1 LÄRANDE OCH SAMHÄLLE
Barn, utbildning och samhälle
Examensarbete i barndom och lärande
15 högskolepoäng, grundnivå
Förskollärares uppfattningar om anknytning
i förskolan
Preschoolteachers perceptions of attachment in preschool
Keila Harletun & Caroline Jönsson
Förskollärarexamen 210 hp Examinator: Lars Hansson
2
Förord
Vårt val att skriva om anknytning grundar sig i en nyfikenhet kring ämnet och en lust att utveckla vår kompetens inför vårt kommande yrke som förskollärare. Eftersom vi båda två sedan första arbetet vi skrev tillsammans skapat en vänskap var det naturligt för oss att även skriva examensarbetet ihop. Anknytningen var något vi båda hade i tankarna när vi tidigt började diskutera vilket ämne vi skulle skriva om. Eftersom vi tidigare under utbildningens gång skrivit arbeten tillsammans visste vi att vi kompletterar varandra i skrivprocesser, så även under detta arbete, vi har båda två varit lika delaktiga under examensarbetets gång i skrivandet såväl som insamlandet av det empiriska materialet. Processen har varit intensiv, påfrestande, rolig men framförallt utvecklande.
Vi vill tacka de förskollärare som ställt upp för intervjuer trots en rådande pandemi. Då vi vet att detta är en krävande tid för personalen inom förskolan betyder det väldigt mycket för oss att de kunnat avsätta tid för att delta i vårt arbete. Ett tack till vår handledare Marit Olanders. Vidare vill vi även ge kärlek till våra nära och kära som stöttat oss i denna process. Dock vill vi rikta det största tacket till varandra, då vi lyft varandra i jobbiga stunder som uppkommit under arbetets gång samt delat glädje och skratt under de lättare stunderna, det har betytt oerhört mycket för att kunna slutföra detta examensarbete.
3
Abstract
Syftet med denna studie är att undersöka hur några förskollärare arbetar med medvetenhet om anknytningens betydelse för yngre barn i förskolan och hur de arbetar för att barnen ska känna sig trygga i verksamheten. Med hjälp av semistrukturerade intervjuer har vi kunnat få svar på våra forskningsfrågor som är, Vad är anknytning för de intervjuade förskollärarna och på vilket sätt anser dem att det har betydelse för barns trygghet?Samt, Hur de tillfrågade förskollärarna arbetar gällande barns anknytning och finns det faktorer som påverkar detta arbete? Vi har utgått från anknytningsteorin när vi analyserat vårt resultat, vidare har vi använt oss av en fenomenografisk ansats som analysmetod för att hitta likheter och skillnader i förskollärarnas uttalanden.
Resultatet av vår studie visade på skillnader i hur förskollärarna arbetar med anknytning men också likheter som visade på en viss medvetenhet kring ämnet. Förskollärarna var eniga om att anknytning handlar om en känslomässig relation som skapas över tid samt att anknytning och trygghet är viktiga faktorer för barnets utforskande i verksamheten, lyhördhet för barnets behov var även en faktor som alla förskollärarna ansåg var betydelsefull i trygghetsarbetet. Det visade sig dock att de använde sig av olika metoder under inskolning och såg olika på hur många pedagoger från arbetslaget som skulle vara delaktiga under barnets inskolningsperiod i förskolan. Vidare visade resultatet att förskollärarna ansåg att stora barngrupper och en minskad personaltäthet påverkade deras arbete med anknytning och svårigheten med att se varje enskilt barns behov.
5
Innehållsförteckning
Innehåll
1 Inledning ... 7
1.1 Syfte och frågeställningar... 8
2 Teoretiska utgångspunkter ... 9
2.1 Anknytningsteorin ... 9
2.2 Trygg bas säker hamn ... 9
2.3 Anknytningsbeteende ... 10
2.4 Tillfällig anknytningsperson ... 10
2.5 Anknytningshierarki ... 10
3 Tidigare forskning ... 12
3.1 Förskolläraren som kompletterande anknytningsperson ... 12
3.2 Små barns förhållande till vuxna under inskolningstiden ... 13
3.3 Förskolans pedagogiska praktik ... 13
3.4 Det ansvarsfulla mötet ... 14
3.5 Pedagogiska relationer i förskolan ... 14
3.6 Sammanfattning ... 15 4 Metod ... 16 4.1 Metodval... 16 4.2 Urval ... 17 4.3 Genomförande ... 17 4.4 Forskningsetiska övervägande ... 18 4.5 Analysmetod... 19
5 Analys och resultat ... 20
5.1 Trygghet som en byggsten för anknytning ... 20
5.2 Medvetenhet om anknytning vid inskolning ... 21
5.3 Barngruppens storlek och personaltäthetens inverkan på verksamheten ... 23
5.4 Lyhördhet och behovstillfredsställelse ... 23
5.5 Utforskande och anknytning ... 25
5.6 Sammanfattning ... 26
6 Diskussion ... 27
6.1 Resultatdiskussion ... 27
6.2 Metoddiskussion... 29
6
7 Referenser ... 31 Bilaga 1 – Intervjufrågor till förskollärarna ... 33 Bilaga 2 – Samtyckesblankett till förskollärarna ... 34
7
1 Inledning
Mycket har förändrats över tid, från att småbarnsskolor startade, som riktade in sig på barn mellan två till sju år där det främsta syftet var att skydda barnen från att bli utnyttjade som arbetskraft (Lärarnas historia, 2014) till att barnträdgårdar inspirerade av Friedrich Fröbel öppnade för att barnen skulle kunna leka och hålla sig sysselsatta i några timmar om dagen (Richardson, 1988), och vidare till att vårdnadshavarna spenderar en stor del av sin tid på sitt arbete samtidigt som barnen har en plats i förskolan. Förskolan är en plats där barnen lämnas medan vårdnadshavarna arbetar, ett komplement till hemmet, där de samtidigt ska utvecklas och lära sig saker.
År 2019 fanns det totalt 521 885 stycken inskrivna barn i förskola runt om i landet varav 59 897 stycken var ett år gamla och 108 596 stycken var två år gamla, denna statistik är tagen från skolverket (Skolverket, 2020). Statistiken visar att barn redan i tidig ålder börjar på förskolan, vi har därför valt att fokusera på de yngre barnen i vårt arbete. Broberg, Hagström & Broberg (2012) anser att god omvårdnad för de yngsta barnen i förskolan kan vara en byggsten för den fortsatta pedagogiska verksamheten, vidare redogör de för samspelet mellan barnet och pedagogen, vilket ses som betydelsefullt för de yngsta barnets fortsatta lärande och utveckling (ibid.).
Men hur går det till när pedagogerna ska få barnen att känna sig trygga i en miljö med människor de inte känner? Broberg et al. (2012) menar att det pedagoger bör göra är att använda sin professionella kunskap och engagemang till att skapa en trygghet för barnet. Trygghet skapar sedan förutsättningar för att barnet ska våga utforska och lära känna verksamheten, vilket i sin tur anses leda till utveckling och lärande för barnet (ibid.). Anknytning och trygghet menar Broberg et al. (2012) är betydelsefulla faktorer som kan främja barnets utveckling och lärande. Vidare visar Perssons (2015) forskningsöversikt att en tillitsfull och trygg relation mellan pedagogen och barnet kan främja barnets utveckling och lärande. Den första läroplanen för förskolan kom 1998, förskolans läroplan är ett
styrdokument som beskriver förskolans värdegrund och uppdrag, den innehåller riktlinjer och mål för arbetet (Skolverket, 2020).
8
Eftersom det förekommer både forskning och litteratur som visar att anknytning och trygghet har betydelse för barnets fortsatta lärande har vi valt att studera läroplanens innehåll för att få en uppfattning om hur stor omfattning de olika begreppen har i läroplanen för förskolan (Läroplanen för förskolan 2018). Trygg och trygghet tas upp 12 gånger medan lärande tas upp hela 46 gånger, anknytning tas inte upp en enda gång i bemärkelsen för att förklara anknytning i relation till barnet. Resultatet av begreppen visar tydlig att lärande är ett begrepp som nämns betydligt fler gånger än anknytning, trygg och trygghet gör. Resultatet får oss att fundera över hur verksamma förskollärare ser på anknytningens betydelse då läroplanen är ett styrdokument som pedagoger ska arbeta efter i förskolans verksamhet. Vi har därför valt att skriva vårt arbete med fokus på några förskollärares medvetenhet och uppfattningar om anknytningens betydelse i förskolan.
