Svordomar ett vardagsspråk

Malmö högskola

Lärarutbildningen

Examensarbete

15 högskolepoäng

Grundnivå

Svordomar ett vardagsspråk

–

En studie om ungdomars svordomar

Swearing an everyday language

– a study of young people’s swearing

Charlotte Ström

Petra Thuresson

Lärarexamen 210hp Examinatior: Thom Axelsson Den fria tidens lärande, Lärarutbildningen 210hp Handledare: Johan Lundin 2011-01-18

Abstract

Ström Charlotte (2010) Thuresson Petra (2010)

Svordomar ett vardagsspråk – en studie om ungdomars svordomar

Examensarbete 15 högskolepoäng

Malmö: Lärarutbildningen: Malmö högskola

Syftet med vårt arbete är att synliggöra bruket av svordomar ur ett ungdomsperspektiv. Arbetet har utgått från följande frågor: Hur upplever ungdomar sitt eget och andra ungdomars bruk av svordomar? Vad finns det för skillnader mellan hur flickor och pojkar svär? Hur resonerar ungdomar kring svordomar i skolans värld? Den metod som vi har använt för att få svar på frågeställningarna har varit av en enkätundersökning. De begrepp som används för att få svar på frågeställningarna bestod av identitet samt begreppen kränkning, svordom,

ungdomar, ungdomskultur och språk. Resultatet visade på att svordomar tillhör en viktig del i ungdomarnas vardag, och att svordomarna inte uppfattas som ett större problem av dem. Slutsatsen i examensarbetet är att svordomarna är en del av ungdomarnas språk, det formar och skapar deras identitet för att kunna hitta sin plats i olika sociala grupper och sammanhang i skolan. Det är ett sätt för ungdomarna att uttrycka sig i känslor och attityder beroende på vem det är de talar med och i vilken situation de är i. Vi har använt oss av mycket litteratur och en bok som vi har haft stor nytta av är Magnus Ljungs Svordomsboken (2006) där han skriver om olika teorier utifrån svärandet. Två andra böcker som varit till stor nytta för oss har också varit Ove Sernhedes bok Ungdomskulturer- äger eller suger där vi framförallt hittade teorier om ungdomar, kultur och identitet. Samt en bok av Per Källström (1991) Att förstå ungdom - Identitet och mening i en föränderlig värld där vi tagit med ett flertal teorier som varit till nytta för vår enkätundersökning.

Förord

Vi vill ge ett stort tack till de som direkt eller indirekt är inblandade i examensarbetets genomförande. Ett varmt tack för allehanda hjälp, stöd och rådgivning som vi har fått. Idén med att undersöka svordomar kommer genom att ungdomar hörts mycket då de svär både i hemmet och i skolan. Arbetet ska bli intressant att sammanfatta för att få en uppfattning om hur relevant enkätundersökningen är. Med djupare insikt på svordomar har gett oss en större betydelse i allmänhet.

Charlotte var den som la fokus på svordomarna och dess historik, ungdomsperspektivet och en liten bit av identiteten. Petra var den som fokuserade på ungdomskultur,

ungdomsperspektiv och identitet. Vi har gemensamt lämnat ut enkätfrågorna till eleverna i klassrummen som vi besökte, och tagit emot dem när de var ifyllda av eleverna.

”Vår ungdom älskar ingenting annat än lyxen och lättjan. Unga människor uppför sig sämre än någonsin tidigare. De föraktar varje auktoritet och hyser ingen respekt för åldern. Vår tids barn har blivit tyranner över oss.” Sokrates

Innehållsförteckning

Förord

1. Inledning

9

1.1 Syfte och frågeställningar 10

1.2 1.3 Centrala begrepp 10

2. Teoretiska utgångspunkter

12

2.1 Ungdomskultur 12

2.2 Identitet 13

2.3 Identitetsutveckling 14 2.4 Identitet och attityder 15

2.5 Språk 16

2.6 Fult språk 17

2.7 Svordomar 18

2.8 Skillnader och likheter mellan flickor och pojkar 19 2.9 Svordomar utifrån ett historiskt perspektiv 19

2.10 Svordomsfunktioner 21

3. Metodval

22 3.1 Urval 22 3.2 Val av undersökningsmetod 23

3.3 Genomförande 23

3.4 Forskningsetiska överväganden 24

4. Resultatet

25

4.1 Vad är en svordom? 25

4.2 I vilka situationer använder du svordomar? 26

4.3 Varför svär du? 26

4.4 Hur känner du dig när någon svär åt dig? 27

4.5 Hur känner du när du själv svär åt någon? 27

4.6 Hur tror du att du uppfattas när du svär? 28

4.7 Vem svär mest? Pojkar eller flickor? 28

4.8 Varifrån har du lärt dig dina svordomar? 29

4.10 Svär du under skoltid och i så fall vad säger du? 30

4.11 Tror du att ”skolan” ser svordomar som ett problem? 30

5. Analys och diskussion

32

5.1 Ungdomars upplevelse av bruk av svordomar 33 5.2 Skillnader mellan flickor och pojkars svärande 33 5.3 Svärande i skolan 34 5.4 Sammanfattning och slutsatser 36

6. Vidareutveckling och kritisk reflektion

38

7. Referenslista

39

Bilaga 1

41

1 Inledning

Det började med att vi hade ett stort intresse och var väldigt nyfikna på vilka svordomar ungdomar kunde tänkas använda i dagens skolvärld. Det väckte vår nyfikenhet och gav oss mersmak till att undersöka och få insikt om det fanns några teorier som kunde berätta för oss om hur ungdomar upplever sitt eget och andra ungdomars bruk av svordomar. En annan sak som vi också vill ta reda på är: hur ungdomarna resonerar och uppfattar skolans syn på svordomsbruket. Vår enkätundersökning har sin utgångspunkt från ungdomarnas perspektiv. Det är inte heller meningen att vi ska definiera svordomsbegreppet på något sätt, utan istället titta närmare på om det finns någon skillnad men också likhet mellan pojkar och flickors svärande och ta reda på vem som svär mest. Skolverket har en handlingsplan som är intressant och den säger att svordomar är ett problem i skolorna och att en kränkning som medföljer är att någon känner sig förolämpad eller känner sig ”mobbad”.

En kränkning av en elevs värdighet som inte har koppling till någon av

diskrimineringsgrunderna. Kräkningarna kan vara fysiska - slag eller knuffar, verbala - hot, svordomar eller öknamn, psykosociala - utfrysning, blickar, alla går när man kommer, eller kräkningar i texter och bilder - sms, msn, fotografier och på olika sociala forum på nätet. (http://www.skolverket.se)

Utifrån ovanstående kom vi på en av våra frågeställningar ”Hur resonerar ungdomar kring

svordomar i skolans värld?”. Vidare bestämde vi det att det skulle göras en

enkätundersökning som ungdomar i årskurs 7 och 9 skulle få svara på. Intresset och vår nyfikenhet grundades på hur ungdomar tilltalar varandra i skolan eftersom svordomar

uppfattas som ett samhällsproblem enligt Lars B Ohlssons avhandling Bilden av den hotfulla ungdomen (1997). Vår Enkätundersökning ska ge oss svar på hur svordomarna används av ungdomar i olika sammanhang i skolan. Vi valde att lägga fokus på enbart skolan eftersom deras område är betydligt större än bara skolan. Svordomar används dagligen av ungdomar i olika sammanhang, och det ska inte heller glömmas bort att svordomarna är en viktig del i det svenska språket. Svordomar anses av många att vara olämpliga att användas enligt den litteratur som vi har använt. Men att det inte bara är en svordom utan också ett universellt

språk som många använder sig av. Med detta menas att varje språk innehåller svordomar och det är en del av ungdomskulturen, som i sin tur innehåller identitetsskapandet.

1.1 Syfte och frågeställningar

Syftet med vårt arbete är att synliggöra bruket av svordomar ur ett ungdomsperspektiv. Vi utgår från följande frågeställningar.

1. Hur upplever ungdomar sitt eget och andra ungdomars bruk av svordomar?

2. Vad finns det för skillnader mellan hur flickor och pojkar svär?

3. Hur resonerar ungdomar kring svordomar i skolans värld?

1.2 Centrala begrepp

Nedan presenterar vi de tre centrala begrepp som vi använt oss av genom hela arbetet utifrån egna ord samt utifrån uppslagsböcker.

Svordomar

Det används svordomar för att uttrycka sig med t.ex. ett utrop av irritation där man säger Skit eller Jävlar. Orden används till att förolämpa och släppa ut sina känslor och de kan ge en negativ klang men också en positiv klang till hur man betonar dem. ”Svordomar är mer eller mindre tabubelagda uttryck som konventionellt signalerar känslor som ilska, smärta,

förvåning och förakt eller som används för att ge extra eftertryck åt vad talaren säger” (källa: ne.se)

Kränkning

”Ett angrepp mot någons person, frihet, frid eller ära. Kränkning är en egen form av skada, det vill säga varken personskada eller ekonomisk skada, som regleras i 2 kap.3 § och 5 kap. 6 § skadeståndslag” (https://www.lagen.nu/begrepp).

