Övervikt och obesitas

Hälsa och samhälle

ÖVERVIKT OCH OBESITAS

En litteraturstudie om sjuksköterskans preventiva

arbete för personer med övervikt eller obesitas.

MATS GUSTAFSSON

JONAS OLSSON

Examensarbete Malmö högskola Kurs 9 Hälsa och samhälle Sjuksköterskeprogrammet 205 06 Malmö

ÖVERVIKT OCH OBESITAS

En litteraturstudie om sjuksköterskans preventiva arbete

för personer med övervikt eller obesitas

Mats Gustafsson

Jonas Olsson

Olsson, J & Gustafsson, M. Övervikt och obesitas. En litteraturstudie om sjuksköterskans preventiva arbete för personer med övervikt eller obesitas. Examensarbete i omvårdnad 10

poäng. Malmö högskola: Hälsa och Samhälle, Utbildningsområde omvårdnad 2005

Den ökade övervikten i samhället leder till att allt fler insjuknar i olika folkhälsosjukdomar. Vi vill att allmänsjuksköterskor ska få ökad kunskap inom detta område, för att hjälpa patienter i ett tidigt skede till livsstilsförändringar. Syftet med denna studie är att ta reda på vilka möjligheter sjuksköterskan har för att arbeta preventivt för övervikt och obesitas. Som metod används analys och tolkning av nio vetenskapliga artiklar, som granskats enligt Polit m fl (2001). Våran frågeställning är: Finns det åtgärder för kvinnor som lider av övervikt eller obesitas? Resultatet visar att det är många faktorer som är avgörande i det preventiva arbetet för övervikt och obesitas så som stärka patientens självkänsla, regelbundna

möten/konsultation samt viljan att arbeta preventivt.

OVERWEIGHT AND OBESITY

A literature study about nurse´s preventive work for

persons with overweight or obesity

Mats Gustafsson

Jonas Olsson

Gustafsson, M & Olsson, J. Overweight and obesity. A literature study about nurse´s preventive work for persons with overweight or obesity. Degree Project, 10 Credit Points. Nursing Programme, Malmö University: Health and Society, Departmaent of Nursing, 2005.

The increasing overweight in the society leads to more illness in heart diseases. Our wish is that practice nurses will get more education in this area, to help patients as soon as possible to life changes. The aim of this study is to find possibilities for nurses to work preventive for overweight and obesity. As method uses analysis and interpreting of nine scientific articles, who has examine according to Polit and others (2001). Our question in this study are: Is there any measures for women who are suffering of overweight or obesity? Is there special

measuress for women who suffers from overweight or obesity? The results shows that it´s many factors which are involved in the work of prevention for overweight and obesity as strengthen patient self-esteem, regulary meatings/konsultation and the willing to work for prevention.

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Definitioner och klassifikationer 6

Förekomst av övervikt 7

Orsaker till övervikt 9

OBESITAS 9

Medicinsk beskrivning 9

Förekomst av obesitas 9

Orsaker till obesitas 10

KOSTNADER FÖR ÖVERVIKT OCH OBESITAS 11

Intervention 11

Hereditet 11

Teoretiskt ramverk 12

SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNING 12

METOD 13

Söksystem 13

Artikelgranskning och analys 13

RESULTAT 14

Åtgärder för övervikt och obesitas 14

Speciella åtgärder för kvinnor med övervikt eller obesitas 15

DISKUSSION 15

Metoddiskussion 15

Resultatdiskussion 16

Sjuksköterskans omvårdnadsåtgärder för patienter med övervikt eller obesitas. 16

Speciella omvårdnadsåtgärder för kvinnor med övervikt eller obesitas. 17

Den optimala åtgärden? 17

REFLEKTION 18

SLUTORD 20

REFERENSER 21

INLEDNING

Intresset för ämnet väcktes redan under tiden vi skrev vår B-uppsats. I sökandet efter artiklar fann vi en studie som visade att kvinnor med övervikt eller obesitas löpte större risk att drabbas av folkhälsosjukdomar som bl.a. hjärt- och kärlsjukdomar, diabetes och stroke när dom gick in i menopausen, än vad normalviktiga kvinnor gjorde.

Vi vill som blivande sjuksköterskor kunna bemöta patienter med övervikt och obesitas ur ett etiskt perspektiv och få dem intresserade av att leva ett mer hälsosammare liv.

Att arbeta preventivt för övervikt och obesitas tillhör de nationella riktlinjerna för sjukvården. Det kan jämföras med dagens tobaksprevention där alla inom hälso- och sjukvården ska kunna lyfta fram ämnet och arbeta preventivt för denna sak.

BAKGRUND

Övervikt är ett av våra vanligaste folkhälsoproblem som ökar lavinartat och riskerar att bli en gigantisk hälsofara. I världen är cirka en miljard vuxna människor överviktiga och cirka 300 miljoner har utvecklat fetma. Övervikt bland barn räknas redan som en epidemi i vissa områden. Cirka 17,6 miljoner barn under fem år är överviktiga världen över. (WHO, 2003) Fetma är ett kroniskt tillstånd som kräver regelbunden och livslång behandling. Det finns många olika orsaker som bidrar till övervikt och obesitas, bland annat biologiska, sociala, genetiska och psykologiska. (Melin, I 2001)

I Fetma – Problem och åtgärder från Statens beredning för medicinsk utvärdering,

SBU (2002) har det genomförts en större sammanställd litteraturöversikt om fetma. Denna belyser riskerna med övervikt, då det kan leda till många olika allvarliga sjukdomar, bland annat hjärt-kärlsjukdomar, högt blodtryck, cancer, lipidrubbningar, diabetes typ 2 och psykosociala problem.

I TV och tidningar finner vi allt som oftast snabba metoder att gå ner i vikt. Dessa metoder är långt ifrån de bästa lösningarna för en bibehållen viktminskning. Det visar sig att större delen av populationen som provar på dessa metoder oftast går tillbaka till sin ursprungsvikt eller till och med ökar i vikt.

Sjuksköterskans yrkesroll bygger på studier och forskning kring omvårdnad. Det preventiva arbetet är en av grundstenarna.

I sammanställningen av våra granskade studier visar de preventiva åtgärderna på signifikanta värden.

Sjuksköterskan måste få patienten motiverad till viktnedgång samt att vara en stödjande person för att få ett lyckat resultat. (Almås, H 2002)

Den stärkta självkänslan som patienten fann hos sin omgivning, samt berörd

sjukvårdspersonal, var den centrala faktorn i studierna. (Roberts ,A & Ashley, G 1999) Lindström, M m fl (2003) visar i sin studie hur kvinnors fritidsaktiviteter minskar i takt med att stressen i samhället ökar. Detta medför att kvinnorna rör sig mindre och blir allt kraftigare. Den onda spiralen måste brytas så att inte kvinnornas hälsa riskeras.

Att BMI ökar i takt med stigande ålder är ett problem för många kvinnor visar Jacquelyn, M m fl (2004) i sin studie. De menar på att kvinnor som haft en fysisk aktiv ungdom löper mindre risk att drabbas av obesitas i äldre ålder.

Vi vill med denna studie ge sjuksköterskan en ökad kunskap i bemötandet och konsultationen med dessa patienter.

Sjukvårdens riktlinjer

All sjukvårdspersonal arbetar under hälso- och sjukvårdslagen (1982:763). (Socialdepartementet, 2004)

Denna lag avser åtgärder för att medicinskt förebygga, utreda och behandla sjukdomar och skador. Målet är en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen. Vården skall ges med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans värdighet. Den som har det största behovet av hälso- och sjukvård skall ges företräde till vården. Lag (1997:142). (a.a)

Vi vill härmed belysa den paragraf i lagen som påvisar sig ha en god effekt på de personer som lider av övervikt och obesitas. Hälso- och sjukvårdslagen är grunden för sjuksköterskans arbete och visar sig ha en stor betydelse för resultatet i studien av detta klientel. Lagen främjar kontakt, respekt för patienten och patientens självbestämmanderätt.

I 2 a § Hälso- och sjukvårdslagen, så skall hälso- och sjukvård bedrivas så att den uppfyller kraven på en god vård. Detta innebär att den skall särskilt:

1. vara av god kvalitet och tillgodose patientens behov av trygghet i vården och behandlingen, 2. vara lätt tillgänglig,

3. bygga på respekt för patientens självbestämmande och integritet,

4. främja goda kontakter mellan patienten och hälso- och sjukvårdspersonalen.

Vården och behandlingen skall så långt det är möjligt utformas och genomföras i samråd med patienten. Lag (1998:1659). (a.a)

Sjuksköterskans roll

I sjuksköterskeutbildningen på Malmö Högskola ingår Allmän omvårdnad av Jahren-Kristoffersen (2002) som obligatoriskt kursmaterial. Från denna litteratur kommer vi att presentera sjuksköterskans arbetsroll utifrån tre huvudgrupper. Förebyggandearbete, behandling och rehabilitering. Den roll som återkommer i vårt arbete är den förebyggande rollen som sjuksköterskan har. Den nämns som preventiv eller som omvårdnads åtgärd för denna patient kategori. Det vill säga att riskfaktorer och hinder är de som ska undvikas och väg ledningen ska vara grundad på resultat som gynnat patienter i studier och forskning.

