Malmö högskola
Lärarutbildningen
Individ och samhälle
Examensarbete
15 högskolepoäng
Lek, utveckling och
socialisation
Play, development and socialization
Sammanfattning
Leken är otroligt viktig för vår utveckling och hur vi fungerar som sociala människor. I leken tar vi in de erfarenheter som vi upplevt och utvecklar dessa i gemenskap med andra. Vår kulturella och sociala bakgrund formar oss till den vi är. Hur mycket syns denna bakgrund i leken, är vi jämlika när vi leker? Forskare säger att leken är otrolig betydelsefull för den sociala kompetensen, då man lär sig empati, vänta på sin tur samt att fungera i grupp. Vår forskning utgår från ett socialt-, kulturellt-, samt ett utvecklingsperspektiv. Vi har även belyst hur leken har förändrats i ett nu- och dåtids perspektiv. Undersökningen bygger på intervjuer med fem förskollärare. Vi har fått reda på resultatet genom kvalitativa intervjuer med dessa. Intervjuerna har skett enskilt och inte i grupp. Genom dessa intervjuer fick vi reda på hur viktig leken är för barns utveckling. Vi fick även reda på att språket är en viktig komponent i leken. Pedagogernas syn på hur man ser på leken idag har även den förändrats, genom att man reflekterar mer över lekens betydelse och uppmärksammar detta i verksamheten.
Innehållsförteckning
1. Inledning... 7
2. Syfte och frågeställning ... 8
3. Litteraturgenomgång ... 9
4. Kunskapsbakgrund ... 11
4:1 Lekdefinition ... 11
4:2 Leken förr och nu ... 11
4:3 Teori ... 13
4:3:1 Kultur och lek... 13
4:3:2 Språk... 14
4:3:3 Föds vi som lekande ... 14
4:4 Utvecklingsperspektiv ... 16
4:4:1 Imitation och vuxensträvan ... 16
4:4:2 Social kompetens... 16
4:4:3 Barn som inte leker ... 17
5. Metod... 18 5:1 Upplägg av intervju ... 18 5:2 Urvalsgruppen ... 19 5:3 Genomförandet ... 20 5:4 Forskningsetik ... 20 6. Resultat ... 22 6:1 Lekdefinition ... 22 6:2 Leken förr och nu ... 22
6:3 Kulturellt och socialt ... 23
6:4 Utvecklingsperspektiv ... 26
Referenslista: ... 36 Bilaga – Intervjufrågor ... 38
1. Inledning
”Barnen leker. När de leker ekar livets egen låt i deras lekar. Gäll och yster eller dystert dov ljuder den så länge den får lov.
Allt de tror och vet om verkligheten gör de lek av. Det är märkligheten. Vuxna tror att lek är tidsfördriv.
De har fel i detta. Lek är liv”
-Kajenn- 1
Leken är viktig och ska prioriteras på förskolan idag. I läroplanen för förskolan står det att leken och det lustfyllda ska prägla hela verksamheten. Det står även att miljön på förskolan ska uppmuntra till lek, eftersom leken bidrar med mycket kunskaper. De flesta pedagoger ute på förskolan arbetar förhoppningsvis medvetet med leken och försöker skapa bra miljöer, så att barnen ska kunna mötas och utveckla sina idéer och tankar i leken.
Samtidigt så vet vi idag att barngrupperna blir allt större och barnens kulturella och sociala bakgrund har förändrats. Barnen oavsett bakgrund ska bli till en stark och trygg grupp på förskolan, utifrån de normer och regler som finns där. Det vi har valt att titta närmare på är vilken syn förskollärarna har om leken i förskolan, både för att barnen ska utvecklas och socialiseras men även hur mycket deras bakgrund speglas i leken. Vi har även valt att titta på hur leken samt om synen på den har förändrats.
1
Caj Lundgren pseudonym Kajenn är en svensk journalist, översättare och författare. Citat taget från http://webb2.nynashamn.se/hallangen/fri_lek.htm
2. Syfte och frågeställning
Syftet med detta arbete är att synliggöra förskollärares syn på leken. Hur viktig anser de att leken är för barnens utveckling och socialisation? Vi har valt att forska om leken, för att vi genom observationer har märkt hur viktig leken är för barnen på förskolan. I leken stimuleras barnens fantasi och de tillägnar sig nya kunskaper som de har användning för i livet. Vi har lagt stor vikt på vilken syn förskollärarna, som vi har intervjuat, har om leken och dess betydelse. Detta har vi gjort då vi tror att de vuxna och deras syn på leken påverkar barnens lek otroligt mycket.
Det finns många olika infallsvinklar inom ämnet lek. Vi har valt att koncentrera oss på ett kulturellt-, socialt- samt ett utvecklingsperspektiv. Dessa har vi valt då vi är intresserad av att veta hur mycket barnens lek och utveckling påverkas av deras omgivning. Vi har även valt att se på leken i ett nu- och dåtids perspektiv. Detta har vi gjort för att vi vill veta om det skett någon större förändring förr mot nu och hur den påverkar barnens lek. Vår frågeställning är följande:
Vilka förändringar kan man se på leken och dess betydelse enligt förskollärarna utifrån ett nu - och dåtids perspektiv?
Kan man se någon skillnad på barnens lek enligt förskollärarna om man tittar på deras kulturella och sociala bakgrund?
3. Litteraturgenomgång
Johan Huizinga (1872-1945) är en nederländsk historieprofessor och kulturfilosof. I sin bok Den lekande människan skriver han om lek och kultur. Enligt honom har kulturen från början utvecklats genom och ur leken. Anthony Giddens är en brittisk sociolog, i hans bok Sociologi tar han upp olika infallsvinklar. Det kapitlet som vi främst har valt att använda oss av handlar om kultur, samhälle och individ där tar han bland annat upp socialisation och barns tidiga utveckling. I boken nämns även George Herbert Mead som var en filosof. Han har gjort en tolkning av de viktigaste faserna i barnens utveckling och har lagt stor vid utvecklingen av jaguppfattningen. I Lars-Christer Hydéns bok Sovjetiskt barnpsykologi tar han upp olika perspektiv, de kapitlen som vi har använt oss av handlar om Lev Vygotskij och Aleksej Leontjev. Lev Vygotskij är en rysk psykolog som har haft stor betydelse för såväl pedagogik som utvecklingspsykologi. Han tar även upp språkets betydelse för vårt tänkande. Aleksej Leontjev är en rysk psykolog som anser att leken fyller en viktig funktion för socialisationen. Han gjorde även en vidareutveckling på Vygotskijs lekteori. Vi har även valt att använda oss av det kapitel i Oddbjørn Evenshaug och Dag Hallens bok
Barn- och ungdomspsykologi där de tar upp Leontjev för att få fler infallsvinklar.
I boken Så levde barnen förr skriver Göte Klingberg om hur barnen hade det förr i tiden. Han tar upp allt från hemmet till skolan samt leksaker. I lekens värld som är skriven av Birgitta Knutsdotter Olofsson är en grundbok om lekens betydelse. Hon skriver bland annat om lek och språk, rollek och fantasi. Barn som inte leker är en annan aspekt som hon tar upp i sin bok. I boken nämns även Georges Bateson och hans definition på lek. Bateson har studerat hur människor kommunicerar med varandra och skrev 1955 ” A Theory of play and fantasy.
