Halkfält Linköping 1976. Utredning av halkuppkomst och halkfrekvens vid olika vägöverbyggnader : l. Halkfältets uppbyggnad

Statens väg- och trafikinstitut (VT!) : Fack : 58101 Linköping National Road & Traffic Research Institute : Fack : 58101 Linköping : Sweden

27

Halktfält Linköping 1976

Utredning av halkuppkomst och halkfrekvens vid olika vägöverbyggnader f

I. Halktältets uppbyggnad av Kent Gustafson

Statens väg- och trafikinstitut (VTl) - Fack ' 581 01 Linköping

National Road & Traffic Research Institute Fack - 581 01 Linköping - Sweden

Halkfält Linköping 1976

Utredning av halkuppkomst och halkfrekvens

vid olika vagöverbyggnader

I. Halkfältets uppbyggnad

2 7

av Kent Gustafson

FÖRORD

Halkfältet Linköping 1976 innehåller ett större antal

mindre provytor representerande såväl värmeisolerade som icke isolerade vägöverbyggnader. Halkfältet är så utfört att det kan supplementeras med ytterligare prov-ytor för testning av nytillkommande

överbyggnadskon-struktioner.

Undersökningarna vid halkfältet omfattar dels en allmän

del, som gäller halkuppkomst, halkmekanik etc och dels

en speciell del som koncentreras på skillnaderna i

halk-grad, halkfrekvens etc mellan olika typer av vägöver-byggnader.

Undersökningarna vid halkfältet planeras att kunna fort-gå kontinuerligt under året, varVid ett flertal "halk-cykler" åstadkoms antingen genom naturlig uppvärmning resp nedkylning av vägbanan, eller genom planerad

ar-tificiell reglering av vägbanetemperaturen.

Halkfältet bedrives som egen forskning med bidrag från Statens vägverk.

Linköping i mars 1977

Rune Gandahl

m d m m b W N i -J INNEHÅLLSFÖRTECKNING Halkfält Linköping 1976

Utredning av halkuppkomst och halkfrekvens vid olika'vägöverbyggnader I.Halkfältets uppbyggnad av Kent Gustafson FÖRORD Inledning Bakgrund Målsättning . Halkfältets uppbyggnad .I Isolering med svavelskum

Isolering med slaggpellets

Instrumentering och observationer

Försöksmetoder BILAGOR Sid l \ 1 \ I O\ J > U J I -' 10 12

l . INLEDNING

Under 1960-talet började man i Sverige undersöka möjlig-heten att bygga in högisolerande material 1 vägar för att minska tjälens skadeverkningar. Undersökningarna har

visat positiva resultat, när det gäller att förhindra

tjälens nedträngning. Ett problem i samband med isolering av vägar är emellertid dessas större risk för differen-tiell halka. Halkundersökningar, som gjorts av Statens väg- och trafikinstitut (VTI) och Statens Vägverk på bl a cellplastisolerade vägar, Visar att skillnaden i frik-tion mellan en isolerad och en oisolerad vägsträcka kan vara mycket stor under vissa betingelser.

Vid VTI i Linköping har under hösten 1976 byggts ett

provfält för att studera halkapå olika

vägöverbyggnads-konstruktioner och under olika väglags- och väderleks-förhållanden. Fältet, som i det följande benämnes "halk-'fält", är beläget i anslutning till VTI:s provvägshallar

enl karta i bilaga 1.

Halkfältet är uppdelat i ett stort antal sektioner med varierande överbyggnad. Huvuddelen av sektionerna är isolerade med cellplast, eftersom detta är det material som i de flesta fall används vid vägisolering. I övrigt

förekommer konventionella oisolerade sektioner samt

sek-tioner som isolerats med de relativt nya isoleringsmate-rialen svavelskum och slaggpellets.

2 . BAKGRUND

Tjälen och då framförallt ojämna tjällyftningar, har

länge varit ett stort problem för bl a vägbyggare, väg-hållare och trafikanter i stora delar av Sverige. För att minska eller eliminera ojämna tjällyftningar har olika metoder använts. De tidigaste metoderna var utskiftning

av det tjälfarliga materialet eller inbyggnad av

motståndslager i vägkroppen. Under 1960-talet påbörjades i Sverige försök med högisolerande material som tjälskydd

1 vägar. Utvecklingen inom detta område har idag lett fram till att värmeisolerande material, främst cellplast, fått ökad användning som tjälisolering 1 vägar.

För att erhålla bästa isoleringseffekt eftersträvar man att lägga det värmeisolerande lagret så högt upp i väg-överbyggnaden som möjligt. Detta förhållande är dock inte

enbart positivt, utan det medför bl a att risken för halka

ökar. Det värmeisolerande lagret avskärmar

jordvärme-strömningen nerifrån, och lagret eller lagren ovanför iso-leringen får en allt lägre värmekapacitet ju högre upp i överbyggnaden det isolerande lagret placeras. På hös-ten uppträder därför halka tidigare på en isolerad väg än en icke isolerad, eftersom den isolerade vägen avkyls

snabbare. Även under övriga delar av året uppvisar

iso-lerade och icke isoiso-lerade vägar skillnader i beläggnings-temperatur och beläggnings-temperaturer i överbyggnaden.

VTI har tillsammans med Statens vägverk byggt värmeiso-lerade provvägar för att bl a studera olika isolerings-materials tjälisolerande egenskaper. Vid provvägarna Edsvalla 1966 och 1967 har mineralull, cellplast och bitumeniserad lättklinker provats. Provvägarna Lasele 1972 och 1973 har isolerats med cellplast resp

bitumeni-serad lättklinker samt provvägen Brännland 1974 har

iso-lerats med cellplast.

VTI har, även här i samarbete med vägverket, gjort halk-undersökningar på dessa värmeisolerade vägar. Syftet

med undersökningarna har varit-att praktiskt Visa, vilken

effekt de ovan nämnda_förhållandena (ex isoleringslag-rets läge) har. Halkundersökningarna har givit förväntade

resultat som bl a tyder på att halkrisken främst på

hös-ten är större på en isolerad väg än en icke isolerad; halkrisken ökar ju högre upp i överbyggnaden isoleringen

placeras; halkrisken kan i vissa fall variera beroende

på materialet ovanför isoleringen. Norska undersökningar, se Frivik P E och Pedersen J M "Thermal Regime in Road Constructions, Measurements and Simulation", har också visat att i en del fall kan en överbyggnad med makadam (bergkross) vara lika riskabel ur halksynpunkt som en isolerad väg med högt liggande isolering på grund av

materialets låga värmekapacitet.

