Prov med jämtländskt skiffergrus som bär- och förstärkningslager : Provvägen Östersund -84: Byggnadsrapport

#

i

V Zfnotat

Nummer : V 97 Datum: 1989-06-21

Titel: Prov med Jämtländskt skiffergrus som bär- och förstärkningslager. Provvägen Östersund -84. Byggnadsrapport .

Författare: S=0 Hjalmarsson och Leif G Wiman

ué%* + 4_"» bal E lä.. Avdelning: Vägavdelningen Projektnumer : 4230603-5

Projektnamn: Svag-grusprovvägen Östersund -84

Uppdragsgivare: Vägverket

Distribution: fri/begränsad

Statens väg- och trafikinstitut

Väg-och Trafik-_{3 Pa: 58101 Linköping. Tel. 013-1152 00. Telex 50125 VTISGI S}

FÖRORD

Provväg Östersund -83 ingår som en del i ett huvudprojekt benämnt

"Bär- och förstärkningslager" som Väg- och trafikinstitutet (VTI) utfört

på, uppdrag av Vägverket (VV).

Syftet med provvägen är att klarlägga vägtekniska egenskaper hos jämtländskt skiffergrus (här kallat svag-grus), när det används som bärlager, jämfört med bärlager med granitiskt ursprung.

Rapporten redovisar resultat från förundersökningar, byggnadsutföran-det, resultat från kontrollprovningar under byggnadstiden och mätningar på färdig väg.

VV:s kontaktman har varit Håkan Thorén och från VTI har förutom

författarna följande personer medverkat: Curt Wichmann, Ruth Bobeck och Bo Karlsson som genomfört förundersökningen av bärlagergrus, Lars Bäckman som gjort en geologisk bedömning av undergrundsförhållan-dena och Björn Björnsson och Lennart Carlbom som svarat för jämn-hets- och bärighetsmätningar.

1.1 1.2 1.3 1.4

F

F

F

F

F

?

W

N

N

N

N

H

k ) o n 5.1 5.2 5.3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING SAMMANFATTNING SUMMARY BESKRIVNING AV PROVVÄGEN Inledning Läge Provsträckornas uppbyggnad Förberedande arbeten

VAL AV GRUSMATERIAL TILL BÄRLAGER Laboratorieundersökning BYGGNADSBESKRIVNING Byggperioder Utläggning av förstärkningslager Utläggning av bärlager Utförande av beläggning

KONTROLLPROVNINGAR I SAMBAND MED BYGGANDE

Förstärkningslager Bärlager

Undersökning av nednötning

Kontroll av kornkurvan efter packning

Kontroll av lagertjocklek

Bärighetsmätning med fallvikt på bärlager MÄTNINGAR EFTER PROVVÄGENS FÃRDIGSTÄLLANDE

Bärighetsmätning med fallvikt

Jämnhetsmätning i längdled (Chloe)

Jämnhetsmätning i tvärled (Primal)

PLANERADE FRAMTIDA MÄTNINGAR

BILAGOR Sid III M F F -_ 0 ) _ N N wwwxi 10 11 11 12 12 13 15 17 17 17 18 19 19

Prov med Jämtländskt skiffergrus som bär- och förstärkningslager.

Provväg Östersund -83. Byggnadsrapport.

av Sven-Olof Hjalmarsson och Leif Wiman

Statens väg- och trafikinstitut (VTI)

581 01 LINKÖPING

SAMMANFATTNING

I samband med Vägverkets nybyggnadsprojekt på väg E75 delen Öster-sund-Brunflo har Statens väg- och trafikinstitut (VTI) på uppdrag av Vägverket (VV) medverkat vid planläggning och utförande av en

prov-väg, av VTI benämnd "Östersund -83".

Avsikten med provvägen är

- att studera hur användningen av lokalt svaggrus från Z-län i

överbyggnadslagren under årens lopp inverkar på vägens

uppfö-rande under inverkan av trafiken och miljön,

- att studera olika möjligheter att redan vid vägens anläggning på

ett eller annat sätt tekniskt kompensera grusets svaghet så att

överbyggnadens livslängd inte blir märkbart kortare än om prima grusmaterial använts vid anläggningen.

Provvägen består av 3 st provsträckor med olika utföranden. Sträcka 1 har utförts enligt BYA med prima bärlagergrus av granitiskt ursprung. Sträcka 2 har utförts som sträcka '1 men med den skillnaden att det prima bärlagergruset utbyttes mot ett svaggrusbärlager. Sträcka 3 har

utförts som sträcka 2 men med den skillnaden att AG-tjockleken ökades

med 50 mm.

Efter inventering av tänkbara grusgropar i Östersundsområdet hemtogs grusmaterial till VTI för en mera ingående laboratorieundersökning.

Målet var dels att få fram ett svagt grus och dels ett jämförande bra material av naturgrus, med granitisk sammansättning.

II

Efter att ha gjort en rad laboratorieundersökningar utvaldes svaggrus från Loke och ett rent urbergsgrus från Ånge.

Resultaten från laboratorieundersökningen visar bl a att Loke-materia-let är mer vittringsbenäget och mindre beständigt mot nednötning än Ånge-materialet. Frysctöväxlingar på Loke-materialet resulterade i att 17 96 av de grövre kornen (12-»16 mm) neddelades till <8 mm. Motsvar-ande värde för Ånge-»materialet blev 1%. Vidare visar nednötning i kulkvarn att mängden material <O.25 mm ökar mer för Loke-materialet

(28.5 XS-enheter) än för Ånge-materialet (17.5 %-enheter).

Själva provvägsbyggandet inleddes under hösten 1983 och avslutades våren/försomamren 1984., Uppbyggnaden av de obundna bär- och för-stärkningslagren utfördes på, konventionellt sätt med väghyvel och vibrovält. Vissa problem uppstod vid utläggningen av förstärkningslagret

då. terrassytan var blöt och upprepade regnskurar medförde att

för-stärkningslagret blev instabilt och svårt att hantera. I samband med utläggningen av bärlagret togs prover på de båda grusmaterialen före och efter vältningen. Syftet var att undersöka om vältningen medförde nednötning av materialen. Resultatet visade att urbergsgruset från Ånge förblev oförändrat medan svaggruset från Loke krossades ned till viss del. Halten 8/16 mm ökade med 4.7 96-enheter från 58.8 96 till 63.5% och halten 0.074/16 mm med 0.9 ?Er-enheter från 7,9% till 808 96a

Tillståndsutvecklingen på provvägen kommer att följas under ett antal är genom upprepade mätningar (bärighet och jämnhet) samt observa-tioner.

III

Test with local weak gravel from the county of Jämtland in the

base-and subbaselayers.

Test-oroad Östersund -83. Construction report.

by SvenOlof Hjalmarsson and Leif Wiman Swedish Road and Traffic Research Institute 5-681 01 LINKÖPING, Sweden

SUMMARY

In conjunction with the construction by the National Road Administra-tion of a new secAdministra-tion of the E75 between Östersund and Brunflo in central Sweden, the Swedish Road and Traffic Research Institute (VTI)

has contributed to the planning and construction of a test road referred

to by the VTI as "Östersund »83"°

The objectives of the test road are:

o to study how the use in the pavement courses of local weak gravel

from the county of Jämtland affects the road's performance over a

number of years when subjected to traffic and environmental influence

-s to study various possibilities for compensating for the weakness of

the gravel when building the road, so that pavement life is not

noticeably shorter than if top quality gravel had been used in

construction.

The test road consists of 3 test sections of various designs. Section l has been constructed according to the BYA (Swedish construction standards) with top quality roadbase gravel of granitic origin. Section 2

has been constructed in the same way as Section l, but with the top quality gravel replaced by a roadbase of weak gravel. Section 3 has been constructed in the same way as Section 2, but with a 50 mm

IV

Following an inventory of possible gravel sources in the Östersund area, a number of gravels were taken to the VTI for more detailed investiga-tion in the laboratory. The aim was both to obtain a weak gravel and also a comparatively good natural gravel with a granitic composition. After performing a series of laboratory tests, a weak gravel from Loke and a pure primary rock gravel from Ånge were chosen.

