Diskussion och förslag

Sedan Facebook etablerade sig i Luleå 2011 har konkurrenskraften och tillväxten förstärkts i Sverige till följd av etableringen. Som de två kalkylerna visar har Facebooks etablering bidragit med miljarder kronor till Sveriges BNP och även om denna uppsats inte undersöker etablering av andra datacenter som Microsofts eller Amazons kan det antas att deras

etableringar leder till liknande effekter. Det bör även noteras att eftersom Facebook var det första multinationella företaget som etablerade sina serverhallar i Sverige satte denna etablering Sverige på världskartan bland stora It-jättar. Utan Facebooks etablering finns det ingen garanti att andra multinationella aktörer skulle ha valt att följa Facebooks exempel och etablera sig i Sverige. Därmed förstärker Facebook Sveriges konkurrenskraft genom att Sverige ökat sin attraktivitet internationellt och kan därför locka nya etableringar jämfört med andra länder. Således kan liknande etableringar i framtiden anses skapa samhällsekonomiska nyttor för Sverige i form av konkurrenskraft samt tillväxt.

Ytterligare en aspekt som kan anses vara meriterande med Facebooks etablering är placeringen av datacenter. Som tidigare nämnt är det relevant att vara noggranna med de geografiska placeringarna när datacenter byggs. Facebook byggde sina hallar i Luleå där det kalla klimatet bidrar till nedkylning av hallarna vilket leder till mindre användning av el samtidigt som det finns förnybar el tillgänglig i denna region. Av den orsaken att

datacenterbranschen är en elintensiv industri är användningen av grön el väsentlig för att kunna driva denna produktion utan att lämna stora miljöutsläpp. Om Facebooks hallar ej hade drivits av förnybar el hade vår kalkyl sett annorlunda ut utifrån ett miljöperspektiv. I en samhällsekonomisk lönsamhetskalkyl utgör koldioxidutsläpp med negativ miljöpåverkan en kostnad vilket innebär att detta hade belastat vår kalkyl och därmed lett till ännu större kostnader. Just därför är det relevant att även framtida datacenteretableringar har ett krav att följa utifrån ett miljöperspektiv för att etableringen ska bli samhällsekonomisk lönsam.

Ett annat perspektiv som vi anser öka etableringens lönsamhet ytterligare utifrån den geografiska placeringen är hur befolkningstillväxten ser ut i en kommun. Under flera år har Luleå haft en negativ befolkningstillväxt som många andra kommuner i Norrland. Till följd av Facebooks etablering har många företag följdetablerat sig i Luleå och därmed har flera arbetstillfällen skapats. Detta resulterar i att kommunens attraktivitet har ökat och att

människor väljer flytta till Luleå eller stanna där. Även flera har valt att söka till LTU sedan etableringen då Facebooks och universitets samarbete skapar unika möjligheter för studenter som vill studera It. Därmed kan det diskuteras om det kan vara lönsamt för staten att satsa på kommuner som har en negativ befolkningstillväxt när ett ny datacenter planeras att byggas istället för att satsa på till exempel Stockholm som redan har en positiv befolkningstillväxt. Detta eftersom etableringarna har potential att utveckla områden med negativ

befolkningstillväxt och därmed leda till en större nytta utifrån ett samhällsekonomiskt perspektiv.

40

För att Sverige ska kunna nå sitt mål om att vara skickligast på digitalisering samt

utformandet av datacenter behöver planeringen av att bygga datacenter effektiviseras. Som professor Lars Nordström berättade i sin intervju är detta idag en omfattande byråkratisk process som är tidskrävande eftersom beslutet testas på kommunal, regional samt nationell nivå. För att staten ska kunna allokera sina resurser så effektivt som möjligt föreslås därför att det ska sammanställas en standardiseringsprocess för datacenteretableringar. Förslagsvis kan processen utarbetas av Digitaliseringsrådet inom Regeringskansliet tillsammans med elbolag. I standardiseringsprocessen är det även relevant att det ingår en kartläggning över att det finns tillräckligt med elkraftsystem inför en etablering speciellt med tanke på den möjliga risken för elbrist. Att fastställa ett ungefärligt antal datacenter som Sveriges elproduktion klarar av att försörja är därmed en av det viktigaste aspekterna för att kunna undvika en situation där datacenter orsakar elbrist. Vidare är det relevant att väsentlig kunskap och kompetens finns att tillhandahålla vid nyetableringar. Detta för att undvika att dessa elintensiva industrier felhanteras samt för att den högsta möjliga samhällsekonomiska lönsamheten ska kunna nås.