3. MÅLSÄTTNING

De nu påbörjade undersökningarna vid halkfältet, Linkö-ping l976, syftar till att ge svar på ett flertal frågor i samband med halka och då kanske främst med tanke på

olika överbyggnadskonstruktioner och halkrisken på dessa.

För att göra undersökningen så fullständig som möjligt

har antalet konstruktioner som medtagits blivit stort. både isolerade och icke isolerade sektioner finns med i undersökningen.

Några frågor kring sambandet vägkonstruktion - halka,

som förhoppningsvis skall bli besvarade i detta projekt, är exempelvis:

1. Är halkrisken större, och i så fall hur mycket större, på en isolerad väg än på en oisolerad?

2. Är halkrisken under några betingelser eller vid någOn

tidpunkt större på en oisolerad väg?

3. Var i överbyggnaden skall ett isoleringslager placeras för att inte medföra en ökad halkrisk vid jämförelse med en oisolerad väg?

4. Hur storbetydelse har.det Värmeisolerande lagrets

tjocklek?

5. Hur stor betydelse har materialen i lagren ovanför isoleringen?

6. Hur stor är halkrisken på en väg med bergkrossöver-byggnad med resp utan isolering?

Vid halkfältet kommer lufttemperatur,

beläggningstempera-tur, temperaturer i överbyggnaden, luftfuktighet och

nettostrålning att registreras. En målsättning är att

dessa mätdata, tillsammans med väderleks- och väglags-observationer, friktionsmätningar m m, skall ge upplys-ningar om när, var och under vilka förhållanden risken

för halka, främst frosthalka, är störst. Samband mellan

olika parametrar och uppkomsten respektive graden av halka skall åskådliggöras.

I denna halkundersökning har också medtagits två relativt nya isoleringsmaterial - svavelskum och slaggpellets. Materialen skall här provas ur isoleringssynpunkt och

ingå som en del i halkundersökningen.

4. HALKFÄLTETS UPPBYGGNAD

Halkfältet består av 38 sektioner, som alla har en be-läggningsyta av storleken l,25Xl,25 m2. SektiOnerna byggdes i en grav som schaktats ur en asfalterad plan vid VTI:s provvägshallar (se foto i bilaga 5). I graven byggdes en lådkonstruktion i vilken de olika

Överbygg-nadskonstruktionerna utfördes. För att eliminera

värme-strömning mellan de olika sektionerna har varje sektion

isolerats med 5 cm cellplast på sidorna (se bilaga 5).

Prov har tagits på undergrunden och dessa visade att den huvudsakligen bestod av finlera.

Halkfältet har utförts med en beläggning av typ Ab 80. Tre av sektionerna har därefter försetts med enkel yt-behandling, Yl. Detta finns omtalat längre fram i rappor-ten. För att få en beläggningsyta som liknar en yta som varit utsatt för trafikbelastning, har halkfältet sand-blästrats. Sandblästringen gav ett resultat som väl

överensstämmer med en Vägbeläggning som varit utsatt

för normal trafik under något år.

Nedan följer en beskrivning av de typer av överbyggna-der som utförts. I bilaga 2 finns alla sektioner

upp-ritade med material och måttangivelser. Siktkurvor på

bärlagergruset finns uppritade i bilaga 3.

Sektion 1-4 är konventionella, ej isolerade överbyggnader.

Dessa fyra sektioner är utförda mer eller mindre som

referensytor till alla övriga isolerade sträckor. Här har medtagits fyra uppbyggnader som kan anses represen-tativa för svenska Vägbyggnadsnormer. 1-3 är

grusbitu-menöverbyggnader GBÖ och sektion 4 är en bergbitumen-överbyggnad BBÖ.

Sektion 5-9 är isolerade med 5 cm cellplast. Läggnings-rdjupet har varierats från 4 om till 60 om under belägg-ning. Dessa sektioner har utförts utan bitumenstabili-serat grus (BG) och de är därmed uppbyggda i enlighet

med sektion 1 men med isolering.

Sektion 10-15 är även de iSolerade med 5 cm cellplast

på varierande djup i överbyggnaden. Till skillnad från

sektion 5-9 har dessa ett BG-lager som är 9,5 cm tjockt. Vid jämförelse med sektion 3 ses att dessa är lika upp-byggda men isolerade.

Sektion 14 är isolerad med 5 cm cellplast på 50 cm djup.

BG-lagret är här 5 cm tjockt, och denna sektion är

där-med byggd som den konventionella sektion 2 men isolerad.

I sektion 15-22 har tjockleken på isoleringslagret

varie-rats. Här har isolerats med 3 cm eller 8 cm cellplast på 20, 25 och 50 cm djup. Fyra sektioner har utförts

med och övriga utan BG.

sektion 23-26 är isolerade med 5 cm cellplast på 50 cm

djup. De är alla lika uppbyggda, men här har

materialet varierats. Sektion 23 och 24 har ett finkor-nigt bärlager (åsgrus resp bergkross) medan 25 och 26 har ett grovkronigt bärlager. I bilaga 3:1-3:4 återges

siktkurvor för dessa material.

Sektion 27-28 har försetts med "bärlager" av sand och makadam ovanför cellplasten. Materialens siktkurvor finns återgivna i bilaga 3:5 och 3:6. Dessa sektioner är extrem-fall vid variation av bärlagermaterialet och de har med-tagits för att ge en klarare bild av hur stor roll ma-terialet ovanför cellplasten spelar, när det gäller

halkrisken.

Sektion 29-30 år bergbitumenöverbyggnad som isolerats

med 5 cm cellplast på 60 cm resp 80 cm djup.

Sektion 31-33 har samma överbyggnad som sektion l, 8 och 29. Sektion 31-33 har, till skillnad från de övriga, för-Lsetts med en enkel ytbehandling (Yl). Pågrusets

korn-storlek var härvid 12-16 mm.

Sektion 34 har en uppbyggnad med 18 cm tjock BG.

över-byggnaden kan kanske ha intresse både i väg- och flyg-platssammanhang ur halksynpunkt.

I bilaga 3:7 redovisas kornstorlekskurvor för bärlager-gruset i sektionerna 1-3, 5-22, 31-32 och 34.

