Examensarbete i fördjupningsämnet
Barndom och lärande
15 högskolepoäng, grundnivå
Du duger som du är!
En kvalitativ studie om hur det kompetenta barnet skildras i bilderböcker.
You are good enough the way you are!
A qualitative study about how the competent child is depicted in picture books
Olivia Nordström Tostes
Sofie Helgesson
Förskollärarexamen 210hp
2017-02-03
Examinator: Julia Rönnbäck
Handledare: Therese Vincenti Malmgren
LÄRANDE OCH SAMHÄLLE
3
Förord
Vi vill rikta ett stort tack till vår handledare Therese som har väglett oss genom hela arbetet och givit oss positiv energi till att arbeta vidare. Tack vare att du Therese har trott på oss har vi lyckats slutföra vårt arbete i tid. Kära Wivika och Malin som varit inspiratörer och bollplank, tack för alla givande samtal och diskussioner. Vi vill även tacka våra familjer som stöttat och trott på oss under hela processen. Vi har tillsammans varit lika delaktiga i skapandet av detta arbete och medvetet valt att inte dela upp arbetet mellan oss. Vi har diskuterat varje kapitel och mening genom arbetets gång. Vi vill tacka varandra för ett bra engagemang och många givande diskussioner. Tillsammans har vi varit med om en livsresa som givit oss många allvarliga men också väldigt roliga stunder.
Tack!
Helsingborg 2016-12-26
4
Sammanfattning
Barnsynen och barnlitteraturen har förändrats över tid. Idag ses barn som kompetenta. Men hur framställs barn i barnlitteratur under de senaste årtiondena? Syftet med denna uppsats är att jämföra och analysera tolv bilderböcker utifrån barnsyn, språk och lärande, inom en tidsperiod från 80-talet och fram till idag. Metoden som användes var den hermeneutiska metoden, vilket innebär att vi analyserat böckerna om och om igen med ett nytt synsätt och nya infallsvinklar och tankar för varje gång. Alla barn är kompetenta redan från födseln. Omgivningens barnsyn spelar däremot stor roll för barnens utveckling till att våga tro på sig själva och för deras inlärning. Teoretiska utgångspunkter var Sterns och Vygotskijs teorier om det kompetenta barnet. Dessa teorier handlar om att stärka och utveckla barns självkänsla och därför kommer dessa teorier ligga till grund för denna studie. Studien visar att barnsynen utifrån det kompetenta barnet genomsyrat böckerna ända från 80-talet och fram till idag med undantag för ett par böcker som förmedlat en mer auktoritär barnsyn.
5
Innehållsförteckning
Förord ... 3
Sammanfattning ... 4
1. Inledning... 7
1.1 Syfte och frågeställningar ... 7
1.2 Avgränsningar och begreppsdefinitioner ... 8
2. Kunskapsbakgrund ... 10
2.1 Tidigare forskning ... 10
2.1.1 Bilderbokens historia ... 10
2.1.2 Samtida forskning kring bilderböcker... 11
2.2 Teoretiska perspektiv ... 12 2.2.1 Vygotskij ... 12 2.2.2 Stern ... 13 2.2.3 Receptionsestetik ... 13 3. Metod ... 15 3.1 Metodval ... 15 3.2 Urval ... 15 3.3 Genomförande ... 15
3.4 Etiska överväganden och tillförlitlighet ... 17
3.5 Bearbetning och analys ... 17
4. Resultat och analys ... 18
4.1 Barnsyn ... 18
4.2 Analys av barnsyn ... 20
4.3 Lärande ... 21
4.4 Analys av lärande ... 23
4.5 Resultat och analys av bild och text... 24
5. Slutsats och diskussion ... 28
5.1 Slutsats ... 28 5.2 Metoddiskussion ... 28 5.3 Slutdiskussion ... 29 5.4 Fortsatt forskning ... 30 Referenser ... 32 Referenslista för bilderböcker ... 34
7
1. Inledning
Barnlitteratur speglar barnsyn. Barnsyn handlar enligt Sommer (2005), den danska professorn i utvecklingspsykologi, om vilken uppfattning man har av vad ett barn är och hur barnet borde vara. Synen på barn har förändrats genom tiderna. På 1700-talet trodde vissa att barn föddes goda och att det var miljön som präglade dem medan andra trodde att barn föddes varken goda eller onda och att det då var fostran som präglade dem. Vissa trodde även att barn var som oskrivna blad som kunde formas hur som helst. I slutet av 1700-talet och början av 1800-talet började man få en mer romantisk syn på barndomen, det vill säga att barn föds med en naturlig trovärdighet och att de är sända till oss från paradiset (Heywood, 2005). I slutet av 1900-talet väcktes tankar och teorier om barn som kompetenta (Brodin och Hylander, 1998). Även barnlitteraturen har förändrats genom tiderna. På 1700-talet hade religiösa värderingar stort inflytande i barnlitteraturen och på 1800-talet var ledorden för barnlitteratur fantasi och känsla. Vid 1940-talets mitt föddes den svenska moderna barnboken. Det var nu författare gick över till barnens sida och tog ett barnperspektiv. På 1960- och 70-talet började man gå ifrån normen om den traditionella familjeidyllen som var mamma, pappa och barn för att idag passa till samhällets mera öppna familjekonstellationer (Kåreland, 2008).
Utifrån ovan kan konstateras att barnsynen kan se olika ut och att vi idag har en barnsyn om det kompetenta barnet. Vidare kan det konstateras att barnlitteraturen har ändrats över tid. Men syns det kompetenta barnet i barnlitteratur? Vi ser det som angeläget att studera hur barnsynen förmedlas i bilderböcker då vårt uppdrag i läroplanen bland annat är att stärka barnen i deras identitet och i självet (Skolverket, 2010). Då tanken om det kompetenta barnet handlar om att stärka självet, vilket bland annat också är vårt uppdrag ur läroplanen, vill vi jämföra om det syns någon skillnad i bilderböcker innan och efter denna teori myntades. Därav har vi valt att studera bilderböcker från 1980-talet fram till idag.
1.1 Syfte och frågeställningar
Syftet med denna studie är att jämföra och analysera tolv bilderböcker utifrån barnsyn, språk och lärande, inom en tidsperiod från 80-talet och fram till idag.
För att kunna besvara syftet preciserar vi det i nedanstående frågor: Hur framstår barnsynen i bilderböckerna under denna tidsperiod?
8
Hur framstår lärandet utifrån synen av ett kompetent barn under denna tidsperiod? Hur kommunicerar bild och text med varandra under denna tidsperiod?
1.2 Avgränsningar och begreppsdefinitioner
I detta arbete kommer vi att använda oss av Skolverket, Lpfö 98 rev. 2010. Vi är medvetna om att det finns en läroplan som är reviderad år 2016 men vi har valt att utgå ifrån 2010. När vi refererar kommer vi att skriva Skolverket 2010 men i löpande text kommer vi att använda ordet läroplanen. De centrala begreppen i detta arbetet kommer att vara: barnsyn, det kompetenta barnet, lärande och bilderbok. Vi kommer här kort beskriva innebörden i dessa olika begrepp.
Barnsyn
Alla vuxna har en bild av vad ett barn är och bör vara, vilket Sommer (2005) kallar för en barnsyn. ”Vuxnas olika perspektiv på barn reglerar hur de ”ser” barn, som på detta sätt uppfattas genom ett speciellt filter” (Sommer, 2005, s.83). Han menar att beroende på vilket filter vi väljer att se barnen igenom har vi olika barnsyn. Om vi inte anpassar vårt synsätt till nutidens barn menar han att våra relationer kan bli svåra. Även Åberg och Lenz Taguchi (2005) beskriver det som att alla har en medveten eller omedveten barnsyn som påverkar vårt sätt att förhålla oss till barn. Lenz Taguchi (2011) skriver även att barnsyn är helt beroende av vår interaktion med omvärlden, det är inget som bara byggs av oss själva eller våra enskilda erfarenheter.