Preventiva åtgärder

Sjuksköterskans förebyggande arbete riktar sig till friska människor och till personer som är speciellt utsatta för hälsosvikt eller till människor som av olika skäl kan förväntas att få komplikationer. Att identifiera och stärka positiva hälsoresurser hos individer är centralt i sjuksköterskans förebyggande arbete. (Jahren-Kristoffersen, N 2002)

När begreppet förebyggande arbete används är det till hjälp att skilja mellan förebyggande åtgärder på primär, sekundär och tertiär nivå. (a.a)

Förebyggande arbete på primär nivå har som mål att förhindra hälsosvikt hos friska och/eller identifierade riskgrupper genom att påverka eller avlägsna hälsorisker eller skadliga faktorer innan någon skada eller hälsosvikt har uppstått.(a.a)

Förebyggande arbete på sekundär nivå är inriktat på att identifiera hälsosvikt eller förhöjd risk för hälsosvikt på ett tidigt stadium och därefter sätta in åtgärder för att förhindra en

Det förebyggande arbetet på tertiär nivå tar sikte på att förhindra att komplikationer uppstår vid akut sjukdom, skada, vid undersökning och behandlig samt att förhindra att nya

hälsoproblem uppstår hos individer med kronisk sjukdom eller funktionssvikt. (Jahren-Kristoffersen, N 2002)

Övervikt

Det finns olika definitioner och mätmetoder för övervikt. Därför kan det ibland vara svårt att uppskatta hur stor andel i befolkningen som lider av övervikt eller obesitas.

(Kallings, L 2002)

Definitioner och klassifikationer

Den definition av övervikt som finns idag i vårt samhälle, när någon är överviktig eller fet skiljer sig från den medicinska definitionen av övervikt som handlar om att personens hälsa riskeras. Dagens magra kroppsideal som visas i media och modevärlden är det inte många personer som passar in i. Detta betyder inte att man är överviktig. Sjuklig övervikt handlar om många kilo extra, vilket är en väsentlig skillnad. Att sätta kroppsvikten i relation till

kroppslängden är ett alternativ för att se om någon hälsorisk föreligger. Det är även av stor betydelse att veta var de extra kilona sitter på kroppen. (Kallings, L 2002)

För att direkt mäta mängden kroppsfett krävs speciallabratorium. Detta p.g.a. den

komplicerade mätmetoden. Flera andra lättare mätmetoder finns dock för att avgöra om en individ har övervikt. Den vanligaste metoden heter Body-mass index (BMI) som mäter förhållandet mellan kroppsvikt och längd. För att mäta bukfett är midja-höftkvot och

midjemått två andra mätmetoder. Vad de olika måtten innebär och hur de beräknas, redovisas i tabell 1. (a.a)

Tabell 1. Mätmetoder för övervikt och fetma

Mätmetod Vad mäter metoden Hur beräknas måttet BMI (Body-mass index) Grad av övervikt/fetma Förhållandet mellan kroppsvikt och längd BMI = vikt (kg) längd2 (m) Midja-höftkvot (midja/stussmått)

Var fettet är lokaliserat. Midjeomfång i förhållande till höftomfång. Bukfetma.

Midjemått (cm) Stussmått (cm)

Midjemått

(bukomfång)

Bukfett

Fettet inne i och utanpå buken

Midjemått mäts stående

efter utandning, mitt emellan nedersta revbenskammen och höftkammen. Mätningen görs på morgonen innan frukost.

Höftomfång mäts över

vidaste delen över stussen/skinkorna. Källa: FHI, 2002

BMI räknas ut genom att ta kroppsvikt i kg och dividerar det med kroppslängd i kvadratmeter. Ett BMI är lätt att räkna ut men det finns en felkälla. Det är kroppssammansättningen som påverkar hälsan, BMI indikerar bara övervikt. Detta betyder att en muskulös person får ett högt BMI fast andelen fettvävnad är lågt i kroppen. Den bästa bestämningsfaktorn för hälsofarlig övervikt på individnivå är således midja/stussmåttet som mätmetod på befolkningsnivå. (Kallings, L 2002)

I tabell 2. redovisar WHO olika grader av övervikt efter BMI. Indelningen sker i olika viktklasser, BMI-tal och hälsorisker. De angivna BMI-gränserna gäller för vuxna och inte för barn. I det fallet måste gränserna köns och åldersanpassas men även skiljas på pojkar och flickor och deras mognads- och utvecklingsgrad. (Kallings, L 2002)

Tabell 2. Klassifikation av övervikt och fetma enligt WHO, 2000:

Klassifikation (alternativ benämning) BMI (kg/m2) Hälsorisk

Undervikt < 18,5 Riskerna varierar beroende på orsak till

undervikten

Normalvikt 18,5-25,9 Normalrisk

Övervikt 25-29,9 Lätt ökad

Fetma Obesitas/kraftig övervikt

> 30 Måttligt till mycket ökad

Fetma klass I Fetma 30,0-34,9 Måttligt ökad, ökad risk

Fetma klass II Kraftig/svår fetma 35,0-39,9 Hög, kraftigt ökad risk

Fetma klass III Extrem fetma > 40 Mycket hög, extrem riskökning

Källa: S:son-Torgerson (2004)

Bukfetma ökar risker för metabola komplikationer och hjärt-kärlsjukdomar. Midja/höftmåttet, som till skillnad från mätmetoden BMI, ger en mer rättvisande bild över tillståndet. Det beräknas genom att mäta omkretsen mellan nedersta revbensbågen och höftkammen och dela det värdet med värdet på omkretsen kring stussen. I tabell 3. anges gränser för bukfetma och när ökad risk för metabola komplikationer uppstår. (Kallings, L 2002)

Att mäta midjemåttet (eller bukomfång) är ett informativt sätt att få reda på mängden bukfett. Det mäts med ett vanligt mjukt måttband och tas mittemellan nedersta revbensbågen och översta spetsen på höftbenet. Personen som mätningen sker på ska ej ha ätit frukost, vara ståendes och mätningen sker vid utandning. I tabell 3. belyses de klassifikationer som WHO angivit för bukfetma utifrån bukomfång. (a.a)

Tabell 3. Gränser för bukfetma och när ökad risk för metabola komplikationer uppstår

Midjemått eller bukomfång Midja/stusskvot

Risk för metabola komplikationer Ökad risk Mycket ökad risk Ökad risk

Män > 94 cm > 102 cm 1,0 Kvinnor > 80 cm > 88 cm 0,8 Källa: S:son-Torgerson (2004)

Förekomst av övervikt

Under de senaste decennierna har övervikt ökat starkt bland både män och kvinnor i alla åldrar. I den svenska befolkningen har en successiv ökning av övervikt skett.

Ökningen har varit starkare under 1990-talet än under 1980-talet. Studier visar att 47% av männen och 35% av kvinnorna är överviktiga. År 2000 var drygt 2,5 miljoner människor överviktiga i Sverige. (Kallings, L 2002)

Sedan 1981 har alla åldersgrupper blivit tyngre. Även BMI har ökat i alla åldersgrupper samt att personer med övervikt, mellan åldrarna 16-74 år, har ökat. Det kan ses en stadig ökning av

män med övervikt eller fetma som är i åldrarna 18-25 år. 1981 var andelen 15 procent och den senaste mätningen som gjordes 1997 var andelen 21 procent. 1998 var risken fyra gånger högre för 18-åriga män, jämfört med 1971. Studier visar att övervikt ökar mest bland yngre vuxna. (Kallings, L 2002)

I tabell 4. visas en ökning av kvinnor i åldrarna 16-74 år med övervikt under de senaste två decennierna från 21 till 26 procent. För män är motsvarande siffror 30 till 37 procent. Även BMI har visat en ökning både bland män och kvinnor under 1980-talet till år 2000. För män är ökningen från BMI 24,4 till BMI 25,2 och för kvinnor från BMI 23,2 till BMI 24,2. (a.a)

Tabell 4. Andelen personer med övervikt, 16-74 år, efter kön och år.

Åldersstandardiserade värden. År Övervikt Män 1980/81 30 1988/89 33 1997/98 39 1999/2000 37 Kvinnor 1980/81 21 1988/89 21 1997/98 26 1999/2000 26

Källa: Undersökningen av levnadsförhållanden, SCB. Modifierad av författarna.

