Datacenter - en ny svensk basindustri? : En samhällsekonomisk kalkyl av Facebooks etablering i Luleå

Linköpings universitet | Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling (IEI) Kandidatuppsats, 15 hp | Nationalekonomi Vårterminen 2021 |LIU-IEI-FIL-G--21/02443--SE

Datacenter - en ny svensk basindustri?

En samhällsekonomisk kalkyl av Facebooks etablering i Luleå

_____________________________________________

Datacenter - a new Swedish base industry?

A cost-benefit analysis of Facebook's establishment in Luleå

Emma Högdahl Anniina Lantela Handledare: Pernilla Ivehammar Linköpings Universitet SE-581 83, Linköping 013-28 10 00, www.liu.se

Titel

Datacenter - en ny svensk basindustri?

En samhällsekonomisk kalkyl av Facebooks etablering i Luleå Datacenter - a new Swedish base industry?

A cost-benefit analysis of Facebook's establishment in Luleå

Författare Emma Högdahl Anniina Lantela Handledare Pernilla Ivehammar Publikation Kandidatuppsats i nationalekonomi, 15 hp Linköpings universitet Vårterminen 2021 LIU-IEI-FIL-G--21/02443--SE Linköpings universitet

Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling www.liu.se

Förord

Denna kandidatuppsats är skriven vid Linköpings universitet under vårterminen 2021. Vårt mål med uppsatsen är att skapa ett nytt underlag till beslutsfattarna angående

datacenterbranschen i Sverige samt undersöka vad som påverkar huruvida ett datacenter är samhällsekonomiskt lönsamt.

Vi är tacksamma för ett välfungerande samarbete samt allt stöd vi har fått längs vägen. Vi vill rikta ett stort tack till Simon Falck på myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser samt professor Lars Nordström på KTH som har bidragit med värdefull information. Slutligen vill vi även tacka vår handledare Pernilla Ivehammar som under uppsatsperioden har visat oss i rätt riktning samt givit värdefullt stöd och konstruktiv kritik.

Linköping 11 juni 2021

Abstract

The aim of this study is to determine whether Facebook's establishment in Luleå has increased welfare. The essay also gives possible suggestions on how the state can increase profitability when considering future establishments. The thesis focuses on the period when Facebook’s two data centers were established, that is 2011-2020. The thesis mainly uses data from various public inquiries and government agencies. An interview with a professor in electricity production is also conducted to create a deeper understanding of the server halls' impact on electricity production in Sweden.

To determine whether the establishment of Facebook has increased welfare, a cost-benefit analysis is used as a method and theory. Furthermore, data centers and their impacts will be defined in chapters three and four as a basis for the calculation. In the calculation, we will compare benefits and costs. Benefits need to exceed costs for the project to be profitable. Whether the establishment has been profitable is examined from three perspectives: overall, national, and regional. Unlike the national and regional calculations, only costs are

considered in the overall calculation.

Based on assumptions that Facebook's data center has a lifespan of 10 years, with a discount rate of 3.5 percent, it can be stated that the total cost for the project will be

- SEK 14 673 137 420 - H - W in the overall calculation. For Facebook's establishment to be profitable, the overall benefits need to exceed the costs. According to the national calculation, Facebook's establishment based on the monetary posts. is profitable as the net present value is positive and equals SEK 12 636 712 128. The non-monetary effect, risk of electricity

shortage, leads to a decrease in the net present value in the national calculation. However, we believe that it is unlikely that the cost of the risk would exceed SEK 12 billion and thus we consider the calculation to remain profitable despite the risk. From a regional perspective, Facebook's establishment is profitable if the non-monetary benefits outweigh the costs of destroyed landscape and risk of electricity shortage.

According to the sensitivity analysis, Facebook's establishment is a cost to the state as the costs for the public sector exceed the tax revenues. Marginal excess burden, MEB, is used to calculate whether the project loads the state budget. Since we choose to use a MEB of 0.3, it can be stated that the value of the overall calculation is increased with - SEK 2 855 377. The other effects in our calculations such as operating costs, maintenance costs, use of electricity, economic growth and landscape image cause uncertainty in our calculations which is also described in the sensitivity analysis.

Finally, the study proposes five different suggestions to have in mind when future data center establishments are being planned in Sweden.

Sammanfattning

I denna uppsats undersöker vi huruvida Facebooks etablering i Luleå har varit

samhällsekonomiskt lönsam. Uppsatsen kommer även med möjliga förslag på hur staten kan öka lönsamheten vid framtida etableringar. Uppsatsen fokuserar på perioden mellan 2011 och 2020 eftersom de två serverhallarna i Luleå har varit i bruk under denna tidsperiod.

Uppsatsen använder huvudsakligen data från olika rapporter, utredningar och statliga myndigheter. Även en intervju med en professor inom elproduktion genomförs för att skapa djupare förståelse över serverhallarnas påverkan på elproduktion i Sverige.

För att avgöra huruvida etablering av Facebook har varit samhällsekonomiskt lönsamt används samhällsekonomisk lönsamhetskalkyl som metod och teori. Vidare definieras datacenter och dess påverkan i kapitel tre och fyra som underlag inför kalkylen. I kalkylen ställs nyttor mot kostnader. Nyttor behöver överstiga kostnader för att projektet ska vara lönsam. Huruvida etableringen har varit lönsam undersöks utifrån tre perspektiv:

övergripande, nationellt och regionalt. Till skillnad från den nationella och regionala kalkylen analyseras bara kostnader i den övergripande kalkylen.

Utifrån antaganden att Facebooks datacenter har en livslängd på 10 år, med en

diskonteringsränta på 3,5 procent kan det konstateras att de sammanlagda kostnaderna för projektet blir - 14 673 137 420 - H - W kronor i den övergripande kalkylen. För att Facebooks etablering ska vara samhällsekonomiskt lönsam behöver de övergripande nyttorna överstiga kostnaderna. Enligt den nationella kalkylen är Facebooks etablering samhällsekonomiskt lönsamt utifrån de monetära beräkningarna då nettonuvärdet blir positivt och motsvarar 12 636 712 128 kronor. Den icke-monetära posten risk för elbrist leder till att nettonuvärdet minskar i den nationella kalkylen. Dock anser vi att det är osannolikt att kostnaden för risken skulle överstiga 12 miljarder kronor som det monetära nettonuvärdet motsvarar och därmed beaktar vi att kalkylen bör förbli lönsam trots risken. Utifrån ett regionalt perspektiv är Facebooks etablering samhällsekonomiskt lönsamt om de icke-monetära nyttorna överstiger kostnaden för den förstörda landskapsbilden och risk för elbrist.

I känslighetsanalysen konstateras det att Facebooks etablering belastar statens budget då utgifterna för offentliga sektorn överstiger skatteintäkterna. Därefter används Marginal excess burden, MEB, för att beräkna hur projektet belastar statens budget. Utifrån att vi väljer att använda MEB på 0,3 kan det konstateras att den övergripande kalkylen belastas med - 2 855 377 kronor. Vidare analyseras även de andra posterna som driftkostnad,

underhållskostnad, elanvändning, tillväxt och landskapsbild som orsakar osäkerhet i våra kalkyler.

Slutligen sammanställs det fem olika förslag att ha i åtanke vid framtida etableringar inom datacenterbranschen.

Innehållsförteckning

2.3 The Marginal Cost of Public Funds 11

3. Kartläggning av datacenterindustrin 13

3.1 Vad är ett datacenter? 13

3.2 Datacenterindustrin i Sverige 13

3.3 Datacenterindustrin och elproduktionen i Sverige 14

4. Facebook i Luleå 16

4.1 Etableringen av serverhallarna 16

4.2 Facebook i Luleå idag och dess spridningseffekter 17

4.3 Facebooks elanvändning 19 4.4 Tillväxt 19 5. Estimering av kalkyler 22 5.1 Definitioner 22 5.2 Antaganden 22 5.3 Monetära kostnader 23 5.3.1 Investeringskostnad 23

5.3.2 Drift- och underhållskostnad 23

5.3.3 Alternativ användning av mark 24

5.3.4 Ändring av energiskatt och dess påverkan 25

5.4 Icke-monetära kostnader 25

5.4.1 Risk för elbrist 25

5.5 Monetära nyttor 26

5.5.1 BNP-tillväxt 26

5.5.2 Statens skatteintäkter från elförsäljning 27

5.6 Icke-monetära nyttor 27

5.6.1 Utbudseffekter och andra icke-monetära nyttor 27

6. Sammanställning av de tre kalkylerna 29

6.1 Sammanställning av övergripande kalkyl 29

6.2 Sammanställning av nationell kalkyl 31

6.3 Sammanställning av regional kalkyl 33

7. Känslighetsanalys 35

7.1 Tillväxteffekter 35

7.2 Driftkostnad 35

7.3 Underhållskostnad 36

7.4 Elanvändning 36

7.5 Marginal Excess Burden 37

7.6 Landskapsbild 38

8. Diskussion och förslag 39

9. Slutsats 41

Referenser 43

Bilaga 1: Drift- och underhållningskostnader 47

Bilaga 2: Facebooks påverkan på BNP och tillväxt 48

Bilaga 3: Statens skatteintäkter från elförsäljning 49

Bilaga 4: Skillnad i skattebetalningar 50

Bilaga 5: Underhållskostnaden till känslighetsanalys 51

Begreppsförklaring

Datacenter - Ett datacenter är en anläggning som innehåller dataservrar.1 _{Används synonymt} med serverhall och datorhall i denna uppsats.