1.1 Syfte och frågeställningar
Syftet med denna studie är att undersöka hur några förskollärare arbetar med medvetenhet om anknytningens betydelse för yngre barn i förskolan och hur de arbetar för att barnen ska känna sig trygga i verksamheten.
·
Vad är anknytning för de intervjuade förskollärarna och på vilket sätt anser förskollärarna att det har betydelse för barns trygghet?
· Hur arbetar de tillfrågade förskollärarna gällande barns anknytning och finns det faktorer som påverkar detta arbete?
9
2 Teoretiska utgångspunkter
I detta avsnitt kommer vi redogöra för centrala begrepp inom anknytningsteorin som vi sedan kommer att använda oss av för att analysera vårt empiriska material.
2.1 Anknytningsteorin
Anknytningsteorin grundades av psykoanalytikern John Bowlby, då han bland annat studerade hur barn påverkas av att vara frånvarande från sina föräldrar under en längre tid, som visade föräldrarnas betydelse för barnets utveckling och de risker som medför om barnen separeras från sina föräldrar vid tidigare än tre års ålder (Broberg, Hagström & Broberg, 2012). Anknytningsteorin anses vara den mest betydelsefulla psykologiska teorin när man samtalar om hur barn förhåller sig till närhet, omsorg och trygghet (Hellberg, 2015). Teorin beskriver samspelet mellan anknytning och omvårdnad, där något mindre är beroende av något större. Samspelet uppstår genom att barnet knyter an till en vårdnadshavare eller en annan omvårdnadsperson som i sin tur är villig att stödja och skydda barnet i utsatta situationer (Broberg, Hagström & Broberg, 2012).
Broberg et al. (2012) beskriver att anknytning handlar om känslomässiga relationer som utvecklas olika till olika anknytningspersoner, vidare menar de att grunden för att skapa känslomässiga relationer ligger i att den vuxna är lyhörd för barnet och barnets behov. Tid, engagemang och kontinuitet är några faktorer som anses spela roll för att en anknytning ska utvecklas (Broberg, Granqvist, Ivarsson & Risholm Mothander, 2012). I vår studie vill vi undersöka vad pedagogerna själva anser om sin roll när det kommer till anknytning i förskolans verksamhet.
2.2 Trygg bas säker hamn
Broberg et al. (2012) beskriver trygg bas och säker hamn som centrala begrepp inom anknytningsteorin. I vår studie fördjupar vi oss i hur pedagoger ser på anknytningens
betydelse för yngre barn i förskolan. Den trygga basen beskriver hur den vuxne stödjer barnet genom att vara närvarande när barnet utforska sin omvärld och finns sedan där som en säker hamn när barnet behöver återvända om barnet upplever fara eller hot. Den trygga basen
10
hjälper barnet att våga utforska och få kunskap om sin omvärld och den säkra hamnen finns tillgänglig när barnet behöver återvända om omgivningen känns otrygg (ibid.).
2.3 Anknytningsbeteende
Anknytningsbeteende handlar om när barnet är i behov av en vuxens uppmärksamhet, exempelvis när barnet är ledsen, arg, trött och ett behov behöver tillfredsställas, barnet söker då närhet och beskydd hos den vuxne (Bowlby, 1997). Att ett litet barn riktar
anknytningsbeteende mot en vuxen betyder inte nödvändigtvis att hen skapar en
anknytningsrelation till personen, i förskolan kan således barn visa anknytningsbeteende till pedagoger utan att en anknytningsrelation skapats (Broberg et al. 2012). Om ett barn har helt avsaknad av anknytningsbeteende eller har det i en överdriven form kan det anses som ett tecken på att barnet kan vara otryggt (Rydén & Wallroth, 2008).
2.4 Tillfällig anknytningsperson
Under barnets vistelsetid på förskolan kan pedagogerna ses som en tillfällig
anknytningsperson till barnet, pedagogerna ska inte ersätta vårdnadshavarna utan förskolan ska vara ett komplement till hemmet och den omvårdnad och fostran de får av sina
vårdnadshavare. Särskilt viktigt blir det för barn som är mellan ett och tre år gamla då de behöver någon vuxen som är lyhörd för barnets behov och det barnet ger uttryck för, vidare är det betydelsefullt för yngre barn att pedagogen är närvarande och kan ge barnet en fysisk närhet och trygghet för barnets fortsatta utforskande i verksamheten anser Broberg et al. (2012). Det tar tid för pedagoger på förskolan att bli barns tillfälliga anknytningspersoner, eftersom barnen måste bilda relation till de som ska kunna trösta dem i farofyllda situationer (ibid.).
2.5 Anknytningshierarki
Beroende på hur många personer barnet har nära och regelbundna relationer med avgör hur många de skapar anknytningsrelationer till (Broberg et al. 2012). Dock anser van IJzendoorn och Sagi-Schwartz (1999) att det totala antalet anknytningspersoner som ett barn oftast har, är mellan en och fem personer (ibid.). Relationerna kan utvecklas parallellt med varandra men blir trots detta olika starka till de olika personerna (Hellberg, 2016). De
11
I toppen av hierarkin finner men den som varit den stabila punkten i barnets första levnadsår, oftast men inte nödvändigtvis är det modern. Barnet håller koll på vilka personer från
hierarkin som är närvarande i olika situationer och kan då redan innan en fara uppstår veta vem hen ska gå till om behovet av beskydd uppkommer (Broberg et al. 2012). En konsekvens av detta är att det är svårt för personer som är längre ned i hierarkin att trösta barnet om en högre uppsatt anknytningsperson är i närheten. Det krävs också kontinuitet för att få en plats i anknytninghierarkin (ibid.). Broberg et al. (2012) menar att barnet då måste ha erfarenhet av att det går bra att ha pedagogen som tröstar när inte en högre uppsatt anknytningsperson finns att tillgå. För att en pedagog ska kunna trösta ett barn på förskolan krävs det tillit, och
positiva erfarenheter av tröst anses som en byggsten för fortsatt förtroende. Eftersom barn kan ha anknytningsbeteende till fler personer får vi genom intervjuer en uppfattning om hur förskollärarna resonerar kring sin plats i denna hierarki.
12
3 Tidigare forskning
I detta kapitel kommer vi redogöra för vad tidigare forskning säger om anknytningens betydelse för barnet i förskolans verksamhet. Vi kommer visa vad tidigare forskning
resulterat i inom ämnet. Eftersom vårt arbete belyser förskollärarnas tankar kring anknytning i förskolan finner vi denna typ av tidigare forskning relevant då all forskning som redovisas nedan berör anknytningens betydelse för pedagoger i deras arbete. Den tidigare forskning som vi redogör för är både äldre och nyare, oavsett anser vi att forskningen är relevant för vårt arbete.
3.1 Förskolläraren som kompletterande anknytningsperson
Hagström (2010) har i sin avhandling valt att undersöka hur pedagoger i förskolan kan vara kompletterande anknytningspersoner till utsatta barn. Syftet med projektet var att studera hur fortbildning kunde stödja och utveckla pedagogernas arbete som kompletterande
anknytningspersoner. Hagström (2010) utgick ifrån affektteorin, anknytningsteorin samt Sterns självutvecklingsteori i sin studie. Studieobjektet i avhandlingen beskriver hur pedagogerna själva redogör för sin utveckling i relation till den pågående fortbildningen. Hagström har samlat in sitt empiriska material genom pedagogernas egenskrivna loggböcker samt två typer av samtal. Fortbildning som pedagogerna fick ta del av i studien samt
kontinuerlig handledning har bidragit till personalens arbete som kompletterande anknytningspersoner i förskolan (Hagström, 2010).
Hagström (2010) redogör att samtliga pedagoger som deltagit i projektet tydliggjort att arbetet som kompletterande anknytningsperson i förskolan varit genomförbart då
barngruppen varit mindre och personaltätheten större. Hagström (2010) poängterar även att samspel och relationer tar tid för barnet att utveckla. Utöver tid var kontinuitet, struktur och omsorg några faktorer som visade sig vara betydelsefulla för barnets tillit och trygghet gentemot den kompletterande anknytningspersonen.