Det har visat sig att övervikt är socialt snedfördelat. Sedan 1980-talet har andelen med övervikt eller fetma ökat i alla socioekonomiska grupper. Manliga lägre tjänstemän och arbetare står dock för den högsta andelen överviktiga. Skillnaden lätt överviktiga i olika socioekonomiska grupper har minskat bland männen men ökat bland kvinnor. I klassen kraftig övervikt så har en ökning skett både bland kvinnor och män. Skillnaden är dock större hos kvinnor än bland män. (Kallings, L 2002)

Utbildningsnivåerna har starka samband för förekomst av övervikt. Övervikt visar sig vanligare hos kvinnor och män med låg utbildning än de med hög utbildning (se tabell 5). Under de senaste decennierna har skillnaden mellan låg och högutbildade varit densamma, således har utbildningsnivån inget med den ökade förekomsten av övervikt, i befolkningen, att göra. (a.a)

Tabell 5. Andelen av låg- respektive högutbildade med övervikt (BMI>25) hos män

respektive kvinnor.

Andelen överviktiga % Män Kvinnor

Årtal för undersökning Lågutbildade Högutbildade Lågutbildade Högutbildade 1980-81 38,4 % 24,8 % 29,5 % 15,4 % 1996-97 50,1 % 38,6 % 38,2 % 24,1 % (Kallings, 2002)

Det finns knappt några skillnader i övervikt eller BMI-medelvärden vid jämförelse mellan gifta/sammanboende och ensamboende individer. Dock finns en liten skillnad mellan

gifta/sammanboende kvinnor och ensamboende kvinnor. 4-6 procent av de

gifta/sammanboende kvinnorna visar en högre prevalens av övervikt. (Kallings, L 2002)

Orsaker till övervikt

WHO påvisar att den globala omfattningen av övervikt och fetma är enorm. Det finns många samband mellan övervikt och fysisk inaktivitet, socioekonomiska förhållanden samt dåliga matvanor. Det finns länder där hälften av befolkningen är drabbad av övervikt och fetma. (Kallings, L 2002)

Det finns ingen bestämd faktor som orsakar övervikt eller fetma. Många olika faktorer har en bidragande orsak till den globala fetmaepidemins framfart. Enligt Rasmussen och

medarbetare (2000) finns det åldersmatchade skillnader i BMI och övervikt. Skillnaderna kan inte förklaras av genetiska eller biologiska faktorer utan beror på förändringar i livsstils och samhällsmiljön. Studien visar att rökning, fysisk inaktivitet och utbildningsnivån är faktorer som påverkar ökningen av övervikt och fetma. (a.a)

Det finns förmodligen en faktor som har större betydelse än någon annan och det är fysisk inaktivitet. Då energiintaget är större än den energi som åtgår via bl.a. fysisk aktivitet ses en dramatisk ökning av övervikt i befolkningen. Både bland ungdomar och vuxna kan ökningen ses. (a.a)

Energibalansen bestäms av vårt energiintag och energiutgifter. Energiintaget är således den mat vi stoppar i oss. Detta bestäms från när vi äter och hur ofta, samt vad vi stoppar i munnen. Energiutgifterna beror på balansomsättningen och den fysiska aktiviteten. Att hålla kroppen vid 37 celsiusgrader och de grundläggande kroppsfunktionerna igång utgör energibalansen. Den fysisk aktivitet, att röra på sig och daglig motion är således den största av

energiutgifterna. Det får inte glömmas att intaget av föda innebär vissa energiutgifter i sig. (a.a)

Obesitas

När fettmassan ökar långt utöver det normala leder detta till en rad hälsoproblem. Både sjukdomen fetma och alla de följdsjukdomar som övervikten kan orsaka, är var för sig ett allvarligt hot mot både individen själv och samhället. (Kallings, L 2002)

Medicinsk beskrivning

Tidigare i studien presenterade vi att överviktiga personer hade ett BMI på mellan 25-30. För att räknas till de patienter med obesitas måste BMI vara >30. (Björntorp, P 2003)

Förekomst av obesitas

Mellan åren 1980 och 2000 har nästa en fördubbling skett av andelen personer mellan 16-74 år med fetma. 1980 var siffra 300 000 personer och 2000, 575 000 personer. Här var det ingen skillnad på könen utan det var ungefär lika många kvinnor som män. (Data från

Undersökningen av levnadsförhållanden, SCB)

I Sverige föreligger obesitas hos ca 10-15 procent av befolkningen i medelåldern. Det vill säga att mer än en halv miljon svenskar är drabbade. Detta enligt WHO (1997). Prevalensen i de övriga skandinaviska länderna är ungefär den samma. Finland har dock ett övertag med ca 20 procent obesitas i befolkningen. (Börntorp, P 2003)

Det är en stor skillnad på prevalensen mellan Öst- och Västeuropa. Västeuropa och

Storbritannien har en prevalens på 20 procent medan Östeuropa har en betydligt högre på 50 procent. USA som är en stor betydande nation för många länder har en prevalens på 25-30 procent. Hos vissa minoriteter och etniska grupper i USA är prevalensen över 70 procent. Den ekonomiska utvecklingen tycks vara en faktor för ökad prevalens, detta syns tydligt i

utvecklingsländerna. (a.a)

Den pågående ökningen av obesitas över världen är skrämmande. I Storbritannien har prevalensen fördubblats den senaste 10-15 åren. Även i Sverige har setts en ökning under samma år och vi börja närma oss dom kontinentala prevalenstalen. (a.a)

På grund av den ökade världsepidemin av fetma så hinner inte ens sjukvårdsresurserna i den industrialiserade delen av världen med att ge god vård till de drabbade. Personer med obesitas utgör största delen av typ-2 diabetes, kardiovaskulär sjukdom, hypertoni, stroke, dyslipidemi och gikt. Obesitas har placerats som den högsta prioritetsgruppen för internationella

motåtgärder, av WHO. De preventiva åtgärderna måste prioriteras framför allt på barn och ungdomar. (a.a)

Orsaker till obesitas

Hypertoni, schizofreni och alkoholism har en stark genetisk bakgrund. Det visar sig att obesitas har näst intill lika stark genetisk bakgrund med en förklaringsgrad på 40-60 procent. (Björntorp, P 2003)

Att stor del av världens befolkning idag är drabbade av obesitas kan inte förklaras av en genetisk förändring. Det är de förändrade omgivningsfaktorerna som fått obesitas att

utvecklas fullt ut. I en värld för länge sedan lärde sig människan att samla på sig ett fettlager för att klara svåra förhållanden så som svält och kyla. Detta fettlager, som många människor idag onödigtvis lägger på sig, innehåller reservenergi för cirka en månads svält. Till skillnad från kolhydrater och proteiner, är energiintaget av fett ofullständigt reglerat. Detta är också en konsekvens från den tiden då vi snabbt behövde fylla på våra fettdepåer då energitillgången bara var periodvis. I dagens samhälle är dessa mekanismer som fortfarande lever kvar i människokroppen, inte bara onödiga utan också skadliga för oss. Dagens obegränsade tillgångar av energität föda kombinerat med en minskad fysisk aktivitet gör att fettdepåerna bara fylls på och orsakar en rad olika sjukdomar. Framförallt hjärt- och kärlsjukdomar. (a.a)

Enligt WHO, (1997) så ska orsaken till den ökade obesitasepidemin inte bero på att människan äter energirik föda, utan att den fysiska inaktiviteten i samhället har ökat. Detta baseras bl.a. på en studie som visar att Storbritanniens befolkning inte har ökat sitt energiintag på flera decennier men trotts allt ökat i vikt. Här misstänks således den fysiska aktiviteten ha minskat bland befolkningen. (a.a)

De faktorer som tycks ha en avgörande roll är den ökade biltätheten, TV och stillasittande arbete framför datorn. Den viktigaste komponent i att förhindra att folk drabbas av folksjukdomar som diabetes, stroke och hjärt- och kärlsjukdomar är att öka den fysiska aktiviteten. (a.a)

Att tidsaxeln är långdragen för utvecklingen av fetma är viktigt att inse i detta sammanhang. Ett exempel kan nämnas då en person som ökat med 20 kilo under en femårs period.

Uträkningen avslöjar att viktökningen på fyra kilo per år motsvarar mindre än 50 kcal/dag, det vill säga mindre än en halv smörgås per dag. Översätter man detta till fysisk aktivitet så

motsvarar detta en minskad fysisk aktivitet med cirka 20-30 minuters promenad per dag. Slutsatsen av detta blir då en ökad fysisk inaktivitet. En minskad fysisk aktivitet under ett långt tidsperspektiv har således en betydande roll. Här är viktigt att observera då en ökad fysisk aktivitet inte innebär en fysisk aktivitet med hög intensitet. Viktigt är att bibehålla en fysisk aktivitet i det dagliga livet. (Björntorp, P 2003)

Kostnader för övervikt och obesitas

De direkta och indirekta kostnaderna för samhället när det gäller övervikt, fetma och

fetmarelaterade kostnader är betydande. Tyvärr är kostnaderna svåra att bestämma. En rapport gjord av SBU som handlar om fetma (2002) beskriver att 2 procent av de totala utgifterna för hälso- och sjukvård utgörs av de direkta sjukvårdskostnaderna för fetma och följdsjukdomar till fetma. Bara i Sverige motsvarar detta en kostnad av cirka 3 miljarder kronor per år. Då tillkommer de indirekta kostnaderna p.g.a. sjukfrånvaro och förtidspensioner som nästan är lika höga som de direkta kostnaderna. Slutsatserna av SBU´s rapport beskriver att det finns en positivt samband mellan ökat BMI och ökade kostnader för vård och behandling. Tyvärr är det vetenskapliga underlaget för de indirekta kostnaderna begränsat och ingen rimlig

uppskattning har gjorts för fetma i Sverige. En studie som gjorts i Göteborg under 1990-talet visar att kostnaden för produktionsbortfallet vid korttidsfrånvaro och förtidspensionering uppgick till 3,6 miljarder kronor enbart för kvinnor. Detta motsvarar 10 procent av det totala produktionsbortfallet för kvinnor det aktuella året.

