Känslighetsanalys 1 Tillväxteffekter

I och med att tillväxt och speciellt BNP-tillväxt spelar en avgörande roll i våra kalkyler eftersom denna post leder till en nytta motsvarande drygt 12 miljarder kronor är det viktigt att reflektera över osäkerheter inom denna post. Tillväxt är en post som är svår att estimera och utifrån detta är det intressant att diskutera hur vårt resultat skulle påverkas ifall denna post förändrades.

I känslighetsanalysen ska det nämnas hur det finns en risk att de olika tillväxteffekterna överlappar varandra eftersom det kan vara svårt att urskilja vilken effekt som sker på endast nationell eller regional nivå. I vårt fall kan de icke-monetära posterna i den nationella kalkylen som följdetableringar ha spridningseffekter som ingår även i posten BNP-tillväxt och utifrån detta finns det en risk att det sker dubbelräkning i våra kalkyler. Om företag förflyttar sin verksamhet till Luleå från en annan kommun, utifrån Facebooks etablering, så leder detta till en omfördelning nationellt. En omfördelning räknas inte som en nytta i en samhällsekonomisk kalkyl vilket kan leda till att en dubbelräkning av effekter resulterar i en överskattning av nyttan.

Slutligen är det väsentligt att nämna att vissa av effekterna som uppstår på grund av regionala följdetableringar kan ingå i posten BNP-tillväxt. Därmed är det viktigt att vi är noggranna när dessa två nyttoposter används då det är rimligt att anta att en del av BNP-tillväxten stannar i Luleå som resultat av följdetableringarna. Detta leder till ökad osäkerhet i de olika kalkylerna eftersom vi inte vet om dessa poster överlappar varandra samt hur detta påverkar våra

kalkyler och resultat.

7.2 Driftkostnad

I den övergripande kalkylen finns det två faktorer som kan skapa osäkerhet vid beräkningar av driftkostnaderna.

Som tidigare nämnt i uppsatsen är Facebooks driftkostnad en uppskattning som baseras på informationen given i en rapport av BCG. Eftersom BCG utförde rapporten på uppdrag av Facebook är det nödvändigt att vara kritisk när informationen tillämpas i vår kalkyl. Med detta menas att det finns en risk att BCG har underskattat kostnaderna för Facebooks anläggningar i Luleå för att försköna datacenters effekter. Enligt sin rapport fick BCG sina uppgifter för olika kostnader direkt av Facebook vilket är sällsynt då sådan information oftast är sekretessbelagd. Baserat på detta väljer vi att använda driftkostnaden som BCG anger trots osäkerheten då vi anser att denna siffra är närmast verkligheten. Samtidigt vill vi

36

kalkyl. Slutligen bör det även nämnas att vi kontaktade Facebook vid flera tillfällen för att få ta del av informationen om olika kostnader utan att få ett svar.

En annan faktor som behövs diskuteras i samband till känslighetsanalysen är förändring av energiskatten och dess påverkan i kalkylen. Utifrån ett företagsekonomiskt perspektiv kan det antas att användning av el har ökat sedan 2017 eftersom Facebooks kostnader för el minskade till följd av den sänkta skatten. Eftersom kostnaden för el ingår i driftkostnader kan det därmed antas att en ökad användning av el leder till större kostnader. Baserad på detta finns det en risk att driftkostnaden som vi använder i kalkylen är underskattad.

Med kännedom av dessa osäkerheter kan det konstateras att det är sannolikt att driftkostnaden är större än vad vi har beräknat och att den övergripande kalkylen är mer en skattning av kostnader än en empirisk sanning.

7.3 Underhållskostnad

I den övergripande kalkylen har vi beräknat underhållskostnaden utifrån att det är en kostnad som uppstår var tredje år och därmed valt att diskontera var tredje år. En alternativ beräkning på detta skulle kunna vara att dela underhållskostnaden på 3 för att kunna beräkna en årlig kostnad under 10 årsperioden, alltså T=10 och diskontera varje år för sig. Enligt detta skulle det alternativa nuvärdet för underhållskostnaden uppgå till 1 330 656 852 kronor vilket visar en mellanskillnad på drygt 164 miljoner kronor mer än beräkningen i kalkylen. Detta skulle betyda att det totala monetära nettonuvärdet som ingår i den övergripande kalkylen förändras till - 14 837 987 272 kronor. Detta betyder att nyttan behöver stiga ännu mer jämfört med den ursprungliga kalkylen för att projektet ska bli samhällsekonomiskt lönsamt. Beräkningar för alternativ underhållskostnad redovisas i bilaga 5.