Hagströms (2010) studie resulterade bland annat i att en förutsättning för att anknytningen skulle utvecklas mellan barnet och ansvarspedagogen var att pedagogerna gav en kontinuerlig trygghet och närhet till barnet.
13
3.2 Små barns förhållande till vuxna under inskolningstiden
Dalli (1999) har gjort en fallstudie där hon studerat barns inskolning i förskolan, hon har dock valt att se det som att det inte endast är en händelse som påverkar barnet utan även de två parter som är medverkande under denna process. Dalli (1999) menar då vårdnadshavaren som är främsta anknytningsperson till barnet hemifrån, som var med under
inskolningsperioden, samt minst en pedagog som tog hand om barnet under inskolningen. Hennes forskningsfokus har varit på barnet och alla inblandade vuxna som deltog som informanter under barnets inskolning snarare än deltagarnas upplevelser i sin egen rätt (Dalli, 1999).
Dalli (1999) genomförde fem fallstudier på fem olika förskolor i Nya Zeeland, hon valde att enbart analysera tre av dessa. För att samla in empirin som blev underlag för studien använde sig Dalli (1999) av fältanteckningar, videoinspelningar, intervjuer med mödrar, intervjuer med pedagoger som varit mest betydelsefulla under inskolningen, loggböcker av modern eller annan anknytningsperson i hemmet, loggböcker av pedagoger och dokument från förskolan som förklarade processen av inskolning för vårdnadshavare.
Dallis (1999) studie visade att de barn som endast hade en ansvarspedagog under inskolningsperioden fortare visade trygghet gentemot pedagogen snarare än om hela arbetslaget var lika delaktig, det gav barnet möjlighet att lära känna åtminstone en pedagog som i sin tur skulle kunna fungera som en tillfällig anknytningsperson för barnet i förskolan. Dalli (1999) kom i sin studie även fram till att barnen som studerades lärde sig att relatera till vad pedagogerna på förskolan gjorde. Vad gällde de nyinskolade barnen, påverkades
relationen som utvecklades mellan pedagogen och det nya barnet av pedagogernas förhållningssätt gentemot barngruppen i det dagliga arbetet (ibid.).
3.3 Förskolans pedagogiska praktik
Ekströms (2007) avhandling undersöker verksamma pedagoger i förskolan. Syftet Ekström hade med avhandlingen var att studera hur förskolans förutsättningar påverkade den
pedagogiska praktiken, samt få en större förståelse för hur personalen i förskolan utformar och verkställer verksamheten rent praktiskt. Avhandlingen är en etnografisk studie av förskolans personal. Ekström (2007) har valt att använda sig av observationer och intervjuer från tre olika förskolor, intervjuerna är gjorda med både förskollärare och barnskötare.
14
Resultatet i Ekströms studie visade bland annat att ökat barnantal i förskolan, pedagogernas ökade arbetsuppgifter samt en minskad personaltäthet påverkade det pedagogiska arbetet men att trygghet och omsorg var två primära faktorer som var betydelsefulla gentemot barnet den vardagliga verksamheten. Vidare visade resultatet att barnets delaktighet och inflytande i verksamheten var betydelsefulla för barnets informella lärande.
3.4 Det ansvarsfulla mötet
Josefson har gjort en förskoledidaktisk studie som riktar in sig på ämnet omsorg. Hennes vetenskapliga forskningsproblem handlar om hur man kan förstå omsorgens innebörder och praktiska uttryck i förskolan (Josefson, 2018). Syftet är att frambringa kunskap om vad omsorgen innebär och dess praktiker i förskolan. Josefson (2018) har i sin studie använt sig av empiriskt material i form av enskilda intervjuer med 28 pedagoger gjorda 1993–1995, samt fyra pedagoger som ingick i fokusgruppsintervjuer gjorda 2004–2006.
Josefson (2018) har i sin avhandling använt närhetsetiskt perspektiv. Hon menar att det handlar om vad som skapas när det empiriska materialet läses på nytt genom den teori som blivit vald (ibid). Resultatet i avhandlingen visade att pedagogerna hade svårt att förhålla sig till begreppet omsorg då det tycks vara situationsbundet (Josefson, 2018). Det visar även att de intervjuade förskollärarna tar ansvar, det som blir svårt i att ta detta ansvar menar Josefson (2018) kan vara att hålla sig mellan det givna ansvaret, som är kontraktsbundet, och det som man kan kallas för det upplevda, moraliska ansvaret. Vidare menar hon också att
pedagogernas förhållningssätt och pedagogiska medvetenhet är av vikt, exempelvis medvetenhet om hur omsorg och pedagogik flätas samman (ibid.).
3.5 Pedagogiska relationer i förskolan
Persson (2015) har i en forskningsöversikt undersökt relationer mellan barn och pedagoger i förskolans verksamhet. Perssons (2015) syfte med forskningsöversikten var att undersöka om relationen mellan barnet och pedagogerna har någon betydelse för barnets utveckling och lärande. Forskningsöversikten grundas på 67 studier som har gjorts mellan 2007–2014.
Resultatet i Perssons (2015) forskningsöversikt visar bland annat att relationen mellan barnet och pedagogen är viktigt och är betydelsefull för barnets utveckling och lärande om
15
barnets sociala om känslomässiga behov är en faktor som inverkar på barnets emotionella och sociala utveckling.
3.6 Sammanfattning
I den tidigare forskning som vi redogjort för kan vi se en del likheter då forskningen bland annat belyser vikten av närhet, trygghet och tillit samt betydelsen av nära relationer mellan pedagog och barn som i sin tur främjar barnets lärande.
Hagströms (2010) resultat belyser vikten av att ge kontinuerlig trygghet till det enskilda barnet, vidare visar både Ekströms (2007) och Perssons (2015) resultat att lyhördhet, trygghet och omsorg är betydelsefulla faktorer för barnets fortsatta lärande och utveckling. Dallis (1999) studie visade bland annat att det var betydelsefullt om barnet endast hade en pedagog att knyta an till under inskolningsperioden och att det gav barnet möjlighet att lära känna en pedagog som i sin tur skulle kunna fungera som en tillfällig anknytningsperson under barnets inskolningsperiod. Josefsons (2018) resultat visade dock att pedagogerna i studien hade svårt att förhålla sig till begreppet omsorg och att omsorg är situationsbundet.
16
4 Metod
I detta kapitel kommer vi redovisa vilka olika metoder vi valt att använda oss av i vår studie. Urval av deltagare och vilket typ av urval vi valt att använda oss av kommer också tas upp i detta avsnitt. Genomförande samt en avslutning av kapitlet om vilka etiska överväganden vi använt oss av.
4.1 Metodval
För att få en förståelse och inblick i förskollärarnas arbete när det kommer till anknytning i förskolan har vi valt att utgå ifrån en kvalitativ ansats som innebär att man får en större förståelse för det valda ämnet, istället för en kvantitativ metod som mer riktar in sig på statistik (Alvehus, 2019). Vi har valt att ta del av förskollärarnas erfarenheter och tankar genom enskilda intervjuer. Intervjuer är en metod som kvalificeras för en kvalitativ studie (Bryman, 2011). Intervjuer är en metod som kan hjälpa till att ta reda på hur människor tänker, känner och handlar. Alvehus (2019) skriver fram att intervjuer oftast sker i ett direkt möte mellan parterna men beskriver vidare att röst- och videobaserade intervjuer också är möjliga. Vi har valt att använda oss av röstbaserad intervju på grund av de rådande
omständigheterna med en pågående pandemi. Inspelningarna har därefter lagrats på Malmö Universitets servrar, där endast behöriga kan komma åt dom, de behöriga innefattar oss som skriver denna studie, vår handledare samt vår examinator. De kommer sedan att finnas kvar i servrarna i sex månader efter godkänt arbete, efter det raderas inspelningarna.