Ungdomskultur

Ungdomar klär sig i olika stilar beroende på hur de känner sig och i vilken miljö de rör sig i. Efter dessa stilar skapar de en egen kultur och för att det ska bli en kultur måste man vara minst två personer.

” ungdomskultur, kulturella uttryck som skapas av eller förknippas med ungdomar. Termen

används dels om särskiljande stilar och uttryck hos speciella ungdomsgrupper (jfr delkultur), dels om ritualer, symboler och föreställningar som knyts till ungdom i allmänhet. I bägge avseendena är den ett flyktigt och tillspetsat uttryck för sin tids aktuella problem, och har av vuxna mötts av både ungdomlighetskult och moralisk panik”

2 Teoretiska utgångspunkter

Vi har hittat mycket forskning kring ungdomars identitet, deras användning av språk samt om olika teorier kring attityder och beteende till svordomar. Språket som innefattar svordomar formar delvis ungdomars identitet nuförtiden. Först kommer vi att presentera i stora drag av ungdomsperioden och belysa olika forskares syn på identitet och språk bland ungdomar. Avsnittet tar även upp teorier gällande inlärningen av svordomar och anledningar till varför dessa ord används.

2.1 Ungdomskultur

Ove Sernhede är sociolog och forskar kring ungdomskultur. I sin bok Ungdomskulturer - äger

eller suger? (2008) tar Sernhede upp i sin artikel ”Ungdomskulturer som sökande rörelser i det moderna” som finns med i hans bok att en grupp ungdomar har under hela krigstiden

oftast betraktats som svåra att hantera och som ställer till med bråk. I slutet av 1970-talet menar Sernhede att forskning blommar upp om ungdomar och diskussioner tas nu på fullt allvar och detta händer i Sverige. Diskussionerna kommer att handla om olika kulturella uttrycksformers betydelse och funktioner om unga. Att vara ung betyder att du inte har funnit en stabil balans i det sociala livet och hittat en stabil struktur. De är inne i en fas där den inre världen betecknas av öppenhet och osäkerhet. I den moderna ungdomskulturen ingår det ett ungdomsbehov och det är en bearbetning inom det sociala, psykiska och kulturella villkoren. Det är även avgörande för människan att hitta sin existens.

Lars B Ohlsson är före detta socialarbetare och har skrivit avhandlingen ”Bilden av den

hotfulla ungdomen” (1997). Han går också in och förklarar kulturbegreppet och han menar på

att det används nästan dagligen i ord som t.ex. matkultur och familjekultur. Ibland säger man att kultur är motsatsen till natur vilket menas med att kultur är något som människan har

skapat medan natur bara är. Kulturbegreppet används ofta för att beskriva olika värderingar

och sociala mönster som delas av en grupp, en klass eller en typ av gemenskap. Man kan också säga att kultur är som social praktik där vi visar att kultur är något som hela tiden förändras och handlar om var och hur vi skapar, utbyter meningar, kommunicerar med varandra i den värld vi lever i. Detta sker vanligtvis genom att vi markerar en skillnad mellan många olika grupper där vi skapar ett ”vi” och ”dom”. Grupper skapas genom identitet då det finns skillnader i de sociala rörelser som på något vis vill förändra i samhällets struktur genom att skapa nya gemenskaper. Identiteter bygger på ett flertal faktorer som kön, etnicitet och sexualitet. Då samlas man utifrån egna och gemensamma intressen med specifika frågor som knyter gruppen till en identitet där samtliga i gruppen känner gemenskap och tillhörighet. Ohlsson berättar vidare och börjar med att ställa sig själv frågan om hur ska vi förstå

ungdomsbegreppet? Vem är ung? Vad är utmärkande för ungdomen? För de allra flesta

människor är begreppet ungdom ganska självklart, där ungdomen är en livs fas som vi alla någon gång genomgår. Den ungdomstid som vi idag känner till har inte alltid existerat enligt vad Ohlssons teorier säger. Även om ungdomar har funnits redan under antiken fanns det perioder i historien som visar att begreppet ungdom mer eller mindre varit osynligt.

Från ovanstående text går kultur över till identitet som kommer att presenteras här nedan.

2.2 Identitet

Nils Hammarén är före detta universitetslektor och forskare i socialt arbete. Thomas

Johansson har en bakgrund som psykolog och psykoterapeut.

De har skrivit boken Identitet - vilka är du? (2007). Många tonåringar och ungdomar utvecklar en egen sub- motkultur som ofta framstår att väcka uppseende. De menar att beroende på hur man klär sig, vilken smak man har och vilka objekt som omger en i

vardagslivet säger en hel del om ens identitet samt att man genom stil och smak har uttryckt olika saker på ett historiskt sett. Genom att samhället hela tiden vidareutvecklas förändras kläder och stil och kommer på så vis att användas för att uttrycka sin identitet och personliga stil. Samtidigt som många ungdomar försöker hitta sin personliga stil och identitet kan de oftast inte undkomma en social tillhörighet. Identiteten ger oss en känsla av tillhörighet i världen och den fungerar som en form av brygga mellan oss själva och de vi har i vår

omgivning. Vad det är som vi människor identifierar oss med säger en hel del om vårt samhälle och vart det är på väg. Många människor är helt överens om att identiteten har viktiga faktorer som ligger för grund om hur den skapas. De olika faktorerna är genus, etnicitet, klass och sexualitet som vi har valt att inte gå in på och förklara grundligt eftersom det inte är det mest centrala i vårt arbete.

Forskning visar på att pojkar och flickor använder språket på olika sätt och är olika talförda. Det är viktigt för ungdomar att forma sin egen identitet vilket beskrivs mer utförligt här nedan.

2.3 Identitetsutveckling

I boken Att förstå ungdom - Identitet och mening i en föränderlig värld (1991) av Per Källström som är doktorand skriver att man tycks vara överens om livsstilens centrala betydelse i identitetsutvecklingen, men inte lika överens om hur livsstilen ska uppfattas. Det finns en mängd olika teorier om identitet och identitetsutveckling. De har socialiserat in i den samhälleliga och kulturella utvecklingen. Detta medför att de formar känslan av identitet och dessa olika former av utveckling är beroende av varandra för att dem ska utveckla en social egenskap och forma sin egen identitet.

I samma bok som ovanstående har även Harriet Bjerrum Nielsen som är Professor i kvinno- och genusstudier och Monica Rudberg som är professor i pedagogik skrivit om utvecklingen från ett traditionellt samhälle till ett modernt samhälle. Det menas med att det är nästa samma sak som individens utveckling från barn till vuxen. Det är ungefär att längta tillbaka till paradiset men ändå ta sig därifrån. För unga flickor i ungdomen blir det viktigt att markera sig som vuxen gentemot sina föräldrar och lärare. Att bli vuxen är att visa att ”jag kan” och får bestämma själv. Detta visar hon genom att sminka sig våldsamt, är ute sent med kompisar, hon äter det hon själv vill, hon klär sig utmanande och hon söker upp det spännande livet i de lite äldre pojkarnas gäng. Pojkar däremot måste vara annorlunda för att kunna fylla rollen som magiska befriare. Flickan hade önskat att han var mer lugn och kärleksfull än att ha de knäppa påhitten och tuffa stilen. Det passar egentligen inte ihop med att hon vill att han ska vara den där mystiska befriaren. De problem som kan uppstå för båda könen är knutet till auktoritet dvs

hur han/hon ger efter för en grupps förväntningar och uppfattningar, och det handlar inte om att bli erkänd som vuxen. Det handlar om att de ska ta sig fram till sin auktoritet och när dem har försonats med den blir tankesättet annorlunda. Nu känner de att dem vågar närma sig den intimitet, något som har varit hämmad sen barndomen. Under åren har pojkar fått sin intimitet genom att vara i pojkgäng och genom förhållandet mellan pojkar och flickor beror det mycket på gängets villkor: när de ska träffas och vad de gör. Men när flickan får mer betydelse för pojken tar han större avstånd från gänget, och flickan tar mer avstånd från ungdomsgårdar. Pojkar och flickor påverkar varandra genom att de har olika jargonger och vill gärna ändra på varandras sätt.

Ungdomar påverkas av varandras attityder och skapar därför delvis en identitet för att passa in. Här nedan kommer identitet och attityd knytas samman och förklaras att dessa två begrepp har ett samband med varandra.