Maj Asplund Carlsson är litteraturvetare samt lektor i pedagogik. Ingrid Pramling Samuelsson är professor i pedagogik och i deras bok Det lekande lärande barnet i en
utvecklingspedagogisk teori skriver de om barns sätt att förhålla sig till sin omvärld. De
är skriven av Odvar Fagerli , Ole fredrik Lillemyr & Frode SØbstad tar de upp hur pedagogiken har ett ansvar för uppfostran samt undervisning i förskolan. Christina Godèe, har skrivit Leka i grupp. I denna bok tar hon upp olika teorier, praktiska erfarenheter samt beskriver olika lekbeskrivningar. Huvudpunkten i boken handlar om hur hon visar läsaren hur man kan använda leken på ett medvetet sätt, som ett led i socialisationsprocessen.
4. Kunskapsbakgrund
4:1 Lekdefinition
Det är svårt att hitta en definition på vad lek egentligen betyder. I boken ”Vad är förskolepedagogik” menar författarna att många ser på lek som en utmärkande egenskap hos människan och nämner homo ludens, vilket betyder den lekande människan. (Fagerli, Lillemyr, SØbstad 2 001:84.) Johan Huizinga skriver i sin bok om den lekande människan. Enligt Huizinga är inte leken någon utmärkande mänsklig egenskap utan även djuren leker. Han nämner även att den tidigare benämningen var den skapande människan homo faber som även innefattar en del djur. Han tycker dock att benämningen den lekande människan är lika viktig som den skapande människan och anser att de ska stå bredvid varandra. (Huizinga, 2004:7)Enligt Bateson är leken en intellektuell inställning som utgår från barnens uppfattning av verkligheten. Det som sägs, görs och tänks under barnens lek är just lek och ska inte tolkas ordagrant utan utifrån lekens syfte. (Knutsdotter Olofsson, 2003:6.)
4:2 Leken förr och nu
Med hjälp av tankar, fantasi, lek och annan skapande verksamhet har barn i alla tider behandlat sina upplevelser och problem. (Godée, 1988:46.) Många av de lekar som vi kan se idag fanns redan för länge sedan, rida rida ranka är till exempel från 1800- talet. Även leksaker som vi använder idag har funnits länge, i Lund har man hittat jordfynd från 1100-talet som visar att spelkulor fanns redan då. Likaså käpphästen har funnits sedan mitten av 1600-talet ( Klingberg 1971:93-94.) På 1700- och 1800- talet lekte barnen lekar som liknar de utomhuslekar som man leker idag. På 1900 talet var olika sorters bollsporter populära. Även olika lekar där barnen jagade varandra samt kurragömma var vanligt på 1900-talet. På vintern åkte barnen kälke eller skridskor om möjlighet fanns. De byggde även snölyktor, snögubbar och snöfästningar. (Klingberg 1971:102-110) Överlag kan man se att lekar utomhus var vanligt, de lekte med vad som
erbjöds i naturen samt med varandra. Det som skiljer sig från hur det ser ut idag gentemot förr är, att idag har barnen en större tillgång på leksaker. De barnen som hade tillgång till leksaker förr var främst de barn som hade förmögna föräldrar. (Godée: 1988: 47). Även i de familjer som hade det sämre ställt hade barnen leksaker, men de var oftast tillverkade i hemmet av familjen eller släktingar. Barnen i de välbärgade familjerna hade mer fabrikstillverkade leksaker såsom dockskåp och dockkök, saker som de andra barnen inte hade råd med. (Klingberg 1971:95-101) Hur de vuxna värdesatte leken varierade förr. Leken var främst en sysselsättning man gjorde när man utfört sitt arbete hemma, när det fanns tid över. (Godée: 1 988:69).
Skolan accepterade leken fast de ville kontrollera den. I 1649 års skolordning står det att det var viktigt att pojkarna hade bestämda timmar till nöjen och lekar. Dessa lekar kunde ske på skolans område, men om de var för bullriga skulle de hänvisas till en speciell plats som var utvald till detta. Lekarna skulle dock alltid övervakas av en så kallad ordningsman eller av läraren själv om den hade tid över. Det fanns även regler på hur lekarna skulle vara. De fick inte vara för slappa men heller inte uttröttande. Bollspel och springlekar som var måttliga var godkända lekar. (Klingberg 1971:102) Idag däremot när man tittar på läroplanen på förskolan läggs det stor vikt på hur betydelsefull leken är för barnens utveckling. Läroplanen för förskolan belyser även att miljön i förskolan är viktig för att barnen ska känna trygghet samtidigt som de ska lockas till lek. Där står även om hur viktigt det är för barnen att möta engagerade vuxna och lära sig samspela med andra barn
Förskolan skall erbjuda barnen en trygg miljö som samtidigt utmanar och lockar till lek och aktivitet. Den skall inspirera barnen att utforska omvärlden. I förskolan skall barnen möta vuxna som ser varje barns möjligheter och som engagerar sig i samspelet med både det enskilda barnet och barngruppen.( Lpfö98)
fantasi, inlevelse, kommunikation och förmåga till symboliskt tänkande samt förmåga att samarbeta och lösa problem. Barnet kan i den skapande och gestaltande leken få möjligheter att uttrycka och bearbeta upplevelser, känslor och erfarenheter. Barn söker och erövrar kunskap genom lek, socialt samspel, utforskande och skapande, men också genom att iaktta, samtala och reflektera. ( Lpfö98.)
4:3 Teori
4:3:1 Kultur och lek
De vanligaste begreppen i sociologi är kultur och samhälle. Ordet kultur väcker ofta tankar om litteratur, musik och konst. När vi kommer in på samhällskultur stämmer även denna definition in, dock finns det andra aspekter. Kultur och samhälle är nära förankrade och den ena kan inte finnas utan den andra. Vi skulle inte vara mänskliga, inte ha något språk och vår förmåga att tänka skulle vara begränsad, med den betydelse som vi lägger i ordet kultur. Det som man i en kultur betraktar som normalt, kan här i väst betraktas som något avvikande. Kulturer varierar utifrån de värderingar, normer och beteende som en kultur har. Med detta i åtanke är det inte alltid lätt att tillägna sig idéer och beteende från en kultur, när man tillhör en annan kultur med en annan tradition. (Giddens, 1998:34-42.)
