HUR ÄR WEBBASERAT STÖD
TILL BARN I FAMILJER MED
SUBSTANSMISSBRUK
UTFORMAT
SAMMANSTÄLLNING OCH ANALYS AV
WEBINNEHÅLL FRÅN STAT, KOMMUNER,
REGIONER, LÄNSSTYRELSER SAMT
FRIVILLIGORGANISATIONER
HUR ÄR WEBBASERAT STÖD
TILL BARN I FAMILJER MED
SUBSTANSMISSBRUK
UTFORMAT
SAMMANSTÄLLNING OCH ANALYS AV
WEBINNEHÅLL FRÅN STAT, KOMMUNER,
REGIONER, LÄNSSTYRELSER SAMT
FRIVILLIGORGANISATIONER
SOPHIA HILLTUN
Sophia Hilltun. Hur är webbaserat stöd till barn i familjer med substansmissbruk format. Sammanställning och analys av webinnehåll från stat, kommuner, regioner, länsstyrelser samt frivilligorganisationer.
Examensarbete i Socialpsykiatri 15 högskolepoäng. Malmö universitet: Fakulteten för hälsa och samhälle, institutionen för Socialt arbete, 2020.
Barn till föräldrar med substansmissbruk är en utsatt grupp då denna målgrupp lätt glöms bort eller inte ses av samhället. Att växa upp i en miljö med missbruk ökar risken för eget substansmissbruk eller psykisk ohälsa. Syftet med studien är att analysera webbaserade organisationers stöd och hjälp till barn och unga som lever i en missbruksmiljö. Metoden som används är en databassökning och textanalys. I resultatet framkommer det att frivilligorganisationernas hemsidor är mer användarvänliga för barn och unga då deras huvudsyfte är att vända sig direkt till den målgruppen jämfört med Statliga, Kommunala, Regionala, Länsstyrelsens hemsidor som är riktade att nå ut med sin information till allmänheten.
Nyckelord: Barn anhöriga, Communicating with children and adolescents , Hälsokommunikation , Internet stöd barn, Stöd barn missbrukande föräldrar.
HOW IS WEB-BASED SUPPORT
DESIGNED FOR CHILDREN IN
FAMILIES WITH SUBSTANCE
ABUSE.
A REVIEW AND ANALYSIS OF STATE,
MUNICIPAL, REGIONAL, LOCAL-
GOVERNMENTAL AND NGO´S WEBSITES.
SOPHIA HILLTUN
Sophia Hilltun. How is web-based support designed for children in families with substance abuse. A review and analysis of State, Municipal, Regional, Local- governmental and NGO´s websites. Degree project in Social psychiatry 15 Credits. Malmö University: Faculty of Health and Society, Department of Social Work, 2020.
Children of parents with substance abuse are a vulnerable group and is easily forgotten by the society. Growing up in an environment with addiction increases the risk of own abuse or mental illness. The aim of the study is to analyze web-based support from different organizations, aimed to address children and young people living in an abusive environment. The method used, is a database-search and text-analysis approach. The result shows that NGO’s websites are more user-friendly for children and young people, probably because their main purpose is to address directly to this target group, compared to local-governmental, municipal, regional and county-governmental websites.
Keywords: Children of relatives, Communicating with children and adolescents, health communication, Internet support children, Support child abusive parents.
FÖRORD
Vill rikta ett stort tack till min handledare Kent Johnsson som stöttat under hela processen och med gott tålamod guidat mig i detta arbete.
Vill även tacka alla fina människor i min omgivning som stöttat och trott på mig under processen.
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
Innehåll
1. INLEDNING ... 1
1.1. Problemformulering ... 1
1.2. Syfte och frågeställningar ... 1
1.3. Bakgrund och tidigare forskning ... 2
1.3.1. Missbruk och beroende ... 2
1.4. Insatser, preventionsprogram, frivilligorganisationer ... 2
1.4.1. Insatser och preventionsprogram ... 2
1.4.2. Frivilligorganisationer, Skolan och självhjälps/stödgrupper ... 4
1.4.3. Skolan ... 4
1.5. Att vara barn till förälder med en beroendeproblematik ... 5
1.5.1. Resiliens och coping som begrepp. ... 6
1.6. Barns behov... 7
1.7. Hälsokommunikation ... 8
1.8. Hälsokommunikation till barn ... 9
1.8.1. Stöd, hjälp och information ... 11
1.9. Teori ... 13
1.9.1. Känslan av sammanhang (KASAM) ... 13
2. Metod och urval ... 14
2.1. Datainsamling ... 14 2.2. Urval ... 14 2.3. Inklusionskriterier ... 16 2.4. Analys av data ... 16 3. RESULTAT ... 17 3.1. Statliga hemsidor ... 17 3.1.1. Analys ... 17
3.1.2. Stöd och hjälp som erbjuds ... 18
3.1.3. Användarvänlighet ... 18
3.2. Länsstyrelsen ... 18
3.2.1. Analys ... 18
3.2.2. Stöd och hjälp som erbjuds ... 19
3.2.3. Användarvänlighet ... 19
3.3. Region ... 19
3.3.2. Stöd och hjälp som erbjuds ... 19
3.3.3. Användarvänlighet ... 19
3.4. Kommuner ... 20
3.4.1. Analys ... 20
3.4.2. Stöd och hjälp som erbjuds ... 21
3.4.3. Användarvänlighet ... 21
3.5. Frivilligorganisationer samt informationssidor ... 21
3.5.1. Analys ... 22
3.5.2. Stöd och hjälp som erbjuds ... 22
3.5.3. Användarvänlighet ... 22 4. Diskussion... 23 4.1. Metoddiskussion ... 23 4.2. Resultatdiskussion ... 23 4.3. Slutsats ... 24 5. REFERENSER ... 26
1
1. INLEDNING
1.1. ProblemformuleringMycket fokus ligger idag på vuxna med en beroendeproblematik, hur en bäst ska stötta till ett drogfritt liv. Detta genom att erbjuda behandlingshem, samtal och insatser av olika slag genom socialtjänsten. Det som lätt glöms bort är barnen som anhöriga till de missbrukande föräldrarna. Barnen som får bära ett tyngre lass hemma och där ofta ombytta roller sker, barnen blir föräldrar åt sina föräldrar. Där barnen får växa upp fortare än vad de borde och risken för att själva utveckla psykisk ohälsa eller missbruksproblematik ökar. Det ökar också risken för att barn och unga inte klarar skolgången och därmed inte får fullständiga betyg från
grundskolan som på sikt kan ge ökad risk för att hamna i kriminalitet och en sämre ekonomisk förutsättning. Skam kring föräldern eller föräldrarnas missbruk är vanligt och en stor orsak till att det är svårt för myndigheter, skola och sjukvård att upptäcka det som sker i ett barns liv. För barn kan känslan av denna skam medföra att de inte vill prata om föräldern eller föräldrarnas missbruk i tron att de är ensamma om problemet. Många barn lever med rädsla kring vad missbruket för med sig och risken för våld mot barnen ökar i de hem där missbruk pågår.
Stödinsatser, preventionsprogram samt frivilligorganisationer är en viktig skyddande insats för att kunna stärka barnen i sin situation och öka deras autonomi och möjligheter till ett ordnat liv som vuxen. Samma problematik tar Larm (2012) och Junis (2019) upp i sina rapporter. Större delen av kommunerna i Sverige erbjuder någon form av stöd till barn och unga i form av stödgrupper som är den vanligaste stödinsatsen. Men bara ett fåtal barn får det stöd som de
behöver. Flertalet kommuner anser det vara svårt att nå ut till barnen och anta dessa till en stödverksamhet. Under 2018 hade 2534 barn deltagit i någon form av stödverksamhet i någon av de 180 kommunerna som svarat på Junis rapport kring hur många barn som deltagit i stödverksamhet 2018 (Junis,2019).
Vad gäller samhällskostnader så beräknas merkostnaden för barn som har
föräldrar med en missbruksproblematik eller psykisk ohälsa vara stora och ligger på minst 35 miljarder kronor per år i Sverige. Detta innebär att för en
mediankommun med cirka 15 200 invånare så ligger kostnaden på ungefär 58 miljoner kronor per år. Detta visar på att både samhället men även enskilda individer har mycket att vinna på att få rätt stöd och hjälp vid uppväxt i en familj med missbruksproblematik (Junis, 2019).
1.2. Syfte och frågeställningar
Syftet med studien är att undersöka hur webbaserat stöd till barn och ungdomar 0-18 år med föräldrar som har ett substansberoende är utformat.
Frågeställningar som ska besvaras är:
Hur ser kommunikationen ut kring det webbaserat stöd som finns till barn och ungdomar 0-18 år?