Utifrån diskussionen sammanställas det fem förslag som vi anser är väsentliga med tanke på framtida etableringar i Sverige:

1. Geografiska faktorer ska tas hänsyn till inför en etablering för att undvika negativa effekter på till exempel miljö.

2. Datacenter ska använda grön el för att undvika kostnader för koldioxidutsläpp. 3. Staten ska fokusera på kommuner med negativ befolkningstillväxt när etableringar

planeras för att vända den negativa trenden.

4. De byråkratiska processerna som finns idag ska effektiviseras samtidigt som det ska sammanställas en standardiseringsprocess för datacenteretableringar.

5. Staten ska kartlägga ett ungefärligt antal datacenter som elproduktionen klarar av att försörja i framtiden utan att nyetableringar leder till elbrist.

41

9. Slutsats

Utifrån antagandet att Facebooks datacenter i Luleå kommer vara i bruk i 10 år, med en diskonteringsränta på 3,5 procent har vi sammanställt tre olika kalkyler utifrån tre olika perspektiv: övergripande, nationellt och regionalt.

I den övergripande kalkylen konstateras det att de sammanlagda monetära kostnaderna för projektet blir - 14 673 137 420 kronor. Utöver de monetära kostnaderna är även

landskapsbilden, H, och risk för elbrist, W, kostnadsposter. För att Facebooks etablering ska

vara samhällsekonomiskt lönsam behöver de övergripande nyttorna överstiga kostnaderna.

Med hänsyn till den nationella kalkylen är Facebooks etablering samhällsekonomiskt lönsam utifrån det monetära perspektivet då nettonuvärdet blir positivt och motsvarar 12 636 712 128 kronor. I den nationella kalkylen finns det även icke-monetära kostnader. Posterna risk för

elbrist och landskapsbilden leder till att nettonuvärdet minskar i den nationella kalkylen med

W+H. Dock anser vi att det är osannolikt att dessa kostnader skulle överstiga 12 miljarder kronor som det monetära nettonuvärdet motsvarar och därmed beaktar vi att kalkylen förblir lönsam trots risken.

Utifrån ett regionalt perspektiv blir Facebooks etablering samhällsekonomiskt lönsam om de icke-monetära nyttorna överstiger de två kostnaderna, det vill säga landskapsbilden och risk

för elbrist.

Känslighetsanalysen resulterar i att Facebooks etablering är en utgift för staten eftersom utgifterna för offentlig sektor överstiger skatteintäkterna till staten, det vill säga

nettobudgeteffekten är negativ. MEB används för att beräkna hur projektet belastar statens budget. Olika procentsatser testas för att undersöka effekternas storlek beroende på vilket MEB som används. Vidare väljer vi att använda MEB på 0,3 som Trafikverket

rekommenderar för att beräkna ett monetärt värde. Därmed belastas den övergripande kalkylen med - 2 855 377 kronor och därför behöver den övergripande nyttan vara ännu större för att nettonuvärdet i den övergripande kalkylen ska bli positivt. De andra posterna som driftkostnad, underhållskostnad, elanvändning, tillväxt och landskapsbild orsakar osäkerhet i våra kalkyler vilket även beskrivs i känslighetsanalysen.

Sammanfattningsvis, visar våra kalkyler att det uppstår nackdelar till följd av etableringar av nya datacenter som exempelvis ökad risk för elbrist. Det är även väsentligt att nämna att det inte är kostnadsfritt att etablera serverhallar då stora investeringar krävs vid byggnation av nya datacenter. Dock har Facebooks etablering resulterat i flera positiva effekter i form av BNP-tillväxt, ökad konkurrenskraft och regionala följdetableringar. För att en

datacenteretablering ska vara lönsam är förmågan att kunna utnyttja modern teknik på ett kostnadseffektivt och miljövänligt sätt en nyckelkomponent när nya etableringar planeras.

42

Datacenterindustrin kan anses som en potentiell framtida basindustri för att främja den digitala utvecklingen inom alla branscher i Sverige.

43

Referenser

BBC, Facebook owns the four most downloaded apps of the decade

https://www.bbc.com/news/technology-50838013 (Hämtad 14 april 2021) Bixia, Grön el, 2021

https://www.bixia.se/energi-i-fokus/gron-el (Hämtad 29 april 2021)

Boardman, Anthony E., Greenberg, David H., Vining, Aidan R., Weimer, David L Cost-

Benefit Analysis - Concepts and Practice., 4 uppl. Storbritannien: Cambridge University

Press, 2017

Brembu, S. et al., Konsekvensanalyser, 2018

https://www.vegvesen.no/_attachment/704540/ (Hämtad 4 juni 2021) Bäckström Johansson, Mattias, Serverhallar - en ny basnäring, 2017

https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/motion/serverhallar---en-ny- basnaring_H502925 (Hämtad 17 Maj 2021)

