Olycksmåtts inbördes samband vid jämförelse mellan olika delar av statsvägnätet

VTInotat

Nummer: T05

Datum:1986-12-23

Titel: Olycksmåttsinbördessambandvidjämförelsemellanolikadelarav

_{statsvägnätet.}

Författare: JörgenLarsson

Avdelning: Trafik

Projektnummer: 71310-7

Projektnamn: Länsvisaskillnaderiolyckskvot

Distribution: fri / nyförvärv / begränsad /

& %

S

Statens väg- och trafikinstitut

v Veag:och Trafik-

Pa:58101 Linköping. Tel. 013-204000. Telex 50125 VTISGIS. Telefax 013-14 1436

MInstitutet

Besök: Olaus Magnus väg 37Linköping

wwwww

w

OMFATTNING OCH GENOMFÖRANDE 2

RESULTAT Sträckurvalet Korsningsurvalet Hela statsvägnåtet Länsvisa jämförelser

Övrigt

l BAKGRUND

I Vägverkets planeringsarbete har den normerade olyckskvoten för en

vägsträcka eller en grupp av vägar stor betydelse. Den normerade

olycks-kvoten har också nyttjats vid länsvisa jämförelser av trafiksäkerhetsläget.

Normeringen görs för att ta hänsyn till skillnader i olyckors allvarlighet och för att kompensera bortfallet av olyckor, d v 5 olyckor som inte polisrapporteras. Beroende på olyckstyp, hastighetsgräns och lån tilldelas varje olycka en vikt som relaterar olyckskostnaden för denna typ av olycka i förhållande till den genomsnittliga olyckskostnaden för hela statsvägnätet. Den därigenom erhållna normerade olyckskvoten anses då ge en god beskrivning av denverkliga olyckskostnaden i förhållande till

trafikarbetet.

Det har dock varit oklart hur den normerade olyckskvotens samband med

olyckskostnaden (=kostnadskvoten) står sig jämfört med ett antal andra

olycksmått exempelvis skadekvot, personskadeolyckskvot och onormerad olyckskvot. Man inser också att de länsjusteringsfaktorer som används vid

normeringen är ganska grova. Skillnaden i normerad olyckskvot mellan två län har därför ibland medfört tolkningsproblem.

2 OMFATTNING OCH GENOMFÖRANDE

För olika delar av statsvägnätet har korrelationskoefficienter mellan följande olycksmått beräknats:

o Kostnadskvot (olyckskostnad per miljon axelparkm)

o Skadekvot (antal skadade inklusive dödade per miljon axelparkm) Personskadeolyckskvot (antal personskadeolyckor per miljon axel-parkm)

o Olyckskvot, normerad (normeringen inklusive länsjustering)*

o Olyckskvot, normerad (normering exklusive länsjustering)*

o Olyckskvot (ej normerad, med resp utan vilt)

Även mellan täljarna (d v 5 de olika måtten exklusive division med

trafik-arbete) har korrelationsstudier gjorts.

Följande olika delmängder av statsvägnätet har studerats.

A) Från Vägverket har erhållits data för ett urval av sträckor omfattande ca 10% av det vanliga 2-fältiga statliga huvudvägnätet med hastig-hetsgräns 90 eller 110 km/h. Dessa har fördelats på 21 grupper efter:

- byggnadsdecennium (50, 60, 70-talet)

- vägbredd

(6-8.5, 9, 10-13 m)

- region (Södra, Mellersta, Norra Sverige) *

Dessutom finns data för motorväg och motortrafikled fördelade på län resp region vilket ger ytterligare 6 grupper. Polisrapporterade olyckor från 1980-1984 har beaktats.

* Normering och länsjustering enligt Vägverkets "Effektkatalog, väg-och gatuinvesteringar, 1986:18"

** Södra = G, H, K, L, M, N, T, U-län

Mellersta = B, D, E., F, I, O, P, R, Y Norra = C, 5, W, X, Z, AC, BD

B) Från VTIs korsningsregister* har korsningar exklusive (län = 55,

90-graders primärväg, trafiksignal, bredd i 15 m) valts och delats upp i 14

grupper efter:

- miljö (äkta landsbygd, tätort)

- korsningstyp (3-vägs, 4-vägs likafördelad, 4-vägs snedfördelad)**

- region (Södra, Mellersta, Norra Sverige) ***

Polisrapporterade olyckor 1977-1983, har beaktats.