2.4 Identitet och attityd

Seija Wellros som är universitetsadjunkt och psykolog har skrivit boken Språk, kultur och

social identitet (1998). Människas identitet formas under hela livet (både som ung och

gammal) och det bär med sig många olika egenskaper, både sådant vi själva väljer och inte kan påverka. Vi väljer inte alltid hur vi ska tala eller föra oss utan vi påverkas av omgivningen där vi vistats. Vilket gäng man tillhör kan få stor betydelse för hur man blir uppfattad, och för en del kan det vara viktigt att tillhöra ett speciellt gäng att de skapar en identitet för att passa in. Attityder kan definieras som ett handlingsberedskap i olika situationer och på så sätt är det förknippat med ett direkt samband med avsiktliga ord. Om en attityd är positiv så kan man räkna med att man blir bättre bemött än om man har en negativ attityd. Eftersom attityder är inlärda kan man dela dem med många i sin omgivning. Attityd innehåller känslor, och genom detta kan en personlig upplevelse tillkomma en person och därefter påverka hennes beteende. När man som barn hör ett ord så hör man tonfallet också och då får man kännedom av olika känslor.

Här nedan kommer två andra författare diskutera utifrån ovanstående teorier om attityder. Oddbjörn Evenshaug & Dag Hallen som båda är forskare och lärare och har skrivit boken

Barn-och ungdomspsykologi (1992) fortsätter att berätta om attityd och de har lagt fokus på

att jämföra pojkar och flickors olika attityder. Vissa forskare menar på att det är pojkar som kan visa mer tendenser till att vara aggressivare än flickor. Forskarna har tittat på det yttre aggressiva beteendet och inte på de dolda fientliga handlingar som är vanliga för flickors del. Crick & Grotpeter (1995) har visat att både flickor och pojkar kan vara mycket aggressiva och fientliga fast på olika sätt. Pojkar strävar ofta efter att uppnå tävlingsinriktade och

instrumentella mål av aggression mot dem som hindrar dem eller på ett annat sätt står i vägen för dem. Flickor har en starkare tendens till att rikta in sig på expressiva eller

relationsinriktade mål för att skapa nära kontakt med andra personer istället för att dominera eller konkurrera med dem. Deras aggressiva beteende syftar på kontrollerade former av relationsinriktade aggression. De kan säga upp sin vänskap, stänga ute olika personer från sitt sociala nätverk eller sprida rykten.

Utifrån ovanstående teorier om attityder är vi nu framme till det avsnitt som ska presentera hur ungdomarna tilltalar varandra, och då kommer vi in på ett nytt spår som här nedan presenterar deras språk.

2.5 Språk

Källström tar upp i artikeln Identitet och Identitetsutveckling om vad den tyske sociologen och filosofen Jürgen Habermas anser att språket står för. Språket står i centrum för den moderna människans kritik och diskussion och det är den vardagliga kommunikationen människor emellan. Detta kan ses som något språkligt kulturellt där det i verkliga livet fungerar som en process där de tillsammans bygger upp och omformar de strukturer de själv väljer.

I artikeln Ungdomskulturer - äger eller suger? (2008) har Rickard Jonsson en artikel som heter ”Blattesvenska, standardsvenska och annat obegripligt språk”. Jonsson anser att ”vårt

språk” håller på att dö ut. Han tar upp en diskussion som handlar om att skolan inte lyckas ge

elever den kunskap i det svenska språket som står i läroplanen och om hur elever uttrycker sig. Man ska vara försiktig i att framföra sina argument för tidigt för att det finns ingen som är

normal eller onormal när det gäller de användningen av det svenska språket. Utan språket är

motsägelsefullt motsatsen till de likartade svenska, det vill säga att de är språklösa. Det språk de talar är inte det erkända språket.

Hur motsvaras det svenska språket? Är det när vi upprepar ord eller när vi använder svordomar? Andersson (1985). Här nedan kommer hur ordförrådet används att presenteras.

2.6 Fult språk

Lars-Gunnar Andersson är professor i modern svenska och har skrivit boken Fult språk (1985). Han tror att det är både gamla och unga som har för litet ordförråd. Han ställer sig frågorna att det finns väl ingen som har ett för stort ordförråd? För att det kan väl inte bli större om man rensar ut svordomarna? Istället kan man öka sitt ordförråd genom att lära sig nya ord och inte sluta använda de ord man redan kan. Vi har olika stor smärtgräns på hur mycket och hur ofta vi orkar lyssna på någon som svär eller använder ordet ”va” ofta. Det är ett exempel på en fulhet vi använder då vi säger att det är fult att t.ex. svära i kyrkan. Vilken typ av fulhet tillhör svordomar? är de tabubelagda eller bara småfula? Det varierar från människa till människa, eftersom vissa anser att det är tabubelagt att använda svordomar i ett samtal. Begreppet ”tabu” är egentligen ett polynesiskt låneord. Inom antropologin brukar det användas om förbud som är uttalade och medvetna inom kulturen och som omges av känslor av synd, äckel. Andersson har tre olika typer av motiv:

Psykologiska motiv: Den svärande ger utlopp för känslor som smärta, ilska och besvikelse. Ett klassiskt exempel kan vara att man slår knäet i ett bord. Svärandet kan bottna i en frustration och leda till en aggressivitet, men istället för att slå på någon så kan personen få utlopp genom verbal aggressivitet i form av svärande. På detta sätt återställs den psykiska balansen, och på detta sätt kan aggressivitet begränsas med verbala uttrycksformer.

Sociala motiv: I detta motiv vill man visa sig tuff, chockera, markera sin grupptillhörighet eller smäda någon.

Språkliga motiv: Svordomarna finns i språket tillsammans med alla de andra orden och de finns för att fylla de viktiga funktionerna som kategorin ”sociala motiv”.

2.7 Svordomar

Magnus Ljung är professor i engelska språket och han har skrivit boken Svordomsboken (2006). Enligt Ljung har vi bättre och mer kunskap om ungdomsspråket nu och det definieras oftast som ett språk som används i åldrarna 13-23. Det finns en allmän uppfattning om att ungdomar gärna använder sig av slang och svordomar. Eftersom det inte finns någon svensk studie som jämför deras svärande med andra åldersgrupper, har han hittat stöd från det

engelska språket. Där visar det sig att ungdomar svär mycket oftare än de vuxna när de använt sig av svordomsordet ”Fucking”. Det finns ett samband mellan svordomar och gemenskap bland både män och kvinnor (vilket stod klart när han gjorde en undersökning i Texas 1978). Ljungs undersökning visade att män svär mest när de var med andra män och att de svär minst när en kvinna var närvarande. Det som var mest intressant var att samma mönster gällde även för kvinnor, att de också svor mest när de var med enbart kvinnor och minst när de var med män. Det fanns även en viss skillnad mellan könen som undersökningen visar att kvinnor som grupp var mer eller mindre benägna att svära än männen. Ljung menar även på att meningarna är delade både bland människor i allmänhet och bland språkvetare, men att det finns

förutfattade meningar om kvinnor och män angående svordoms användning. Det saknas empiriska undersökningar av hur svordomsbruket är fördelat mellan män och kvinnor. Ett resultat visade på att pojkarna i en undersökning använde ”Jävel” som tex i ”bokjävel” betydligt mer ofta än flickorna, men att själva bruket av andra traditionella svordomar var ungefär lika hög för båda könen. Svordomar kan förekomma i personliga brev. Ett exempel kan vara detta personliga brev som den kända författaren August Strindberg skrivit till en jämnårig manlig vän. Strindberg har inte gjort någon besviken då det gäller användningen av svordomar i skriftspråket. I ett brev från 1883 skriver Strindberg följande:

”Emellertid, nu har ni väl ett helvetes rabalder hemma ... Den satans menniskan som fick idén att anförtro angeläget paket åt Madame F. har hindrat mig öppna umgänge med BB. Hvar i helvete finns menniskan ... Kan inte det förb.aset sökas exekutivt i Köln?” (Ljung 2006:100)

Utifrån ovanstående diskussion om svordomar bland män och kvinnor kommer nästa avsnitt presentera skillnader och likheter mellan pojkar och flickors svärande utifrån Ljungs teori i tidigare avsnitt.

2.8 Skillnader och likheter mellan pojkar och flickor

I boken Den liderliga kvinnan och den omanlige mannen (1999) beskriver Svahn att kvinnor håller sig närmare den språkliga normen än män. Normbenämningen är en benämning av grammatiska former som bruk av slang. Forskningen visar på att kvinnor följer hellre normen striktare för det som kallas för ”fult språk” eftersom det är mindre accepterat för kvinnor att använda fula ord.