Vilket webbaserat stöd kan erbjudas av Folkhälsomyndigheten, Socialstyrelsen, Region Skåne, Länsstyrelsen, Kommuner, frivilligorganisationer samt
2
1.3. Bakgrund och tidigare forskning
1.3.1. Missbruk och beroende
Socialstyrelsen (2019) nämner i sin rapport att vid en statlig missbruksutredning som genomfördes 2009 - 2011 så uppskattades att omkring 780 000 personer som var över 18 år ha ett missbruk eller ett beroende av alkohol. Utav dessa så har 330 000 personer ett beroende (Socialstyrelsen, 2019). År 2007 hade ungefär 380 000 barn beräknats till att leva med en förälder som levde med ett riskbruk i anknytning till alkohol (IOGT-NTO, 2015). I Nationalencyklopedins
uppslagsverk beskrivs missbruk som en överdriven användning av en substans som alkohol, narkotika eller andra substanser som ger en beroendeframkallande effekt (NE). Ett beroende är när det en missbrukar succesivt behöver ökas för att ge en fortsatt effekt (NE). SBU • Statens beredning för medicinsk utvärdering (2001) beskriver beroende i det här fallet alkohol och droger att det blir en
funktionsnedsättning och ett lidande för personen. Detta då alkoholen eller drogen fått en större plats i personens liv vilket gör att personen tappar kontrollen över intaget och för att nå samma effekt som tidigare så krävs det högre doser för att känna av ruset som en vill åt (SBU, 2001). Följderna av ett beroende kan orsaka stor skada i form av sociala förluster och skadade relationer (Wirbring, 2014) I amerikanska diagnosmanualen DSM-5 kan en hitta kriterier för olika
svårighetsgrader av beroendet. Vid två till tre kriterier så antyder det ett milt beroende. Fyra till fem kriterier visar på ett medelsvårt beroende och sex eller fler kriterier påvisar ett svårt beroende. Kriterierna för substansbrukssyndrom ska ha funnits under de senaste 12 månaderna och de ska ha inneburit ett lidande eller blivit en funktionsnedsättning för personen (Wirbring, 2014). Om en förälder utvecklar en hög konsumtion av riskbruk så ökar även riskerna för påverkan av familjemedlemmar (IOGT-NTO, 2015).
1.4. Insatser, preventionsprogram, frivilligorganisationer
1.4.1. Insatser och preventionsprogram
Svenskdata visar att över 600 000 barn vars föräldrar eller förälder som har en missbruksproblematik har en tendens att inte få någon gymnasiebehörighet. Vidare har det funnits andra studier där forskare följt drygt en halv miljon barn i Sverige fram tills deras 35 års dag. Denna studie har visat på att barn som växt upp med minst en förälder med beroendeproblematik så hade 3 procent av dessa barn fyra till sju gånger så hög risk att själva utveckla ett eget missbruk på sikt (IOGT-NTO, 2015)
Vid förebyggande behandling för barn och unga med uppväxt kring substansmissbruk så erbjuds detta av landstinget, socialtjänsten, frivilligorganisationer samt skolan (Larm, 2012) Utifrån en av de fyra
grundläggande principerna från barnkonventionen så har ”Alla barn rätt till liv och utveckling” (UNICEF). I Sverige är det vanligt med stödgruppsinsatser för barn och unga vars föräldrar har en beroendeproblematik. Dock är det av stor vikt att även föräldrarna samtidigt får insatser för sin problematik, annars finns det risker för barnet om de ensamt får stöd. Risken blir då att barnet tar på sig det tunga lasset att ensamt försöka bära upp beroendeproblematiken hos föräldrarna genom att lära sig att stå ut. Det är därför av stor vikt att Socialtjänsten eller Barn och ungdomspsykiatrin har ett nära samarbete även med föräldrarna och kan erbjuda kompletterande insatser. Det är även viktigt att frivilligorganisationer skapar en samverkan med Socialtjänst eller Barn och ungdomspsykiatrin (Socialstyrelsen, 2009). När det gäller kommunen så är det Socialnämnden som har det yttersta ansvaret för barn och ungdomar, det ligger på deras ansvar att
3
verka för att barn och ungdomar kan växa upp under trygga förhållanden. Det är även socialnämndens ansvar att arbeta för ett nära samarbete i hemmet samt kunna ombesörja för skydd och stöd som barn och ungdomar behöver för att kunna utvecklas och få rätt vård och fostran om detta inte kan ombesörjas hemma (Socialstyrelsen, 2009). Insatser från Socialtjänsten kan fås med eller utan
utredning från Socialtjänsten. Görs en utredning kring en förälder med beroendeproblematik så är det även lämpligt att insatser ordnas för barnen parallellt. Här är förskola, skola samt fritids en stor tillgång för Socialtjänsten i arbetet kring insatser för barn och ungdomar med hjälp av föräldrarnas
godkännande (Socialstyrelsen, 2014). Socialtjänsten har svårt att nå alla barn och unga som befinner sig i miljöer med riskbruk eller missbruk. Det är först när riskbruket eller missbruket gått för långt och eskalerat som socialtjänsten kommer i kontakt och kan hjälpa barnen med rätt stöd. En studie som Maria ungdom gjorde visade att snittåldern på de ungdomar som kom till kliniken var cirka 17 år gamla. Då hade hälften av dessa ungdomar aldrig varit i kontakt med
socialtjänsten innan och fått stöd via samtal (Alexanderson & Jess, 2015). Öppenvårdsinsatser ges när barnen bor hemma och insatserna ser olika ut beroende på vilken kommun en tillhör. De vanligaste insatserna från Socialtjänsten är samtalsstöd, kontaktperson, preventionsprogram eller
kontaktfamilj. Dessa insatser är frivilliga. Under 2016 fick drygt 65 000 barn och ungdomar mellan 0-20 år öppenvårdsinsats via Socialtjänsten (Sjöblom &
Wiklund, 2019). Vikten av preventionsprogram är att dessa sätts in i ett tidigt skede för att fånga upp barnet eller ungdomen innan deras situation försämrats eller blivit värre. Preventionsprogrammens grundtanke är att det ska stärka barnets autonomi samt stärka närverket kring barnet. En av de viktigaste och vanligaste insatserna är att arbeta med familjen som helhet, så kallat familjebehandling. Dessa insatser satsar på vikten av samspel mellan förälder och barn i form av samspelsbehandling, familjesamtal samt annan form av samtal eller stöd till föräldrar eller barn (Andersson et al. 2019).
Stödgrupper kom till Sverige i slutet av -80 talet och blev lite av en revolution inom den svenska barnavården, spridningen gick snabbt i resten av Sverige. Ersta Vändpunkten startades 1989 och Rädda barnen 1996 de vände sig till barn och ungdomar vars föräldrar hade en beroendeproblematik (Forinder & Hagborg, 2008). Stödgruppsverksamheter fyller en viktig funktion för barn mellan 7 - 18 år. I sådana grupper har barnen möjlighet att få träffa andra barn med liknande
problematik som de själva, de blir sedda och kan fritt få uttrycka sig vilket skapar en utvecklingsbefrämjande effekt för barnet. I åldern 7 – 8 och 16 - 18 så betyder vännernas inflytande väldigt mycket för barnets identitetsutveckling. Att få vara delaktig i en stödgrupp med en professionell ledare är en viktig och stärkande socialiseringsfaktor för barn, att kunna tillsammans med de andra i gruppen dela och uttrycka sina känslor och tankar kring sina föräldrars eller förälders
beroendeproblematik eller psykiska ohälsa. En viktig aspekt i
stödgruppsverksamheter är att lära barnen kring föräldrarnas missbruk eller psykiska ohälsa samt lätta på barnens skam och skuld de bär på (Havnesköld, 2008). I stödgrupper blandas lek med allvar genom olika lekfulla övningar. Det kan vara olika teman kring till exempel känslor, försvarsmekanismer, minnen, hur en kan hantera sin sorg, skam, ilska eller andra känslor som dyker upp för barnet. En viktig regel i stödgrupperna är att barnet ska ha rätten att stå över och inte bli tvingad att uttrycka någonting mot sin vilja. Det är viktigt att barnen får rätt verktyg för att kunna skydda sig själva (Forinder & Hagborg, 2008).
4
1.4.2. Frivilligorganisationer, Skolan och självhjälps/stödgrupper Det finns tre varianter av stödgrupper, den första varianten är terapeutiska grupper som innebär att behandlingen har anpassats för att fungera i en
gruppvariant. Den andra varianten är pedagogiska grupper där behandlingen är inriktade på att informera samt utbilda. Sen den tredje varianten av stödgrupp är självhjälpsgruppen varpå deltagarna själva frivilligt träffas kring ett visst tema. Skillnaden mellan en stödgrupp och en självhjälpsgrupp är att stödgrupperna har en terapeut eller gruppledare som i sin profession ska leda och ansvara för gruppen. Självhjälpsgrupperna bedrivs av medlemmarna själva och på så vis gemensamt bestämmer innehållet i gruppen (Larm, 2012).