I boken ”Vad är förskolepedagogik” står det att lek ses som en del av vårt kulturliv, även i vår kreativa verksamhet. Leken blir därför en viktig detalj av barnens egen kultur vilket leder till att det blir betydande för samhällskulturen. (Fagerli, Lillemyr, SØbstad, 2001:77.) Lek finns i alla kulturer, om man till exempel ser barn från olika kulturer leka med en boll så ser det ofta likadant ut. De kastar den till varandra, de sparkar på den och de rullar den. (a.a, 2001:178.) Det står även att leken är oerhört viktig för barnens egen kultur, därför spelar leken en stor roll när man socialiseras. Leken har en väldigt stor betydelse för barnens utveckling av deras personliga samt kulturella identitet. Med hjälp av leken socialiseras barn in i förskolan. Normer, värderingar och livsmönster är något som barnen tar till sig när de socialiseras. Deras självständighet, kreativitet och kritiska förmåga utvecklas samt olika kommunikationssätt såsom språket och begreppsuppfattning. (a.a, 2001:81-85)
4:3:2 Språk
Vygotskij gjorde olika undersökningar om språkets betydelse och var en av de första att påstå att i den psykiska utvecklingen har språket en avgörande roll. Han kom även fram till att det är i den verbala kommunikationen mellan barn och vuxna, som människans psykiska utveckling har sitt ursprung. Det som med ett syfte först delas av två människor blir senare en hjälp och metod för barnets eget beteende. (Hydèn, 1982:80.) Han talade även om olika utvecklingzoner och att man går från en utvecklingzon till en annan, genom att förena språket och kulturen med sig själv i gemensamma verksamheter. Enligt Vygotskij har barnen först ett egocentriskt språk och sedan ett icke egocentriskt språk som de har användning för i skolåldern. När de kan hantera det senare språket kan de använda det för att förstå sin omgivning utifrån sina egna skäl och mål. Det föreligger en nära samverkan mellan de erfarenheter och lärdomar som barnet får från sin sociala och kulturella omvärld, samt barnets biologiska mognad. (Egidius, 2003: 81-83.) I leken måste barnen sätta ord på sina fantasier och omvandlingar för att de andra ska förstå vad de gör eller ska föreställa. Genom att göra detta tränar barnen upp sitt språk. (Knutsdotter Olofsson, 2003: 134.)
4:3:3 Föds vi som lekande
Förmågan att leka är medfött precis som förmågan att tala. Vi måste dock tala med barnet, lyssna på det och läsa för det för att barnet ska utveckla sitt språk. Lek förmågan byggs upp på samma sätt. Vi måste leka med barnen, lära dem förstå leksignaler och att skilja på lek och verklighet för att leken ska bli utvecklad. (a.a, 2003: 31-32.) Både barnet och djuret leker för att leken är glädjefylld. Blir leken påtvingad förlorar den sin
syfte redan i de enklaste formerna både för djuren och för människan. ( a.a, 2004:9.) Leontjev däremot påstår att leken som de små barnen leker inte liknar djurens lekar. Han menar att barnens lekar utmärks av en tydlig och mänsklig verksamhet. Detta är en grund för barnets insikt om sin omvärld samtidigt som denna omvärld kommer in i barnens lek. Djurens lekar däremot är en instinkt. ( Hydèn, 1982:49.) I djurens värld kan man se att till exempel insekter som inte är så utvecklade som däggdjur, kan sköta om sig själv direkt efter födseln, medan däggdjuren behöver hjälp när de är nyfödda. Människobarnet hade inte överlevt sina första fyra- fem år i livet utan hjälp och är den mest hjälplösa varelsen av alla. Det hjälplösa barnets medvetande ökar genom socialisering. När ett barn föds så är det en aktiv varelse. Beteendet hos de eller dem som tar hand om barnet, påverkas av de krav som barnet ställer. Barnet ska genom socialiseringen lära sig passa in i den kultur där han eller hon har blivit född. Detta gör barnet genom att tillägna sig de kunskaper och färdigheter som den måste ha. Socialisationen handlar dock inte om något passiv kulturell inmatning eftersom barnet är en aktiv varelse redan från början. (Giddens, 1998:42.)
Vad hade då hänt om vi hade låtit ett barn växa upp utan sociala kontakter, vilka egenskaper är medfödda och vilka påverkas av dem som tar hand om barnet. Detta är svårt att ta reda på då det inte är humant att låta ett barn växa upp utan mänskliga kontakter dock finns det tidigare exempel att tillgå. År 1800 hittades en pojke som vuxit upp utan någon mänsklig kontakt, han var ungefär 11 år och i läkarundersökningen visade sig ingen avvikelse hos pojken. De som tog hand om pojken försökte förändra honom från ”djur” till människa. Detta lyckades delvis han började bära kläder, gick på toaletten och kunde klä på sig själv. Han var dock helt ointresserad av leksaker och spel och kunde aldrig lära sig mer än ett fåtal ord. Pojken hade en ovilja att lära sig och utvecklades inte heller i någon större utsträckning och dog sedan 40 år gammal. Genom exemplet ovan kan man se, att utan samröre med andra människor kan man inte de sociala och kulturella koderna så som värderingar, normer och beteende. Samtidigt så har pojken socialiserats utifrån den miljö och kultur som han har växt upp i och absorberat detta i sitt liv. (a.a, 1998:43-44.)
4:4 Utvecklingsperspektiv
4:4:1 Imitation och vuxensträvan
Det som sker i förskolebarnens lek och i deras fantasi, är alltid nära sammankopplat till den verklighet och samhälle som finns runt dem. (Hydèn, 1982:59.) Mead menar att barn imiterar personer i sin närhet och man kan ofta se härmning av vuxna i barnens lekar. Genom detta utvecklas barnen till sociala människor. De äldre barnen på förskolan leker mer sammansatta lekar, vilket Mead kallar rolltagande och de tar sig an en vuxenroll. De små börjar dock med enklare imitation. Genom härmning får barnen en inblick i hur det är att vara i en annan människas situation. (Giddens, 1998:52.)
Leontjev menar att barnet i form av leken skapar sig möjlighet att förverkliga sina önskningar, behov och motiv. Detta eftersom barnet har svårt att förverkliga dessa i verkligheten och i leken har de hjälp av de handlingar som de behärskar. Barnet tar sig an den sociala världen när den förverkligar det som den ville uppnå med leken (Hydèn, 1982:48.) Han säger även att barnen måste lära sig leka och detta gör dem genom att studera vuxna och de äldre barn som finns i deras närhet. (Evenshaug, Hallen, 2001: 340.)
Som tidigare nämnts kommer barnens lekaktivitet från barnens behov och dess önskan att få ta del av den aktiva värld som vuxna lever i. I lekens värld kan allt hända, en käpp kan gestalta en häst om barnet vill rida. Det som barnen gör har alltid ett mål som de närmar sig i leken. (Hydèn, 1982:54-55.) Lek handlar inte om tävlingar eller spel eftersom tävlingar ofta handlar om en prestation. Klarar man inte att prestera i tävlingen så åker man ut. Det finns inga krav på barnens prestation i lekens värld men leken leder således till kompetens. ( Knutsdotter Olofsson, 2003:26-27.)
viktig, men speciellt betydelsefull för barnens sociala kompetens. Samtidigt är den sociala kompetensen även viktig för leken. Barnen får lära sig att kompromissa då alla barnens viljor ska sammanbindas i leken. Turtagande och ömsesidighet är viktigt för att leken ska kunna fortgå utan konflikter. (Knutsdotter Olofsson, 2003:135.)
Pedagoger som forskat inom ämnet lek menar att leken är i centrum för barnens lärande. Barn upplever och lär sig saker i leken som de har användning för i resten av livet. Detta gör dem genom att de utforskar, prövar samt använder sin fantasi. Barnen utvecklar social kompetens när de leker med andra människor och socialiseras. När de gör detta träder de in i de sociala grunder som samhället runt omkring dem är uppbyggt av. (Fagerli, Lillemyr, SØbstad 2001:80.) Barnen utvecklar till exempel sin självkontroll, att arbeta i grupp samt att samverka med andra när de leker. (Aspelund Carlsson,Pramling samuelsson 2007:42.)