Grön el - Grön el är ett miljövänligt alternativ som är fossilfritt och från sol-, vatten- och

vindkraft, alltså förnybara energikällor.2

kWh - Beteckning för energienheten kilowattimme som består av 1000 wattimmar (Wh).3 1 TWh = 1 000 000 MWh = 1 000 000 000 kWh.

Näringslivskluster - Ett geografiskt avgränsat område där företag inom samma bransch är

etablerade.4 _{I denna uppsats är det ett näringslivskluster inom It.}

Pinnacle Sweden AB - Facebooks dotterbolag i Sverige som ansvarar för serverhallarna i

Luleå.5 _{Pinnacle Sweden AB kommer benämnas synonymt som Facebook i denna uppsats.}

Spillover effekt - En ekonomisk händelse som ej är en direkt effekt utan har ett indirekt eller

inducerat samband med händelsen. 6

1 _{Sweco, 2017} 2 _{Bixia, 2021} 3 _{NE, 2021} 4_{Christensen, Kempinsky, 2004} 5 _{NCC, 2021} 6 _{United Nations, 2021}

1

1. Inledning

1.1 Bakgrund

Vad är Sveriges pris för att ta del av den digitaliserade världen? Hur påverkar denna spendering samhället? I ett alltmer digitaliserat samhälle är detta relevanta frågor. Enligt regeringen lyder definitionen av föreningen mellan digitalisering och politik på följande sätt:

“Digitaliseringspolitiken handlar om att använda och främja de möjligheter som digitaliseringen för med sig för samhället: för individer, näringsliv, civilsamhälle och

offentlig förvaltning.” 7 _{(Regeringen, 2021)}

Målet bakom politiken är att Sverige ska bli det ledande landet i världen på att nyttja digitaliseringens potential.8 _{För att nå detta mål har Sverige sedan 2017 infört}

Digitaliseringsrådet, inom Regeringskansliet, vars uppdrag är att följa digitaliseringen i Sverige och omvärlden samt lämna förslag för att främja samhällets digitala progress.9

Idag använder 9 av 10 internet dagligen mellan åldrarna 16 och 85 enligt

statistikmyndigheten SCB.10 _{En ny bransch, datacenterbranschen, har tillkommit till följd av} internet. Datacenterbranschen är ett par decennier gammal och inom detta

verksamhetsområde möts idag den efterfrågan som finns på datacenter, centraler för lagring av digital information, som ökar kraftigt i samband med det ökade behovet av internet. Ett datacenter är en anläggning avsedd för att innehålla olika typer och storlekar av dataservrar.11 Dessa datacenter eller så kallade serverhallar används dygnet och året om för att driva olika nätverks- och kommunikationsutrustning vars syfte är att lagra och bearbeta data.

För att Sverige ska nå sitt uppdragsmål med att bli bäst i världen på att använda

digitaliseringens potential har staten investerat i datacenterbranschen.12 _{Detta utifrån att} kunna gynnas av de utvecklingsmöjligheter som finns inom branschen när det gäller

digitalisering samt för att locka datacenter att etablera sig i Sverige. I Sverige finns det idag flera serverhallar etablerade av stora utländska It-företag som Google, Amazon, Microsoft och, det företag som uppsatsen kommer fokusera på, Facebook. Den ekonomiska satsningen inom denna bransch har, enligt Andreas Granberg som är VD för Luleås näringsliv, resulterat

7 _{Regeringen, 2021} 8 _{Digitaliseringsrådet, 2021} 9 _{Digitaliseringsrådet, 2021} 10 _{SCB, 2021} 11 _{Sweco, 2017} 12 _{Hedin, Näringsdepartement, 2021}

2

i att Sverige har ökat sin konkurrenskraft jämfört med andra länder.13 _{Detta eftersom det} tidigare funnits en trend att många företag valt att lämna Sverige för att investera utomlands men nu som en följd av att utländska företag valt att etablera sig i Sverige blir det mer

attraktivt även för andra företag att göra detsamma. Detta ger Sverige en chans att konkurrera med omvärlden om liknade It-företag för att få dessa etableringar.

Facebook är en amerikansk social nätverkstjänst som startades 2004 och har idag runt 3 miljarder användare.14 _{Facebook äger även stora andra nätverksapplikationer som Messenger,} WhatsApp och Instagram.15 _{Utifrån den stora efterfrågan av nätverkstjänsten krävs det}

serverhallar för att kunna bearbeta all data som används och därmed har Facebook lanserat 17 olika datacenter runt om i världen.

I februari 2011 meddelade Facebook att de skulle etablera ett datacenter i Luleå i norra Sverige.16 _{När Facebook valde att etablera sig i Sverige hade de sedan tidigare två inhemska} datacenter i USA och den svenska datahallen blev deras första etablering utanför USA. Facebooks etablering av serverhallar i Sverige har skett via deras dotterbolag Pinnacle Sweden AB.17 _{I urvalsprocessen som resulterade i etableringen var det 15 olika länder som} deltog och i Sverige var det över 20 olika lokaliseringsplatser som föreslogs. Idag finns det två serverhallar i Luleå och en tredje håller på att byggas i anslutning till de redan

existerande.

1.2 Problemformulering

Att analysera effekter av Facebooks datacenter är ett samhällsekonomiskt ämne då staten beviljade ett regionalt investeringsstöd på 139 miljoner kronor när de två serverhallarna etablerades i Luleå.18 _{Samtidigt sänktes energiskatten på el markant 2017 för datacenter och} nu för tiden beskattas datacenter på samma nivå som andra elintensiva företag i Sverige.19 Detta stärkte konkurrenskraften för befintliga server-hallar samt ökade sannolikheten för nyetableringar i Sverige eftersom kriteriet för att bli en elintensiv verksamhet sänktes.20 Därmed är detta en bransch som de senaste åren fått mycket ekonomiskt stöd från staten. Ett statligt bidrag och en skatteförändring påverkar omfördelning av offentliga resurser och gör det ännu mer intressant att undersöka huruvida projektet har lett till lönsamma resultat utifrån ett nationalekonomiskt perspektiv. En metod som blir aktuell i detta sammanhang är den samhällsekonomiska lönsamhetskalkylen. 13 _{Granberg, 2015} 14 _{Facebook, 2021} 15 _{BBC, 2021} 16 _{Sweco, 2017} 17 _{NCC, 2021} 18 _{Hedin, Näringsdepartement, 2021} 19 _{SOU, 2015} 20 _{Bäckström Johansson, 2017}

3

Detta är viktigt att undersöka utifrån att definiera om de investeringarna som resulterat i Facebooks etablering i Luleå har varit lönsamma och i så fall på vilket sätt. Vidare utifrån om etableringen visar att den har varit lönsam är det aktuellt att analysera hur detta påverkar samhället genom till exempel tillväxt. Eftersom datorcenterbranschen är ett nytt

verksamhetsområde som har en betydelse i framtiden och vars påverkan i samhället idag är okänd är det aktuellt att studera hallarnas effekter i Sverige.

Slutligen är det väsentligt att nämna att etablering av serverhallar är ingenting obligatoriskt för att det svenska samhället ska fungera.21 _{Med detta menas att ett datacenter skulle kunna} befinna sig varsomhelst i Norden utan större konsekvenser. Samtidigt är många länder som till exempel Sverige villiga att bevilja stora statliga bidrag och ändra sin skattepolitik för att locka företag som Facebook att etablera sig. Att datahallar är eftertraktansvärda beror på de ekonomiska fördelarna, som konkurrenskraft, som multinationella företag antas medföra i landet genom sin etablering.

1.3 Syfte

Syftet med denna uppsats är att undersöka etableringen av Facebooks datacenter i Luleå genom en samhällsekonomisk lönsamhetskalkyl. Etableringen undersöks utifrån tre perspektiv: övergripande, nationellt samt regionalt.