I Sverige har vi länge samarbetat mellan organisationer, föreningar kommuner och landsting. Självhjälpsgrupper kan vara ett väldigt bra tillägg och komplement till den professionella hjälp som socialtjänsten erbjuder. Självhjälpsgrupper går under begrepp personlig utveckling där en får möjligheten att träffa andra med samma problematik som en själv. Att möta andra individer genom liknande erfarenheter har en positiv effekt och kan stärka ens autonomi. Genom att hjälpa varandra och samtidigt får hjälp blir en viktig gemensam process i en
självhjälpsgrupp (Socialstyrelsen, 2001).
Frivilligorganisationer har varit betydelsefulla och under senare år har forskning riktats mot samverkan mellan den offentliga sektorn och frivilligorganisationerna (Socialstyrelsen, 2001) BRIS (Barnens rätt i samhället) är en frivilligorganisation som bildades 1971 och riktar sig till barn och ungdomar i utsatta situationer. BRIS utgår från FN:s konvention om barnets rättigheter samt barnkonventionen. BRIS arbete är att stärka barnets rättigheter genom stöd. Hit kan barn och ungdomar i hela landet vända sig när de behöver stöd och råd (BRIS, 2020).
Frivilligorganisationernas uppgift är att utbilda, ge information och arbeta drogförebyggande samt ha stödgrupper för barn och unga med missbrukande föräldrar (Larm, 2012). Alateen är en självhjälpsgrupp med rötter i AA, Anonyma alkoholister som utvecklades 1957 och blev första självhjälpsgruppen för barn till föräldrar med alkoholmissbruk. Gruppen vänder sig till ungdomar 13-18 år. I gruppen kan ungdomarna ge och få stöd, dela med sig av sina känslor och tankar samt få kunskap kring alkoholism (a.a.).
1.4.3. Skolan
Förskola och skola spelar en stor roll i att upptäcka barn som faller illa hemma. Det är personalen på förskola och skola som dagligen möter barnet som har möjlighet att uppmärksamma om något inte verkar stå rätt till i hemmamiljön. Både genom att uppmärksamma hur barnet fungerar eller inte fungerar i skolan samt vid utvecklingssamtal där även möte med förälder sker. Skolan kan även fungera som en fristad för barn vars föräldrar har en beroendeproblematik och på så vis fungerar skolan som en skyddsfaktor i barnets liv. Elevhälsan är viktig då de blir en länk mellan barnet, personalen, föräldrar samt samverkan med
socialtjänsten. Elevhälsan kan ge egna stödinsatser eller ge information om andra insatser eller stödgrupper som finns. Även skolan och förskolan är viktig i sin samverkan till socialtjänsten (Socialstyrelsen, 2009). Elevhälsan spelar en viktig roll i skolan och enligt skollagen så är det ett krav på en elevhälsa finns för skolelever. Elevhälsans omfattning ska inneha psykolog, kurator och
skolsköterska. Elevhälsan ska vara förebyggande och hälsofrämjande samt ha insatser för behov av socialpedagogisk kompetens (SFS 2010:800 2 kap. 25-27 §) Elevhälsan är viktig då stöttningen ges av rådgivare och handledare med expertis inom psykisk ohälsa samt social problematik. Skolsköterskan på skolan har
5
möjlighet att upptäcka barn på ett tidigt stadie som har en problematik hemma. Även mentorer samt andra vuxna på skolan som är i kontakt med både barn och deras föräldrar har möjlighet att upptäcka barn med svårigheter hemma
(Alexanderson, Näsman, 2019). En svensk studie som gjorts av barns skolresultat när de slutar nian visar på att pojkar vars mamma missbrukar, så har 30% av pojkarna ingen gymnasiebehörighet medan det är 27% av flickorna. Är det fadern som missbrukar så är det 27% av pojkarna och 23% av flickorna som fattas gymnasiebehörighet efter nian. Barn vars föräldrar som inte har ett
substansmissbruk så är det 12% av pojkarna samt 9% av flickorna (Järkestig Berggren & Hanson, 2016).
1.5. Att vara barn till förälder med en beroendeproblematik
Att vara barn till en förälder med en beroendeproblematik eller psykisk ohälsa kan orsaka problem under barnets uppväxt. Föräldrar som inte klarar av att uppfylla de kravs som ställs på en förälder att ge sina barn en trygg och bra uppväxt, riskerar att barnen själva utvecklar psykiska eller sociala problem samt sätter allvarliga spår i dem inför framtiden (Skerfving, 2008). Det är viktigt att poängtera att inte alla barn i familjer med missbruk växer upp och får allvarliga symtom av
förälderns missbruk. Ungefär hälften av barnen som lever i sin förälders missbruk påvisar inga tecken av problembeteende alternativt i mycket liten utsträckning (Alexanderson & Jess, 2015). Det som gör att en del barn klarar sig trots en miljö som inte är bra för dem kan beror på resiliens eller copingstrategier och känslan av sammanhang (KASAM) (Skerfving, 2008). En förälders missbruk kan påverka föräldraförmågan vilket innebär försummelse av barnet. Missbruken kan medföra att föräldern blir mindre känslosam, får ett lynnigt humör, få ett ostabilt humör och inte lika tillgängligt som en förälder utan ett missbruk. Föräldern kan också brista i son omsorg och sluta engagera sig i barnets vardag och ge den
uppmärksamhet som ett barn behöver (Socialstyrelsen, 2009). Bristerna i
omvårdnaden kan bli att inte få hygienen skött, inte få tröst, stimulans och därmed utveckla en störd anknytning till föräldern (Alexanderson & Näsman, 2019). Att leva med en förälder som har en beroendeproblematik kantas av ständig osäkerhet för barnet, barnet får agera förälder åt sin förälder, inkonsekvent gränssättning och barnen löper en större risk för att utsättas för vanvård och försummelse. Beroende på missbrukets omfattande så finns också risk för att barnet tar på sig en större roll i familjen där hen tar ansvar för syskon, sysslor hemma eller ser till att vardagen ska fungera för familjen. Denna belastning för barnet kan orsaka en psykisk ohälsa hos barnet som senare i livet själv kan utveckla ett missbruk vilket är en ökad riskfaktor (Socialstyrelsen, 2009). Barnet får också ökade konsekvenser när det gäller skolgången samt utvecklingsförseningar, något som svenska studier tagit upp. Att ha en förälder med beroendeproblematik kan även öka risken för att barnen själva får svårigheter i framtiden att bilda och behålla en familj samt ökad risk för självdestruktivitet och ekonomiska svårigheter (Socialstyrelsen, 2014). Även (Dore, et al. 1999) tar upp om hur barn påverkas av föräldrars missbruk och när de når skolåldern så har dessa barn en kognitiv försening i sin utveckling vilket ökar risken för att inte klara av sin skolgång (Ibid.). Vilka konsekvenser som en förälders missbruk för med sig beror helt på risk och skyddsfaktorer som barnet har. Det som räknas som riskfaktorer kan vara om barnet har två föräldrar med en beroendeproblematik eller om en eller båda föräldrarna även påvisar en psykisk ohälsa utöver missbruket men även en ekonomisk utsatthet är en risk för barnet. Fler saker som blir en riskfaktor är hur länge barnet utsatts för förälderns missbruk och hur föräldern har påverkats av sitt missbruk och barnets egen sårbarhet (Alexanderson & Näsman, 2019). Motsatsen till riskfaktor blir
6
skyddsfaktor och en skyddsfaktor blir barnets egen motståndskraft. Forskare anser att barnets motståndskraft kan ses som en slags uppbyggnad och att de innehar en rad förmågor som barnets eget självförtroende vilket kan stärkas med hjälp av stödverksamheter som kan stötta och ge barn rätt verktyg att kunna hantera sin situation och överleva föräldrarnas missbruk (Ibid.).