Cellplasten i alla de ovan beskrivna isolerade

sektio-nerna var Styrofoam Hl från DOW Chemical AB.

5. ISOLERING MED SVAVELSKUM

Två av halkfältets sektioner, 35-36, har isolerats med ett för Sverige nytt isoleringsmaterial, svavelskum. Svavelskummet till detta projekt levererades i skivor,

foto se bilaga 5, från tillverkaren Chevron Research

Company, Californien, USA.

I sektion 35 lades isoleringslagret på 35 cm djup och denna sektion kan jämföras med bl a den cellplastisole-rade sektion 7. Svavelskumlagrets tjocklek var 7 cm. I sektion 36 konstruerades den typ av uppbyggnad som är tänkt att användas vid isolering av en befintlig väg. På den gamla beläggningen lades ett 7 cm tjockt lager av svavelskum. Ovanpå svavelskummet lades där-efter en ny beläggning, som var 12 cm tjock. Denna tjocklek har rekommenderats av tillverkaren för att skydda svavelskummet vid normala trafikförhållanden. Uppbyggnaden av sektion 35-36 finns uppritad i bilaga

2, sid 6.

6. ISOLERING MED SLAGGPELLETS

I sektionerna 37-38 provas ytterligare ett relativt nytt isoleringsmaterial, slaggpellets. Materialet har levererats av NJA i Luleå.

De två slaggpelletssektionerna, 37 och 38, har båda ut-förts med 35 cm tjock isolering. Bärlagertjockleken i sektion 37 är 25 cm medan den i sektion 38 har minskats till hälften, dvs 12,5 cm. De två sektionerna finns upp-ritade i bilaga 2, sid 6.

7. INSTRUMENTERING OCH OBSERVATIONER

Temperaturen på en vägyta skiljer sig i många fall från den som råder bara några millimeter under ytan. Vid

mät-ning av beläggmät-ningstemperatur bör därför mätkroppen vara liten och därmed ha liten massa för att ge acceptabla re-sultat; På vägar är detta.faktum relativt Svårt att

rea-lisera, då trafikens åverkan gör att mätkrOppen måste

vara motståndskraftig. Då det inte skall förekomma trafik

på halkfältet mäts beläggningens yttemperatur i vårt fall

med tunna s k folie-givare. Varje sektion har försetts

med en av dessa resistiva lOOQ-platinagivare genom

klistring till ytan med asfalt A120. På detta sätt har

mätkrOppen och omgivande yta fått samma färg, vilket är positivt ur strålningssynpunkt. Noggrannheten hos foliegivarna är i 0,5 OC, men genom att kalibrera varje givare tillsammans med registreringsutrustningen kan denna onoggrannhet elemineras helt. Detta finns beskri-vet längre fram.

Temperaturen på olika nivåer i vägöverbyggnaden mäts i sektionerna 1-4, 8, 12, 14, 29 och 35-38. I bilaga 4 visas placeringen av temperaturgivarna. Till skillnad

från yttemperaturmätningarna sker här uppmätningen med

kapslade lOOQ-platinagivare. Beträffande noggrannheten gäller vad som sagts ovan om foliegivarna.

Lufttemperaturen mäts på två nivåer, 0,1 m och 2 m,

över markytan. För mätningen används Philips lufttempe-traturgivare (Ft 1009). Lufttemperaturen mäts på två

nivåer för att få fram skillnaden mellan den i vanliga fall använda mätnivån, dvs uppmätning med termometer i termografbur, och nivån alldeles ovanför beläggningen. Luftfuktigheten mäts på nivån 2 m, men för kommande mät-säsong kompletteras instrumenteringen med ytterligare

en luftfuktighetsmätare, som skall placeras på nivån 0,1 m över ytorna. Fuktighetsmätaren är en elektrisk

hygrometer av fabrikat Lambrecht. Noggrannheten hOs hyg-rometern är uppgiven till 2,5 %.

Nettostrålningen över beläggningsytan mäts med en strål-ningsbalansmätare av typ CSlRO CNl Radiometer.

Netto-strålningen är skillnaden mellan inkommande och utgående

strålning oavsett våglängd. Strålningsmätaren har en noggrannhet som uppges vara-2,5 %.

Registreringen av temperaturer, luftfuktighet och netto-strålning sker med ett automatiskt datainsamlingssystem,

datalogger, av typ FLUKE 2240A. Dataloggern har för när-varande lOO kanaler, men utrymme finns för utbyggnad

till 1000 kanaler. Registrering sker på hålremsa med en

Facit hålremsstans. På dataloggern kan bl a antalet ka-naler, mätområde och registreringsintervall varieras.

För temperaturmätning används i vårt fall 1000

platina-givare, men dataloggern är även gjord för mätning med termoelement. Noggrannheten i systemet vid temperatur-mätning har av fabrikanten uppgivits till bättre än

0,2 OC inom det temperaturområde som är aktuellt i denna

undersökning.

Som tidigare nämnts har varje platinagivare i sig själv en noggrannhet av 0,5 OC. Denna onoggrannhet går emeller-tid att kalibrera bort genom att det i dataloggern är möjligt att kalibrera varje enskild kanal. Enkelt

be-skrivet går man då till väga så att man ansluter tempe-raturgivaren till en kanal och därefter placerar givaren ti ett väl definierat nollgradigt is/vattenbad. Den

ak-tuella kanalen justeras sedan så att dataloggern utvisar

0,0 Oc.

Det kalibreringsförfarande som här har beskrivits har använts på foliegivarna som mäter yttemperaturen samt på lufttemperaturgivarna. Vid nedläggning av marktemperatur-givarna i överbyggnaden var dataloggern inte levererad

och dessa givare kalibrerades därför inte tillsammans

med hela systemet utan endast resistansen_vid 0,0 OC

upp-mättes.

Sammanfattningsvis kan följande anges om noggrannheten i mätningarna vid halkfältet.

Beläggningstemperatur <0,2 00 Marktemperatur <0,5 OC Lufttemperatur <0,2 OC Luftfuktighet <2,5 % Nettostrålning <2,5 % VTI Meddelande Nr 27

lO

Bearbetning av hålremsorna kommer att ske på VTI:s datamaskin NORD 10. Ett datamaskinprogram, som bl a omvandlar uppmätta spänningar till fysikaliska stor-heter (ex luftfuktighet och nettostrålning), räknar ut

medelvärden och ritar upp dessa, kommer att färdig-ställas.