The results of the laboratory investigation show that the gravel from Loke is more susceptible to decomposition and less resistant to abrasion than the gravel from Ånge. Freeze-thaw cycles on the gravel from

Loke resulted in 17% of the coarser particles (12-16 mm) fragmenting

to a size of <8 mm. The corresponding value for the gravel from Ånge

was 1%. In addition, abrasion tests in a ball mill showed that the

amount of material <O.25 mm increases more for the gravel from Loke

(28.5% units) than for the gravel from Ånge (17.5% units).

Construction of the test road started during autumn 1983 and was completed in spring/early summer 1984. The unbound roadbase and

sub-»base were built up in the conventional way with a grader and vibrating roller. Certain problems occurred when applying the sub-base

since the formation was wet and repeated rain showers made the subebase unstable and difficult to work. When laying the roadbase, samples were taken from both the gravels before and after rolling to investigate whether rolling led to abrasion of the gravel. It was found that the primary rock gravel from Ånge was unaffected while the weak gravel from Loke was crushed to a certain extent. The 8/16 mm content increased by 4.796 units from 58.8% to 63.5% and the 0.074/16 mm

content by 0.996 units from 7.996 to 8.8%.

The change in condition of the test road will be followed up over a

number of years through repeated_ measurements of bearing capacity and evenness, as well as by visual assessments.

l BESKRIVNING AV PROVVÄGEN

1.1 Inledning

I samband med Vägverkets (VV:s) nybyggnadsprojekt delen

Öster-sund-Brunflo på väg E75 har Väg- och trafikinstitutet (VTI) på uppdrag

av VV medverkat vid planläggning och utförandet av en provväg, av VTI benämnd "Östersund -83". Provvägsbyggandet inleddes hösten 1983 och var avslutat i början på juni 1984. Trafiken släpptes på under 1984. Målet för denna provväg är att studera hur användningen av lokalt svag-grus från Z-län i överbyggnadslagren påverkar vägens funktion under inverkan av trafik och miljö. Härvid skall även studeras olika möjligheter att redan vid vägens anläggning på ett eller annat sätt tekniskt kompensera grusets svaghet så att överbyggnadens livslängd inte blir märkbart kortare än om prima grusmaterial använts vid anläggningen.

1.2 Läge

Provsträckorna är belägna på E75 nybyggnadsdelen nybyggnadsdelen

Östersund-Brunflo. Se bilagah.

1.3 Provsträckornas uppbyggnad

Provsträckornas uppbyggnad framgår av schematisk längdprofil, bi-laga le-iärav framgår att sträcka l utförts enligt BYA med prima bärlagergrus av granitiskt ursprung.

Sträcka 2 utfördes som sträcka 1 men med den skillnaden att det prima bärlagergruset utbyttes mot ett svag -grus bärlager.

Sträcka 3 utfördes som sträcka 2 men med den skillnaden att

AG-tjock-leken ökades med 50 mm.

Utförande enligt de ovan föreslagna överbyggnadskonstruktionerna innebär att de olika sträckorna är normenligt dimensionerade med

avseende på lagertjocklekar hos slit- och bärlager, sträcka 1 och 2 är

dimensionerade för trafikklass IV (50041500 komm. fordon/dygn) och

sträcka 3 för trafikklass V (1500-3000). Vägen i övrigt är dimensionerad

för trafikklass V med Öb-typen BBÖ.

Dimensionering för en lägre trafikklass på sträckorna 1 och 2 kan ses som en metod att påskynda nedbrytningen för att inom rimlig tid kunna konstatera ev skillnader mellan sträckorna.

1.4 Förberedande arbeten

Vägens terrass undersöktes av VTI och resultatet framgår av bilaga 2. Undergrundsförhållandena längs provvägen bedöms som förhållandevis homogena med moränlera som dominerande jordart. Det är endast

skärningen vid 10/320 - 10/370 inom provsträcka 3 som avviker något.

Terrassmaterialet består där av en lerig grusig-sandig morän med. Sten-n och blockhalt som varierar längs provsträckan vilket möjligen kan komma att försvåra jämförelsen med provsträcka 2.

2 VAL AV GRUSMATERIAL TJILL BÄRLAGER

Av inledningen i detta meddelande framgår att målet för denna provväg är att studera hur användningen av lokalt svag-grus från Zmlän i överbyggnadslagren påverkar på vägens funktion under inverkan av

trafik och miljö.

För att hitta lämpliga material till detta gjordes en inventering av

tänkbara grusgropar i Östersundsområdet och i samband härmed

för-undersökning av grusmaterialen (kornkurvor m m). Då denna förunder-sökning var avslutad och vilka material som skulle användas hade bestämts, vidtog en mera ingående laboratorieundersökning på VTI enligt följande:

2 .l Laboratorieundersökning

Målet var dels att få fram ett svagt grus och dels ett jämförande bra material av naturgrus, av granitisk sammansättning till bärlager.

För att finna lämpliga grusmaterial gjordes undersökningar på tre olika

svaggrusmaterial och som referens ett prima bärlagermaterial (Binnån).

Det visade sig senare att då materialet från Binnån skulle lastas ut höll materialet inte bärlagerkurvans krav. Ett annat bärlager med samma petrografiska sammansättning utvaldes då, vilket benämnes bärlager

från Ånge.

13

Resultat från försöken:

Tabelll Översikt av petrografisk sammansättning och

planetom-rörarförsök

Material Petrografisk Planetomrörarförsök

sammansättning

(10 min)

8-1 1,2 mm _ __

Ökning

Okning

96 svagt grus % 0,074 % 4,0 Loke 92,3 10,7 3,6 Rödön 97,0 10,3 7,5 Nordanelden 95 , 2 8 ,l 2 , 5 Binnån 16,0 4,1 4,5

Av dessa försök framgår att av de provade materialen är Rödön

svagast, främst beroende på den kraftiga nednötningen i samtliga analyserade fraktioner. Då det visade sig att täkten var på upphällning och grusmaterialet innehöll för finkornigt material utvaldes Loke att arbeta vidare med.

Undersökningarna utökades med ytterligare några material. Som

svag-grusmaterial ett skiffergrus från Landö i Jämtland och två

brabär-lagergrus från Östergötland, Skärlunda (granit) och Borensberg (krossat

naturgrus).

För att karaktärisera materialen gjordes följande undersökningar: N S wa Petrografisk undersökning Planetomrörarförsök Bestämning av flisighet Bestämning av sprödhetstalet Frys-Töväxling Sedimentationsanalys (Hydrometeranalys) Kvarnförsök

Kort redogörelse om laboratoriemetoderna:

l)

2)

3)

4)

5)

6)

Petrografisk undersökning är en indelning i bergartsgrupper. Hu-vudsakligen i svagt och normalt berg. Petrografi har gjorts på

fraktionerna 5,6»8 mm, 8«-ll,2 mm och 11,2-20 mm.

Planetomrörarförsöket orsakar nötning av samtliga korn och re-sultatet anges i förhöjningen av halt mindre än 0.074 mm i fraktionen 0-»16 mm.

Flisighetstalet återger formen på kornen. Förhållandet tjocklek.-bredd fås genom att sikta över kvadratiska respektive

spalt-formiga öppningar., Med flisighetstal avses förhållande mellan

kornens medelbredd och medeltjocklek.

Sprödhetstal återspeglar materialets slagmotstånd. Sprödhetstalet för en stenmaterialfraktion är den mängd prov uttryckt i

vikt-procent som efter behandling i standardiserad fallhammarapparat vid siktning passerar den sikt som motsvarar den nedre gränsen

för fraktionen.

Frys-»töväxling återspeglar materialets vittringsegenskaper.

Pro-vet utsätts för 10 frys-töcykler med en 12 timmars frys-

respek-tive töperiod. Resultatet anges i neddelning av större korn (12-16 mm) till mindre än 8 mm.

fraktio-nerna 0-2 mm. Den ger en uppfattning om lerhalten. Metoden

bygger av förändring på densiteten på det uppslammade provet

som långsamt får sedimentera.

7) Vidkvarnförsökutsätts materialet förnötningilaboratoriekvarn

med hjälp av kulor och vatten. Differensen i siktkurvan före

respektive efter malning visar på materialets nötmotstånd. Se

vidare VTI Meddelande 440.

