Tandhygienister och cariologi –
ett mångfacetterat samspel för den
nyexaminerade
Sebastian Nilsson
Markus Wallin
Handledare:
Gunnel Hänsel Petersson
Eva Wolf
Examensarbete (30 hp)
Malmö universitet
Tandläkarutbildningen
Odontologiska fakulteten
Dental hygienists and cariology –
a multifaceted interaction for the
newly graduated
Sebastian Nilsson
Markus Wallin
Supervisors:
Gunnel Hänsel Petersson
Eva Wolf
Master thesis (30 hp)
Malmö University
Dentistry program
Faculty of Dentistry
2
ABSTRACT
Aim: To investigate the standpoint of dental hygienists regarding cariology problems in their
profession after graduation. Moreover the research seeks to explore their thoughts on their education concerning cariology.
Materials and methods: In-depth-semi-structured interviews were conducted with dental
hygienists. A strategical selection was made where five informants, all having worked for six months to five years, and with experience in treatment of caries on children and adults. The interviews were recorded digitally and transcribed word for word. The gathered data was analysed by qualitative content analysis. The informants were encouraged to illustrate a simple- and a complex cariology case. Furthermore, were they encouraged to discuss what they perceived to be positive, respectively what was missing from their cariology education.
Results: The results illustrate the theme with potential for development in a complex synergy,
which is based on two categories: education, competence and experience – a synergy, with the subcategories graduation – an incomplete starting point, development – steps of harmonious
dissonance, competence, and; clinical circumstances and context – a synergy, with the
subcategories the contradictory simple, the contradictory difficult.
Conclusion: The informants were not prepared for the clinical cariology situations during parts
of the first year in their profession. Several factors influenced the dental hygienist in the profession, and what was interpreted as simple respectively difficult in the cariology treatment situation was contradictory. The problem was complex with several factors interacting and dependent on their context. Experience and tutorial were necessary for personal development in the professional role.
SAMMANFATTNING
Syfte: Att undersöka tandhygienisters ställningstagande till cariologiska problem i sin yrkesroll
efter sin utbildning, samt att utforska deras upplevelser av sin cariologiska utbildning.
Material och metod: Semistrukturerade djupintervjuer med tandhygienister utfördes. Ett
strategiskt urval gjordes av fem informanter som varit yrkesverksamma i mellan sex månader och fem år och med erfarenhet av kariesbehandling på barn och vuxna. Intervjuerna spelades in digitalt, transkriberades ordagrant och analyserades slutligen enligt kvalitativ innehållsanalys. Informanterna uppmanades berätta om ett enkelt samt ett komplicerat fall avseende cariologi. Utöver detta uppgav de om vad de ansåg vara bra och vad som saknades inom utbildningen avseende cariologi.
Resultat: I resultatet åskådliggjordes temat med potential för utveckling i ett mångfacetterat
samspel med grund i två kategorier: Utbildning, kompetens och erfarenhet – ett samspel med
tillhörande subkategorier examen – en ofullständig startpunkt, utveckling – etapper med
harmonisk dissonans, kompetens samt; Kliniska omständigheter och sammanhang – ett samspel, med subkategorierna det motsägelsefulla enkla, det motsägelsefulla svåra.
Slutsats: Informanterna uttryckte att de inte var tillräckligt förberedda inför kliniska
cariologiska situationer under första året som legitimerad tandhygienist. Olika faktorer påverkade tandhygienisten i dennes yrkesroll, och vad man tolkade som lätt och svårt i behandlingssituationen avseende cariologi var motsägelsefullt. Problematiken var mångfacetterad vari olika faktorer samspelade samt var beroende av sin kontext. Erfarenhet och handledning var en förutsättning för utveckling som yrkesverksam.
4
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
BAKGRUND ... 5
Syfte ... 6
MATERIAL OCH METOD ... 6
Urval ... 6 Datainsamling ... 7 Databearbetning ... 8 Dataanalysering ... 8 Etiska aspekter ... 9 RESULTAT ... 9 DISKUSSION ... 15 Metoddiskussion ... 15 Resultatdiskussion ... 16 Slutsats ... 17
Studiens användbarhet och fortsatta studier ... 18
REFERENSER ... 19
BAKGRUND
Tandhygienistyrket är idag över 100 år gammalt. I början av 1900-talet i USA blev det gradvis mer populärt bland tandläkare att använda sig av förebyggande tandvård. Idén om regelbundna patientbesök innehållande profylaktiska metoder hade blivit allt mer populärt. Det ansågs att det tidskrävande arbetet med att rengöra barnens tänder och utbilda patienterna om sockrets skadeverkningar borde utföras av någon annan arbetskraft – detta för att kunna avlasta tandläkarna i sitt yrke (1). De första som utbildades i detta var ”Dental nurses” vilka bestod uteslutande av kvinnor. Yrket nådde sedan Europa under första halvan av 1900-talet. År 1959 rekommenderade World Health Organization (WHO) utbildning av tandhygienister (1, 2). Det dröjde dock till år 1968 innan de första försöksutbildningarna startade i Sverige, då i Malmö och Örebro. Utbildningen var ettårig och utbildningsplanen bestod av 10 punkter varav två av dem var preliminär kariesregistrering och preliminär parodontal registrering (2). År 1991 blev yrket legitimerat och år 1993 blev samtliga utbildningar tvååriga med ett valfritt påbyggnadsår (1, 2). År 2009 förslog regeringen en utredning om obligatorisk treårig utbildning vilket skulle ge tandhygienisterna bättre förberedelser inför de förutsättningar och krav som yrket i realiteten ställer. En treårig utbildning skulle även öppna upp bättre möjligheter till forskning, som i sin tur skulle kunna bidra till utveckling av yrket. Den förlängda utbildningen trädde i kraft 1 januari 2019. De som påbörjat utbildningen innan 1 juli 2019 följer de äldre bestämmelserna (3, 4).
Tandhygienistutbildningen ges idag på sex olika utbildningsorter (5). Universitetskanslersämbetet (UKÄ) gav inte Malmö universitet rätt att utfärda den nya treåriga utbildningen (6). Fakulteten avser att ansöka om examenstillstånd vid nästkommande tillfälle (7). Antalet tandhygienister per invånare har sedan början av 2000-talet ökat kraftigt och framtida prognoser visar på en stabil sysselsättningsgrad till och med 2030. Som en jämförelse har antalet tandläkare per invånare under samma period minskat. Sedan mitten av 90-talet har tandhygienister per antalet tandläkare fördubblats. Färre tandläkare samt en åldrande befolkning med ökat tandvårdsbehov är två anledningar till varför tandhygienisternas arbetsuppgifter också har utökats (8).
Äldre människor har idag bättre tandhälsa vilket exempelvis visas genom att allt fler behåller sina egna tänder (9, 10). Detta fenomen är dock inte helt problemfritt sett ur ett cariologiskt perspektiv. För äldre individer ökar generellt riskerna för karies vilket därför också innebär att behovet av egenvård ökar hos denna grupp (9). Mätningar från 2018 har också visat en ökning av kariesförekomsten i gruppen 80 år eller äldre under de senaste åtta åren. Tvärtom har mätningar av kariesprevalensen hos barn och ungdomar i Sverige generellt visat en minskning hos dessa grupper från 1985 till 2005 (10). Nyare epidemiologiska uppgifter från Socialstyrelsen har dock indikerat en ökning av karies bland 3–6-åringar i Sverige från 2010 till 2016 (11). SKaPas årsrapport från 2018 fastslog att denna trend är ihållande då resultatet visade på ytterligare en ökning av kariesprevalensen i mjölktandsbettet från 2016. Varför karies i mjölktandsbettet fortsätter att öka är idag fortfarande oklart. För de något äldre barnen och ungdomarna var prevalensen för karies tämligen densamma under mätperioden 2010–2018 med en viss minskning hos 19-åringar (12). I 30-årsåldern ökade generellt antalet icke-intakta tänder stadigt med stigande ålder (13). Kariesförekomsten har dock sedan 2010 minskat i åldrarna 20– 65 år (12).