Studier har gjorts som beskriver sambandet mellan fetma och personlig inkomst men resultatet är inte entydiga. (Kallings, L 2002)

Intervention

Att fetman är svårare att förhindra än att sänka sitt blodkolesterol och att minska rökningen, visar en studie gjord av SBU (2002). Resultatet visar att andra riskfaktorer prioriteras högre än fetma samt att de metoder för att förhindra fetma inte är effektiva. (SBU, 2002)

Problemet med denna typ av intervention kan delvis bero på en bristande kunskap och negativa attityder till fetmabehandling hos utbildad personal. Möjligheterna till förbättring skulle nog vara en bättre kännedom om problemets natur. Kost- och motionsvanor kan vara svåra att förändra. Därför kan fetma vara speciellt svårt att förebygga.

Olika typer av intervention har prövats. Det finns de som är mer framgångsfulla än andra. Den mer effektivare sorten, där förbättring av blodkolesterol och blodtryck har setts, är bred information från massmedia och på arbetsplatser. Den sämre visar på att informationsblad och uppmaningar till deltagande i informationsprogram är ineffektiva interventionsmetoder. En del studier saknas där kombinationen kostinformation och möjlighet till ökad fysisk aktivitet i vardagslivet gjorts.

Hereditet

Det finns individer som är genetiskt mottagliga för övervikt och fetma. De lägger lättare på sig vikt om beteende och livsstilen är inaktiv och leder till felaktig kost. Detta i takt med att vi rör oss allt mindre i dagens samhälle. Fetma kan endast uppstå om energiintaget är större än energiutgifterna.

Att fetman har genetiska orsaker är vi medvetna om, men den globala fetmaepidemin kan inte förklaras med genetiska förändringar. De genetiska förändringarna sker under lång tid, så några decennier är en försumbar tid. Därmed kan vi inte förklara den ökade övervikten i samhället med ärftliga förändringar. Våra kroppar kräver fortfarande fysisk aktivitet och en

varierande mängd av föda, precis som under jägarfolkets tid. Då var det en livsavgörande egenskap att kunna lägga upp ett energilager när föda fanns. (SBU, 2002)

Björntorp, P (2003) beskriver i sin studie att 40-60 procent kan härledas till den genetiska faktorn.

Teoretisk referensram

Carnevali, D (1996) förespråkar en modell som beskriver ömsesidiga beroendet mellan dagligt liv och funktionell förmåga. Modellen beskriver en struktur för dagligt liv, funktionell förmåga samt inre och yttre resurser. Den kan användas för att organisera patientdata i diagnoser och för att planera omvårdnaden. I modellen framgår att liv och funktionellt hälsotillstånd förenas med varandra och är beroende av varandra. Genom att använda modellen kan man aldrig ta hänsyn till den ena kategorin utan att ta hänsyn till den andra.

I sjuksköterskans preventiva arbete kan modellen vara till hjälp för att identifiera riskfaktorer i patientens dagliga liv och utifrån dessa kunna planera information och eventuella åtgärder. För att kunna genomföra förändringar i patientens livsstil måste sjuksköterskan beakta hans/hennes inre och yttre resurser. (Carnevali, D 1996)

Carnivali poängterar att diagnoser inte är slutpunkter utan utgångspunkter för beslut om prognoser, mål och behandlingsåtgärder. Omvårdnadsdiagnoser handlar om de svårigheter patienten kan uppleva till följd av sitt hälsotillstånd i hantering och planering av aktiviteter i sitt dagliga liv. De handlar också om reaktioner på sjukdom, trauma, funktionshinder och behandlingssituationer samt om hälsofrämjande miljö. Sjuksköterskan har ansvaret för diagnostisering och behandling inom det specifika omvårdnadsområdet. För att kunna verka för en optimal hälsa behöver sjuksköterskan kunskap inte bara om individen, utan också om vad och vilka som omger och påverkar individen. Hon behöver kunskap om de hälsoproblem som kan kopplas till olika åldrar och utvecklingsstadier, om de faktorer som ökar risken för specifika typer av patologiska tillstånd eller hälsorelaterade problem. Sjuksköterskan behöver också kunskap om förhållanden och omständigheter som hindrar människor från att leva sitt dagliga liv på sådant sätt att risker förebyggs, samt bidrar till beteenden som ökar risken för sjukdom eller skada. (a.a)

SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNING

Syftet med denna studie är att ta reda på vilka möjligheter sjuksköterskan har för att arbeta preventivt för övervikt och obesitas.

Utifrån syftet vill vi att litteraturstudien ska besvara följande frågeställning: - Finns det åtgärder för kvinnor som lider av övervikt eller obesitas?

METOD

Denna litteraturstudie baseras på nio vetenskapliga artiklar. Nedan beskrivs hur materialet sökts till studien samt hur den kritiska granskningen gått tillväga.

Söksystem

De databaser som användes till studien var framförallt Blackwell, eftersom artiklarna där finns publicerade i fulltext. Även databaser som Pubmed och Elin användes i vårt sökande efter studier. Databassökningen påbörjades vecka 13 och fortsatte fram till vecka 16. Tidsbegränsningar vid sökning av artiklar, har varit från 1985 till 2004. Ytterligare begränsningar har gjorts genom att vi koncentrerat oss på vuxna, från 18 år och äldre.

Tabell 6. Sökord, träffar och resultat från Blackwell, Pubmed och Elin

Blackwell Träffar Lästa abstract Artiklar

Obesity AND women AND prevention AND intervention 990 80 6 Pubmed Obesity AND prevention AND women AND nurse

61 20 2 Elin Nurse AND management 616 60 0 Obesity AND prevention AND women 28 28 1

När vi sökte artiklar på de olika databaserna var vi tvungna att använda oss av fler sökord för att få ner antalet artikelträffar. Vi valde att använda sökord som obesity, prevention och nurse för att få exakt det resultat vi sökte. Glädjande nog stämde detta då vi insåg att det hade gjorts omfattande studier kring övervikt och obesitas. Under sökningens gång fann vi många, mycket intressanta, studier där endast abstractet stod med. Ville vi ha artikeln i fulltext hänvisades vi till att köpa artikeln. Priser som många gånger uppgick till 300-500 kronor. Något vår ekonomi inte kunde tillåta. Vi valdes då att ta de artiklarna som redan fanns i fulltext och var gratis. Beslutet att använda oss av artiklar vars full-text var gratis ändrade inte vårt resultat men minskade möjligen chansen till att stärka vissa resultat.

Artikelgranskning och analys

När ämnet för studien hade fastställts, inleddes sökningen efter relevanta artiklar i olika databaser. Sökorden som användes, valdes utifrån vårt syfte med studien. Efter att ha läst över 180 abstract, valdes 20 artiklar i full-text för vidare granskning. Artiklarna lästes av båda författarna och granskningen utfördes gemensamt. Kriterierna för granskningen har skett enligt Polit m fl (2001) som är obligatorisk kurslitteratur på sjuksköterskeprogrammet, Malmö Högskola. En granskningsmall bifogas studien som bilaga 1. I bilaga 2. redovisas granskade artiklar i bokstavsordning, efter författarens efternamn. Slutligen valdes nio av de granskade artiklarna ut för att användas i resultatet, då de ansågs vara relevanta för vårt syfte och våra frågeställningar. Artiklarna som valdes bort gav oss inte svar på våra frågor. Vi har valt att använda oss av både kvalitativa och kvantitativa studier.

När artiklarna var färdiggranskade, sammanställdes resultatet utifrån olika teman som också var våra frågeställningar. Studierna sammanfattades och översattes till svenska för att vi lättare skulle få en överblick över vad vi ville ha med och hur detta skulle presenteras i vår

studie. I vårt resultat återspeglas forskarnas fynd i relation till vad vi ansåg vara relevant utifrån våra frågeställningar. I diskussionen har vi analyserat och diskuterat resultatet vi kom fram till, samt gett en del reflektioner.