1.5.1. Resiliens och coping som begrepp. Resiliens
Att växa upp med missbruk eller psykisk ohälsa i familjen blir en risk för barnet själv på sikt att utveckla psykisk ohälsa eller missbruk. Men en del barn klarar av tillvaron de växer upp i utan att få några allvarliga konsekvenser. En hel del forskning har gjorts kring hur en del barn ”klarat” sig trots den svåra
livssituationen. Under 1970 talets mitt så forskades det kring riskfaktorer i barnens utveckling och trots att de utsattes för stora risker så klarade dessa barn sig bra i livet (Skerfving, 2008). Barnen som var med i denna forskning ansågs som osårbara och blev kallade för ”the invulnerable kid” alltså ”det osårbara barnet”. Så småningom framgick det att det inte handlade om att barnen var osårbara utan att dessa barn helt enkelt hade bättre förutsättningar när det kom till att ta skada. Efter det har flera benämningar på barn som utvecklat resiliens tillkommit som ”Maskrosbarn” vilket är den vanligaste benämningen idag. Även ”Kompetenta barn” har använts. Ordet ”Maskrosbarn” kommer utifrån att maskrosor kan växa och blomma i de mest besvärliga miljöer (Skerfving, 2008) Resiliens är ett begrepp som kommer från engelskans ”resilience” och innebär att barnet på egen hand kan bemästra sin egen motståndskraft. Trots att barnet går igenom situationer i tillvaron med risk att senare utveckla problem eller diskrepans, så kan barnet nå en positiv utveckling på sikt (Elgán m.fl. 2015). Resiliens handlar om att fungera normalt under onormala förhållanden, dessa barn som utvecklar resiliens har en god psykosocial funktion trots risker som finns i deras tillvaro. Det blir en slags motståndskraft för barn att senare utveckla en psykisk ohälsa. Vissa barn har lättare för att klara sig och inte dras ned i den negativa spiral som omgivningen eller stress kan ge medan andra barn löper större risk att följa med ned i spiralen och utveckla en psykisk ohälsa, eget missbruk eller andra beteendeproblem (Skerfving, 2008).
Coping
Copingstrategin skiljer sig från resiliens då coping inriktar sig på hur en beter sig i stressade situationer, ett fokus på strategier för att hantera stress (Skerfving, 2008). Elgán m.fl. (2015) beskriver att coping är vad vi individer gör för att anpassa oss eller göra något åt en situation utifrån yttre eller inrekrav. Yttre krav har att göra med en situation i sig medan de inre kraven har att göra med den emotionella reaktionen en får på situationen. Så hur vi utifrån yttre och inre krav hanterar de stressade situationerna med olika copingstrategier som
emotionsfokuserad coping eller problemfokuserad coping. Emotionsfokuserad coping är en strategi som en tilltar vid försök att reglera en känsla som uppstått på grund av en situation som skett. Strategin i sig blir att istället för att agera så börjar en att tänka istället. Det i sin tur blir en form av undvikande av problemet som uppstått då det kan vara jobbigt att bemöta känslorna på grund av rädsla, skam, skuld eller besvikelse och agera handlingsmässigt kring dem. Det är därför viktigt att våga bemöta känslan och ta den till sig istället för att förskjuta och undvika känslan. När det gäller problemfokuserad coping så är det hur en aktivt försöker lösa eller förändra den situation som uppkommit under en stressfylld
7
situation. På så vis genom att bemöta det som stressar och kunna identifiera och beskriva och aktivt lösa problemet så lär sig individen att påverka sin livssituation (Elgán m.fl. 2015).
1.6. Barns behov
Utifrån Barns behov i centrum (BBIC) som socialtjänsten jobbar utifrån så innehåller barnets behov sju olika områden, dessa kallas för de sju
behovsområdena. Dessa områden är forskningsbaserade utifrån vad barn som är i samhällsvård behöver för att kunna växa upp till välfungerande vuxna. Alla barn oavsett etnicitet ska kunna rymma i de sju behovsområdena men samtidigt ha i beaktning att vissa områden kan ha olika innebörd beroende på kultur (Dahlberg & Forssell, 2006).
”Hälsa, utbildning, känslo- och beteendemässig utveckling, identitet, familj och sociala relationer, socialt uppträdande, förmåga att klara
sig själv” (Dahlberg & Forssell 2006:39-40)
Dessa är de sju behovsområdena utifrån BBIC. Som förälder är en av de viktigaste uppgifterna att se till så att ens barn mår fysiskt och psykiskt bra. Hälsa och sociala förhållanden har en stark koppling till varandra, så uppväxtmiljöer som är ogynnsamma påverkas och ger en ökad hälsorisk. I föräldrarollen så åligger det att se till så att barnet får rätt kost, kommer till läkare, tandläkare, regelbundna
kontroller på BVC samt skolhälsovård. Ju äldre barnet blir är det viktigt att som förälder kunna ta upp och prata om ämnen som sexualitet, rökning, droger och alkohol. Att kunna ge barnet den dagliga omsorg som krävs (Dahlberg & Forssell, 2006). Att kunna läsa, skriva och räkna är en grundläggande del i ett barns liv för att de ska kunna utvecklas. Så skolan är förutom familjen den viktigaste biten i barnets liv. Här kan barnet leka med andra barn och stöd i sin utveckling och vuxna som är engagerade i barnets liv och skola. Om barnet tidigt fått en trygg anknytning till en vuxen så ökar möjligheterna att barnet sedan kan få goda relationer till andra människor samt klarar av påfrestningar bättre än de barn som haft en svag anknytning till en vuxen som liten. Så den känslomässiga
utvecklingen påverkas utifrån hur anknytningen sett ut som barn. Om föräldrarna inte tillgodose dessa behov så påverkas barnet och kan ge otrygghet, ett negativt beteende, oro, utsatthet och risk att hamna i kriminalitet (a.a.). Barn bygger upp sin egen identitet och en god självkänsla är viktigt för att kunna utvecklas. Bekräftelse och uppmuntran är något som behöver tillgodoses i ett barns liv. Brister föräldrarna i att kunna ge sitt barn uppmuntran och bekräfta dem, så kan dessa barn lättare utveckla en negativ bild av sig själva. Familj och sociala relationer är ännu en viktig bit i ett barns liv, här läggs grunden inför framtida relationer till andra människor. Det är viktigt med trygga och stabila relationer både till vuxna samt till vänner. Forskning har visat på att de barn och unga som i alla fall har en nära vän får en bättre och högre självkänsla än de barn och unga som inte har några vänner alls (a.a.). Socialt uppträdande innebär att barnet lär sig de sociala koderna i samhället för att inte riskera att bli utstött. De sociala koderna kan vara att sköta sin hygien eller hur en ska agera och bete sig i samhället så en inte väcker anstöt eller förolämpar någon annan. Sista behovsområdet handlar om barnets självständighetsförmåga. Kan barnet klä på sig, äta själv, hur tänker de i trafiken och som tonåring ska en kunna vara mer och mer självständig och lära sig att inför framtiden kunna sköta ett eget hushåll och en ekonomi (Dahlberg & Forssell, 2006).
8
1.7. Hälsokommunikation
I mitten av 1980-talet så kom hiv/aids vågen som blev en stor folkhälsofråga då det var en sjukdom som folket visste väldigt lite om. Där och då handlade det om att få ut så mycket information som möjligt till folket kring denna smittsamma sjukdom. För det är vad hälsokommunikation handlar om, att kommunicera och sprida ut information och forskning kring hälsa och få folket att ändra sitt beteendemönster och förbättra sin hälsa. (Jarlbro, 2010)
”Planerade kommunikationsinsatser från samhället eller samhällsstödda organisationers sida till större eller mindre grupper
och kollektiv med avsikt att uppnå hälsovinster på samhällelig och individuell nivå.” (Palm, Sandberg 2004, s.1)
Palm och Sandberg (2004) beskriver att kommunicering kring hälsa sker vanligast genom massmedia tillexempel annonsering genom TV/radio eller internetreklam. Men även i tidningar genom nyhetsartiklar som har en stor räckvidd att nå ut i samhället. Mycket handlar om vad som ska kommuniceras ut och till vilken målgrupp en ska vända sig till (Palm & Sandberg, 2004). Internet är en viktig källa vid spridning av ökad kunskap och forskning kring information och speciellt hälsoinformation i anknytning till hälsa och ohälsa. Något även flertalet
amerikanska studier tagit upp. När det gäller äldre människor föredrar dem tryckta källor i form av broschyrer, artiklar, tidskrifter och liknande
(Folkhälsomyndigheten, 2017) Kreps (2001) tog upp i sin artikel kring internets genomslag som viktig källa för relevant hälsoinformation och stödet det kan ge. Kreps nämner även skolan som en viktig informant där informationsutbyte sker kring hälsa, samt den interpersonella kommunikationens roll inom vård och sjukvård. Hälsokommunikation forskar och analyserar hur kommuniceringen kring hälsan påverkar vården och hur resultatet ser ut kring hälsopreventionen i dess sociala kontext (ibid.). I hälsokommunikation finns det alltid en sändare vilket är den som vill säga något och i det finns ett budskap som sänds via någon form av informationskanal till en eller flera mottagare som i sin tur reagerar på budskapet vilket i genererar i någon form av effekt och en återkoppling sker till mottagaren som feedback (Jarlbro, 2010). När det gäller
hälsokommunikationsprojekt i Sverige så finns det ofta med mål och målgrupper. Vem riktar sig hälsokommunikationen till och vad är dess mål. Går en tillbaka till sent 1980-tal och insatsen mot aids/hiv men även kring abortförebyggande
aktiviteter, så fanns det 3 mål kring hälsokommunikationsprojektet och det var att minska att smittan spreds, det handlade om att motverka fördomar och
vanföreställningar som fanns samt motverka ångest och rädsla som var
omotiverad. I abortfrågan handlade det om att förebygga oönskade graviditeter och sprida information kring ett förändrat sex-och samlevnadsbeteende bland målgruppen ungdomar eller grupper som ansågs ha riskbeteenden. Målet var även att minska spridningen av sexuellt överförbara sjukdomar. (Jarlbro, 2010)
Målgrupp är den grupp som tar emot budskapet eller meddelandet som
avsändaren vill informera och vara kommunikativ med. Äldre, tonåringar, kön, ungdomar och vuxna räknas som målgrupp. Målgruppsanalys kan vara viktigt att genomföra för att veta att budskapet som avsändaren har når rätt målgrupp. (Jarlbro, 2010) En annan viktig aspekt i hälsokommunikation är budskapet. Avsändaren har en tanke med sitt budskap men sen är frågan hur budskapet tas av mottagaren och uppfattas av denna. För att människor ska kunna tolka och
revidera den kunskap som ges kring hälsorisker så behöver mottagaren kunna känna igen sig och relatera till sitt eget vardagsliv. Vid tillexempel rökning så är
9
budskapet att rökning kan ge cancer och hjärt-och kärlsjukdomar när en blir gammal. För ungdomar i 12-13 års ålder har detta budskap ringa effekt då begreppet ”bli gammal” inte är införlivat hos den tidiga tonåringen. (Jarlbro, 2010). Så hur ska ett hälsobudskap formuleras för att nå sitt syfte med sin kommunikation? Allt beror på vilket budskap som innehållet har och dess syfte, men det finns vissa faktorer att ta hänsyn till för att få fram ett budskap och det är: Enkelhet, att förmedla ett budskap så enkelt som möjligt och där enbart relevant information finns så allmänheten kan fatta sina beslut utifrån budskapet.