1.4 Avgränsning

Vi begränsar studiens omfattning till Facebook som företag och Luleå som geografiskt område. Detta är nödvändig utifrån tidsbegränsning som uppsatsperioden har. Samtidigt har Facebook bara etablerat sig i Luleå vilket gör denna avgränsning ännu mer relevant.

Tidsmässigt fokuserar uppsatsen på de effekterna som har uppstått som ett resultat av två serverhallar i Luleå, det vill säga perioden mellan 2011 och 2020. Detta betyder att effekterna av den tredje serverhallen vars konstruktion ska vara klar 2021 lämnas ut från kalkylen.22 Denna avgränsning baseras på att det är för tidigt att dra några tillförlitliga slutsatser om effekterna som den tredje serverhallen orsakar.

1.5 Metod

För att undersöka huruvida Facebooks datacenter i Luleå är samhällsekonomisk effektiv genomförs en samhällsekonomisk lönsamhetskalkyl. I kalkylen ställs de nyttor och kostnader som Facebooks serverhallar medför emot varandra för att sedan komma fram till ett

nettonuvärde som avgör om etableringen av serverhallarna har varit lönsam. Slutligen,

21 _{Nordström, Intervju, 2021} 22 _{Luleå kommun, 2017}

4

kommer en känslighetsanalys genomföras för att illustera de osäkerheter som uppstår i kalkylen och således öka slutsatsernas tillförlitlighet.

I denna uppsats används sekundärkällor i form av såväl utredningar som tidigare rapporter från nyckelaktörer som Sweco, Tillväxtverket och The Boston Consulting Group.

Rapporterna som används i uppsatsen ger en överblickande bild om Facebooks etablering i Luleå men även om serverhallar generellt. Rapporterna belyser de effekterna som

etableringen har haft på regional och nationell nivå i Sverige. Den samhällsekonomiska lönsamhetskalkylen som senare genomförs grundas huvudsakligen på informationen vi fått ut av dessa sekundärkällor vilket ger en betydande roll för användning av litteraturstudier i

uppsatsen. Även olika tabeller och diagram sammanställs av data givet från sekundärkällorna. I denna uppsats används även en semistrukturerad intervju som en kvalitativ metod. En

intervju med Lars Nordström, professor i informationssystem för kraftsystemkontroll vid KTH, genomförs. Syftet med intervjun är att skapa djupare förståelse av hur serverhallar påverkar elproduktionen i Sverige och därmed kan leda till effekter som behöver tas hänsyn till när en samhällsekonomisk lönsamhetskalkyl utförs. På grund av rådande omständigheter runt Covid-19 genomförs intervjun digitalt via Zoom i stället för fysiska intervjuer.

Fördelarna med intervjuer via video jämfört kontakt via mejl är att författarna kan kontrollera intervjusituationen, mer komplicerade frågor kan användas samt att uppföljningsfrågor kan ställas.23 _{Intervjufrågorna redovisas i bilaga 6.}

1.6 Metodkritik

Dubbelräkning av poster, räknefel eller att glömma bort effekter är typiska problem som kan uppstå i samband med en samhällsekonomisk lönsamhetskalkyl. För att undvika dessa problem och förstärka uppsatsens transparens kommer vi tydligt redovisa vilka poster som inkluderas i kalkylen samt motivera deras resultat. Data som används ska även granskas och tillämpas med noggrannhet och försiktighet för att undvika över- eller underskattningar av effekter.24

Reliabilitet innebär att mätinstrument som används i uppsatsen ska ge tillförlitliga och stabila utslag.25 _{För att förstärka reliabilitet utgår uppsatsen från att majoriteten av data är tagen från} statliga myndigheter eller andra tendensfria aktörer. Enligt den svenska lagen ska

myndigheterna vara sanningsenliga och sakliga.26 _{Samtidigt skall myndigheterna vara} transparenta. Eftersom Tillväxtverket, Luleås kommun och Statens offentliga utredningar (SOU) är alla statliga aktörer kan det antas att data från dessa källor ska vara pålitliga och därför användbara när uppsatsen genomförs.

23 _{Eriksson och Wiedersheim-Paul, 2014} 24 _Ibid.

25 _Ibid.

5

En annan faktor som kan orsaka svårigheter är identifiering av effekter när en

samhällsekonomisk kalkyl genomförs.27 _{I denna uppsats är det centralt att undersöka vilka} effekter som har uppstått såväl regionalt som nationellt till följd av etableringen. Utöver byggnationsfas och drifteffekter påverkas kalkylen av kvalitativa poster som Luleås förstärkta regionala självbild, kunskapsspridning samt följdetableringar av andra företag. Att estimera ett värde på dessa poster är en utmaning eller till och med omöjligt i vissa fall. Det är även väsentligt att lyfta fram att den samhällsekonomiska kalkylen byggs till en viss del på idealiserade förhållanden då människor inte alltid är rationella. Samtidigt vet ingen hur framtiden faktiskt kommer utveckla sig.28 _{Baserat på alla dessa brister är det viktigt att} analysera alla effekter noggrant samt att genomföra en känslighetsanalys. I

känslighetsanslysen ges scenarier till läsare och beslutsfattare med olika resultat som underlättar att förstå projektets möjliga eller alternativ påverkan på samhället.

Slutligen är nämnvärda nackdelar som kan uppstå när en intervju genomförs via video att intervjuare och intervjupersonen kan påverka varandra och att det kan vara svårare att ställa känsliga frågor. Det kan även nämnas att Lars Nordström är insatt i elindustrin på grund av sitt yrke och således kan det tänkas att han har partiska åsikter om vårt ämne. Därmed kan informationen som baseras på intervjun och som används i uppsatsen påverkas av detta.

27 _{Mattsson, 2006} 28 _{Trafikverket, 2012}

6

2. Samhällsekonomisk lönsamhetskalkyl

2.1 Definition

En samhällsekonomisk lönsamhetskalkyl, cost-benefit analysis (CBA), innebär att kostnader (costs) och fördelar (benefits) av ett visst projekt värderas i monetära termer som kronor. Kalkylen används inom nationalekonomi för att undersöka huruvida ett projekt är

samhällsekonomiskt lönsamt.29 _{CBA ses oftast som en “samhällsekonomisk våg” där i} kostnadsvågskålen samlas allt som innebär uppoffringar för ett samhälle medan i

fördelsvågskålen summeras alla nyttor som uppstår. Genom vågen kan beslutsfattare separera olönsamma åtgärder från lönsamma samt möjliggöra en mer effektiv användning av

samhällets resurser.

Enligt Pareto-kriteriet innebär en åtgärd en välfärdsökning för en grupp av individer om åtminstone en människa upplever sig ha fått det bättre genom förändringen medan de andra inte har fått det sämre.30 _{Pareto-kriteriet anses att avgöra om välfärden har ändrats. Om} samhället befinner sig i en punkt där det inte finns några åtgärder som leder till ökning av välfärd kallas detta för Pareto-optimum.

Dock är det viktigt att lyfta fram kritiken som riktas mot Pareto-kriteriet. Pareto-kriteriet fokuserar till exempel mest på effektivisering medan andra synpunkter som hur det totala produktionsresultatet fördelas mellan individer påverkar också välfärden i ett samhälle.31 _Det är även komplicerat att tillämpa Pareto-kriteriet i praktiken då det är svårt att hitta en lösning i samhället som inte missgynnar någon. Det går inte att använda Pareto som grund i CBA-analysen men det finns en variant av Pareto som används inom nationalekonomi när

kostnads-nytto-analys genomförs. Enligt det så kallade Hicks/Kaldor-kriteriet ökar välfärden i samhället om vinnarna överkompenserar förlorarna. Kriteriet kan sägas uppfylla villkoret för välfärdsökning då summan av fördelar ska överstiga summan av kostnader och kan därmed användas som grundprincip för CBA.

När en samhällsekonomisk kalkyl genomförs är det viktigt att ta hänsyn till

alternativkostnaderna.32 _{Med termen alternativkostnad menas värdet av det som förloras när} resursen inte kan användas i bästa alternativa användning. För att kriteriet för en

alternativkostnad ska bli uppfyllt måste individ, företag eller samhälle ha minst ett alternativt sätt att använda resurserna. Om det inte finns någon alternativ användning finns det ingen alternativkostnad heller.

En annan faktor att nämna är externa effekter. En extern effekt är en effekt som en åtgärd har

29 _{Mattsson, 2006} 30 _Ibid.

31 _Ibid. 32 _Ibid.