4:4:3 Barn som inte leker
Vad händer då med barn som inte leker. Det verkar finnas barn som inte behärskar leken i nästan varje barngrupp. Dessa barn förstår inte lekkoderna utan står utanför leken eller förstör de andra barnens lek. De barn som inte leker kan känna en otrygghet, är de rädda så är det svårt att koppla bort verkligheten och ge sig in i leken. Istället vandrar de otrygga barnen omkring eller spanar in vad de andra barnen leker för lekar. De barnen som leker kan då bli störda och avbrutna genom att de icke lekande barnen skapar en oro. En annan anledning kan vara att det finns en oro i familjelivet. I leken kan man bearbeta dessa oroligheter men då måste man först veta hur man leker (Knutsdotter Olofsson, 2003:82-83.)
5. Metod
5:1 Upplägg av intervju
Vi kommer att göra vår undersökning kvalitativ istället för kvantitativ, då vi känner att det är det bästa sättet att få fram relevant information i vårt ämne. Detta har vi tänkt göra genom intervjuer. Vi har valt att ha en intervjuguide (se bilaga) men samtidigt är frågorna av den karaktären att de är lätta att komma på följdfrågor till. De frågor som vi ställer ger den som blir intervjuad stor bredd till vidareutveckling. Detta anser vi gynnar vår intervju då man verkligen får fram vad intervjupersonen tycker är relevant och viktigt. För att få fram det som är mest intressant och betydelsefullt, är det önskvärt att den som intervjuar låter den kvalitativa intervjun röra sig åt olika håll. (Bryman, 2002:300.)
I våra intervjuer kommer vi att använda oss av en diktafon. Genom att göra detta hoppas vi på väl utvecklade och noggranna svar av förskollärarna som vi intervjuar. Det kan underlätta att använda sig av en diktafon då man lätt kan gå tillbaka till intervjun och lyssna till vilka tonfall samt vilka ord man använt flera gånger. Som intervjuare slipper man sitta och anteckna under samtalet och man känner sig på så sätt mer delaktig och koncentrerad på vad som sägs. (Trost, 1993:28.) Vad som sägs och hur det sägs är viktigt i en kvalitativ intervju. Hur lång tid en kvalitativ intervju tar varierar utifrån hur samtalet blir mellan forskaren och intervju personen. Vi har valt att inte avsätta någon bestämd tid, det känns bättre att det tar mindre tid än beräknat än att behöva avbryta mitt i. (Bryman, 2002: 311.)
Vi kommer att ha våra intervjuer med en förskollärare i taget istället för grupp intervjuer. När man väljer att göra enskilda intervjuer är en av fördelarna att det är lättare att granska materialet. Som intervjuare är det då enklare att sätta sig in i en persons erfarenheter. Dessutom har man bara en person att leda under intervjun. (Denscombe 2000:136.)
5:2 Urvalsgruppen
Vår urvalsgrupp består av fem förskollärare. Vi har valt att ha fem stycken då vi tycker att vi får olika synvinklar samtidigt som allas synpunkter kan komma med i resultatet, utan att det blir för uppradat. Förskollärarna har arbetat olika länge från cirka ett halvår till 30 år. Tre av förskollärarna arbetar på samma förskola i Malmö dock på olika avdelningar och med olika åldersgrupper. Denna förskola öppnades augusti 2006. De flesta av barnen på denna förskola har svenskt påbrå dock är en av avdelningarna väldigt mångkulturell och där arbetar en av pedagogerna. Den fjärde förskolläraren arbetar på en småbarnsavdelning på en mångkulturell förskola i Malmö. Den femte förskolläraren arbetar på en småbarnsavdelning på en mindre ort i Skåne. Vi har valt att inte använda förskollärarnas riktiga namn utan vi har döpt om dem i bokstavsordning A- E.
Annika har arbetat på förskolan sedan augusti 2006 men har arbetat som förskollärare i 20 år. Innan hon läste till förskollärare arbetade hon på en mångkulturell förskola som barnskötare. Hon har även arbetat på en hörselintegrerad avdelning där hörande och hörselskadade barn gick tillsammans. Annika har gått en del utbildningar kring Reggio Emilia och har den tanken med sig i allt hon gör. Berit är en nybliven förskollärare/lärare i de tidigare åren i svenska. Hon har arbetat på förskolan sedan februari 2008 och har denna termin en mångkulturell grupp med barn i åldern tre-fyra år. Berits tidigare erfarenheter består av det hon fick under sin utbildning samt att hon arbetade som barnflicka under sin studietid.
Cecilia som är uppvuxen i Danmark gick sin utbildning till att bli förskollärare där. Innan man påbörjar sin utbildning i Danmark måste man ha gjort en för praktik på ett år där man får ett omdöme med sig till utbildningen. Hon gick ut 1970 och har arbetat på den förskolan som hon är på nu sedan augusti 2006. Hon har dock arbetat på en
närliggande förskola i samma område i 30 år. På den mångkulturella förskolan arbetar Doris, hon har arbetat där sedan 1981. Hon gick ut förskollärarutbildningen 1979 och arbetade då på andra ställen innan hon hamnade på denna förskola. Eva har arbetat som förskollärare i 22 år. På den förskolan som hon arbetar på nu, har hon varit sedan våren 1999. Eva arbetar på en småbarnsavdelning där barnen är mellan ett och tre år gamla.
5:3 Genomförandet
Vi kontaktade de som vi tänkt intervjua i god tid och hade många förslag på när intervjuerna kunde äga rum. Vi ville att de skulle känna sig bekväma och verkligen ha tid att sitta ner och prata med oss. Intervjun spelades in med diktafon för att vi lättare skulle kunna bearbeta den information som vi fick. Vi har i tidigare undersökningar haft stora problem med vår inspelningsutrustning vilket gjorde att vi missade viktig information. Det är vårt ansvar att se till att utrustningen fungerar när det är dags för intervjun. Om den inte skulle fungera så förlorar vi material och att få intervjupersonen att gå igenom samtalet igen är något man inte kan förvänta sig (Denscombe, 1998:146.) Vi var därför extra förberedda och hade både diktafon och kassettbandspelare. Under våra intervjuer befann vi oss i en miljö där det inte fanns några andra lyssnare och där förskollärarna kände trygghet (Trost, 1993:22.) Diktafonen fungerade under samtliga intervjuer, på så sätt blev det inga avbrott i samtalen. När vi var färdiga frågade vi förskollärarna om de ville ta del av rapporten så att inga feltolkningar eller misstag fanns med. Vi frågade även om de ville se den slutgiltiga rapporten när den var färdig ( a.a, 1993:61-62.) Intervjuerna vi gjorde tog cirka en timme vardera.
5:4 Forskningsetik
material vi har är konfidentiellt behandlat, detta för att vi ville undvika att de inte skulle våga svara fullt ut på våra frågor.
6. Resultat
Vi har valt att redovisa resultatet utifrån olika ämnesområden. De ämnesområden som vi kommer att ta upp är pedagogernas definition på lek och leken ur ett kulturellt-, socialt-, utvecklings-, samt nu - och dåtids perspektiv.