Tandhygienisten har behörighet att självständigt diagnosticera och riskbedöma karies på barn och vuxna, samt att utföra profylaktiska behandlingsåtgärder såsom munhygiensinstruktioner,
6 tandstensborttagning, kostråd, fluorlackning med mera (5). Fokus var tidigare primärt på tandstensborttagning och munhygieninstruktioner, men i takt med samhällsutveckling och forskning inom tandvården har tandhygienistens kompetensområde blivit större och arbetsuppgifterna fler. I Tandvårdsutredningen från 1978 framgick det att samhällskostnaderna skulle minska om tandläkarens uppgifter fördelades bättre inom tandvårdsteamet (14). Senare, under början av 2000-talet, presenterade Socialstyrelsen en rapport som visade att tandhygienistens arbetsuppgifter successivt utvidgats och att kompetensfördelningen ökat i och med att yrket blev legitimerat. Den visade även att framtida vårdbehov bedömdes medföra ökade krav på tandhygienisten i takt med att den tekniska och medicinska utvecklingen (15).
Ett kliniskt tandvårdsteam består i flesta fall av tandläkare, tandhygienist och tandsköterska. God kännedom om varandras yrkeskompetens är av vikt för att på ett patientsäkert och effektivt sätt bedriva tandvårdsverksamheten (15, 16). Som hjälp för tandhygienister samt tandvården har Socialstyrelsen utfärdat en kompetensbeskrivning för tandhygienister. Följande punkter är exempel ur kompetensbeskrivningen vilka också är relevanta för denna studie (17, 18):
Kompetensbeskrivning för legitimerad tandhygienist, Socialstyrelsen:
• Självständigt observera, bedöma och diagnosticera karies och parodontit
• självständigt utföra eller medverka i undersökningar och behandlingar och i samråd med tandläkare utföra dennes ordinationer
• Självständigt planera och genomföra munhälsovårdsarbete
Trettio procent av de som får tandreparationer i tandvården får detta med karies som bakgrundsorsak (13). Med bakgrund av detta, samt en ökning av kariesförekomst hos barn och äldre, och med en växande befolkning finns det därför rimligen ett fortsatt stort cariologiskt vårdbehov. Att registrera, diagnosticera samt arbeta förebyggande mot karies har tidigt under tandhygienistens historia varit en del av yrkesvardagen. I linje med tandvårdens utveckling och förändring infördes 2019 en obligatorisk treårig utbildning för att bättre kunna utnyttja tandhygienisternas kompetens. För den nyexaminerade och nyanställde tandhygienisten behövs därför goda möjligheter till övning och handledning för att kunna utföra mer krävande arbetsuppgifter (17).
Syfte
Denna studie syftar till att undersöka tandhygienisters ställningstagande till cariologiska problem i sin yrkesroll efter sin utbildning. Tandhygienisternas upplevelser av sin cariologiska utbildning utforskas också ytterligare. Studien utförs med kvalitativ metod vilket möjliggör en djupare inblick samt förståelse för de intervjuades upplevelser och erfarenheter. Resultatet kan på sikt även användas som underlag till utveckling av den treåriga tandhygienistutbildningen i Malmö och eventuellt andra lärosäten, samt vara av intresse för personal inom tandvården.
MATERIAL OCH METOD
Urval
Ett strategiskt urval gjordes av sju tandhygienister. Kraven var att dessa skulle ha erfarenhet av att behandla karies på såväl barn som vuxna. De skulle också kunna uttrycka sig på svenska, ha varit yrkesverksamma i minst ett halvt år och högst fem år, samt även arbeta minst 75 %. Tandhygienisterna fick inte vara anställda på Tandvårdshögskolan i Malmö. Sju tandhygienister tillfrågades om medverkan i studien. Samtliga rekryterades via personlig bekantskap med
författarna. Kontakt togs via telefon med undantag för en informant som fick förfrågan personligen. Fem personer svarade positivt på förfrågan medan två valde att inte medverka. Efter att ha fått kortfattad information om studien skickades fullständig information genom informationsbrev via mail (Bilaga 1). Tid och plats för intervjun bestämdes i överenskommelse med respektive informant. Tre intervjuer skedde på Tandvårdshögskolan i Malmö efter förslag på plats från författarna och en intervju gjordes på tandhygienistens arbetsplats. En intervju gjordes i en informants bostad. Intervjuerna utfördes i en avskild och lugn miljö och efter arbetstid. Informerat samtycke inhämtades i samband med intervjun. För att möjliggöra belysning av olika perspektiv eftersträvades en god spridning av urvalet (19). Således beaktades faktorer som kön, ålder, utbildningsort, utbildningslängd samt yrkeserfarenhet vid valet av informanter.
Tabell 1. Kön, ålder, utbildningsort, privat/offentlig sektor, och yrkeserfarenhet för de fem tandhygienisterna. Kön (n) Man (1) Kvinna (4) Ålder (år) (n) <24 (1) 24–27 (3) >27 (1) Utbildningsort Malmö (4) Kristianstad (1) Privat/ offentlig sektor Privat (2)
Offentlig (3) Yrkeserfarenhet (år) (n) <1 år (1)
1–2 år (2) >2 år (2)
Datainsamling
Insamling av data gjordes med en semistrukturerad djupintervju. Tandhygienisterna svarade samtliga på tre övergripande punkter: ”berätta om ett cariologiskt fall du uppfattar som lätt”, ”berätta om ett cariologiskt fall du uppfattar som komplicerat”, samt ”vad anser du var bra med din utbildning i cariologi, och vad saknades?”. Därefter fanns möjlighet för författarna att följa upp dessa punkter med fördjupningsfrågor, till exempel ”hur upplevde du att patienten reagerade så? Hur gick det till?”.
En pilotintervju, som också ingår i det analyserade materialet, gjordes initialt av författarna. Intervjun spelades in på en mobiltelefon och transkriberades sedan på dator varpå en ljudfil slutligen sparades på ett USB för säkerhetsförvaring. Transkribering tillsammans med ljudfil skickades sedan till handledare för bedömning och feedback. Intervjuerna spelades in på en digital bandspelare, varade i 18 till 42 minuter och utfördes under perioden februari till september 2019. Före varje intervju informerades tandhygienisterna, både skriftligt och muntligt, om sin anonymitet och att hantering av insamlade data sker konfidentiellt, samt att hen kunde avbryta sin medverkan närhelst under arbetsprocessen. Informanterna informerades avslutningsvis om att den färdiga studien kan skickas på begäran och var den publiceras när detta blir aktuellt.
8
Databearbetning
Bearbetnings- och analyseringsprocess har gjorts enligt Graneheim och Lundman, 2004 (19) och har följande förlopp:
• Genomläsning av texten ett flertal gånger för att få en övergripande förståelse för innehållet • Indelning i meningsenheter, dvs mellanslag görs i texten innehållet i det som sägs ändras • Kondensering, dvs överflödiga ord tas bort men med bibehållande av det essentiella innehållet • Kodning, analys av innebörden i respektive kondenserad meningsenhet
• Gruppering av koder i subkategorier och kategorier för beskrivning av det manifesta (det tydligt framträdande) innehållet
• Formulering av ett tema, dvs tolkning av det latenta (det bakomliggande) innehållet.
