• No results found

Liljesten i tornmuren på Lindärva kyrka, Västergötland

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Liljesten i tornmuren på Lindärva kyrka, Västergötland"

Copied!
3
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Liljesten i tornmuren på Lindärva kyrka, Västergötland

Nitenberg, Annelie

Fornvännen 2009(104):2, s. 140-141 : ill.

http://kulturarvsdata.se/raa/fornvannen/html/2009_140

Ingår i: samla.raa.se

(2)

Lindärva kyrka hör till Skara stift och är belägen mellan Lidköping och Skara i Västergötland. Kyr -kan uppfördes sannolikt under 1100-talets and ra hälft (Dahlberg 2002, s. 51; Bebyggelse registret, raa.se) och tornet, som är sekundärt, tillfogades troligen kort efter kyrkans upp fö rande. I södra yttermuren på kyrkans torn syns långsidan av en sandstenshäll, 1,82 cm lång. Det har länge dis -kuterats huruvida hällen är en liljesten (t.ex. Rhodin et al. 2000, s. 176). Hällens material och längd liksom förekomsten av kant list talade för det.

Liljestenarnas ornamentik är sådan som an -vänts inom den kristna kyrkan, och det är oftast också i ett kyrkligt sammanhang som de idag står att finna, i eller invid kyrkor från tidig me -deltid. Då mycket ännu är ovisst kring dessa stenar lockar de till diskussioner både bland fors -kare och en intresserad allmänhet (Dahlberg 1998; Jonsson et al. 2001; Nitenberg & Nyqvist Thorsson 2007). Det råder delade meningar om hur gamla liljestenarna är, vad de använts till och varför de endast förekommer i Vänerland-skapen. Föreslagna dateringar sträcker sig från 800talet e.Kr. fram till 1200talet. Denna osä -kerhet kring stenarnas datering föranledde en mindre undersökning av Lindärva kyrkas torn-mur sensommaren 2008 (Nitenberg 2008). Undersökning 2008

För att fastställa huruvida sandstenshällen är en liljesten eller ej krävdes att vi avlägsnade lite murbruk ovanför den. Fogen var i sitt yttersta skikt lagad med cement, men längre in fanns det ursprungliga kalkbruket kvar. Vi gjorde fyra mind -re inbrytningar i fogen varvid delar av hällens reliefornamentik kunde skönjas. En ranka och ett palmettblad påträffades, och det stod nu klart att hällen är en liljesten (fig. 1). Exakt hur bildfram-ställningen ser ut får vi väl aldrig veta. Att det är en liljesten med palmettblad som växer på en ranka är emellertid klarlagt (fig. 2). Palmett -bladet på Lindärvastenen hänger med spetsen nedåt, vilket är mycket ovanligt hos bladen pla cerade i liljestenarnas övre hörn. Här pekar bla

-dens spets istället vanligen uppåt (jfr Nitenberg & Nyqvist Thorsson 2007, s. 405).

Det finns flera vägar att gå för att placera in liljestenarna i sitt rätta historiska sammanhang. Liljestenen i Lindärvas tornmur är en av dem. Men för att verkligen bevisa något med hjälp av Lindärvastenen är det viktigt att också datera uppförandet av kyrktornet. Ett kolprov från mur -bruket som tillvaratogs i samband med under-sökningen av liljestenen har 14C-analyserats. Analysen gav en datering till 1480–1660 cal AD (2 sigma, 305±35 BP, Ua-36923) med största sannolikhet i 1500-talet. Dateringen visar att kyrkan troligast under 1500-talet fogats om med nytt kalkbruk. 14C-analysen kunde därför inte bringa någon klarhet i när tornet uppfördes. Vi planerar även en dendrokronologisk datering av resvirket i tornet. En datering till 1100-talets andra hälft eller 1200-talets första hälft, kanske dess mitt, kan göra skillnad på ett helt sekel och därmed också två skilda historiska kontexter.