Konsistens, att undvika dubbla budskap i det som förmedlas ut vilket det kan bli inom vetenskapen när denne inte är helt överens om vad som är bra eller dåligt för allmänheten. Huvudpoängen, fokusera på det som är viktigast att förmedla ut. Budskapets ton, är budskapet positivt eller negativt. Den ton som sätts i budskapet kan avgöra hur vidare allmänheten följer det råd som ges eller ej. Trovärdighet, För att allmänheten ska köpa budskapet behöver sändaren vara trovärdig.
Målgruppens behov, sändaren ska utgå ifrån det som är viktigast i sitt budskap för mottagaren och riktas direkt till denna inte vad som är viktigast för sändaren eller myndigheterna (Jarlbro, 2010).
1.8. Hälsokommunikation till barn
Barn är egna individer med rättigheter. I barnkonventionen som är ett rättsligt bindande avtal så finns fyra grundläggande principer.
”2. Alla barn har samma rättigheter och lika värde. 3. Barnets bästa ska beaktas vid alla beslut som rör barn.
6. Alla barn har rätt till liv och utveckling.
12. Alla barn har rätt att uttrycka son mening och få den respekterad.” (UNICEF).
Kolucki och Lemish (2011) tar upp i sin publicering Communicating with children hur en på bästa vis kan kommunicera med barn utifrån deras ålder och nivå. Författarna fokuserar utifrån artikel 17 i FN:s barnkonvention:
” Barn har rätt att få tillgång till information via till exempel internet, radio och tv. Staten ska uppmuntra att det skapas material som är av värde för barn och som inte är skadligt.”(UNICEF).
Barn är inte en homogen grupp utan varje barn är unikt med olika drömmar och mål i livet. Många barn idag lever inte det liv de förtjänar utan lever i miljöer som inte är för barnets bästa och kantas av oroligheter och andra svårigheter. Men oavsett hur barn lever så kan barn reagera och utvecklas positivt på
kommunikation. Rätten till kommunikation kan gynna, förbättra och hjälpa utsatta barn och unga till en bättre tillvaro. Det är viktigt att det som kommuniceras ut till barn är barnvänligt och skräddarsytt för att de ska förstå den information som förmedlas utifrån deras behov och perspektiv (Kolucki & Lemish, 2011). Media är en stor del i barnens liv idag och med media så menas tv, internet, böcker, tidskrifter, radio, mobiltelefoner. När en kommunicerar med barn är det hur informationen förmedlas som är viktig och innehållet i informationen. Men
10
utmaningen i detta är hur en kan använda media på rätt sätt för att nå barn och unga samt göra en skillnad i deras liv (a.a.) Att besöka sjukhus eller läkare kan vara väldigt stressfyllt för både barnen och dess familj. Barn framförallt har svårt att förstå den information som ges då de har svårare att bearbeta information på grund av deras kognitiva möjligheter och svårare att kommunicera beroende på ålder. Det är därför bra om professionella kommunicerar på ett så barnanpassat och individuellt sätt utifrån barnets ålder, kultur och etnicitet. På så vis kan barnet vara delaktigt i vad som händer och får en känsla av sammanhang (Priti & Satish, 2013). I Sverige har vi en barnrättspolitik som fastslagit att statliga myndigheter, landsting och kommuner ska stärka och säkerställa barnets rättigheter (Prop. 2009/10:232). Utifrån barnrättspolitiken så säger strategin att barn har rätt till kunskap så de förstår sina rättigheter. Barn ska också kunna få uttrycka sina åsikter i saker som rör dem. Även föräldrar ska kunna få kunskap vad som gäller kring barns rättigheter och kunna få stöd i sitt föräldraskap att hantera detta. När det gäller barns livsomständigheter är evidensbaserad kunskap viktig för att kunna se till barnets bästa och främja och förebygga för detta. Kommuner och landsting ska kunna följa konventionen och barnens rättigheter samt kunna jobba och samarbeta för att stärka dessa (Söderbäck, 2014). För att kunna tillmötesgå barnets rättigheter, ha ett barnperspektiv och se ur barnets perspektiv, så behöver en verksamhet ha en övergripande ideologi utifrån den ideologin kunna
tillmötesgå och möta barnets förståelse och perspektiv. Handlar om att kunna skapa en miljö utifrån barn och ungas behov (a.a.). Kommunikationen är viktig för barn ett barns kompetens där de får möjlighet till att öva sina språkliga färdigheter i olika miljöer oavsett om det är med vuxna eller andra barn och ungdomar. Barn är också i behov av miljöer där de kan få möjlighet att prata kring sina egna erfarenheter och möjligheten att utvidga sina egna kunskaper och
erfarenheter. Språket är viktigt i barns lärande oavsett om det är kognitivt eller kommunikativt (Sandberg & Söderbäck, 2014)
Sandberg och Söderbäck (2014) nämner lite olika kommunikativa metoder som kan användas vid samtal eller kommunicering med barn för att utmana och utveckla barnen. De olika metoderna kan vara att använda sig av spontana berättelser från vuxna till barn, att ha lässtunder utifrån när barnen vill i en miljö som känns lugn och stillsam. Sätta upp foton på väggen som kan leda till spontana samtal från barn, föräldrar samt personal, måla, använda musik eller teater. Samt utforma sagor och berättelser som barnen är delaktiga i (Sandberg & Söderbäck, 2014).
Sandberg och Söderbäck anser att miljön är en viktig del för barnen vid förtroliga samtal, platsen får gärna vara roingivande, mysig och inbjudande. Inom vården hade det varit en trygghet för många barn om det funnits en form av karta med information som visade var samtalsrummet fanns så att barnen själva kunde hitta dit och kanske genom olika mönster på golvet som visade exakt vart barnen ska gå. På så vis inkluderas barnen och gör dem delaktiga vilket ökar tryggheten för dem (a.a.). Bell och Condren (2016) tar upp om vikten av att kommunicera med barn och att det är bra för barn att kunna ta ett egenansvar för sin egen
hälsoinformation. Det är även av vikt att barnen kan engagera sig i sin sjukvård genom att få till sig medicinsk information utifrån barnens ålder och förståelse. När en kommunicerar med barn och unga så behöver kommunikationen utgå ifrån deras ålder. Redan vid 3 års ålder kan en börja kommunicera kring hälsa och sjukvård med barnet. Allteftersom barnet utvecklas och ju äldre det blir kan kommunikationen bli mer komplex (a.a.). Bell och Condren nämner två viktiga tekniker vid kommunicering med barn och det är att hålla ögonkontakt med barnet
11
eller ungdomen samt påbörja en konversation med barnet eller den unga på en enkel nivå som inger trygghet. Vårdpersonal kan ställa frågor kring vilka intressen de har eller vad hen tycker om för ämne i skolan, på så viss öppnar det upp lättare för barnet att våga närma sig och ökar deras bekvämlighet i samspelet med någon de inte känner. Barn och unga bör vara så delaktiga som möjligt i
beslutsprocessen kring deras vård och behandlas med respekt. Att prata med barnet och ungdomen och inte över huvudet på dem (a.a.). Idag finns många olika sätt att kommunicera på det vanliga är personlig kommunikation eller via telefon. Men även internet har blivit en stor källa till informationshämtning. 80% av de vuxna i USA som använder internet har sökt information kring hälsa. Fördelar med att kunna söka kring hälsa på internet är att informationen som är
lättillgänglig gör en mer upplyst vilket i sin tur leder till bättre hälsa. Det är vårdpersonalens ansvar att se till att den information som behöver ges ut till barn och ungdomar vänder sig till målgruppen och är adekvat för åldern och som gör att patientsäkerheten kan säkerställas. Att kommunicera direkt till barnet så att de kan vara delaktiga i sin egen sjukvård och få möjlighet att kunna vara med och ta beslut (Bell & Condren, 2016). Utifrån Hälso – och sjukvårdslagen 2 g § så har sjukvårdspersonal lagstadgad skyldighet att särskilt beakta när det gäller barns behov avråd, information samt stöd när barnet bor tillsammans med föräldrar eller annan vuxen som missbrukar (SFS 1982:763).