C) Hela statsvägnätet med 50, 70, 90 eller 110 km/h har grupperats

läns-vis i 24 grupper. Olycksmaterialet består av polisrapporterade olyckor från 1980-1984.

I framförallt sistnämnda delmängden har dessutom studerats hur rang-ordningen mellan grupperna ((1 v 5 olika län) utfaller beroende på vilket olycksmått som används.

* se VTI Meddelande 400 ** se VTI Rapport 310

3 RESULTAT

3. l "Sträckurvalet"

För sträckurvalet gäller enligt tabell 1 att 'den största korrelationen med kostnadskvoten erhålls för skadekvoten. Detta gäller även för delmängder

av sträckurvalet.

Tabell 1. Delar av statsvågnåtet gruppindelat. Korrelationskoefficient lot kostnadskvoten. ! person- ! norlerad olyckskvot!onor|erad olyckskvot!

Eant.! E skade- ! inkl. ! exkl. ! inkl. ! exkl. ! !ob5.!skadekvot! olyckskv.! lånsjust.!lånsjust.! vilt ! vilt ! vanlig våg+HV,HL ! 27 ! 0.92 E 0.86 ! 0.67 ' 0.75 ' 0.56 ! 0.56 ! I I | I l l l l vanlig våg l 21 i 0.82 i 0.70 l 0.36 ' 0.63 ' -0.10 l 0.57 l I I l l I l l l HV,HL l 6 l 0.86 i 0.8! l 0.82 ' 0.67 ' 0.71 l -0.l9 l l I l I l l l I

Notabelt är att om motorväg och motortrafikled exkluderas uppvisar den

normerade (inkl länsjusterade) olyckskvoten låg korrelation,vilket tydligt

avspeglas i figur 1. Observationsenheterna innehåller ned mot ca 100

olyckor vilket kan göra olyckskostnadsberäkningar mycket osäkra (se VTI Meddelande 366).

Om observationen med högsta kostnadskvoten exkluderas stiger korrela-tionen från 0.36 till 0.49. Om materialet känslighetstestas på så sätt att ll observationer påtvingas minskat antal (från en hög nivå) dödade eller svårt skadade personer innebär det att korrelationen stiger till 0.55. Ändock är den alltså lägre än korrelationen mot både normerad (ej

länsjusterad) olyckskvot och skadekvot. Detta tyder på att skadekvoten

ger en god skattning av kostnadskvoten.

Figur 2 visar att sambandet mellan kostnadskvoten och skadekvoten ej störs av några enskilda observationsenheter.

I tabell 1 visas också för delmängden motorväg och motortrafikled låg

korrelation mellan kostnadskvoten och olyckskvot exkl vilt (-O.l9). Den beror på att, framförallt vad gäller olyckskvoten, ligger observationerna

samlade inom ett ganska snävt intervall. Om viltolyckor inkluderas stiger olyckskvoten mera för motortrafikled än för motorväg vilket ger möjlighet till korrelation 0.71 mellan kostnadskvot och olyckskvot.

kostnadskvot 400 380 360 340 320 300 280 260 240 220 200 180 160 140 120 100 80 60 40 20 Figur 1. + ! 4. 1 + ! + ! + ! + ! + ! + ! + ! 4. ! + V ! + ! + ! + ! + ! + ! N N + 3 + ! + ! + ! + L 1' 4» A 1 1 L 1' T T T 0.6 0.7 0.8 0.9 1.0 1. 1 L A L T T T T 7 0.0 0.1 0.2 0.3 0.4 0.5

olyckskvot norierad (inkl. lånsjusterad) Narnerad olyckskvot jånförd ned kostnadskvat för olika grupper av statsvågnåtet. Vivanlig 2-fåltig våg, N=|otorvig el lotortrafikled.

kastnadskvot 400 380 360 340 320 300 280 260 240 220 200 180 160 140 120 100 80 60 40 20

Figur 2. Skadekvot jâlförd led kostnadskvot för olika grupper av statsvågnåtet.