6:1 Lekdefinition
Annika säger att det mesta i verksamheten är lek beroende på hur man gör. Detta gör man genom att få in lite fantasi och glädje och då blir det lek. Berit säger att lek är när man lämnar verkligheten en stund och får en känsla av lust och spänning. Doris tycker att leken är grunden till barnets lärande, man lär sig vänta på sin tur, empati, visa hänsyn samt att barnen bearbetar det som de varit med om. Eva definierade leken med att det innefattar allt vad barnen gör, barnen lär sig otroligt mycket genom leken både emotionellt och socialt. Cecilia säger:
Lek är ett led i en utveckling, alltså leken är till för så mycket. Den är till för det sociala för att bearbeta upplevelser, både traumatiska, tråkiga och lustfyllda. Du kan lära dig matematik, social samvaro allting genom leken så det är en jätteviktig del i barns utveckling.
6:2 Leken förr och nu
Både Annika och Doris såg en förändring i lekens betydelse från det att de började arbeta tills idag. Annika sa att leken har fått en större status idag, då man fått mer kunskap om denna. Även Doris nämnde detta att man är mer medveten om lekens
Förr i tiden då fick man en träbil att leka med och då lekte man med den och hittade på lekar utifrån den eller så hittade man en pinne och kunde leka hur länge som helst med denna. Pinnen kunde bli många olika saker men sen efterhand som det kommer fler och fler saker att leka med så har man inte det behovet att leka utifrån det lilla.
Detta med leksaker kom även Doris in på. När hon var liten så behövde man inte så ”fancy” saker som nu, man hade en annan fantasi. Hon nämnde att hon hade en skolåda med ett snöre i som blev en duglig dockvagn. Även Cecilia nämnde att hon gjorde sina leksaker själv, något som hon inte skulle kunna tänka sig att barnen gör idag. Hon tror att många föräldrar kompenserar med leksaker för att de har dåligt samvete på grund av att man är borta från sina barn längre idag. Eva kom också in på vilken roll leksaker har för leken. Idag kan man näst intill köpa allt färdigt det gjorde man inte när hon själv var liten.
Jag lekte jättemycket med Barbie och visst man hade ju Barbiedockan och kläderna men sen byggde man ju till exempel egen spis, säng, bord och stolar av pappkartong. Lite av den biten är inte barn idag vana vid utan man köper det färdigt.
Eva kom även in på att när hon var liten var de ute mycket mer och lekte än vad barnen är idag. Samhället har förändrats och man ser en otrolig marknad på till exempel dator- och tv- spel som inte existerade på hennes tid, vilket kan leda till att barnen inte är ute så mycket.
6:3 Kulturellt och socialt
På frågan om de tror att barnens bakgrund och sociala status påverkar leken och om man kan se någon skillnad på deras lek, svarade Annika att hon tror att barnen idag har högre krav på verksamheten. Detta eftersom de har mycket aktiviteter och tv-spel, de är vana vid att det går snabbt. Annika anser också att vissa barn, men långt ifrån alla, som kanske inte har lika mycket saker hemma uppskattar förskoleverksamheten mer. Men samtidigt anser hon att samtliga barn finner stor glädje i leken och då är egentligen inte sakerna det viktiga. Hon nämner även att hon ibland kan se att barnen idag inte är lika rädda om saker och om det sen beror på det sociala eller uppfostran är svårt att se. Annika säger även att förskolans styrka är gruppen och det är det som vi kan ge dem istället för allt det här andra som de kan få hemma. Överlag upplever hon barnen på
förskolan som väldigt jämna och tror att det handlar mer om mognad än var de kommer ifrån.
Berit tycker att barnen leker på ungefär samma sätt, samtidigt så tar de med sina erfarenheter in i leken. Detta kan leda till att det blir ett bra utbyte för barnen när de har olika bakgrund. Samtidigt menar hon att det kan vara hindrande då de har olika språk och det är inte alltid så lätt att börja leka med varandra. Trots det hittar alltid barnen ett sätt att kommunicera på. Cecilia tror att många av föräldrarna tänker mer pedagogiskt över vad barnen får för leksaker hemma. Hon tror att barnen på förskolan har lite mer utvecklande leksaker, föräldrarna är lite ”överpedagogiska” och vill att barnen ska vara framåt hela tiden samt utvecklas.
Doris kan se en förändring idag då det är fler ensamstående föräldrar som har det sämre ställt. Det är även fler föräldrar med utländsk bakgrund där kommunikationen kan bli bristande på grund av olika språk. Hon tycker att klimatet på förskolan idag är tuffare och hon kan tänka sig att det som barnen har med sig kan leda till att barnen blir mer aggressiva och leker tuffare lekar. Detta kan bero på att de ser mer elände i familjen idag som de bearbetar genom leken. De kan känna en otrygghet när de kommer till förskolan och inte förstår personalen och de andra barnen på grund av språket. Eva svarade att man nog ofta kan se vilka leksaker barnen är vana vid beroende på hur mycket pengar man har i familjen. På den avdelningen där hon arbetar kan hon dock inte se någon skillnad på barnen om man ser på barnens bakgrund, sociala status samt deras härkomst.
På frågan om hur stor del språket har och hur viktigt det är för barnens utveckling och socialisering svarade Annika att språket betyder mycket. Cecilia säger att man kan se att de som har ett språk i grunden kan kommunicera på sitt sätt med andra barn, även fast de inte talar samma språk. Däremot hos de barn som inte har något språk alls och är lite
språkutvecklande. Man lär sig att ge, ta och att få utbyte av varandra, samt lär sig använda ord och begrepp. Eva tror att språket betyder mycket i leken, hon kan se det på treåringarna som använder ett utvecklat språk. De leder lekar och har rollekar där de leker med dockor och till exempel härmar byggare Bob. Doris säger följande:
Språket är a och o, det kan man se idag då vi har mer problem än vad vi hade förr. Idag har vi barn som inte kan prata med varandra och man ser det med våra småbarn i synnerhet, när de har ett annat språk. För att uttrycka sig kan det hända att det slåss eller bits, på så sätt är språket viktigt och därför måste vi också arbeta mycket med det.
På frågan om barn föds som lekande eller om det är en socialisationsprocess svarade Annika att hon tror att det är något naturligt, men att vi runt om påverkar det mycket. Hon tror absolut att det finns inom oss och att det är en drivkraft, sen ser man ju barn som inte har det lika mycket, vi är ju olika. Berit tror att det är medfött, för som hon ser på människan är den en social varelse mer eller mindre. Cecilia tror absolut att man har det i sig men sen att yttre omständigheterna påverkar hur mycket man får lov att utveckla detta. Hon tror att det är genetiskt men sen spelar föräldrarnas roll in, hur mycket de uppmuntrar och tillåter barnen att leka. Doris säger att hon kan tycka att man föds med en läggning från början som man utvecklar. Eva tror att vi föds med en lekande instinkt. Bebisar får stimulans från början att vilja ta i saker och det byggs upp successivt. Lekinstinkten finns där från början när vi börjar utforska genom att titta, röra och känna på föremål.
På frågan om vad de tror hade hänt om man hade satt ut ett barn i skogen utan mänsklig kontakt och om det sedan hade varit möjligt att socialisera in barnet i samhället svarade Annika att hon tror att det går snabbt. Hon tror att vi har det naturligt i oss, att vi har en drivkraft, den finns där och det är bara att plocka fram den. Berit tror att det hade tagit väldigt lång tid, men som hon sagt innan att det är medfött, att det är en instinkt så har han säkert lekt på sitt eget sätt ute i skogen. Cecilia säger att hon rent personligt ser människan som fruktansvärt anpassningsbar. Man är tvungen att anpassa sig för att överleva och vissa hade kanske haft lättare för det på grund av gener. Hon tror dock att alla under förhållandevis kort tid hade anpassat sig. För att överleva gör människan vad som helst. Doris säger att hon kan tänka sig att det går. Om barnet får hjälp så tror hon att det kan reparera sig rätt fort och att barnet kommer ikapp i utvecklingen.