Einarsson & Hultman beskriver i sin bok Godmorgon pojkar och flickor (1984) även skillnader mellan pojkar och flickor. Talförda pojkar har makten över språket och genom språket medan flickor är mer talförda i gruppsamtal. Tystlåtna pojkar kan bli medhjälpare i en roll åt dominerande pojkar medan tystlåtna flickor blir osynliga i mindre grupper. Detta kan bli ett mönster även i den vuxna världen. Barn är medvetna om könsrollernas krav och de hjälper till att bevaka att pojkar är pojkar och att flickorna håller sig inom sitt eget område. Barnen är sina egna och varandras fostrare och de bidrar till de rådande samhälleliga förhållandena mellan könen och mellan samhällsklasserna.

Utifrån ovanstående teorier om skillnader och likheter mellan pojkar och flickors svärande kommer skillnaderna att presenteras här nedan utifrån ett historiskt perspektiv.

2.9 Svordomar utifrån ett historiskt perspektiv

Margareta Svahn arbetar på institutionen för nordiska språk Tidigare har det diskuterats om svordomar så långt bak som i bondesamhället. När man irriterade sig på en kvinna kallade man henne för kärringgnav och när det var en man som var hetlevrad d v s hade ett hetsigt humör kallades han för iverkniv. Under bondesamhällets tid (1800-talet) diskuterar Svahn att skällsorden kan vara mycket äldre än datumet då orden samlades in. Landsortsborna deltog i olika handelsbyten med köpmän och handlare från överklassen i form av jordherrar och högt sittande män från kyrkan och staten. Deras språk blandades från de olika människorna vilket ledde till att de dialektala invektiven d v s skällsord eller kraftuttryck som riktas mot en eller flera personer visade att samma egenskaper kunde skapa kränkande ord för både män och

kvinnor. Det är den kvinnliga sexualiteten som är det område där det är flest skällsord som har bildats. Likadant spelar också definitionen av manlighet och omanlighet in som är en viktig del i skapandet av skällsord för män och från vilka arbetsuppgifter männen och kvinnorna hade i bondesamhället.

Svahn har gjort en undersökning som är med i Magnus Ljungs bok Svordomsboken (2006). Den handlar om skällsord under bondesamhället och så långt bak som till medeltiden där det redan användes typiska svordomar om män och kvinnor som t.ex. Fitta, Hora, Fiskfitta, mm. Detta har ett samband med hur det såg ut förr och hur det ser ut idag mellan kvinnor och män. Samt om där finns skillnader eller likheter på vad ungdomarna säger idag och vilka

svordomar som användes förr utifrån vad man kallade män och kvinnor.

Här nedan kommer Svahns undersökningar över skällsord från kvinnor och män i dåtid och nutid att jämföras för att läsaren ska få en inblick om hur det såg ut förr samt hur det ser ut i nutid.

Skällsord för kvinnor i dåtid

Svahn listar upp material över kvinnliga skällsord utifrån svenska dialekter och de antal negativa egenskaper om hur kvinnobilden såg ut i bondesamhället vilka svordomar som redan fanns då. Eftersom där fanns ett flertal ord valde vi ut de som vi har bevis på att dem används idag: Fitta, Hora, Fläskröv och Fläskfitta.

Skällsord för kvinnor i nutid

Kvinnorna i nutid uttrycker sig med dessa ord: Hora, Knulla och Fitta.

Skällsord för män i dåtid

Männen i dåtid uttryckte sig med dessa ord: Fitta, Röv, Knullbock och Kuknisse.

Skällsord för män i nutid

Män använder dessa ord i nutid: Bög, Idiot, Pucko, Kuk, Jävel och Fitta.

Här nedan kommer Ljung att gå in och förklarar hur de olika svordomarna används och har för funktioner.

2.10 Svordomsfunktionerna

Magnus Ljung menar att många språk har ett drygt tiotal andra svordomsfunktioner som erbjudande för sina talare t.ex. ett utrop av irritation där man säger ”Fan,! eller Fuck,!” när man är i situationer som är irriterande. Svenska ordets ”Jävla skit!” och engelskans ”Son of a

bitch!” förklarar Ljung att båda används för allmänna utrop av irritation och som

förolämpning mot någon annan eller annat. En vanlig förklaring till att man svär är för att ”lätta på trycket” vilket menas med att man släpper ut sina känslor av irritation och denna beskrivning stämmer bra in på svordomar som Fan! Helvete! Fuck! De känslor som svordomarna uttrycker är inte alltid i negativ klang, utan med rätt tonfall i t ex Jävlar! och

Helvete! kan uttryckas som förvåning och i glädje. Det vardagliga språket innehåller många

exempel på svordomar som inte uttrycks i känslor. De används ofta som en ”citats markering” vilket menas med att det kommer från talarens egna tankar. Här nedan kommer ett exempel på vad Ljung menar: ”Jag sitter bara å sjunger med å så plötsligt jävlar kanske ska ta och

plugga” och om man vill avbryta en dialog man är mitt uppe i och säger man ”Fan, nu måste jag kila” (Ljung 2 008:84). Det är omöjligt att hitta en förklaring som passar in på allt

användandet av svordomar, eftersom det är många som använder uttryck mer eller mindre vardagligt utan att de tänker på det. Bortser man från att detta upplevs som ett problem blir en annan faktor att det gemensamt verkar vara som en önskan att ge kraft och tyngd till

svordomsanvändningen för att uttrycka sig. De flesta svordomar är bra att ha när man vill uppnå den kraftfullhet genom att man kopplar samman kraftfullheten till svordomar.

Rickard Jonsson har tagit hjälp av språkforskaren Ebba Witt-Brattström som fortsätter att berätta om svordomar. Vi människor tittar i lexikonet och det är en allmän förolämpning utav vissa översatta skrivna ord. Witt-Brattström förknippar problemen i lexikonet, eftersom det finns ord som inte stämmer in i verkligheten då ungdomar talar. Lexikonet säger oss hur det talas i förorten men det är ytterst tveksamt att kunna ha användning av det som källa för att uttala sig om ungas vardagliga språkanvändning.

3 Metodval

I detta kapitel beskrivs vår metod och motiverar val av metod. Vår metod är en kvalitativ inriktning eftersom vi bestämde oss för att skicka ut enkätformulär till ungdomar. Här

presenteras undersökningsgruppen samt genomförandet. Slutligen presenteras analysmetoden. Vi kommer även att presentera hur undersökningen genomfördes.

3.1 Urval

Vi gjorde vår undersökning med två olika årskurser. Dessa årskurser valdes för att svordomar används som ett vardagsspråk och vi ansåg det relevant för vår undersökning. Därför ville vi ta reda på och se om det fanns en koppling om hur ungdomar använde språket i olika åldrar och mellan flickor och pojkar. Einarsson och Hultman (1984) menar på att det inte är meningen att pojkar och flickor ska vara lika. Tvärtom ska de har olika perspektiv på livet, olika erfarenheter och att även komma till tals utanför hemmet och familjen. Flickorna måste lära sig att tala med självförtroende som de får när någon annan lyssnar på dem. Pojkarna måste lära sig att lyssna med mer respekt för andra människor.

Enkäterna delades ut på två olika sätt eftersom vi var osäkra på vilken teknik som skulle ge oss flest svar. Den ena enkäten skickades ut elektroniskt till en skola där en lärare skrev ut det i pappersformat och som sedan lämnades ut till klasserna. Den andra enkäten lämnades ut i klassrummet där vi kunde vara fysiskt närvarande och svara på förfrågningar från

ungdomarna, ifall någon fråga skulle uppfattas som oklar. De olika urvalen kommer att göras med 82 elever varav 39 flickor och 43 pojkar i årskurserna 7 och 9. Resultatet kommer sedan att presenteras utifrån våra elva enkätfrågor som ungdomarna har besvarat utifrån deras egna ord i en löpande text.

3.2 Val av undersökningsmetod

Metoden som valdes är att lämna ut en enkät till en grupp ungdomar i årskurs 7 och 9. Även att ta reda på hur stor betydelse svordomarna har i deras vardag och se på hur deras språk kan se ut. För att lyckas med detta valdes kvalitativ metod. Med denna metod gav den en helhet på hur ungdomar svor till varandra. Med detta vill vi kunna beskriva och tolka sociala och

kulturella strukturer, mönster och processer kring ungdomars svärande. Sammanställningen har gett oss resultatet att ungdomar och svordomar tillsammans är ett nytt språk och en ny kultur som hela tiden är under förändring i dagens samhälle, då det ständigt förändras beroende på tid och plats.

3.3 Genomförande

Under sommarlovet 2010 bestämde vi oss för att skriva om ungdomar i vårt examensarbete där fokus skulle ligga på ungdomarnas användning av svordomar. Intresset grundades på att svordomar används väldigt naturligt i vardagen och genom att ta reda på om undersökningen kan visa att det är ett vardagligt språk för dem, så som vi har uppfattat det, kan vi ta reda på om det finns tidigare forskning som visar att svordomar är en del av språket.