7.4 Elanvändning

Som tidigare nämnt råder det ett elöverskott i elområde 1 där Luleå ingår. När datacenter är i drift utgår vi från att elen som Facebook använder belastar elproduktionen i Luleå. Trots elöverskott är det viktigt att diskutera hur Facebooks datacenter tränger undan andra konsumenter med sin elanvändning. Eftersom Facebook använder sig av grön el samtidigt som företaget betalar reducerad energiskatt för sina datacenter betyder detta att

konsumenterna i Luleå behöver använda eventuellt dyrare samt mindre grön el. Om den nuvarande situationen jämförs med ett nollalternativ där Facebook aldrig skulle ha etablerat sig skulle konsumenterna kunna nyttja av billiga gröna elen i stället. För att beräkna

skillnaden mellan vad konsumenter kontra Facebook betalar för el kontaktade vi Vattenfall som tar hand om elproduktionen i Luleå. Enligt Vattenfall är priset för elen som företaget säljer till Facebook sekretessbelagd information vilket betyder att vi inte kan beräkna ett monetärt värde för undanträngning. Detta leder till ökad osäkerhet eftersom vi vet inte hur denna kostnad skulle ha påverkat de tre kalkylerna.

37

7.5 Marginal Excess Burden

De intäkter som svenska staten samlar in under projektets livslängd är skatteintäkter från elförsäljning till Facebook. Dessa intäkter uppgår till 129 482 078 kronor (se kapitel 5.4.2). De utgifter som uppstår är det statliga bidraget i form av investeringsstöd som uppgår till 139 000 000 kronor. När intäkterna subtraheras med kostnaderna blir nettobudgeteffekten - 9 517 922 kronor. Då detta visar en skatteminskning använder projektet mer skattemedel än vad staten får in. När denna differens multipliceras med MEB visar produkten den marginella välfärdsförlusten för att projektet genomförs. I tabell 6 undersöker vi hur olika procentsatser av MEB påverkar resultatet.

MEB Beräkning Resultat

0,2 0,2 × 9 517 922 𝑘𝑟 - 1 903 584 kr

0,3 0,3 × 9 517 922 𝑘𝑟 - 2 855 377 kr 0,4 0,4 × 9 517 922 𝑘𝑟 - 3 807 169 kr

Tabell 5: Sammanställning av MEB

I Sverige finns ingen andel (MEB) som används generellt. Hur mycket mer MEB belastar statens budget och därmed det totala nuvärdet i den övergripande kalkylen beror på vilken procentsats vi väljer att använda när MEB beräknas. Eftersom Trafikverket rekommenderar att använda MEB på 0,3 väljer även vi att utgå från detta och därmed belastas den

övergripande kalkylen med - 2 855 377 kronor. Ett alternativ för att jämföra resultat är att använda MEB på 0,2 då detta värde används inom transportsektorn i Norge.126 _Slutligen testas även MEB på 0,4 mot 0,3 för att illustrera hur en högre MEB leder till ett större värde som belastar den samhällsekonomiska lönsamhetskalkylen. Då projektet belastar statens budget kan det konstateras att den övergripande nyttan behöver vara ännu större för att nettonuvärdet i den övergripande kalkylen ska bli positivt.

38

7.6 Landskapsbild

En annan aspekt att ta i hänsyn till i känslighetsanalysen är beräkningen av landskapsbilden. Detta eftersom vissa individer inom kommunen kan ha en starkare åsikt om hur utsikten av serverhallarna har påverkat dem än vad kommunen bedömer i sin analys. Utifrån kommunens detaljplan som genomfördes efter att datahallarna varit i bruk i några år ingick det att ingen nytta hade minskat till följd av en förändrad landskapsbild. Ett alternativt sätt för oss att undersöka detta skulle kunna vara genom en enkät till invånarna i kommunen med syftet att mäta deras willingness to accept till följd av en förändrad landskapsbild. Detta skulle resultera i en bättre uppskattning av posten i vår kalkyl då vi skulle få fram ett monetärt värde. Dock kan det antas att kostnaden för landskapsbilden inte är avgörande med tanke på vårt resultat i de olika kalkylerna. Slutligen kan det nämnas att även tidsbegränsningen påverkade oss när vi samlade information inför uppsatsen och därför genomfördes ingen enkätundersökning då det fanns inte tillräckligt med tid för detta.

39