Det insamlade materialet avlyssnades och transkriberades ordagrant med bibehållande av verbala och icke-verbala uttryck av författarna i separata datadokument. Varje intervjudeltagare blev kodad med en bokstav från A-E för anonymitet. Därefter lästes texten igenom noggrant ett flertal gånger för att få ett helhetsperspektiv. Pilotintervjun delades sedan in i meningsenheter vilket är en samling ord eller meningar med samma kärninnehåll (20). Detta gjordes tillsammans med handledarna för kalibrering. Först gjordes åtta meningsenheter var för sig mellan författarna och handledarna. Därefter jämfördes resultaten. Samma procedur upprepades med fem ytterligare meningsenheter. Efteråt kondenserades fem meningsenheter – överflödiga ord avlägsnades och det väsentliga bibehölls. Detta utfördes av både författare och handledare, vilket sedan jämfördes. Författarna kondenserade sedan själva fem
meningsenheter vilka också jämfördes. Indelning av resterande meningsenheter samt kondensering av alla intervjuer gjordes slutligen av författarna.
Dataanalys
Som första moment i analysprocessen tillskrevs varje kondenserad meningsenhet en kod: innehållet tolkades, abstraherades, omformulerades och reducerades ytterligare textmässigt. Författarna och handledarna gjorde 10 koder från intervju A tillsammans varefter författarna kodade resterande meningsenheter av denna intervju. Dessa diskuterades med handledarna till konsensus. Slutligen kodades alla kvarvarande kondenserade meningsenheter tillsammans av författarna till konsensus. Som ett steg innan kategorisering grupperades koderna tillsammans med handledare.
Tabell 2. Exempel på två meningsenheter som kondenserades och kodades.
Meningsenhet Kondenserad
meningsenhet Kod
Eeh.. Åå vid röntgen, asså, kliniskt kunde du se, jättestora kariesläsioner, kunde sondera – det var väldigt mjukt.. eeh, saknade mycket kronor, i hela bettet, för att dom hade karierat sönder, det var nästan inget kvar. Och även vid röntgen kunde man ju se jättetydligt att det var, karies. Så det var inte så svårt att diagnosticera att han var högkariesaktiv. Så eehm… det var väl ett enkelt kariesfall nu.
Kliniskt och vid röntgen kunde du se jättetydligt att det var karies. Saknade mycket kronor, det var mjukt. Det var inte svårt att
diagnosticera att han var högkariesaktiv. Det var ett enkelt kariesfall.
Enkla diagnostiska omständigheter
Eeh, så det fick bli att gå vidare till en tandläkare som fick göra en kompletterande, eeh undersökning, och eeh… fick ta över patienten… för det var mycket rotrester, och de behövde antagligen extraheras för de var inte i bra skick.
En tandläkare fick göra en kompletterande undersökning ta över patienten för det var mycket rotrester. De behövde antagligen extraheras för de var inte i bra skick.
Insedd
kompetensgräns - remiss
Etiska aspekter
Innan intervjuerna påbörjades prövades studien av lokala etikprovningsnämnden på Odontologiska fakulteten vid Malmö universitet. Ytterligare etikprövning bedömdes inte vara aktuell. Informanterna fick både skriftlig och muntlig information om studien, information om konfidentiell hantering samt att medverkan var frivillig och att de när som helst kunde avbryta deltagandet. För att säkerställa patientsäkerheten ombads de intervjuade att ta med anonymiserade patientjournaler som underlag för intervjun.
RESULTAT
Samtliga fem intervjuer analyserades och data från dessa utgör resultatet i studien. Hänsyn har tagits till generaliseringar eller specifika fall i informanternas berättelser. För frågorna ”berätta om ett enkelt/komplicerat fall avseende cariologi” har exempelvis generaliserande svar utelämnats i resultatet då fallen avser belysa specifika situationer.
Efter innehållsanalys identifierades ett tema och två kategorier. Temat, Med potential för
utveckling i ett mångfacetterat samspel, illustrerar det latenta innehållet och visar sambandet
mellan kategorierna. Vidare identifierades två kategorier, nämligen Utbildning, kompetens och
10 Kategori ett understöds av tre subkategorier: Examen – en ofullständig startpunkt, Utveckling
– etapper med harmonisk dissonans, samt Kompetens. För kategori två är subkategorierna Det motsägelsefulla enkla och Det motsägelsefulla svåra. Identifiering enligt ovan visas i tabell 3.
Tabell 3. Tema, kategorier och subkategorier.
Med potential för utveckling i ett mångfacetterat samspel Utbildning, kompetens och erfarenhet
– ett samspel
Kliniska omständigheter och sammanhang – ett samspel Examen – en ofullständig startpunkt Utveckling – etapper med harmonisk dissonans Kompetens Det motsägelsefulla enkla Det motsägelsefulla svåra
Med potential för utveckling i ett mångfacetterat samspel
Temat som illustreras i resultatet belyser att informanternas utvecklingsmöjligheter, självsäkerhet, uppfattning, bedömning och tolkning var mångfacetterat och samspelade i den kliniska cariologiska situationen. Beroende på teoretiska och praktiska färdigheter från utbildningen, samt vilken feedback de mottagit från de andra i tandvårdsteamet, mynnade det ut i att informanterna hade olika möjligheter och även motgångar när det gällde att utveckla sin cariologiska kompetens. Att det fanns en motsägelsefullhet i vad informanterna tolkade som lätt och svårt i den cariologiska situationen belyser också det komplexa i den kliniska situationen.
1. Utbildning, kompetens och erfarenhet – ett samspel
Den cariologiska utbildningen ansågs inte ha varit tillräcklig för att informanterna skulle känna sig helt förberedda inför den kliniska verksamheten efter examen. Det framkom även att den cariologiska kliniska färdigheten var något de flesta informanter upplevde gradvis hade blivit bättre efter sin legitimation och efter att en viss cariologisk klinisk erfarenhet samt feedback från kollegor inhämtats.
1:1 Examen – en ofullständig startpunkt
Informanternas syn på sin cariologiska utbildning stämde till stor del överens sinsemellan. Den praktiska utbildningen avseende cariologi ansågs generellt vara otillräcklig, medan den teoretiska delen ansågs vara bättre. Efter sin examen upplevde informanterna en osäkerhet avseende sin cariologiska kliniska färdighet inom sin yrkesroll.
Informanterna ansåg att den cariologiska kliniska grunden de fick under sin utbildning var ofullständig och var generellt inte nöjda med denna.
”Den praktiska delen är… under all kritik. Vi är inte redo för att göra en undersökning när vi kommer ut.”
Vidare pekade informanterna på att avsaknaden av klinisk kariologisk grund till stor del berodde på tillgång till patienter. De menade att deras fokus främst vilade på patienter med parodontala
problem och att krävdes tur om man under grundutbildningen fick en patient med karies. Man lyfte dessutom samarbetet med tandläkarstudenterna men menade att detta inte resulterade i ett djupare inlärningstillfälle då möjligheten att själv få sondera karies inte tillgodosågs tillräckligt. Vidare påpekade man att det också var få samarbetstillfällen.
”På OD har vi nya patienter som kommer för första undersökningen, då gör vi ju allt. Men då ska det ju till att dom patienterna har karies också, annars får du inte sondera någon karies…”
Den verksamhetsförlagda utbildningen (VFU) i folktandvården lyftes som ett tillfälle att kliniskt få tillfälle att se och sondera karies. De förhöll sig allmänt positiva till praktiken som ett cariologiskt inlärningstillfälle.
”Asså jag hade jättemycket karies på praktiken, som jag fick lov att känna på…och det var ju jättebra”
Trots att VFU ansågs vara ett bra inlärningstillfälle så ansågs det att tur utgjorde en del i att få möjlighet att undersöka och behandla en kariesaktiv patient. Det framkom att vissa fick se och sondera mer karies än andra.