6:4 Utvecklingsperspektiv
På frågan om hur viktig leken är för barnens utveckling svarade Annika att den är livsviktig. Som hon nämnt tidigare är leken så mycket, det gäller att få in det lekfulla så att det tilltalar barnen. Berit svarade att det är jätteviktigt, givetvis för deras sociala utveckling det är så mycket som kommer automatiskt när man leker tillsammans. I leken lyssnar man på varandra och tar del av varandras åsikter. Barnen vill ha en bra lek när de leker, och då måste man följa vissa sociala regler. Det är även kunskapsutvecklande att leka eftersom man kan leka fram kunskaper, även upp i vuxen ålder. Cecilia svarar att leken är väldigt viktig, barnen tränar sin fantasi och sin sociala samvaro. Den sociala samvaron, språket och motoriken är det som hon tycker är viktigt att träna på. Doris svarade att ett barn som inte leker lär sig inte om sig själv och inte om andra barn. De lär sig inte ta hänsyn och vänta på sin tur. Hon kommer även in på att barnen härmar bland annat sina föräldrar i deras lek, det tränas och borras. Även Berit kan se detta i barnens lek då de ofta leker ”mamma, pappa och barn”. I den leken ser man att de använder sig av mycket uttryck och barnen beter sig som sina föräldrar. Eva svarade att leken är jätteviktig för barnens utveckling. De lär sig otroligt mycket genom leken, de bearbetar saker och ting de har upplevt. Hon tror att de lär sig mer än vad vi vuxna överhuvudtaget är medvetna om.
På frågan om hur mycket barnen påverkas av det de möter dagligen och hur mycket de bearbetar i leken svarade Annika att det är mycket. Hon tycker att de bearbetar det som dem varit med om både i leken och när de ritar, målar och i allt de uttrycker. Annika säger även att i dagens samhälle med många aktiviteter och många olika medier, så tror hon att barnen bearbetar detta men även att de kan koppla av i leken. Cecilia säger att man kan se att det som barnen har upplevt leker de av sig i leken. Detta gäller både det lustfyllda till exempel ett biobesök men även om de har varit med om upplevelser som
På frågan vad man gör med barn som inte leker svarade Annika att som vuxen kan vi vara med i leken och leka. Samtidigt så tycker hon att det är viktigt att skapa mötesplatser mellan barnen så att de kan bilda små grupper. Hon skulle kunna tänka sig att gå iväg med ett barn som behöver tränas i att leka, dock hade hon tagit med minst ett barn till. Detta för att det barnet skulle känna mer trygghet i en liten grupp och få lite lugn och ro. Hon menar att det handlar om att träna sig i kontakten mellan barnen och då måste fler barn vara delaktiga. Även Cecilia säger att man kan gå in som vuxen och visa hur man leker men samtidigt ska minst ett barn till vara med. Kompisar betyder väldigt mycket och det är viktigt att man har någon att leka med så att barnet kan se hur det andra barnet leker. Hon tror att om man hade gått iväg som pedagog med bara det barnet som inte kunde leka så hade barnet rent intellektuellt kunnat lära sig att leka. Dock tror hon att barnet hade tappat känslobiten, han vet att han ska göra det men inte varför.
Berit har inte råkat ut för många barn som inte leker på grund av hennes korta erfarenhet. Hon berättar dock om en flicka som aldrig lekte med de andra barnen utan mest satt och ritade för sig själv. De bestämde sig för att ta bort pennorna och papperna för att barnet skulle få en ”knuff i rätt” riktning. Efter några dagar började flickan leka med de andra barnen. Doris pratar också om en ”knuff i rätt riktning”. När man ser att barnet håller sig utanför gruppen, då kan man sätta sig på golvet och börja leka med till exempel smådjuren. Då kommer barnen och även det barnet som inte kan leka och deltar i leken. Eva sa att vi vuxna har en viktig roll för barnen som inte leker. Vi måste försöka visa hur man gör när man leker och vara närvarande och se vad det är som gör att barnet inte kan leka. Det kan bero på att de inte kan de lekregler som finns eller att de inte vet hur de ska komma in i lekgruppen. Hon berättar även att det går en flicka på avdelningen som inte leker så mycket, hon håller sig tätt intill personalen och studerar sina kamrater. Enligt barnets föräldrar beror det på att de har haft en jobbig period hemma men Eva kan inte se att hon lekte så mycket innan det heller.
7. Analys
7:1 Lekdefinition
Som vi nämnde i vår teoridel så tyckte många författare att det är svårt att definiera lek. Dock nämndes homo ludens, vilket betyder den lekande människan. Enligt Bateson är det som sägs, görs och tänks under barnens lek just lek och ska inte tolkas ordagrant utan utifrån lekens syfte.
Förskollärarna som vi intervjuade sa att lek var det mesta i verksamheten. Leken är grunden till barnets lärande, man lär sig turtagande, empati, visa hänsyn, social samvaro samt att barnen bearbetar det som de varit med om.
En förskollärare beskrev det som att leken är ett led i barnens utveckling. I boken ”Leka i grupp” står det att med hjälp av tankar, fantasi, lek och annan skapande verksamhet har barn i alla tider bearbetat sina upplevelser och problem.
7:2 Leken förr och nu
Några av förskollärarna som vi intervjuade såg att leken har fått en större status idag då man fått mer kunskap om denna. De nämnde att man är mer medveten som pedagog idag om lekens betydelse, förr var lek bara lek. I boken ”Vad är förskolepedagogik” står det att hur de vuxna värdesatte leken varierade förr. Leken var främst en sysselsättning man gjorde när man utfört sitt arbete hemma, när det fanns tid över.
verksamheten på förskolan. Det står även att genom leken får barnet möjlighet att uttrycka och bearbeta upplevelser, känslor och erfarenheter. I läroplanen för förskolan står det även att barn får kunskap genom lek, socialt samspel, utforskande och skapande, men även genom att iaktta, samtala samt reflektera.
En annan sak som skiljer sig avsevärt när man jämför förr gentemot idag är leksakernas framväxt. I boken ”Vad är förskolepedagogik” beskriver författarna att det som skiljer sig från hur det ser ut idag gentemot förr är, att idag har barnen en större tillgång på leksaker. De barnen som hade tillgång till leksaker förr var främst de barn som hade välbärgade föräldrar.
Tre av förskollärarna kom in på leksakernas betydelse idag jämfört med när de var små. De krävde inte så mycket leksaker när de själv var små. Ofta tillverkade de sina egna leksaker av till exempel pappkartong och skolådor. En av förskollärarna påpekade att hon tror att barnen förr var ute och lekte mer än vad de är idag. Samhället har förändrats något otroligt och det finns en marknad av tv- och datorspel som inte fanns när hon var liten. Detta tror hon bidrar till att barnen tillbringar mindre tid utomhus.
