Kvantitativ.
Studien undersöker om samtal under måltiden kan öka intag av mat och dryck hos personer med demenssjukdom.
Inklusion: Demensdiagnos, kunna sitta upprätt och äta, tala flytande engelska, stanna på boendet i minst tre månader, adekvat syn och hörsel för en normal konversation, inte ta några aptitstimulerande läkemedel, fysiskt kunnig att mata sig själv.
Exklusion: Personer som inte hade risk för undernäring.
Urval Ev. bortfall: Urval 11 personer. 4 föll bort.
Beskrivning slutlig studiegrupp (antal, ålder, kön etc.): 7 personer (5 kvinnor, 2 män), ålder 80-92 år.
Datainsamlingsmetod: Videoinspelade måltider.
Analys: Kalorier.
Styrkor
-Författarna presenterar bakgrund och metod väl.
-Tydlig frågeställning och syfte. -Resultaten diskuteras väl.
-Omvårdnadsåtgärd som är enkel och personcentrerad.
Svagheter
-Lite otydligheter kring analysmetod.
Konversationer och småprat ökade det totala intaget av mat under måltiderna då personerna ville sitta kvar vid bordet för att äta. Konversationer gjorde måltiden till en lugnare tillställning för de demenssjuka vilket ökade chansen att de åt mer och ökade därmed det totala dagliga intaget av kalorier.
Författare, Titel, Tidsskrift, Land Syfte Metod och design Värdering Resultat Cleary, S., Hopper, T., Forseth, M.,
& Van Soest, D. (2008). Using routine seating plans to improve mealtimes for residents with dementia.
Canadian Nursing Home, 19(3).
(s.4-11). Kanada.
“The purpose was to determine the effects of a routine mealtime seating plan on the mealtime behaviors of individuals with dementia. Of specific interest were treatment effects on the following variables: 1. Amount of food and liquid intake.
2. Resident time spent waiting for meals.
3. Resident time to complete meals.”
Kvantitativ.
Studien undersöker om en bestämd sittplats kan öka intag av mat och dryck för personer med demenssjukdom.
Inklusion: Demensdiagnos, adekvat hörsel för normal konversation, ingen historia med eller nuvarande depression, skulle vistas i minst 3 månader på långtidsvården, hade risk för undernäring, kunde äta måltid vid ett bord i matsalen, var fysiskt kunnig att kunna mata sig själv till i alla fall 25 % av en måltid i
åtminstone två dagar i veckan, ej äta medicin som stimulerar aptiten. Exklusion: Inga nämda. Urval Ev. bortfall:
Urval 4 personer. 1 person dog.
Beskrivning slutlig studiegrupp (antal, ålder, kön etc.):
3 personer med demenssjukdom. 88, 93, 97 år. Ingen notering kring könsfördelning.
Datainsamlingsmetod: Tre sessioner i varje fas. Videoinspelade måltider. Maten och vätskans vikt och volym registrerades. Tiden för utlämning av mat registrerades.
Assistansnivån vid måltiderna bedömdes efter en 5-poängsskala.
Analys: Tid, volym, kalorier.
Styrkor:
-Noggranna uträkningar kring maten och vätskans vikt och volym.
-Väl skriven bakgrund.
Svagheter: -Få testpersoner. -Ingen könsfördelning.
Rutinen kring bordsplacering ökade det totala intaget av mat och dryck eftersom det gick fortare för personalen att leverera mat till personerna, då de visste var personerna satt.
Detta bidrog till att personerna med demenssjukdom inte hann bli förvirrade och agiterade, vilket gjorde att deras lust för att äta bibehölls.