Vi bestämde att prova två olika utdelningsmetoder och här nedan kommer det att presenteras.

Vår första utdelning av enkäterna lämnades ut personligen av oss när vi var närvarande i klassrummen som grundades på att eventuella frågor kunde besvaras som eleverna själva tyckte verka oklara. Det var meningen att det skulle underlätta för oss så att vi kunde få in alla enkäter besvarade och samla in dem en efter en då eleverna blev färdiga.

Den andra utdelningen av enkätfrågorna skickades elektroniskt till den andra utvalda skolan, och efter samtal med läraren tog han emot vår enkät och lämnade ut den till ungdomarna i årskurserna. När enkäterna var ifyllda hämtades dem och det var nu dags att påbörja sammanställningen.

Enkätfrågornas innehåll handlade i helhet om hur ungdomarna ser på svordomar och hur påverkas när de använder dem till varandra. Samt att vi skulle ta reda på om det var någon skillnad mellan flickor och pojkars svärande om vem som svär mest.

Varför var dessa val bra för oss? Enkäten i sig var ett bra empiriskt material eftersom

respondenterna utifrån urvalet var totalt 82 st flickor och pojkar vilket var väldigt många. Då ansåg vi att det skulle bli betydligt lättare för oss att sammanställa enkätsvaren på ett

smidigast sätt. Det var inte heller meningen att fördjupa oss i svordomsbegreppet utan bara nudda det ”på ytan” och ta reda på hur ungdomarna tänkte när de tilltalade varandra med svordomar.

Genom en gemensam presentation förklarades syftet med undersökningen och varför vi var där. Valet av enkäterna är väldigt bra för att ungdomarna som svarade på den förblev helt anonyma och det hämmade inte de att skriva ut det dem verkligen tänkte och kände.

Det finns regler som säger att syftet med undersökningen ska anges och en beskrivning på hur undersökningen i stora drag genomförs. Forskaren ska berätta varför deltagarna ska vara med och kunna bidra i frågan om ny kunskap som forskningen kan komma till att motivera

deltagande. Det viktiga är att risker för obehag och skada berättas. Dessutom ska det vara tydligt att deltagandet är frivilligt och att de material som samlas in inte kommer att användas för något annat syfte än för undersökningen. (http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf).

3.4 Forskningsetiska överväganden

Individskyddskravet som vi har används oss av kan preciseras med fyra allmänna huvudkrav på forskning och de kallas för informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet. På förstasidan på den utlämnade enkätfrågorna står det tydligt att ungdomarna kommer att vara anonyma eftersom de inte skriver sitt namn. På detta sätt kommer ingen att veta vem som har skrivit vad på frågorna. Innan vi lämnade ut våra enkätfrågor till ungdomarna berättade vi vårt syfte om vår undersökning och intresse över deras svordomsanvändning. På det andra sättet då vi lämnade ut enkäterna direkt till läraren fick han muntligt ta del av vårt syfte och på detta sätt fick han en chans att bestämma om undersökningen passade gruppen. All insamlad material kommer att förvaras hemligt då inga andra kommer att kunna ta del av det. Då det kommer att publiceras finns inga namn på ungdomar, lärare eller skolan i vårt arbete. (http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf ).

4 Resultatet

I detta kapitel presenteras analysen av det empiriska insamlade materialet och varje enkätfrågeställning kommer att besvaras var för sig. Genom att beskriva svaren ur det insamlade materialet från enkätundersökningen kopplat till tidigare forskning, ger det oss en inblick i hur ungdomarnas svordoms användning är till varandra och vem som svär mest av pojkarna och flickorna. Då språket är av stor betydelse för ungdomarna men även för alla har skolan synpunkter på hur det används pga vi bemöter och känner av uttryck på många olika sätt. Sammanställningen från enkätundersökningen kommer att belysas genom ungdomarnas egen uppfattning och tolkning av svordomar samt att skolverkets synpunkter kring språkets inflytande tillsammans med tidigare forskning kommer att skrivas fram. Det är också viktigt att poängtera att vi fick många och väldigt olika svar, därför valdes de svar ut som var mest centrala för oss och som vi kunde koppla till tidigare forskning. Samt att vi på några frågor delar upp flickornas och pojkarnas svar för att läsaren ska få se skillnaden mellan vad de båda könen har svarat.

4.1 Vad är en svordom?

Ungdomarna i årskurs 7 och 9 där pojkar och flickor svarade att de inte visste vad en svordom var. Det var även de som uppfattade svordomarna som fula. Orden kunde även användas i dåliga situationer och till att kränka andra människor. Ungdomarna såg även orden till att uttrycka sig med för att markera något så att orden blev starkare. De tyckte att det var ett skällsord och ett taskigt uttryck som man brukade använda i arga situationer. Jan Einarson (2004) tar upp att vårt språk är socialt till sin natur. Han menar på att det är språket som gör människan till en social varelse. Därför kan en utforskare av det verkliga språkbruket i naturliga sammanhang kasta ljus över människan och dess språk.

4.2

I vilka situationer använder du svordomar?

I årskurs 7 och 9 har samtliga pojkar och flickor svarat att de använde svordomar i situationer när de kände en negativ och smärtsam känsla som t.ex. när de slog sig, blev förbannade, sura och irriterade. Det var även en del som använde svordomar alltid och det spelade ingen roll i vilket sammanhang. Svordomarna användes då något gick fel och inte blev som de hade tänkt sig.

Jan Einarsson presenterar Dante (1984) och så här säger han om människors språk: Vi behövervårt tal för att tillfredsställa vårt behov av att klargöra våra tankar för andra

människor, det måste vara förnuftsmässigt och sinnligt. Cameron som är feministisk lingvist (2008) menar på att språk är mer än bara kommunikation. Att reflektera och fälla omdömen om olika språkliga uttryck som Cameron kallar för verbala uttryck är en fundamental del av människors språkanvändning. Det är en önskan om att tala samma språk och dela samma värden. Språket kan handla om en rädsla för olikheter, det okända som uppfattas som oordning (Deborah Cameron 1995, jfr Stroud 2004).

4.3 Varför svär du?

Samtliga pojkar och flickor svarade att de oftast svor när de var arga över någonting eller på någon, och att det tillhörde vardagen och att man svor när de slog sig och fick ont t.ex. då de slog benet i bordet kunde det låta ”Aj så in i helvete”. Om man svor kunde orden ge mer styrka och kraft i det man sa. När elaka tankar dykte upp när man satt och funderade var det lätt att en svordom flög ut ur munnen. När man inte kom på vad man skulle säga blev man irriterad på sig själv och drog till med att svära istället, då fick man sagt det man ville fast på ett annat sätt.

På ett liknande sätt säger Magnus Ljung (1984) att i de flesta språk hittar man speciella uttryck som anses signalera det inre tillståndet hos den som svär. För det mesta är det i

obehagliga eller negativa tillstånd så som rädsla, ilska och irritation som man svär. I sin andra bok Svordomsboken (2006) förklarar Ljung också att man svär för att lätta på trycket och

släppa ut känslor av olika slag. På samma spår berättar Lars-Gunnar Andersson (1985). Att om man slår sig på t.ex. tummen så kan man svära för att ge utlopp för sina känslor.

Dessa ord är inte planerade det är ord som man bara släpper ur sig och det kan vara i situationer som man vanligtvis inte svär i annars.

4.4 Hur känner du dig när någon svär åt dig?

De mest centrala svaren ifrån frågan var att de kände att de inte brydde sig. Några svarade att de inte visste hur de kände sig och ett fåtal svarade att de blev ledsna och arga när det var någon som svor åt dem. Det var de som inte mådde så bra när det var någon som svor åt dem. Det berodde på i vilket sammanhang man var i, även att det fanns tillfällen då de inte brydde sig och kunde svära tillbaka.

Andersson skriver att ”Vi får lära oss att inte skada andra, att vara artiga, att respektera andras egendom och att uppföra oss på ett sätt som betraktas korrekt”(Andersson 1985:29).

4.5 Hur känner du när du själv svär åt någon?

Ungdomarna svarade att de inte alltid tänkte på hur de kände sig när dem svor, men att när de var medvetna om att dem hade sagt något riktigt dumt så fick de dåligt samvete och mådde väldigt dåligt, då hoppades man på att personen de svurit åt inte tagit åt sig det så allvarligt och känt sig kränkt. Det berodde även på hur situationen såg ut om det var på skämt eller om man blev förbannad. Det är ”kortfattat och aningen slarvigt kan vi säga att språksystemet är ett system eller förråd av språkliga tecken samt regler för dessa teckens kombinationer” (Andersson 1 985:35). Även ”de fula orden” upprör eller berör våra känslor på ett eller annat sätt. Om ett ord skall anses fult, så måste åtminstone några människor och inte alltför få reagera på det” (Andersson 1985:47).