7:3 Kulturellt och socialt
Enligt Giddens hade inget samhälle existerat utan kultur, eftersom det innefattar språk och hur vi är som människor. Samtidigt säger Giddens att normer, värderingar och beteende skiftar från kultur till kultur. Det är inte alltid så lätt att tillägna sig idéer och beteende i en kultur, när man tillhör en annan kultur med en annan tradition. I ”Vad är förskolepedagogik” står det att leken är oerhört viktig för barnens egen kultur, därför spelar leken en stor roll för hur man socialiseras. Leken har en väldigt stor betydelse för barnens utveckling av deras personliga samt kulturella identitet.
Förskollärarna kan inte se att barnens kulturella bakgrund påverkar barnens lek nämnvärt. Det som förskollärarna nämner är att den sociala statusen och om man inte har språket påverkar barnens lek mer. Förskollärarna nämner även att barnen har högre krav på verksamheten då de har mycket aktiviteter samt fler saker hemma. En av förskollärarna nämner även att de föräldrar som är höginkomsttagare tänker mer pedagogiskt över vilka leksaker barnen har hemma. De är ”överpedagogiska” och vill
att barnen ska vara framåt hela tiden och utvecklas. I ”vad är förskolepedagogik” står det att när barnen socialiseras tar de till sig de normer, värderingar och livsmönster som finns på förskolan. Även barnens självständighet, kreativitet och kritiska förmåga samt olika kommunikationssätt såsom språket och begreppsuppfattning utvecklas när de socialiseras.
Enligt Vygotskij spelar språket en avgörande roll för den psykiska utvecklingen och för att kunna gå från en utvecklingzon till en annan. Han nämner även att barnens språk går från ett egocentriskt språk till ett icke egocentriskt språk. Det är först när de kan hantera det senare språket som kan de använda det för att förstå sin omgivning. Han kom även fram till att det är i den verbala kommunikationen mellan barn och vuxna som människans psykiska utveckling har sitt ursprung. Det föreligger en nära samverkan mellan de erfarenheter och lärdomar som barnet får från sin sociala och kulturella omvärld samt barnets biologiska mognad. Samtliga pedagoger tycker att språket är väldigt viktigt för barnens utveckling. De barn som inte kan kommunicera kan man se blir frustrerade och får raseriutbrott, slåss eller bits. En av pedagogerna nämner att för att kunna leka krävs inte ett språk, men för att leken ska kunna utvecklas krävs det någon form av kommunikation. Då lär man sig att ge, ta och att få utbyte av varandra, samt lär man sig använda ord och begrepp. Enligt pedagogerna är språket viktigt för vår vidare utveckling och det kan man se i barnens lek.
Om vi har leken som en instinkt inom oss eller om vi påverkas socialt finns det olika teorier om. ”I lekens värld” står det att förmågan att leka är medfött precis som förmågan att tala. Vi måste dock tala med barnet, lyssna på det och läsa för det för att barnet ska utveckla sitt språk. Lekförmågan byggs upp på samma sätt. Vi måste leka med barnen, lära dem förstå leksignaler och att skilja på lek och verklighet, för att leken ska bli utvecklad.
Samtliga förskollärare tror att vi föds som lekande och att det är något som vi har inom oss. Tre av förskollärarna nämner även att de tror att det som finns runt omkring oss påverkar mycket. Föräldrarnas roll, hur mycket de uppmuntrar och tillåter barnen att leka spelar in i denna utveckling. En av förskollärarna nämner att bebisar får stimulans av att ta i saker och att det byggs upp successivt. Då byggs också den lekande sidan upp genom att titta, röra och känna på föremål. Vad hade hänt med leken och barnets utveckling om man vuxit upp utan den stimulansen.
År 1800 hittades en pojke som hade levt utan mänsklig kontakt. Han var ungefär elva år och människor började försöka socialisera denna pojke vilket var väldigt svårt. Utan samröre med andra människor kan man inte de sociala och kulturella koderna så som värderingar, normer och beteende. Samtidigt så har pojken socialiserats utifrån den miljö och kultur som han har växt upp i och absorberat detta i sitt liv. Pojken lärde sig att klä på sig och gå på toaletten men kunde inte mer än ett fåtal ord och var helt ointresserad av lek och spel. Hur hade det gått för ett barn idag? Samtliga förskollärare tror att det hade gått att socialisera in barnet i samhället men var inte överens om tidsperspektivet. En av förskollärarna tror att det hade gått snabbt medan en tror att det hade tagit väldigt lång tid. En av förskollärarna ser människan som otroligt anpassningsbar och att detta är en överlevnad instinkt. Den sista förskolläraren tror att barnet kan reparera sig rätt snabbt om den får rätt hjälp.
7:4 Utvecklingsperspektiv
Mead menar i sin teori att barn imiterar personer i sin närhet och man kan ofta se härmning av vuxna i barnens lekar. Genom detta utvecklas barnen till sociala människor. De äldre barnen på förskolan leker mer sammansatta lekar, vilket Mead kallar rolltagande och de tar sin an en vuxenroll. Genom härmning får barnen en inblick i hur det är att vara i en annan människas situation. Även Leontjev säger att barnen lär sig leka genom att studera och härma vuxna eller äldre barn i verkliga livet. I leken skapar sig barnet möjlighet att förverkliga sina önskningar, behov och motiv. När barnet förverkligar det som den ville uppnå med leken, tar den sig an den sociala världen. Några av förskollärarna beskriver i intervjuerna att barnen bland annat härmar sina föräldrar när de leker till exempel ”mamma, pappa och barn”. När barnen leker den leken så kan man se att de använder många uttryck samt att barnen beter sig som sina föräldrar.
I boken ”I lekens värld” står det att leken är otrolig viktig men speciellt betydelsefull för barnens sociala kompetens. Samtidigt så är den sociala kompetensen även viktig för leken. Barnen får lära sig att kompromissa då alla barnens viljor ska sammanbindas i leken. Turtagande och ömsesidighet är viktigt för att leken ska kunna fortgå utan konflikter. I boken ”Vad är förskolepedagogik” står det att barn upplever och lär sig saker i leken som de har användning för i resten av livet. Detta gör dem genom att de utforskar, prövar samt använder sin fantasi. Barn utvecklar social kompetens när de leker med andra människor och socialiseras. När de gör detta träder de in i de sociala grunder som samhället runt omkring dem är uppbyggt av. ”I det lekande lärande barnet” står det att med hjälp av leken och barnets kamrater övar de på sin självkontroll, att arbeta i grupp samt samverka med andra.
Förskollärarna vi intervjuade nämnde att det är så mycket som kommer automatiskt när barnen leker tillsammans. Barnen lär sig lyssna på varandra och de tar del av varandras åsikter. Barnen vill uppnå en bra lek när de leker, och då måste de följa vissa sociala regler. Barnen får träna sin fantasi och sociala samvaro.