+ ! + ! + ! + ! + 1 + ! + ! 4. ! + ! + ! + V ! * ! + ! + ! + ! 4. ! N N + ! + ! + 1 + ! + 1_ L L .L 1. L L 1 T T T T T T T T 0.0 0.1 0.2 0.3 0.4 0.5 0.6 0.7 skadekvot

V=vanlig 2-få1tig väg (1 065), :vanlig 2-fåltig väg (2 obs) H-Iotarviq el notortrafikled. L T 0.8 L 1 0.9 1.0 -0-1.1

3.2 "Korsningsurvalet"

För korsningsmaterialet bestående av 14 grupper av korsningar visas

enligt tabell 2 en mycket hög korrelation mellan kostnadskvoten och flera

av måtten men skadekvoten har dock den största samvariationen. Den

generellt högre korrelationen kan förklaras av att korsningar uppvisar en

homogenare typ av olyckor än långa vägsträckor (inkl mellanliggande korsningar). Dessa långa sträckor kan ju passera ganska skilda miljöer

även om exempelvis vägbredden är konstant.

Tabell 2. Urval gruppindelade korsningar. Korrelationskoefficient not kostnadskvoten. ! person- ! nornerad olyckskvot!onor|erad olyckskvot! !ant.! ! skade- ! inkl. ! exkl. ! inkl. ! exkl. ! !obs.!skadekvot! olyckskv.! lânsjust.!lånsjust.! vilt ! vilt ! alla olyckstyper ! 14 ! 0.98 2 0.97 ' 0.97 ' 0.95 ' 0.89 ' 0.87 !

l l l I l I l l

olyckstyp S,A,U,0,H,K,V! 14 ! 0.98 ! 0.97 ! 0.97 5 0.94 ! - ! 0.85 E

I l R I I I l

Även om korsningsmaterialet görs mera heterogent (t ex genom att inkludera även korsningar med trafiksignal eller 90-graders primärväg etc) består den höga korrelationen mellan olycksmåtten.

3.3 "Hela statsvägnätet"

När man betraktar så gott som hela statliga vägnätet (hastighetsgräns 50,

70, 90, 110 km/h) och gör en länsvis indelning är det den normerade (inkl

länsjusterade) olyckskvoten som har den största korrelationen med

kost-nadskvoten. Allra högst blir korrelationen om länsjusteringar sker strikt efter de värden som beräknats fram i VTI Meddelande 480. Dessa beräkningar grundar sig på just detta olycksmaterial.

Om materialet spjälkas så att varje hastighetsgräns betraktas för sig

kommer dock skadekvoten att ha en ungefär lika hög eller t o m högre korrelation än den normerade (inkl länsjusterade) olyckskvoten.

En exkludering av olyckor med vilt och oskyddade trafikanter ger ett resultat som huvudsakligen följer samma mönster som för alla

olycks-typer.

Tabell 3. Lånsvis gruppering av statsvågnâtet eed hastighetsgråns 50,70,9o,110 ke/h.

Korrelationskoefficient eot kostnadskvoten.

! person- ! noreerad olyckskvot lonoreerad olyckskvot!

!ant.! ! skade- ! inkl. gtE inkl. ! exkl. ! inkl. ! exkl. !

!ohs.!skadekvot! olyckskv.! lånsjust.?lånsjustvülånsjust.l vilt ! vilt 5

alla olyckstyper ! ! E ! ! ! ! ! ! 50,70,9o,110 kl/h ! 24 ! 0.77 ! 0.71 ! 0.84 3 0.96 ! 0.57 ! 0.39 ! 0.42 5 l I l l l l I I I 50 ke/h ! 24 ! 0.83 ! 0.78 ! 0.76 ! 0.84 ! 0.61 ! 0.49 ! 0.47 ! I I l | I | I I I 70 ka/h ! 24 ! 0.79 ! 0.72 ! 0.75 ! 0.83 ! 0.61 ! 0.45 ! 0.59 ! I | I I l I I I | 90 ke/h ! 24 ! 0.88 ! 0.84 ! 0.87 ! 0.91 ! 0.71 ! 0.27 ! 0.59 ! I I I i l | I I I 110 ke/h ! 23 ! 0.89 ! 0.87 ! 0.79 ! 0.75 ! 0.66 ! 0.63 ! 0.27 ! ! ! l ! ! E E ! ! olyckstyp S,A,U,0,H,K,V! ! S ! f ! ! E ! so,7o,9o,110 ke/h ! 24 3 0.76 ! 0.69 ! 0.84 ! 0.95 ! 0.55 ! - E 0.49 ! I l l l I I I

?tzlånsjustering har gjorts led de faktorer (0.8,0.9,l.0,l.l,l.2l son vägverket använder

10

3.4 Länsvisajämförelser

Vid länsvisa jämförelser av trafiksäkerhetsläget har den normerade

olyckskvoten ibland använts, varvid det uppstått problem vid tolkningen av resultaten. Nedan har därför länsvisa jämförelser gjorts med hjälp av

olika olycksmått. Då normerad olyckskvot använts har tre olika sätt att

länsjustera olyckorna använts.