4.6 Hur tror du att du uppfattas när du svär?

De mest centrala svaren som pojkar och flickor gav var att de inte visste hur de uppfattades när de svor och många brydde sig inte. De kunde uppfattas att de var bra eller arga personer. Det fanns de som också svarade att de kunde ha ett dåligt ordval. De svarade även att de kunde uppfattas som förbannade, coola, mäktiga och att det var en glädjande känsla.

Det finns saker som man inte får lov att göra, och vissa saker som är förbjudna att säga. Det handlar om vilka ord man använder. Om man t.ex. får en beskyllning enligt Andersson (1985) handlar det om i vilken innebörd man för fram och, till sist det kränkande beteendet handlar om vad man gör i handling snarare än i ord.

4.7 Vem svär mest pojkar eller flickor?

Av ungdomars svar framkom det från pojkar och flickor i årskurs 7 och 9 att:

”Pojkar” var de som svor mest eftersom de pratade mycket och ville få respekt. De ville

verka coolare och pojkarna var mer aggressivare än vad flickorna var., och de svor för att få allas uppmärksamhet och det var maskulint att svära. Dock ett intressant svar som tyder på att pojkar och flickor svär lika mycket fast pojkarna använder hårdare ord. Dessutom vågade pojkarna mer än flickorna eftersom de var manligare och gillade att slåss.

”Flickor” svor mest eftersom de hade ett mer svängigt humör. Men det fanns många flickor

som svor eftersom det gav en speciell status så att man blev coolare än de andra. Vissa hade också ett behov att göra sig tuffare för andra och då svor man mycket. Några tyckte att flickor svor mest men då var det till varandra.

Jan Einarsson/Tor G. Hultman (1984) skriver att kvinnor har finare uttal. Detta kan betraktas som utslag av det prydliga och pyntade i kvinnorollen. Män strävar efter ett motsatt ideal, eftersom det för en man är förnedrande att vara frökenaktig. Även Andersson menar på att kvinnor talar finare eller mer vårdat än män. Män använder fler ord och uttryck som inte tillhör standardspråket än vad kvinnor gör. Det är inte säkert att alla män ligger steget under kvinnans språk (Andersson 1985).

4.8 Varifrån har du lärt dig dina svordomar?

Ungdomarna i årskurs 7 och 9 där både flickor och pojkar hade svarat att de tyckte att dem hade lärt sig olika svordomar från kompisarna. Det var de som hade lärt sig från Internet och från människor på skolan och även från syskon. Det fanns inte någon speciell plats eller speciella människor som kunde lära dem att svära, utan det hade bara kommit. Många av ungdomarna hade lärt sig från filmer på tv eller biografer. På ett liknande sätt säger Andersson (1985) att ”det finns en del debattörer som ser TV som roten till allt ont i samhället”

Andersson tror själv att vad det gäller språkliga förändringar så har TV betytt mest på

verksamhets planet, hur vi fördelar vår tid på olika verksamheter. Man brukar säga att barn lär sig språket automatiskt och är omedveten om hur och var de lärt sig. När det gäller svordomar och om tabubelagda platser så är det vuxna som lär ut var man får säga vad på olika platser.

4.9 Finns det tillfällen då det kan vara fult att svära?

Majoriteten av samtliga pojkar och flickor svarade att man inte skulle svära i skolan eller när man var hos någon släkting eller med kompisar. Det var absolut förbjudet att svära när man var i kyrkan tyckte många eftersom man skulle ha ett fint språk när man var där. Man skulle inte heller svära hos sina mor- och farföräldrar eller i närheten av sina föräldrar. Att svära inför en lärare var också väldigt dumt eftersom de kanske trodde att man var ouppfostrad och hade dåligt ordförråd och gav en kanske dålig kritik, det skulle vara pinsamt.

Som barn får vi lära oss att det finns olika slags tabun, att det finns saker som är förbjudna att göra och förbjudna att säga. Lars - Gunnar Andersson (1985) tar upp att det inte behöver vara förbjudet i Sveriges Rikes Lag eller i Bibeln. ”Det viktiga är att det i kulturen finns ett allmänt vedertaget förbud mot något” (Andersson 1 985:25). Gör det tillräckligt ont när man slår sig så svär man om man så är i styrelserummet eller i kyrkan menar Andersson på. Det finns människor som har överseende till detta, det ger ju utlopp för våra känslor som i detta fall är smärta (Andersson1985).

4.10 Svär du under skoltid och i så fall vad säger du?

Det framkommer även i ungdomars svar att de använde orden ”Fan, Helvete, Jävlar, Knulla,

Fitta och Bög”. De svor mycket i skolan och ibland svor man på skämt eller så svor de när

man blev sur eller besviken över något.

Margareta Svahn har (1999) gjort egna undersökningar för hur skällsorden på männen såg ut under bondesamhället.

Här nedan kommer ett par skällsord som användes då och även idag. Ordet ”Fitta” t.ex. ”Din

mammas fitta”, ”Röv” sammankopplade med andra ord t.ex. ”Rövhål”, ”Knulla” används i

skällsord som sammankopplar andra individer t.ex. ” Jag ska knulla din mamma” samt

”Hora” som används i samband med att man misslyckas t ex ”Hora också” eller ”Din hora”.

Ungdomarna i årskurs 7 och 9: där samtliga flickor hade svarat att de använde orden ”Fan,

Helvete, Jävlar, Fitt, Kuk och Fuck you”. Man svor under skoltid när man inte kunde lösa ett

problem med kompisar eller på lektionen t.ex. ett problem i matten som man inte kunde räkna ut. Man säger t.ex. ”Helvete” när man blev arg över något och då mumlade man det lite för sig själv så att ingen hörde. När det gick jättedåligt på ett prov så svor man massor, likadant om något var på skämt så svor man. Om man satt och klagade blev man också irriterad till sist och då flög svordomarna ut okontrollerat. Dock ett svar som skiljde sig i mängden, och det var att många ändå svarade att de inte vågade eller ville svära när en lärare var i närheten för att det inte var ett vårdat språk och de ville inte få tillsägelse eller dålig kritik.

Margareta Svahn har (1999) gjort egna undersökningar för hur skällsorden på kvinnor såg ut under bondesamhället. Här nedan visas de vanligaste skällsorden som förekom under

bondesamhället på kvinnor, som kan kopplas samman med ungdomarnas egna skällsord. Skällsorden är ”Fitta” kopplat med ett annat ord t.ex. Surfitta, Fläskfitta och Hora.

4.11 Tror du att ”skolan” ser svordomar som ett problem?

Ungdomarna i årskurs 7 och 9 där samtliga flickor och pojkar hade svarat ”Ja”skolan ser det som ett problem har formulerat sig att: man mådde bättre av att inte svära, men skolan kunde ändå inte göra något åt svärandet från eleverna eftersom alla svor. Skolan ansågs som en dålig

skola när alla höll på och svär hela tiden. Det var oartigt att svära och det kunde såra andra, många bråk startade genom att någon drog iväg en svordom till en annan. När man blir vuxen kommer man säkert att svära hela tiden och då ska man inte göra det nu. Om man svor och kallade någon med fula ord så kunde man bli kränkt och ledsen. Skolan vill att alla ska vara uppfostrade och ha det bra i skolan. Skolan vill inte ha en massa bråk därför är det inte bra att svära i skolan. Det kunde medföra att vissa kände sig mobbade och utsatta. Det blev så dålig stämning för att människor kränkte varandra och det var inte snällt för att man inte skulle vara taskiga mot varandra. Lärarna tyckte inte om att lyssna på oss när vi svor för det visade att vi inte gav någon respekt till dem.

Ungdomarna i årskurs 7 och 9 där samtliga flickor och pojkar som hade svarat ”Nej”skolan ser inte det som ett problem: eftersom alla svor så var det vanligt att ingen brydde sig. Skolan kunde inte stoppa svordomar eftersom det nuförtiden var vanligt i skolan. Alla ungdomar svär därför tog inte skolan det på så stort allvar.

”Man behöver inte ha haft någon elak avsikt för att göra sig skyldig till diskriminering eller trakasserier. Det är effekten som avgör (likabehandlingsplan 2 008:7).

”Skolan bör redovisa särskilda åtgärder för att skapa en fysisk och psykosocial studiemiljö som lämpar sig för alla elever. Språkbruk. Ta reda på vilken jargong som finns bland elever och lärare. Kan den upplevas kränkande? Inför nolltolerans mot skällsord som ”CP-unge”, ”hora”, ”blatte” och ”bögjävel” (likabehandlingsplan 2008:28).