”Å sen har vi ju vår praktik också såklart, men där handlar det också om vad det kommer in för patienter och…jag…fick se karies.”
Den cariologiska teoretiska delen de fått med sig från sin utbildning ansågs vara mer fullständig. Kunskapen som erhölls under studietiden utgjorde en god grund till ett källkritiskt förhållningssätt i vårdsituationen.
”Sen är det ju samtidigt det här, att man är källkritisk, att man vet att den informationen man har… är, korrekt också… så att när man väl kommer ut då och börjar jobba sen så känner man sig trygg i den kunskapen man redan har. Att man, inte bara tar nån, på ordet så här utan att man vet om från skolan och på hurdana skolan håller sin utbildning att vara källkritisk och ta reda på saker. Och då blir man också mycket tryggare med patienten när man har patienten nästa gång så att man känner att man kan sin grej, man vet vad man pratar om.”
Under sin tid som nyexaminerade upplevdes dock osäkerhet kring kariesdiagnostik. Osäkerheten visade sig exempelvis i form av underdiagnostik samt att de oftare efterfrågade feedback från tandläkare.
”Ibland så känns det lite tungt för man är lite osäker... För det är ju tandläkaren som lagar, så ibland kan jag ju lägga en tvåa på en tand och…så kanske en tandläkare vill laga den, ibland kan ja lägga en trea på en tand och så vill dom inte laga den.”
Det upplevdes att den praktiska färdigheten avseende ämnesområdet cariologi var någonting som man lärde sig på arbetsplatsen efter att ha fått legitimation.
”Karies har jag lärt mig ute. Det har jag lärt mig efter jag har fått min legitimation.”
12
1:2 Utveckling – etapper med harmonisk dissonans
Informanterna uppgav att de vid något tillfälle under en undersökning konsulterat med en tandläkarkollega. De upplevde att de generellt utvecklats, i högre grad, i det cariologiskt kliniska under sin legitimation på sin arbetsplats – man blev mer självsäker, självgående, och man uttryckte en större förmåga att bedöma vad som var friskt och sjukt samt utvärdera diagnostisk metod. Ju mer erfarenhet de tillskansade sig, desto säkrare kände de sig. Vikten av feedback ansågs vara ett sätt att utvecklas då man hade möjlighet att diskutera kliniska problem eller få respons på svagheter i sitt arbete. Avsaknaden av feedback visade sig däremot inte bidra till utveckling oavsett hur mycket cariologisk klinisk erfarenhet som fanns då det ansågs svårt att bedöma sin egna kliniska insats.
Självsäkerheten ansågs öka med ökad erfarenhet, att ju fler gånger man såg karies desto säkrare blev man på diagnostiken.
”…nu är man lite mer självsäker och… jag har sett det på flera patienter nu, ja tror det är det som gjort mig mer säker på det… för ju fler gånger man ser det ju säkrare blir man…”
De menade även att man utifrån erfarenheten dessutom utvecklade ett annat sätt att bedöma den cariologiska situationen. Exempelvis uttryckte man att indikationerna för röntgenbildtagning fick ett något lägre tröskelvärde än tidigare då karies fortfarande kunde förekomma i bettet. Det påpekades även att helhetsperspektivet blev bättre, att man blev mer uppmärksam och ödmjuk inför situationen.
”…det har ju med erfarenhet att göra. Nu kan jag säga att jag kollar alla tänder, långt bak, och i början så var jag mer restriktiv med röntgenbilder än vad man är nu… för att nu vet man ju om att… det kan vara saker som man missar.”
Det framkom på olika sätt hur de utvecklats inom kariesdiagnostiken utifrån den feedback de mottagit av tandläkarkollegor. Utvecklingen gick inte enbart i en rak linje. Exempel förekom på att de intervjuade uttryckte viss osäkerhet i hur deras cariologiska bedömning ibland skulle förhålla sig till tandläkarens bedömning. De vågade inte fullt ut lita på sin egen kompetens. I dessa fall litade informanterna på sina tandläkarkollegor. Ibland uppstod en förvirring hos tandhygienisterna då olika tandläkare tog olika behandlingsbeslut i specifika patientsituationer.
”…jag hade ansett långt innan att man skulle laga så därför var tandläkaren med i början på alla undersökningar. Jag gjorde hela undersökningen sen kom hon in och… typ godkände kan man väl säga…Jag sa till henne vad jag hade hittat och så sa hon om hon höll med eller inte, för vi skulle kalibrera oss.”
Återkoppling var också betydande då det kunde leda till att man tänkte på ett nytt sätt avseende cariologi. Ett exempel som framkom var att tandläkaren ville vänta med operativ kariesbehandling då progressionen ansågs kunna avstanna med god profylax. Tandhygienisten ville initialt i detta fall boka in patienten för karies- och fyllningsterapi.
”Det har tagit tid… att släppa det man har lärt sig och tänka annorlunda, helt enkelt.”
Utifrån ett annat perspektiv kunde avsaknad av återkoppling resultera i att den befintliga osäkerheten kring den cariologiska situationen kvarstod. I denna kontext uttrycktes det hur
endast erfarenhet inte var tillräckligt för utveckling i sin yrkesroll.
”…fortfarande så känner man ju sig…osäker på det. [Jag] är så nervös för kariesdiagnostiken. Jag tror att ja kommer ha svårt med det [på en ny klinik]”
1:3 Kompetens
Tandhygienisterna var i denna studie medvetna om sina cariologiska kompetensområden och hur dessa förhöll sig till tandläkarens kompetens. Det framkom även hur de ibland befann sig i gråzoner vari de överlät undersökning och behandling till tandläkare. Exempel på detta var patientfall med ett omfattande cariologiskt behandlingsbehov. Informanterna upplevde dessa för komplexa utifrån sin egen kompetens. Exempelvis fanns patienter med flertalet karierade tänder som informanterna ansåg extraktionsmässiga, men där en tandläkare behövdes för en kompletterande undersökning.
”I detta fallet behövs mer kompetens. Jag kan diagnosticera karies men jag måste också berätta för patienten vad han har för behandlingsbehov. Då får jag inte komma med förslag om de ska vara en ny krona, rotfyllning eller om det bara ska lappas och lagas. Det får jag ju inte ta beslut om. Då behöver jag ha en tandläkare i och med att det är tandläkaren som är högst ansvarig för patienten, som får ta beslutet till vilken behandling tandläkaren vill erbjuda.”
1. Kliniska omständigheter och sammanhang – ett samspel
Vad man valde att betona avseende det lätta samt det svåra cariologiska fallen skiljde sig åt mellan informanterna vid fri tolkning av frågorna. Materialet är tämligen motsägelsefullt då informanternas tankar ibland stod i kontrast till varandra och även i kontrast till sig själva. Att en patient hade tydliga kariesangrepp i bettet kunde upplevas som både ett enkelt och samtidigt komplicerat cariologiskt fall för andra. På samma sätt kunde det faktum att en patient hade ett ogynnsamt hälsobeteende beskrivas både som ett enkelt- och ett svårt fall, beroende på hur situationens fokus riktades.
2:1 Det motsägelsefulla enkla
Vid frågan om vad informanterna ansåg vara ett enkelt cariologiskt fall framkom två övergripande ämnesområden hos de fem tillfrågade: nämligen kariesdiagnostik och patientens
inställning.
I vad som ansågs vara ett lätt cariologiskt fall betonades kariesdiagnostiken som enkel när patientens tänder var gravt karierade och då kariesprogressionen tydligt syntes på röntgen. I samma fall uttryckte informanterna att dessa patienter även hade en bristande sjukdomsinsikt.