Det kompetenta barnet
Enligt Sommer (2005) är det kompetenta barnet ”…en liten människa som är redo att ingå i och lära genom meningsfylld samvaro med andra människor” (Sommer, 2005, s. 24). Jonstoij och Tolgraven (2001) förklarar det kompetenta barnet som ett barn rikt utrustat med kunskap. De menar att barn är rika på så sätt att de skapar sin egen kunskap genom erfarenheter.
Lärande
Inom Reggio Emilia, som är ett pedagogiskt arbetssätt, menar Jonstoij och Tolgraven (2001) att det lilla barnets lärande börjar när det undersöker världen med alla sina sinnen och detta sker långt innan barnet inträder i förskolans värld. De menar att man ska utgå ifrån den kunskap och
9
de erfarenheter som barnet redan besitter. Reggio Emilias grund för lärande bygger på att barn och pedagoger ska utforska olika fenomen, föremål, intryck och känslor tillsammans genom dialog. De anser även att barns samspel ligger till grund för deras lärande. Johansson och Pramling Samuelsson (2003) beskriver att tidigare var leken inte ett lärande utan den skulle enbart vara fri, glädjefylld och lycklig. Detta synsätt innebar att läraren skulle ”stödja men inte störa” (Johansson & Pramling Samuelsson, 2003, s.21) i barns lek. Författarna menar att det handlar om att stärka lärandet i leken men även att leka in lärandet. Johansson och Pramling Samuelsson (2003) betonar att det är viktigt för verksamheten att pedagoger fortfarande ser leken som fri samtidigt som de ser leken i sig som ett lärande.
Bilderbok
Rhedin (1992) säger att i en bilderbok ligger fokus på texten i relation till bilderna jämfört med en pekbok där bild och eventuell text inte behöver hänga samman. Även Edwards (2008) menar att en bilderbok är en berättelse där bild och text har ett sammanhang. Edwards (a. a.) skriver att inom bilderbokskategorin ingår till exempel inte faktaböcker och rim och ramsor då det inte bygger på en berättelse.
10
2. Kunskapsbakgrund
2.1 Tidigare forskning
2.1.1 Bilderbokens historia
Rhedin (1992) skriver om bilderbokens historia. Redan mot slutet av 1400-talet utkom en liten skala böcker med bilder i för barn, i Europa. I Tyskland och England började de första enkla belysta ABC-böckerna komma på 1500-talet. Oftast refereras Orbis sensualium pictus skriven av Johann Amos Comenius skriven 1658 som utgångspunkten för bilderbokens historia (Rhedin, 1992). Denna bok är även en lärobok i latin. Ur bilderbokens syn är det intressanta att varje kapitel har både bild och text som är relaterade till varandra. Rhedin (a. a.) ställer sig frågande till om denna bok och andra böcker som utgivits tidigare och även senare, skulle kunna vara skaparna till ett första bilderbokskoncept, eller till ett barnbokskoncept överhuvudtaget. Eftersom det egentligen inte fanns någon direkt publicering av litteratur för barn, hur skulle det då vara möjligt att benämna dessa bokverk för barnböcker? Det var än mer ovanligt med illustrerade böcker riktade direkt till barn och eftersom dessa böcker även hade bilder kan de möjligtvis te sig som bilderböcker. Ställer man böckerna mot nutidens barn- och bilderboksbegrepp där fokus är underhållning tillhör dessa böcker inget av detta. På 1700-talet blev böckerna mer pedagogiska på så sätt att ramsor och bilder vävde in kunskap med fantasi. Nu började böckerna bli lite roligare och fick ett eget utbud i handeln. Under romantiken på 1800-talet fick bilderböckerna högre status och man började kategorisera böckerna i olika genrer och för olika åldrar. Toy books som kan definieras som billiga, tunna bilderböcker framträdde i England 1845–1900. De utkom i serier och det var bilderna som spelade störst roll, textmassan var liten. Rhedin (1992) nämner denna period som början på bilderbokens moderna tid. Bilderboken utvecklades ytterligare under 1900-talet då man experimenterade med bilder, texter och deras format.
Kåreland (2008) i sin tur skriver om Sveriges historia kring barnlitteratur. Barnboksutgivningen på 1600-talet i Sverige var begränsad. De böcker som publicerades var alla utländska och med övervägande religiös karaktär. Under upplysningen på 1700-talet ökade barnboksproduktionen i Sverige något. Kunskap och förnuft var upplysningstidens ideal vilket fick betydelse för hur litteraturen försökte kombinera nytta med nöjen. De böcker som publicerades under detta århundrade var inte lika religiösa. Syftet var däremot fortfarande att förmedla ”de ”rätta”
11
kunskaperna” (Kåreland, 2008, s. 2). Upplysningens ideal var kunskap och förnuft till skillnad mot romantiken som kom på 1800-talet, där blev ledorden känsla och fantasi. De flesta böckerna som publicerades under 1800-talet var översatta från andra språk och de handlade till största del om att man ska rätta sig efter gud och om hur man ska uppföra sig.
Vid krigets slut runt 1945 menar Kåreland (2008) att den svenska moderna barnboken föddes. Det var nu författarna gick över till barnens sida och tog ett barnperspektiv. Första boken med Astrid Lindgrens karaktär ”Pippi Långstrump” kom ut 1945. Pippi blev en förebild ”för det nya, fria barnet, som sätter sig över vuxnas förbud och krav.” (Kåreland, 2008, s.6) Bland annat Barbro Lindgren och Eva Erikssons bok om ”Vilda bebin” har blivit inspirerad av Pippi-böckerna. Vidare skriver Kåreland (2008) att på 1960 och 70-talet ändrades böckerna från det trygga hemmet till det mer öppna samhället med daghem och förskola. Det blev vanligare att gå ifrån normen av att familjen bestod av mamma, pappa och barn till att nu skriva om ensamstående föräldrar. Ett exempel på detta är Gunilla Bergström som gav ut sin första bok 1971 om Alfons Åberg och hans ensamstående pappa. Man kan även se att utvecklingen kring familjeskildringarna förändrats genom åren. Den tidigare auktoritära uppfostran har fått ge plats för en mera jämställd relation barn och föräldrar emellan. Samspelet mellan verklighet och fantasi har också fått ta större plats i böckerna, barnets värld skildras med ”samhällskritisk och naturalistiskt färgad realism” (Kåreland, 2008, s.8). Bilderboken har nu blivit en bok som behandlar många genrer och motiv för alla åldrar. Den moderna bilderboken tvekar inte att ta upp verkens orimliga vardagssituationer eller mer allvarliga livsåskådningsfrågor. Barnbokens status har fortsatt att växa efter 60-talet och nu finns det en bred och varierad barnboksutgivning som även är inarbetad internationellt (Kåreland, 2008).