RESULTAT

Resultaten som redovisas i olika teman, följer inte alltid direkt på vårt syfte eller våra frågeställningar. Vissa studier belyser istället negativa faktorer som vi vill att sjuksköterskan ska arbeta preventivt mot.

I slutet av varje rubrik redovisas de preventiva åtgärderna i punktform, så som de granskade artiklarna, underförstått, belyser det.

Åtgärder för övervikt och obesitas

Drury, C m fl (2002) visar i en studie att patienter med övervikt eller obesitas vägrar eller undviker att söka hjälp på vårdcentral. Fast behovet av vård finns för dessa patienter söker de fortfarande inte. Studien visar även att patienterna skjuter fram beställda tider, detta parallellt med stigande BMI.

Carryer, J (2001) använder sig av ett citat, i studien för att belysa sitt fenomen. ”Min dotter slog ut en kokande kopp te över mina ben, jag hade byxor på mig. När detta hade hänt, så satt jag bara där, fast jag bränt mig. Allt skinn på benen brändes av.”

I en studie av Counterweiht project team (2004) så visas resultaten av en vårdinrättning och dess personal. Dessa tillfrågades om de var intresserade att ta upp vikten som ett ämne med patienten? Det visade sig att sjuksköterskorna var de som hade det bästa resultatet medan läkarna inte var lika intresserade av att ta upp detta ämne.

I en studie där lyckad och misslyckad viktminskning belyses, visar resultatet att de personerna som lyckats gå ner i vikt hade haft en mer regelbunden kontakt med sin vårdpersonal än de som misslyckats. Resultatet är inte signifikant och ger en positiv tendens. (Roberts, A & Ashley, G 1999)

I samma studie framkommer det att patienter som lyckats gå ner i vikt hade en gemensam nämnare: Alla var bekymrade över sin hälsa. Självkänslan hade förstärkts från familj, vänner och sjuksköterskan. (Robers, A & Ashley, G 1999)

Att konsultationen med patienten är viktig visar Ogden och Hoppe (1998) i sin studie. Sjuksköterskan får en mer nöjd patient med rätt konsultationsteknik. Om sjuksköterskan tar sig tid med patienten, visar ett intresse och bygger en ”relation”, ger detta en mer nöjd patient. Värdet är signifikant.

I en forskning av Nawaz, H m fl (1999), nämns vikten av att ha en bra konsultationsteknik. Studien visade att så många som 89 % som fått råd och tid till diskussion, följde

uppmaningarna. Samma studie visar också att patienter med risk för kardiovaskulära sjukdomar var mer mån om att konsultera vårdpersonalen än annars. Dessa värden var signifikanta.

En sammanställning av resultatet i punktform, av åtgärder för övervikt och obesitas, utifrån de granskade artiklarna.

• Att ha ett teamarbete • Att stärka självkänslan • Att vilja att arbeta preventivt

• Att ha regelbundna möten och konsultation • Att sträva efter en bättre hälsa

• Att bemöta patienten

Speciella åtgärder för kvinnor med övervikt eller obesitas

I en studie av Carryer, J (2001) presenteras resultatet av hur kvinnor med övervikt eller obesitas upplever motion. ”Att vara överviktig är som att vara fångad i en fälla, det blir jobbigare och mer smärtsamt att motionera.”

I en studie av Weng, H m fl (2004) framkommer att ju fler barn en kvinna födde, ju större risk hade hon för att drabbas av obesitas. ( Även männen i familjen drabbades. )

En studie av Alfano, C m fl (2002) belyser att kvinnor som varit fysiskt aktiva i ungdomen löper mindre risk att drabbas av övervikt eller obesitas på äldre dagar. Det visade sig att kvinnorna hade ett mer fysiskt krävande arbete nu.

En studie visar att övervikt eller obesitas ökar bland kvinnorna i takt med att fritidsaktiviteter sjunker. Kvinnornas utbildningsnivå var också av betydande roll. Ju lägre utbildningsnivå kvinnorna hade desto större risk fanns att drabbas av överviktig eller obesitas. Dessa värden var signifikanta. (Lindström, M & Isacsson, S-O 2003)

En sammanställning av resultatet i punktform, av speciella åtgärder för kvinnor med övervikt eller obesitas, utifrån de granskade artiklarna.

• Att motionera på rätt nivå • Att se riskgruppen

• Att införa motion i rätt tid • Att minska inaktiviteten

DISKUSSION

Författarna kommer under denna rubrik att diskutera litteraturstudiens metod och resultat. Senare, under rubriken reflektion, kommer vi att belysa våra egna åsikter, tankar och kommentarer.

Metoddiskussion

Vår tanke från början var att skriva om allmänsjuksköterskans preventiva arbete för

överviktiga barn och ungdomar. Vår idé välkomnades inte hos våra lärare då dessa menade på att vi var tvungna att vara specialiserade inom ämnet, barn och ungdomar. Vårt intresse i detta ämne hämtades från en studie vi fann i sökandet efter artiklar till vår B-uppsats. Studien vi fann belyste barn och ungdomar med övervikt eller obesitas. Resultatet i den studien visade att aktivering av föräldrar till yngre barn med övervikt eller obesitas var det bästa sättet att få barnen att gå ner i vikt. Aktiva föräldrar blev aktiva barn. Vidare i studien belyste författarna att ändrad kosthållning och ökad fysisk aktivitet hos äldre barn och ungdomar var det bästa resultatet för dem att gå ner i vikt.

Författarna påbörjade deras sökningar redan under tiden de skrev projektplanen. Sökningen fortsatte sedan till och med vecka 16. Allt material har vi tagit tillvara och granskats noga. Att inriktningen fick ändras gjorde inte att vi kom efter i tiden. Diskussioner har fortlöpande pågått med vår handledare som på ett mycket professionellt sätt hjälpt oss att hålla den röda tråden genom hela arbetet. Denne inspirerade också till att fortsätta vår intressanta studie genom att bidra med professionellt tänkande och med kloka idéer när vi kört fast.

Allt arbete i studien gjordes gemensamt av författarna. När materialet till studien väl hittades, löpte arbetet på utan några större motgångar. Det största intresse med arbetet var att ta reda på vad det finns för speciella åtgärder för kvinnor med övervikt eller obesitas. Därefter tyckte vi att det vore intressant att veta vad tidigare studier säger om vad allmänsjuksköterskans

preventiva åtgärder består av för personer med övervikt eller obesitas. Därför blev detta också vårt syfte.

Vårt första mål var att finna studier om kvinnor med obesitas. Vi fann flertalet mycket intressanta abstract som belyste problemet. Tyvärr fanns inte alla i full-text.

De artiklarna och reviews vi valt att ha med i vårt arbete svarar inte alltid direkt på våra frågeställningar. Vissa studier belyser istället negativa faktorer som vi vill att sjuksköterskan ska arbeta preventivt för.

För att läsarna ska förstå, väljer vi här att belysa ett exempel:

Drury, C m fl (2002) visar i sin studie hur personer med övervikt eller obesitas undviker att söka vård fast behovet finns. Studien belyser ingen preventiv åtgärd som vårt syfte tillfrågar. Vi vill då påstå att den här artikeln, och många fler vi använt i vår studie, har ett underförstått budskap. Denna studie visar att patienten har en så dålig självkänsla att han/hon inte vågar söka vård. Rädd för att bli uttittad, hånad och skrattad åt men även rädslan av att bemötandet på vårdinrättningen ska vara sämre på grund av sin övervikt eller obesitas.

Denna studie uppmanar således oss till att stärka patientens självkänsla och motivation. Vi har på så vis kunnat belysa de preventiva åtgärderna.

Informationen, från sakkunnig, att inte bidra med reviews i resultatet, gjorde att vi istället använde dessa i vår reflektion för att styrka upp våra egna tankar och idéer kring ämnet. Vi fann många intressanta reviews som svarade bra på våra frågeställningar samt innehöll information att ta upp i vår reflektion i senare arbete.

Resultatdiskussion

Sjuksköterskans omvårdnadsåtgärder för patienter med övervikt eller obesitas.

Sjuksköterskans omvårdnadsåtgärd, d v s det preventiva arbetet för personer med övervikt eller obesitas och att identifiera personerna som har problem eller löper en ökad risk för att drabbas. Sjuksköterska uppgift är även att se vilka åtgärder som krävs för patienten att få balans mellan dagligt liv och funktionell förmåga samt inre och yttre resurser. Sjuksköterskan kan bli en av de yttre resurserna som patienten saknar. Carnevalli, D (1996) beskriver hur vi ska söka efter balansen och ta vara på patientens egna resurser.

Carryer, J (2001) beskriver i sin studie om obalansen i tillvaron, hos kvinnan som blir bränd av en kopp te. Hennes självkänsla är så dålig att hon inte tar av sig byxorna och kyler brännskadan utan blir sittandes och håller god min. Studien beskriver hur mannen deltog i tedrickandet men hjälpte inte kvinnan och var således inget stöd för henne.