”…även vid röntgen kunde man se jättetydligt att det var karies. Så det var inte så svårt att diagnosticera att han var högkariesaktiv.”
I kontrast till detta uppgav andra informanter att det enkla cariologiska fallet var när patienterna hade god sjukdomsinsikt samt motivation att ändra sitt beteende. De upplevde att patientens kooperation bidrog till att de tolkade dessa fall som enkla. Patienterna uttryckte exempelvis själva sitt behandlingsbehov och upprätthöll kontakten med tandvården för att uppnå gott behandlingsresultat. Båda patienterna hade inte besökt tandvården på väldigt länge, och vid den senaste undersökningen konstaterades att de var i stort behov av cariologisk behandling.
14
”…vi kunde boka in… alla lagningarna samtidigt. Men han är en enkel och bra patient, så att i hans fall så räknar man honom som ett enkelt cariologiskt fall. Just för att det inte är något besvär att behandla den här patienten…”
En informant uttryckte att det var enkelt när hen visste vilken behandling som väntade patienten efter undersökningen. Att det gick bra att undersöka samt kommunicera med patienten bidrog till att det upplevdes lätt.
”…det här ser jag som ett simpelt fall…nu har jag sett till omhändertagande vad vi ska göra.”
2:2 Det motsägelsefulla svåra
De två främsta ämnesområden informanterna uppgav vid ett komplicerat cariologiskt fall var
diagnostik i samband med förväntning, samt dålig patientkooperation.
Informanterna uttryckte att förväntningarna de själva hade kunde försvåra deras bedömning av vad som var ett kariesangrepp. Det framkom att det var svårt med kariesdiagnostik i de fall då patienten i övrigt såg ut att ha god tandstatus. Det framhölls exempelvis som problematiskt att detektera eventuell karies i en djup fissur i ett övrigt kariesfritt bett. Även deras förhållningssätt till röntgendiagnostik belystes i detta sammanhang. Det beskrevs till exempel att en ny röntgenbild inte var indicerad då den gamla bilden inte tolkades innehålla någon radioluscens. När en ny bild togs så fanns det, enligt beskrivningen, ett utbrett kariesangrepp på en yta. En mindre radioluscens kunde i efterhand ses på den första bilden.
”..han är kariesfri. Aldrig lagat någonting… kliniskt är tänderna intakta. Hade jag vetat att där fanns karies hade jag säkerligen sett att där var en skugga. Men på en helt kariesfri patient så är det ingenting du förväntar dig att en nyerupterad, tand ska vara totalkarierad.”
Informanterna lade vid det komplicerade fallet emfas på att patienten saknade sjukdomsinsikt samt inte koopererade. De upplevde problem i kommunikationen med patienten då denne inte var mottaglig för information, och enbart ville ha behandling för skadade tänder utan att upprätthålla god munhygien. I ett av fallen var patienten inte kapabel till kommunikation, och det upplevdes missmod över huruvida informationen överhuvudtaget uppfattades.
”…patienten koopererade inte riktigt till 100 %, han bryr sig inte så mycket. Han har ont och han vill bara ha det som gör ont lagat, färdigt fixat och sen så vill han liksom göra sitt igen. Det är svårt att nå patienten lite också och få honom att förstå liksom vikten av god munhygien.”
Utöver dålig kooperation och kommunikationssvårigheter menade en informant att det var bekymmersamt då det var svårt att förutsäga prognos och framtida behandling för patienten. Detta eftersom patienten hade problem med att upprätthålla en god munhygien på grund av sjukdom, och då informanten inte hade någon kommunikation med den tandläkare som skulle utföra den kompletterande undersökningen.
”Jag tycker det är ett svårt fall för de är liksom… jag kan inte göra nånting, jag kan bara säga att så här är läget och jag har ingen aning om vad som kommer hända framöver…”
DISKUSSION
Metoddiskussion
Denna studie genomfördes med en vetenskaplig metod för kvalitativa data. Utgångspunkten är att människor har olika uppfattningar och syn på verkligheten. Det finns ingen objektiv sanning utan det är upp till forskaren att tolka och återberätta det insamlade datamaterialet så korrekt som möjligt. En kvalitativ innehållsanalys omfattar oftast ett mindre brett urval till förmån för mer djupgående information (21). Tillgänglig tid innebar att studien innefattar fem informanter med olika utbildningsbakgrund, ålder och kön för att få en så god variation som möjligt och därmed tillgång till flera olika perspektiv.
Ett av kriterierna för studien var att informanterna ej arbetat mer än 5 år efter sin utbildning. Detta skapar god möjlighet för tandhygienisterna att reflektera över utbildningen och sätta den i kontrast till sin yrkesverksamhet. Vid större antal verksamma år finns det risk för att informantens minnesbild av vad denne lärt sig under utbildningen respektive inom yrket suddas ut, vilket skulle kunna medföra att svaren hade blivit mer generaliserande. Ett startvärde på sex månader ansågs som tillräckligt för att informanterna skulle ha uppnått viss erfarenhet inom yrket.
Då författarna hade tidigare bekantskap med informanterna kan detta ha påverkat intervjun i positiv riktning. Informanterna kände sig bekväma i samtalet och öppnade upp för mer djupgående samtal. Deras vetskap att de är anonyma har möjligtvis påverkat svaren positivt. En nackdel kan ha varit att författarna är tandläkarstudenter och att informanterna känt ett visst tvång att uttrycka sig ”korrekt”. Författarna har utfört en kvalitativ studie förut men valde ändå att utföra en pilotintervju i syfte att förbättra intervjutekniken samt för att se om pilotmaterialet gav tillräckligt med data för studien. Pilotintervjun medförde ökad självförståelse samt rum för förbättring av intervjutekniken. Ytterligare erfarenhet inom forskningsmetoden hade troligen bringat ett mer ansenligt materialunderlag.
Under intervjun användes öppna frågor för att möjliggöra för den intervjuade att svara och associera fritt och för att intervjuprocessen skulle bli så flexibel som möjligt. Detta ger en större tillförlitlighet i svaren. Författarna hade även innan intervjuerna identifierat sin förförståelse och undvikit att låta denna styra, exempelvis genom att använda icke-ledande frågor. Vid transkribering förloras alltid data då icke-verbala uttryck ej översätts från ljud till text. I vissa fall nämndes vissa gester eller uttryck muntligt som därmed förklarades genom transkriberingen. Då varje informant tagit med två cariologiska fall som de skulle berätta om framkom det ändå vid vissa tillfällen generella åsikter snarare än de tankar och ageranden som verkligen rörde de specifika fallen. Detta utelämnar djupare beskrivning av det verkliga förloppet vilket kan ha påverkat resultatet på ett negativt sätt på grund av att informationen istället blir missvisande eftersom språket övergår till ett mer övergripande antagande. Generaliseringar har dock uteslutits i analysen av det inhämtade materialet.
Det framkom en motsägelsefullhet i tolkningen av vad som utgjorde ett enkelt respektive ett svårt cariologiskt fall. Hur frågorna var utformade och formulerade är en viktig del då utfallet av svaren kan ha påverkats. För att uppnå en djupare förståelse och vidareutveckling av resultatet kunde frågorna möjligen ha behövts ställas på ett annat sätt (22).