- länsjustering enligt faktorer som Vägverket använder - länsjustering enligt VTI Meddelande 480

- ej länsjustering

Skillnaden i rangordningen mellan länen beroende på vilket olycksmått som används framgår av tabellerna 4a och 4b. Betydelsen av normeringen och länsjusteringsfaktorn har självklart stor inverkan.

Som synes är det W-län som har den högsta normerade olyckskvoten när länsjustering sker med de faktorer som används av VV. Om man betraktar kostnadskvot och skadekvot är det däremot K-län som ligger högst. Då viltolyckorna exkluderas ligger K-län högst i alla olycksmått utom för onormerad olyckskvot. Det bör noteras att K-län helt saknar motorväg

men har istället ovanligt mycket trafik på motortrafikled (tabell 5).

Eftersom vägtyp inte hör till de faktorer som beaktas vid normering skulle det vara önskvärt att via standardvägning påtvinga varje län den för hela riket gällande fördelningen på vägtyp. Detta omöjliggörs dock av att många län helt saknar vissa vägtyper och följaktligen saknar både trafik

11

Tabell 4a. Statsvågnåtet led hastighetsgråns 50,70,90,110 ko/h.

Lånsvis sortering efter olika olycksoått. Olyckor inkl vilt 1980-1984.

person- norlerad noraerad noraerad

skade- olycks- olycks- olycks- onoreerad

kostn.- skade- olycks- kvot kvot kvot

olycks-lån kvot lån kvot lån kvot lån just.(8l lån just.(tll lån (till län kvot

K 319.1 K 0.36 K 0.27 H 1.04 K 1.12 K 1.15 5 1.18 H 285.1 H 0.32 H 0.23 K 1.04 H 0.99 H 1.1! U 1.14 R 280.7 H 0.32 R 0.23 8 0.97 0 0.97 L 0.97 0 0.98 0 277.8 R 0.32 H 0.23 0 0.96 R 0.96 0 0.96 U 0.97 U 275.6 U 0.32 H 0.22 X 0.94 U 0.95 0 0.93 C 0.97 H 269.4 0 0.32 0 0.22 0 0.93 H 0.94 H 0.93 K 0.96 C 266.8 H 0.31 L 0.22 R 0.93 X 0.93 R 0.93 6 0.96 X 265.6 X 0.31 D 0.22 1 0.90 C 0.9! P 0.89 H 0.94 8 253.2 5 0.31 1 0.22 H 0.89 2 0.90 H 0.87 H 0.91 Y 246.2 Y 0.30 8 0.22 P 0.89 Y 0.88 U 0.86 P 0.89 1 244.7 L 0.30 X 0.22 C 0.88 BD 0.88 H 0.84 2 0.88 P 244.0 C 0.30 P 0.21 Y 0.87 5 0.88 I 0.82 X 0.86 H 240.0 P 0.30 Y 0.21 F 0.85 P 0.84 6 0.81 AC 0.86 1 239.1 E 0.30 8 0.21 H 0.84 H 0.84 5 0.81 H 0.84 L 233.9 8 0.29 H 0.20 8 0.79 L 0.82 B 0.79 0 0.81 F 232.0 H 0.29 E 0.20 E 0.78 H 0.80 Y 0.79 T 0.81 H 230.5 U 0.28 C 0.20 U 0.78 1 0.79 X 0.78 Y 0.77 BU 222.9 I 0.26 U 0.20 L 0.78 F 0.79 E 0.78 F 0.74 E 220.3 F 0.28 F 0.19 BD 0.76 U 0.76 T 0.77 8 0.74 U 216.2 T 0.26 5 0.18 2 0.75 E 0.76 F 0.77 L 0.73 6 216.5 6 0.26 T 0.18 H 0.75 6 0.76 C 0.74 E 0.73 T 216.5 AC 0.24 AC 0.17 AC 0.75 B 0.74 BD 0.63 BU 0.73 8 215.7 2 0.24 2 0.16 6 0.73 T 0.74 2 0.63 H 0.68 AC 190.7 BU 0.21 BD 0.15 T 0.70 AC 0.68 AC 0.63 1 0.49

t=lân5justering har gjorts ned faktorer soa VV använder

tt=lånsjostering har gjorts aed faktorer enligt VTI-Heddelande 480 ttt=noroering utan lånsjustering

.12

Tabell 4b. Statsvågnåtet led hastighetsgråns 50,70,90,110 ko/h.