Ett annat exempel nämns i studien av Drury, C m fl (2002) som tittade på en population som innehöll kvinnor med övervikt. Det visade sig att dessa kvinnor undvek i stor utsträckning att söka vårdcentral. Dessa valde hellre att flyttade fram sina bokade tider än att närvara vid angiven tid. Det som låg bakom var en skam, parallellt med ett stigande BMI.

Sammanfattningsvis säger detta att de överviktiga kvinnorna hade en skadad självkänsla och vågade därför inte besöka vårdcentralen. Hos dessa kvinnor råder en obalans enligt

Carnevalli, D (1996).

Vårdpersonal måste våga diskutera ämnet med patienterna om ett preventivt arbete ska kunna fungerande. I en studie av The counterweight project team nämns det att personalen på en vårdinrättning hade olika uppfattningar om att patientens vikt skulle tas upp som ett ämne inför patienten eller ej. Om denne var drabbad av övervikt eller obesitas. Det visade sig att sjuksköterskor hade ett signifikant värde jämfört med läkarna som inte var lika angelägna att diskutera ämnet med sina patienter. Inom hälso- och sjukvården måste flera yrkeskategorier vara inblandade i det preventiva arbetet för övervikt och obesitas för att resultatet ska lyckas. Att följa patienten under en längre tid samt ha en bra konsultationsteknik är av stor betydelse för ett positivt resultat. En studie av Ogden and Hoppe (1998) säger att en kontinuerlig

uppföljning av patienten samt en rätt konsultationsteknik ger ett signifikant resultat av nöjdare vårdtagare.

Roberts, A & Ashley, G (1999) belyser i sin studie att den stärkta självkänslan de uppnådde var av stor betydelse för att nå sina mål. Nyckeln till framgång var en stärkt självkänsla kvinnorna fann i stödet från sina släktingar, vänner och omgivning. Även hos sjuksköterskor kunde de finna styrkan. Dessa patienter är nära att få balans mellan de inre, yttre resurserna och de krav som råder.

Nawaz, H (1999) visar i sin studie att så många som 89 % försöker gå ner i vikt när

sjukvårdspersonal ägnar mer tid och resurser åt dessa patienter. Denna studie visade även att personer som låg i riskzonen för hjärt- och kärlsjukdomar var mer angelägna att följa

rekommendationerna som gavs av vårdpersonalen.

Speciella omvårdnadsåtgärder för kvinnor med övervikt eller obesitas

I en studie av Drury, C. m fl (2002) visas en signifikant skillnad mellan kvinnor som idrottat i ungdomen och de som inte idrottat. De som idrottat löpte mindre risk att drabbas av obesitas, när de blev äldre. Dessa kvinnor hade dessutom ett mer fysiskt ansträngande arbete i äldre ålder än de som inte hade idrottat i ungdomen.

Att ha en anpassad motion för kvinnor är viktigt. Detta nämner Carryer, J (2001) i sin studie. Många kvinnor väljer att avstå från motion i vetskapen om träningsvärken som följer. De är även rädda för att vara i vägen för övriga motionärer och sinka deras tempo.

I en studie av Lindström, M m fl (2003) diskuteras kvinnor, där ett klart signifikant värde finns mellan en inaktiv fritid och ett ökat BMI. Under årens gång pekar denna linje fortfarande uppåt. Kvinnornas utbildning ökade i längd, fler gick på gymnasiet. Kvinnor som föder barn hamnar ofrivilligt i riskgruppen att drabbas av obesitas.

Weng, H. m fl (2004) presenterar i sin studie att ju fler barn en kvinna födde desto större risk att drabbas av obesitas.

Den optimala åtgärden?

Finns det en optimal åtgärd för övervikt eller obesitas? I så fall vilken är det?

Många studier vi läst har samma uppfattning, att det inte finns någon optimal åtgärd för vuxna personer med övervikt eller obesitas. Studierna visar framförallt att detta är ett problem som inte kan åtgärdas med en metod. Det är många faktorer som är av betydelse t. ex.

livsstilsförändring, kosthållning och en ökad fysisk aktivitet. Framförallt är det viktigt att behålla sin vikt nere, dels för att fortsätta ett sunt liv och dels för att inte förstöra sin självkänsla vid ett misslyckande.

Müller, M m fl (2000) nämner i sin studie att den självklara preventionen måste ske redan när barnen är små. Det är viktigt att lära barnen att äta en allsidig kost och få de att vara ute och röra på sig. Inomhusaktiviteter så som TV-tittande och datorspel bör motverkas i allra högsta

grad. Istället lyfta fram barnens egen fantasi och låt de använda det i lek och spel.

Sammanfattningsvis innebär det att barnens självbild skonas samt det fysiska och psykiska lidandet som innebär att vara drabbad av övervikt eller obesitas.

REFLEKTION

För att en sjuksköterska ska kunna arbeta preventivt så måste hon först och främst lära sig vilka som är i riskzonen för övervikt eller obesitas. Som sjuksköterska är det även viktigt att kunna belysa vilken grupp av människor som har lättast för att drabbas. Vi har nämnt faktorer som: kvinnor med flertalet barnafödanden, personer med dålig fysisk aktivitet och dålig kosthållning. Vi har även nämnt personer med bristfälliga fritidsaktiviteter samt att den genetiska faktorn har mycket stor betydelse.

Av det vi läst så får vi uppfattningen av att sjukvården har en nervärderande syn på de personer som är överviktiga eller har obesitas. Vi anser att vårdpersonal med denna attityd och dessa förutfattade meningar om övervikt och obesitas inte ger dessa personer en god vård.

Informationen om prevention till patienten framstår inte som ett högt prioriterat ämne. Vi får känslan av att dessa patienter själva får ta reda på den information de behöver för att komma till insikt hur de ska bli av med sitt problem.

För att patienter med övervikt eller obesitas ska få ett så bra resultat som möjlig och kunna bibehålla det så är sjuksköterskan inte den enda person i sjukvårdsfamiljen som ska delta.Vi anser att det behövs fler instanser som ser på patienten utifrån deras professioner. Det behövs läkare, dietister, sjukgymnaster, kuratorer och psykologer för att bedriva den vård som ger det bästa resultatet för dessa patienter. Vi måste arbeta som ett team i frågan om prevention för övervikt eller obesitas.

Det är viktigt att sjuksköterskan ser den drabbade som en helhet. Vi tycker att sjuksköterskan utifrån ett hollistiskt synsätt ska se patientens resurser och krav. Hon måste arbeta med att få patientens anhöriga delaktiga i vården kring patienten. Deras uppgift blir att stödja patienten och ge support så att dåliga vanor bryts och nya ”goda” vanor bibehålls. Det har visat sig att en beteendeförändring för patienten gagnar hela familjen.

Att rutiner ska skräddarsys till varje enskild individ är ett måste. Alla patienter är olika och har olika behov. Det finns aldrig två som är likadana.

Det diskuteras om ”input and output” i behandlingen av övervikt eller obesitas. De grundläggande rutinerna som oftast är bristfälliga hos dessa patienter är mat- och motionsrutiner.

Många patienter vill se ett snabbt resultat och tar till olika former av extrem dietkost. Vissa lägger sig på operationsbordet och med hjälp av kirurgiska ingrepp låter kilona falla. Vi anser att dessa två metoder av snabb viktnedgång inte är av permanent lösning. Vi tror att

beteendemönstret och livsstilen finns kvar hos patienten. Detta är inget som förändras över en natt utan tar tid.

Ett förslag till ändrat beteende och livsstil är att regelbundet anpassa den fysiska aktiviteten till det dagliga livet. Ta trappan istället för att åka hiss. Stig av bussen en hållplats tidigare och promenera sista biten. Gå eller cykla istället för att ta bilen när avståndet inte är så långt. Efter hand kan belastningen successivt ökas. McArdle, S (2004) belyser i sin studie ett

individanpassat schema. Detta schema innehåller kost och motion som sätts upp i olika delmål och mål för att få till en livsstilsförändring.

Vi tror att ett enskilt arbete med patienter som lider av övervikt eller obesitas är bra i början av deras behandling. Efter en tid, och när patienten känner sig mogen, kan det vara bra för dennes utveckling att få träffa andra personer som har samma problem. Möjligheten att skapa

kontakt med varandra och kunna berätta öppet om sitt problem är en del i behandlingen. Många av patienterna har kanske inte vågat prata om sitt problem inför andra människor. En del har till och med isolerat sig från omvärlden för att de känner sig missnöjda med sig själva. Får de möjlighet att prata och lyssna till personer som har samma problem, stärks deras självförtroende och viljan till vidare behandling. Familj, vänner och sjukvårdspersonal kan vara ytterligare faktorer som kan hjälpa till att stärka patientens självkänsla.

Studien av McArdle, S (2004) stärker vårat påstående om att ett bra management ska prioriteras och fortlöpa under en längre tid samt att det då ger ett bättre resultat.