2.1.2 Samtida forskning kring bilderböcker
Det har gjorts genomgripande studier kring bilderböcker men de flesta undersökningarna har inriktat sig på genus, jämställdhet och mångfald. Koss (2015) har gjort en studie baserad på amerikanska bilderböcker. Hon har studerat bilderböckerna utifrån mångfald, vilket för henne inte enbart handlar om etnicitet utan även kön och funktionalitet. Syftet med studien var att öka förståelsen för mångfalden i amerikanska bilderböcker. Hennes resultat blev att det som förmedlas till barnen är att det är bättre att vara vit och att funktionshinder skildras som något som behöver döljas eller fixas. Koss lyfter, utifrån andra studier, bilderbokens betydelse för att lära barn om samhällets värderingar och deras omvärld. Hon skriver att både skönlitterära
12
böcker och böcker i utbildningssyfte kan påverka barns självkännedom och vara till hjälp för att utveckla en positiv självidentitet. Lyngfeldt (2005) är en annan forskare som i sin tur studerat bilderböcker ur ett genusperspektiv och didaktiska utgångspunkter. Hon har fokuserat på vilket budskap som förmedlats genom bilderna under de senaste 30 åren. Hon har bland annat tittat på hur pojkar och flickor framställs och vilken betydelse det kan ha för deras identitetsutveckling. Lyngfeldt har kommit fram till att pojkar övergripande framställs som självständiga medan flickor gestaltas som mer relationsinriktade. Istället för att granska barnsynen utifrån könsroller vill vi studera hur barnsynen framställs utifrån teorin om det kompetenta barnet. Vår studie blir relevant då vi väljer att studera barnsynen ur ett helhetsperspektiv istället för ett genusperspektiv.
2.2 Teoretiska perspektiv
2.2.1 Vygotskij
Lev S Vygotskij som var en rysk nytänkare, ligger till grund för begreppet, den proximala utvecklingszonen. Vygotskij menar att alla barn har en självständig kompetens, som han kallar bas. Utöver det har barnen även förmågor som succesivt utvecklas. Detta kallar Vygotskij för den proximala utvecklingszonen. Barnet är på väg att utveckla en förmåga och i interaktion med andra kan denna uppfyllas. När en utvecklingszon är färdigutvecklad läggs denna till basen och en ny utvecklingszon uppstår. Som vägledare anser Vygotskij att det är av vikt att medvetet utmana barnet genom att sätta lagom höga krav och förväntningar för att hen inte ska tappa sin motivation. Han menar även att om vi understimulerar barnen på en lägre nivå än de befinner sig i, är risken stor att barnen tappar sitt engagemang. Därav är det av vikt att vara en medforskande pedagog som ligger steget före för att kunna utmana vidare och behålla barnens intresse och engagemang (Partanen, 2007). Hwang och Nilsson (2011) skriver att hur en förälder eller vuxen förhåller sig till barnets utveckling och lärande har stor betydelse eftersom Vygotskij anser att utveckling och lärande samverkar med varandra. Han menar att alla utvecklas i olika takt och inget barn går igenom samma stadie vid samma ålder. Barn lär sig genom erfarenheter och upplevelser men även genom interaktion och samspel med andra. Bråten (1998) skriver att Vygotskij menar att vi inte ska se barnen som tomma blad utan vi ska samspela och försöka förstå hur och vad barnen tänker, för att kunna vara medforskande och utmana barnen vidare. Den vuxne kartlägger och ser vilken nivå barnet befinner sig på för att
13
sedan tillföra stoff för att vidareutveckla och fånga barnet. Det ska alltid finnas en tanke som leder undervisningen framåt.
2.2.2 Stern
Stern (2011) anser att alla människor är någonting redan inne i magen, men när barnet väl föds klarar det sig inte någon längre stund utan omsorg från andra människor. Han menar att barnet föds med en social förmåga, det är som en känslomässig drivkraft som vidareutvecklas genom hela livet, dels på egen hand men även i stor utsträckning i interaktion med andra. För att bli en social och empatisk människa måste vi först lära känna oss själva. Stern (1991) bygger sin teori om barns självutveckling på fyra olika domäner av självet, det vill säga fyra olika känslor. Dessa fyra domäner är;
det begynnande självet, strax efter födseln, en känsla av att jag existerar.
kärnsjälvet, någonstans mellan två till sex månader. Barnet förstår att de kan påverka sina egna handlingar, till exempel att de kan röra på armen när de vill.
det subjektiva självet, någon gång mellan sjunde och nionde månaden. Barnet har förstått att det finns andra psyken, att det inte bara är kroppar.
det verbala självet, runt 15–18 månader. Barnen kan med hjälp av språket förmedla sig. Med självet menar han att genom interaktion med andra lär man känna sig själv. Hans teori om självet handlar om att när barnet har utvecklats i en domän, läggs det på ytterligare en ny och när barnet har kommit igenom alla fyra domänerna är de bestående genom hela livet. Ingenting försvinner utan alla domäner byggs på efterhand genom nya erfarenheter. Han vill inte säga att vi utvecklas i olika faser eller stadier utan vill använda ordet domän. Vi tolkar det som att Stern menar att barnet lämnar en fas för att gå vidare till nästa medan en domän lämnar man aldrig, den byggs bara på ytterligare.
2.2.3 Receptionsestetik
Nikolajeva (2000) skriver om olika bilderboksteorier. Hon skriver bland annat om receptionsestetiken som handlar om hur bild och text kommunicerar med varandra. Receptionsestetikens centrala begrepp är luckor. Med luckor menas att författare medvetet eller omedvetet kan lämna luckor i bild och text för att läsaren själv ska kunna fylla i med egna lärdomar och erfarenheter. Dessa luckor är till för att aktivera och stimulera läsaren. Både den verbala och den visuella texten kan ha sina luckor som kan fylla ut varandra. Författaren kan
14
även lämna tomma luckor helt som läsaren själv kan fylla i vilket kan fånga läsaren på olika sätt.
Då läroplanen, som ligger till grund för vårt uppdrag i förskolan, influeras av Vygotskij och Sterns teorier blir dessa relevanta för vårt analysarbete. Vi kommer att använda oss av dessa teorier för att kunna jämföra och se om författarnas barnsyn och lärande har förändrats under den tidsperiod som vi valt. Vi kommer även studera hur bild och text kommunicerar med varandra och då kommer vi ta hjälp av receptionsestetiken i vårt analysarbete.
15
3. Metod
3.1 Metodval
Syftet med en kvalitativ undersökning är enligt Patel och Davidsson (2011) att öka eller få en djupare kunskap inom sitt forskningsområde, i motsats till en kvantitativ metod där man får en mer allmän kunskap. Patel och Davidsson (2011) förklarar att denna metod är en bearbetning av texter från intervjuer, observationer, böcker med mera. Även Hillén, Johansson och Karlsson (2013) skriver att en kvalitativ metod handlar om att få en fördjupad förståelse av en företeelse, till skillnad mot en kvantitativ metod som baseras på data och ger en mer allmän slutsats. Hillén, Johansson och Karlsson (2013) skriver även att material till en kvalitativ forskning ska kunna ses ur olika perspektiv och ge förutsättningar för att fördjupa sig i en fråga. Vårt analysarbete bygger på att jämföra och analysera text och bild vilket gör vår studie till en kvalitativ metod där vi kommer använda oss av den hermeneutiska modellen. Vi anser denna modell passande i vår studie då modellen går ut på att tolka olika företeelser, i detta fall bilderböcker. Man utgår från det stora för att sedan fördjupa sig i detaljer, därefter går man med en bättre uppfattning tillbaka till det stora igen. Så här fortsätter man i en cirkel, detta kallas för den hermeneutiska cirkeln (Nikolajeva 2000)
3.2 Urval
Studien bygger på tolv utvalda böcker. För att få en jämn fördelning av böckerna har vi valt att ha tre böcker från vardera fyra årtionden, riktade till barn i åldrarna tre till sex år. Våra kriterier var att böckerna skulle vara jämnt fördelade på de olika årtiondena och det skulle bara vara svenska författare. Då många böcker ha djur som karaktärer ville inte bli begränsade i utbudet av böcker därför valde vi att det skulle finnas någon bok som anspelade på djur och någon som anspelade på barn i samtliga årtionden.
3.3 Genomförande
För att kunna genomföra vår undersökning har vi lånat böcker från ett bibliotek i en medelstor stad i nordvästra Skåne. Vi vände oss till bibliotekarierna på bibliotekets barnavdelning för att få tips om böckerfrån 80- och 90-talet då det var svårt att hitta. Tyvärr kunde de inte ge oss den hjälp vi hade önskat utan fick på egen hand gå igenom deras urval.