Lånsvis sortering efter olika olyckseatt. Olyckor exkl vilt 1980-1984.

person- norlerad noroerad noroerad

skade- olycks- olycks- olycks- onoreerad

kostn.- skade- olycks- kvot kvot kvot

olycks-lån kvot lån kvot lån kvot lån just.(8) lån just.(ltl lån (till län kvot K 307.6 K 0.33 K 0.26 K 1.01 K 1.09 K 1.12 H 0.76 0 270.7 H 0.31 H 0.23 H 0.97 0 0.95 H 1.10 K 0.69 R 269.5 0 0.31 1 0.22 0 0.94 H 0.92 L 0.96 0 0.61 H 264.9 R 0.30 L 0.21 1 0.90 R 0.92 0 0.94 L 0.61 0 263.6 D 0.30 R 0.21 R 0.89 0 0.90 H 0.89 H 0.56 H 252.5 H 0.30 0 0.21 X 0.89 H 0.90 R 0.89 R 0.55 X 250.5 L 0.29 8 0.21 0 0.89 X 0.88 0 0.89 8 0.55 C 246.6 H 0.29 D 0.20 H 0.88 C 0.84 P 0.65 D 0.54 I 244.7 B 0.28 H 0.20 5 0.88 Y 0.84 H 0.82 P 0.53 Y 236.7 X 0.28 H 0.20 P 0.85 H 0.82 1 0.82 H 0.51 H 233.5 E 0.28 P 0.19 Y 0.83 RU 0.8! U 0.82 U 0.51 P 233.2 Y 0.28 Y 0.19 C 0.82 L 0.8! U 0.81 H 0.51 8 231.6 l 0.28 H 0.19 F 0.81 2 0.81 B 0.77 1 0.49 L 229.7 P 0.28 X 0.19 H 0.80 P 0.81 6 0.76 T 0.47 H 227.9 H 0.28 E 0.19 8 0.77 5 0.80 E 0.75 E 0.47 2 222.8 5 0.27 5 0.19 L 0.77 H 0.80 Y 0.75 Y 0.46 F 219.3 C 0.27 U 0.18 E 0.75 1 0.79 F 0.74 F 0.45 E 211.9 U 0.26 C 0.17 H 0.74 F 0.76 T 0.74 6 0.44 80 211.8 F 0.25 F 0.17 U 0.73 E 0.73 X 0.74 X 0.44 B 210.4 T 0.24 T 0.16 BD 0.70 B 0.72 8 0.73 8 0.43 U 203.2 8 0.23 6 0.16 AC 0.68 U 0.72 C 0.68 C 0.41 T 202.1 2 0.22 2 0.15 8 0.68 T 0.71 BU 0.58 AC 0.34 6 202.0 AC 0.20 AC 0.14 2 0.68 6 0.71 AC 0.57 BD 0.34 AC 173.3 BU 0.20 BD 0.13 T 0.67 AC 0.62 2 0.57 2 0.34

t=lânsjustering har gjorts ned faktorer son VV använder

Xt=lånsjustering har gjorts ned faktorer enligt VTI-Heddelande 480 tlt=noreering utan lånsjustering

.13

(abell 5 Statsvågnåtet enligt 908 82-07-01. Trafikarbetets absoluta (tusen apkn) och procentuella fördelning efter vågtyp.