.s

Tabell 2 'Resultat från laboratorieundersökningarna

Lokal Typ Spröd_ Flisig- Frys-töväxling Ler-

Planet-material hetsa» hets- halt omrörare

tal tal <8 mrn <8 <4 <0,074 0,002/ <4 <0,074

/16

mm 96 96 96 96 96 Loke Skiffergrus 55 1,46 17,3 2,9 0,1 2,0 3,5 10,7 Landön Skiffergrus 32 1,42 16,4 7,4 0,2 - -2,7 11,9 Binnån Huvudsak- 48 1,35 0,4 0,2 0 - 4,5 4,1 ligen ur-n bergsgrus

Ånge

Urbergsgrus 45

1,34

1,1 0,8

0

1,5

-

-Av tabell 2 framgår:

För de två materialgrupperna innehållande svagt skiffergrus (Loke,

Landön) har följande egenskaper erhållits. Hög sprödhet, flisigt

mate-rial, dålig beständighet mot frys-töväxlingar och hög finkornhalt vid

planetomrörarförsök.

För de två urbergsgrusen (Binnån, Ånge) har följande egenskaper konstaterats. Låg sprödhet, låg flisighet och god beständighet mot

PA SS ER ANDE ra me n O _\ WKT°*°f° 30 -1 25a N O 1 U! 1 LOKE 30 min \ ANGE 50mm ANéE 10 mm Leka, 10mm 5 - \\ \ O 1 I 1 T I i .074 .125 .25 °5 1 2

sikt mm.

Figur 1 Kvarnförsök. Nednötning i laboratoriekvarn 10 resp 30

minu-ter med lkg stålkulor 95 15 mm samt 25 vikt-% vatten.

Skillnaden uttryckt i vikt-96 passerande mängd före och efter nötning.

Ser man på resultatet efter 30 min nötning kan man konstatera att

material <0.25 mm ökar för båda materialen men ökningen är klart

större för Loke-materialet (25.8 %-enheter) jämfört med

Ånge-mate-rialet (17.5 %-enheter).

De båda materialen förändras på olika sätt För Loke-materialet är det

nednötning av fraktionen 0251.0 mm som ger större delen av ökningen

i material <0.25 mm medan det för Ånge-materialet är fraktionen l.0-4.0 mm.

Av figur 1 framgår hur korngraderingen förändrats hos de båda

Slutsatser

Med ledning av gjorda undersökningar utvaldes svaggrus från Loke, detta på grund av det dåliga nötningsmotstândet och den höga skiffer-halten. Dessutom var tillgången av godkänt uppkrossat bärlager på lämpligt köravstând god. Vidare utvaldes bärlager från Ånge, ett rent urbergsgrus med mycket goda vägtekniska egenskaper även detta med tillräcklig kvantitet för att tillgodse provsträckornas behov.

3 BYGGNADSBESKRIVNING

3.1 Byggperioder

Arbetet med att bygga provvägen inleddes under hösten 1983 och avslutades våren/försommaren 1984. Av tabell 3 nedan framgår anlägg-ningsperioder för de olika överbyggnadslagren.

Tabell 3 Tidpunkter för de olika lagrens utförande

Öb.-lager

Tidpunkt

Förstärkningslager 25/10 - 7/11 1983

Bärlagergrus

16/5 - 21/5 1984

Beläggning (AB+AG)

#/6 - 12/6 1984

3.2 Utläggning av förstärkningslager

Vid utläggning av förstärkningslagret användes följande maskiner:

Väghyvel typ Nord-verk 17 ton

Schaktmaskin typ D 7 Cat

Vibrovält typ Dynapac CK 42 5 ton

En transportväg med material bestående av förstärkningsgrus (svaggrus)

provsträcka 2). Denna transportväg utbreddes över hela vägbredden till

en tjocklek av ca 20 cm och vibropackades.. Härefter vidtog utläggning

av övrigt förstärkningsmaterial (även det svaggrus). .

Terrassen var på sina ställen väldigt blöt och efter upprepade

regn-skurar blev även förstärkningsgruset blött, varvid kraftig spårbildning

uppstod, (se figur 2 och 3). Tack vare nattfrosten kunde dock spåren

jämnas till och ytan vältas. Förstärkningsgruset innehöll en hel del stora stenar. De största fördes undan men inte alla.

Figur 3 Slutjustering av förstärkningslager

Då förstärkningsmaterialet var utlagt över hela provvägen gjordes avslutningsvis en finjustering som innebar att vissa ytor revs upp,

justerades och packades igen (se figur 3).

3.3 Utläggning av bärlager

Vid utläggningen av bärlagergruset användes följande maskiner:

Väghyvel typ Nord-verk

Vibrovält typ Dynapac CA 25

Utläggning av bärlagergrus inleddes med svaggrusmaterial från grus-gropen i Loke. Spridning gjordessmed bil och justering utfördes med väghyvel. Bärlagergruset från Loke lades ut mellan sektionerna

lO/lOO - 10/400. Efter att Loke-materialet lagts ut påbörjades

utlägg-ningen av Ånge-materialet. Detta lades ut mellan sektionerna

9/900 - lO/lOO. Packning utfördes på hela bärlagret med vibrovält typ

10

Vid en kontrollavvägning då bärlagerytan var färdig visade det sig att den nominella tjockleken 12 cm istället hade blivit 15 cm, detta på grund av ett utsättningsfel. Man beslöt då att höja hela profilen 3 cm, istället för att forsla bort överblivet material.

3.4 Utförande av beläggning

Till beläggningsarbetena användes följande maskiner:

Asfaltläggare typ Blaw Knox (hjulgående)

Statisk vält typ Svedala ca ll ton

Vibrovält typ Dynapac CC 14

Beläggningsarbetet började med utläggning av AG som lades i två lager om ca 110 kg/mz vardera. Under hela AG-utläggningen var det drift-störningar i det ordinarie asfaltverket. Då dessa var som störst tvinga-des man köpa AG-massor från annat asfaltverko

För att få en överskådlig bild av vilka massor som ligger var, presente-ras en skiss över utläggningen, se bilaga 3, sid 1 och 2.

Mellan de olika lagren utfördes justeringo Efter att AG-massorna var utlagda påbörjades utläggningen av slitlagret som bestod av 80 kg/m2 MAB 161 . Detta utfördes utan driftstörningar och framgår av bilaga 3, sid 3 i vilken ordning de olika beläggningsdragen utfördes.

4.1 Förstärkningslager

ll

KONTROLLPROVNINGAR I SAMBAND MED BYGGANDE

Vid utläggningen av förstärkningslagret uttogs prov på materialet var 20:e meter för bestämning av korngradering. Korngraderingen framgår

- '1

av figur 4. ₁₀₀ ! Komkun/or förstörkningsgrus str.1

\

\

\

20

*f 80

/

4-0 / 7/

Em

7 /3/

.g

/// / /

E ///// /

% 40

[55/ /?56/

5

//

//

A// /âø/

ag /

O..

mo Kornkurvor förstörkningsgrus str.2 N L 80 /øf

'4;

Å

am

//%*

;g

_E

_á//

p/W

g 40 ä

ä

/øz/

än

:_;ø/

/ø/ø/

-.._.°.r___r.r är . i 7,. ., , , , 100 Komkuwor förstörkningsgrus strå

/

af 80 _{/ Ä /}

5:;

/Q/%//

_/

am

/4z/á

o

/

/

'å 4°

/ç/

/

%

/øá///

g 20

,4% '

/

o. -ø-*ø // ...all-:4% / o 1 V 90 la ID '- N i' O O F! O N O B '0: N ' .n _; v- m 00 c. . ..

12

4.2 Bärlager

4-24

Epgszêêäaiqa ?medlem

I samband med bärlagrets utläggning togs prover av de två grusmateria-len för' att undersöka ev. nednötning i materiagrusmateria-len. Härför uttogs material dels före dels efter vältningo Resultatet framgår av figur 5.

E '75 ÖSTERSUND

FÖRE OCH EFTER VÄLTNING.

Vi

kt

pr

oc

en

t.

...4. v : Q 7 <= nn un un v- N <1' 2 'Q rs N N ° .g .-Q_c "2

v-Moskvidd mm

Figur 5 Skillnad i siktkurvorna före respektive efter vältning för

Ånge- och Loke-materialen.