16
Vi började med att välja ut många böcker som sträckte sig mellan 1980–2016. Därefter sorterade vi upp dem efter årtal och valde ut de böcker som uppfyllde våra kriterier.
Tabell 3:1 De böcker vi har valt är:
1980-talet 1990-talet 2000-talet 2010-talet
1981 ”Är du feg, Alfons Åberg?” Text: Gunilla Bergström Bild: Gunilla Bergström 1991 ”Nasses taxi” Text: Sven Nordqvist Bild: Sven Nordqvist 2001 ”När Findus var liten och försvann” Text: Sven Nordqvist Bild: Sven Nordqvist 2012 ”Skratta lagom, sa pappa Åberg” Text: Gunilla Bergström Bild: Gunilla Bergström 1982 ”Den vilda bebiresan” Text: Barbro Lindgren Bild: Eva Eriksson 1995 ”Mamma Mu bygger koja” Text:
Jujja och Tomas Wieslander
Bild: Sven Nordqvist
2006 ”Alfons och soldatpappan” Text: Gunilla Bergström Bild: Gunilla Bergström 2013
”Hugo- elak, blodtörstig och- jättefarlig?” Text: Mia Nilsson Bild: Mia Nilsson 1987 ”När lilla syster Kanin gick alldeles vilse” Text: Ulf Nilsson Bild: Eva Eriksson 1997 ”Flyg! sa Alfons Åberg” Text: Gunilla Bergström Bild: Gunilla Bergström 2007 ”Ingrid och Bassiluskan” Text: Katerina Janouch Bild: Mervi Lindman 2014
”Alla tittar på Alfred” Text:
Johan Unenge Bild:
17
3.4 Etiska överväganden och tillförlitlighet
Vetenskapsrådet (2016-12-04) skriver om de fyra forskningsetiska principerna, informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet. Eftersom denna undersökning grundas på böcker är dessa krav inte applicerbara på vår studie. Det enda krav som skulle vara aktuellt, skulle i så fall vara samtyckeskravet av författare men då hänvisar vi till citaträtten (Bonuscopyright, 16-11-18). Citaträtten innebär att man får lov att citera ur offentliggjorda verk utan att be om tillåtelse. Då böckerna är till för allmänheten är de offentliga. Det är inte tillåtet att ändra något ur citatet och det ska vara i ett solidariskt syfte. Böckerna är vetenskapligt utvalda vilket innebär att bokförlagen inte kommer ställas mot varandra.
3.5 Bearbetning och analys
För att se hur barnsynen i bilderböckerna har förändrats från 80-talet fram till idag har vi utgått från vår kunskapsbakgrund. Vi kommer bland annat ta hjälp av Vygotskijs och Sterns teorier om det kompetenta barnet. Vi började bearbetningen av vårt analysarbete genom att läsa böckerna för varandra utan att titta på bilderna. Detta gjorde vi för att skapa oss en första känsla och uppfattning utan att bli påverkade av bilderna. Därefter utgick vi från kategorierna budskap, lärande samt bild och text. Vi analyserade varje kategori var för sig utifrån den hermeneutiska cirkeln genom att med varje enskild bok samtala, diskutera och ifrågasätta om och om igen. För att kunna jämföra och se likheter och skillnader mellan böckerna har vi fört anteckningar under hela processen som sedan varit till hjälp under bearbetningens gång.
18
4. Resultat och analys
4.1 Barnsyn
80-talet
”Är du feg, Alfons Åberg?” från 1981: I ”Är du feg, Alfons Åberg?” förmedlas en barnsyn om att våga tro på sig själv och följa sin magkänsla. I boken kan vi se att Alfons inte faller för grupptrycket utan vågar stå på sig om att inte vilja slåss. Man ska inte göra något som man inte vill.
”Den vilda bebiresan” från 1982: Barnsynen i ”Den vilda bebiresan” förmedlar att fantasi och leklust kan vara lustfyllt och humoristiskt. Boken utspelar sig i bebins trygga hemmiljö och vi ser att den vilda bebin förvandlar hemmet till ett stormande hav där mycket händer.
”När lilla syster Kanin gick alldeles vilse” från 1987: ”När lilla syster Kanin gick alldeles vilse” förmedlar en barnsyn om att ensam är inte stark.
90-talet
”Nasses taxi” från 1991: ”Nasses taxi” förmedlar en barnsyn om att man ska våga prova sig fram och inte vara rädd för att misslyckas. Att ta lärdom av varandra kommer i fokus.
”Mamma Mu bygger koja” från 1995: ”Mamma Mu bygger koja” har en barnsyn att man kan klara av det man vill och att man ska göra så gott man kan. I boken om Mamma Mu, som är en ko och har en bästa vän som är en kråka, ser vi kon har stort självförtroende och att hon litar på sin egen förmåga. Hon är inte rädd för att misslyckas.
”Flyg! sa Alfons Åberg” från 1997: ”Flyg! sa Alfons Åberg” har en positiv barnsyn men även en mindre bra barnsyn. Boken börjar med att pappa Åberg tycker att Alfons är barnslig på grund av att han har lekt och stökat till. Pappa tycker att han ska uppföra sig lite vuxet. ”Ja, pappa är jämt vuxen och gör vuxna, viktiga saker:” (Bergström, 1997, s. 6) säger Alfons. Vi kan här tydligt se att boken gör skillnad mellan vuxen och barn genom att pappa uttryckligen säger att Alfons inte ska vara så barnslig. Alfons vill likna pappa men kommer bort sig i sin fantasi och lek. Däremot kan vi se att boken ändå till största del har en syn om att vuxna också kan leka.
19
Pappa Åberg och Alfons klär ut sig och leker tillsammans. Alfons ville att pappa skulle sluta vara så ”vux-lig”.
00-talet
”När Findus var liten och försvann” från 2001: I denna bok ser vi en klar medforskande barnsyn. Findus får utforska sin omgivning och Pettsson utmanar och låter honom vara delaktig i allt som sker. När Findus går vilse visar Pettsson stor empati genom att han blir rädd och orolig.
”Alfons och soldatpappan” från 2006: ”Alfons och soldatpappans” barnsyn är att livet kan se olika ut och att alla har olika erfarenheter, både positiva och negativa. Alla är lika mycket värda och alla får vara med. Man ska inte ge upp utan kämpa vidare.
”Ingrid och Bassiluskan” från 2007: Vi kan inte se att det förmedlas någon barnsyn i denna bok. Vi ser snarare att boken vill tala om för läsaren hur man kan blir sjuk.
10-talet
”Skratta lagom! sa pappa Åberg” från 2012: ”Skratta lagom! sa pappa Åberg” handlar om känslor. Det är både ledsamheter, orättvisa och ilska. Barnsynen i boken handlar om att ärlighet varar längst och att bråk kan lösas genom samtal och genom att använda sitt sunda förnuft, man behöver inte slåss. I boken uträttar pappa Åberg straff till Alfons och Milla och till kusinerna Bing och Benny då de har haft sönder ett bygge som Alfons och Milla har gjort. Straffet går ut på att pappa lurar Bing och Benny att han ger Alfons och Milla stryk. När de kommer ut från rummet säger pappa Åberg ”Nu är det er tur. In på rummet. Byte! Alfons och Milla ut. Bing och Benny in. Nästa straff.” (Bergström, 2012, s. 26) i själva verket var det på låtsas.
”Hugo - elak, blodtörstig och- jättefarlig?” från 2013: ”Hugo - elak, blodtörstig och- jättefarlig?” är en titel där det förväntas att boken ska handla om något negativt. Men i själva verket är det en berättelse som ger en varm barnsyn på ett enkelt sätt. En barnsyn är att man inte ska döma någon efter utseende, i detta fall en krokodil med vassa tänder. En annan barnsyn som vi kan se är att man inte ska vara fördömande. Krokodil var främmande för alla djur då de aldrig sett en krokodil förut, krokodiler bor vanligtvis inte i norden.