Christensen Lars, Kempinsky Pete, Att mobilisera för regional tillväxt: regionala

utvecklingsprocesser, kluster och innovationssystem, Lund: Studentlitteratur, 2004

Dahlby, Bev, The Marginal Cost of Public Funds : Theory and Applications, MIT Press, ProQuest Ebook Central, 2008

http://ebookcentral.proquest.com/lib/linkoping-ebooks/detail.action?docID=3338865

(Hämtad 21 maj 2021)

Digitaliseringsrådet, Sveriges digialiseringspolitk, 2021

https://digitaliseringsradet.se/sveriges-digitalisering/sveriges-digitaliseringspolitik/ (Hämtad 13 april 2021)

Digitaliseringsrådet, Vårt uppdrag, 2021

https://digitaliseringsradet.se/vi-aer-digitaliseringsraadet/vaart-uppdrag/ (Hämtad 13 april 2021)

Eriksson, Lars Torsten & Wiedersheim-Paul, Finn. Att utreda forska och rapportera., Upplaga 10. Stockholm: Liber., 2014

Facebook, Company info, 2021

https://about.fb.com/company-info/ (Hämtad 14 april 2021)

Frazelle, J., Power to the People: Reducing datacenter carbon footprints, ACM Queue, Volume: 18 Issue 2, 2020

SFS 2019:98. Förvaltningslag (2017:900)

https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-

44

Granberg, Anders, Effekten av Facebooks etablering för Luleå Science Park som regional

nod, 2015

https://docplayer.se/32308-Effekten-av-facebooks-etablering-for-lulea-science-park-som- regional-nod-foto-cascade-creative-media.html (Hämtad 14 april 2021)

Gustafsson, Johan, en mailkonversation med en estimating manager på NCC, 27 april 2021. Hedin, Sigrid, en mailkonversation med en departementssekreterare vid

Näringsdepartementet, 13 april 2021.

IHS Markit, Det ekonomiska tillskottet från Facebooks datacentra i Danmark, Irland och

Sverige, 2020

https://tech.fb.com/wp-content/uploads/2020/01/Economic-Impact-of-Facebook-EU-data- centercover-image_SV_Jan2020_.pdf (Hämtad 5 april 2021)

Johansson, Per-Olov & Kriström, Bengt, "A note on CostBenefit Analysis, the Marginal Cost

of Public Funds, and the Marginal Excess Burden of Taxes", CERE Working Papers 2010:5,

CERE - the Center for Environmental and Resource Economics., 2010

Jordbruksverket, Vilka sysselsättnings-, miljö och samhällsekonomiska effekter har

jordbruksstöden?, 2014

https://www2.jordbruksverket.se/download/18.1a5ffd0d14ae66bb95ba35eb/1421305016757/ ra14_20.pdf (Hämtad 20 april 2021)

Luleå kommun, Detaljplan för del av Porsön, 2017

https://www.lulea.se/download/18.4d9f042915ef0d5feed408f/1507555270480/Planbeskrivni ng-.pdf (Hämtad 15 April 2021)

Luleå kommun, Miljökonsekvensbeskrivning Detaljplan för del av Porsön Del av Porsön 1:3

m fl Aurorum, 2011

https://www.lulea.se/download/18.4d9f042915ef0d5feed42ef/1507560027423/PL360_MKB %20med%20bilagor.pdf (Hämtad 5 maj 2021)

Luleå kommun, Miljökonsekvensbeskrivning tillhörande detaljplan för del av Porsön, Porsön

1:416 och del av Porsön 1:3, 2017

https://www.lulea.se/download/18.4d9f042915ef0d5feed3f9b/1507554149678/Miljökonsekv ensbeskrivning.pdf (Hämtad 5 maj 2021)

Matteboken, Venndiagram, 2021

https://www.matteboken.se/lektioner/matte-5/mangdlara/venndiagram (Hämtad 3 juni 2021) Mattsson, Bengt, Kostnads-nyttoanalys för nybörjare, Karlstad: Räddningsverket, 2006 Naturvårdsverket, Samhällsekonomiska analyser av miljöprojekt – en vägledning, 2014

https://www.naturvardsverket.se/Documents/publikationer6400/978-91-620-6628- 4.pdf?pid=13982 (Hämtad 10 maj 2021)

45

Naturvårdsverket, Vägledning om kumulativa effekter, 2020

https://www.naturvardsverket.se/Stod-i-

miljoarbetet/Vagledningar/Miljobedomningar/Specifik-miljobedomning/Miljoaspekter-i- miljobedomning/Kumulativa-effekter/# (Hämtad 21 April 2021)