Figur 5 visar förändringen i kornfördelning för de båda materialen efter vältningo Resultatet är baserat på siktkurvor från totalt 52 prover från Loke-materialet och 30 från Ångefmaterialet. Hälften av proven tagna före vältning och hälften efter. Samtliga resultat redovisas i bilaga 4. Figur 5 visar den genomsnittliga skillnaden i passerad mängd och en skattning av noggrannheten (95 96-gränsen) i denna skillnad.

_+m ÃNGE

13

För Ånge-materialet kan man inte konstatera någon förändring men för Loke-materialet kan man konstatera att halten 8/16 mm ökat med i genomsnitt 4.7 %-enheter från 58.8 96 till 63.5 %.

Halten 0.074/16 ökade med i genomsnitt 0.9 96-enheter från 7.9 till

8.8 96.

Den relativt måttliga nednötning som dessa värden pekar på kan bero på

att större delen av nednötningen skett i bärlagrets ytskikt och att proverna som undersökningen är baserad på är tagna genom hela bärlagrets tjocklek.

4-22

*5995591332 5959159522119.âfsssgeeláqies

Kornkurvorna var 20:e meter som uttogs efter vältning användes för att bestämma materialets utseende före beläggning. Detta för att ha jämförelsekurvor vid ev senare genomgrävningar för att studera trafi-kens och tidens påverkan. Kornkurvorna visas i figur 6 och underlaget till kurvan återfinns i bilaga 4.

Figur 6

packat lager.

Kornkurvor hos utlagt bärlagergrus. Prover uttagna i

färdig-Pa ss er an de män gd vi kt -7 0 Po ss er an de män gd vi kt -% Pa ss em nd e män gd vi kt -7 . 8 g 3 o 8 8 8 8 l l : Å ._ l 1 l 1 B 8 8 8 -1 J I 1 l i 1 O

10Ö1 100-.1 25 ,1 25 .1 25 _ .2 5 .2 5 .2 5 -I!) 1(me b

KWWOT bårlagergm strul

Kovmlcw-vor bärlage'rgm smz Å, årlagergrus str-.3 11 .3 11 .3 16 32 50 -50 a 14

E 75 OSTERSUND

15

4-25

1599359113!lêsszü9sl<1eliâr

I samband med att grusmaterial uttogs för bestämning av korngradering avlästes också bärlagergrusets tjocklekar. Detta framgår av nedanstå-ende tabell 4.

Tabell!! Sammanställning över uppmätt tjocklek hos färdigpackat

bärlager.

Prov- Sektion Läge Tjock- Anmärkning

sträcka lek nr km m cm

1

9/920

v-3

19,0

Ånge-material

H-3 13,0 9/940 V-3 19,0 H-3 18,0 9/960 V-3 17,5 H-3 16,5 9/980 V-3 14,5 H-3 15,0 10/000 V-3 15,5 H-»3 16,5 10/020 V-3 19,5 H-3 18,0

1

10/040

v-3

19,5

Ånge-material

H-3 18,0 10/060 V-3 20,0 H-3 18,0 10/080 V-3 20,0 H-3 18,0

10/ 100

Mdv

Ej upptaget, gräns

17.5 mellan mtrl 2 10/120 V-3 15,0 H-3 12,5 10/140 V-3 9,5 H-3 12,5 10/160 V-3 11,0 H-3 13,0 10/180 V-3 21,0 H-3 20,0

10/200

V-3

14,5

Korsning med

H-3 19,0 gammal vägbana Särskilt höger Forts nästa sida!

16

Forts tabell 4!

Prova» Sektion Läge Tjock- Anmärkning

sträcka lek nr km m cm 10/220 V-3 16,0 H-3 14,0 10/240 V-3 13,5 H-3 12,5 10/260 V-3 15,5 H03 14,5 10/280 V-»3 13,0 H-3 12,0 Mdv 1455 3 10/300 V- 3 16,0 Lake-material Hm3 17,0 10/320 V-3 18,0 H-3 16,5 10/3410 V-3 12,0 Hm3 16,0 10/360 Va=3 16,0 Hø3 14,5 10/380 V03 13,5 H-3 16,5 Mdv 15.5

17

4.3 Bärighetsmätningm ed fallvikt

I samband med den tidigare provtagningen utfördes belastning på grusbärlagrets yta med VTIs 5 tons fallviktsapparat. Resultatet framgår av figur 7.

ÖSTERSUND FALL VIKTSMÃTNING,840522.

D 0 n " 2 1 --- BARLAGER_ ÅPVANSTER.

--" BÃRLAGER HÖGER.

'- o_{:n 0}o 0_in N _II)o ₀o _'Oo n _Ino o_0: E 0: o o .95 .- N N 95 m m

m' °'

SP.

8

m

9.

E

9.

m

2

9.

Figur 7 Variationen hos nedsjunkningen D0 längs provvägen.

5 MÄTNINGAR EFTER PROVVÄGENS FÄRDIGSTÄLLANDE

5.1 Bärighetsmätning med fallvikt

Bärighetsmätning utfördes med VlIs fallviktsdeflektometer. Vid varje provbelastning utfördes samtidigt deformationsmätning såväl i

belast-18

ningsytans centrum som i två. punkter på, avståndet 300 mm resp 600 mm härifrån. Provpunkterna var utplacerade i fyra mätlinjer i resp mellan hjulspår. Avståndet mellan mätpunkterna var 10 m.,

ÖSTERSUND FALL VIKTS'MZÃTNIN0,840? 03.

PÅ FÅRch YTA.

.67

-a- DO VÄNSTER

i

°

---. DO HÖGER

05

/\

.

' 0

"

\^

-- DO-DZSO HÖGER

v4

3 A

'4% \ i AA Ir§\\

5%

i.

e

i

O "h'TTITl'leTTTITTmT lTl m I l l l ITT! I i l l i I 1 I I l l l l l l flmTTITTITlTTmTTTlTTTHUTl I I ITTTI'ITI

wc :9 Ö N c o o n o 00 :0 o up in o LO to rn man G 6 m sm N N Ir rf) #3 rum 0 o r" o o o i- o o m 1=- Q m 9=' '- 1- m 1- 1-9

Figur 8 Sjunkningsvärdena Dg resp Do-D3o längs provvägen.

5.2 Jämnhetsmätning i längdled

Jämnhetsmätning i vägens längdled har utförts med VTIs CHLOE-mätaø re. Mätresultaten redovisas sem trafikeringsvärdet PSI i tabell 7. De trafikbetingade förändringarna med tiden hos PSI-värdet för de olika provsträckorna kan sägas vara ett indirekt mått på bärigheten. PSI-vär-det är ett jämnhetsmått på en S-gradig skala, där 5 anger bästa möjlig jämnhet.

Tabell? Jämnhetsmätning i längdled. Resultatet redovisas som ett

trafikbarhetsvärde (PSI).

Prov-v Mot Östersund Mot Sundsvall

str

84-08

84-08

1 3 , 9 3 , 8

2 4 , 2 4 , 3

3

4 ,2

x!

4 , 1

Ett PSI-värde kring 4.0 är normalt för en nybyggd väg. Skillnaden mellan provsträckorna ligger inom mätnoggrannheten.

5.3 Jämnhetsmätning i tvärled

På, varje provsträcka har ett antal tvärprofillinjer inlagts med ett

avstånd inbördes av 10 m, för registrering av förändringar i vägens

tvärprofil sk spårbildning, främst orsakad av permanenta

deforma-tioner som uppkommer genom trafik med tunga fordon.

Mätningarna utfördes med VTIs PRIMAL-mätare. Resultatet kommer att redovisas senare i lägesrapporter.

6 PLANERADE FRAMTIDA MÄTNINGAR

Provsträckornas strukturella och funktionella tillstånd kommer att följas genom upprepade provbelastningar med fallvikt, jämnhetsmät-ningar, tjäldjup och tjällyftningsmätningar samt visuella

7gr\

°

731

renåskulen\§ x' FÖLLIN W « Gnsselås ,27 Storhmsjö '7 ' | ' Grenås 'reg_{MERDAL 1- \}.. ,k

.3: 1._

h Tannsjçn 5in , kyttmon-' . i' . - ' ardsgo'n __ Heron \ '* ' _- .L \ 55_{_.} 636 g \ \_\

swuu

_ r >

727

A 1.1.