Som blivande sjuksköterskor har vi lärt oss om empowerment, d.v.s. arbeta med patienten som en i teamet och lägga behandlingsnivån efter dennes egna krav och resurser.

Sjuksköterskans arbete är bl.a. att belysa vad patienten har för krav och resurser. Till hennes hjälp har hon teamets expertis att tillgå för att på ett så bra sätt som möjligt understödja patienten.

Att leva ensam är en faktor för utvecklingen av övervikt. Andersson, A m fl (2004) säger att matvanorna ändrar sig då man konsumerar mat med en partner. Rutinerna som föds fram är positiva ur hälsosynpunkt med fasta måltider och nyttigare kost.

För kvinnor har vi sett att en beteendeförändring i konsumtionen av mat är en viktig faktor för viktminskning. Pullen, C (2000) belyser i sin studie vikten av att lyssna till sin mage. Den säger ifrån när mättnadskänslan infinner sig. Vidare i studien berättas hur kvinnor är dåliga på att följa rekommendationer via en folder. Svaret är att individanpassa maten för varje enskild kvinna utifrån hur hennes aktiva vardag ser ut.

Som tidigare nämnt visar studier på att kvinnors barnafödande är en riskfaktor för övervikt eller obeistas. Vårt förslag är då att informera, mer regelbundet, blivande föräldrar om vikten med rätt kosthållning och fysisk aktivitet. Uttrycket, att äta för två är vedertaget men är inte korrekt. Det är då viktigt att ändra beteendet hos kvinnor och informera om riskerna som finns för henne och barnet.

Slutligen en sammanfattning av de bästa preventiva åtgärderna utifrån studier, reviews och egna tankar.

• Beteendeförändring

• Individanpassad kost och motion • Stärka självkänslan

• Motivation • Konsultation • Hollistisk syn • Delmål och mål

• Management under längre tid • Uppföljning

• Familj och vänner

SLUTORD

Vi måste veta vad patienten själv vill och därefter upptäcka vilka förändringar som behövs göras utifrån patientens egna krav och resurser. Förtroendet och samspelet ökar om kontakten med patienten bibehålls och uppföljningar sker regelbundet under längre tid. Detta gör att ett misslyckande hos patienten inte leder till ett undvikande av sjukvården.

Sjuksköterskan får aldrig frångå att hon arbetar under hälso- och sjukvårdslagen. Resultatet visar att ett undvikande av lagen leder till att patientens självbestämmanderätt och integritet förloras samt att möjligheten till en bestående resultat, d.v.s. viktminskning, är minimal. Vi anser att sjukvårdspersonal ska leva som de lär. Vi måste föregå med gott exempel vad gäller kost och motion.

Vi tycker även att sjukvårdspersonalen inte ska se nervärderande på dessa patienter utan ha en hollistisk syn. För arbetar vi som ett team med patienten så är vi sjukvårdspersonal inte bara lätt tillgängliga för patienten utan kan även tillgodose dennes behov av trygghet i vården.

REFERENSER

Annie, S. Andersson, David, W. Marshall, Emma, J. Lea (2004) Shared lives-an opportunity for obesity prevention? Appetite, 43, 327-329.

Björntorp, P (2003)>http://www.svenskidrottsmedicin.se/fyss/27obestias.pdf< 2005-05-16.

Carnevali, D (1996) Handbok i omvårdnadsdiagnostik. Falköping: Liber AB.

Carryer, J (2001) Embodied largeness: a significant women´s health issue, Nursing Inquiry, 8, 90-97.

Catherine, M. Alfano, Robert, C. Klesges, David, M. Murray, Bettina, M. Beech, Barbara, S. McClanahan (2002) History of sport participation in relation to obesity and related health behaviors in women, Preventive Medicine, 34, 82-89.

Christine, A.A. Drury, Louis, M (2002) Exploring the association between body weight, stigma of obesity, and health care avoidance, Journal Of The American Academy Of Nurse

Practioners, 14, 12.

Ehnfors, M, Ehrenberg, A, Thorell-Ekstrand, I (2000) VIPS-boken, Stockholm, Vårdförbundet.

Haoling, H. Weng, Lori, A. Bastian, Donald, H. Taylor, Barry, K. Moser, Truls, Ostbye (2004) Number of children associated with obesity in middle-aged women and men: Results from the health and retirement study, Journal Of Women´s Health, 13, 1.

Haq, Nawaz, Mary L. Adams, David, L. Katz (1999) Weight loss counseling by health care providers, American Journal Of Public Health, 89, 5.

Jacquelyn, M. Clement, Cynthia, A. Schmidt, Laura, W. Bernaix, N. Kay, Covington, T. R. Carr (2004) Obesity and physical activity in college women: Implications for clinical practice,

Journal Of The American Academy Of Nurse Practitioners, 16, 7.

Jahren- Kristoffersen, N (2002) Allmän omvårdnad, Finland, WS Bookwell.

Kallings, L, (2002) Åtgärder mot fetma, Statens folkhälsoinstitut

>http://www.fhi.se/upload/PDF/2004/rapporter/fetma_inlaga.pdf< 2005-05-16.

Lindström, M, Isacsson, S-O, Merlo, J (2003) Increasing prevalence of overweight, obesity and physical inactiviy, European Journal Of Public Health, 13, 306-312.

McArdle, S (2004) Running an obesity management clinic, Practice Nurse, 27, 10.

Melin, I (2001) Obesitas, Lund, Studentlitteratur.

Müller, M. J, Mast, M, Asbeck, I, Langenäse, K, Grund, A (2001) Prevention of obesity – is it possible? Obesity reviews, 2, 15-28.

Ogden, & Hoppe (1998) Changing practice nurse´s management of obesity, Journal Of

Human Nutrition And Dietetics, 11, 249-256.

Polit, D F & Hungler, B P (2001) Essentials of nursing research. Methods, appraisals and

utilization. 6th edition. Philadelphia: Lippincott .

Pullen, C, Walker, S, Nobel (2000) Midlife and older rural: women´s adherence to U.S dietary guidelines across stages of change in healthy eating, Public Health Nursing, 19, 170-178.

Roberts, A, Ashley, G (1999) What are the characteristics of overweight and obese patients who achieve weight loss and what factors are most helpful? A quantitative and qualitative study of patients and interventions in a rural general practice, Journal Of Human Nutrition

And Dietetics, 12, 20-27.

SBU-statens beredning för medicinsk utvärdering (2002), Fetma- problem och åtgärder, Göteborg, >http://www.sbu.se/Filer/Content0/publikationer/1/fetma_2002/fetmafull.html< 2005-05-16.

Socialdepartementet, (2004) Hälso- och sjukvårdslag (1982:763) Stockholm >http://www.notisum.se/rnp/sls/lag/19820763.HTM< 2005-05-16.

Socialstyrelsen, (2001) Folkhälsorapport 2001, Stockholm.

S:son-Torgerson, J (2004) Obesitas, utredning och behandling i primärvården >http://www.internetmedicin.se/dyn_main.asp?page=425< 2005-05-16.

The counterweight project team (2004) Current approaches to obesity management in UK primary care: The counterweight programme, Journal Of Human Nutrition And Dietetics, 17, 183-190.

WHO (1997) Preventing and managing the global epidemic. Report of a WHO consultation on Obesity, Geneva 3-5 June 1997. Geneva: WHO/NUT/NCD Publication 98.1; 1998.

WHO (2003) Obesity and overweight,

BILAGOR

Bilaga 1: Mall för artikelgranskning Bilaga 2: Artikelgranskning

Bilaga 1

MALL FÖR ARTIKELGRANSKNING

Kriterier för vetenskapliga artiklar, enligt Polit m fl. (2001)

Titel

Bör vara kortfattad, innehålla 15 ord eller färre samt beskriva det centrala i studien. Gruppen eller populationen som studeras ska framgå.

Abstract

Bör innehålla 100-200 ord och kortfattat beskriva studien. Den ska innehålla syfte,

frågeställning, metod och resultat. Läsaren ska genom abstractet få en uppfattning om artikeln är av intresse att läsa.

Introduktion

Följer direkt efter abstractet. Introduktionen beskriver oftast följande: - Det centrala fenomenet som studeras

- Syftet med studien, forskningsfrågor och eventuella hypoteser

- Tidigare forskning som gjorts inom området, för att förstå studiens betydelse - Teoretisk referensram

Metod

Ska beskriva vilka metoder forskarna använt sig av, för att besvara sina frågor. I en kvalitativ studie ska de beskriva varför de valt en kvalitativ metod. I en kvantitativ studie beskrivs studiepopulationen, studiedesignen, datainsamling, använda mätinstrument, tillvägagångssätt och eventuella etiska aspekter. Metoden ska också förklara hur forskarna kvalitetssäkrat sitt material.

Resultat

Presenterar forskarnas upptäckter, ofta i kombination med tabeller och figurer. Resultatet kan redovisas i olika teman. I en kvantitativ studie ska resultatet redovisas och om det finns en signifikans.