Vi valde att genomföra enskilda intervjuer för att få reda på hur förskollärarna tänker och känner kring det valda ämnet (Alvehus, 2019). Vi valde att göra semistrukturerade intervjuer med förskollärarna, där de följer ett formulär med de frågor vi valt att ställa, dessa frågor var öppna och centrerade på det ämne som vi valt att studera (ibid.). I den semistrukturerade intervjun gällde det för oss som intervjuare att lyssna noga på vad respondenten, i detta fall förskollärarna, hade att säga och vara aktiv med att ställa följdfrågor för att utveckla de svar som de gav (Alvehus, 2019). Detta för att få en större och klarare bild över hur de tänker kring ämnet. Det som krävs för att få en så bra intervju som möjligt är att man som intervjuare är insatt i ämnet och tänker på att intervjuerna inte ska likna ett förhör eller ett prov för respondenten (ibid.). Det empiriska materialet som är insamlat kommer vi i senare
17
avsnitt att analysera ur ett anknytningsteoretiskt perspektiv. Det har vi valt som ett sätt för att kunna få svar på våra forskningsfrågor.
4.2 Urval
Vi intervjuade fem förskollärare där alla förskollärarna jobbar på kommunala förskolor, detta för att vi gjorde ett bekvämlighetsurval, vi anser dock inte att det hade gjort någon skillnad på resultatet om de hade jobbat på privata förskolor eftersom de hade haft samma utbildning och jobbat efter samma styrdokument. De intervjuade förskollärarna hade alla
förskollärarutbildning men som avslutats olika årtal, två av de deltagande förskollärarna tog examen från utbildningen 2019, en år 2017, en år 2012 och den sista år 2010, alla de
deltagande förskollärarna hade erfarenhet av arbete med yngre barn i åldern 1–3 år.
Vi valde att göra ett bekvämlighetsurval, som beskriver att urvalet är passande för forskaren, i detta fall vi, och att deltagarna ligger nära till hands. Denna typ av urval är vanlig när man som oss har begränsat med tid, man väljer då oftast de som går snabbt och är lättast att få tag på (Denscombe, 2018). Det man bör ha i åtanke när man jobbar med denna typ av urval är att inte enbart välja deltagare som gått exakt samma utbildning, iallafall inte under samma årskull, risken finns då att svaren på frågorna man ställer blir snäva (Alvehus, 2019).
4.3 Genomförande
Efter att förskollärarna visat intresse för att delta i vårt arbete skickade vi ut blanketter med information och samtycke till deltagarna som de fick läsa igenom. Det är enligt Kihlström (2014) en stor del att kunna planera intervjufrågorna noggrant så att frågorna som ställs är relevanta för syftet av undersökningen eller studien som görs.Intervjuerna började med att vi stämde av med de deltagande förskollärarna så att de tagit del av informationsbladet vi skickat ut, som innehöll en presentation av oss samt en kort beskrivning av vad intervjun skulle handla om, sedan fick vi ett muntligt samtycke om deltagande i vårt arbete.
Vi valde att spela in materialet på ljudfil vilket Kihlström (2014) menar är en fördel eftersom det då är lättare att få med allt och att inte missa något viktigt. Efter intervjuerna har vi lyssnat på det inspelade materialet och transkriberat det innan vi började med vår analys av materialet. Vi läste igenom intervjuerna flera gånger för att hitta teman som vi sedan brutit
18
ner till utfallsrum, dessa har vi kommit fram till genom att sortera och hitta fenomen som förskollärarna uppfattar på liknande sätt samt skillnader (Patel & Davidsson, 2011).
4.4 Forskningsetiska övervägande
När en forskning görs är det av stor vikt att ha koll på de vetenskapsrådets forskningsetiska principer. Det som ingår i principerna som ska följas är, informationskravet,
samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet.
Informationskravet handlar om att man som forskare ska se till att undersökningsdeltagarna får information om vad deras uppgift i projektet eller forskningen kommer att vara samt vad som gäller för deras deltagande. Tydlighet som vad forskningen eller studien kommer att handla om samt information att man när som helst under processen kan dra tillbaka sitt deltagande (Vetenskapsrådet, 2002). Vi skickade ut en blankett till alla deltagare innan det var dags för intervjuerna, i denna blankett tog vi upp allt som informationskravet anser att man ska göra.
Samtyckeskravet som handlar om att man innan en undersökning måste samla in samtycke från alla deltagare (Vetenskapsrådet, 2002), uppfyllde vi genom att skicka ut
samtyckesblanketter som deltagarna först fick läsa igenom. Under intervjuerna började vi med att klargöra att de läst igenom blanketten med information och samtycke, och även då få ett muntligt samtycke från undersökningsdeltagarna.
Konfidentialitetskravet handlar om att alla deltagare i en undersökning ska ges största möjliga konfidentialitet och personuppgifter ska förvaras på ställen där obehöriga inte kan komma åt dom (Vetenskapsrådet, 2002). Detta krav anammade vi genom att inte under några
omständigheter nämna de deltagande personerna vid namn i text eller i inspelade empiriska materialet, vi gav även ut information om att ljudfiler lagras på Malmö Universitet där endast handledare, examinator och vi som uppsatsskrivare har tillgång till dom.
Nyttjandekravet som har att göra med att man informerar deltagarna om att det insamlade materialet endast kommer att användas till ändamål av denna studie och kommer sedan att förstöras (Vetenskapsrådet, 2002). Detta informerade vi även om i blanketten som skickades
19
ut innan intervjuerna gjordes, så att deltagarna var medvetna om att materialet endast skulle användas i detta avseende och inget annat.
4.5 Analysmetod
Den ansats vi valt som analysmetod för att analysera vårt empiriska material med är fenomenografi. Patel & Davidsson (2011) menar att fenomenografin har sitt fokus mot att studera uppfattningar, vilket vi kommer att göra genom att analysera förskollärares
uppfattningar om anknytning. Syftet med att använda fenomenografin som analysmetod är att få ett grepp om hur människor uppfattar fenomen i omvärlden (ibid.). Människan antas ge innehåll i relationen mellan omvärlden och sig själv, i uppfattningen av ett fenomen. För att omvärlden ska kunna gestaltas krävs det att man uppfattar något vilket är lika med att skapa mening (Patel & Davidsson, 2011).
Analysen har skett i fyra olika steg som kännetecknar fenomenografi, först att lära känna materialet och få ett helhetsintryck av det, andra steget var att hitta likheter och skillnader i de svaren som förskollärarna har gett oss, tredje steget var att dela upp förskollärarnas
uppfattningar i olika beskrivningskategorier och det fjärde och sista steget var att studera den bakomliggande strukturen i kategorisystemet (Patel & Davidsson, 2011). Detta innebär att vi har läst och sorterat materialet tills vi hittat tydliga mönster. Kategorisystemet kallas för undersökningens utfallsrum och beskriver uppfattningar om ett fenomen och utgör också resultatet av analysen (ibid.).
20
5 Analys och resultat
I detta kapitel kommer vi att redogöra för det empiriska materialet som vi samlat in. Vi kommer utgå ifrån fem olika utfallsrum som är: Trygghet som en byggsten för anknytning, Medvetenhet om anknytning vid inskolning, Barngruppens storlek och personaltäthetens inverkan på verksamheten, Lyhördhet och behovstillfredsställelse samt Utforskande och anknytning dessa utfallsrum utgör en överblick av vad förskollärarnas uppfattningar om anknytning är. Avsnittet avslutats sedan med en kort sammanfattning av resultatet.
5.1 Trygghet som en byggsten för anknytning
Av de fem förskollärarna som deltog i våra intervjuer ansåg fyra av dom att begreppet
anknytning har ett samband med trygghet. En av förskollärarna uttryckte sig kort och konkret på detta vis, på en fråga om hur hen skulle definiera begreppet anknytning:
En trygg relation som skapas under längre tid. -Förskollärare 5
Här anser vi att förskolläraren har tolkat begreppet som en relation, som skapas genom att man under en längre tidsperiod frambringar en trygghet mellan parterna. Övriga förskollärare uttrycker på olika sätt vikten av att barnet ska känna sig trygga med förskollärarna i den pedagogiska verksamheten. Det som varit återkommande när de samtalade om anknytningens innebörd är att anknytning är en relation som kräver tid.
Något som även varit återkommande i intervjuerna är hur förskollärarna lägger vikt i att barnens behov ska tillgodoses för att de ska känna sig trygga. Förskollärare 5 menar att det dagliga bemötandet är viktigt för tryggheten, vidare menar hen att det är betydelsefullt att bekräfta barnet och se varje enskilt barns behov, visa att man helt enkelt finns där för barnet. Vi menar här att förskolläraren ser sig själv som en trygg bas som barnet kan utgå ifrån för att utforska sin omgivning och sedan återvända till den säkra hamnen om barnet upplever fara eller hot och då söker tröst eller beskydd.