7

på en tredje part som inte är inblandade i projektet.33 _{Eftersom en extern effekt är en} biprodukt som saknar en marknad leder detta till att det sociala överskottet överskattas vid negativa externa effekter och underskattas vid positiva. Ett exempel av externa effekter i vårt fall skulle kunna vara hur etableringen av de två serverhallarna har påverkat bullernivåer, koldioxidutsläpp eller fågelpopulationen i Luleå.

Vidare behövs även vissa brister nämnas då det enligt Mattson är vanligt att missa poster som bör räknas med i kalkylen eller dubbelräkna posterna.34 _{Därmed är det viktigt att lyfta fram} hur noggrannhet spelar stor roll när kalkylen utförs. Det är även grundläggande att förstå att en samhällsekonomisk lönsamhetskalkyl inte ger precisa resultat utan mer en serie av skattningar som kan användas som ett beslutsunderlag.

2.2 Genomförandet

En CBA-kalkyl kan vara omfattande och invecklat att genomföra. Till följd av detta är det vanligt att dela upp kalkylen i tio grundläggande steg för att göra arbetet mer hanterbart.35

1. Förklara syftet med CBA-kalkylen. 2. Specificera alternativa projekt. 3. Definiera samhället.

4. Identifiera effekter, katalogisera dem och välj mätvärden. 5. Predicera effekterna kvantitativt över projektets livslängd. 6. Förvandla alla effekter till ett monetärt värde.

7. Diskontera nyttor och kostnader för att hitta ett nuvärde. 8. Beräkna nuvärdet för varje alternativt projekt.

9. Genomför känslighetsanalys. 10. Ge ut möjliga rekommendationer.

Steg ett handlar om att förklara varför en CBA-kalkyl genomförs.36 _{Syftet med en} CBA-kalkyl är att undersöka huruvida ett projekt eller en åtgärd har lett till ökning av välfärd i ett samhälle samt om det är mer lönsamt med åtgärd än inget ingripande. Med steg två menas att det är viktigt att identifiera alternativa projekt som uppstår. När CBA genomförs är det väsentligt att fastställa det aktuella projektet samt ett eller flera potentiella projekt. Utöver detta ska även nollalternativet tas hänsyn till. Detta syftas på en situation där ett samhälle fortsätter som vanligt, dvs. ingen åtgärd uppkommer. I denna uppsats skulle ett exempel av detta kunna vara ett nollalternativ där Facebook inte skulle ha byggt ett datacenter i Luleå.

33 _{Mattsson, 2006} 34 _Ibid.

35 _{Boardman et.al, 2017} 36 _Ibid.

8

Vidare är det även viktigt att definiera samhället och vilka individer som omfattas och

påverkas av projektet (steg 3). Det vanligaste sättet att definiera ett samhälle är som en nation och dess invånare, men även andra definitioner som regionalt eller globalt perspektiv kan användas när en CBA-kalkyl genomförs.

Steg fyra innebär att identifiera effekterna av projektet och klassificera dem som nyttor eller kostnader samt ange måttenheter för varje effekt.37 _{Det är viktigt att ha en kalkyl eller modell} som identifierar kausaliteten mellan olika effekter men även att försöka inkludera hela

projektets konsekvenser. För att kunna avgöra om projektet har varit samhällsekonomiskt lönsamt behövs det en gemensam skala där effekterna identifieras. Det vanligaste måttet är att använda monetära enheter. Vissa effekter har tydliga måttenheter och kan enkelt förvandlas till ett monetärt värde. Däremot kan det finnas effekter som är svårare att identifiera utifrån ett monetärt perspektiv. En icke-monetär effekt är en post som saknar ett numeriskt värde. Sådana effekter kan oftast uppstå i samband med till exempel miljöeffekter då det kan vara svårt att identifiera alla miljöeffekter som har inträffat eller kommer att ske i framtiden.38 Eftersom vissa effekter sträcker sig över en längre tidsperiod är det viktigt att ta hänsyn till detta när en CBA-kalkyl genomförs. Steg fem handlar därmed om att predicera alla effekter som upprepas under projektets livslängd. Detta betyder att alla poster som uppkommer flera gånger under projektets livslängd, till exempel årligen, summeras för att beräkna effekterna som helhet.

När alla effekterna har identifierats och periodiserats behöver uppsatsen i steg sex förvandla alla effekter till ett monetärt värde, i vårt fall till kronor.39 _{Effekter som är komplicerade att} estimera kan beräknas genom olika metoder som willingness to pay (WTP) eller willingness

to accept (WTA). Dessa metoder används för att sätta ett värde på en effekt som saknar

marknad. I vårt fall skulle en sådan effekt kunna vara försvinnandet av fågelpopulationen till följd av etablering av datacenter i Luleå. Om ingen är villig att betala för att rädda dessa fåglar skulle utrotningen av fågelpopulationen ha nollkostnad i vår CBA-kalkyl.

För att kunna jämföra konsekvenser som sträcker sig över en längre period behöver dessa diskonteras enligt steg sju. Genom att diskontera dessa effekter hittas det ett nuvärde vilket leder till att de blir jämförbara med intäkter och kostnader som infaller idag.40 _{En kostnad} eller nytta som inträffar under år 𝑡 konverteras till nuvärdet genom att dela det med med diskonteringsräntan, 𝑠. Det kan antas att ett projekt har en livslängd på 𝑛 antal år och att 𝐵_! och 𝐶_! betecknar fördelar respektive kostnader under ett visst antal år, 𝑡. Nettonuvärdet för fördelar (1) och kostnader (2) beräknas enligt följande formler:41

37 _{Mattsson, 2006} 38 _{Boardman et.al, 2017} 39 _Ibid.

40 _Ibid. 41 _Ibid.

9

Diskontering av nytta till nuvärde:

𝑃𝑉(𝐵) = ∑

()*

Diskontering av kostnad till nuvärde:

𝑃𝑉(𝐶) = ∑

-)0 (2)

Det finns olika syn då en diskonteringsränta ska väljas men både Broadman och Trafikverket rekommenderar en diskonteringsränta på 3,5% när en samhällsekonomisk kalkyl

genomförs.42 _{En avgörande faktor bakom hur diskonteringsräntor bestäms är} Ramsey-ekvationen (3). Denna kan skrivas som:

𝑖 = 𝑧 + 𝑔𝑛

där 𝑖= den samhälleliga diskonteringsräntan, i procent 𝑧= ren tidspreferens + katastrofrisk, i procent

𝑛= absolutbeloppet på elasticiteten för marginalnyttan av konsumtion 𝑔= årlig tillväxt av konsumtion per capita, i procent

Ramsey-ekvationen beskriver hur diskonteringsräntan beror på de tre olika variabler som definieras ovanför. Trafikverket motiverar sitt val av diskonteringsränta på 3,5% samt

relevansen av Ramsey-ekvation utifrån att internationella aktörer som HEATCO och the HM Treasury Green Book bestämmer nivån på sina diskonteringsräntor utifrån dessa kriterier.43

Steg 8 handlar om att det ska beräknas ett nettonuvärde för varje alternativ. För att alternativet ska vara välfärdshöjande ska nettonuvärdet vara positivt, dvs. nyttor ska vara större än kostnader.44 _{Ekvationen för nettonuvärdet (4) ser ut som följande:}

𝑁𝑃𝑉 = 𝑃𝑉(𝐵) − 𝑃𝑉(𝐶) (4)

Basregeln för ett projekt är att en åtgärd ska genomföras om nettonuvärdet är positivt:

𝑃𝑉(𝐵) > 𝑃𝑉(𝐶)

När det finns mer än ett alternativ som analyseras och alla alternativ är ömsesidigt exklusiva, då är regeln: välj projektet med största nettonuvärdet. Detta implicerar att åtminstone ett alternativ ska ha ett positivt nettonuvärde.45

42 _{Trafikverket, 2020} 43 _Ibid.

44 _{Boardman et.al, 2017,} 45 _Ibid.