Vid halkfältet kommer också friktionen på de olika

prov-ytorna att mätas med friktionspendel (Portable skid

resistance tester, Road Research Laboratory), se bild

i bilaga 5. Under hösten 1976 har ett mindre försök gjorts för att undersöka om VTI:s bromsvagn BVll kunde

användas för uppmätning av friktionen på dessa små ytor. Det visade sig dock helt omöjligt att få en acceptabel

upplösning av friktionsvärdena med den utformning som

BVll har idag. Vid VTI pågår för närvarande utveckling

av en handdragen friktionsmätare och förhoppningsvis (skall denna vara klar att användas i en senare del av

Jhalkfältsprojektet.

I samband med mätningarna på halkfältet kommer ytorna

att vara under uppsikt för att fastställa tidpunkten

för frysning, rimfrostbildning etc. Härvid kommer även

väglag och väderlek att noggrant observeras.

8. FÖRSÖKSMETODER

Det påbörjade halkfältsprojektet är planerat att pågå

under mer än en säsong. Försökets uppläggning kan där-för komma att skilja sig mellan olika säsonger p g a de erfarenheter som vinns under försökets gång.

Huvud-metoderna för att uppnå projektets målsättning kommer

emellertid att vara:

1. Simulering av "höst"-förhållanden med hjälp av tält

eller liknande.

11

2. Mätningar under naturliga väglags- och väderleksför-hållanden.

Till halkfältet har ett tält iordningställts för att under den kalla vinterperiOden kunna göra upprepade upptiningar med efterföljande nedkylningar. Med tältet

på plats Över halkfältet kan provytorna uppvärmas så

att de antar de temperaturförhållanden som råder tidigt

på hösten. Vid lämplig väderlek dras tältet bort och

ytorna avkyles p 5 s som sker på hösten. Borttagandet

av tältet kommer att ske vid olika väderleksförhållanden,

för att därmed variera försöksbetingelserna. För när-varande sker uppvärmning med varmluft, men under

projek-tets gång kan det bli aktuellt att byta ut tältet mot

någon mindre huv eller liknande, som lättare kan dras

över fältet och som ger en bättre och mer väldefinierad uppvärmning, exempelvis med hjälp av värmestrålning. bnder delar av mätperioden kommer mätningar att ske

under naturliga väderleks- och väglagsförhållanden. Halkfältet kommer härvid att hållas rent från eventuell

snö, för att därmed efterlikna normala vägförhållanden

så mycket som möjligt.

BILAGOR Halkfältets belägenhet Halkfältets uppbyggnad Siktkurvor, bärlagermaterial Temperaturgivarnas placering Fotografier VTI Meddelande Nr 27 12

1:.:1' Moriesta * .l

271

_{(kan »1323191111 , i}

;gnaaçgzg

.0 III._i... *e 'i: l 'Q r 117 \ Finspång : 1 1 _{i Öxelösufl} :5 V # .VHWWM _ Norrköping i!! 1 ,. HALKFÄLT LINKÖPING 1976 a.) bil 216 "- ' I \. 00.. 1 ' .I N ...I .I \

L311 karma'

/ 4 . = 1 _ _ s ' v 12 I _ .\.-.

w;-

W 108 24

l Olcfström

v

__

11.2 (-

- * 108

/

. 121

I 15

Ronneb m.

_

I . , . Iia V . . v . . 'Å'- '., ' ' L

4. AE: ...JV'I _ .\ qi _a_ AMA* '. /

-' ' 116 \ Karlshamn cm 1 0 G

.) )

_.-.u

-..I Sölr

_{9_}

w

0 s \'\__.,-/ Trelleorg i o 10 20 30 _{4050 60 70 80 90 100 km}

Statens Väg- och trafikinstitut Vägavdelningen

Fo ing K Gustafson/ch

Överbqunadstvper vid Halkfält, 1. Konventionella överbyggnader. Ab Bär1.gr Sand 4cm 16cm 500m Ab 2,5 cm BG 5 cm Bär1.gr.12,50m Sand 50 om 1976-06-17

Rev.1977-02-15

.Linköpinq 1976. Ab BG Bärl.gr.12 Sand 55 cm 3,5cm 9,5cm cm

Biiâgá72

2. Överbyggnader med cellplast. Varierande läggningsdjup.

Ab 4 Styro-foam 5 Bärl.gr. Sand 45 om om 160m cm Ab 4.cm

Bär1.gr.16 cm'

Styro-foam 5 cm Sand 45 cm Ab 1_ 4 cm Bärl.gr,16 cm Sand' 15 om Styro-foam 5 cm sand 30 cm sid 1(6) 4

V A A

§7

17

b

V'

5

Ab 3,5 cm BG 5 cm Bergkross 51, 5 cm Sand 20 cm 8 Ab 4 cm Bär lmgr' l 6 cm Sand 30 cm Styro-foam 5 cm Sand 15 cm

Bilaga 2 sid 2 9 10 11 12 A _{., 4 __'J}E;;;;;;;;å;;ä_{.1; o .} 431.03' 5' <(-' ;lh's'_d ' ' I I ' . c . t r . . . ,' , ' Ab 4 cm Ab 3,5 cm Ab 3,5 cm Ab 3,5 cm Bärl.gL16 cm BG 9,5 cm BG 9,5 cm BG 9,5 cm Sand 50 cm Styro- Bärl.gr.12 cm Bärl.gr.12 cm

Styro- foam 5 cm Styro- Sand 25 cm

foam 5 cm Bärl.gn12 cm foam 5 cm

Styro-Sand 10 cm Sand 50 cm Sand 50 cm, foam 5 cm

Sand 25 cm 13 14

. .

_(INLEV.

.

'0.' 0 11'.

_{_}

_{. _ |}

_.

Ab 3,5 cm Ab 2,5 cm BG 9,5 cm BG 5 cm Bärl.gr,12 cm Bärl.gr.12 cm Sand 40 cm Sand 30,5 cm Styro- Styro-foam 5 cm foam 5 cm Sand 10 cm Sand 25 cm

Bilaga 2 sid 3

Överbyggnad med cellplast. Varierande tjocklek på cellplastlagret.

16 17 18 f

'

'it 45 x..