1.8.1. Stöd, hjälp och information
Järkestig Berggren och Hanson (2016) tar upp om olika stödprogram som riktas till barn och unga med föräldrar som missbrukar. Gruppmöten för barn i
preventionsprogram är ett sätt att nå ut med information till barn och unga. Tanken med att ha gruppmöten är dels att ge information kring missbruk samt vilka konsekvenser det ger. Men även för att hjälpa barnen att utveckla en trygg miljö där de kan diskutera sina upplevelser samt utveckla copingstrategier (a.a.). Det finns flera kvalitativa studier när det gäller olika gruppverksamheter. I USA finns ett preventionsprogram som genomförs via skolan och vänder sig till barn 9-13 år. SMAAP, Stress Management and Alcohol Awerness Program. Tanken med programmet är att förebygga ett psykiskt dåligt mående samt utveckla barnets autonomi. Programmet fokuserar även på emotioner och är problemfokuserad coping, kunskaper kring missbruk och vilken påverkan det har på barnet och socialt stöd. Programmet lär ut och ger information via hemläxor, gruppövningar samt rollspel. Varje barn fick en individuell tränare och dessa var
universitetsstuderande med samhällsorienterande inriktning. Tränaren hjälpte barnet utvecklas genom att vara en stöttande vuxen som uppmuntrade och stärkte barnets autonomi. De barn som genomgick gruppen fick en ökad kunskap kring alkohol och dess biverkning jämfört med barn som inte gått programmet. En förbättrad emotionsinrikad coping har också setts som en förbättring i övrigt visades inga förbättringar, inte heller några skillnader på de barn som fin en personlig tränare tilldelad sig jämfört med de som inte hade någon (Järkestig Berggren & Hanson, 2016).
En annan studie från Tyskland är en lokal gruppintervention TRAMPOLINE för barn till föräldrar med missbruk. Gruppen vänder sig till barn 8-12 år och syftet med gruppen är bidra till barns resiliens samt stärka dess skyddsfaktorer och stärka deras copingstrategier. Programmet består av nio sessioner där första sessionen har ett fokus på att barnen ska lära känna varandra. Session två handlar om barnets självkänsla. Session tre ligger fokuset på barns upplevelse av
föräldrarnas missbruk. Fjärde sessionen ges kunskap och information till barnen kring missbruk och droger. Session fem pratas det kring copingstrategier för att de
12
ska kunna hantera de svåra känslor som uppkommer för att sedan i session sex kunna ge strategier hur problemen kan lösas. Sjunde sessionen ligger
uppmärksamheten på nya beteendemönster i familjen och åttonde och sessionen pratar en om vilket stöd som finns att få vid behov. Nionde och sista sessionen är ett avslut för barnen. Hur effekten av programmet påverkat barnen går inte att svara på då utvärderingen är pågående (Järkestig Berggren & Hanson, 2016). Barn som vårdas av samhället på något vis på grund av till exempel föräldrars missbruk eller psykiska ohälsa behöver i större utsträckning information kring sin förälders missbruk, död eller psykiska mående. När det gäller små barn och kunna delge information kring en förälder så handlar det om mognad och utveckling då barnet har en begränsad kognitiva förmåga att kunna ta till sig informationen (Hjern & Manhica, 2015). Internet har blivit en viktig källa när det kommer till hälsorelaterad information UMO (Ungdomsmottagningen) finns på nätet och ger information till unga när det gäller psykisk ohälsa, droger, alkohol eller andra sociala problem. CAN (Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning startade 1997 en faktabaserad hemsida Drugsmart för unga kring alkohol- och narkotika. 2009 utvecklades ett projekt att ge stöd och råd till unga som lever i familjer med missbruk (Elgán m.fl. 2015). Vid en redovisning kring hur trafiken såg ut på hemsidan under 2010 så var intresset högt för denna typ av information, detta tydde på att behov fanns för unga av ett webbaserat stöd som Drugsmart (a.a.). Alkohol och Coping är ytterligare en webbaserad intervention för ungdomar mellan 15-19 år. Interventionen är en omarbetad version från ICAIP (Individual Alcohol and coping intervention program), ett program som kunnat minska alkoholintaget hos universitetsstuderande vars föräldrar har
alkoholproblem. Alkohol and coping självhjälpsprogram är uppbyggt och likt en spelplan som ungdomarna ska genomföra och ta sig genom. Detta genom
videoföreläsningar, hemuppgifter och interaktiva övningar (a.a.). Tanken är att genom att uppbyggnaden ser ut som en spelplan så kommer ungdomarna lättare att kunna skapa sig en överblick kring programmet. Övningarna har ett syfte att ungdomarna ska kunna ta del av verktyg som de ska kunna använda i sitt
vardagsliv. Det finns moment som ungdomarna själva väljer om de vill genomföra samt moment som är obligatoriska. När det gäller de obligatoriska momenten så innehåller dessa en alkohol- och en copinginterventionsdel, en handlingsplans och en hemuppgift. Utmaningarna i detta program är hur mycket tid som ungdomen ska behöva lägga på sitt deltagande samt att försöka skapa en tillit för att
deltagaren ska känna sig trygg med programmet och kunna hjälpa och lyckas med sitt deltagande. (a.a.). Alkoholinterventinonsdelen innebär kunskap kring alkohol och desspåverkan på familjen. Copinginterventionedelen består av flera moment där det bland annat begreppen coping och copingstrategier förklaras. Det är svårt att nå ut till barn och ungdomar med de stödjande insatser som behövs vid uppväxt i en familj med missbruk trots att ett behov finns (Elgán m.fl. 2015). Ett forskningsprojekt som drivs av Högskolan i Dalarna och i samverkan med Uppsala universitet samt Region Gävleborg FoU Välfärd så startades ett program som heter Jag & min familj. Tanken med metoden är att hela familjen ska kunna delta för att prata kring missbruk och dess konsekvenser för familjen. Målet blir att den psykiska hälsan skall förbättras för både föräldrar och barn samt att miljön i familjen ska blir bättre. Tanken med Jag & min familj är också att den vuxne med missbruksproblematik ska hitta en motivation till en förändring och att både barnet och den vuxne ska känna en delaktighet i metoden (Folkhälsomyndigheten, 2018). Jag & min familj utgår från barnets perspektiv där de känner sig sedda och lyssnade på. Programmet hålls av två samtalsledare och information ges kring
13
missbruk och dess påverkan på familjen. Det ges en möjlighet för barnen att ta upp och ventilera tankar och funderingar kring missbruket tillsammans med sin eller sina föräldrar. Jag & min familj är manualsbaserad och bygger på åtta träffar med en tydlig dagordning. Här används bland annat nallekort som är färgglada kort med nallar som visar olika känslor. Både barn och förälder får välja ett kort som sedan motsvarar dagens känsla för att sedan föra en diskussion kring det valda kortet. Detta för att kommunikationen i familjen ska förbättras och där vikten ligger på att kunna tala om även svåra och känsliga ämnen. Jag & min familj är också tänkt att stärka banden i familjen och ge en insikt som är viktig för familjen på sikt. Projektet är ett pågående projekt till 2020 (Junis, 2019). 2018 genomförs en randomiserad kontrollstudie i Region Dalarna som heter
BarnSäkert. Studien handlar om att uppmärksamma barn tidigt och kunna erbjuda det stöd och hjälp som behövs för att kunna se till barnets hälsa, utveckling, säkerhet och att se till så att barn inte far illa. Men även stärka föräldrarna i sin föräldraroll. Tanken är att tidigt kunna uppmärksamma om ett barn lever i miljöer som kan bli en riskmiljö och snabbt kunna sätta in stöd för familjen. För att kunna identifiera riskerna så erbjuder BVC ett frågeformulär till alla föräldrar som inriktar sig på olika frågor kring psykisk ohälsa, barnsäkerhet, ekonomin, riskbruk och våldsamheter i nära relationer. Sedan kan sköterskorna se om någon av frågorna gett ett utfall som sedan behöver tittas närmre på med ett
uppföljningssamtal. BarnSäkerts syfte blir ett redskap försköterskorna på BVC att kunna hitta problematiken på ett tidigt stadie för att sedan hänvisa familjen vidare till rätt stöd (Junis, 2019). Under tidigt 90-tal så gjordes en intervju med de barn som då hade deltagit i Ersta Vändpunktens stödgrupp. Ersta vändpunkten startades 1986 och blev därmed Sveriges första verksamhet som vände sig till anhöriga vars närstående har en beroendeproblematik. Insatserna på Ersta Vändpunkten är gruppstöd för barn och unga i blandade åldrar, rådgivning, sommarläger, familjesamtal och rådgivning och stöd via telefon eller fysiskt besök på plats. Thomas Lindstein som höll i intervjun ansåg att stödgruppen var till hjälp för barnen som deltagit i gruppen under 90-talet, genom gruppstödet så förstod de lättare sin livssituation. De barn som gick i gruppen var allt mellan 6-11 år gamla. Det som framkommit i intervjuerna är att barnen fått möjlighet att träffa andra barn i samma eller liknande situationer, det gör att barnen fått se att de inte är ensamma i sina känslor, tankar och erfarenheter. Även barnen som är väldigt små 7-8 år har kunnat förmedla om hur vidare de ser till sina behov och vad dessa är. Hur de tar hand om hushållet, sina syskon och sig själva. Inom forskning så kallas dessa barn för ”young carers” (unga omsorgsgivare). För att klara av sina situationer i föräldrarnas missbruk så hittar barnen olika strategier för att hantera det jobbiga. Men även om barnen fick stöd av gruppen så upplevs det ändå att barnen fått väldigt lite hjälp i övrigt när det kommer till stöd i sin situation (Junis, 2019).