Att alla barn är olika uttrycks också av de flesta förskollärarna, deras yttrande kan möjligen tolkas som att vissa barn är lättare att få kontakt med än andra, vidare menar de att det möjligen kan bero på om barnen känner sig trygga eller har det jobbigare med separationen från sina vårdnadshavare. Dock uttrycker en av förskollärarna att om ett barn har lätt för att
21
visa anknytningsbeteende till för många pedagoger på förskolan kan det vara ett tecken på att barnet är otrygg.
5.2 Medvetenhet om anknytning vid inskolning
Alla de intervjuade förskollärarna redogör för medvetenhet om anknytning i den pedagogiska verksamheten och att det första mötet med barnet, det vill säga vid inskolningen, blir extra betydelsefullt för skapandet av en relation till barnet. En av förskollärarna uttrycker sig såhär:
Först och främst tänker man på det när det är inskolningar,(...), när man introducerar nya barn till verksamheten. För de har ju ingen anknytning till oss pedagoger, till verksamheten eller till de andra barnen utan deras trygghet och anknytning är ju oftast till föräldrarna eller vårdnadshavaren. -Förskollärare 3
Förskollärarna yttrar också att det finns olika tillvägagångssätt när man introducerar ett barn i verksamheten, vissa arbetslag väljer att ha ansvarsbarn, där en pedagog har hand om
inskolning och övrig information till vårdnadshavare, andra har valt att alla i arbetslaget ska vara lika delaktiga under en inskolning.
Vi har pratat mycket om det i vårt arbetslag, att det inte är en person som ska hålla i en inskolning utan att man som arbetslag tillsammans introducerar barnet till verksamheten och låta barnet sen själv hitta sin första anknytningsperson liksom. Sen viktigt är också är att de ska introduceras till verksamheten och inte bara till en person för det kan ju bli svårt om den personen då är borta någon dag. -Förskollärare 3
Vi tolkar förskollärarens svar som att hen anser att alla i arbetslaget ska vara lika delaktiga under inskolningen. En annan förskollärare menar att ansvarspedagogen på avdelningen har ett betydelsefullt uppdrag gentemot både barnet och vårdnadshavaren under
inskolningsperioden och yttrar sig såhär:
Inför barnets inskolning delas barnen upp på varje pedagog så att man blir ansvarspedagog för ett barn. Beroende av barns behov ser inskolningen olik ut. Under denna tid finns
ansvarspedagogen i barnets och vårdnadshavarens närhet. -Förskollärare 5
Merparten av förskollärarna var överens om att alla pedagogerna i arbetslaget skulle vara delaktiga under barnets första tid på förskolan, detta för att pedagogerna skulle kunna lära känna barnet och skapa en trygg relation till varandra. Att flertalet av förskollärarna menar att att hela arbetslaget ska vara involverade i barnets första tid på förskolan går emot den tidigare forskning som vi redogjort för i tidigare avsnitt gjord av Dalli (1999) som belyser vikten av en ansvarspedagog under inskolningstiden som vidare kan ses som en tillfällig
22
anknytningsperson. Vi tolkar förskollärare 3 som att hen tycker det är betydelsefullt om barnet introduceras till verksamheten och blir trygg med alla pedagogerna i arbetslaget ifall det skulle vara så att anknytningspersonen är frånvarande någon dag. Vidare förstår vi det som så att förskollärare 3 resonerar som hen gör för att den vardagliga verksamheten ska fungera helt praktiskt ifall någon pedagog är frånvarande.
Ett par förskollärare menade att de endast hade en ansvarspedagog under barnets första tid på förskolan, och att det i vissa fall resulterade i att barnet endast använde denna pedagog som en trygg bas för att få sitt behov av trygghet tillgodosett, detta kan möjligen vara ett uttryck för anknytningshierarkin då barnet rangordnar ansvarspedagogen före övrig personal på avdelningen, när barnet är i behov av närhet och trygghet. En möjlig tolkning av svaret är att förskolläraren anser att det är betydelsefullt om barnet skapar åtminstone en
anknytningsrelation till en pedagog på avdelningen.
En annan förskollärare menar att hens främsta roll är att skapa trygghet för barnet men att relationen och samarbetet med vårdnadshavarna är viktigt för att barnet ska känna sig tryggt.
En av mina främsta roller är självklart att skapa trygghet för barnet och dess vårdnadshavare. För att skapa trygghet för barnet måste också vårdnadshavare vara det [sic!]. En förälder uttryckte sig så här: “Om mitt barn trivs är jag nöjd”. Jag tycker inte det är tillräckligt att en relation till endast barnet utan man måste också få vårdnadshavarna att känna tillit och trygghet till förskolan. Deras känsla återspeglar sig i barnet. -Förskollärare 5
Förskollärarens yttrande kan möjligen tolkas som att hen menar att förskolan ska vara en trygg plats för både barn och vårdnadshavare. Några av förskollärarna belyser att relationen till barnets vårdnadshavare är betydelsefull då den kan spegla av sig på barnen. Särskilt viktigt blir det att skapa en trygg start för barnet under inskolningstiden, då det är då barnet ska börja visa anknytningsbeteende till pedagogerna samt se pedagogerna som tillfälliga anknytningspersoner. Att skapa en trygg relation gentemot vårdnadshavarna skulle kunna handla om att pedagogen visar sig som en tillitsfull omsorgsgivare som finns där för barnet som en tillfällig anknytningsperson under vistelsen på förskolan. Några förskollärare menar även att relationen till barnet är lika betydelsefullt under hela barnets dag på förskolan, det tolkar vi som att tryggheten ska fortlöpa efter att inskolningen är klar då skapande av relationer med barnet kräver bland annat tid och kontinuitet.
23
5.3 Barngruppens storlek och personaltäthetens inverkan på
verksamheten
Fyra av de fem intervjuade förskollärarna menar att stora barngrupper samt en minskad personaltäthet är faktorer som påverkar arbetet med medvetenhet kring anknytning negativt då förutsättningarna blir sämre för barnet och pedagoger att skapa en trygg relation till varandra. En förskollärare uttrycker sig såhär:
Mindre barngrupper är ju något man önskar då det enligt mig underlättar för mig att tillgodose och möta alla barns behov, det blir även lättare att vara lyhörd för alla barn om vi hade haft färre barn per pedagog. Att tillgodose barnets behov tror jag är betydelsefullt för att barnet ska känna trygghet på förskolan. -Förskollärare 5
En annan förskollärare lyfter fram verksamheten och den pedagogiska miljön där de ska möta barnen och deras behov för att skapa en trygghet men att förutsättningarna för det påverkas av stora barngrupper och en minskad personalstyrka.
Miljön kan spela roll för vissa barn, vi försöker därför skapa en trygg miljö för barnen och undvika att möblera om inne på avdelningen, detta tror jag kan skapa stress och otrygghet för vissa barn. Mindre barngrupper och högre personaltäthet tror jag är förutsättningar för att barnet ska känna sig trygg på förskolan. Mindre barngrupperna med mindre antal barn i, kan ha en positiv effekt på barnen då de möjligen kan bli tryggare och lugnare. - Förskollärare 2
Utifrån svaren från de intervjuade förskollärarna kan vi tolka det som att förskollärarna menar att om man har stora barngrupper anses det svårare att erbjuda barnet trygghet utifrån barnets behov, vidare kan förskollärarens yttrande möjligen tolkas som att medvetenhet om anknytning i arbetet försvåras på grund av det ökade barnantalet i barngrupperna samt en minskad personaltäthet. Det förskollärare 2 nämner som en del av att ha en fortsatt trygghet i verksamheten trots antalet barn kontra antalet personal är att den fysiska miljön ska förbli densamma för att inte skapa mer stress hos barnen.