10

Den samhällsekonomiska kalkylen förknippas ofta med osäkerheter och resultaten kan därmed inte tolkas som sanningar.46_{Eftersom nuvärdet och nettonuvärdet är skattningar av}

verkligheten är det nödvändigt att en känslighetsanalys genomförs vilket leder till steg nio. Några exempel på anledningar till osäkerheter är:47

❏ Alla faktorer kan inte värderas monetärt ❏ Osäkra beräkningar av kalkylvärden ❏ Framtiden är osäker

❏ Olika diskonteringsräntor leder till olika resultat

För att analysera dessa osäkerheter, kommer vi i uppsatsen göra en känslighetsanalys som visar värdena för en parameter som skulle ändra rekommendationen från "lönsam" till "icke-lönsam" eller vice versa. En känslighetsanalys kan genomföras till exempel genom att ändra diskonteringsräntan eller att ta hänsyn till externa händelser som kan påverka nyckeltalen i kalkylen.48

Det sista steget i CBA är att ge ut rekommendationer till beslutsfattarna som exempelvis kommunpolitiker baserat på en samhällsekonomisk lönsamhetskalkyl.49 _{Rekommendationer} återspeglar information som har fåtts fram genom CBA-kalkylen. Enligt detta ska projektet med ett positivt nettonuvärde eller med det högsta nettonuvärdet rekommenderas till beslutsfattarna eftersom detta leder till en ökad välfärd. Dock är det viktigt att nämna att resultat inte är lika med beslut men mer som beslutsunderlag. Detta beror på anledningar som berörts även ovan då personer som gör kalkylen kan missa eller dubbelräkna effekter. Ibland kan det även vara väsentligt att värdera resultat utifrån olika scenarier som “mest sannolikt”, “optimistisk” eller “pessimistisk” för att fördjupa förståelsen.50

46 _{Trafikverket, 2020} 47 _Ibid.

48 _{Boardman et.al, 2017} 49 _{Mattsson, 2006} 50 _{Boardman et.al, 2017}

11

2.3 The Marginal Cost of Public Funds

The Marginal Cost of Public Funds (MCPF), eller på svenska ”marginalkostnaden för skattefinansiering”, är ett begrepp inom nationalekonomi som mäter välfärdsförluster för samhället om skatter höjs ytterligare för att finansiera offentliga utgifter.51 _Motiveringen bakom MCPF är att det är vanligt att de projekt som utvärderas, som i denna uppsats, finansieras med offentliga medel vilket ska tas hänsyn till när en CBA-kalkyl genomförs. Skatter påverkar allokering av resurser genom att ändra skattebetalarnas konsumtion, arbetskraftsutbud och investeringsbenägenhet. Om den “osynliga handen” redan producerar en effektiv eller Pareto-optimal fördelning av resurser, kommer skatter att resultera i en mindre effektiv allokering av resurser då de förändrar hushållens och företagens beslut.52 _I praktiken betyder detta att för varje krona som tas in i skatt förloras konsument- och producentöverskott till ett sammanlagt värde av mer än en krona. På grund av denna

anledning skall, enligt teorin, kostnader som belastar offentliga budgetar skrivas upp med en procentsats som beräknas från den välfärdsförlust som uppstår i förhållande till de

skattemedel som samlas in.53 _{Figur 1 nedan illustrerar tankegången bakom MCPF:}

Figur 1: Egen bearbetning av Sonesson, 2013, figur 3.4: MCPF och dess påverkan på konsument- och producentöverskott 54

51 _{Dahlby, Bev, 2008} 52 _Ibid.

53 _{Sonesson, 2013} 54 _Ibid.

12

Ökningen av inkomstskatten gör att ytan som illustrerar skatter ökar från (P0 – PA)*Q0 till (P1 – PB)*Q1. Antalet arbetade timmar minskar från Q0 till Q1. Konsumentöverskottet som är överskottet för dem som ”köper” arbetskraft, d.v.s. arbetsgivarna, minskar med

A + B. Producentöverskottet som är överskottet för dem som ”producerar” arbetskraft, d.v.s. arbetstagarna, minskar med E + D. Skatteintäkterna ökar med A + E – C.

Den marginella välfärdsförlusten per extra skattekrona som ingår i MCPF kallas även för marginal excess burden, förkortat MEB.

Enligt figuren ger detta MEB55 ₌ (" $ % $ &)

(( $ ) * %), alltså MCPF = 1 + MEB.

Trafikverket rekommenderar att en skattefaktor motsvarande MEB på 0,3 används när den marginella välfärdsförlusten beräknas.56 _{Att MEB är lika med 0,3 baseras på en studie gjort} av Finansdepartement där studien kom fram till en skattning av MEB för de vanligaste skatterna i Sverige. För att använda MEB behövs det beräknas en nettobudgeteffekt. Nettobudgeteffekten är förändringen av det ökade skatteuttaget för finansiering av

investeringen minus den ökning av skattebasen som investeringen bidrar till. Om projektet genererar skatteintäkter som understiger kostnaderna är nettobudgeteffekten negativ medan en nytta som överstiger kostnader leder till en positiv nettobudgeteffekt. Slutligen ska nettobudgeteffekten multipliceras med MEB i själva kalkylen för att kunna se hur projektet påverkar statens budget.

Slutligen, har MCPF även kritiserats på teoretiska grunder då investeringar som finansieras av skattemedel kan leda till ökat arbetsutbud och därmed ökade skatteintäkter.57 _{Därmed är} det viktigt att MCPF inte enbart tillämpas för de kostnadsposter som finansieras med skattemedel men i stället för nettoeffekten.

55 _{Sonesson, 2013} 56 _{Trafikverket, 2020} 57 _Ibid.

13

3. Kartläggning av datacenterindustrin

3.1 Vad är ett datacenter?

När individer laddar upp ett foto till Instagram, kopplar sina telefoner till molnet, skickar ett e-postmeddelande eller sparar ett dokument i en lagringsapplikation som exempelvis

Dropbox sparas data i ett datacenter.58 _{Dock finns det olika typer av datacenter. Det}

datacenter som Facebook har i Luleå har som syfte att enbart hantera företagets datalagring alltså den data som passerar deras olika applikationer. Det finns även datacenter där flera företag använder sig av ett och samma datacenter för att gynnas av de skalfördelarna det kan resultera i.

Ett datacenter är en byggnad som består av en omfattande mängd dataservrar.59 _Dessutom innehåller hallarna olika kraftsystem, avbrottsfri strömförsörjning, ventilations- och

kylsystem, generatorer samt kablar för att kunna ansluta sig till den externa nätleverantören.60 Serverhallar har tre grundläggande syften. Det första är att beräkna minnet och den

processorkraft som behövs för att applikationerna ska kunna användas. Det andra är att lagra företagsdata via exempelvis säkerhetskopior. Slutligen används serverhallar för nätverket genom att sammankoppla servrarna i datacentret med omvärlden.

3.2 Datacenterindustrin i Sverige

Digitalisering är en drivkraft för ekonomisk produktivitet i Sverige enligt regeringen.61 _Till följd av teknisk utveckling, nya konsumtionsmönster och den ökande användningen av molntjänster kommer behovet av lagring av data kräva allt högre kapacitet. Som ett resultat av detta har nya datacenter etablerats och behovet för dessa nyetableringar kommer att öka i framtiden. Idag i Sverige finns det 2250 datacenter som sysselsätter 6200 personer. Enligt Radar spelar datacenter en stor roll i en alltmer digital ekonomi då det stimulerar landets ekonomi på flera olika sätt. Radar beräknar datacenters BNP-påverkan i Sverige till cirka 36 miljarder kronor 2020 och med nuvarande planerade tillväxt är prognosen att påverkan ökar till drygt 71 miljarder kronor år 2025.62 _{Sverige har många konkurrensfördelar från ett} europeiskt perspektiv när det kommer till etablering av denna typ av verksamhet. Olika faktorer som kallt klimat, hög utbildningsnivå, en bra infrastruktur, kunskap om hållbar utveckling och stabil kraftförsörjning gör att Sverige är ett av de mest konkurrenskraftiga länderna när det kommer till etablering av nya datacenter.63

58 _{Frazelle, 2020} 59 _{Sweco, 2017} 60 _{Networkworld, 2020} 61 _{Regeringen, 2021} 62 _{Radar, 2020} 63 _{Bäckström, Johansson, 2017}

14

3.3 Datacenterindustrin och elproduktionen i Sverige

Utifrån ett samhällsekonomiskt perspektiv är det viktigt att definiera hur datacenter och elproduktionen hänger ihop för att kunna förstå alla möjliga samband när ett elintensivt projekt värderas. När ett datacenter ska etablera sig i Sverige är den geografiska placeringen, utifrån ett elperspektiv, en av de mest avgörande faktorerna för att etableringen ska lyckas enligt professorn Lars Nordström (2021). Samtidigt spelar kommunernas och statens planering av serverhallar en central roll för att undvika icke-önskade kumulativa effekter.64 Med kumulativa effekter menas effekter som uppstår när flera olika effekter samverkar med varandra.65 _{En icke-önskvärd kumulativ effekt skulle exempelvis kunna vara en omfattande} störning i ett elsystem som följd av en etablering av datacenter.