1.9. Teori
1.9.1. Känslan av sammanhang (KASAM)
Antonovsky (2005) myntade begreppet KASAM, en teori som innebär känslan av sammanhang. Antonovsky menar på att det är en väldigt viktig faktor med en känsla av sammanhang för att kunna upprätthålla en positiv hälsa. Att en person kan utsättas för höga påfrestningar som stress medför, men ändå klara sig från en psykisk ohälsa. Det finns tre centrala delar inom KASAM, begriplighet,
hanterbarhet samt meningsfullhet. Begriplighet handlar om hur en person hur en person hanterar och upplever inre och yttre stimuli. Hur en som person kan förstå det som händer och kunna reflektera kring det. Även om en person råkar ut för
14
svåra upplevelser i livet så lyckas hen ändå handskas med dessa. Andra delen är hanterbarhet och syftar till hur en person anse sig ha strategier eller resurser för att kunna hantera och möta de situationer och händelser som uppstår på ett sätt som gör att en känner att en kan klara ut händelsen på ett tryggt vis. Tredje och sista delen meningsfullhet handlar om hur en person anser att ens liv har en känslomässig mening. Trots att livet ger en svåra situationer, så ser personen ändå en mening i det jobbiga och gör sitt yttersta för att ta sig igenom det som är tufft istället för att se det som en tyng. (Antonovsky, 2005). En känsla av sammanhang är i praktiken de resurser en har kring sig eller inom sig för att kunna hantera och möta de krav och påfrestningar som en befinner sig i (a.a.). Att tidigt i barndomen hitta vuxna människor som barnet kan lita på och som kan hantera den stress som barnet känner och utsätts för. På så vis kommer barnet lära sig själv att klara av den stress de utsätts för och hantera detta (Alexanderson & Näsman, 2019) KASAM går att koppla till strategierna resiliens och coping. En studie som
gjordes 1947, den så kallade Lundbystudien som gjordes på 590 barn visade att de barn som använt sig av copingstrategier fick en helt annan livskvalitet än de barn som inte använt dessa strategier. Barn som använt begriplighet (har en god skolgång och kan öppet kommunicera), hanterbarhet (att känna en inre kontroll, förtroende till en förälder eller annan närstående) och meningsfullhet (kunna se sig själv på ett positivt sätt och se meningsfullhet i livet) har en god coping (Skerfving, 2008). Hur vidare barn klarar sig i livet beror på många faktorer kring barnet så som intelligens, skyddande faktorer, barnets egna förutsättningar och hur den sociala kompetensen föreligger. En annan del är barnets egen förståelse kring sin egen situation och hur hen klarar av svåra situationer, stress och sina känslor (Skerfving, 2008).
2. Metod och urval
2.1. DatainsamlingMetoden för datainsamling och analys har varit en systematisk genomgång av webbaserad information med textanalys av innehållet. Tanken med en sådan metod är att kritiskt granska, analysera och sedan sammanställa från redan
befintliga empiriska studier i forskningsområdet. Arbetet som utförts är kvalitativt och utgår ifrån att beskriva, ha en förståelse, kunna förklara och tolka det som görs (Forsberg & Wengström, 2015). Studien är baserad utifrån insamlad data från böcker, rapporter, databaser, webbsidor och vetenskapliga artiklar.
2.2. Urval
Materialet som används till bakgrunden och som instrument till analysen har genomförts utifrån en urvalsprocess med utgångspunkt av sökord via databaser, Google scholar, Libsearch samt manuella sökningar har använts och sökorden som användes är: Barn AND familjer AND missbruk, barn anhöriga, internet stöd barn, Kids or youth or children AND addicted parents AND self help group or support groups, hälsokommunikation. Valen av sökord har ändrats alltmer under arbetets gång då arbetet började inrikta sig på kommunikation till barn och unga. Att hitta relevant information utifrån frågeställningen och syftet var inte helt lätt då sökningarna efter vad som efterfrågades var svårt att hitta.
Även böcker har inkluderats utifrån att författarna har inriktat sig på barnen till föräldrar med missbruk och inte utifrån de vuxna. Sökningarna har gjorts mellan den 2 april – 30 april 2020 och artiklarna är peer reviewed vilket innebär att artiklarna är granskade av forskare som har stor kunskap kring området och som
15
har godkänt artikeln utifrån en process som görs innan de blir godkända. Sökningen har gjorts på både engelska och svenska och artiklarna, litteraturen eller forskningsrapporterna har varit publicerade mellan 2000 och 2019. Har försökt välja ut de senast publicerade vetenskapliga artiklarna och rapporter i mitt arbete. Genom sekundärundersökning har det även getts möjlighet att hitta annan litteratur och forskning som varit relevant för min uppsats.
Sekundärsökningar som gjordes gav många relevanta artiklar. Genom att kolla andras referenslistor gavs tips om att kunna söka vidare och hitta det material som var relevant i arbetet och som inriktade sig på stöd till barn med missbrukande föräldrar, barns behov och olika stödgruppers inriktningar. Vid manuella sökningar så användes fem artiklar i arbetet, från Socialstyrelsen, SBU och vetenskapliga artiklar. Valet av webbsidor blev att använda Statliga, Regionala och Kommunala hemsidor, Länsstyrelsens hemsida, Frivilligorganisationers hemsidor samt en informationssida som vänder sig till ungdomar. Anledningen till att just dessa valdes ut är för att frivilligorganisationernas hemsidor vänder sig direkt till barn och unga med sin information kring hjälp och stöd. Därför blev det av stor vikt att kunna jämföra hur stora Statliga, Regionala, Länsstyrelsen samt Kommunernas hemsidor och se hur pass mycket det skiljer sig kring information, språk och svårighet att kunna navigera efter rätt information vid hjälp och stöd. För att arbetet inte skulle bli för stort så gjordes en granskning av Kommunala hemsidor samt Region Skånes hemsida med fokusperspektiv på Skånelän.
Tabell 1. Resultat för litteraturundersökning gällande bakgrund och analys Översikt sökval samt
artiklar Databas Sökord Antal träffar Lästa artiklar Utvalda artiklar Google Scholar Stöd barn
missbrukande föräldrar
5810 2 1
Google Scholar Barn AND familjer AND missbruk
12500 2 0
Folkhälsomyndigheten Barn missbruk 400 2 0 Nationellt
kompetenscentrum anhöriga
Barn anhöriga 76 6 1
Socialstyrelsen Barn familjer missbruk
388 1 1
Socialstyrelsen Barn anhörig 301 1 1
Centralförbundet för alkohol- och
narkotikaupplysning.