5.4 Lyhördhet och behovstillfredsställelse
Alla de intervjuade förskollärarna är eniga när det gäller vikten av lyhördhet samt tid för att skapa relationer. Att förskollärarna flertalet gånger lyfter tid som en aspekt i skapandet av en relation med barnet anser vi visar på en viss medvetenhet att trygga relationer tar tid att bygga upp. Utöver lyhördhet och tid menar tre av förskollärarna att barnet behöver närhet och trygghet men att man inte ska tvinga på barnet en relation de inte är redo för, de menar att det
24
istället får ta sin tid och komma när barnet känner sig redo. En förskollärare svarade som nedan när vi frågade vad hen hade för roll för att skapa trygghet för barnen i verksamheten:
Jag har ju en stor roll såklart för att barnen ska känna trygghet, dels att man liksom visar att man finns där när de behöver en och sen inte tvinga på barnet en relation som kanske inte dom är redo för, det är klart att man välkomnar barnet men att man sen kanske tar ett steg tillbaka och låta barnet komma till mig för att det är på dennes villkor. - Förskollärare 3 Tre av förskollärarna lyfter att man inte ska tvinga på barnet en relation utan låta dom komma till en, en möjlig tolkning är att förskollärarna är lyhörda och lyssnar till barnets behov. När vi under intervjun frågade om hur förskolläraren arbetar rent praktiskt med trygghet i verksamheten uttrycker hen sig såhär:
Det är viktigt att vara en lyhörd och närvarande pedagog, som deltar i leker, lyssna till barnets tankar och bekräfta barnet för att visa att jag bryr mig om barnet. - Förskollärare 2
Att förskolläraren belyser lyhördhet och närvarande tolkar vi att förskolläraren har en förståelse för att dessa faktorer är betydelsefulla för barnets upplevelse av trygghet och på sikt skapandet av en möjlig anknytningsrelation.
Förskollärarens svar nedan kan möjligen tolkas som att förskolläraren och hens arbetslag arbetar med barns anknytningshierarkier i den pedagogiska verksamheten.
Också att man inte sätter någon prestige i det utan att man(… )skulle det vara så att barnet hellre tyr sig till en annan pedagog så får man ju se det som att “okej fast då får ju barnet sitt behov tillfredsställt även om det inte är av just mig - Förskollärare 3
En möjlig tolkning av förskollärare 3 yttrande kan handla om att arbetslaget arbetar för barnets bästa och utgår ifrån barnets behov när de låter barnet välja vilken pedagog som hen vill gå till för att söka trygghet och närhet. Vidare kan en möjlig tolkning av förskollärare 3 svar vara att det inte är så att barnet väljer bort någon pedagog utan att barnet väljer en pedagog som hen vill ty sig till utifrån sin anknytningshierarki, för att få sitt behov tillgodosett.
Sen så väljer de ju då vem som är första, andra, tredje, fjärde osv. och det är ju upp till barnet själv att hitta det, (...) oftast är det att de väljer, att de rangordnar sina anknytningspersoner. Sen kan det också vara så att ett barn väljer beroende på situation. - Förskollärare 1
Även förskollärare 1 belyser vikten av att barnet själv ska få välja och rangordna sin
anknytningsperson. Båda förskollärarna redogör att barnet ska få välja vilken pedagog barnet vill gå till för att söka trygghet och närhet, det tolkar vi som en medvetenhet från
25
förskollärarna om att inkludera anknytningshierarkier i den dagliga verksamheten för barnets välbefinnande.
5.5 Utforskande och anknytning
Förskollärarna fick som en fråga om de bedömer att trygghet och anknytning har betydelse för barns fortsatta utforskande i verksamheten. Samtliga förskollärare svarade att de ansåg att tryggheten hade en stor betydelse för det fortsatta utforskandet. En av förskollärarna valde att uttrycka sig såhär:
Ja absolut, tror nog också att om man vänder på det, att om de inte känner trygghet så tror jag inte att de utforskar på samma vis eller kanske inte alls. Känner inte barn trygghet vågar man inte prova. -Förskollärare 1
Förskollärarens svar nedan kan möjligen vara en tolkning om att hen anser att barnet måste känna trygghet med pedagogerna och verksamheten innan barnet kan börja fokusera på lärande och utveckling. Ett barn som är tryggt har därmed bättre förutsättningar att lära sig, kan möjligen vara en tolkning av förskollärarens yttrande.
Det skulle jag absolut säga i en viss mån i alla fall. Jag tänker att barnen måste bli trygga med de som pedagoger, miljön samt sina kompisar för att sedan våga utforska och lära sig. Jag blir en viktig person längs vägen, då pedagogen finns där som ett stöd ifall barnet behöver mig. Jag tänker att vi finns där som en trygg bas för att barnet ska våga utforska, upptäcka och lära sig nya saker påvägen men samtidigt finnas där som en säker hamn ifall barnet behöver närhet och trygghet. -Förskollärare 2
Att förskollärarna nämner att det krävs trygghet för att barnet ska kunna utforska sin omvärld kan vi koppla till att tryggheten är en motsvarighet till trygg bas och säker hamn. Att
förskolläraren nämner trygg bas och säker hamn för att belysa sin roll gentemot barnets utforskande visar på en viss medvetenhet när det kommer till ett centralt begrepp inom anknytningsteorin och att tryggheten är viktigt för barnets utforskande i verksamheten. Vi tolkar att förskollärare 2 anser att hens roll gentemot barnets utforskande blir betydelsefullt då förskolläraren är närvarande och lyhörd för barnets behov om hen behöver trygghet och närhet.
26
5.6 Sammanfattning
Vi kommer i detta avsnitt ge en kort sammanfattning av vårt resultat utifrån våra frågeställningar, detta för att på ett så strukturerat sätt som möjligt visa på hur undersökningens resultat uppfyller studiens syfte.
Vår första forskningsfråga undersöker vad anknytning är för de intervjuade förskollärarna och på vilket sätt de anser att det har betydelse för barns trygghet. Resultatet visade bland annat att förskollärarna anser att anknytning är en känslomässig relation som skapas och byggs upp över tid, samt att tillit, trygghet och närhet är byggstenar för anknytning. Vidare visade förskollärarna delvis på en medvetenhet om centrala begrepp inom anknytningsteorin, det framkom även i resultatet att samtliga förskollärare ansåg att anknytning och trygghet har betydelse för barnets utforskande i verksamheten.
Hur arbetar de tillfrågade förskollärarna gällande barns anknytning och finns det faktorer som påverkar detta arbete, är vår andra forskningsfråga, som bland annat resulterade i lyhördhet för att lyssna in barnet och barnets behov. Alla fem förskollärare var överens om att lyhördhet för barnets behov var betydelsefull i trygghetsarbetet medan tre av dem utöver lyhördhet var eniga om att inte stressa fram någon relation, då de menade att en relation kräver tid och kontinuitet och man som pedagog måste invänta barnet så att barnet känner sig redo för en relation. Att tre av förskollärarna yttrar sig om att de inväntar barnet och utgår ifrån barnet samt låter barnet välja vilken pedagog hen vill gå till för att söka trygghet tolkar vi som att de arbetar utifrån en medvetenhet kring anknytningshierarki i den dagliga verksamheten.
Förskollärarna visade även en medvetenhet om att relationer tar tid att bygga upp samt att de har en betydande roll för att stötta barnet under barnets vistelsetid på förskolan.
Relationen och samarbetet med barnets vårdnadshavare visade sig vara ett betydelsefullt arbete för tryggheten och anknytningen enligt de intervjuade förskollärarna, då det framgick att ifall vårdnadshavarna känner trygghet och tillit till pedagogerna är sannolikheten större att barnet också gör det, pedagogen har därmed en viktig roll gentemot barnets vårdnadshavare. Vidare menar förskollärarna att stora barngrupper och en minskad personaltäthet påverkar tryggheten då det blir svårare för pedagogen att tillgodose varje enskild barns behov.
27
6 Diskussion
I detta kapitel kommer vi diskutera resultatet av vår analys med stöd från tidigare forskning, vidare kommer vi presentera vår metoddiskussion samt förslag på fortsatt forskning.
6.1 Resultatdiskussion
Syftet med studien har varit att undersöka hur förskollärare ser på anknytningens betydelse för yngre barn i förskolan och hur de arbetar för att barnen ska känna sig trygga i
verksamheten. Vi har tidigare redogjort att läroplanen för förskolan fokuserar mer på begrepp som lärande än anknytning och trygghet, vilket vi ställer oss kritiska till då den tidigare forskningen som vi redogjort för belyser bland annat vikten av trygghet och omsorg för barnets utveckling som i sin tur gynnas av känslomässiga relationer mellan barnet och pedagogen.