0 ' 3 . . 09 Häggsåsen 73 57 ': Mymkeo _ ' Dockmyr 7, 57'? \ s: ' ' Nyhem 3 575 Gimc V Galâbodqrna I -576 ' " A

*

,I

321 ä 1 ,

sexan

Hmm' _' : 534 . Skucku f'V SVENSTÅ 7 5495 ' _Tgörtnm SLL 3 : SAS

av

559 41,4 i Jänw . - Hcllsknllbevg . \ _ . ,. if' "n S , , 932 \ §35 Kldvsgö mamman: \ \ :'20

31 .1 10 ! . "h NE UR th Rh Äñhn âi. R' R' ü'h lk k. RW R" E" N. U§m v\\ hl \\ .l l\ \h .. \\ h«\ \. WR hut h RH N.I nk ån. .. E8 0 §80

Aåv

?g

av

05 30 03 3+ ..5 6. 0.3 030 3( Eon .

y"

20m

m

.m4

nu.

Odd

?8 M4! fam »<1 .I tt \|" i 0 . i .. .v ... ... .a 0.. ... |.|. . O . 0 ,0 .. Cl .I .i . 0. '

I .. .. .. .. .. .a . fuq ..? H0. \ \. ca. o 0 0. . 0 00 0. n .I 0 i. I .n 0.o oø. . . Onl | .o O'|c 0. Il v .a . 0.

.0 . 0. 00 0 .. .' 0. o' 1. .. 0. 0* 05 .' U 01. :i ... .s. ... .00 0.. n.. a 3. \ .o o-ou . .0. .. . . ... 0.0 .. ... O. .0. .0. .. .. .. . .. ..o .. 9. .. 40 0n 0u0 3 o.. .0. ..O ... .o. . ..4 ... .0. . .. .CN AM XO J _0.. .4.. o. 4.. .d. v.o. .<e .q. üa WX OI _ ... oÅ. ..o ..uJ ... o.< .0. ÅA. Nm. 1.o .v. 02 4 .0. .4.. . 2.4 .4. . 0. .. g-.. .0 40 4" ..4 0. .0. .4. ... .Q. 00 a . . . :4 40 .0 .4 HI A. . 0. 4 .. . .b .M .. . . . , . 0. . . 0 0 a 0 o 1 001 .6. . ® oonxo .. ® 02. 3.. oowxm

g..

...

520

5:

A:

mmm

zm

Bilaga 2 Sid 1 (4)

Geologisk bedömning av undergrundsförhållandena vid planerad

svg-grusprovvägz E 75, Brunflo-Östersund.

Bakgrund och omfattning

Det vägbyggnadsmaterial som står till förfogande inom Östersundsom-rådet innehåller stora mängder kambrosiluriska bergarter, huvudsak-ligen skiffer och kalksten. För att studera hur detta s k svaggrus påverkar vägens funktion avses en provväg byggas vid E 75 strax söder om Östersund. Provvägen byggs upp med bärlager av dels svaggrus, dels granitiskt material. För att möjliggöra jämförelser är det önskvärt att undergrundsförhållandena är likartade på de olika sträckorna.

Den aktuella vägsträckan besiktigades 1983-09-20. Terrasseringsar-betena var då avslutade och förstärkningslager påfört på ena väghalvan. Prov på terrassmaterial togs på sammanlagt 8 punkter (grävning).

Geologisk översikt

Området tillhör den s k centraljämska kambro-silur-slätten. Landskapet

har en flack och mjukt kuperad yta men trots detta kan avsevärda höjdskillnader förekomma.

Berggrunden är i detalj relativt komplicerad men består huvudsakligen

av kalksten och lerskiffer.

Isrörelserna inom området har varit mycket komplicerade vilket gör att flera helt olika isrörelseriktningar förekommer. Moränen i området har alltså ett lokalt ursprung. De komplicerade isrörelsema har också på

vissa ställen resulterat i dubbla moränavlagringar.

Den för området karakteristiska moräntypen är moränlera, vars

upp-komstbergarter är skiffer och kalksten. Skiffer ger i allmänhet en

grusig-lerig moräntyp med lite block medan kalksten ger en mera rent

Bilaga 2

Sid 2 (4)

Beskrivning av provvägssträcka

Provvägen är belägen vid E 75, Brunflo-Östersund, km 9/900-10/400.

Den ligger i sidlutande läge i svagt kuperad terräng relativt högt upp på

sluttningen öster om Brunfloviken (Storsjön). Väglinjen skär genom flera

svagt markerade ryggar. Skärningarna är dock små (max ca 2 m) och väglinjen kan i stort sett sägas ligga i plan med omgivande mark.

Jordarterna längs väglinjen består i huvudsak av moränlera.

På grund av det sidlutande läget förefaller dräneringsförhållandena längs väglinjen vara relativt gynnsamma. Vid besiktningstillfället

(83-»09-20) var terrassen sålunda relativt torroch bärig. Det leriga och

täta terrassmaterialet kan dock i samband med t ex regn snabbt bli vattenövermättat och flytbenäget.

I det följande har provvägssträckningen delats in i delsträckor som bedöms ha något olika undergrundsförhållanden. Gränsdragningen är dock osäker eftersom det ofta rör sig om flytande övergångar mellan de

olika delsträckorna.

I tabell 1 och figur l-»8 redovisas analyser och klassificering av

insamlade prov.

Sektion 9/900 u» 9/990

Terrassmaterialet består av moränlera med något växlande

samman-sättning (VTI 6631-6633). Sten- och blockhalten är även den något

växlande men bedöms som förhållandevis låg. Terrassen ligger på höger sida i plan med omgivande mark, på vänster sida något under (0-1 m). Sektion 9/990 a 10/060

Bank, ca 2 m hög, uppbyggd av moränlera med måttlig stenhalt (VTI

Bilaga 2

Sid 3 (4)

Sektion 10/060 - 10/190

Terrassmaterialet består av moränlera med måttlig till hög stenhalt

(VTI 6637). Även en hel del block förekommer. I den norra delen av

sträckan förefaller stenhalten vara något lägre. Terrassen ligger på vänster sida 1-2 m under omgivande mark, på höger sida 0-1 m under.

Sektion lO/l90 - 10/320

Sträckan ligger på odlad mark och undergrundsförhållandena förefaller vara förhållandevis homogena. Terrassmaterialet består av moränlera

med låg sten- och blockhalt (VTI 6638). I den södra delen av sträckan

(10/280 - 10/320) underlagras den dock av en mera stenig och blockig morän. På höger sida ligger terrassen i plan med omgivande mark, på

vänster sida något under (0-1 m).

Sektion 10/320 - 10/370

Sträckan utgörs av en skärning genom en tvärgående rygg. Skärningen är på vänster sida ca 2 m djup, på höger sida ca 0,5 m djup. Terrass-materialet består av en lerig grusig-sandig morän med låg sten- och blockhalt. I diket på höger sida finns mycket block vilket ev kan tyda på att berggrundsytan ligger högt.

Sektion 10/370 - 10/400

Terrassmaterialet består av moränlera med låg sten- och blockhalt.

Terrassen ligger i stort sett i plan med omgivande mark. Sträckan förefaller vara likartad med 10/190 - 10/320.

Slutsatser

Undergrundsförhållandena längs provsträckan bedöms som förhållande-vis homogena med moränlera som dominerande jordart. Det är endast Skärningen vid km 10/320 - 10/370 som avviker något.

Terrassmateria-Bilaga 2 Sid 4 (4)

let består därav en lerig grusig-sandig morän. Sten- och blockhalten varierar dock en hel del och kan ev förorsaka störningar vid kommande bärighetsmätningar. Den lägsta sten- och blockhalten finns vid km 10/190 u» 10/320, den högsta vid km 10/320 - 10/370.