16
Resultatdiskussion
Den första kategorin i resultatet belyser att flera olika faktorer samspelade för tandhygienisternas tidiga professionella utveckling. Det framkom att det fanns en osäkerhet hos de flesta av informanterna avseende ämnet cariologi. De berättade att de kände sig osäkra vid cariologisk bedömning, exempelvis vid diagnostik. Enligt resultatet var känslan som mest påtaglig under första året som legitimerad tandhygienist och infann sig vid olika moment och situationer. Osäkerhet och att känna sig oförberedd tidigt i sin yrkesroll är tämligen vanligt efter en yrkesutbildning inom vården (23–25). Resultatet i denna studie visar att osäkerheten huvudsakligen grundade sig i att utbildningen inte gav tillräcklig klinisk övning. Dessa önskemål visas också i kursutvärderingar gjorda på tandhygienistutbildningen i Malmö mellan åren 2014–2017 vari det efterfrågas ”mer kunskap om diagnostik och klinisk erfarenhet av karies”, att ”kariesdiagnostik får lika hög prioritet i utbildningen som parodontal diagnostik har”, samt att ”enstaka studenter uppger att kraven för cariologisk bedömning var hög” (26). Sambandet otillräcklig klinisk övning, vårdutbildning och hur förberedd den nyexaminerade känner sig påvisas också i annan litteratur (27–29). Hypotetiskt hade tandhygieniststudenter förmodligen känt en större tillit till sin cariologiska färdighet tidigt i sin karriär om de haft fler cariologiska patientfall under sin utbildning.
Respondenterna uttryckte att de kliniska färdigheterna gradvis utvecklades i takt med ökande erfarenhet på sin arbetsplats. Detta är ett resultat som också framkommer i andra studier avseende nyexaminerade inom vården (23, 30). Det finns också belägg för att vårdpersonal med yrkesutbildning eller högre uppskattar sin kompetens till en högre nivå med längre erfarenhet (23, 31). Informanterna i denna studie uttryckte slutligen också att tilliten till sin egen bedömning gradvis ökade, och då även förmågan att vara mer självgående.
Förutom erfarenhet berättade informanterna om betydelsen av återkoppling från en erfaren kollega för sin yrkesutveckling. Det framkom att de vid undersökningar någon gång konsulterat en tandläkare för cariologisk bedömning. Resultatet visar att den erfarna kollegan hade potential att påverka, och även forma den nyexaminerade tandhygienisten i sin profession avseende cariologi. För att samarbete och utveckling i tandvården ska kunna ske behövs kunskap om varandras kompetenser (15, 32). Dock har det tidigare visats att tandläkare inte alltid har full kunskap om tandhygienisternas fullständiga cariologiska kompetens (16). Det är därför rimligt att ifrågasätta hur en eventuell kunskapsbrist skulle kunna påverka samarbetet mellan dessa professioner, och i förlängningen även effektiviseringen av tandvården. Det finns därför ett möjligt behov av att stärka tandläkares kunskap om tandhygienistens fullständiga kompetens (16, 33). Det har framförts att tandhygieniststudenter och tandläkarstudenter tidigt bör utbildas i att
samarbeta för att möta dagens och framtidens tandvård (16, 32). Detta skulle kunna vara fördelaktigt då inblicken i varandras kompetenser förtydligas. Samarbete förekommer inom grundutbildningarna för tandhygienister och tandläkare på Malmö universitet, men det framkom att detta samarbete inte ansågs vara tillräckligt för att främja informanternas utveckling fullt ut. Rimliga frågeställningar för framtida undersökningar är hur djupgående och extensiva sådana samarbeten bör vara samt vad dessa samarbeten slutligen resulterar i.
Enligt informanterna förbättrades den kliniska cariologiska färdigheten och självsäkerheten i proportion till längre erfarenhet som yrkesverksam. Det framkom även att erfarenhet utan handledning inte bidrog nämnvärt till en positiv yrkesutveckling. I litteraturen beskrivs att erfarenhetslärande förutsätter att det som ska läras under denna period måste kunna tolkas av individen (34). Detta sker exempelvis genom feedback och reflektion (29, 34). Att den nyexaminerade tandhygienisten har tillgång till god och tydlig handledning inom ämnesområdet cariologi på sin arbetsplats är således en betydande och rimlig utgångspunkt. Inom många
vårdyrken finns möjligheten till handledning under en tid efter utbildningen, och inom Folktandvården Skåne erbjuds tandhygienister och tandläkare detta stöd under en ettårsperiod (35).
Det är tydligt att informanterna anser att patientens inställning till tandvården är viktig - både utifrån patientens perspektiv och behandlarens perspektiv. Omotiverade patienter där kommunikationen mellan patient och tandhygienist är bristfällig berörs både i de enkla och de komplicerade cariologiska fallen. Denna problematik gällande krävande patientförändring förekommer och uttrycks även inom andra vårdrelaterade professioner. (36, 37). Där upplevs det att ansvaret helt och hållet ligger på personalen. Då det är personalen som besitter den teoretiska kunskapen är det viktigt att kunna förmedla informationen på ett effektivt sätt. Det är av stor vikt att inse att enbart förmedla information ofta inte ger någon långvarig beteendeförändring (38). Det finns stöd för att använda sig av motiverande samtal (MI) där metoden istället utgår från att ansvaret fördelas mellan patient och behandlare genom att använda samtalet till att stimulera patienten till egen förändring och vidare att kunna vidmakthålla denna (39). Tandhygienisterna studerar idag grundläggande munhälsorelaterade kommunikationsmodeller inom sin grundutbildning (40, 41). Möjligtvis finns ett behov av mer djupgående kunskap om beteendeförändring i utbildningen för att bättre kunna bemöta omotiverade patienter (42).
Karies är en oral sjukdom som minskat under de senaste decennierna, vilket delvis tillskrivs den ökade kunskapen om förebyggande åtgärder (43). Sjukdomsprevalensen har under en tid varit relativt stabil inom flera åldersgrupper i Sveriges befolkning, men andra uppvisar idag en ökning, däribland unga barn och äldre individer (10–12). Brist på tillgänglighet för undersökningar och behandling är idag ett faktum på många Folktandvården Skånes kliniker, särskild inom vissa åldersgrupper (44). Som en del i att möta dagens och framtidens vårdbehov eftersträvas effektivisering av tandvården. Detta görs exempelvis med en ökad fördelning av arbetsuppgifter inom tandvårdsteamet (15). Då tandhygienistens kompetens tidigare ifrågasatts startade år 2019 den obligatoriskt treåriga utbildningen för tandhygienister. Syftet var dels att utöka och stärka tandhygienistens kompetens, men även att bidra till bättre forskningsmöjligheter inom yrkeskategorin. Detta förväntas leda till en utveckling av yrket inom tandvården (3). Precis som tandläkare får tandhygienister enligt sin legitimation diagnosticera karies och utföra profylaktisk behandling. Examensmål som visar på denna kompetens är ”visa förmåga att självständig utföra orala undersökningar samt att utreda och analysera behov av insatser” (18). Då kompetensfördelning inom tandvården betonas som en beståndsdel för effektiv tandvård krävs kunskap inom de olika yrkeskategorierna både rörande sin egen, men även för de andra yrkesgruppernas kompetens (15, 32, 45). Det täckande examensmålet för tandhygienist avseende detta är ”visa förmåga till lagarbete och samverkan med andra yrkesgrupper” (3, 18).
Slutsats
I denna studie framkommer det att de intervjuade tandhygienisterna inte kände sig tillräckligt förberedda inför kliniska cariologiska situationer under sin första tid som legitimerad tandhygienist. Flertalet olika faktorer påverkade tandhygienisten i dennes yrkesroll, och vad man tolkade som lätt och svårt i behandlingssituationen avseende cariologi var motsägelsefullt. Problematiken var mångfacetterad vari olika faktorer samspelade och var beroende av sin kontext. Respondenterna blev mer självsäkra i sin cariologiska kliniska roll efter längre klinisk erfarenhet med samtidig tillgång till handledning från en erfaren kollega. Det är dock inte möjligt att generalisera resultatet avseende alla tandhygienistutbildningar eller en större grupp tandhygienister i andra delar av Sverige då majoriteten av informanterna gått den tvååriga utbildningen i Skåne.