Vår första forskningsfråga handlar om vad anknytning innebär för de intervjuade
förskollärarna och på vilket sätt det har betydelse för barns trygghet. Resultatet av vår studie visade hur förskollärarna berättade om sina uppfattningar om begreppet anknytning. Flertalet av förskollärarna menade att anknytning är en känslomässig relation som byggs upp över tid samt att trygghet, lyhördhet och tillit är byggstenar för att anknytning ska skapas. Vidare visade resultatet att förskollärarna anser att en relation till barnet är betydelsefullt för hens utforskande som i sin tur leder till barnets fortsatta lärande och utveckling. Förskollärarna yttrande under intervjun visar delvis på en medvetenhet kring delar av det Bowlby (2010) lyfter fram om anknytningsteorin, förskollärarna yttrade sig bland annat om trygg bas och säker hamn, anknytningsperson och anknytningsbeteende.
Vår andra forskningsfråga undersöker hur de tillfrågade förskollärarna arbetar gällande barns anknytning samt om det finns faktorer som påverkar detta arbete. I förskolans läroplan skrivs det fram att den pedagogiska verksamheten ska anpassas efter varje enskilt barns behov och dess förutsättningar (Lpfö 2018). Men hur ser egentligen de tillfrågade förskollärarna på verksamheten rent praktiskt, finns det faktorer som påverkar deras arbete när det kommer till anknytning i förskolan. Förskollärarna som deltagit i vår studie yttrade sig bland annat om dagens ökade barnantal i barngrupperna samt en minskad personaltäthet och att dessa faktorer påverkade arbetet med medvetenhet kring anknytning i förskolan, således relationerna som skapas med barnen.
28
Vidare menade flertalet av förskollärarna att arbetet med att se varje enskilt barns behov påverkades negativt av de stora barngrupperna. Förskollärarnas yttrande kan vi koppla till Ekströms (2007) studie som bland annat visade att det pedagogiska arbetet påverkades av pedagogernas ökade arbetsuppgifter, stora barngrupper samt en minskad personaltäthet. Som tidigare nämnts tar läroplanen för förskolan upp att förskolans verksamhet ska
individanpassas så att varje enskilt barns behov och förutsättningar tillgodoses. I enlighet med förskollärarnas yttrande tror vi det är svårt att individanpassa den pedagogiska verksamheten i stora barngrupper med en minskad personaltäthet.
Flertalet av förskollärarna menade att inskolningstiden var en betydelsefull del i arbetet med medvetenhet kring anknytningen samt att de hade en viktig roll gentemot både barnet och barnets vårdnadshavare. Dock var det delade meningar om alla pedagogerna i arbetslaget skulle vara delaktiga i barnets första tid på förskolan eller om det endast skulle vara en pedagog som skulle möta barnet. Fåtalet av förskollärarna menade att de hade en
ansvarspedagog under barnets inskolningstid och att barnet därmed skulle ha större möjlighet att skapa åtminstone en trygg relation till en förskollärare och därmed kunna se hen som en tillfällig anknytningsperson under barnets första tid i förskolan.
Pedagogens uttalande om vikten av en ansvarspedagog under inskolningstiden bekräftas av Dallis (1999) studie som visade att det var betydelsefullt för barnet om hen hade en pedagog att knyta an till under inskolningsperioden. Merparten av förskollärarna yttrande sig om att det var viktigt att hela arbetslaget var engagerade under inskolningsperioden och att det underlättade för barnet ifall ansvarspedagogen var frånvarande någon dag. Möjligtvis kan pedagogernas yttrande om att hela arbetslaget ska vara delaktiga tolkas som en fördel för att vardagen ska fungera även om ansvarspedagogen är frånvarande någon dag. Deras uttalande är i motsättning till Dallis (1999) studie, kan det vara så att omsorgen och
anknytningens sparsamma omfattning i läroplanen för förskolan gör att det kan vara svårt att förhålla sig till begreppet i den vardagliga verksamheten som även Josefon (2018) belyser i sin studie?
Vidare lyfter förskollärarna att närhet, lyhördhet för barnets enskilda behov är faktorer som är betydelsefulla och påverkar barnet positivt i hens fortsatta utforskande i verksamheten.
Förskollärarnas uttalande kopplar vi till Perssons (2015) studie som belyser vikten av
relationen mellan barnet och den lyhörda pedagogen som i sin tur påverkar barnets utveckling positivt. Förskollärarna i vår studie är även eniga när de lyfter fram tid och kontinuitet som
29
grundläggande faktorer för skapandet av en känslomässig relation, deras yttrande bekräftas av Hagströms (2010) studie som bland annat visade att pedagogen behövde ge kontinuerlig och trygg omsorg åt det enskilda barnet under en längre tid för att en trygg relation mellan barnet och pedagogen skulle kunna utvecklas.
Avslutningsvis har vi utifrån resultatet med stöd från tidigare forskning fått en djupare förståelse för de intervjuade förskollärarnas syn på anknytningens betydelse i förskolan, förskollärarna har i vissa frågor varit eniga när det kommer till anknytningens betydelse för barnet. Dock visade det sig att förskollärarna hade olika uppfattningar om bland annat barnets första tid i förskolan. Resultatet visade att endast två av fem förskollärare belyser vikten av vad som kan handla om att arbeta med medvetenhet kring anknytningshierarkier i den dagliga verksamheten för barnets välbefinnande. Kan förskollärarnas olika uppfattningar i vissa frågor möjligen bero på den bristfälliga informationen om anknytning i styrdokumenten som förskollärarna jobbar efter?
6.2 Metoddiskussion
I detta avsnitt kommer vi kritiskt resonera om våra metodval som vi gjort i studien. Metoden vi valde att använda var en kvalitativ metod för att få reda på förskollärares tankar. Vårt empiriska material samlade vi in genom att göra enskilda semistrukturerade intervjuer med de deltagande förskollärarna. Vi använde oss av semistrukturerade intervjuer för att få ut så mycket av förskollärarnas tankar och kunskaper som möjligt. Det som var av vikt för oss som intervjuare i denna typ av intervju var att vi var insatta i ämnet för att lätt kunna komma på följdfrågor till förskollärarnas svar (Alvehus, 2019). Vi upplevde att fåtalet av intervjuerna blev lite svårare då några förskollärare gav korta svar, men genom att snabbt tänka till och ställa följdfrågor tyckte vi att svaren blev mer utförliga och deras upplevelser och tankar om ämnet kom fram på ett bra sätt. Hade vi istället valt att använda oss av strukturerade
intervjuer hade möjligen resultatet sett annorlunda ut då alla förskollärare fått samma frågor utan möjlighet till följdfrågor. Dock ansåg vi att semistrukturerade intervjuer passade bättre för vår studie då vårt fokus låg på att få ut så mycket information som möjligt från de deltagande förskollärarna.
Valet att göra intervjuer var bland annat på grund av rådande pandemi, ett par av
förskollärarna kände att de ville träffas och göra intervjuerna ansikte mot ansikte och andra valde att intervjuerna skulle göras via telefon eller kommunikationsapp. Oavsett val så har
30
intervjuerna blivit inspelade och sparade på Malmö Universitets server. Efter gjorda intervjuer transkriberade vi materialet genom att lyssna på ljudinspelningarna.
Vi anser att bekvämlighetsurvalet, vilket vi valde på grund av tidsbrist samt tillgänglighet, inte har gjort någon skillnad i vårt resultat då vi fick tag i förskollärare, vilket vi hade strävat efter oavsett om vi valt någon annan typ av urval. Vår studie hade dock kunnat ge ett annat resultat om vi hade haft möjlighet att göra observationer, vi hade då kunnat observera hur förskollärarna arbetar med anknytning rent praktiskt i verksamheten.