Tabell 1

Prov på. terrassmaterial, E 75, Brunflo - Östersund

VTI-o Sektion Läge Jordart Reak- Grov- Ler- Klassificering enl

nr tion korn- halt BYA-76 NYBYA

med halt HCl

(16-50 (<2 ) Tjäl-a

Mtrl-mm)

f.kl

grupp

grupp

6631 9/940 V 6 Moränlera ++ 12,2 18,5 II D D2

6632

9/960

H 5 Moränlera

(+)

6,8

21,5

II

D

D2

6633 9/980 V 7 Moränlera ++ 13,5 16,0 11 D D2 6634 10/030 H 4 Moränlera ++ 11 , 4 18,0 II D D2 6635 10/120 H 5 Moränlera ++ 7,4 19,0 II D D2 6637 10/160 V 6 Moränlera + 14,4 18,5 II D D2 6638 10/270 H 5 Moränlera (+) 2,7 20,0 II D D2 6639 10/360 V 2 Lerig 4» 20,7 13,0 III D D2 grusigu sandig morän

Östersund AG-läggligg

Bilaga 3

Sid 1 (3)

7/ 6 7/ 6I 7/ 6 '4 /6 L ac e:ac c se e. U C C '4 /5 :I cc halagret 00 V gå ?3 L »9

N

_uu-nd Q0

m: 3

' m \9

?a

a

X

0

p

0 0 _U

3

0

*0 v \ *0

:4

4'

m

?

'.9

P>

q/qoo

?Icas

9/4045

q/qeo

9/qe3 40/000-410/on

40/100

40/120

10/200 v 40/300

10/340

. 40/335'

o

40/HOO

Bilaga 3

Sid 2 (3)

Östersund AG-lägggigg

Zzlagret

Ci/Qoo

.9 0 @ U

3::

bg

0 a 8 - QIQSS h

3

0

9/q55'

k *iQ/000 0

U

#53

u

10/oze

:1 Q

1* ä. 5;

U \

:2-:

I

₀

_{.» 10/100}

0

_:v-

\

ä* n 410/423 U

J, å

'°

»9

R: » 10/1623

29 a

å'ä

< 10/200

sou

§3

._ 10/2255 40/200 0 10/300 sv

3

m0 9

bg

ai

§3

9 8

\0

ä»

ö

iO/Hoo

Bilaga 3 Sid 3 (3)

Östersund Topp-belägg

MAB 16T 80,8 kg/mz,

Utförd 12/6 1984

År 2915 4: 3015 r

F

C1/6100

START

ä

3

66

6-.

5

4

[

I

40/Hoo

mmm

moo

.H

vnmo

oon

.

>m

nam

mee

H

w.00

oa

n.H

q.

nm

m.n

nm

H.0

n.m

jm

Hmn

mH

mo.

non

mH

mn.

oa

mmo

mmm

mH

mv.

mmm

mñ

oo.

non

.

mmm

mmm

m:

o\0

>om

H

0.H

*

***

*

***

NH

*

***

**

***

H

o\0

:om

a

mam

a

mam

a.

w.nH

«.mH

n.

H

0x0

>00

H

mam

m.m

H.H

H

m.m

w.0H

m.

H

n

IOøøo

m.wñ

H

m,m

w.:

m

m.0

om

m.:

HI m.h a m.m H m. i á.mH .HH >O ü0xO H

xog

Iowo

H

H.M

m.m

H.

»H

wa

0

H.:

m.m

H

v.mH

o

m.m

m.m

>0m

oxo

q

0\o

:om

H

h.m

n.m

Ha

w.mH

w.ma

H:

H

0\0

>00

H

m.m

H

0.M

m.

om

om

0

H

0\0

100

.HH

H

H.H

Hu

H

m.n

H

m.n

u

H

x0

>0w0

H

m.m

MH

ma

H

m.m

H

m.m

.

s

m.m

H

n.m

H

m.u

m.m

m.m

H

:om

øxw

0xm

>00

m.

MH

h.

H

m.n

H

m.m

.N

.

H.m

ñ

m.n

H

H.

o.m

m

H

:00

0\0

>0vo

H

h.

H

m.H

m.:

H

n.n

H

m.m

a:

xm

Iowm

H

w

m.wH

m.H

H

m.m

m

n.o

m.m

xm

...ur -... m. Eri n.. .. EE WH . §3. .. .. ., Umn _. 0L. u ma nul hum mwk um mm nu ma nul kum EM Fum mm nu Muh Hm H. H an hm om m. máa mh mo . düwo om m. >m na m m. m m. üHH m. #H H &. m. mH H ma H mE Ej m hn nøøwm . H. & HH HW W& .m GG . ha oo mm .h ho oøøwwh mum s ** ** ** ** m. m ** ** ** ** G. 30 mO \G H 1. H. & Ha IO m0 \G H x0H 06 >0 m. m h. . IG GO xGH üOx0 >O H Iüüøxo a \0 m0 >0 H 0H O\ OH .I 3O OO \G H IO OO on Do müxm Io mo xm 00 >0 x0 GO IO xü äowm xü IO äüxw .4 :4-' h t ' * 0 0 4 3 [ U I I H N F -h m h h O t r c -I t l l u va m t r 0 * m ( r h s ; [ r 0 * üd r 7 4 0 * ü N N lf] m m H d. 0 #.

År

xw

m

m

n

r

xm

s

n

r

m

n

m

r

n

h

m

h

_m

r

xr

x

H M <:l' 1:' i

-M

F! H [U -i EU 0" H H M F2' '[ 0 M a 8 U -E U E D E U U J G ' E U G H C O U * »O üüüwh m NM T-*< 1* ' H EU ('"3 in -! -t -t n -n o o s n m -i 111 M ?N ?x 7"» T\ fx ?N 7"* .H H <3 :1- .U EE MH H. Em m. . :åk ni ng Ef vhøl u .# WB

xÖLü ni Mi me EM um ulk win nh Mi mw Ewh um ulk wmn

av

aB

Bilaga 4

Sid 2 (9)

FÖRE EFTER EFT-FÖRE FÖRE EFTER EFT-FÖRE

F'ravbet . .1. mm lmm 22m 32mm F'ravbet ?794OH 2699 30 43 44 1 9/?40H 9/940V 2417 23n2 37.7 -35.3 *2.4 Q/94DU 9/960H 27.1 26.7 w 43n3 46.7 -2.5 ?XEéOH Q/EEOV 27.1 2893 1 41.7 42.7 1 QKQÖDV 9/980H 28.7 28.4 u 44.3 44.4 .1 E/EBOH ?XQBOV 28.2 29.2 1 44.6 4é.1 1.5 ?K9BOV 10/001le 27 . 4 ?Lö . 1 - 1 . 42 . 8 4!? . <5 '-2 . 2 105013014 10/000V 2998 29GB w.ö 44.6 43.é *1 iD/OOOV IO/OEOH 27.8 26.8 »1 41.4 40.5 -19 10/020H IO/OEOV 28.4 28 w.4 45 3.7 -1.3 lü/OEGV 10/040H 28 2797 w.3 41.8 41.3 -.5 10/040H 10/040V 29 2b.3 2.7 44.8 40 -4.8 1OXO40V lüfüéüH 30.1 29.4 17 45m8 43.2 2.é IO/OEQH

IO/OEOV 28 Eçnl 131 3.2 44.7 1.5 lü/QEOV

lü/OSOH Eéaé 2792 .5 4088 41 .2 107080H

iQXGBOV 2598 xxx* *XX* 39 *XX* **** IO/OBOV

Medel 27.85333 27.70667 .146667 42.986é7 42.12 -.Böáöé7Medel

Summa 417.8 415.6 2.2 644.8- 531.8 *13 Summa

Std av 1.385572 1.81á4595td av

FÖRE EFTER EFTFFÖRE FÖRE EFTER EFT-FÖRE

Provbet. 490m 4m 5.6mm 5.6mm ?f940H 58,8 EEE? 1.1 55.3 EB 2.7 9/940V 533 528 =1aö öl.7 59 *2.7 9/9EOH 63 57 mb 70.5 54.7 -5.8 E/QEOV 5856 5885 11 64.8 66.3 1.5 E/QBOH ö4n8 62 EES 72.3 59.7 -2.ö 9/980V 5204 éEaB 1.4 71 71.4 .4 iQ/OOOH 5937 5703 234 éS.7 64.1 -1.6 iD/OODV 6101 5952 1.9 68 67.9 -.1 IO/OEOH 5781 Sém4 wg7 63.7 64.7 1 lü/OEOV E415 5187 2.8 73 69.1 -3.9 10/O4OH 5708 5:55 .7 55.5 65.9 .4 16/04OV 60.9 58 2.9 66.7 66.6 -.1 iQ/OEOH E495 61 315 72.8 67.2 -5.6 iG/OéOV 5807 §254 307 54.5 70.5 5 lü/OBOH 57 Såg: så 63 3.2 .2 lü/OBOV 55.1 xxx* *X*X* 52.7 **X* ***** Medel öOu17333 58893333 *1224 67.24 öö.56 -.68 Summa 902.6 884 *18.6 1008.5 998.4 -10.2 Std av 2.385911 3.125974