NCC, Nybyggnad serverhall Facebook, 2011

https://www.ncc.se/siteassets/vara-projekt/data_center_facebook_lulea.pdf (Hämtad 14 april 2021)

NCC, Serverhall Facebook, Luleå, 2021

https://www.ncc.se/vara-projekt/serverhall-facebook-lulea/ (Hämtad 20 april 2021) NE, kWh, 2021

https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/kwh (Hämtad 29 april 2021) Networkworld, What are Data Centers? How they work and how they are changing in size

and scope, 2020

https://www.networkworld.com/article/3599213/what-are-data-centers-how-they-work-and- how-they-are-changing-in-size-and-scope.html (Hämtad 5 maj 2021)

Nordström, Lars, en digital intervju med en professor i informationssystem för kraftsystem kontroll vid KTH, 25 mars 2021.

Norconsult, Facebooks datacenter i Luleå, 2021

https://www.norconsult.se/vara-projekt/facebooks-datacenter-i-lulea/ (Hämtad 20 april 2021) Radar, Analys, trender och spaningar om allt en allt viktigare datacenterindustrin, 2020 Regeringen, Digitaliseringspolitik, 2021, https://www.regeringen.se/regeringens-

politik/digitaliseringspolitik/ (Hämtad 13 april 2021) Riksbanken, Valutakurser till deklarationen, 2020

https://www.riksbank.se/sv/statistik/sok-rantor--valutakurser/valutakurser-till-deklarationen/ (Hämtad 5 maj 2021)

Sonesson, Thomas, Några frågor kring samhällsekonomiska lönsamhetskalkyler, upplaga, 2013

Statens offentliga utredningar (SOU), Energiskatt på el - En översyn av det nuvarande

systemet, 2015

https://www.regeringen.se/4a8707/contentassets/da34165c8c574078921b4bcb31355ff8/energ iskatt-pa-el--en-oversyn-av-det-nuvarande-systemet-sou-201587 (Hämtad 14 April 2021)

Statiska centralbyrån (SCB), Befolkningens IT-användning, 2020

https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-

amne/levnadsforhallanden/levnadsforhallanden/befolkningens-it-anvandning/ (Hämtad 13 april 2021)

46

SVT, Facebook storsatsar i Luleå - blir världens största datacenter, 2018

https://www.svt.se/nyheter/lokalt/norrbotten/facebook-gor-storsatsning-i-lulea (Hämtad 20 april 2021)

Sweco, Effekter av Facebooks etablering i Luleå, 2017

https://www.mynewsdesk.com/se/tillvaextverket/documents/rapport-effekter-av-facebooks- etablering-i-luleaa-72284(Hämtad 13 april 2021)

The Boston Consulting Group (BCG), Digital Infrastructure and Economic Development: An

Impact Assessment of Facebook’s Data Center in Northern Sweden, 2014

https://image-src.bcg.com/Images/Digital-Infrastructure-Economic-Development-Jun-2014- Nordics_tcm9-29049.pdf (Hämtad 1 april 2021)

Tillväxtanalys, Stora kunskapsintensiva investeringar - drivkrafter och effekter, 2019

https://www.tillvaxtanalys.se/download/18.62dd45451715a00666f155b9/1586366152982/pm _2019_13%20Stora%20kunskapsintensiva%20investeringar%20-

%20orsaker,%20verkan%20och%20den%20offentliga%20sektorns%20roll.pdf (Hämtad 17 maj 2021)

Tillväxtverket, Etablering av Facebooks europeiska datacenter i Sverige och Luleå, 2014, Rapport 0170, Stockholm

https://tillvaxtverket.eprint.se/System/TemplateView.aspx?p=E-

View&id=29ed91d440894f508422cde647620efb&l=t&cat=%2FPublikationer%2FEndast%2 0f%C3%B6r%20nedladdning&tc=%2FWeb%2FText%2FTopp_Listvy_App3&page=11

(Hämtad 13 april 2021)

Trafikverket, Analysmetod och samhällsekonomiska kalkylvärden för transportsektorn: ASEK

7.0, 2020, Kapitel 5

https://www.trafikverket.se/contentassets/4b1c1005597d47bda386d81dd3444b24/asek-7- hela-rapporten_210129.pdf (Hämtad 20 April 2021)

Trafikverket, Introduktion till samhällsekonomisk analys, 2012

https://www.trafikverket.se/contentassets/81dcc49542364c39a084c867737d4bf8/pm_2012_0 1_introduktion_till_samhallsekonomisk_analys.pdf (Hämtad 20 april 2021)

United Nations, Spillover effects, 2021

47