18
Studiens användbarhet och fortsatta studier
Förutom att denna studie möjliggör en inblick i tandhygienisters yrkesvardag kan resultatet potentiellt användas som feedback för utveckling av tandhygienistutbildningen. Tandhygieniststudenters cariologiska kompetens skulle potentiellt kunna stärkas av fler cariologiska kliniska fall. Detta skulle kunna lyftas mer under grundutbildningen. Då möjligheten till klinisk cariologisk färdighetsträning enligt informanterna till viss del berodde på tur så föreslås ett tydligt samarbete med tandläkarstudenter avseende den kliniska cariologin. Detta skulle kunna ske i samband med undersökning av tidigare konstaterade kariesaktiva patienter för att effektivisera inlärningstillfället. Ytterligare skulle samarbetet kunna ske i samband med karies- och fyllningsterapi vilken utförs av tandläkarstudenten, varpå tandhygieniststudenten är delaktig och bereds tillfälle att visuellt inspektera och sondera kariesangreppet samt fyllningen. På lärosäten som saknar tandläkarutbildning är det dock svårt med ett sådant samarbete, varför detta kan behöva lösas på ett annat sätt. Då samtliga informanter var positivt inställda till den verksamhetsförlagda utbildningen är fokus på VFU som inlärningstillfälle ett bra alternativ till den kliniska utbildning som bedrivs av lärosätet. För en nyexaminerad tandhygienist är handledning viktigt. Med vetskapen om tandhygienisternas eventuella premisser avseende ämnesområdet cariologi kan fokus på adekvat och tidig handledning inom detta på arbetsplatsen vara bra. Bra handledning kan sannolikt stärka tandhygienistens kompetens, självförtroende samt gynna arbetsplatsen då det kan bidra till en patientsäker och effektiv tandvård.
Fortsatta studier inom området tandhygienister och cariologi med utgångspunkt från andra delar av Sverige skulle kunna bidra med ett mer heltäckande perspektiv. Detta hade sannolikt möjliggjort en mer generaliserande slutsats, trots att ämnet är tämligen komplext. I framtiden vore det också intressant att undersöka nyexaminerade tandhygienister som gått den obligatoriskt treåriga utbildningen för att jämföra resultaten med denna studie.
Referenser
1. Bäckström S, Engströmer B, Söderberg I. Tandsköterske- och tandhygienistyrkenas framväxt, etablering och förändring under 1900-talet – en deskriptiv studie. Utbildningsnämnden Stockholms Läns Landsting. 1987
2. Nyblom Y. Tandhygienisters historia. En 40-årig resa: 1968-2008. Sveriges tandhygienistförening. Stockholm; 2008
3. Promemoria. En treårig utbildning för tandhygienistexamen. [Dokument] Regeringskansliet.
4. Utbildningsplan. Tandhygienistprogrammet. [Internet]. Malmö Universitet. 2018. Hämtad från: https://edu.mah.se/sv/Program/OGTAH?v=11.1
5. Tandhygienistens utbildning. [Internet]. Tandhygienistföreningens hemsida, Hämtad från: https://www.srat.se/Tandhygienistforening/tandhygienistyrket/utbildning/
6. Malmö universitets ansökan om tillstånd att utfärda tandhygienistexamen. [Internet]. UKÄ. 2019. Hämtad från: beslut-tandhygienistexamen-malmo-universitet.pdf
7. Malmö universitet får inte rätt att utfärda treårig tandhygienistexamen. [Internet]. Malmö. 2019. Hämtad från: https://mau.se/nyheter/malmo-universitet-far-inte-ratt-att-utfarda-trearig- tandhygienistexamen/
8. Nationella planeringsstödet 2017. Tillgång och efterfrågan på vissa personalgrupper inom hälso- och sjukvård samt tandvård. Rapport. Socialstyrelsen. 2017.
9. Tandhälsan hos barn och ungdomar 1985–2005. Stockholm. Socialstyrelsen. 2006
10. Folkhälsorapport 2009. Tandhälsa. Rapport. Edita Västra Aros. Västerås. Socialstyrelsen. 2010.
11. Karies bland barn och ungdomar, epidemiologiska uppgifter för 2016. Rapport. Socialstyrelsen. Stockholm. 2019.
12. SKaPa årsrapport 2018. Rapport. Karlstad. 2018
13. Nyttjande av det statliga tandvårdsstöd som infördes 1 juli 2008. Analys utifrån ett demografiskt och socioekonomiskt perspektiv. Socialförsäkringsrapport. Försäkringskassan. 2011.
14. Tandvårdsutredningen. Arbetsstudier inom tandvården – redovisning av undersökningar utförda av 1978 år tandvårdsutredning. Stockholm: Liber Förlag/Allmänna Förlaget. 1983.
15. Tandsköterskans roll i den framtida tandvården – Arbetsuppgifter, utbildningsnivå, tillgång och efterfrågan. [Dokument]. Socialstyrelsen. 2004.
16. Klefbom C, Wenestam C-G, Wikström M. Vad får tandhygienister göra? Ny studie visar tandläkarnas syn på tandhygienisternas behörighetsområden och yrkesutövande. Tandläkartidningen nr 10. 2005
17. Kompetensbeskrivning för legitimerad tandhygienist. [Dokument]. Socialstyrelsen. 2004.
18. Högskoleförordningen SFS 1993:100, ändring SFS 2006:1053, bilaga 2. Examensordning. [Dokument]. Sveriges riksdag. 2019.
19. Graneheim U.H, Lundman B. Qualitative content analysis in nursing research: concepts, procedures and measures to achieve trustworthiness. Nurse Education Today. 2004
20 20. Montgomery B.M, Duck S. Stydying Interpersonal Interaction. The Guilford Press. London. 1994
21. Hedin A. En liten lathund om kvalitativ metod med tonvikt på intervju. 2011
22. Kvale S. Brinkmann S. Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund Studentlitteratur. 1997.
23. Lindblad Torstensson S, Lindgren Olsén R. Nyutbildade sjuksköterskors upplevelser av sin första tid i yrket samt om utbildningen upplevs ge en tillräcklig förberedelse: en intervjustudie. Examensarbete 15 hp. Uppsala universitet. 2012.
24. Ask K, Bengtsson Gren J. Upplevelsen av att vara nyutexaminerad barnmorska. Examensarbete. Magisteruppsats 15hp. Linnéuniversitetet. Växjö, Kalmar. 2014.
25. Andersson I, Edström J. Nyutbildade sjuksköterskors erfarenheter av första året i yrket - En litteraturstudie. Examensarbete: Kandidat 15hp. Örebro Universitet. 2018.
26. Kursutvärderingar TVH 2014-2017. Malmö universitet. 2018.
27. Krok L. På tröskeln till yrkeslivet. En enkätstudie till tandhygieniststuderande. Examensarbete 15hp. Karlstad universitet. 2008.
28. Fransson A, Backman C. Upplevelser av att arbeta som legitimerad sjuksköterska under det första året. En litteraturöversikt. Examensarbete 15hp. Linnéuniversitetet. Växjö, Kalmar. 2018.
29. Karlson N, Fergin E. Vad är kompetens? Rapport. Kompetens för tillväxt. Ratio. 2013.
30. Eriksson J, Fromm H. Nyexaminerade sjuksköterskors erfarenheter av det första året som yrkesverksam - en litteraturstudie. Examensarbete 15hp. Mittuniversitetet. Sundsvall. 2018.