20
”Alla tittar på Alfred” från 2014: ”Alla tittar på Alfred” förmedlar en barnsyn om att dålig självkänsla kan få dig att känna dig liten, men det går att bygga upp. Den förmedlar även att alla behöver bli sedda på ett positivt sätt.
Sammanfattningsvis kan vi inte se någon större skillnad på vilken barnsyn som förmedlas under dessa 33 åren. Det går inte att säga att något årtionde präglas mer eller mindre av någon specifik barnsyn än något annat årtionde.
4.2 Analys av barnsyn
Vi kan se att det som genomsyrar böckerna ända från 80-talet och framåt är känslor. Det handlar om hur man ska vara som person, att man ska vara empatisk och att alla är vi olika men ändå lika mycket värda. Det är också tydligt hur man ska vara mot sig själv. Tankar om att våga tro på sig själv och att lita på sin förmåga kommer också fram. I de flesta böckerna förmedlas en barnsyn där vi kan se Sterns (2011) teori som bygger på att hitta och lära känna sig själv, detta har stor betydelse för att kunna känna empati för sin omgivning. Att lära känna sig själv görs enligt Stern genom interaktion med andra. Enligt Vygotskijs teori kan man utvecklas i sin egen takt i samband med andra och med rätt utmaningar (Partanen, 2007). I ”Mamma Mu bygger koja” från 1995 har Mamma Mu inga begränsningar om vad hon kan och inte kan utan utforskar och provar på egen hand. Kråkan i sin tur har ingen tro till varken sin egen eller till Mamma Mus förmåga men eftersom Mamma Mu inte låter sig hindras av Kråkan blir det istället hon som är medforskande till Kråkan, vilket resulterar i att han till slut bygger sig en egen koja. Kråkan och Mamma Mu både ser och lär av varandra. I ”Den vilda bebiresan” från 1982 kan vi se ett kompetent barn som utforskar sin omgivning. Hen har en tillåtande mamma som även är medforskande på så sätt att hon är delaktig och inte hämmar bebin i sin kreativitet när hen omvandlar hemmets saker till någonting helt annat. Bland annat blir lådan en båt, mattan ett böljande hav och kvasten blir masten på båten. Även i ”När lilla syster Kanin gick alldeles vilse” från 1987 kan vi se en trygg och kompetent karaktär som har lärt känna sig själv, vilket enligt Stern (2011) är grunden för att bli en social och empatisk människa. Hon tycker att hon duger som hon är. Hennes båtar är, enligt henne själv, lika bra som storebrors. Hon kanske inte kastar stenar i vattnet lika långt som sin bror men det tycker hon inte gör någonting. Findus är en annan kompetent karaktär som är nyfiken och utforskar livet tillsammans med Pettson. Nyfikenheten leder Findus vilse vilket gör honom osäker. När Pettson väl hittar Findus är han
21
rädd och vill inte släppa taget. Pettson gör sig medforskande och ser till att Findus utforskar omgivningen och lär sig att hitta och känna sig trygg. Här kan vi se att Pettson ger Findus rätt utmaningar vilket enligt Vygotskij gör att man utvecklas i sin egen takt (Partanen, 2007)
4.3 Lärande
80-talet
”Är du feg, Alfons Åberg” från 1981: i denna bok kan vi se att Alfons har en stark självkänsla och han vågar stå upp för sig själv och tro på sig själv. Två pojkar tycker att Alfons är modig som vågar säga att han inte törs slåss. Det betyder inte att de vill sluta slåss men det gör att de kanske i en annan situation tänker efter och ser att deras egna känslor inte är fel utan att de har rätt att känna som de gör.
”Den vilda bebiresan” från 1982: Här är det en nyfiken bebis som vågar utforska sin fantasi. Hen förvandlar föremålen som finns runt omkring. En låda blir en båt, ett skaft blir en mast, det finns inga hinder och hens kreativa förmåga utvecklas under lekens gång.
”När lilla syster Kanin gick alldeles vilse” från 1987: Lilla syster Kanin är ute på egna äventyr och utforskar sin närmiljö. Lilla Kanins storebror hade inte tyckt att hennes båtar var tillräckligt bra och Kanin säger att det är skönt att få göra saker själv utan att behöva bli tillrättavisad. Kanin tycker att hon är bra som hon är och att hennes båtar duger. Vilket tyder på att hon har en god självbild. Till sist går hon vilse och hittar inte hem igen. Hon har tur att storebror hittar henne efter en stunds letande. Av erfarenhet har hon nu lärt sig att inte ge sig iväg så långt hemifrån.
90-talet
”Nasses taxi” från 1991: Detta är en händelserik bok med mycket lärande. Huvudkaraktären som är en björn lär sig mycket i boken genom erfarenheter, provar olika sätt, analyserar genom sina vänner, kaninerna. Vi ser även att detta lärande når ut till läsaren. Boken ger inga direkta lösningar utan läsaren hinner själv fundera och analysera under tiden.
”Mamma Mu bygger koja” från 1995: Mamma Mu vet vad hon vill. Hon är bestämd och har beslutat sig för att bygga en koja. Kråkan däremot är inte lika positiv och medforskande men ändå nyfiken. Mamma Mu har en erfarenhet genom att ha observerat hur barnen bygger sin koja
22
och vill nu själv prova på detta. Mamma Mu visar tydligt att man måste prova sig fram och lita på sin förmåga. Man kan inte säga att man inte kan förrän man har försökt. Det finns inga rätt och fel. Mamma Mu blir väldigt stolt när hon lyckas med hjälp av svansen, såga av en bräda. Hon inspirerar kråkan som sedan själv bygger sin koja.
”Flyg! sa Alfons Åberg” från 1997: I den här boken är pappa Åberg till att börja med irriterad för att han har ett problem som han inte kan lösa. Alfons tycker att han är så ”vux-lig” och vill att pappa ska leka med honom. Utifrån texten kan vi se att Alfons tar fram tidigare erfarenheter och börjar klä ut honom. Efter en stund kan inte pappa Åberg stå emot längre och dras i stället med i Alfons lek.
00-talet
”När Findus var liten och försvann” från 2001: Vi upplever att Findus blir som ett barn för Pettson och han är en förebild för Findus. Pettson pratar mycket, berättar sagor och läser tidningar vilket enligt oss är det som leder till att Findus börjar prata. Findus nyfikenhet gör att han kommer vilse och inte hittar hem men under tiden har han utforskat och upptäckt nya saker. Pettson blir väldigt orolig när han inte hittar Findus och detta visar på god omsorg och empati för sin omgivning, i detta fall sin katt.
”Alfons och soldatpappan” från 2006: Alfons är nyfiken och intresserad och frågar Hamdis pappan om kriget. Pappan vill inte förmedla sin hemska upplevelse i kriget utan han berättar istället en fin historia om en myra som inte ger upp. Pappan berättar även att krig i verkligheten inte är som på film, att de goda alltid vinner. Efter en händelse i boken där någon har tagit sönder deras fotbollsmål tar Hamdis pappa med pojkarna ut för att bygga upp det igen, utan att ens kommentera att någon har fördärvat det. Detta ser vi som ett underförstått lärande om att man inte ska ödsla tid på olyckor som skett utan ta nya tag och gå vidare utan att hämnas.
”Ingrid och Bassiluskan” från 2007: Vi anser inte att det är Ingrid som lär sig något i denna boken utan att boken riktar sig direkt till läsaren. Här kan vi se tre olika lärande, att klä sig efter väder, man ska inte äta sand och att bassiluskor smittar.