mammm p m5 w Gv

Hmmm mnámm mnálnmmm ?mmm mwamm mñáinamm

m.10<Umw. mit.: man.. »H.u1:3 :.ug

oxob01 Mm.ä Nu.m t.$ m&.& mm H.ä

axohoc N0.m om.w I».m w.b mm.p 4

oxoüül #0.b M.m lm.ü om m&.0 sm.H

0\00O< um.0 wü.u .ä mm.ü mm.m M.ü

axomOI mw.m un.m Im.& 0h.k mwum Iü.®

Gxomoc Mo No 0 00 mm lm

Oxooøl Mm.ü Mb.0 |.N mm.m mu.b lm.h

Hoxøøoc wm.ü NM.& M mu.h mm.m H.b

HG\OMOI. NM.H Nm.m M.u m#.m mm.m .b

Oxowoc NM um.H m.u om.m mo.m :b.u

H0\OAOI N%.H Nh.ü Im.m mü.ü mb.m Iw.ä

Oxühoc un.u 44.m w.m mv mm H

HO\OGOI mb.h Hw.ü Iü.m 0m.» mu.m Ih.&

HO\GOOC MH.0 mü.m N.0 mw.ü om.m ü.&

paxomOI um.ü M.M l.b mv mm.& IH.p

Oxomoc ub.m **** ***** mm ***** ****

:mamw NU.HmMuM uü.ummüu kuuuuu mu.wmmüu mm.omümw t.m

mcsam Hpbm.u Hth.0 w.w Huwm.m Hu0b.m lwm

man m< H.mummmm b.0»püwü Tamm mnamm mnálnmmm våning . H03.: H03.: mona.: ®\0b01 pm.0 hw.m0 lu.H0 om H00 nxoboc MH.4 mw.p0 0.M0 mm »OO axoool mw.o mv.%0 h.m0 40 »00 o\0møc m0.m 0H.00 w.b0 mm HOO

exemOI 4@.m mm.00 Im.u0 mv »OO

oxnmoc 00 06.00 Im.b0 mm H00

H0\OOOI 40.m mm.00 :v.0O mm 00

HO\0O0< om m0.00 IM.H0 mb »OG

HG\OMOI mm.& mb.M0 lw.b0 Mm H00

Oxowoc 0&.N 00.%0 .00 m0 H00

H0\OLOI 0h.m UH.M0 IM.00 mm H00

»exchoc 00.H UM.H0 IM.00 mm »00

H0\OGOI GH.N mu.H0 Ih.0ø m0 H00

H0\00O< må.0 0h.00 0 mm »00

H0\OmOI »0.0 mu.00 IM.&O mo H00

Høxomoc mm.u ***** .*****

:mnmw uH.mm m0.0b dp.vb

mcaam omm.w m00.H0 1M0.H0

Bilaga 4 Sid 4 (9)

E 75 Dstersund siktkurvar.

FÖRE EFTER EFTWEÖRE FÖRE EFTER EFT-FÖRE

RPDvbet. 0.074nm 0.074mna .iiåmnr .125nm5

10/120H 7.5 9.81 2931 8.5 10.5 2 19/120V 8.6 BER 04 10 9.4 -.ö 10f140H ?.8 9.4 leé 8.9 10.8 1.9 10/14OV 7.3 9.8 235 8.4 11.3 2.9 10/1éOH 7a? 8.7 .8 9.1 10.3 1.2 IO/IöOV 8.2 9.6 1a4 9.é 11 1.4 iG/IBOH 833 8.8 så 9.7 10 .3 10/180V 7.6 9 1.4 8.8 10.2 1.4 IO/EEOH 8.3 897 34 9.b 10.1 .5 iD/EEGV 785 8.3 .8 8.7 9.é .9 10/240H 7.9 8 .1 9.2 9.3 .1 10/240V BaE 8.3 0 9.5 9.6 .1 iO/EéOH 7.9 S ai 9.1 9.2 .1 iQ/EáOV 8.2 B 82 9.4 9.2 .2 lü/ZBOH 7.5 801 .6 8.5 9.3 .8 10/280V B BaS .5 9.4 9.9 .5 iQ/EDOH ?EB 8.3 gå 9 9.5 .5 iG/EOOV BmE Bs? .? 9.3 10.1 .8 iQ/EZGH 7.4 758 4 8.7 9 .3 lü/ZEOV 794 ?m7 EES 8.5 11.1 2.6 19/340H 707 Snö .R 9 9.9 .9 10/340V 7.2 ?31 in? 8.3' 10.4 2.1 iG/EéOH 7.3 9 1.7 8.4 10.3 1.9 iD/EöOV 8.4 994 1 9.5 10.7 1.2 iD/EBOH 988 989 .1 11.3 11.4 .1 iQ/EBOV 8.4 ?GE BB 9.5 10.6 1 Medel 789384é2 80811923 a8734615 9.153846 16.10385 .95 Summa 205.4 22?.1l 22.71 238 262.7 24a? Std av »7974908 .8810221

Bilaga 4

:äd5(9)

FÖRE

EFTER

EFT-FÖRE

FÖRE

EFTER

EFT-FÖRE

F'rovbet . . 25m' . 25mm . 5 mm. . Em

10/120H

10.3

12.9

2.5

13

15.4

3.'

10/120v

12.3

11.5

-.8

15.5

14.5

-1

10/140H 10.9 13.1 2.2 13.5 1ö.6 '2.8

10/140v

10.5

13.8

3.3

13.4

17.5

4.1

10/160H

11.2

12.7

1.5

14.1

lö.:

2.1

10/150v

11.9

13.5

1.5

15.2

17.1

1.9

IO/IBOH

11.8

2.3

.5

14.8

15.5

.8

10/1aov

11

2.3

1.3

14

15.4

1.4

10/220H

11.8

12.5

.7

14.9

15

1.1

10/220v

10.8

11.8

1

13.7

15.1

1.4

10/240H

11.3

11.4

.1

14.4

14.3

-.1

10/240v

11.7

11.5

-.1

14.8

14.5

w.3

10/26OH

11.3

11.5

.3

14.2

14.9

.7

10/2e0v

11.5

11.4

-.1

14.5

14.4

-.1

10/280H

10.6

11.4

.8

13.4

14.5

1.1

10/280v

11.5

12.1

.5

14.5

15.2

.7

10/300H

11.2

11.5

.3

14.3

1417

.4

10/300v

11.4

12.3

.9

14.2

15.5

1.4

10/320H

10.9

11.1

.2

13.8

14.1

.3

10/320v

10.4

13.5

3.1

13.3

17.1

3.8

10/340H

11.2

12.3

1.1

14.2

15.6

1.4

10/340v

10.3

12.6

2.:

13.1

15.9

2.8

10/360H

10.4

12.8

2.4

13.1

16.3

3.2

10/360v

11.6

3.2

1.6

14.5

16.6

2.1

10/380H

14.1

13.8

-.3

17.7

17.2

-.5

10/380v

11.7

13

1.:

14.8

15.5

1.7

Medel

11.29231 12.38462 1.092308 14.28077 15.68846 1.407592

Summa

293.5

322

' 28.4

371.3

407.9

36.6

Std av _{1.069925 1.356738}

>m uum Ej mE m Hwüwz Hm ümm m. H md d. mm ma om .H

hmm

mon

.m

m.n

o

mm.

dmño

m

hm mm m

m

maa

mowm

ma ümü .m th mO H

m.0

nm

mm

hn.

mmo

mH th H. h. Hh mO 1-4 (4 <f *4 b? «0 T\ F? (4 P» P\ P? få [1 *U F4 a r a d zr vxm

-m

0* l r a o vq i H v4 F J M t üF 3 h t g v3 W -r a m 43 i U] Fx tt i? *4

-W

i

m. OM .0 H 0H 0. 0. 0M m. mm hm h. HW.

m.n

m.