lån ! vanlig våg ! naturvåg !|otortrafikl.! 4-få1tig våg! alla vågtyper! 8 1 4674 (52) 1 3607 (40) 1 261 (3) 1 435 (5) 1 8977 (100) 1 C 1 2906 (88) ! 301 (9) ! 92 (3) 1 9 (0) ! 3308 (100) ! 0 3 2744 (82) ! 392 (12) ! 170 (5) E 22 (1) ! 3327 (100) ! E ! 3387 (77) ! 935 (21) ! 73 (2) ! 18 (0) ! 4413 (100) E F ! 3498 (82) ! 658 (15) 1 120 (3) ! 11 (0) 1 4286 (100) ! 8 ! 2764 (95) ! 32 (1) 1 100 (3) ! 11 (0) ! 2907 (100) 5 H ! 3317 (96) ! 65 (2) 5 34 (1) ! 39 (1) ! 3455 (100) ! I ! 806 (100) 1 0 ! 0 ! 0 5 806 (100) ! K ! 1359 (84) E 0 ! 253 (16) ! 2 (0) ! 1615 (100) ! L ! 3978 (86) 1 498 (11) ! 158 (3) ! 7 (0) ! 4641 (100) ! H ! 4576 (73) ! 1541 (25) 1 123 (2) ! 12 (0) ! 6252 (100) ! N ! 2841 (77) ! 443 (12) ! 381 (10) ! 41 (1) S 3706 (100) ! 8 ! 3017 (67) ! 1295 (29) ! 97 (2) ! 110 (2) ! 4520 (100) ! P 1 4749 (87) ! 256 (5) 1 266 (5) ! 190 (3) ! 5461 (100) E R ! 4122 (100) ! 0 ! 0 ! 14 (0) ! 4136 (100) 1 8 1 3947 (97) ! 0 ! 99 (2) ! 27 (1) 1 4073 (100) E T 1 2946 (85) E 461 (13) f 26 (1) 1 21 (1) f 3454 (100) 1 U 1 2459 (90) ! 26 (1) ! 253 (9) ! 7 (0) 1 2745 (100) ! I ! 4323 (97) ! 47 (1) ! 97 (2) 1 7 (0) ! 4475 (100) ! X ! 3981 (90) ! 165 (4) ! 172 (4) ! 90 (2) ! 4408 (100) ! Y ! 3730 (93) 1 235 (6) ! 0 1 25 (1) ! 3991 (100) ! Z ! 2629 (100) ! 0 ! 0 ! 0 ! 2629 (100) ! AC 1 3625 (99) 1 24 (1) ! 0 1 4 (0) ! 3653 (100) 5 80 1 3919 (97) 5 0 ! 71 (2) ! 32 (1) ! 4023 (100) ! alla ! 80297 (84) 1 10981 (12) ! 2846 (3) 1 1134 (1) 5 95261 (100) !

14

00

3.5 Ovrigt

Som tidigare nämnts har i samtliga delmängder av statsvägnätet korrela-tionsstudier också gjorts mellan "täljarna" (d v 5 utan division med trafikarbete). Där visar samtliga variabler:

antal skadade

antal personskadeolyckor

antal olyckor (normerade inklusive länsjustering)

antal olyckor (normerade exklusive länsjustering)

0

0

0

0

0

antal olyckor (ej normerade, med resp utan vilt)

hög korrelation med olyckskostnaden. Korrelationen ligger generellt mellan 0.90 - 0.99. Även i detta fall är korrelationskoefficienten högst i korsningsmaterialet.

15

4 SLUTSATSER

I ovan presenterade material har länsjusteringsfaktorernas stora betydelse

kunnat konstateras. Bristande noggrannhet i dessa får konsekvenser vid jämförelser mellan olika delar av vägnätet. Den normerade olyckskvoten kan därigenom visa låg korrelation med kostnadskvoten.

Kostnadskvoten är, eftersom antalet studerade olyckor ofta är litet, ett

känsligt mått. Dessutom behöver kostnaderna för olyckskonsekvenser (dödade, svårt skadade...) uppdateras ibland vilket kan ge variation även tidsmässigt över åren.

Skadekvoten, som uppvisat god samvariation med kostnadskvoten, är ett

betydligt stabilare mått som inte kräver lika många olyckor för att vara pålitligt. Det är därigenom speciellt lämpligt när man studerar begränsade delmängder av vägnätet.

Olika mått är självklart relevanta i olika sammanhang. Vid exempelvis

länsvisa jämförelser av trafiksäkerhetsläget är det svårt att med ett enda mått få en god överblick. Genomgående framstår dock skadekvoten som ett synnerligen användbart olycksmått.

I denna studie har, förutom de länsvisa jämförelserna, endast

korrelations-beräkningar gjorts. En tänkbar fortsättning skulle kunna vara att anpassa regressionsekvationer för att se hur kostnadskvoten förhåller sig till andra olycksmått.