10-talet
”Skratta lagom! sa pappa Åberg” från 2012: Kusinerna uttrycker själva att de vill använda huvudet och likna pappa Åberg vilket betyder att man inte löser något genom att slåss. Detta
23
kan vi se att de lär sig genom att de blir straffade för att de inte vill plocka iordning efter att de tagit sönder Alfons och Millas bygge. Detta resulterade i att de lärde sig att inte ljuga och våga stå för sina handlingar.
”Hugo - elak, blodtörstig och- jättefarlig?” från 2013: Lärandet i denna bok är att alla är olika och att man ska bilda sig en egen uppfattning innan man dömer någon. Även om något är främmande ska man inte utgå ifrån att det är negativt. Alla är rädda för Hugo och ingen vågar så mycket som prata med honom och först när han gör en god gärning inser alla att Hugo är god och de vill i fortsättningen umgås med honom.
”Alla tittar på Alfred” från 2014: I denna bok förmedlas ett lärande om självkänsla. Alfred är en liten pojke som inte vågar synas och ta plats. Alfred lär sig att om han gör tokiga saker känner han att han växer och vågar ta mer plats, detta i sin tur resulterar i att han ibland säger saker som sårar andra.
4.4 Analys av lärande
Vårt uppdrag utifrån läroplanen är att vara medforskande pedagoger och fånga barnen på deras respektive nivå. Det vi kan se i böckerna är att karaktärerna lär av varandra och att de har vägledning av vuxna. Vygotskijs proximala utvecklingszon handlar om, att man utvecklas i interaktion med andra och att man ska bli utmanad på den nivå man ligger på i sin utvecklingszon (Partanen 2007). Sterns (2011) teori handlar också om vikten av samspel och interaktion med andra för att stärka sig själv. Vi kan tydligt se att lärandet i böckerna sker utifrån dessa teorier. I ”Nasses taxi” kan vi till exempel se ett tydligt lärande genom hela boken. Nasses vänner, kaninerna, ligger steget före och är där och hjälper honom när han inte får ihop det. Lärandet sker genom att han provar sig fram, analyserar, provar igen, och så vidare. Författaren ger inga svar direkt vilket gör att läsaren måste tänka själv. Lärandet i boken ”Är du feg, Alfons Åberg?” handlar om att våga stå upp för sig själv, detta kan vi se vara svårt då Alfons pappa säger ”Man måste kunna försvara sig” ”Man måste kunna ge igen! Se här. Bara klipp till! Ta ett bra grepp. Så här… Larva dej inte nu.” (Bergström, 1981, s. 10). Trots detta är Alfons stark och vågar stå emot men han reflekterar själv över att andra vuxna säger ”Fy! Slåss inte, barn! Man ska vara sams. Och inte använda våld!! Fyyy! Usch då!” (Bergström, 1981, s. 16) för att sedan själva titta på våld på tv. För oss blir detta ett dubbelt budskap och lärande som förmedlas. I läroplanen står det att vi vuxna har ett ansvar att föregå med gott exempel så att barnen får en
24
förståelse för vad som är rätt och fel. Barn ska kunna se oss vuxna som bra förebilder. Vi upplever att denna bok kan göra barnen förvirrade och gör det svårt för dem att veta hur man ska förhålla sig till våld. Vi tycker oss även kunna se att pappa Åberg inte föregår med gott exempel i ”Skratta lagom! sa pappa Åberg” från 2012 då han ljuger för barnen. Han lurar kusinerna att han ger Alfons och Milla stryk i syfte att lära dem att berätta sanningen. I dessa två böcker kan vi inte se att lärandet sker utifrån synen på det kompetenta barnet. Enligt Vygotskij är det viktigt att förstå hur och vad barnen tänker men i ”Skratta lagom! Sa pappa Åberg” från 2012 straffar pappa Åberg kusinerna direkt. Istället hade han kunnat prata och diskutera med kusinerna för att få dem att kunna stå för och att förstå sina handlingar. ”Ingrid och Bassiluskan” från 2007 är också en bok som vi kan se skulle kunna göra barnen förvirrade då bokens illustratör har liknat Bassiluskan vid en liten människolik varelse med vassa tänder.
4.5 Resultat och analys av bild och text
I de böcker som vi har analyserat ser vi tydliga mönster på att texter och bilder samarbetar med varandra. Nikolajeva (2000) skriver om Sven Nordqvist som illustratör. Hon menar att det som präglar Sven Nordqvists bilder är att han förvränger och gör dem helt oproportionerliga. Bildytan är heltäckt och detaljrik och som receptionsestetiken handlar om lämnas många luckor åt läsaren. Mycket av det som skildras i bilderna finns inte med i texten. Vi har använt oss av två böcker i vår studie där Sven Nordqvist är både författare och illustratör, ”Nasses taxi” från 1991 och ”När Findus var liten och försvann” från 2001.
25
Fig. 4.2 Text och bild: Nordqvist, ”När Findus var liten och försvann”, (2001, s. 16)
Den skillnad vi ser mellan dessa två böcker är att i boken, ”När Findus var liten och försvann” från 2001, är bildytorna helt täckta med många detaljer och med mycket färg. Däremot ser vi i boken, ”Nasses taxi” från 1991, att bildytan är ljusare och mindre utnyttjad. I ”Nasses taxi” från 1991 anser vi att fokus ligger på att enbart förmedla texten i bilderna. Detta gör Nordqvist på ett detaljrikt sätt med sin egen ”twist”. I ”När Findus var liten och försvann” från 2001 har han många små detaljer som inte finns med i texten. Som läsare finner man nya detaljer varje gång man tittar i boken men vi kan även tydligt se att texten och bilderna fyller ut varandras luckor vilket Nikolajeva (2000) förklarar inom receptionsestetiken. Anledningen till att ”Nasses taxi” från 1991 inte har heltäckande ytor kan bero på bokens format. Nikolajeva (2000) talar om att bokens format kan spela stor roll. Hon menar att författaren väljer ett format som passar till respektive bok. Hon ställer sig också frågan om hur Nordqvists böcker om Findus hade sett ut i formatet 12 x 15 centimeter istället. Hur skulle de detaljrika bilderna sett ut då? En annan fundering som Nikolajeva (2000) talar om är en mer lärande tanke att ”små böcker är bra för små händer” (Nikolajeva, 2000, s. 64). Hon menar också att det tvärtemot är lättare för barn att hålla och titta i en bok om den är större. Det större formatet ger fler möjligheter för detaljer och det blir på så sätt troligtvis ännu mer lockande. Hon menar även att bokens format inte betyder att något av dem är rätt eller fel och hon påpekar även att en och samma bok kan ges ut i olika format. I vår studie ser vi även att de övriga böckerna som vi använt förmedlar historierna på ett fantasifullt sätt, även om bilderna förmedlar samma detaljrikedom. Vi menar att böckerna som till exempel ”När lilla syster Kanin gick alldeles vilse” från 1987 och ”Ingrid och
26
Bassiluskan” från 2007 kan vara detaljerade men samtidigt med en möjlighet för vidare samtal med de yngre barnen. Som vi kan se i fig. 4.3 och fig. 4.4 finns det inte mycket detaljer men ändå tillräckligt för att samtala kring. Vad är det barnen ser och funderar över i dessa bilder? I boken ”När lilla syster Kanin gick alldeles vilse” (1987) skulle det till exempel kunna ge tillfälle att samtala kring om vad uttrycket ”blank som en silverpeng” (Nilsson, 1987, s. 13) betyder.