Eftersom serverhallar är en stor del av den elintensiva industrin är elnätets styrka avgörande för placering av datacenter enligt Nordström. Om etableringen av datacenter undersöks utifrån ett elperspektiv kan det konstateras att serverhallar orsakar en ökning av efterfrågan på el. Dessutom kan det uppstå problem när ett datacenter ska kopplas till elnätet. Att bygga ett datacenter som behöver lika mycket el som en kommun på ett år samt ett bygge av ett nytt elnät betyder en stor investering för de lokala elbolagen.66 _{Samtidigt är beslut om byggnation} av nya elnät byråkratiska och kräver tid för att olika typer av tillstånd ska godkännas. Därmed bör enligt Lars Nordström dessa byråkratiska processer förkortas om staten vill fortsätta locka flera företag att etablera sina datacenter i Sverige.67

Serverhallar kan leda till elbrist i Sverige även om hallarna inte är den mest avgörande faktorn med tanke på elutbudet enligt Lars Nordström (2021).68 _{Serverhallar har inte}

möjligheten att minska sin produktion eftersom de har en baskonstant last. Med detta menas att en datahall använder 100 procent av sin kapacitet eller stänger av helt - produktionen går inte att reducera till exempelvis 50 procent som vid andra elintensiva produktioner. Samtidigt kan ett datacenter inte stängas ner under en viss tid utan att detta skulle leda till negativa konsekvenser med tanke på att företag behöver lagra data för att verksamheten ska fungera. Denna typ av baslast som serverhallar tillför resulterar i en diskussion om risken för elbrist i Sverige eftersom elanvändningen inte går att reducera utan att datahallarna helt stängs av. Enligt Nordström kan det dock ifrågasättas om sambandet mellan ett datacenter och elbristen i Sverige är en avgörande faktor eller snarare en nackdel.

I media är det vanligt att etablering av serverhallar porträtteras som något negativt eftersom detta kopplas till elbrist. Denna tolkning ger en missvisande bild enligt Nordström (2021) då allting beror på vilken skala av serverhallar som undersöks.69 _{Om 100 serverhallar skulle}

64 _{Tillväxtanalys, 2019} 65 _{Naturvårdsverket, 2020} 66 _{Norconsult, 2021} 67 _{Nordström, Intervju, 2021} 68 _Ibid. 69 _Ibid.

15

etableras samtidigt i den omfattande storlek som finns i Luleå skulle detta leda till elbrist i Sverige. Däremot utifrån den mängd av stora serverhallar som finns idag i Sverige kan det konstateras att dessa anläggningar troligen inte är orsaken till elbrist. Det är relevant att sätta ett perspektiv på när serverhallar och elbrist analyseras för att kunna dra sanningsenliga slutsatser om datacenters påverkan på elproduktionen. Datacenterbranschen är en växande industri i Sverige vilket gör det väsentligt för den svenska staten att ta hänsyn till elbristen när nya etableringar planeras. Även om datacenterindustrin är en del av Sveriges framtid är det viktigt att kartlägga kapaciteten av elproduktionen och därmed kontrollera hur många företag som kan etablera sig i Sverige för att undvika den eventuella elbristen.

I januari 2017 implementerades en ändring av energiskatten i Sverige. På grund av

omregleringen började företag inom datacenterbranschen endast betala 0,5 öre skatt per kWh, vilket betyder att energiskatten på elen sänktes med över 90 procent för datacenter.70 _Under flera år innan ändringen utpekades energiskatten på el som ett konkurrenshinder när Sverige skulle locka nya datacenteretableringar. Företag med datacenter behöver möta vissa kriterier för att få ta del av den lägre energiskatten. Ett av dessa kriterier är att verksamhet med serverhallar ska använda minst 0,1 MWh el för att få skatterabatt. Då datacenter började betala 90 procent mindre skatt på el 2017 betyder det även att statens skatteintäkter minskade till följd av detta. Slutligen om skatten inte hade sänkts skulle detta kunnat resultera i större förluster i form av investeringar och utflyttning av företag till länder med lägre skattesats. Denna typ av förluster av befintliga företag kan ses som en alternativkostnad för hög beskattning. Då etablering av datacenter har påverkat elanvändningen i Sverige, inte minst vad avser reglering och energiskatten, är det intressant att fördjupa sig i vilka typer av samhällsekonomiska effekter som detta bär med sig.71

70 _{SOU, 2015} 71 _{Sweco, 2017}

16

4. Facebook i Luleå

4.1 Etableringen av serverhallarna

I oktober 2011 offentliggjorde Facebook att företaget hade fattat ett beslut om att etablera sitt första datacenter i Europa i Luleå. Etableringen av serverhallarna var en produkt av en långsiktig samverkan mellan lokala, regionala och nationella aktörer vars huvudsyfte med etableringen var att främja Sveriges digitaliseringspolitik och förstärka landets

konkurrenskraft. Enligt Tillväxtverket finns det sex grundläggande anledningar till att Facebook valde att etablera sig i Luleå: 72

○ Kallt klimat ○ Pålitlig energikälla

○ Tillgång till förnybar energi ○ Vana vid processindustri

○ Närhet till universitet, flygplatser samt datanätverksförbindelser ○ Lokal kompetens

Utifrån ett kostnadsperspektiv är det kalla klimatet en nyckelfaktor eftersom det bidrar till reducerade kylningskostnader av utrustningen som finns i hallarna.73 _{Dessutom är det statliga} investeringsstödet som Tillväxtverket godkände på sammanlagt 139 miljoner kronor en anledning till att Facebook valde att etablera sig i Luleå.74 _{Investeringsstödet blev beviljat} utifrån granskningen att etableringen skulle resultera i positiva effekter på både regional samt nationell nivå. Detta eftersom det skulle bidra till regionalekonomisk tillväxt samt nå det nationella målet om att locka till sig fler datacenteretableringar.

Dessutom ansågs placeringen av serverhallarna som gynnsamma utifrån att det finns ett tekniskt inriktat universitet i närheten - Luleå Tekniska Universitetet (LTU).75 _{Även närheten} till regionens flygplats var bidragande eftersom Sveriges största internationella flygplats Arlanda finns placerad en timme bort med flyg. Ytterligare en faktor var de goda

datanätverksförbindelser som finns placerade i regionen. Vidare är Luleå en stad med vana att ha omfattande processindustrier eftersom staden sedan tidigare har verksamheter inom

järnverk och pappersmassa. Detta innebär att regionen har utvecklat ett system för att förebygga problematik som skulle påverka industriproduktionen inom dessa områden. Att denna typ av väletablerad infrastruktur finns inom regionen var önskvärt av Facebook då detta var en förutsättning för att kunna bedriva sina serverhallar utan risk för negativa konsekvenser.

72 _{Tillväxtverket, 2014} 73 _{Sweco, 2017} 74 _{Tillväxtverket, 2014} 75 _Ibid.

17

Facebook lyfter själva fram att deras datacenter i Luleå endast använder sig av förnybar el.76 Detta visar på att energivalet bakom deras placeringar av serverhallar är ett viktigt val. I Luleå kunde regionen erbjuda el från vattenkraftbolag vilket är en viktig tillgång utifrån att kunna använda sig av grön el.77 _{Vidare har Luleå planerade investeringar i utvecklingen av} vindkraftverksbaserad energi vilket även hade betydelse för Facebooks etablering utifrån att kunna använda sig av denna förnybara energikälla i framtiden. Utöver detta får serverhallarna i Luleå sin kraftförsörjning via Vattenfalls kraftledningsnät som fanns på platsen innan etableringen.78

Facebooks etablering i Luleå är speciell på så sätt att investeringarna inte hade fokus på hur sysselsättningen genererade ökade skatteintäkter.79 _{Detta eftersom etableringen av}

serverhallarna genererade relativt få personer som blev sysselsatta. I stället finns det två andra bedömningsgrunder som ansågs vara mer relevanta; kapitalinvestering samt att etableringen skulle generera stora indirekta effekter för regionen. Kapitalinvesteringarna, inklusive

driftskostnader, i serverhallarna är stora och dessa sågs att resultera i ökade skatteintäkter. Så i detta fall var det kapitalinvesteringarna som genererar skatteintäkter och inte

sysselsättningen. Vidare ansågs att de indirekta effekterna skulle bli större samtidigt som de direkta effekterna skulle bli relativt små. Detta eftersom man ansåg att Facebooks etablering i Luleå har potential i framtiden att dra till sig både kompetens och nyetableringar och på så sätt bilda ett näringslivskluster.

4.2 Facebook i Luleå idag och dess spridningseffekter

I Luleå idag finns det två färdigbyggda serverhallar och en tredje håller på att byggas.80 _Den första hallen är 28 000 kvm, den andra är 25 000 kvm och den tredje planeras bli 50 000 kvm. Tillsammans kommer Facebooks verksamhet vara över 100 000 kvm stor när den tredje serverhallen är färdig. Det gör datacentret till ett av de största i världen och för att illustrera det så motsvarar det en yta på drygt 19 fotbollsplaner.