5 Analys och diskussion

Här nedan kommer vi att analysera och diskutera resultatet utifrån de tre frågeställningar som vårt arbete bygger på, och med hjälp av de olika teorier som i tidigare avsnitt har tagits upp. Frågeställning ett, två och tre har vi sammanställt till tre olika avsnitt. Baserat på den tidigare forskning till de olika författarna utgår vi från att begreppen ungdomar, identitet och språk är något som tillsammans bildar en helhetssyn för vårt arbete.

5.1 Ungdomars upplevelse av bruk av svordomar

I detta avsnitt kommer vi att utföra en analys av vår första frågeställning. Här vill vi visa hur ungdomar påverkas och mår när de svär mot andra ungdomar och att någon svär mot dem själva.

Användningen av nedsättande termer som t.ex. Svenskans svartskalle eller det engelska Nigger kan framkalla olika reaktioner beroende på i vilken situation man är i.

Förolämpningarna uppfattas oftast som grova och leder till fiendskap och slagsmål (Ljung 2006:96).

Ungdomarna kände att det fanns olika situationer då de inte brydde sig när någon svor åt dem och att det var ett fåtal som blev ledsna och arga. Detta visar på att Ljungs teori stämmer in på hur ungdomar känner sig och från vilken situation man har försatt sig i. Vår studie visade även att ungdomarna kände att de var tuffa nog att kunna svära tillbaks om det behövdes. De kände också att dem inte mådde så bra när någon svor åt dem. Ska man utgå från vad Ljung säger behöver svordomarnas uttryck inte vara negativa och de ”måste” inte må dåligt. Man vill bara ha ut sina känslor för att få bort t.ex. när man känner irritation som så många ungdomar kan göra ibland.

När man är arg på någon så kan man överösa personen med svordomar och andra skällsord. Man kan även håna någon genom att säga att de ”luktar som ett svin” och använda svordomar

på detta sätt som oftast kommer från barn. Svordomar biter hårdare på personer om orden är sanna. För att klara av dessa påhopp är det viktigt att personen behåller lugnet och inte brusar upp Andersson (1985). Ungdomar som svor åt någon tänkte inte på hur de kände sig när dem svor och då kunde det bli ett omedvetet påhopp. När de var medvetna om att dem hade sagt något riktigt dumt så fick de dåligt samvete och mådde väldigt dåligt. Man hoppades på att personen de svurit åt inte tagit åt sig det så allvarligt och känt sig kränkt. Här vill vi dra en parallell från Ljung att det kan vara nödvändigt att svära i vissa situationer eftersom orden skänker en kraft till det man säger. Det berodde även på hur situationen såg ut om det var på skämt eller om man blev förbannad. Det finns ingen människa som använder språket på samma sätt i alla situationer, man pratar på olika sätt med sina kompisar och med sina föräldrar. Det är sammanhanget och ämnet som är den viktigaste faktorn (Andersson 1 985:70). Samtidigt påpekar Ljung att bruket av svordomar har en koppling till män,

arbetarklass och ibland till kriminalitet. Deras egenskap av dessa grupper är att de besitter en speciell sorts tuffhet eller aggressivitet. Svordomar har i alla tider ansetts vara ett av de främsta sätten att uttrycka aggressioner. Det är mer oväntat att bruket av svordomar används som ett fredligt och på ett positivt sätt (Ljung 2 006:96). Några tankar kring detta är att ungdomarna inte behöver ha dåligt samvete eller må dåligt eftersom svordomar inte behöver ha en negativ klang. Samtidigt visar vår teori att ungdomar måste få visa sina känslor och ge uttryck för dem.

5.2 Skillnader mellan flickor och pojkars svärande

I detta avsnitt kommer vi att utföra en analys av vår andra frågeställning. Här vill vi visa skillnader mellan pojkar och flickor i deras språkbruk av svordomar.

Vår studie visade att majoriteten av ungdomarna ansåg att både pojkar och flickor svor lika mycket men att det var tydligare att pojkarna använde grövre ord till varandra. Detta motsäger Ljungs teori att meningarna går isär när det gäller skillnaderna mellan män och kvinnors svärande. Bland människor i allmänhet samt bland språkvetare, finns starka förutfattade meningar om svordomsanvändningens utsträckning då det gäller män och kvinnor. Den traditionella synen bland svenskar är att svordomar förknippas till män. Kan det bero på att kvinnor är mindre accepterade att vara fula i munnen, eftersom svordomar betraktas som okvinnligt. Det finns fler skällsord om kvinnor än om män och därför är det i första hand män

som är de största brukarna (Svahn 1 999:29). I vår studie ansåg pojkarna sig själva till att de skulle få allas uppmärksamhet och att det var maskulint när de svor för att det gav respekt. Det visade också sig att många flickor som svor gjorde det för att få en speciell status så att man blev coolare än de andra. Ungdomarnas behov var också att göra sig tuffare för andra och då svor man mycket men framförallt till varandra. I Ljungs litteratur uppger han att i den traditionella uppfattningen att man inte enbart ska påstå att män svär oftare än kvinnor utan att det tillkommer naturligt för dem. Det finns dock flickor som tyckte att de svor mest eftersom dem hade ett mer svängigt humör än pojkarna. Pojkarna var de som pratade mest och använde svordomar för att verka coolare. Ska man utgå från (Andersson 1 984:32) så finns det flera undersökningar som visar att män talar mer än kvinnor i olika offentliga sammanhang. Detta kanske beror på att kvinnor har mindre kraftfulla röster som kan leda till att de har svårare att få uppmärksamhet och att dem ofta blir avbrutna av männen.

5.3 Svärande i skolan

För att vi ska få svar på hur språkbruket fungerar på skolan samt hur ungdomarna själva uppfattar språket har en fråga ställts utifrån vår studie. Här vill vi visa hur ungdomar resonerar kring svordomar i skolans värld. Utifrån ungdomars svar och utifrån skolverkets hemsida har det uppfattas olika. Här nedan kommer vi att presentera resultatet.

”Vuxnas bilder av vad skolan gör mot kränkningar, skiljer sig åt från elevernas. Lärare tycker att skolan gör mer av förebyggande insatser än vad eleverna tycker ”Rapport från Skolverket

Avdelningen för utvecklingsstöd”. 2002-11-12. Dnr 01-2001: 2136”. Från vår studie såg

flertalet ungdomar att skolan såg svordomar som ett problem genom att man egentligen mådde bättre av att inte svära. De trodde att skolan ändå inte kunde göra något åt svärandet från eleverna eftersom alla svor. Detta motsäger teorin från skolverket som säger att flickor är mindre positivt inställda till skolans insatser på detta område än pojkar. Svor man så ansåg ungdomarna att skolan dömdes till att vara dålig. Det ansågs vara oartigt att svära genom att det kunde såra andra och det kan starta med bråk. De fula orden kunde kännas som kränkande och gjorde att man blev ledsna och det gav en dålig stämning då man kränkte varandra. Ska man utgå från skolverket så säger utvecklingsstödet att orden får sin laddning enligt eleverna på det sättet man säger det och i vilken situation de används. Könsord kan uppfattas som

kränkande och som allmänna svordomar. Det kan ha en stor betydelse av vem det är som säger ordet och vem som det riktas emot för att det ska uppfattas som kränkande. Ska man utgå från ungdomarnas svar så använde de könsord när dem svor och det kunde vara på skämt, men det kunde även användas när de blev sura eller besvikna. Fortsättningen från vår studie visar på att ungdomarna kände att skolan inte ville ha en massa bråk därför skulle man låta bli att svära i skolan. De menade på att det kunde medföra att vissa kände sig mobbade och utsatta. Ungdomarna tyckte också att lärarna kanske inte tyckte om att lyssna på dem när de svor för att det inte gav dem någon respekt. Dock fanns det några svar som skiljde sig och det var att det fanns de som inte vågade eller ville svära då en lärare var i närheten. Våra tankar kring detta är att ungdomar inte har fått någon direkt kunskap om vad de har för rättigheter eller vad skolan har för roll när det handlar om verbala uttryck och handlingar. Detta grundar vi på från ungdomarnas svar att de inte vet om skolan egentligen bryr sig om deras attityder till varandra.

Här drar vi en parallell från ungdomarnas ja- svar till deras nej- svar om skolan ser svordomarna som ett problem.

Ett antal ungdomar från vår studie tyckte att skolan inte såg skällsorden som ett problem eftersom de ansåg att alla svor och att det var så vanligt så att ingen brydde sig. Samtidigt menade de på att skolan ändå inte kunde stoppa svordomarna eftersom dem tyckte att skolan inte tog det på stort allvar.

Skolverket har gjort en intervjustudie och i den framgår det att eleverna anser att lärarna ofta inte märker eller inte bryr sig om vad som händer. Detta motsäger ungdomarnas egna teori om att skolan inte bryr sig. Det finns olika syn på vad skolan gör och från de vuxnas bild skiljer sig det drastiskt från elevernas. ”Lärarna tycker att skolan gör mer av förebyggande insatser än vad eleverna tycker” Rapport från Skolverket Avdelningen för utvecklingsstöd. 2002-11-12. Dnr 01-2001: 2136”.