I'eg'^"\'A

Ab 4 cm Ab 4 cm Ab 3,5 cm Ab 3,5 cm Bär1.gnlö cm Bär1.gn 16 cm BG 9,5 cm BG 9,5 cm Styro- Styro- Bär143112 cm Bär1.gn 12 cm

foam 3 cm foam 8 cm Styro-

Styro-Sand 47 cm Sand 42 cm foam 3 cm foam 8 cm

Sand 52 cm Sand 47 cm 19 20 21 22 "P. . Å ' r A V . . 4 4 ' 4 4 . *v .. . . .

.

-

'iÅIÖÅ-t

1514.4

. 0 , ' : . | _ I., { c . Ab 4 cm Ab 4 cm Ab 3,5 cm Ab 3,5 cm BärLgn 16 cm Bärl.gr.16 cm BG 9,5 cm BG 9,5 cm Sand 30 cm Sand 30 cm Bär1.gr.12 cm Bärl.gr;712 om

Styro- Styro- Sand 25 cm Sand 25 cm

foam 3 cm foam 8 cm Styro-

StYro-Sand 17 cm Sand 12 cm foam 3 cm foam 8 cm

4. överbyggnad med cellplast. Olika material i bärlager. Ab 4 cm Finkorn-;bär1.-gr.(åsgrus)16 cm Sand 30 cm Styrofoam 5 cm Sand 15 cm 27 Ab 4 cm Sand 16 cm Styrofoam 5 cm Sand 45 cm

24

_H.

_{.' 11.4]}

.

Ab 4 cm Finkorn . bärl .gr. (bergkrossnö cm Sand 30 cm Styrofoam 5 cm Sand 15 cm 28 _ y 7 A A ' l Ab cm Makadam 16 cm Styrofoam cm Sand 45 cm Ab 4 cm (kovkorn.bär1.-gr.(åsgrus)16 cm Sand 30 cm Styrofoam 5 cm Sand 15 cm Bilaga 2 sid 4' Ab 4 cm Grovkorn.bär1.gr. (bergkr0551.1öwcm Sand 30 cm Styrofoam 5 cm Sand 15 cm

Bilaga 2

sid'51*

överbyggnad med cellplast och bergkross.

29 30 .Illllllllll

?v4

P4?

V

VP

V

[7

PPV

717

[V .--.. Ab 3,5 cm Ab 3,5 cm BG 5 cm BG 5 cm Bergkross 51,5 cm Bergkross 51,5 cm Styrofoam 5 cm Sand 20 cm Sand 15 cm Styrofoam 5 cm Sand 10 cm Varierande beläggningsyta.

överbyggnad med tjock BG.

BG 18 cm

Bärl.gr.

20 Om

8. Isolering med svavelskum. 35 Ab 4 cm Ab 12 cm Bärl.grus 16 cm Svavelskum 7 cm Sand 15 cm _Ab 4 cm Svavelskum 7 cm Bärl.grus 16 cm Sand 28 cm Sand 31 cm

Isolering med slaggpellets.

37 38 _ . ... [(31] :Vi: ,io/pk'

"

_3 In'

Ab 2,5 cm Ab 2,5 cm BG 5 cm BG 5 cm Bärl.grus 25 cm Bärl.grus 12,5 cm Slagg 35 cm Slagg 35 cm Sand - '15 cm

nnuuuuuhun

Bilaga.?'*

_sid«6%7

1 B i l a g a 3 Pr ot ok ol l 50 64 32 Gr ovg rus 8 11 .3 16 20 5, 6 4 Me ll an sa nd Gr ow/ sa nd Fi ng rus . G r o vm o

'1. 0 0, 5 0, 25 K o r n s t o r l e k s k ur va . F i n k o r n i g t b är l a g e r ( ås g r us ) , s e k t i o n 2 3 . a us 0. 07 4 Pr ov i-ñ _q_ 1 _ -_. \ _du_ NN -1-- \ "" p. 111111111111111111111111111711111111 1111111111111111111111111111111111111111111111111111 g '1;"7-_ _"1'_ _-1-'_"-'1_'__-'1°"'\_*I_"*_1__h__l__b_'1_____I-:_:_' u111|111111111111111111111111111111 1111111111111\111111111111111111111111111111111111111_\\ \ P 1 _ L L 1' 111111111111111111 111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111 \O 1.'TL-'1--'-1_-"__|_" - "_' "1--b-7___'-I""'k1-__'_1__'"*I-- "'_ 111111111111111111111111111111111 1111111111111111111111111111Å111111111111111111

1 'M

\3 \

x

\

-111111111111111111111111111111111111111111111§11 111111111111111111111111151111111111111_{I I 1 r} 1 1 1 I 1\ 1 w 1.-111111111111111111111111111111111111111111111111111111 111111111 111111111\111111111n 0 -1--1- _-_- -..n-a_ _- -. _-

-O" '1 '-1 "1""- "I " "l _'1-_"""1"" __-I'-_'

_1_-111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111 111111111111111111 111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111 11111111 111111f111 d; F O "' _{_1-_"_1_____1__ __1_-'__1"-""'I"""_'1""_'I-__ _'_'1"_ :} 11111111111111111111111111111111111111111111111111111 11111111111111111111111\11111111111-11111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111171 :__ \O F-O - -- -1---1-->'-I-->*-1---ñ-° -a--H-'-H-'- -H- L-O _{8 O O O O O 9} ' _O O O O 0\ 00 T\ \O 111 m N 1-v_

Passerande mängd. viktprocen'r __x -3 N UL) 4k (II 0\ \I G) \0 I T I cm-l.- _{_mL-_-_nl-__---t_â--l_-_-_L-_q_-L-_-...5. ---_m w} T

TIK UTIIHH Hillan lTlliIlH HHiIHT TITTIHH llIIIIIH IHIITIH IITIPH

I I I I I I I T l 111111[[11]]H1IIIIHHIHIITIHHHIIHIHIIITHIITTIIHHIHTIITHHHIHIIIIHIHH _XL___._\__\_L_...L..__L_.__L..__._L__._L__..._L____L_.._< s e k t i o n 2 4 . l i l l