Facebook har även olika projekt inom Luleå kommun bland annat Luleå Makerspace där man vill främja barns användning av teknologi.81 _{Det har även utvecklats en Luleå Science Park} där man genom ett “Technology Deployment Centre” forskar om datacenter.82 _{Genom dessa} satsningar har Luleåregionen utvecklats till ett näringslivskluster inom IT. Ett

näringslivskluster uppstår i Luleå då flera verksamheter som universitet, datacenter och Science Park existerar och påverkar varandra inom ett visst område.

76 _{Facebook, 2021} 77 _{Tillväxtverket, 2014} 78 _{Luleå kommun, 2017} 79 _{Sweco, 2017} 80 _Ibid. 81 _{IHS Markit, 2020} 82 _{SVT, 2018}

18

Idag kan det identifieras ekonomiska effekter som etableringen har resulterat i. Det finns både direkta, indirekta och inducerade effekter.83 _{Direkta effekter är de initiala effekter som}

uppstår vid exempelvis en ökad efterfrågan. Indirekta effekter innebär “multiplikatoreffekter” alltså de effekter som uppkommer till följd av den ökade efterfrågan. Detta sker utifrån att den initiala förändringen kräver att underleverantörerna måste öka sina leveranser.

Inducerade effekter betyder att man fokuserar på att underleverantörerna kommer få mer i lön utifrån att de nu utför mer arbete. Denna lön kommer sedan spenderas på varor och tjänster i samhället. Detta leder i sin tur till att producenterna och underleverantörerna måste öka sin produktion ytterligare vilket resulterar i ännu högre lön.

De direkta effekter som identifierats av Facebooks etablering är att efterfrågan på arbetskraft har ökat.84 _{Man ser att Facebook har anställt fler människor samt att deras etablering har} genererat en högre efterfrågan på arbetskraft på driftarbetare men att dessa personer

nödvändigtvis inte är anställda av Facebook. Vidare har även arbetskraftsefterfrågan ökat då det behövs arbetare till byggnationerna av serverhallarna.

De indirekta effekter som identifierats är att efterfrågan på insatsvaror har ökat.85 _Detta utifrån att byggnationen och driften av serverhallarna har ökat efterfrågan på inköp av varor och tjänster från olika branscher. Storleken på denna effekt beror på Luleåregionens

förutsättningar utifrån vilka varor och tjänster de kan erbjuda.

De inducerade effekter som identifierats är spridningseffekter eftersom inkomsterna har ökat inom regionen.86 _{Utifrån detta kan det konstateras att den arbetskraft som är anställda av} Facebook nu har mer pengar att spendera vilket syns genom den ökade efterfrågan på exempelvis dagligvaror som konsumeras inom regionen. De inducerade effekterna av denna etablering har mätts vara omfattande eftersom etableringen är platsbunden till regionen Luleå. Detta eftersom de som är anställda av Facebook i Luleå nu flyttat till staden.

83 _{Jordbruksverket, 2014} 84 _{Sweco, 2017}

85 _Ibid. 86 _Ibid.

19

4.3 Facebooks elanvändning

Då Facebooks etablering särskiljer sig från andra företags etableringar, inte minst vad avser elanvändningen, är det intressant att undersöka vilka typer av samhällsekonomiska effekter etableringen har haft på användning av el. Sverige består av fyra olika elområden där Luleå tillhör elområde 1.87 _{I detta område ingår norra Sverige där det produceras mer el än vad som} efterfrågas, alltså det råder ett elöverskott. Utifrån detta har elområde 1 inkluderat Luleå ett relativt lågt elpris i och med det överskott som finns. För att sätta ett perspektiv på Facebooks elbehov i Luleå kan det konstateras att efter alla tre serverhallarna är färdigetablerade

kommer de dra el som motsvarar en terawattimme per år. Förbrukningen är med andra ord lika stor som den i till exempel Västerås kommun.88 _{Baserat på detta är datacenterbranschen} en elintensiv industri.

Systemmässigt var det fördelaktigt att bygga ett datacenter i Luleå eftersom mycket av elen tillverkas i Luleå och Norrland enligt professorn Lars Nordström.89 _{Att produktionen av el} ligger i närheten till serverhallar leder till mindre förluster, i form av tid, som uppstår på grund av transport. Att transportera el är dyrt och således ska elproduktionen vara så nära konsumtionen som möjligt vilket avser även datacenter. Just därför var det systemlogistiskt smart att etablera serverhallarna i Luleå då det är gynnsamt att placera en elintensiv

produktion nära eltillverkningen. Vidare menar Lars Nordström att det är viktigt att lyfta fram att det är fördelaktigt för Facebook att etablera sig i Luleå då det är vattenkraft som används jämfört med en kommun som skulle producera elen genom icke-förnybar el.90 _{Facebook har} tidigare i deras serverhallar i USA använt sig av kolkraft och därmed blivit kritiserade av bland annat den globala miljöorganisationen Greenpeace.91

4.4 Tillväxt

Ekonomisk tillväxt är ett sätt att kunna se vilka effekter Facebooks etablering i Luleå har resulterat i. I och med att Facebook etablerade sig har detta lett till flera positiva effekter i form av tillväxt.92 _{Denna tillväxt uppstår på både regional och nationell nivå och därmed är} det väsentligt att nämna att effekter som uppkommer på grund av tillväxt kan överlappa varandra. Det är alltså sannolikt att en del av BNP-tillväxten som estimeras monetärt i den samhällsekonomiska kalkylen tillfaller regionen medan en del tillfaller övriga Sverige. Dessutom kan det finnas ytterligare regional tillväxt som är omfördelning från andra delar av Sverige. Ett exempel på detta är olika följdetableringar som skulle ha kunnat ske i en annan kommun istället för i Luleå. Figur 2 nedan illustrerar överlappningen som uppstår mellan den

87 _{SOU, 2015} 88 _{Norconsult, 2021} 89 _{Nordström, Intervju, 2021} 90 _Ibid. 91 _{Norconsult, 2021} 92 _{Tillväxtverket, 2014}

20

nationella och regionala nivån. N illustrerar den nationella tillväxten medan R illustrerar den regionala tillväxten. Den blåa ytan representerar den överlappande tillväxten.

Figur 2: Egen bearbetning utifrån Matteboken; Figur 1: Venndiagram

Tillväxtverket har genomfört en utredning för att mäta hur tillväxten har utvecklats i samband med etableringen i Luleå.93 _{I denna utredning kan det ses hur faktorerna tillväxt och}

strukturomvandling hade en stark koppling när det utreddes huruvida Facebooks etablering skapat en positiv utvecklingsspiral. Denna positiva utvecklingsspiral inkluderade en snabbare strukturomvandling och en snabbare tillväxt när det gällde sysselsättning i Luleå. Utifrån detta kan det konstateras att Facebooks etablering har lett till regional tillväxt.

Vidare finns det olika utbudseffekter till följd av etableringen.94 _{Utifrån ett}

näringslivsperspektiv så kunde det konstateras att det utvecklats en gemensam pool av arbetskraft och stödtjänster samt även ökade spillovereffekter i form av kunskap.95 _{När det} gäller arbetsmarknaden eller befolkningen var således en effekt att fler valde att söka till LTU vilket i sin tur ökade utbildningsplatserna vid universitetet.96 _{När fler valde att studera vid} universitetet skedde en ökning i inflyttningar till Luleå kommun vilket ledde till en ökad efterfrågan på bostadsmarknaden och fler bostäder byggdes. Även detta kan anses vara regional tillväxt utifrån Facebooks etablering.

Det finns förutsättningar i Luleå att starta en effektkedja som resulterar i ett

kunskapsintensivt näringsliv och mer tillväxt.97 _{Dock är en svårighet för att detta ska ske att} det i Luleåregionen har rått en negativ befolkningsutveckling. För att få en tillväxt i

befolkningsutvecklingen måste en se de samband som påverkar den. En ökad

befolkningsmängd har ett samband till andelen i befolkningen som är högutbildade som i sin tur har effekt på dagsbefolkningens tillväxt som således påverkar tillväxten i stort. Ett annat

93 _{Tillväxtverket, 2014} 94 _Ibid.

95 _{BCG, 2014}

96 _{Tillväxtverket, 2014} 97 _Ibid.