5.4 Sammanfattning och slutsatser

I denna studie har vi undersökt det övergripandet syfte för att det finns några skillnader mellan flickors och pojkars svordomsanvändning beroende på hur svordomarnas påverkan och hur skolan ser på svordomar. Vad vi har sett genom vårt arbete så råder det stora skillnader mellan könen. Vi har även dragit slutsatsen att några ungdomar tyckte att skolan inte brydde sig något nämnvärt. Skolan ser svordomar som en kränkning och i skolverkets handlingsplan står det om hur man ska förebygga verbala uttryck och handlingar i skolan. Vi har tolkat det som att ungdomarna inte riktigt har förståelse eller kunskap om innebörden och betydelsen över vad som står skrivet i handlingsplanen. Detta menar vi med att förbindelserna mellan skola och ungdomar måste förtydligas, genom att skolan ska skaffa sig mer kunskap om ungdomarnas svordomsanvändning som de tillsammans med lärarna arbetar med i det svenska språket.

Det visar på Wellros (2004) teori om att hon anser att attityder är inlärda och att de kan delas med många i sin omgivning. Attityder innehåller känslor och genom en personlig upplevelse kan vi påverka en annan människas beteende.

Marie Wrethander ”pedagogiska magasinet nr3: 2007” menar att ungdomarna har hittat sin livsstil i skolan och att svordomarna tillhör ett måste. Pga detta stöter skolan på olika problem och det medför att det blir ungdomarna som blir illa behandlade. Vår studie visar också på att ungdomar tyckte att svordomar är ett av deras vardagliga språk oavsett vilken identitet eller ungdomskultur de tillhör. Ungdomar tänker inte alltid på varför dem använder svordomar när de tilltalar varandra eftersom det kan vara på skämt men även i allvarliga sammanhang. Ungdomarna visar från sina svar att de flesta tycker att det är tillåtet att svära när man är arg eller har gjort sig illa. Dessutom anser de att svordomsanvändningen blivit ett accepterat språk i vårt samhälle där ungdomar är en stor del av samhällsutvecklingen. För ungdomarna är språket inte alltid en kränkning alla gånger utan enbart ett uttryck för att ge förstärkning åt ett ord eller en mening. Ska man utgå från vad Ljung (2006) säger så har vi fått mer kunskap om ungdomsspråk då orden får en starkare betoning. Medan Jonsson och Hammarén (2007) menar att det inte finns något normalt eller onormalt när det gäller användningen av det svenska språket.

Marie Wrethander ”pedagogiska magasinet nr3: 2007” beskriver att det är barnen som skapar egna normer och regler för vad som är okej och inte är det. Hon menar att de vuxna måste

acceptera och inte lägga sig i för mycket i dagens samhälle. Vår tankar kring detta är att ungdomskulturen blir mer och mer vaksam så de vuxna måste bemöta ungdomarnas språk och inte säga att det är fel.

Majoriteten från vårt resultat visar att pojkar och flickor tycker att det är pojkar som svär mest eftersom de uppfattas vara mer aggressivare och de vill utmärka sig mer. Det kan uppfattas att pojkar svär mer än flickor eftersom de syns och hörs mycket och det uppfattar vi också.

Svahn (1999) försöker kartlägga skillnader mellan män och kvinnor och inte de ord som kan användas för båda könen, för att hon anser att orden har samma betydelse oavsett om det används av båda könen. Men vem som egentligen har uttalat svordomar av män och kvinnor är det inte riktigt någon som vet.

6 Vidareutveckling och kritisk reflektion

Vi har lämnat ut enkätformulär till 82 st ungdomar och har tyckt att det var ett bra antal att utgå från. Genom vår enkätundersökning har vi nått fram till vårt syfte genom att vi ställde bra frågor till ungdomarna, d v s att vi lyckades ställa rätt enkätfrågor som gav oss svar så att vi kunde uppfylla våra frågeställningar. Det har gett oss större kunskap om hur ungdomar använder svordomar och vad det har för betydelse i olika sammanhang. Det har varit intressant att få ta del av denna undersökning eftersom det har visat sig att det inte ses som något fult och elakt med skällsord i ungdomarnas värld. Inför framtida undersökningar har vi som förslag att lägga till frågan om vilket modersmål de har. Anledningen till att denna frågan inte togs med det den här gången är att vi hade fått gå in mer grundligt på deras etnicitet och gått från språk till språk. De lärare som kontaktades hade inte några elever i årskurs åtta vilket kan tyckas underligt. Men eftersom det inte gav något resultat från årskurs åtta medförde det att det blev mer medvetet om att det är ett stort hopp från årskurs sju till nio om man tittar på svordomsanvändningen och ungdomarnas mentala utveckling. Det gjorde att uppfattningen för ungdomarnas svordomsanvändning är en oändligt lång lista som hela tiden förändras från generation till generation.

7 Referenslista

Andersson, Lars-Gunnar (1985) Fult språk. Stockholm: Lars-Gunnar Andersson och Carlsson Bokförlaget AB.

Einarsson, Jan & Hultman, Tor G (1984) Godmorgon pojkar och flickor. Om språk och kön i

skolan. Stockholm: Liber.

Einarsson, Jan (2004) Språksociologi. Polen: Pozkal.

Evenshaug, Oddbjörn & Hallen, Dag (1992) Barn- och ungdomspsykologi. Denmark: Narayana Press.

Hammarèn, Nils & Jonsson, Thomas (2007) Identitet - vilka är du? Värnamo: Fälth och Hässler.

Ljung; Magnus (1984) Om svordomar i svenskan, engelskan och arton andra språk. Akademilitteratur: Stockholm.

Ljung, Magnus (2006) Svordomsboken Uddevalla: Norstedts Akademiska förlag.

Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet Lpo 94(1994)

AB Danagårds grafiska, Ödeshög, 200 9

Löfgren, Anders & Norell, Margareta (1991) Att förstå ungdom - Identitet och mening i en

föränderlig värld. Stockholm/Stehag: Brutus Östlings Bokförlag.

Ohlsson B Lars & Swärd, Hans (1994) Ungdom som samhällsproblem. Lund:Studentlitteratur.

Ohlsson B Lars (1997) Bilden av den ”hotfulla ungdomen”. Hässleholm: Norra Skåne Offset.

Svahn, Margareta (1999) Den liderliga kvinnan och den omanlige mannen. Stockholm: Carlsson Bokförlag.

Svensklärarföreningens årsskrift, svensklärarserien 231 (2008) Ungdomskulturer - äger eller

suger? Stockholm: Natur och Kultur Elanders Gotab.

Wellros, Seija (1998) Språk, kultur och social identitet. Lund: Studentlitteratur.

Elektroniska källor

http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf). http://www.fittkramp.se/svordom/sv/alla-svordomar/ https://www.lagen.nu/begrepp http://www.ne.se/lang/ungdomskultur http://www.skolverket.se

Bilaga 1

Enkätundersökning om Svordomar

Du är och förblir anonym, så vi uppskattar att du svarar så ärligt du bara kan!

Är du Pojke Flicka

Går du i Årskurs 7 Årskurs 8 Årskurs 9

Bor du i Stan Utanför stan

Har du ett annat modersmål än svenska? Ja Nej

1. Vad är en svordom? Förklara.

2. I vilka situationer använder du svordomar?

3. Varför svär du?

4. Hur känner du dig när någon svär åt dig?

6. Hur tror du att du uppfattas när du svär?

7. Vem svär mest? Pojkar eller flickor?Förklara varför.

8. Varifrån har du lärt dig dina svordomar?

9. Finns det tillfällen då det kan vara fult att svära? I så fall var eller hos vem.

10. Svär du under skoltid och i så fall vad säger du? Skriv och förklara.

11. Tror du att ”skolan” ser svordomar som ett problem?Varför? Förklara.

Tack för din medverkan i vår undersökning! Petra & Charlotte

Bilaga 2

Dessa frågor utgick vi ifrån för att kunna sammanställa ungdomarnas svar.

Var bor ungdomarna?

Har de mer än ett modersmål? 1. Vad är en svordom?

2. I vilka situationer använder du svordomar? 3. Varför svär du?

4. Hur känner du dig när någon svär åt dig? 5. Hur känner du när du själv svär åt någon? 6. Hur tror du att du uppfattas när du svär? 7. Vem svär mest? Pojkar eller flickor? 8. Varifrån har du lärt dig dina svordomar?

9. Finns det tillfällen då det kan vara fult att svära? 10. Svär du under skoltid och i så fall vad säger du? 11. Tror du att ”skolan” ser svordomar som ett problem?