Internet stöd barn 73 1 1
Libsearch Kids OR youth OR children AND addicted parents AND self help group OR support groups
9 1 0
Libsearch Kids OR youth OR children AND substance abuse related disorders
16 AND self help group OR support groups Libsearch Parental substance misuse AND service AND help
84 1 0
Libsearch Children of addicted parents AND support
121 1 0
Libsearch Children and adolescents AND addicted parents AND support
18 1 0
Libsearch Children and adolescents AND addicted
55 1 o
parents AND risk factors
Swepub Barn till
missbrukande föräldrar
2 1 0
Folkhälsomyndigheten Hälsokommunikation 4 1 1 Google Scholar Communicating with
children and adolescents
36800 1 0
Socialstyrelsen Missbruk och beroende
669 1 1
2.3. Inklusionskriterier
• Barn i åldern 0-18 år.
• Webbsidorna ska vara inriktade på barn och unga som lever med familjer med substansmissbruk.
• Materialet ska vara inriktat och fokusera på stöd till barn och ungdomar • Webbsidorna är skrivna på svenska
2.4. Analys av data
Analysförfarandesättet i arbetet grundas i tidigare forskning, KASAM som teori och textanalys. Textanalysen utgår från Boréus och Bergströms kap 1 (2018) där texter analyseras och studeras utifrån dess empiri. Texter förmedlar någonting till någon och genom att studera dess språk kan en analysera vad de uttrycker och till vem innehållet är ägnat till. Vad är syftet med texten och dess kommunikation ut till samhället, budskapet bakom en text. I arbetet har textanalysen inneburit att titta på vem som förmedlar informationen, vilken innebördsaspekt har den. En text har en interpersonell funktion och det är att påverka något eller någon. En kvalitetsgranskning görs av materialet som hittats för att kontrollera att artiklarna är trovärdiga (Boréus & Bergström, 2018). Arbetets utgångspunkt blev att samla material till min empiri och läsa igenom texter som baseras på barn och unga som lever i familjer med substansmissbruk. Det blev också av stor vikt att läsa texter kring hur det kommuniceras till barn och unga för att nå ut med sitt budskap kring hälsa för barn. Därefter gjordes en struktur där arbetet tematiserades utifrån ämnen som var viktiga för arbetet och dess empiri. KASAM blev en angelägen teori att använda då tidigare forskning hänvisade till vikten av känslan av sammanhang för barn och unga.
17
2.5. Etiska överväganden
Det finns en del estetiska aspekter som en behöver tänka på vid en systematisk litteraturstudie. Plagiat får inte förekomma, inte heller någon form av
förvrängning av den forskningsprocess som pågår. Det är av stor vikt att
presentera alla resultat som uppkommer oavsett om de stöder hypotesen eller ej. Att bara presentera det material som stöder den egna åsikten hos forskaren är oetiskt (Forsberg & Wengström, 2015). Vid flertalet artiklar och rapporter har det inte gått att få fram något kring hur vidare de etiska prövningarna gjorts eller inte gjorts i de forskningsrapporter och artiklar som används. Det borde ha tydligt framgått i rapporterna och artiklarna hurvida de granskats etiskt eller ej, vilket ses som en brist i deras information. Då studien granskar andras material så har inte något samtyckte behövts.
3. RESULTAT
Resultatet i denna studie är baserade på hemsidor från Staten, Landsting, Länsstyrelsen, Regioner, Kommuner, Frivilligorganisationer samt en
informationssida riktad till ungdomar. En sammanställning av resultatet redovisas i bilaga 2.
3.1. Statliga hemsidor
De statliga hemsidor som undersökts är Folkhälsomyndigheten samt Socialstyrelsen. Båda är samhällsinformativa sidor som vänder sig till allmänheten kring information som är viktig att förmedla ut till samhället. Folkhälsomyndigheten är en nationell kunskapsmyndighet som främjar för en bättre folkhälsa. På deras hemsida tas folkhälsofrågor upp och förmedlar ut information till allmänheten, på så sätt är tanken att de ska kunna bidra till en god hälsa hos befolkningen. På Folkhälsomyndighetens första sida finns aktuell information kring vad som händer just nu i samhället och är viktig att
kommunicera ut till allmänheten. Det går också att läsa om myndigheten, om webbplatsen och vilket innehåll som finns på hemsidan (Folkhälsomyndigheten). Socialstyrelsen är också en kunskapsmyndighet men utifrån vård och omsorg. Socialstyrelsen stödjer och utvecklar genom kunskapsstöd, föreskrifter och statistik. På deras hemsida kan en följa utvecklingen kring vad som händer inom vård och omsorg. Förstasidan ger information kring de nationella riktlinjerna, vem som får göra vad vid arbete inom vården för de som jobbar inom vårdande yrken, öppna jämförelser där en kan jämföra kvaliteten hos hälso-och sjukvård samt socialtjänsten i hela Sverige, olika publikationer som har med socialtjänst, tandvård och hälso- och sjukvården att göra, information kring donationsregistret samt en länk till Socialstyrelsens podd där en kan ta del av olika frågor som har med hälso- och sjukvård samt socialtjänsten att göra. Här finns även aktuell information kring vad som är relevant i vårt samhälle idag att förmedla ut (Socialstyrelsen).
3.1.1. Analys
Genom en första blick på hemsidan framgår det inte att sidan vänder sig till barn till beroendepersoner. Språket och informationen vänder sig mer till vuxna och informationen som ges är allmänt kring folkhälsan. Det krävdes att göra en manuell sökning efter stöd till barn i familjer med missbruk så kunde en få 220
18
träffar på diverse olika rapporter som gjorts av Folkhälsomyndigheten
(Folkhälsomyndigheten). Ska en utgå från hälsokommunikation till barn så är inte Folkhälsomyndighetens hemsida en sida som vänder sig till barn och ungdomar, åtminstone inte de yngre barnen.
Vid samma sökning efter stöd till barn i familjer med missbruk på
Socialstyrelsens hemsida så hittades 374 artiklar kring ämnet i form av rapporter. Utifrån Svensk barnrättspolitik (Prop. 2009/10:232) har barn rätt till kunskap så de förstår sina rättigheter, något som inte framkommer på varken
Folkhälsomyndigheten eller Socialstyrelsens hemsida då ingen av sidorna har någon länk direkt kopplad till stöd och hjälp för barn och unga. Bell och Condren (2016) nämner att det är viktigt att kommunicera till barn så de kan ta ett
egenansvar för sin egen hälsa och den information som finns till dem när det gäller sjukvård, annan medicinsk information samt information som utgår från deras hälsa. På så sätt känner sig barn delaktiga och får en känsla av sammanhang utifrån KASAM. Då både Folkhälsomyndigheten och Socialstyrelsen har statliga hemsidor som vänder sig till allmänheten med information där de tar upp
folkhälsofrågor samt utgår ifrån vård och omsorg, så är det förvånande att de inte tänkt på att rikta sin information till även den minsta och yngsta målgruppen i samhället. Detta då flertalet undersökningar tar upp vikten av att kommunicera direkt till barn och unga utifrån deras perspektiv och att kommunikation och riktad information är bra för barnets kompetens och egenansvar (Kolucki & Lemish, 2011; Sandberg & Söderbäck, 2014; Bell & Condren, 2016).
3.1.2. Stöd och hjälp som erbjuds
Varken Folkhälsomyndigheten eller Socialstyrelsens hemsida erbjuder något direktstöd till barn och unga i familjer med substansmissbruk.
3.1.3. Användarvänlighet
För barn kan det vara väldigt svårt att veta vad de ska söka efter på
Folkhälsomyndigheten eller Socialstyrelsens hemsidor för att hitta relevant information som gäller dem kring stöd och hjälp i sin situation. Ändå är internet en stor källa till att hämta information kring sin hälsa och att det finns fördelar med att kunna inhämta information som leder till bättre hälsa vilket Bell & Condren (2016) tar upp.
3.2. Länsstyrelsen
I Sveriges 21 län så finns en länsstyrelse. Västra Götalands län har ett statligt helhetsperspektiv och verkar för samhällets intressen och de statliga
myndigheternas insatser. En av länsstyrelsens uppgifter är att följa hur
utvecklingen ser ut i länet och informera vår regering kring vilka behov varje län har. På Västra Götaland läns hemsida hittas den senaste informationen kring vad som pågår just nu i samhället. Under menyn finns ett antal länkar som leder vidare till andra sidor med information, samhälle, bo och leva, djur, natur och landsbygd, miljö och vatten, om oss och besöksmål. Vid en vidare titt på Samhälle så finns det ytterligare en flik som heter social hållbarhet, där finns en länk till barnets rättigheter och barnkonventionen. Här finns fakta kring vad Länsstyrelsen har för koppling till och kring barnets rättigheter. Det finns också lite fakta kring
barnkonventionen och vad den innebär (Länsstyrelsen). 3.2.1. Analys
Länsstyrelsens hemsida har sitt fokus och sin målgrupp utifrån vuxna besökare. Som barn och ungdom finns det inte mycket att hämta på hemsidan om en inte vill veta mer kring barnets rättigheter eller barnkonventionen. Informationen som ges