Fig. 4.3 Text: Janouch, Bild: Lindman ”Ingrid och Bassiluskan”, (2007, s. 30–31)
Fig. 4.4 Text: Nilsson, Bild: Eriksson ”När lilla syster Kanin gick alldeles vilse”, (1987, s. 12–13)
I läroplanen står det att förskolan ska utmana barnen att våga leka med ord genom att berätta, ifrågasätta och kommunicera med andra, detta för att utveckla barnens språklust och ge dem möjlighet och inspiration till ett mer varierat talspråk. Edwards (2008) förklarar att pedagoger kan göra detta gemensamt med barnen genom att samtala kring bilderna i böckerna. Som Nikolajeva (2000) beskriver om receptionsestetiken kan det finnas luckor som inte är kopplade till text och bild över huvud taget. Edwards (2008) menar att barn ofta ser andra saker än vad vi vuxna ser och vad texten förmedlar och genom att diskutera och prata kring bilderna ökar barnen sitt visuella språk och kan även få en ökad uppfattning av boken.
27
Fig. 4.5 Text och bild: Nilsson ”Hugo - elak, blodtörstig och- jättefarlig?”, (2013, s. 28–29)
Edwards (a.a.) skriver även att en av bildens viktigaste funktioner är att förmedla känslor. Karaktärernas mimik och bildens uppbyggnad har betydelse för vilken sinnesstämning berättelsen vill förmedla. I ”Hugo – elak, blodtörstig och- jättefarlig?” från 2013 anser vi att illustratören har lyckats med att förmedla textens känslor genom bilderna. I fig. 4.5 kan man tydligt se att gästerna blir rädda när Hugo kommer med ett stort skratt och sina bestick i högsta hugg.
28
5. Slutsats och diskussion
5.1 Slutsats
Syftet med denna studie är att jämföra och analysera tolv bilderböcker utifrån barnsyn, språk och lärande, inom en tidsperiod från 80-talet och fram till idag. Vi kan se att böckerna vi analyserat har en tro till barnet, även de som skrivits innan begreppet om det kompetenta barnet myntades. Vi kan se att alla böcker förmedlar det kompetenta barnet genom att huvudkaraktärerna har en tilltro till sig själva och vågar tro på att de kan. Boken som handlar om Alfred skiljer sig från de övriga böckerna. Huvudkaraktären Alfred har i början av boken låg självkänsla och vill inte bli sedd men hittar senare ett sätt där han vågar ta för sig och visa mer av sig själv. Som vi tidigare har skrivit menar Stern (2011), för att vara mottaglig för interaktion med andra måste du först ha en tilltro till dig själv. Vi kan genomgående se att lärandet i böckerna sker genom att karaktärerna utforskar tillsammans och blir utmanade men vi ser även att de utmanar andra i sin omgivning. Vi kan också se att många karaktärer använder sig av tidigare erfarenheter och upplevelser. Däremot ställer vi oss frågande till hur lärandet, utifrån synen av det kompetenta barnet, framstår i boken ”Ingrid och Bassiluskan” (Janouch, 2007). Vi tolkar det som att författaren vill lära mottagaren att man blir sjuk av baciller men det utgår inte någonstans i boken att Ingrid lär sig om baciller. Bassiluskan är, enligt oss, gestaltad som en liten människolik varelse med taggar och hårda fötter och hon tycker om att bitas. Detta är den enda bok där vi reagerar på samspelet mellan bild och text. Detta eftersom Bassiluskan är ologiskt placerad på bilderna vilket kan göra barnen förvirrade och tro att baciller ser ut som små varelser. I de övriga böckerna kan vi se att bild och text kommunicerar med varandra eftersom illustrationerna känns genomtänkta och vi skulle enkelt kunna berätta sagorna enbart genom att titta på bilderna.
5.2 Metoddiskussion
Den hermeneutiska metoden som går ut på att studera en företeelse flera gånger och för varje gång med en ny syn, resulterar i att man upptäcker ytterligare nya saker. Vi upplever att detta har varit en bra metod att utgå ifrån då vi tagit med våra reflektioner och upptäckt innehållet ur en ny synvinkel när vi läst böckerna på nytt. Eftersom vi varit två om att skriva har vi även haft tillfälle att diskutera och ifrågasätta varandra. Detta har i sin tur lett till att vi varit tvungna att
29
titta närmare på vårt material och vilket på så sätt givit oss nya funderingar och insikter. Om vi skulle göra om studien skulle vi använt oss av samma metod igen men vi skulle även haft underfrågor att ställa till böckerna under tiden vi läste dem, för att lättare kunna fokusera på vårt eget syfte i studien. Vi skulle även ha valt att utgå från en och samma författare eller från en bokserie och dessutom gått längre tillbaka i tiden. Detta på grund av att vi hade förväntat oss och trott att vi skulle se en större skillnad än vad vi nu har gjort. En av anledningarna till att vi inte sett en större skillnad kan också ha berott på att vår studie har sträckt sig under en relativt kort tidsperiod. I denna studie har vi en Alfons Åberg-bok skriven av Bergström i varje årtionde. När vi läst dessa böcker har det gjort oss nyfikna på hur det skulle ha varit om vi koncentrerat oss på en och samma författare för att se hur synen och karaktärerna förändrats genom åren.
5.3 Slutdiskussion
I vårt analysarbete har vi använt oss av den hermeneutiska ansatsen och genom denna har vi på djupet analyserat och sett saker som vi tidigare aldrig lagt märke till. Detta har bidragit till att vi fått en ny syn på bilderbokens betydelse och vad den förmedlar till barn. Vi håller med Nikolajeva (2000), som skriver om den hermeneutiska cirkeln, att vi har fått en allt djupare förståelse för helheten för varje gång vi läst om litteraturen. Vi kan även hålla med henne om att vi aldrig kommer till ett slutgiltigt svar utan vi bara får nya sätt att se på saker. Hädanefter kommer vi aldrig att läsa en barnbok på samma sätt som vi gjort tidigare. Vi känner ofta när vi läser för barnen på förskolan att det har varit för att fylla tiden efter lunch och att vi kallat det för ”läsvila” eller så har vi läst för att det varit stökigt och då använt oss av sagoläsning för att ”lugna ner” barngruppen. Det har varit lätt att bara ta en bok i hyllan utan att tänka, istället för att aktivt tillsammans med barnen välja en bok och tillsammans diskutera den under läsningens gång. Medvetenheten om vad det är vi har läst och förmedlat till barnen har inte funnits. Nu har vi fått en större förståelse för hur betydelsefullt det är att aktivt veta vad böckerna handlar om och vad de förmedlar till barn. Vi förstår även bildernas roll för att få barnen delaktiga och kunna diskutera kring detta för att aktivt öka språkutvecklingen. Vi har fått en större förståelse för vad Edwards (2008) lyfter och betonar angående bilderbokens bilder. Vi kommer framöver att använda bilderna i böckerna på ett annat och nytt sätt. Vi har förstått att bilderna är lika viktiga som texten framför allt för barnens språkutveckling.
30
När vi har analyserat böckerna har många funderingar och tankar väckts hos oss. Det har inte varit helt enkelt att skilja på barnsyn och lärande då det går hand i hand. Vi tycker att en barnsyn är ett lärande, men eftersom vi har ställt oss frågan hur ett lärande sker har vi valt att skilja dessa åt. Vissa böcker har vi fått gå djupare in i än andra. Precis som Kåreland (2008) skriver om bilderbokens historia kan vi också se att böckerna följt med i samhällets utveckling men vi kan även se att ett par böcker har kvar delar av den gamla auktoritära barnsynen. I till exempel ”Skratta lagom! sa pappa Åberg” (Bergström, 2012) kan vi se att det fanns en barnsyn om att barnen skulle straffas och även att pappan ljuger och lurar barnen genom att låtsas ge Alfons och Milla smisk. Det som är förvånande är att detta skrivs i en nutida bok, hade det skrivits om ”smisk och straff” längre tillbaka i tiden då aga fortfarande var brukligt hade vi inte blivit lika förvånade. Sterns och Vygotskijs barnsyn om det kompetenta barnet kan vi inte se att pappa Åberg förmedlar i denna bok, han förmedlar snarare en barnsyn där barn ska tuktas, och att de ska lära sig genom att straffas istället för att samtala och gemensamt komma fram till en lösning. En annan barnsyn vi uppmärksammat att pappa Åberg har i en annan bok, ”Flyg! sa Alfons Åberg” (Bergström, 1997) är att han vill att Alfons ska sluta vara så barnslig och istället bete sig lite mer vuxet. Här tycker vi att pappa Åberg från början har en barnsyn som förmedlar att Alfons ska vara en liten vuxen. Vi har inte lagt något fokus på om böckernas huvudkaraktärer varit pojkar eller flickor eller vilken etnicitet karaktärerna haft och ifall barnsynen i så fall skilts åt. Detta hade dock varit av intresse ifall vi utgått från ett genusperspektiv istället för ett helhetsperspektiv.