6.3 Förslag på vidare forskning
Under arbetets gång har vi själva fått mer kompetens kring ämnet genom att fördjupa oss i tidigare forskning samt litteratur som berör anknytning. Vi anser dock att det i största
allmänhet behövs mer forskning kring anknytning då det varit svårt att hitta forskning som är inriktat på detta ämne. Eftersom vi framförallt haft svårt för att finna svensk forskning om anknytning, tror vi att det hade behövts mer forskning om hur pedagogerna i förskolan arbetar med anknytning rent praktiskt i den svenska förskolan. Möjligen hade mer forskning om anknytningens betydelse kunnat bidra med att anknytning fått en större och mer
31
7 Referenser
Bowlby, John (1997). Attachment and loss Volume 1 attachment. London: Pimlico
Bowlby, John (2010). En trygg bas: kliniska tillämpningar av anknytningsteorin. 2. utg. Stockholm: Natur & kultur
Broberg, Malin, Hagström, Birthe & Broberg, Anders (2012). Anknytning i förskolan: vikten av trygghet för lek och lärande. 1. uppl. Stockholm: Natur & Kultur
Bryman, A. (2018). Samhällsvetenskapliga metoder. (3., [rev.] uppl.) Malmö: Liber AB
Dalli, Carmen (1999): Starting childcare: what young children learn about relating to adults in the first weeks of settling into a childcare centre. Paper presented at the 7th Early
Childhood Convention, Nelson, New Zealand. 27–30 September 1999.
Denscombe, Martyn (2018). Forskningshandboken: för småskaliga forskningsprojekt inom samhällsvetenskaperna. Fjärde upplagan Lund: Studentlitteratur
Hellberg, Anna (2016). Psykologi i förskolans vardag. Johanneshov: MTM
van IJzendoorn, M.H. &Sagi-Schwartz, A. (1999). Cross-cultural patterns of attachment: universal and contextual dimensions.
Josefson, Mie (2018). Det ansvarsfulla mötet [Elektronisk resurs] En närhetsetisk analys av omsorgens innebörder i förskolan. Diss. Stockholm: Stockholms universitet, 2018
Tillgänglig på Internet: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-149709
Kilström, S. (2014). Intervju som redskap. I: Dimenäs, J. (red). Lära till lärare. Stockholm: Liber.
Lärarnas historia, 2014 [Elektronisk resurs] Tillgänglig på internet:
32
Läroplan för förskolan, Lpfö18 [Elektronisk resurs] (2018). Skolverket. Tillgänglig på internet:
https://www.skolverket.se/publikationer?id=4001
Patel, Runa & Davidsson, Bo (2011). Forskningsmetodikens grunder: att planera, genomföra och rapportera en undersökning. 4., (uppdaterade) uppl. Lund: Studentlitteratur
Persson, Sven (2015) Pedagogiska relationer i förskolan. I: Tallberg, Broman, Ingegerd (red) Förskola tidig intervention (s 121-139). Stockholm: Vetenskapsrådet. Tillgänglig på internet:
http://muep.mau.se/bitstream/handle/2043/20444/VR1527%20Förskola-tidig-intervention_web2.pdf?sequence=2&isAllowed=y
Richardson, Gunnar (red.) (1988). Utbildningshistoria. 1988. Uppsala: Föreningen för svensk undervisningshistoria
Ryden, Göran & Wallroth, Per (2008). Mentalisering: att leka med verkligheten. Stockholm: Natur & kultur
Skolverket [Elektronisk resurs]. (2020). Stockholm: Skolverket Tillgänglig på Internet: http://www.skolverket.se/
33
Bilaga 1 – Intervjufrågor till förskollärarna
1. Hur skulle du definiera begreppet anknytning?2. När tänker du i termer av anknytning?
3. Vilken roll har du i arbetet för att skapa en trygghet för barnen i verksamheten? Hur gör du rent praktiskt då?
4. Har ni en eller flera pedagoger som är lika viktiga/oviktiga under barnets vistelse på förskolan?
5. Anser du dig kunna bedöma om ett barn är tryggt eller otryggt i förskolan? På vilket sätt isåfall?
6. Vilka förutsättningar anser du krävs för att barn ska kunna känna sig trygga i förskolan?
7. Hur tänker du, ur ett trygghetsperspektiv, när det är sammanslagningar under sommar och jul?
8. Hur hittar du stöd kring anknytning i ditt arbete, var isåfall?
34
Bilaga 2 – Samtyckesblankett till
förskollärarna
LÄRANDEOCHSAMHÄLLE
BARNDOM-UTBILDNING-SAMHÄLLE
Datum
Samtycke till medverkan i studentprojekt
Hej!
Våra namn är Caroline Jönsson och Keila Harletun. Vi studerar till förskollärare på Malmö Universitet, vi går vår sjätte termin på utbildningen och kommer ta examen, januari år 2021. Vi skriver vårt examensarbete och tänker göra en kvalitativ studie med hjälp av enskilda intervjuer. Vårt syfte med examensarbetet är att studera pedagogers tankar kring betydelsen av anknytning för små barn i förskolan. Vi kommer med hjälp av intervjuer som berör anknytning få syn på pedagogers olika erfarenheter och tankar kring ämnet. Här vänder vi oss till dig för att få din syn på det.
Intervjun kommer att spelas in med hjälp av ljudupptagning via diktafon där ett samtal spelas in. Vår handledare samt examinator på universitetet är de enda, förutom vi, som kommer att kunna ta del av det inspelade materialet. Allt insamlat material och personuppgifter lagras på Malmö Universitets server under examensarbetets process, samtyckesblanketterna kommer att raderas tillsammans med inspelat material ett halvår efter att examensarbetet är godkänt och klart.
35
● Medverkan baseras på samtycke och detta samtycke kan när som helst återkallas. Varje deltagare har alltså rätt att avbryta sin medverkan när som helst, utan några negativa konsekvenser, enligt samtyckeskravet.
● Alla deltagare kommer att avidentifieras i det färdiga arbetet enligt knofidentialitetskravet. ● Materialet kommer enbart att användas för aktuell studie och kommer att förstöras när denna
är examinerad, enligt nyttjandekravet.
Hoppas att du vill hjälpa oss i vårt fortsatta arbete med denna studie. Med vänliga hälsningar, Keila och Caroline.
……… Studentens underskrift och namnförtydligande
Kontaktuppgifter till student (tfn nr, e-mail): Caroline Jönsson: caroline.jonssson@hotmail.com Keila Harletun: keilaharletun@gmail.com
Ansvarig handledare på Malmö universitet:Marit Olanders Kursansvarig på Malmö universitet: Sara Berglund
Kontaktuppgifter Malmö universitet:
www.mah.se 040-665 70 00
36
Information om Malmö universitets behandling av personuppgifter
Personuppgiftsansvarig Malmö universitet
Dataskyddsombud dataskyddsombud@mau.se
Typ av personuppgifter Namn, anteckning av lärandesituation, bild och/eller filmklipp samt ditt samtycke till att Malmö universitet behandlar dessa personuppgifter.
Ändamål med behandlingen För att möjliggöra undervisnings- och examinationssituationer i förskolemiljö för studenter vid Malmö universitets förskollärarutbildning.
Rättslig grund för behandling Ditt samtycke.
Mottagare Personuppgifterna kommer endast användas i utbildningssyfte inom ramen för
Förskolärarprogrammet vid Malmö universitet och kommer inte att spridas vidare till någon annan mottagare.
Lagringstid Malmö universitet kommer spara dina personuppgifter så länge de behövs för ovan angivet ändamål eller till dess att du återkallar ditt samtycke. Efter genomförd kurs/program kommer personuppgifterna att raderas. Malmö universitet kan dock i vissa fall bli skyldiga att arkivera och spara personuppgifter enligt Arkivlagen och Riksarkivets föreskrifter.
Dina rättigheter Du har rätt att kontakta Malmö universitet för att 1) få information om vilka uppgifter Malmö universitet har om dig och 2) begära rättelse av dina uppgifter. Vidare, och under de förutsättningar som närmare anges i
dataskyddslagstiftningen, har du rätt att 3) begära radering av dina uppgifter, 4) begära en överföring av dina uppgifter (dataportabilitet), eller 5) begära att Malmö universitet begränsar behandlingen av dina
37
uppgifter. När Malmö universitet behandlar personuppgifter med stöd av ditt samtycke, har du rätt att när som helst återkalla ditt samtycke genom skriftligt meddelande till Malmö universitet. Du har rätt att inge
klagomål om Malmö universitets behandling av dina personuppgifter genom att kontakta Datainspektionen, Box 8114, 104 20 Stockholm.