HHUTTIT Hlllllxl IIIIII IHIHWJ TIIIIIHI1HIIHH IIIIlIUI HPI lTTIIlIII HFI

\

\

1

1

I

iHI[HH IHIUIHIIIWHH :HINIH :IIIIITTTHIIITTU [HUHIIIllll|llllllll117l HPI

L K o r n s t o r l e k s k ur va . I I I I I I H I

HHIIHI IUIPIH HPI IUWINHIHIHT HIHHH IIHITHI HHIIHI IIHIHH IITIIW

\l

\

1

I J | 1 I l 1 1

HIIUUI MH'IHII HTTTTHI IIIIIiTIT TTTFUIH IIIUHH IIITUIII HHIHH IHUITFI 4

_

\

\

\

l l l l 5,6

HIIIHH (IT111HI 111111 llHlTITl IHIPIII HHPIIT Hill ll IHIITTH IHIITTT an71

\

_

:_L_-_-L_-__K§___L____L____L____L__ ___L____L___<

ix

Ifmlnl .'HFITITT IHIlTH TUIHH ITHIHTI HHIHTF HTrlñn HITIHH T I IIlI]IIIT

\\

/

I | ' 1 1 7 1 [I ll 8 11. 3 16 20 I

IHIIFTU ITIIIH1I IIHFWTTHIIIHH HIIIHH Ullllll] IIHITTH HHIIHI IIIIITIIT nnan

:-L--__L_._-L_ñ__L__--C§Y__L_q__L____L_ø--L____LJ:_ Ä _. --4 p.. . ' \ __ 32 I I I |I 1 T F i n k o r n i g t b är l a g e r ( b e r g k r o s s ) ,

IIIITHH HIIIXIII UHIIUI HHIIHI WHITTU ITITHI HIT1$IQHIIIHH HIIIHH HIFI

b \\N \ "L i-r-o

50 64 Pr ov Gr ovm o Me ll an sa nd Gr ov$ c1 nd Fin gr us 0 % Q2 Q6 2 L A Pro tok oll Bi l a g a 3 : Gr 'o n rus 20 , L

s e k t i o n 2 5 . K o r n s t o r l e k s k ur va . G r o vk o r n i g t b a r l a g e r ( ås g r us ) , 0. 07 4 0. 12 5 0. 25 0.5 1,0 4 1 5,6 8 11. 3 16 20 32 I I I I 1 I I 50 64 C) C:).4 Passerande mängd, viktprocem* U1 CD 0\C) \1C) 03C) -nob- --.h-H ...-L----_-5_-__Lu_ __L_.-4 \0 C)

ê

-_g_5!EEEE" 1 I I I I T [ ( I l l l l Il ITTTT IllllllI \

WIITÃIIII IIITITTTT T111111II 1Illlllll TTTIIIIII IIIIIIIII IIIIIITlI IIIIIIWII

1711 [INCIIIIT IIIIIIIII __L-u IllIITTII __L-_ IIIIIIIII __L--Illlllifl __L__ YIIIIITII __L_-IIIIlIIlT __L__ TTIIIIIII __L_-TTTTIITTT __L__ IIITI1III 1 IIIIIIIII

\

IIIIIIIII lillillll IIIIIYIII IIII|III1 [11111111 [11111111 IIIIITTT

l IIIIII'II

\

__L-_ IIIIIIII _L__[Ill llll

__1\.

\

HHUHI _-L__ IIIIITTII __L_4 lerrllll __L__

ITITIEIII lTIIllI ITTII1TI

-L-IIIIITITT __L__ I I I I II Il l ITIIIIIII (III 111 \l llllll|ll ITIP]IFTI IIIIIIIII

\

Illllllll IIIIIIIII IIIIIIITT ITIIIITTI IIIIIUIII

l | I HHpHI TIII]T1TT

\

\

J

IITITIII rrTIITili1 IIIIIWII rr1111111J

\

\

I

HHUUI IITTIIIIIl IIIIII1IIl iI1IIITT1l

l l I F W Illllllll :4.--(IAIIIIII _-L__ I [1111111] ilIIIIlII *_L__ lllllITl __L__ *lifTIIIII

_k_

IIIIITTII \ -_L__ IIIT]III __L__ IIITITTT --L__ TiIIlIIII lllllllll .IllIlliI

WW

\

IITIIIIII IIIT11lII IIIIITIII IIII1JII1

q

_\

IIITIIIII

\

IIIIlllll I I [F il IT 11 !! I IIIIIITII p_-_ :_L__ TTYTITIII _-L-q II1I|IIII __L__ lilllllll __L__ 'IITITTII

-L\

111111111_L__ lllllllll _-L__ IIITITTIT __L__ IIIIIITTT __L_': .-1 _4 IIITITFTI ll

IITTIIIII IIIIIIIII IIIIIIIII |lIIllflI TIIIIIIII [TIIllIIL IIT1ITITT*

\T

--4

_<2) Gr ovm o Me ll an sq nd 0.2 0.6 Gr ovs an d Fin grusA 6 Gr ovg rus 20 Pr cv Pro tok oll B i l a g a 3 3

s e k t i o n 2 6 . K o r n s t o r l e k s k ur va . G r o vk o r n i g t b är l a g e r ( b e r g k r o s s ) , 09 74 03 25 01 5 05 10 55 8 1 t 3 ' M X) 32 1 I T i l l 1 I &1 64 C) C)_A Passerande mängd. viktprocent k) C) uC)

*5

U1(3 0\C) q TI F4 Ti l I I If 1i ll ll _Ahl-.-.T__S--c- __E_-_.-K-.--d.-\-__ __b--W_- ..._L.._ \1 C)

5?

EEEEEEEQEEF

I7IIIIIII IllIIITT1 TTIIITTFI IIiTllITT 1IIIIIIIT IIIIIIIII IITIIII11 IIIIIITTT TIIIIIIII

117 Illill __L_-1llllT1|T __L__ IIIIIIIII _-L__ [IIIIITII _-L__ IITTIIIII __L__ lllllllll __L__ ITIIIIIII __L__ IIIIIIIIT __L__ rnquIIII[TIII

\

TIIIIIIII IIIIlllll IIIIITTII IIIIIIIII -UIIIHH nTllIIIII IIITIITT

I 4 II|I|I __L _ nnpnl -L_-Ã lTIIIIIII __U\C ;nqnn __L-.

\

Hupnr __L__ IHHHH _-L__ IUHHH __L_-Inqnn_-L_ñ_...L._._:nunn IIIIIIIII __L__ I I ll II II ( IIITIYII IHHHU l lnuhn TTINRTFH \ IIIIIIIII

\

Illllllll :Nunn IIIIIITTT '11111111 111111111

1

'11111171 H [nu IllllllllJ II1IIIT1I IITIII*<;l IIIIIIIIIl

\

\

I

IIIIIIIII TITIIIIIIl IIIIIIIIII IIIIIIIIIl

I [lillilIl anu ....L..._ *<:IIIIII -

L--\

lllllllll __L__ :Nunn __L__ ITTIIITIT ....L._._ TIIIIIITI

\

__L__ 1 IIIIIIIII _._.L..._

\

IIITIIIII _-L__ IIIIIIIII _._L__.a

TITlIIIII [11111111 IIIIIIT\{ T1IT|IIII

\

IIIIIIIII ITT1IIIII IIIIIIIII IIIIII1TT\.

IIIIIIIII \.

\

IIIIITITT I I rT ji ll ll l] IIITIllII :-L--L_ h_-lllllllll _-L__ Illllllll __L__ Inqnn __L__

lllllllll -L__

\

IIIIIIIII __L_d IlIII1II| in. *-TITIIIII1 [(1llllll

lllllllll Illllllll Illllrrrl IIIIIIIII _-L_ñ [IIIITTII __L__ _IIIIIIITI _-L; .-0-1 YllllllIl

\

IIII1ITII -1 .-1 F--_____. O Gr ovm o Me l la ns an d 02 05 Gr ovs on d Fin gr us A 6 Gr ovg rus 20 Pr ov H n m h ül B i l a g a 3 4

K o r n s t o r l e k s k ur va . S a n d , s e k t i o n 2 7 . 0. 07 4 a us 0,2 5 0,5 1,0 5,6 8 11. 3 16 20 32 I 1 I I I I I 50 64 _A C) Passerande mängd. viktprocent k) C) U)C)

2%

U1C) OxC) \JC) C)G) C)'0

å

-..I-_- -_h-_ __h---__L_-!-_L__m_enl-__-__L_-<-_l-_ø-_--l--T__E_

TKIIIINK;UHUHI

\

[Illlllll IIII]ITTI IIIIITIII lllllllll ITIIIIIII lIIIITTll IIIIIIIII IIIIIIIII

| I I I II FI ] ll ll Inqnn _.L.q HHNQ; __L_q IIIIIIIII IIKIITITT __L__ \ IIIIIII1I -_L-_ iTITIII1I __L__ IZIIIIIII __L-_ TIIIIlIII __L__ IIIIIITll __L__ IIIIIIIIT __L_-_ ( T F T

IHIIIUI IIIIIITIT ITTIIIIII nymåIlliilll]

\

I1Tllllll

\

HHan

\

[Nunn IIIIIIIII IIII[1TTT

I I 41 I 4 .anH -_L-_ auqnn __L_-HUUWT __L__ :IIIT1TTT __L__ ITT! ;1(1) __L-_ IIIllTlTI __L-_ IH IH __L_ rIll[lrI1 -_L__ HHUUI _-L--IIIIIIIII _-L-qb I l II II II I

IIIIIIIII IIIIIIIII Inqnn HHUHI IIlIlIITI

l

IIIITIIII IllllIlII IIIITTIII IIIIIIII

1

[1111111]

r*

|

J

IITIIIIII 11111111!! lllllllll1 IIIIIAII! I!Tl:1llll IIFIIIIIVI nnpnll IIII]IIIl IIIIIITIIl IIIIITIWL

IC T I I I IIITK1XII __L__ llllllåil lllllllll _-L-n IIIIITTII __L__ IITTIltII __L_ låIllrIIT _._.L._._ IIIIIiTII __L__ IIIIIIIII _._L__.-lllllTlll __L__ anjg_ .. _.L..._

TÃIIIYIII xuquñ IIIIIIITI Illllflll IF7IIIT1I lllllllfl IIiIIIITT IIIIIIIIY [Illlllll IIIIITIIT

'I I [1 41 Il 4T 1l l I HIIkHIl _- F- :-L--IIKKIIIH --L__ HIIIIIH _-L__ llf7ITTTI __L____L__ Tilllllli Illllllll __L___-L__ Iltllllll IITTIIIII __L__ lnqnn -_L__ ITIIIITI _ __L___ _-I1TI|IIIK i_ b_

p_-Illllllil IIIIIIIII III1I1ITT |17T1Illl Inqnn IIIIIIIIT lITllllll

lllllrIIl IIFTITFIT .-4 .-.-4 Gr ovm o 0, 06 0, 2 Me ll an sa nd Gr ovs an d Fin gr us 6 G ro vg rus 20 Pr ov Pr ot ok ol l B i l a g a 3 5

6 B i l a g a 3 Pr ot ok ol l Pr ov Gr ovg rus Me ll an so nd Gr ov$ on d Gr ovm o Fi ng rus

1u9301d1>|1A 'pBupLu apumassod

_ b*-1- .-'P" .1" 111 111111111111111111111111111_*7 1111111111111111111111111111111111111111111111111111 _{__} §2, r '1;-1-*-'1"'"'1"""1" "1 ' '1*"hT-<1<'*1-'-'1-;7' 111111111111111111111111111111111111 111111111 111111111 111111111 1111 1111713111111 111111111' P 1 "' "'-r 111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111 11111111 \0 1 ""__1__'_'1-_-_"1_-'"__I'__"0.1"-__'1-' '_-1-_" '1'"""1'_'_'1_::__ 111111111 11111111111111111111111111111111111 11111111111111111111111111111111111 111111111 4 _ N 1 11111111111111111111111111111111111111111111111111111 111111111111111111111111111 111111111_{1 1 I I I 1 1 r 1} 1 -E 1-4 v -111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111 1.. L. q, 1 1 111111111111111111 111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111 4 .. 111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111 11111111111111111111111111 O """'l _h'°"l°'"'___l_"___l__ _7___""1"_"-'1"'""l"""'1-"_"I": E 1.. 11111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111 111111111111111111111111111* * C 111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111 111111111" 0

1-o-L _1_'_"-I- b_-j_-* _{_'1__--|--'j-_i_-b-H"___W--L-'j-'}

vi-O -8 _0\O ₀₀O O_1\ O_\o O 3 O O O O m m N <-x_

8-11.

3

16

20

50 64 32 5, 6 1, 0 0, 5 0, 25 8 0,1 12 5 0. 07 4 s e k t i o n 2 8 . M a k a d a m , K o r n s t o r l e k s k ur va .

d e t m a r k e r a d e o m r åd e t . 5-22 , K o r n s t o r l e k s k ur vo r . 3 1 -3 2 o c h 3 4 ; K o r n s t o r l e k s k ur vo r n a l i g g e r l n o m B är l a g e r g r us i s e k t i o n e r n a 1-3, 00 74 OH ZS 0,2 5 0.5 1,0 4 5,6 8 11. 3 16 20 32 50 64 0 _.Å (I) Passeronde mängd. vikiprocent h) C3 LA)(I)

ä

U1C) 0\CD \\J(23 a)C) C)\0 f 1' 1 1 1 1 1 11 11 11 1 1 r. 1 I | 1 ....5..-|_uk-___=_=a-L._-n-_I- .--I----_-5_- .-_L_ _c:{r p _ _ T11l111ll 111111111 111111111 111111111 111111111 111111111 1111|1111 111111111 111111111 J . 11\1[T111 111111111 --L____L____L_q__L_-111111111 111111111 111111111 111111111 __L__ 111111111 __L__ 111111111 _-L--11111111 __L_-1I-.

\

1111IT111 Å 1111T1111 111111111 111111111 111111111- 111114111 .11111111 111111111 1 11111W11 _-L-_

\

I I 1 1 11 11 1 111111111

\

IIxIITII lå 1, 1111[1111

\,

111111111 ' 111 1111 \_:§\___L____L_-_ L__ llI1[1111 111111111 - _.L._.-111111111 __L__ 111111111 ,...1.._ _ 1IITTT111 _-L--tr-1111 \"'« i *n 4 111F\1111 \ 111111111

\

1111[1111 111111111 111111111 111111111 1111I11

ê

1 [11111111 111N(1111

\

111111'i:Eqnn 1. -.

1111;?*il l 1 I 1 1 111111111 :_L__ 111111111 ....L..._ 111111111

__\__

Huf1g _...L..._ 1 [11111111 \i

\

l HHFHI 1111111111 111111111J 111111111l , llizII 111111111 W%," 1:4'7_{.n ;} r).: N. 111111114 111111111 111111111 111111111

\

11111111

N\

_...L. ..; §{{_ :2 111111111

\

__L__ 1 11111111 ....L... _ 111111111 -_L__ 111111111 __L_-1|-rr1r1T111 111111111

\

\

11111111 '1 I II 1 11 11 1' 1 111111111 _-_-L--l 111111111 __L-Ili 111111111 __L_q 111111111 __L__ 1111q1111 ___L_\ 111111111 __L__ \ \. _ _ L.- M \ 111111111 __L_ ,LI1IIIIII _-1111l1111 __LJT_ 1 TV 1 1 I 1 I Il11l1111 1 11 ITTIIIII1 111111111 111111111 117111111 11111111 letfistb 11:] 11 1 1 11 \\\ 111111111 N \

A . 0,0 6 0,2 0.6 6 20 Fin g rus Gr ovm o Me ll an so nd Gr ovs an d G ro vg rus Pr ov Pr ot ok ol l B i l a g a 3 7

Statens Väg- och trafikinstitut 1977-02-15 4 3%åaäa 4

Vägavdelningen

81

(2)

F0 ing K Gustafson/rn Halkfält, Linköping 1976. Temperaturgivarnas placering. l 2 W Ab 4cm w_ Ab 3,50m

erJ- y'- Bärl.

che_ H BG

5 cm

._I. .13 4' grus 16m Bärl.12 Scm . T v . V; grus ' . | ' . O ' \ Sand 50cm ' O « Sand 50 cm 3 4

_- Ab

3,50m

V

Ab

3,50m

AC BG 9,50m ;á-v' BG 5 cm

"125 "'I' så?

Cm

V

P4 _

- "

o

3:22; smcm

0.' -.

Sand 55 cm

4

V 4

j".',".:' Sand 20 cm

8 12

W' Ab

40m

_p_ Ab

3,5cm

- ' 9 Scm

* I

_lg

I Y ' Barl'löcm

_{grus ,7.}

. .-0,

_7;),

. BE

_{Barl. 12}

'

_cm

- 3 .f .f ..C_ . _ grus

Sand 30cm -

-5...:.2 '° ' f."' Sand 25 cm

styrofoam som

Styrofoam sem

.:Ä.:Ä".':

sand lscm

:°_'.'. .3

Sand 25 cm

14 *Ah 2,5cm . ..4G., ,. BG 5 cm

llgxlt Bärl.gr. 12 cm

5 i, , Sand 30,50m

MW. Styrofoam 5

cm

' .'.0' ° Sand 25 cm 35

H Ab

4cm

Bärl.gr 160m

3.-'°f5' 1' Sand

150m

Svavel' ?cm

. . . skum

*-' Ä' - ; Sand ; 28cm

37

x

*Ab

2,50m

BG

5

cm

Bärl.gr. 25 cm

Slagg

35 cm

--' Sand

2,5cm

Bilaga 4 sid 2 Ab 3,5cm BG 5 cm Bergkross 51,50m Styrcfoam 5 cm Sand 15 cm Ab 120m Svavelskum 7cm Ab 4cm Bärl.gr. 160m Sand 3lcm Ab 2,50m .BG 5 cm Bärl.gr.12,50m Slagg 35 cm Sand 15 cm

Bilaga 5:1

y ._.q _.1. _Mn _{A 0 . 1}7 : _'g-nbV n__ _{M v.} * 'Å 'j x'_' '_- '_. *n_Å a 'hur h r nu i _{i a ' ' å "Å'WH " '}-, .\ \. _{. - .. 4-4}. a§u\. .a-w '.f»W- ' ,w , ..2;5-åw' "' A** ""Q ik

Foto 1. Urschaktning för byggande av halkfält.

Foto 2. Lådkonstruktion för att bygga de olika över-byggnadssektionerna.

Bilaga 5:2

Foto 3. Sektionerna isolerades med 5 cm cellplast för att förhindra Värmeströmning mellan

de olika sektionerna.

Bilaga 5:3 Foto 5. Svavelskum. c: 1 t. 'r 3: _{_< 0} i _ _u "' \ "" _\ e'c _p' b § då « *aav ' 'a.. _{i' .4V 4.»x .8} "" 'vrf' Q 4 . I. _. _ i _ivøooooä i _{n .g} . _{.000 00000 \} n. .. i. 431 '\i ,\1 Å 'OO' . .i i

, ,.. _{».maauo'å'rfa'å En.. 3. - - «}. t ut. n»»s'.*' ^*1.