Diskussion

Innehåller tolkningar av resultatet och förslag hur de kan användas i praktiken. Forskarna ska ange studiens begränsningar och på så sätt visa att dessa tagits med i beräkningen av

slutresultatet.

Referenser

Bilaga 2 Artikel 1

Titel: History of sport participation in relation to obesity and related health behaviors in

women.

Författare: Cathrine M, Alfonso. Robert C, Klesges. David M, Murray. Bettina M, Beech.

Barbara S, McClanahan.

Publicerad: American health foundation and Elsevier science Ursprungsland: Amerika

Syfte: Att se om det fanns ett samband mellan ungdoms aktivitet och obesitas i vuxen livet Metod: Retrospektiv studie. Population valdes ut i ett register och bedömdes efter vissa

kriterier.

Resultat: Visar att de som idrottat i unga dagar drabbas mer sällan av obesitas och de har ofta

ett fysiskt mer krävande arbete idag.

Kritisk granskning

Titel: Innehåller 14 ord. Dessa ger en bra inblick vad studien handlar om.

Abstract: Innehåller ca 170 ord och visar väl vad studien handlar om. Det innehåller syfte,

metod och vad resultatet visar.

Introduktion: Visar andra studier som behandlat ämnet. Det beskriver problematiken kring

ämnet och varför man själv vill undersöka.

Metod: Enkätundersökning av ett känt register och personerna som passade för studien togs

ut. Dataprogram och mätmetoder anges. Författarna har även med det etiska rådets godkännande.

Resultat: De tar väl upp de resultat de fått fram. De har även med tabeller för att vi ska se dem

lättare.

Diskussion: En bra diskussion, som tar upp resultat och anger sina misstag. De beskriver väl

hur man kan applicera detta inom vården.

Referenser: Bra

Artikel 2

Titel: Exploring the association between body weight, stigma of obesity, and health care

avoidence.

Författare: Christine Aramburu, Margaret Louis.

Publicerad: Journal of the American academy of nurse practioners Ursprungsland: Amerika

Syfte: Att studera självkänsla och tillfredsställelse med vårdpersonal och undvikande av att

söka vårdcentral, detta i samband med stigande BMI. Eller att senarelägga sitt besök.

Metod: Lämpliga kvinnor hämtades från en kyrkas register, 216 st. Dessa fick fylla i ett

frågeformulär som Packer (1990) utvecklade. Längd, vikt osv. Fallkontrollstudie. Resultat presenteras i procent och anger signifikans.

Resultat: Resultatet visade att det fanns ett undvikande av att söka eller fördröja sitt besök hos

vårdpersonalen på vårdcentralen. Detta gällde både kvinnor med övervikt och patologisk fetma. Signifikanta värden i båda grupperna fanns.

Kritiskgranskning

Titel: Består av 13 ord och speglar innehållet väl.

Abstract: Innehåller 165 ord. Har med syfte, metod, resultat och implikationer. Visar på ett

bra sätt vad studien handlar om.

tidigare studier visar. Betydelsen av studien framgår.

Metod: Lite diffus populationsbild, men beskriver hur de nådde kvinnorna och tar upp

bortfall. Kriterierna för dom som skulle delta kunde vara klarare. Mätinstrument och dataprogram som användes, anges. Etiska aspekter framgår.

Resultat: En del svar uppfyller frågorna och syftet med studien. Finns tabeller som visar

resultat.

Diskussion: Diskussionen är kort. De flesta fynden som gjordes, har andra redan funnit. De

nya fynden belyses klart och tydligt. Att använda dessa inom vården, har i denna studie fått en egen rubrik. ”Implications for nurse practioners.”

Referenser: Bra

Artikel 3

Titel: Embodied largeness: a significant women`s health issue Författare: Jenny Carryer

Publicerad: Nursing inquiry Ursprungsland: Nya Zeeland

Syfte: Hur sjuksköterskor skulle kunna ändra sitt arbetssätt med överviktiga patienter. Förslag

till strategier för bemötande av dessa patienter.

Metod: En studie som är gjord under 3 års tid med hjälp av intervjuer och reviews, som

deltagarna var med att diskutera fram. Deltagarna tog del av dessa för att de skulle kunna vara med och kritiskt granska dessa.

Resultat: Sjuksköterskans roll är att vara med att stödja patientens självkänsla. Aktiviteter

som är anpassade för just överviktiga personer. Se till helheten hos patienten samt att alla individer är olika.

Kritisk granskning

Titel: Består av 7 ord. Speglar innehållet väl.

Abstract: Består av ca 170 ord. Belyser syftet, metod och resultat.

Introduktion: Introduktionen är kort. Det centrala fenomenet är med. Syftet med studien

framgår, men övrig forskning nämns knappt här.

Metod: Under en period av 2 år så gjordes 5 stycken semistrukturerade intervjuer. Nio

överviktiga kvinnor deltog som hade svarat på annonsen. Intervjuernas tillvägagångssätt beskrivs. Underförstått ska man veta att de är inspelade och sedan tematiserade. Lite vagt och diffust. Inga etiska aspekter nämns och inget om triangulering.

Resultat: Dessa styrks genom direkta avskrivningar av intervjuerna, med hjälp av citat. Diskussion: Är inte med som en rubrik. Det flyter en diskussion genom nästan hela studien,

som styrker hennes fynd och där hon stödjer dem med studier och litteratur. Resultatet belyses väl och förslag till hur du kan använda studien framgår.

Referenser: Bra.

Artikel 4

Titel: Number of children associated whith obesity in middle aged women and men: Results

from the health and retirement study

Författare: Haoling H. Weng. Lori A Bastian. Donald H Taylor. Barry K Moser. Truls

Ostbye.

Publiserad: Journal of women`s health Ursprungsland: Amerika

Syfte: Att se om där fanns ett samband mellan barnafödande och ett ökat BMI värde?.

Metod: En enkätstudie gjordes på 9046 kvinnor och män, samt 4523 par. Det är en kvantitativ

Resultat: Det fanns ett samband mellan barnafödande och ett ökat BMI. Kritisk granskning

Titel: Innehåller 18 ord. Detta är fler än vad som önskas. Speglar studiens innehåll väl. Abstract: Innehåller 211 ord och är lite långt. Syfte, frågeställning, metod och resultat, allt är

med och är bra.

Introduktionen: Det centrala i studien beskrivs väl och bra. Syftet med studien beskrivs här.

Enligt författarna är ämnet aktuellt och tidigare forskning har gjorts.

Metod: Sättet att hitta studiepopulationen beskriv och hur man sedan gick till väga.

Dataanalysmetoder och program hur uträkningar gick till är med, men etiska aspekter saknas.

Resultat: Redovisas i studien på ett bra sätt och de innehåller signifikanta värden. Tabeller

visas för att åskådlig göra dem. De håller sig väl till syftet och frågeställningarna som visades.

Diskussion: Är bra och klargör fynden. Den beskiver hur man kan arbeta ut ifrån studien. Att

den går att använda i vården.

Referenser: Bra

Artikel 5

Titel: Increasing prevalence of overweight, obesity and physical inactivity Författare: Martin Lindström, Sven-Olof Isacsson, Juan Merlo

Publicerad: European Journal of public health Ursprungsland: Sverige

Syfte: Att se om inaktivitet hade någon betydelse för personer med övervikt eller obesitas. Metod: En tvärsnittsstudie med en studiepopulation på 4800 och 5600. Pågick mellan åren

1986 – 1994.

Resultat: Visar att fritidsaktiviteterna minskar för kvinnorna. Även männen har ett signifikant

värde här.

Kritisk granskning

Titel: Innehåller 8 ord. Visar bra vad studien vill ta upp.

Abstract: Innehåller ca 300 ord och är för långt. Syfte, metod och resultat står klart.

Introduktion: Berättar varför man belyser detta ämne. Vilka studier som har gjorts och att det

är aktuellt i tiden.

Metoden: Studiedeltagarna visas var de är tagna ifrån och mätmetoder beskrivs väl.

Dataprogram och hur man delade in grupperna överviktiga och obesitas patienterna. Viktig del som saknas är de etiska aspekterna.

Resultat: Redogör fynden väl, med signifikanser och tabeller. Dessa ger svaren som forskarna

ställt.

Diskussion: Klargör fynden i studien. Berättar om begränsningar för studien och vad som var

bra med den. Säger endast att vi måste göra något åt övervikten och obesitas. Inlägg hur vi ska använda oss av studien i vården är inte med. Detta för att studien ger oss en varning, att detta är något som ökar drastiskt i samhället.

Referenser: Bra

Artikel 6

Titel: Weight loss counseling by health care providers Författare: Haq Navaz, Mary L Adams, David L Katz Publicerad: American Journal of public health

Ursprungsland: Amerika

Syfte: Att studera den konsultering som ger det bästa viktminskningsförsöket hos patienten. Metod: Forskarna har använt sig av telefonintervjuer. 1254 personer deltog. Det var ett