Hydén nämner i sin bok att det som sker i förskolebarnens lek och i deras fantasi är alltid nära sammankopplat till den verklighet och samhälle som finns runt dem. I boken ”Det lekande lärande barnet” beskriver författarna att när barn leker och prövar på olika saker så möts de ibland av oväntade situationer, dessa tar barnet till sig och applicerar till något som de redan känner till. I denna situation uppstår en ny kunskap för barnet och det blir en del av lärandet. Några av förskollärarna nämnde att det som barnen har varit med om bearbetar de i leken. Både det som varit lustfyllt men även det som har varit tråkigt. Har barnen varit på sjukhus eller på bio kan man se att det speglar sig i deras lekar efteråt. En av förskollärarna säger att i dagens samhälle med många
saker utan några som helst krav. Till exempel om barnen leker med utklädningskläderna så gör dem det utan krav från de vuxna, medan om de ska ta på sina egna kläder vid utgång så kan de känna vissa krav från vuxna att de ska göra det själv. I boken ”Vad är förskolepedagogik” skriver författarna att leken har ett egenvärde för barnen och att det är ett tillstånd som är trevligt att befinna sig i.
Det finns dock barn i nästan alla barngrupper som inte behärskar leken. ”I lekens värld” står det att dessa barn inte förstår lekkoderna utan står utanför leken eller förstör de andra barnens lek. De barn som inte leker kan känna en otrygghet, är de rädda så är det svårt att koppla bort verkligheten och ge sig in i leken. Istället vandrar de otrygga barnen omkring eller spanar in vad de andra barnen leker för lekar. En annan anledning kan vara att det finns en oro i familjelivet. I leken kan man bearbeta dessa oroligheter men då måste man först veta hur man leker. Förskollärarna vi intervjuade sa att det är väldigt viktigt att som vuxen vara med i leken och hjälpa till. Detta kan man göra genom att som vuxen lekträna med barnet eller försöka stötta och ”ge en knuff i rätt riktning”. Samtidigt belyser förskollärarna att kamraterna är väldigt viktiga för att barnet ska kunna bli en lekare. Det är därför viktigt att det inte blir en interaktion endast mellan en vuxen och ett barn. När man ska träna på att leka med ett barn, så kan det vara bra att ha minst ett barn till med. Successivt kan man utöka antalet barn tills barnet är redo att leka i den stora gruppen. En av förskollärarna säger att mötesplatser på förskolan, där barnen kan mötas upp och leka i mindre grupper, är viktigt för att utveckla sin lek.
8. Slutsats och diskussion
8:1. Slutsats
Utifrån pedagogernas svar kan man se att lekens betydelse har ökat i förskolan och att synen på den har förändrats. Dock belyser samtliga att det är den grundsyn som man själv har och har fått i sin utbildning, om lekens betydelse, som är det viktigaste i ens syn på leken idag. De tror att den största förändringen i samhället är att barnen påverkas mycket mer av det som finns runt dem. Media samt tillgången av leksaker idag, gör att barnen har högre krav på sin omgivning än de hade tidigare. Samtidigt belyser dem att barnen fortfarande har fantasin att kunna skapa något fantastiskt utifrån de enklaste saker.
I barnens lekar kan man inte se någon större skillnad på var barnen kommer ifrån. Språket däremot påverkar leken och där kan man se en skillnad i hur barnen leker. Detta är speciellt viktigt när barnen har kommit upp i den åldern där de leker rollekar, eftersom i dessa blir kommunikationen oerhört viktig. Att barnen leker utifrån sin verklighet kan man också se, då det nämns att barnen influeras av föräldrarna. Hur föräldrarna är, deras yrke och så vidare kan man ofta se återspeglar sig i barnens lek. Att vi föds som lekande individer är en sak som både förskollärarna samt forskare har kommit fram till. Samtidigt belyser de att även fast vi föds med förmågan att leka, så krävs det att barnen får träna upp sin lekfärdighet. Leken är väldigt viktig för barnens utveckling, både för att de ska utvecklas socialt samt för att inhämta kunskap om den miljö som finns runt dem. Både pedagogerna samt forskarna belyser att i leken lär man
barnen leker och att det är betydelsefullt att man hjälper till eller stöttar i leken. Även att skapa mötesplatser och utrymme för barnen att leka är viktigt. I leken bearbetar barnen olika saker som de möter, även de som känns obehagligt och känner man sig otrygg kan man bearbeta det i leken men då måste man veta hur man leker.
8:2 Avslutande diskussion
Det har varit väldigt lärorikt att arbeta med detta område. Vi har fått en ökad förståelse för lekens betydelse i förskolan men även hur viktig den är i allt som barnen gör. Det känns relevant för oss att ha med den kunskap som vi behandlat under arbetets gång som blivande förskollärare. Vi har sett att leken påverkar barnen väldigt positivt och ger dem även en chans att bearbeta det som de tycker är svårt i sitt liv på ett bra sätt. Vi har även valt att nämna barn som inte leker, och hur detta påverkar dessa barn. Eftersom detta bara är något vi nuddar vid i vårt arbete kan man arbeta med det som vidare forskning om man vill specialisera sig på något annat inom leken. Vi har verkligen insett att leken är ett verktyg för att barnen ska kunna hantera sin omvärld och det är av stor vikt att de har det här verktyget. Det är vi som förskollärare som måste se till att barnen får den hjälp som krävs för att barnen ska bli lekande människor. Även miljön och hur mycket tid det finns att tillgå under dagen på förskolan är viktigt för barnens lekutveckling. Lek är någonting som vi anser är otroligt viktigt för alla levande individer gammal som ung. I leken kan vi alltid försvinna bort en stund, lek mer, lek är liv.
Referenslista:
Litteratur:
Asplund Carlsson Maj & pramling Samuelsson Ingrid. 2007. Det lekande lärande
barnet i en utvecklingspedagogisk teori. Stockholm: Liber
Bryman, Alan. 2001. Samhällsvetenskapliga metoder. Svensk utgåva 2002. Malmö: Liber ekonomi
Denscombe, Martyn, 1998. Forskningshandboken- för småskaliga forskningsprojekt
inom samhällsvetenskaperna. Svensk utgåva 2000. Lund: Studentlitteratur.
Egidius, Henry, 2003. Pedagogik för 200-talet. Stockholm: Natur och kultur
Evenshaug, Oddbjørn, Hallen, Dag; översättning: Björn Nilsson. 2001. Barn- och
ungdomspsykologi. Lund: studentlitteratur
Fagerli Odvar, Lillemyr Ole Fredrik & SØbstad Frode. Svensk utgåva 2001 Vad är
förskolepedagogik? Lund: Studentlitteratur
Giddens, Anthony; översättning Björn Nilsson. 1998. Sociologi. Lund: studentlitteratur
Klingberg, Göte. 1971. Så levde barnen förr dokument om allvar och lek. Stockholm: natur och kultur
Knutsdotter Olofsson, Birgitta. 2003. I lekens värld. Stockholm: Liber
Lpfö- 98. Läroplan för förskolan. Stockholm: Utbildningsdepartementet
Internetadress:
Bilaga – Intervjufrågor
Allmänna frågor:
Hur länge har du arbetat på förskolan? Hur ser barngruppen ut?
Vilka tidigare erfarenheter har du?
Lek:
Hur skulle du vilja definiera lek? Är lek alltid lustfyllt?
Kultur och socialt:
Kan man se någon förändring på barngrupperna idag i jämförelse med när du började arbeta?
Hur påverkar dessa förändringar?
Barnens bakgrund, sociala status samt härkomst hur mycket tror du att det påverkar leken?
Historia :
Kan du se någon förändring angående lekens betydelse under ditt arbetsliv och /eller sen du var liten och i så fall vad?
Utveckling:
