Samhälle, kultur och identitet
Självständigt arbete i fördjupningsämnet Religion
15 högskolepoäng, grundnivå
Värdegrundsarbete i skolan – Hur man
kan arbeta med värdegrundsfrågor i
religionsämnet
Values education in school
How to work with values education in religious studies?
Fatlum Istrefi
Rawad Abdulkader
Ämneslärarutbildning: Grundskolans årskurs 7–9, förstaämne Religion, 270 högskolepoäng
Självständigt arbete i fördjupningsämnet, 15 hp Slutseminarium: 2021-01-15
Examinator: Erik Alvstad Handledare: Laid Bouakaz
2
Förord
Detta arbete har skrivits av Fatlum Istrefi och Rawad Abdulkader. Arbetssättet har varit grupparbete med fysiska träffar och innehållet har både bearbetats och tagits ut av oss bägge. Avslutningsvis har det handletts av Laid Bouakaz.
3
Abstract
Detta är en kunskapsöversikt med syftet att redovisa forskning kring värdegrundsarbete i skolan. Frågeställningen som vi utgått ifrån är hur värdegrundsarbetet kan se ut i religionsämnet och för att ge en så nyanserad bild som möjligt så har vi delat in arbetet i tre frågor som tillsammans ska kunna ge en bra överblick kring ämnet men också svara på vår frågeställning.
Informationshämtningen har skett genom Skolverkets hemsida och datasökningar på databaserna Libsearch, Google Scholar, Swepub och Uppsatser.
I den första delen definierar vi begreppet ”värdegrund” med hjälp av bland annat Skolverket och visar hur detta begrepp är ett begrepp med ursprung från Sverige och Norge och som tolkats olika av olika lärare och skolor.
I den andra delen tittar vi på hur värdegrundsarbete kan se ut i praktiken och vilka metoder lärare använder sig av. Även här skiljer det sig från lärare till lärare där vissa lärare ser detta som något som ingår i vardagen medan andra lärare avsätter tid i form av egna lektioner där man arbetar med olika situationer där elever till exempel får möjlighet att avväpna potentiella konflikter. I den tredje delen tittar vi på hur man omsätter denna praktiska kunskap i religionsämnet och då tittar vi närmre på vilka typer av frågor och teman som kan vara aktuella för värdegrundsarbete i religionsämnet.
Arbetet avslutas med en analys av den framtagna forskningen och vipresenterar en diskussion kring potentiella möjligheter och svårigheter som kan existera/dyka upp för lärare i mötet med värdegrundsarbetet.
4
Innehållsförteckning
Förord ... 2 Abstract ... 3 1. Inledning ... 5 2. Bakgrund ... 6 3. Syfte ... 8 4. Metod ... 10 4.1. Metod I ... 10 4.2. Metod II ... 12 4.2.1. Del 1:... 12 4.2.2. Del 2:... 12 4.2.3. Del 3:... 12 5. Resultat ... 14 5.1. Begreppet värdegrund ... 14 5.2. Värdegrund i praktiken ... 155.3. Värdegrund inom religionsämnet ... 18
5
1. Inledning
Värdegrundsarbete är ettav skolans viktigaste uppdrag och någonting som vi som framtida lärare förväntas arbeta med. Trots dessa förväntningar har värdegrundsarbete varit ett diffust begrepp utan några riktigt handfasta tankar på hur och när man ska arbeta med detta. I tillägg så har värdegrundsarbete ett vagt forskningsområde gällande integrationen med de olika skolämnena. Inom stora delar av skolvärlden, så har olika lärare oftast olika tolkningar och perspektiv på begreppet värdegrund samt hur värdegrundsarbetet ska genomföras i skolan. Stora delar av värdegrundsarbetet är i vår åsikt upp till fri tolkning för lärare och skolpersonal. Därför har vi i denna systematiska kunskapsöversikt valt att definiera ordet värdegrund och hur man kan arbeta med det i skolan och vårt förstaämne, religion.
Tanken är att detta ska fungera som en vägledning och ett hjälpmedel för religionslärare när man arbetar med värdegrunden, dels genom att bryta ner begreppet värdegrund, dels visa hur man kan använda detta i praktiken. Vår frågeställning är Hur kan man arbeta med värdegrundsfrågor i
religionsämnet.
I ett mångkulturellt samhälle som vi lever i idag i Sverige kan värdegrundsarbetet hjälpa till att främja förståelse för det främmande och medmänsklighet och det är sådana egenskaper som skolan ska kunna få fram i dagens elever så att de efter avslutad skolgång kan komma ut och fungera som goda samhällsmedborgare som tar sitt ansvar. Det är därför vi tycker det är viktigt att man tittar på forskning som kan leda till utveckling av ett så pass viktigt område som värdegrunden faktiskt är.
6
2. Bakgrund
I detta arbete har vi tittat på hur värdegrunden fungerar i den svenska skolan och det har vi gjort genom att definiera själva begreppet och se på forskning som talar om hur lärare i den svenska skolan tolkar begreppet och hur deras värdegrundsarbete ser ut i praktiken. Avslutningsvis har vi kollat på hur värdegrundsarbetet kan se ut i vårt förstaämne, vilket är religion.
Detta har vi gjort genom att kolla på forskning, först och främst från Skolverket, men också på andra examensarbeten och kunskapsöversikter i en rad olika databaser där liknande frågor efterforskats.
Intresset av att titta på forskning gällande värdegrundsarbetet dyker upp i det faktum att Sverige idag är ett ganska sekulärt land, samtidigt som frågor som rör människors handlingar och moral är en stor del av de ledande religionernas läror. Våra funderingar var från början om
värdegrundsarbetet kan ersätta religionernas roll i dessa avseendendär moraliska frågeställningar står på spel och därifrån kom idén om att titta på hur detta värdegrundsarbete kan se ut i skolan och för oss som religionslärare.
8
3. Syfte
Syftet med detta arbete är att titta på forskning som handlar om värdegrundsarbetet i den svenska skolan, med specifikt fokus på hur värdegrundsarbetet kan se ut i religionsämnet. Eftersom värdegrund och värdegrundsarbetet inom skolor har olika tolkningar utigenom landet, så ska detta arbete kunna bidra med en konkretisering kring ämnet. Arbetet ska kunna beskriva för läsaren vad värdegrund är, samt erbjuda information kring hur det teoretiska värdegrundsarbetet är i jämförelse med det praktiska. Arbetet ska dessutom visa vilka olika typer av uppgifter och metoder man kan använda sig av i lektioner och hur dessa metoder leder till elevers moraliska utveckling.
Utifrån detta har vi formulerat en frågeställning som lyder på följande sätt:
10
4. Metod
Vi har valt att dela in kapitel i två mindre rubriker, vilka är ”Metod I” och ”Metod II”.
I ”Metod I” så anger vi i vilka databaser vi sökt samt vilka sökord som vi använt oss av för att hitta bästa möjliga material.
I ”Metod II”, så har metoden för undersökningen av källor varit uppdelade i tre delar: 1) Källor för att definiera begreppet värdegrund, 2) relevanta källor för att visa hur värdegrundsarbete kan se ut i praktiken, samt 3) källor för hur värdegrundsarbete kan se ut i ämnet religion. Syftet för uppdelningen är för att bidra med en tydlighet inom definitionen av begreppet värdegrund, samt innebörden av ordets användning inom skolan. Dessa källor ska även ge exempel på hur
värdegrund används i praktiken, och även följaktligen kunna besvara vår frågeställning om hur det kan användas inom undervisning för ämnet religion. I undersökningen av våra källor så har vi utgått från att hitta material som ska hjälpa bidra till denna tydlighet, samt även innehålla
information och exempel som ska kunna hjälpa besvara vår frågeställning.
4.1.
Metod I
Vi har i detta arbete använt oss utav avhandlingar, examensarbeten, studier samt
forskningsartiklar gällande värdegrundsarbete i skolan. Vårt sökande hade i första hand ingen specifik begränsning till det geografiska området Skandinaven. Vi använde oss utav Libsearch via Ebesco, Google Scholar, Swepub, samt uppsatser via Libris (nationella bibliotekssystemet) som databaser. Vi använde oss av följande sökord: ”values education”, “values education in school”, “values education in religion” och “ethics and morals in school”. Med endast ”values education” som sökord så fick vi 660 000 sökträffar inom databasen Libsearch, respektive 5 260 000 med Google Scholar. Med ”values education in school”, respektive ”values education in religion” som sökord: gav Libsearch: 271 000, respektive 15 000 träffar, Google Scholar gav: 4 500 000,
respektive 2 850 000 träffar. Vid detta skedde insåg vi att vårt sökande var alldeles för brett. På grund av detta begränsade vi istället vårt sökande till en nationell nivå. Våra sökord var
densamma, dock hade vi översatt det till på svenska. Sökorden blev följande: ”värdegrund”, ”värdegrundsarbete i skolan”, ”värdegrundsarbete i religion” och ”etik och moral i skolan”. Antalet sökträffar för sökordet ”värdegrund” inom Libsearch, respektive Google Scholar, var 146, respektive 28 000 träffar. Sökordet värdegrundsarbete i skolan inom Swepub, gav 42 träffar. Efter att vi hade begränsat vårt sökande till den nationella nivån, och på det svenska språket, så
11
sjönk sökträffarna till en rimlig och acceptabel nivå, därefter kunde vi enklare sålla igenom sökträffen för att få relevanta och användbara källor för arbetet. I tillägg av dessa källor och databaser så har vi även använt oss av Skolverkets hemsida som en källa för vetenskapliga artiklar. På Skolverkets sida så kan man söka för dessa artiklar, detta gjorde vi med samma sökord. Sökordet för exempelvis, värdegrund, gav 20 sökträffar, vilket var det högsta antalet träffar av alla våra sökord. Etik och moral hade exempelvis 3 sökträffar.
Våra 5 källor består av 2 böcker, 2 examensarbeten respektive 1 avhandling. I tillägg så har vi även artiklar om värdegrund från Skolverket.
Den första boken är skriven av 4 författare, bland andra Furenhed som sitter i Linköpings universitet inom pedagogik och didaktik. Denna bok syftar åt att ge en så mångsidig bild som möjligt av: religionsundervisning, livsfrågor, och etik. Bokens innehåll var relevant till vårt arbete och bidrog till att kunna besvara våra frågeställningar.
Den andra boken är skriven av 9 författare, där bland andra redaktörerna Bartholdsson, och Hultin, är lektorer vid Högskolan Dalarna. Boken syftar åt skolans arbete med sociala relationer, konflikthantering, och värdegrundsarbete. Bokens innehåll var relevant till vårt arbete där vi med hjälp av boken kunde bland annat, definiera begreppet värdegrund och ge exempel på hur värdegrundsarbete kan se ut i skolan.
Källan som är en avhandling är skriven av Thornberg hos Linköpings universitet. Denna
avhandling fokuserar på interaktivt arbete inom värdegrund. Anledningen bakom valet för denna avhandling var eftersom författaren har gjort fältstudier, som hjälper svara på vår frågeställning. Gällande de 2 examensarbeten, så har den första författaren, Cederholm. Denna är skriven på Jönköpings universitet. Motiveringen för valet av denna källa var att författaren hade varit ute och intervjuat lärare som aktivt arbetade med värdegrund, samt värdegrundsfrågor i sin undervisning. Detta var just de vi var ute efter, eftersom vår frågeställning var att kolla på hur man kan arbeta med värdegrundsarbete i religionsämnet.
När det gäller det andra examensarbetet så är författaren Åberg. Denna är också skriven på Jönköpings universitet. Motiveringen för valet av denna källa var att författaren gav praktiska exempel på hur värdegrundsarbete kan ske i skolan. Eftersom de andra källorna hos Skolverket är teoretiska, så är den praktiska biten essentiell för att kunna bidra med en kontrast från teori till
12
verkligheten. Samtidigt ger det oss en bra grund till att kunna analysera och diskutera våra resultat i arbetet. När det kommer till artiklarna på Skolverkets hemsida så har vi valt dem eftersom de först och främst har en hög validitet gällande forskningsområden, värdegrund och utbildning. Dessa källor bidrar till vårt försök att definiera begreppet värdegrund. Definitionen ska kunna erbjuda en röd tråd för läsarna, där de lättare kan förstå innehållet av vårt arbete, samtidigt som det erbjuder en transparens i vårt arbete. I tillägg så erbjuder dessa artiklar en vetenskaplig teoretisk grund för vad värdegrund är, samt hur värdegrundsarbete kan ske i svenska skolor.
4.2. Metod II
4.2.1. Del 1:I vårt försök att definiera begreppet värdegrund så utgår vi främst utifrån Skolverkets material då de är den främsta källan lärare använder sig av när de läser om värdegrund. Vi har även använt oss av en boken, Sociala relationer, värdegrund och lärarprofessionalitetet, för att definiera begreppet, dock refererar även de till Skolverket. Visserligen har olika lärare olika definitioner av begreppet, dock menar vi att själva bemötandetav begreppet händer via Skolverkets material, därför är det mest rimligt och lämpligt att likaså främst utgå från deras material. Samtidigt så finns det ett begränsat antal definitioner av begreppet värdegrund då det för det mesta ett svenskt/norskt begrepp, vilket gör det svårt att hitta utomstående experter eller trovärdiga källor utanför Sverige/Norge. Självklart inser vi att själva värdegrundsarbetetfinns världen runt, dock så existerar inte en likvärdig motsvarande definition av det svenska begreppet värdegrund.
4.2.2. Del 2:
I tillägg så har vi i vår undersökning för källor inom arbetet med värdegrund i praktiken, valt att utgå från ett blandat urval av källor som består av Skolverkets rekommendationer, samt en avhandling som skrivs av en före detta student på Linköping universitet. Denna avhandling var i synnerhet lämplig eftersom det innehåller ett fältarbete som är relevant till värdegrundsarbetet i skolor. Fältarbetet består bland annat av exempel på hur olika lärare som författaren följde, arbetar med värdegrund i sina klassrum. Syftet med att blanda dessa källor är för att kunna jämföra Skolverkets rekommendationer inom värdegrundsarbete i skolor, med det resultat som denna avhandlings fältarbete visar med dessa olika lärares arbetssätt.
4.2.3. Del 3:
Slutligen har vi i sökandet efter källor på värdegrundsarbete inom religion, valt att utgå från källor som består av boken Livstolkning och värdegrund – att undervisa om religion, livsfrågor och etik,
13
examensarbeten och uppsatsersom hänvisar till forskning som fokuserar på hur
värdegrundsarbete och ämnet religion kan höra samman. Syftet med detta är att kunna presentera information och data som ska kunna bidra till ett svar påvår frågeställning. Genom dessa
examensarbeten och uppsatser så ska vi kunna ha färdiga exempel på hur värdegrundsarbete och ämnet religion kan se ut, samt även hur det kan förbättras framöver. Undersökningen för dessa källor har skett på ett sätt där de ska innehålla följande: fältarbeten eller exempel på riktiga situationer inom värdegrundsarbete inom religionsämnet, eller exempel med stöd av litteratur, hur ämnet religion och värdegrundsarbete kan vara gynnande för skolan och eleverna.
14
5. Resultat
5.1. Begreppet värdegrund
Det essentiella i detta arbete är att kunna definiera begreppet värdegrund. I försöket att definiera begreppet så inser man att en universell accepterad definition inte finns. Definitionen av
begreppet varierar från skola till skola, samt från lärare till lärare. Orsaken till den stora skillnaden inom definitioner i begreppet är det tillåtna utrymmet att vara kreativ i praktiken om hur dessa punkter ska belysas och förhoppningsvis uppnås. Detta kan man läsa via Skolverkets
arbetsmaterial för lärare, där de nämner hur skolinspektörer rapporterar att skolor och lärares arbete med värdegrund skiljer sig från andra skolor och lärare.1
Vår undersökning gav dessutom oss resultatet att begreppet är för mesta delen ett svenskt/norskt begrepp, detta gav oss idén att utgå främst från Skolverkets material där de själva definierar begreppet. Motivationen för att främst använda oss av Skolverkets material för att definiera begreppet, är eftersom skolor och lärare ofta får bemöta begreppet genom Skolverkets studier, rekommendationer, och material. Det som sker efter det kan vara skillnader i tolkningsfrågan om begreppet. Därför är det mest rimligt och logiskt att utgå främst från Skolverkets material och ta med deras definition. I tillägg av de Skolverkets material har vi även utgått från boken Sociala
relationer, värdegrund och lärarproffessionalitet, där författarna skriver om de olika sociala relationerna,
samt om värdegrund i skolan. Boken presenterar delvis även en definition av begreppet värdegrund, vilket också tas med i definieringen av begreppet.
I boken Sociala relationer, värdegrund och lärarproffessionalitet, så definieras värdegrunds begreppet genom två olika källor, Utbildningsdepartementet respektive Skolverket. I den första källan, som är från Utbildningsdepartementet, så definieras begreppet värdegrund, som ett arbetssätt där en skolan och klassrummet ska vara en ” […] plats för kunskapsbaserade och kunskapsgenererande samtal
där olika åsikter, synsätt, värderingar och olika sätt att uppfatta verkligheten och sammanhang möts och respektfullt söker värdera varandra.”.2 Vidare beskrivs syftet med värdegrund som ”[…] att skapa
kunskap och gemenskap och samtidigt respektera olikhet och skilda synsätt.”3 I den andra källan, som är från skolverket, så definieras begreppet som ett arbetssätt där skolan och klassrummen ger utrymme för:
• Samtal där skilda synsätt ställs mot varandra och olika argument ges utrymme.
1 Skolverket. Arbeta med skolans värdegrund. 2020.
2 Bartholdsson. Å. Sociala relationer, värdegrund och lärarprofessionalitet, Sida 24.
15
• Samtal som alltid innebär tolerans och respekt för den andra, och att det handlar om att lära sig lyssna på den andras argument.
• Kollektiv viljebildning, samt strävan att komma överens eller skapa temporära överenskommelser.
• Reflektion över och frågesättning av auktoriteters traditionella uppfattningar, som föräldrar, lärare, och ”den egna gruppen”.
• Argumentativa samtal, för att belysa och lösa olika problem.4
Syftet med värdegrund utifrån Skolverket som källa, beskrivs som ” […] att stärka den demokratiska
värdegrunden och skolan som moraliskt rum.”. 5
I Skolverkets stödmaterial, så hittar man vad värdegrund kan betyda. Enligt deras stödmaterial, så kan värdegrund i praktiken betyda ett arbete främst att utveckla ett förhållningssätt, som ska bygga på grundläggande demokratiska värderingar.6 Detta förhållningssätt ska genomsyra
skolvardagen, såväl som undervisning, samt alla formella och informella möten och aktiviteter.7 I tillägg till detta så finns det ytterligare definitioner i Skolverkets arbetsmaterial för lärare om värdegrund. Enligt arbetsmaterialet för lärarna, så definierar Skolverket explicit begreppet med 5 punkter:
• Människolivets okränkbarhet8 • Individens frihet och integritet9 • Alla människors lika värde10 • Jämställdhet11
• Solidaritet mellan människor12
5.2. Värdegrund i praktiken
I vårt resultat kring hur värdegrundsarbete kan se ut i praktiken, så utgick vi från
rekommendationer av Skolverket, samt en avhandling som inkluderar ett fältarbete som ska kunna bidra med en jämförelse mellan dessa två. Avhandlingen ska, till skillnad från Skolverkets
4 Ibid, s.25
5 Ibid, s.24
6 Skolverket. Förskolans och skolans värdegrund – förhållningssätt, verktyg och metoder. 2013. s.8
7 Ibid
8 Skolverket. Arbeta med skolans värdegrund. 2020.
9 Ibid
10 Ibid
11 Ibid
16
material, förhoppningsvis kunna bidra med en ny nyans av exempel för hur värdegrunden kan se ut i praktiken.
I Skolverket rekommendationer kring värdegrundsarbete så bör skolor göra följande för att uppnå sina mål:
1. Ge eleverna möjligheten att påverka.
För att uppnå detta så rekommenderas lärare att sätta upp en ram inom vad eleverna kan vara med att påverka. Därefter så arbetar du aktivt med att ge utrymme för eleverna att komma till tals och att utrycka sig. I tillägg så bör eleverna ha ett inflytande över undervisningen och ha möjlighet att delta när ett besluta ska fattas.13
2. Förbättra arbetsmiljön tillsammans med eleverna
Enligt rekommendationerna hos Skolverket så bör lärare ha samråd med eleverna om frågor som är viktiga för dem och arbetsmiljö samt tillsammans skriva ordningsregler som ska gynna hela verksamheten. I tillägg så bör man ge utrymme för elevrådet att arbeta och uppnå sina mål, samt låta elever medverka i skolans arbete inom arbetsmiljö genom att till exempel tillsättaett elevskyddsombud. 14
3. Ge eleverna lika möjligheter
Enligt Skolverkets rekommendationer så bör man i skolan aktivt främja alla elevers lika rättigheter samt möjligheter. Inom denna punkt så kan ordet alla betonas, för att förmedla att man verkligen menar alla oavsett kön, religion, etnicitet, behov av stöd, etcetera.15
4. Gynna lärande genom trygghet
Enligt Skolverket anvisningar så är förtroende för lärare och övrig skolpersonal en pelare i att skapa trygga relationer, vilket skulle förhoppningsvis gynna alla elevernas lärande. Detta skulle man kunna uppnå genom olika ansvarsbärande aktiviteter eller uppdrag för eleverna.16 5. Systematisera värdegrundsarbetet
13 Skolverket. Så arbetar du med värdegrunden. 2020.
14 Ibid
15 Ibid
17
Skolverket rekommenderar att man aktivt i skolan arbetar med att följa upp resultaten mot de mål man försöker uppnå, samt att man analyserar resultaten och bedömer utvecklingsbehovet för framtida värdegrundsarbete.17
I jämförelse, så beskriver Thornbergs avhandlinghur skolor och lärare jobbar med värdegrund. I denna avhandling och de fältarbeten somskedde på ett par grundskolor, så har regler en central del, där det enligt skolorna utgör det centrala värdegrundsarbetet.18 Fältarbetena bestod av att följa skolor och olika lärare i deras värdegrundsarbete. I dessa skolor så har konceptet kring värdegrund i huvudsak utgjorts av en uppsättning regler som ska följas. 19 I fältarbetet så ligger huvudfokus på l lärar-elev–interaktivt regelarbete, detta eftersom det enligt Thornberg var en central del i värdepedagogiken.
Skolorna har även uppsatta klassråd och stormöten där man kollektivt med eleverna går igenom funderingar hos eleverna, olika situationer som har hänt i skolan, samt även regler för framtida aktiviteter.20 Utöver detta så ges eleverna möjligheten att fatta vissa beslut, och rösta om aktuella händelser.21 I dessa möten så framgår ett exempel i Thornbergs avhandling på hur en lärare arbetar inom värdegrund, där hon bland annat låter sina elever komma till tals. Exemplet utgår från att två elever i samma klass har bråkat, vars senare i mötet den ena eleven avbryter den andra när hon ska prata. Läraren talar om för denna elev att inte prata i mun och att räcka upp handen om han har något att säga, vilket resulterar att den andra eleven får komma till tals och prata ut.22 Läraren nämner i detta fall skolan regler som en påminnelse för eleverna.23
I tillägg så har vissa klassar även Charlie-lektioner, vars syfte är att lära eleverna lösa problem och konflikter på icke-aggressiva sätt, samt att förhindra mobbning och skapa positiva relationer mellan eleverna. 24
Många av de lärare som jobbar i de skolorna har även ett vardagligt perspektiv.
Värdegrundsarbete sker i sådana fall under vardagliga händelser, och inte i formella träffar, som
17 Ibid
18 Thornberg, R. Värdepedagogik i skolans vardag – interaktivt regelarbete mellan lärare och elever. 2006. s.87
19 Ibid. s.87 20 Ibid. s.92 21 Ibid. s.93 22 Ibid. s.92-93 23 Ibid. s.93 24 Ibid. s.91
18
till exempel klassråd/stormöten, eller Charlie-lektioner. 25 I avhandlingen tar författaren med ett citat från en lärare som berättar om sitt värdegrundsarbete i vardagen. Läraren säger, ”Jag tycker inte att det är något speciellt, att nu jobbar vi med det, utan att det är ju hela tiden, i alla samtal, i alla samlingar, allt kommer det ju in i”.26 Detta kan illustrera hur lärare tänker i sitt
värdegrundsarbete när de beskriver det som vardagligt, och inte i formella träffar. Vidare tas även ett exempel med i avhandlingen för att förtydliga och konkretisera värdegrundsarbetet i vardagen. I exemplet så leker/spelar två elever med varandra, när en tredje elev frågar om han kan vara med, vilket de två pojkarna avvisaroch besvarar med att säga att han inte får det.27 Lärare ingriper i situationen, och berättar att alla får vara med att leka/spela, samtidigt som hon förklarar för pojkarna att det hade själv inte varit roligt att få höra man inte får vara inkluderad.28 Resultatet blir att pojkarna förstår poängen och släpper in den tredje pojken i leken.
5.3. Värdegrund inom religionsämnet
Vi vet redan att en del av ämnet religion innehåller till en viss grad redan värdegrundsinnehåll, dock så avgör de nedanståendebara en liten del av ämnet. Detta värdegrundsinnehåll hittar vi i LGR 11 där:
• ”Undervisningen ska stimulera eleverna att reflektera över olika livsfrågor, sin identitet och sitt etiska förhållningssätt. På så sätt ska undervisningen skapa förutsättningar för eleverna att utveckla en personlig livshållning och förståelse för sitt eget och andra människors sätt att tänka och leva”.29
• ”Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar kunskaper om hur olika religioner och livsåskådningar ser på frågor som rör kön, jämställdhet, sexualitet och relationer. Eleverna ska vidare ges förutsättningar att kunna analysera och ta ställning i etiska och moraliska frågor. Undervisningen ska även bidra till att eleverna utvecklar förståelse för hur människors värderingar hänger samman med religioner och andra livsåskådningar. Den ska också bidra till att eleverna utvecklar beredskap att handla ansvarsfullt i förhållande till sig själva och sin omgivning”.30
Ämnets syfte är huvudsakligen ägnad för religioner, dock så innehåller det ett integrerat
värdegrundsyfte till det. I LGR 11 så kan man läsa hur syftet för ämnet religion, innehåller arbetet
25 Ibid. s.106
26 Ibid, s.103
27 Ibid. s.104
28 Ibid. s.104
29 Skolverket. Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet. 2011 (reviderad 2019). s.215.
19
att undervisa eleven i den diversitet som finns i vårt samhälle, samt i sina etiska och moraliska förhållanden. Dessutom så arbetar man för att utveckla elevernas empati, där man försöker få dematt förstå andra människors sätt att tänka och leva. Detta kan självklart ses som att man ska undervisa det i samband av olika religioners perspektiv, dock så kan man enligt Christina Osbeck, lärare på Göteborg universitet, argumentera att innehållet för att utveckla just dessa förmågor inte är specifikt bestämt.31
I vår undersökning av hur det kan se ut i praktiken, så har vi stött på ett par examensarbeten och uppsatser, där fältarbete och intervju med lärare i religionsundervisning tas med. I dessa
examensarbeten så kan vi hittat utdrag och exempel som berättar hur olika undervisningar för dessa förmågor kan ses som att arbeta med den integrerade värdegrund. I examensarbetet ”Etiken genomsyrar hela skoldagen”, så nämns det 5 olika aktiva aktiviteter där man jobbar med etik och moral:
• Fallbeskrivningar
o Enkla traditionella fallbeskrivningar där eleverna får argumentera och diskutera för/emot. 32
• Fallbeskrivningar kopplat till elevernas egna situationer
o Enkla traditionella fallbeskrivningar där eleverna får argumentera och diskutera för/emot. Samt där fokus ligger på aktuella och personliga händelser. 33
• Ställningstagande om hur en god människa/muslim/kristen/jude hade agerat
o Eleverna får reflektera kring hur en god människa/muslim/kristen/jude hade gjort i fall av påhittade dilemman. 34
• Fyra-hörn övning
o Ett ställningstagande där de olika fyra hörnen i klassrummet representerar ett svar. Eleverna ska motivera och diskutera sitt val. Samtidigt får eleverna byta hörn i efterhand av diskussionen, tanken är att de ska förstå ett annat perspektiv. 35 • Fiktivt land
o Eleverna får bilda ett fiktivt land där de gemensamt tar beslut. Läraren presenterar olika dilemman och problem, someleverna ska besvara med en lösning. Ett
31 Skolverket. Etikdidaktisk forskning närmast obefintlig. 2020.
32 Åberg, E. Etiken genomsyrar hela skoldagen – En kvalitativ studie om hur lärare upplever sin etikundervisning. 2020.
s.16
33 Ibid. s.16
34 Ibid. s.17
20
exempel kan vara om man får ha religionsfrihet i detta land, och om man i det fallet får ha på sig slöja. Läraren samspelar med eleverna och ställer öppna frågor för att stimulera diskussion, och förhoppningsvis ”rätt” beslut. 36
Syftet med dessa aktiviteter är självklart att utveckla elevernas etik och moral. De lärare som använder sig av dessa aktiviteter anser dock att det är kopplat till värdegrundsarbete.37 Lärarna menar att etik genomsyrar skoldagen, och det kommer in i vardagen hela tiden, vid tillexempel konflikter.38 ”Det är ju svårt att gå till matsalen utan att ha den etiska blicken. Jag tycker att etiken är hur vi är, hur vi agerar och hur vi handlar. I olika situationer. Vem sätter jag i första rummet? |...]”39
I ett annat examensarbete, så fokuserar författaren på sexualitet inom värdegrundsarbete i ämnet religionskunskap. I detta arbete framgår det i intervjuer hur viktigt det är att behandla sexualitet och sexuella läggningar i religionskunskapsundervisning, samt hur detta kopplas till värdegrund. Under dessa intervjuer berättar religionslärarna, att man måste ha förståelse för varandra, samt att de ligger i värdegrunden att förstå varandras likheter respektive olikheter.40 Samtidigt menar lärarna, att det är en essentiell del av diskrimeringsgrunderna att förstå att man kan ha olika sexuella läggningar.41
Lärarna tar även upp exempel till varför undervisningen inom religionskunskap kan vara kopplat till värdegrundsarbete. Exempletvisar hur elever yttrar sig kränkande via kommentarer, så som ”bögjävel”. Detta ska då förebyggas genom att aktivt undervisa och lyfta upp sådana saker i religionskunskap. 42 Detta ska förhoppningsvis förebygga sådana händelser, vilket i tur gör det till värdegrundsarbete.
I kontrast så förklarar en annan lärare att hennes undervisning inte fokuseras på sexualitettemat, utan berör aktuella händelser i skolan. 43 Detta ska kunna stoppakonflikter och frågor som inte tidigare har nämnts. Fördelen är att det kan beröra alla sorts frågor som kön, jämställdhet,
36 Ibid. s.18
37 Ibid. s.20
38 Ibid. s.20
39 Ibid. s.20
40 Cederholm, H. Ett ämnesområde för religionskunskap och värdegrundsarbete? – En kvalitativ studie om hur lärare
kan undervisa samt bemöta elevers värderingar om sexualitet och sexuella läggningar. 2019. s.21
41 Ibid. s.21
42 Ibid. s.22
21
sexualitet och relationer. Detta kan tas i akt att undervisa och lyfta fram saker som förhoppningsvis ska bidra till ett framgångsrikt värdegrundsarbete. 44
I boken Livstolkning och värdegrund – att undervisa om religion, livsfrågor och etik, skriven av bland andra Furenhed (2000), skriver han i delkapitlet ”Undervisning och förståelse – exemplet religionskunskap” om hur man kan implementera värdegrundsövningar i religionsämnet. Han skriver om ett problem som existerar i skolan gällande intresset och förståelsen för religioner överlag när man pratar om grundläggande faktakunskaper om dessa religioner. Eleverna upplever denna
undervisning som irrelevant för de själva och Furenhed menar att detta tankesätt kan vara motverkande för deras empatiska tänkande.
För att motverka detta skriver Furenhed att man kan använda sig av värdegrundsövningar där syftet är att belysa elevernas egna tankar och värderingar i jämförelser till de olika religionerna. Detta ska kunna då sätta eleven i fokus där hens egna tankar och värderingar fungerar som ett verktyg för att göra religionerna mer relevanta och intressanta. Eleven blir mer interaktiv med informationen genom att göra ämnet mer personligt och aktuellt, istället för distanserande och gammal historiskt.45
Vidare så poängterar Furenhed vikten av att elever bildar anknytningspunkter mellan religioner och deras egen verklighet. Furenhed menar att man i undervisning med hjälp av
värdegrundsövningar kan belysa hur deras livstolkningar och värderingar liknar mycket det som religionerna förespråkar. Detta ska då öka elevers intellektuella förståelse och kunna bidra till deras förmåga att kunna identifiera de olika livsåskådningar i de olika religioner, samt att kunna identifiera likheter respektive skillnader. I tillägg så ska dessa övningar även bidra till förmågan att dra kopplingar, samt eventuellt se skillnader mellan de olika religioner och människosyn,
samhällssyn, och etik.46
44 Ibid. s.22
45 Furenhed et al. (2000). Livstolkning och värdegrund – att undervisa om religion, livsfrågor och etik. s.117–118.
22
Analys/diskussion
Svårigheterna med att arbeta med värdegrundsfrågor grundar sig först och främst i den stora skillnaden i tolkningen av själva begreppet ”värdegrund”. Olika lärare och skolor anammar olika typer av tolkningar när det kommer till begreppet värdegrund. Detta leder till stora skillnader i hur man implementerar det i elevernas skolgång. Resultaten visar på lärare som väljer att ha det i form av lektioner där elever aktivt får arbeta med värdegrundsfrågor som rör till exempel etik och moral, men det finns också lärare som ser värdegrundsarbete som något som genomsyrar varje dag och varje aktivitet som finns i skolan. I resultatet så visas det även hur det teoretiska
värdegrundsarbetet ska ske i skolorna, enligt Skolverket. I Skolverkets anvisningar så är en av de olika punkterna för värdegrundsarbete, att systematisera arbetet i skolan. Anvisningarna från Skolverket betonar en arbetsprocess för konsekvent värdegrundsarbete, där man följer upp resultaten och har framförhållning för vidare arbete inom området. I kontrast till detta, så saknar Skolverkets anvisningar konkreta exempel på hur detta arbete ska se ut och hur man som
skolpersonal kan arbete med det. Detta bidrar och leder till konsekvensen att tillvägagångsättet för värdegrundsarbetet har en så bred och fri tolkning.