31. Lima S, Newall F, Kinney S, Jordan HL, Hamilton B. How competent are they? Graduate nurses self-assessment of competence at the start of their careers. Australian College of Nursing. Elsevier. Australia. 2013.
32. Erdenborg J, Malmqvist S, Bjurshammar N, Johannsen G. Stakeholder perception of the professional role and competence of Swedish dental hygienists: A questionnaire and interview
study. Karolinska Institutet. Stockholm. Journal of International Society of Preventive & Community Dentistry. 2020.
33. Johanson M, Knutsson I. Tandhygienistens uppfattning gällande användandet av sin formella kompetens. Examensarbete 15hp. Högskolan Kristianstad. 2018.
34. Ellström P-E. Kompetens, utbildning och lärande i arbetslivet - Problem, begrepp och teoretiska perspektiv. Norstedts juridik AB. Stockholm. 1999.
35. Introduktionsprogram för nyanställda tandhygienister. [Internet] Folktandvården. Region Jönköping. Hämtad från: https://rjl.se/Folktandvarden/jobba-hos-folktandvarden/tillsammans- skapar-vi-en-trygg-vardag/Introduktionsprogram-for-nyanstallda-tandhygienister/
36. Forsberg L. Tema psykoterapi. Motiverande samtal – bättre än råd. Läkartidningen nr 42. Volym 103. 2006.
37. Candell A, Engström M. Dental hygienists’ work environment: motivating, facilitating, but also trying. Högskolan i Gävle. International Journal of Dental Hygiene. 2010
38. Rantanen M, Johansson K, Honkala E, Leino‐Kilpi H, Saarinen M, Salanterä S. Dental patient education: a survey from the perspective of dental hygienists. International Journal of Dental Hygiene. 2010
39. William R.M, Rollnic S. Motiverande samtal: Att hjälpa människor till förändring. Natur & Kultur Akademisk. Vibdö. 2013
40. Tandhygienistprogrammet. Kursplan. [Internet] Malmö. 2018. Hämtad från: https://edu.mah.se/sv/Course/TV302A?v=1.1&full=true
41. Tandhygienistprogrammet. Kursplan. [Internet] Kristianstad. 2019. Hämtad från: https://www.hkr.se/kurs/TA8130/kursplan
42. Hansson B-O, Ericson D. Karies- sjukdom och hål. Stockholm. Förlagshuset Gothia AB; 2003.
43. Rohlin M, Svensäter G. Vetenskap och beprövad erfarenhet, tandvård. Media-Tryck. Lund universitet. Lund. 2019.
44. Kartläggning: Tillgänglighet inom Folktandvården Skåne AB. Rapport. Folktandvården. Capire. 2019.
45. Tandvårdens framtida personal- och kompetensförsörjning. [Dokument]. Sveriges Tandläkarförbund. Stockholm. 2017.
22
Formulär
Informationsbilaga
Bilaga 1
Projektets titel: Tandhygienister och kariologi
– hur utbildning påverkar den kliniska situationen
Datum: Studieansvarig/a (handledare): Gunnel
Hänsel-Petersson, Eva Wolf
E-postadress: gunnel.hansel- petersson@mau.se
eva.wolf@mau.se
Studerar vid Malmö Universitet, Odontologiska fakulteten, 206 05 Malmö, Tfn 040- 6657000
Student(er): Markus Wallin, Sebastian Nilsson
E-postadress : markus_wallin@hotmail.com
Bliss.sebastian@hotmail.se
Utbildning: Tandläkarprogrammet.
Malmö Universitet, Odontologiska fakulteten
Hantering av datauppgifter/ GDP-ansvarig vid Malmö Universitet.
Kontaktperson: Jesper Wokander
jesper.wokander@mau.se Malmö Universitet,
Gemensam förvaltning, 20506 Malmö, 040-6657069
- Projektets titel
Tandhygienister och kariologi – hur utbildning påverkar den kliniska situationen - Bakgrund och syfte
Tandhygienistyrket är ett relativt ungt yrke och blev legitimerat i Sverige först 1991.
Utbildningen var sedan dess ett tvåårigt program med ett valfritt påbyggnadsår, och år 2019 är utbildningen obligatoriskt treårig.
Tandhygienisten har ett flertal uppgifter att utföra i sin dagliga verksamhet.
Enligt högskoleförordningen anges exempelvis att tandhygienisten ska ”visa förmåga att självständigt utföra undersökningar av karies och parodontit samt att utreda och analysera behov av munhälsovårdande insatser.”
Karies är en kronisk sjukdom i munhålan vilket påverkar tänderna och kan uppkomma närhelst i livet. Vid ett kariesangrepp angrips tandvävnaden vilket över tid resulterar i förlust av vävnaden om obehandlad. Tandhygienistens arbetsområde har under sin tämligen korta historia delvis inneburit att identifiera och diagnosticera karies. Studien ämnar
undersöka hur förberedda tandhygienister känner sig efter sin utbildning avseende att ta ställning till kariologiska problem. Då tandhygienistutbildningen år 2019 är en obligatorisk treårig utbildning skulle denna studie även kunna ge oss feedback vilket potentiellt kan användas till att utveckla tandhygienistutbildningen på Malmö Universitet avseende kariologi.
- Förfrågan om deltagande
Du har blivit tillfrågad om att delta i denna studie då du varit yrkesaktiv tandhygienist i minst ett år, och högst fem år, samt har erfarenhet av kariologiska patientfall.
- Hur går studien till?
Intervjun kommer att ta ca 15-40 minuter på en plats och tid som du har valt. Vi ber dig att i förväg ta fram ett underlag i form av anonymiserade journaler på ett kariologiskt fall/ situation/händelse/moment du uppfattar som lättare, och ett sådant du uppfattar som
komplicerat. Dessa kommer sedan att användas som underlag för intervjun. Avslutningsvis kommer vi även att fråga vad du anser var bra och vad som saknades i din utbildning. Intervjun kommer att spelas in.
- Vilka är riskerna?
Du kommer att behöva undvara ca 40 minuter för intervjun. Utöver tid kommer du inte att utsättas för någon risk under deltagandet. Vi ber dig att hålla dina medtagna och förberedda journaler anonyma för patientsäkerhetens skull.
- Finns det några fördelar?
Ditt deltagande kan bidra till att belysa tandhygienisters tankar och ställningstagande till kariologiska problem, vilket potentiellt kan ge resten av tandvårdsteamet en större
förståelse för hur samarbetet kan förbättras. Ditt deltagande kan på sikt också hjälpa till att utveckla tandhygienistutbildningen, Malmö universitet, avseende kariologi.
- Hantering av data och sekretess
Insamling av data sker genom inspelning vilken senare kommer att transkriberas ordagrant på dator av intervjuarna i separata dokument. Varje enskild intervjuperson blir kodad med en bokstav från A och vidare mot Ö för att uppnå anonymitet. Denna kodlista kommer sedan att förvaras på en annan plats än personlistan. Utöver detta kommer all data slutligen
24 endast att förvaras på USB vilka efter användning låses in i skåp hos intervjuarna så att ingen utomstående person kan få tillgång till uppgifterna. Kodlistan kommer att förstöras då analysen av alla intervjuer är färdig.
- Hur får jag information om studiens resultat?
Då studien är färdig kommer den att publiceras på MUEP. Vi hör av oss till dig då detta är aktuellt så att du får möjlighet att ta del av studien.
- Ev försäkring och ersättning
Någon försäkring eller ersättning är ej aktuellt för att du deltar i detta projekt. - Frivillighet
Du kan närhelst under deltagandet välja att avbryta. Du behöver heller inte delge någon orsak till detta val. Ditt deltagande kommer därmed också att raderas från resultatet.