21

samband till befolkningsutvecklingen är möjligheten att utbilda sig och därefter få ett arbete som matchar utbildningen. Genom att Facebooks datacenter har resulterat i ett

näringslivskluster där flera företag har etablerat sig kan detta påverka det resterande näringslivet i Luleå på ett positivt sätt och därmed tillväxten i regionen. Tillväxtverket

rekommenderar Luleå kommun att skapa en tillväxtorienterad översiktsplan för att stoppa den negativa utvecklingen och öka sin attraktivitet för att få en stigande befolkningstillväxt.98

Slutligen har det även observerats att Facebooks etablering har resulterat i fler sysselsatta än innan etableringen.99 _{I området har antalet datacenterrealaterade jobb ökat och för företag} som driver datacenterrelaterad verksamhet är det nu mer fördelaktigt att etablera sig i Luleå vilket även har gynnat de redan etablerade företagen. Exempelvis har Telias dotterbolag Cygate ett kontor i Luleå som skapat arbetstillfällen. Inte endast inom IT-branschen har arbetstillfällen ökat då det nu även efterfrågas fler bygg- och installationsbolag som besitter kompetensen för att utveckla välfungerande IT-verksamheters byggnader. Ett exempel på detta är NCC:s etablering i Luleå då företaget har utvecklat en expertis inom konstruktion och byggande av serverhallar. Dessutom har det observerats att regionen har konkurrensfördelar till följd av Facebooks etablering som även andra företag i relaterade branscher gynnas av.

98 _{Tillväxtverket, 2014} 99 _{Sweco, 2017}

22

5. Estimering av kalkyler

5.1 Definitioner

Nollalternativet är det alternativ projektet sätts i relation till. Nyttor och kostnader som uppkommer på grund av projektet jämförs med nollalternativet för att avgöra om projektet har varit lönsamt. I denna uppsats är nollalternativet att Facebook inte skulle ha etablerat sig i Luleå. Alla relevanta effekter som Facebook medför eller har medfört jämförs med

nollalternativet för att mäta skillnaden mellan att ha ett datacenter eller ej.

I denna uppsats kommer samhället definieras på tre olika sätt. Uppsatsen kommer beräkna effekterna som Facebook har haft på både regional och nationell nivå men även på

övergripande nivå där alla samhällsekonomiska effekter ingår oavsett vem som finansierar eller drabbas av de. Att separera regionen och nationen från varandra anses att vara

nödvändigt då Facebooks etablering har haft olika effekter beroende på vilket område som undersöks. Samtidigt är det väsentligt att avgöra hur Facebooks datacenter har påverkat Sverige som helhet och därför sammanställs en sammanfattande kalkyl där alla effekterna ingår oavsett områden eller aktören. Därmed tar uppsatsen hänsyn till alla perspektiv när en samhällsekonomisk analys genomförs.

Det monetära värdet som uppsatsen utgår ifrån är svenska kronor. Om kalkylen omfattar poster som har en annan valuta kommer dessa förvandlas till kronor enligt den växelkursen som rådde under det året som effekterna trädde i kraft.

5.2 Antaganden

I denna uppsats antas att serverhallarna kommer vara i bruk i tio år. Detta antagande baseras på information givet av NCC som ger en tio års garanti på sina serverhallar.100 _{Eftersom NCC} var med i byggnation av datacenter i Luleå kan denna livslängd antas att vara trovärdig och därmed användbar när kalkylerna genomförs. Utifrån Trafikverkets rekommendation från ASEK 7.0 antas diskonteringsräntan vara 3,5 procent. Då även andra internationella aktörer använder denna procentsats är det lämpligt att använda en ränta på 3,5 procent i kalkylerna.101 Användning av diskonteringsräntan motiveras djupare i kapitel två.

100 _{Gustafsson, 2021} 101 _{Trafikverket, 2020}

23

5.3 Monetära kostnader

5.3.1 Investeringskostnad

I denna uppsats ligger fokus på Fas 1 och 2 av byggnationen, det vill säga med avseende på när de två datahallarna som helhet byggdes. Byggnationen av den första datahallen påbörjades i juni 2012 och avslutades i maj 2014 medan den andra hallens började byggas i juni 2014 och avslutades i augusti 2016.102 _{Den totala investeringskostnaden för första} datahallen gick upp till drygt 5 miljarder kronor. Kostnadsfördelningen var följande:

➢ 35 procent för byggnader

➢ 65 procent för servrar och nätverkskomponenter

Den totala kostnaden för andra datahallen gick upp till 5,7 miljarder. En förbättrad nätverksdesign implementeras vilket ledde till högre kostnader jämfört med den första hallen.103 _{Kostnadsfördelningen för den senare datahallen var följande:}

➢ 42 procent för byggnader

➢ 58 procent för servrar och nätverkskomponenter

De sammanlagda kostnaderna för investeringar blir därmed 10,7 miljarder kronor och denna kostnad ingår i den övergripande kalkylen. Med tanke på kalkylen kan de effekter som kan härledas till byggnation av respektive hall ses som tillfälliga till skillnad från de löpande kostnader som är kopplat till drift och underhåll.

5.3.2 Drift- och underhållskostnad

För att kunna lagra data kräver de två datahallarna olika underhållsåtgärder.104 _{Cirka 65} procent av den löpande kostnaden, även så kallad driftkostnaden, relateras till energi, som driver serverhallar och genereras lokalt av Vattenfall. Administration, säkerhet och Facebooks personal utgör cirka 30 procent av kostnaden. Driftkostnaden för datacenter i Luleå antas vara 316 miljoner kronor årligen. Denna siffra anges av BCG i en rapport där företaget beräknar en genomsnittlig uppskattning av årlig driftkostnad för Facebooks

serverhallar.105 _{Facebooks driftkostnader är inte offentliga och då BCG anger i sin rapport att} de fått informationen av Facebook kan det antas att 316 miljoner kronor är den mest

användbara siffran även i vår kalkyl. Eftersom driftkostnaden faller varje år under projektets livslängd kommer nuvärdet för den totala driftkostnaden bli 2 628 047 282 kronor.

102 _{Sweco, 2017} 103 _Ibid. 104 _{BCG, 2014} 105 _Ibid.

24

Vidare uppkommer det en särskild underhållskostnad vart tredje år för uppdatering av datorer och nätverk.106 _{Denna investering beräknas att vara 467 miljoner kronor och motsvarar} därmed den initiala kostnaden för nätverkskomponenter och servrar. Eftersom

underhållskostnaden faller vart tredje år under projektets livslängd kommer nuvärdet för den totala underhållskostnaden bli 1 165 807 000 kronor. Kostnader för drift och underhåll belastar den övergripande kalkylen. Beräkningar för drift- och underhållskostnader finns i bilaga 1.

5.3.3 Alternativ användning av mark

Den mark som Facebook använder ligger i området Porsön i Luleå och ägs av kommunen medan Facebooks dotterbolag, Pinnacle AB, äger alla byggnader.107 _{Arean är beläget cirka 4} km norr om Luleå centrum. För att estimera värdet av marken som Facebooks anläggning exploaterar är det relevant att undersöka huruvida det finns någon alternativ användning av mark och därmed en alternativkostnad.

I en miljökonsekvensbeskrivning gjord av Luleås kommun 2011 konstateras det att marken hade varit outnyttjad tills dess att första datahallen byggdes. Området bestod av oexploaterad skogsmark som till övervägande del utgjordes av våt och fuktig granskog. Området var tillgängligt för närboende för vandring och bärplockning. Enligt Luleås kommun fanns det varken skogbruk, jordbruksmark eller verksamhet med djurhållning på området där hallarna nuförtiden står. Spår av fornlämningar eller kulturhistoriskt värde finns inte heller inom området.108

I sin miljökonsekvensbeskrivning jämför kommunen nollalternativet med alternativet att datacenter byggs. Enligt beskrivningen bedöms konsekvenserna för nollalternativet som obetydliga eftersom området skulle ha fortsatt vara outnyttjad skogsmark om datacenter inte byggdes.109 _{Dock utan Facebooks etablering hade kommunen ej kunnat skapa}

förutsättningarna för en utbyggnad av Luleå Science Park.110 _{Då nollalternativet skulle ha} resulterat i att Science Park inte kunde utvecklas hade det snarare inneburit en kostnad för kommunen att avstå från att bygga datahallar på denna mark.

Utifrån kommunens analys kan vi tolka att den marken som Facebooks datacenter berör hade ingen alternativ användning på grund av sitt läge och bruk och därmed kan det antas att det inte finns någon alternativkostnad. Då marken saknar alternativ användning får den en kostnadspost som motsvarar noll kronor i vår övergripande samt regionala kalkyl.

106 _{Sweco, 2017}

107 _{Luleå kommun, 2017} 108 _{Luleå kommun, 2011} 109 _Ibid.