I kontrast, där Skolverkets definition av begreppet ”värdegrund” erbjuder en mångsidig tolkning av begreppet, öppnar det upp möjligheter för kreativa lösningar där många olika sätt att arbeta med detta dyker upp. Det visar sig också senare i Åbergs studie där hon radar upp möjliga
arbetssätt och övningar som man kan använda sig av i värdegrundsarbetet. Ett exempel är läraren som skapar en egen övning där eleverna fick ”styra” ett land, där de själva sätter upp regler och lagar. Läraren ska i tur presentera problem och utmana elevernas tankesätt för att utvidga deras perspektiv så mycket som möjligt. Vidare öppnar de mångsidiga tolkningen av begreppet upp för möjligheter att arbeta med värdegrundsarbete i många olika typer av områden i skolan, som till exempel sexualundervisning eller frågor som rör etik och moral där elevers moraliska kompass utvecklas. Sådana diskussioner/övningar har möjlighet att öka acceptans för andra elevers tankar och känslor, samtidigt som det kan vidga elevers perspektiv kring olika typer av frågor. I tillägg så kan man även se på tolkningen av värdegrund i boken Sociala relationer, värdegrund och
lärarprofessionalitet. Där syftet med värdegrund är att skapa en miljö för samtal i klassrummen.
Dessa samtal ska leda till: lösningar, förståelse, och tolerans. Denna tolkning av värdegrund kan vara det som driver lärare fram att skapa övningar och olika tillvägagång för att uppnå målet. Vi säger inte att någon metod är att föredra, men det går inte att blunda för att det blir otroligt svårt att mäta hur pass långt man kommit och hur man kan utveckla värdegrundsarbetet om man
23
inte skapar tillfällen för att kunna mäta progressionen. Detta hade möjligtvis kunnat ske i
lektioner som är speciellt avsatta för arbete med värdegrundsfrågor. I ämnet religion så kan man se värdegrundsarbete delvis inbakat, med etik och moral. I tillägg så kan man använda sig av de metoder som Furenhed skriver om, vilka är att implementera värdegrundsfrågor och få eleverna att dra kopplingar mellan deras personliga värderingar och de värderingar som religionerna förespråkar. Detta kan då leda till två saker. Det första är att det gör religionsämnet mer
intressant och mer mottagligt för eleverna. För det andra så leder det till att undervisningen blir bland annat personlighetsutvecklande. Detta räcker dock inte för att kunna nå de resultaten man vill ha med värdegrundsarbete. I syftet inom religion i LGR 11, så har ett par punkter en
beskrivande del där etik och moral tas upp. Men samtidigt så brister det på en tydlig och konkret beskrivning för hur värdegrundsarbete kan användas inom ämnet, därför förblir
värdegrundsarbetet en svår och utmanande uppgift för lärare att kunna ta med det i sin
religionsundervisning. Detta gäller även i de andra ämnena, med enda skillnaden att det inte finns någon riktig del av värdegrunden som är inbakad i de andra ämnena som i religionsämnet.
24
Källförteckning
Bartholdsson, Å. (red.) Hultin, E. (red.) 2015. Sociala relationer, värdegrund och lärarproffessionalitet. Malmö: Gleerups
Cederholm, H. Ett ämnesområde för religionskunskap och värdegrundsarbete? – En kvalitativ studie om hur
lärare kan undervisa samt bemöta elevers värderingar om sexualitet och sexuella läggningar. 2019. Hämtad
från http://hj.diva-portal.org/smash/get/diva2:1326396/FULLTEXT01.pdf
Furenhed, R. 2000. Undervisning och förståelse – exemplet religionskunskap. Almén (Red.),
Livstolkning och värdegrund – Att undervisa om religion, livsfrågor och etik. (s. 117–143) Linköping.
Linköping University Electronic Press. Hämtad från http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:1134370/FULLTEXT01.pdf
Skolverket. Arbeta med skolans värdegrund. 2020. Hämtad från
https://www.skolverket.se/skolutveckling/inspiration-och-stod-i-arbetet/stod-i-arbetet/arbeta-med-skolans-vardegrund#h-Vardegrundochdemokrati
Skolverket. Etikdidaktisk forskning närmast obefintlig. 2020. Hämtad från
https://www.skolverket.se/skolutveckling/forskning-och-utvarderingar/forskning/etikdidaktisk-forskning-narmast-obefintlig
Skolverket. Förskolans och skolans värdegrund – förhållningssätt, verktyg och metoder. 2013. Hämtad från
https://www.skolverket.se/getFile?file=2579
Skolverket. Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet. 2011 (reviderad 2019). Hämtad från
https://www.skolverket.se/download/18.35e3960816b708a596c3965/1567674229968/pdf4206. pdf
Skolverket. Så arbetar du med värdegrunden. 2020. Hämtad från
https://www.skolverket.se/skolutveckling/leda-och-organisera-skolan/vardegrund-och-arbetsmiljo/sa-arbetar-du-med-vardegrunden
25
Thornberg, R. Värdepedagogik i skolans vardag – interaktivt regelarbete mellan lärare och elever. 2006. Hämtad från http://liu.diva-portal.org/smash/get/diva2:21728/FULLTEXT01.pdf
Åberg, E. Etiken genomsyrar hela skoldagen – En kvalitativ studie om hur lärare upplever sin
etikundervisning. 2020. Hämtad från