.Tua ... .. du.r. url m. 0m .0 m 0N 0. 0. mm Gm N. Q. GH .0 W &m H. .0 H hm m. G. hm OH m. m. &m H. HH 0H 0. m. mm 0. 0H m. hm m. hm mm &. ...1 . I. ... .J1 hun F.. .. ... ... .. ...1. u. Ira ... sr #. vm H. mw ®.áw h. mm d. mm h. øm #. mm 0. mm ma mm hm m. W. Gm 0a wm OH hm #m ma mw H. hm wm 0. m. wm H. #H G. mm h. mm ma a #. l 0. * 0. M H. W # 0. h. 0a ' M -F »# G t üvi m B v4 i H M M a üt i üi h t wr i w I 1-4 n :t 9 i? E? få (4 v4 v4 v4 [4 m Ma ñm hn wm h. HW #a HW m. 0m ma üm m. mH .0 m w üsm www* ma ma Ra ma üem w ma ma m. mH om om ma üaüñ Mm üm Hm mm 0H 0. G. Hm mH m. #wwm #Q OH ma mH ma oñ 3. 0H H. mH NH G. mn hñ muww ma ma ma ma d. hH m. mH ma Ma äam a mñ ma me ma ha an wa ma mH üñ ma H. mH hñ #. h. hH Wa OM QH QB >0 mW \üH üMxO IO H 0H ®H\ >0 IO QM xGH #H >O \O H \0 @M IO H H \0 MM >O IO WH \®H GH DG \O H xOH OW IO ?O me OH \O WH IO H H üHxO DO IO @N \O H H \G #N )0 IO WW xOH MH >G \O H XO NH IO H \O mH >O H axøw Iüm >O @H \O H H \O OH IO ?O wH\ OH Iüüñxøñ DO HH \G H H \G WH IG ma nui hum

»min

mmh

um

.Ha m ma ma

man

uabum

Amvm

mxm

wmzm

,qm

:S BM EM me abl bmw mm mu .um n> üL&

Bilaga 4»

Sid 7 (9)

FÖRE EFTER EFT-FÖRE FÖRE EFTER EFT-FÖRE

F'rovbet 40m 41mm 5.6:mm 5.6m IO/IEOH 33.5 42.6 9.1 41.5 50.9 9.4 10/120V 41.6 38.1 *3.5 49.3 46.3 *3 10/140H 35.6 42.4 6.8 44.7 50.5 5.8 10/140V 34.9 44.1 9.2 41.4 52. 11.3 10/160H 35.2 43.8 8.ö 41.7 51.5 9.9 10/150v 40.1 44.8 4.7 47.6 53.ö á lO/lBOH 39 40.9 1.9 45.1 49.1 4 10/180V 41.1 39.9 -1.2 48.7 47.5 -1.2 10/220H 46.3 43 *3.3 55.4 51.7 *3.3 lü/BEOV 39.9 43.4 3.5 48.7 53.7 5 10/240H 4G 40.ö .6 48.5 48.3 *.2 10/240V 39.9 40.5 .ö 48.8 50.6 1.8 10/260H 40.4 39.6 w.8 48.9 48.2 *.7 iQ/EéOV 38.3 38.4 .1 44.6 47.3 2.7 iD/EBOH 38.9 41.1 2.2 47 50.3 3.3 10/280V 36.8 37 .2 44.2 44 -.2 10/300H 37 41.1 4.1 45.1 49.3 4.2 10/300V 36.4 40.2 3.8 3.2 48.6 5.4 10/320H 37.7 44.2 6.5 44-9 52 7.1 10/320V 39 44.9 5.9 47 53.8 5.8 10/34OH 34.4 38.7 4.3 42 46.8 4.8 10/340V 34.6 42.1 7.5 41.8 50.3 8.5 10/360H 33. 46.2 12.5 41.7 54.2 12.5 10/360V 38.4 44.3 5.9 4a 54.2 8.2 10/380H 33.9 41.3 7.4 38.7 48.5 9.8 10/380V 44.3 44.2 -.1 53 53.3 .3 Medel 38.11154 41.82308 3.71153 45.75 50.28077 4.530769 Summa 990.9 1087.4 96.5 1189.5 1307.3 117.8 Std av 4.133505 4.4517é5

Güâm ma .m m. 0m .M OH GN WO v.m Ha wa 0. m h. m Hwá

mm

H. MN OH .0 Hm de h Hm #. Dh m. vm Wm 0. M. 0h 0. 6N 0. 9m .H m 0m 9. m. Hh 0. 0m H. Om h. mh m. 0m #. Mh .m m Om #. G. mh H. Hm Hm m. m. Hm ..O .v m .00 .. än .H m m. w&0 H 0h h. MO mm 0. 0h H. M@ Dh W. H. vh m. mh 0. Wh H. 0m Hm H. h. Hh H. mh hh h. h. hh h. dh Ha wk mh M. #. ON h. 0h &. mm a. Hm hh H. m. üh v.H H. ®h HN mh h. h. Wh mm oñüm .& HN 0. H oa vmm No w HH He MQ HH H9 0 1 .J I [5 9 M _' N E F T -G H H -H U m zt i M E > F \ M ' $ F »H

ama

0 ,.. q §3 " -m v\ 0»6 sn m a uxq uáwt i s va g I fä] In W i t t -H m M. HM GH am awm #m

04m

.

3

0.

06

0

män

.

mäa

om

00

,0.

03%

.

emo

?#

0

vån

män

máñ

1:

3

#0

.3

män

mån

mt

ä

mä

Two

män

méo

.Two

0.0

0

a

?m

ünO Hm H mm wmm mo m GG Hq üä me ga @m #. M. mm wavm M. Hm h. hm m. mm ha mn Ga hm m. OG mn mm H. W® WQ #Q H0 mn Na .0 0 na ba Ha mn HQ #B na nm wm m. W. hm Hc om me >m bum Ej GE m Hm nm z 30 mM \O H \0 mM IO H >0 0W x0H nm Io xøa >0 #M \0 H Iøwm xoa mM >0 \G H xGH HM IG >O 0M xøa Io om xøa mm >O \O H Io mm xoa nm Do \®H Iüo mxüw üWxøH bO Io wmxøa DO NH xDH IO HW \0 H büm eG H OH me ID >G QH \0 H xoñ na Io bo wñxoa Io waxøñ >G MH \0 H Iüm axøq mm nuåF um M. HH mwk um

.3

mm nu mm mui me

av

mB

m

wmâ

ám

65 5m EM FE M .El m wan t .um n> UL &

Bilaga 4

Std av

Sid 9 (9)

FÖRE EFTER EFT-FÖRE

F'r'ongt . 1 :ämm 18m 132mm 50mm 10/120H 50.7 58.60 7.90 86 100 10/120V 68.5 59.30 "7.20 85 100 10/140H 56.5 85.30 8.80 93 100 10/140V 41.7 62.40 20.70 90 100 ° 10/160H 52.1 84.80 12.70 92 100 10/180V 51.8 81.90 10.10 91 100 10/180H 51.9 60.40 8850 91 100 10/180V 58.1 54.20 *3.90 84 100 10/220H 67.5 78.00 10.50 98 100 10/220V 2.2 68.80 6.80 93 100 10/240H 6119 64.90 3.00 93 100 10/240V 81.6 67.90 6.30 89 100 10/280H 85.5 61.10 -4.40 87 100 10/280V 49.5 61.90 12.40 100 100 10/280H 59.2 83.30 4.10 87 100 10/280V 50.3 54.40 4.10 89 100 10/300H 50.8 67.70 17.10 93 100 10/300V 5212 50.00 -2.20 79 100 lo/EEOH 50.4 66.30 15.90 89 100 10/320V 56.1 61.70 5.60 86 100 10/340H 49.1 57.40 8.30 82 100 10/340V 48.7 35.90 -12.80 72 100 10/360H 51.2 86.40 15.20 89 100 10/380V 58.7 53.50 3.20 82 100 10/380H 38.5 48.50 10,00 78 100 10/380V 52.9 57.60 4.70 85 100 Medel 54.36154 60.47 8.11 Summa 1413.4 1572.20 158.80