Efter undersökningen i Lindärva förefaller en datering av liljestenarna före eller möjligen runt år 1200 trolig. Man kan ha skilda teorier om varför liljestenarna murades in i kyrkor un -der tidiga medeltiden. De kan så att säga ha spelat ut sin ursprungliga roll och kommit att användas som rent byggnadsmaterial. Jag före-språkar emellertid en djupare förklaring, där lil-jestenarna murades in i sakrala byggnader just för att de var liljestenar och hade ett symboliskt värde. Med en sådan förklaring har liljestenarna utgjort ett minne av någon aspekt av det förflut-na som man vid återbruket ansett varit viktigt att länka sig till.

Referenser

Dahlberg, M., 1998. Skaratraktens kyrkor under äldre

medeltid, Skrifter från Skaraborgs Länsmuseum 28. Skara.

– 2002. Medeltidens kyrkor. Dahlberg, M. (red.).

Västergötland: Landskapets kyrkor. Riksantikvarie-ämbetet. Stockholm.

Jonsson, E.; Larsson, H. & Nordgren, I. (red.), 2001. Liljestenar. En rapport från Liljestensseminariet i

Lid-140 Korta meddelanden

Fornvännen 104 (2009)

Liljesten i tornmuren på Lindärva kyrka, Västergötland

(3)

köping om liljestenarnas skyddsbehov, deras ikonografi och deras bakgrund. Skara.

Nitenberg, A., 2008. Liljestenar och stavkorshällar i ett

historiskt och religiöst perspektiv. Undersökning av förmodad liljesten i Lindärva kyrka, Västergötland. Rap port 2008. Vänermuseet. Lidköping. Nitenberg, A. & Nyqvist Thorsson, A., 2007.

Liljeste-nar och stavkorshällar. Katalog.Vänermuseet. Lid-köping.

Rhodin, L.; Gren, L. & Lindblom, V., 2000. Liljeste-narna och Sveriges kristnande från Bysans.

Forn-vännen95.

Annelie Nitenberg

Institutionen för historiska studier Göteborgs universitet Vänermuseet annelie.nitenberg@lidkoping.se 141 Korta meddelanden Fornvännen 104 (2009)

Fig. 1. Palmettblad på stenens övre hörn.

Foto förf. —Palmetto leaf visible on the upper corner of a lily slab in the tower wall of Lindärva church.

Fig. 2. Teckning av den framtagna ornamentiken på liljestenen i Lindärva kyrkas torn. Teckning förf. —Visible decoration on lily slab in the tower wall of Lindärva church.

Figure

Foto förf. —Palmetto leaf visible on the upper corner of a lily slab in the tower wall of Lindärva church.

References

Related documents

Runa 3 utgörs av en rak huvudstav och kan utgöra en i-runa, men till höger finns svaga spår som möjligen skulle kunna tolkas som resterna av en bistav till r.. Det är dock osäkert

staurering 1953-54 då även de medeltida kalkmål- ningama på långhusets norra vägg samt i ring- kammaren framtogs och konserverades.. Av äldre fotografier att döma

Ha n förordade a tt korets murar skulle sammanhållas med järn- stänger både mellan norra och södra muren och från öster till väster »emedan hela Chorbyggnaden

Föreliggande volym omfattar beskrivning av Närs kyrka i Burs ting jämte rättelser och tillägg samt register till Gotland , band VI , som härmed

S trax utanför kyrkogården vid norra ingången finn s en magas insbyggnad av trä, ett panelat bulhus, som nu an- vänds som kyrkans förvaringsbod ( fig. Den har

Av gravtäcket, som ursprungligen troligen tillhört Vadstena klosterkyrka, kom endast kantbården till Ödeby kyrka genom någon ägare till Kägleholm och fick i

Murens utseende framgår av en teckning av Svinnegams kyrka och källa till Suecia antiqua et ho dierna (fig. l) samt av ovannämnda karta.. Dess spåntäckta >>takhufwan>

Uddevalla kyrka och svarat för inredningen av Rosers- bergs slott. Bland Carl Robert Palmers arbeten märkes uppföran- det av Breds kyrka nordväst om Enköping och elva