Tankar som vuxit hos oss under studiens gång har bland annat varit bokens betydelse för barns lärande och språkutveckling. Vi önskar därför att förskolor på ett mer medvetet sätt skall använda sig utav böcker i sin verksamhet och låta böckerna ta större plats.
5.4 Fortsatt forskning
Denna studie bygger på 12 utvalda böcker från fyra årtionden. Ett sätt att fortsätta studien på skulle kunna vara att studera de mest lånade böckerna på ett bibliotek under vissa årtionden, men då även gå längre tillbaka i tiden för att om möjligt få en ännu tydligare skillnad. Vi skulle även kunna välja en bokserie eller böcker utav en och samma författare för att se om författaren ändrar sin barnsyn under årens gång, som till exempel i Gunilla Bergströms böcker om Alfons Åberg. Skulle vi då kunna se att barnsynen förändrats från hennes första bok till den sista boken? Det hade även varit intressant att titta närmare på Astrid Lindgrens produktion genom
31
alla år och fördjupa sig i om och hur hennes barnsyn förändrats genom åren. Ett annat sätt skulle kunna vara att välja två olika länder och jämföra dessa för att se hur olika barnsynen är länder emellan och i så fall hur skillnaden ser ut. Om vi själva skulle gått vidare med denna studie hade vi valt att besöka olika förskolor för att studera hur och av vem böcker väljs ut till förskolorna och vi skulle även studera hur pedagogerna arbetar med böckerna.
32
Referenser
Bonuscopyright 2016-11-18 http://www.bonuscopyright.se/pages/Citat
Brodin, Marianne & Hylander, Ingrid (1998). Att bli sig själv: Daniel Sterns teori i förskolans vardag. 1. uppl. Stockholm: Liber
Bråten, Ivar (red.) (1998). Vygotskij och pedagogiken. Lund: Studentlitteratur
Edwards, Agneta (2008). Bilderbokens mångfald och möjligheter. 1. utg. Stockholm: Natur & Kultur
Heywood, Colin (2005). Barndomshistoria. Lund: Studentlitteratur
Hillén, Sandra, Johansson, Barbro & Karlsson, MariAnne (2013). Att involvera barn i forskning och utveckling. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur
Hwang, Philip & Nilsson, Björn (2011). Utvecklingspsykologi. 3., rev. utg. Stockholm: Natur och kultur
Johansson, Eva & Pramling Samuelsson, Ingrid (red.) (2003). Förskolan: barns första skola! Lund: Studentlitteratur
Jonstoij, Tove & Tolgraven, Åsa (2001). Hundra sätt att tänka: om Reggio Emilias pedagogiska filosofi. Stockholm: Utbildningsradion (UR)
Koss, Melanie D (2015). Diversity in Contemporary Picturebooks: A Content Analysis.
http://s3.amazonaws.com/academia.edu.documents/43515127/JCL_41-1_Koss.pdf?AWSAccessKeyId=AKIAIWOWYYGZ2Y53UL3A&Expires=1486750785&Sig
nature=KtqhbW%2Fr7JvhOrxqhpXvoUdufck%3D&response-content-disposition=inline%3B%20filename%3DDiversity_in_Contemporary_Picturebooks_A.pdf
33
Kåreland, Lena (2008). Barnlitteraturens utveckling i Sverige. Litteraturbanken. http://litteraturbanken.se/red/presentationer/specialomraden/BarnlitteraturensUtvecklingISveri ge.pdf
(2017-01-02)
Lenz Taguchi, Hillevi (2011). Varför pedagogisk dokumentation? :om barnsyn, kunskapssyn och ett förändrat förhållningssätt till förskolans arbete. Stockholm: HLS
Lyngfeldt, Anna (2005). Barn och barndom i vuxnas bilder för barn. En analys av bilderna i ett antal samtida bilderböcker, med genusinriktade kommentarer och didaktiska
utgångspunker. https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:870544/FULLTEXT01.pdf
(2017-02-10)
Nikolajeva, Maria (2000). Bilderbokens pusselbitar. Lund: Studentlitteratur
Partanen, Petri (2007). Från Vygotskij till lärande samtal. 1. uppl. Stockholm: Bonnier utbildning
Patel, Runa & Davidson, Bo (2011). Forskningsmetodikens grunder: att planera, genomföra och rapportera en undersökning. 4., [uppdaterade] uppl. Lund: Studentlitteratur
Rhedin, Ulla (1992). Bilderboken: på väg mot en teori. 2., rev. uppl. Stockholm: Alfabeta
Skolverket (2010), läroplan för förskolan. Lpfö 98. Rev 10 (2010) Stockholm: Utbildningsdepartementet (2016-12-18)
https://www.hylte.se/download/18.5aef29d412f58e66c5d800013061/1366616720926/L%C3 %A4roplan+f%C3%B6r+f%C3%B6rskolan+Lpf%C3%B6+98+Reviderad+2010.pdf
Sommer, Dion (2005). Barndomspsykologi: utveckling i en förändrad värld. 2., rev. [och utök.] utg. Hässelby: Runa
34
Stern, Daniel N. (1991). Spädbarnets interpersonella värld: ur psykoanalytiskt och utvecklingspsykologiskt perspektiv. Stockholm: Natur och kultur
Vetenskapsrådet 2016-12-04 http://codex.vr.se/texts/HSFR.pdf
Åberg, Ann & Lenz Taguchi, Hillevi (2005). Lyssnandets pedagogik: etik och demokrati i pedagogiskt arbete. 1. uppl. Stockholm: Liber
Referenslista för bilderböcker
Bergström, Gunilla (1981). Är du feg, Alfons Åberg? Stockholm: Rabén & Sjögren
Bergström, Gunilla (1997). Flyg! sa Alfons Åberg. 1. uppl. Stockholm: Rabén & Sjögren
Bergström, Gunilla (2006). Alfons och soldatpappan. Stockholm: Rabén & Sjögren
Bergström, Gunilla (2012). Skratta lagom! sa pappa Åberg. Stockholm: Rabén & Sjögren
Janouch, Katerina (2007). Ingrid och Bassiluskan. Stockholm: Bonnier Carlsen
Lindgren, Barbro & Eriksson, Eva (1982). Den vilda bebiresan. Stockholm: Rabén & Sjögren
Nilsson, Mia (2013). Hugo - elak, blodtörstig och- jättefarlig? Stockholm: Bonnier Carlsen
Nilsson, Ulf & Eriksson, Eva (1987). När lilla syster Kanin gick alldeles vilse. Stockholm: Bonniers juniorförl.
Nordqvist, Sven (1991). Nasses taxi. Bromma: Opal
Nordqvist, Sven (2001). När Findus var liten och försvann. Stockholm: Opal
35
Wieslander, Jujja, Wieslander, Tomas & Nordqvist, Sven (1995). Mamma Mu bygger koja. Stockholm: Natur och kultur
