• No results found

Svenskt medlemskap i Nato Motion 2020/21:2252 av Lars Hjälmered (M) - Riksdagen

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Svenskt medlemskap i Nato Motion 2020/21:2252 av Lars Hjälmered (M) - Riksdagen"

Copied!
2
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Enskild motion M2182

Motion till riksdagen

2020/21:2252

av Lars Hjälmered (M)

Svenskt medlemskap i Nato

Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige bör söka medlemskap i Nato och tillkännager detta för regeringen.

Motivering

En grundläggande uppgift för svenska staten är att värna vår frihet och trygga vår suveränitet. Den uppgiften kräver ett starkt försvar och en stark försvarsförmåga i Sverige. Sveriges position inom förvars- och säkerhetspolitiken stärks genom öppenhet, handel och samarbeten mellan länder. Vi bygger fred och säkerhet bäst tillsammans med andra.

Läget i vår omvärld är mer oroligt än på mycket länge. Förnyad anspänning, ökad aggressivitet från Ryssland, terrorism och andra oroligheter har följt det lugn som kom efter murens fall. Omvärlden har förändrats liksom Europa. De 12 medlemsländer i EU som Sverige anslöt sig till är nu 28 och snart 27. Inom EU sker samarbete om bland annat försvars- och säkerhetspolitik. Sverige har under decennier samarbetat med Nato och Natoländer.

Det rimliga är att Sverige nu tar steget och söker medlemskap i Nato. Det exakta tillvägagångssättet bör utredas, och en medlemskapsprocess bör lämpligen ske samfällt med Finland. En färdplan för medlemskap bör tas fram.

Nato är idag en annan organisation än för några decennier sedan. Fler länder är medlemmar, inte minst våra polska och baltiska grannar. Sverige har tecknat ett så

(2)

kallat värdlandsavtal med Nato. Avtalet underlättar ytterligare samarbete mellan Sverige och Natos medlemsländer, men innebär också ett bevis på att Sverige säkerhetspolitiskt, inte minst av Ryssland, är att se som en del av Nato.

Frågan om ett svenskt medlemskap i Nato har delvis utretts i en utredning om försvarssamarbeten. Utredningen visade tydligt, baserat på fakta och seriös analys, att det mesta talar för ett svenskt medlemskap i Nato.

Det finns flera skäl för ett medlemskap. Nato är idag en bredare organisation än förut. 3 av 4 EU-länder är medlemmar i Nato, och drygt 9 av 10 EU-medborgare bor i länder som ingår i Nato. Nato är också den ledande organisationen för att hantera kriser, står tillsammans med en stor försvarsförmåga, har en viktig roll i fredsbevarande insatser och spelar en avgörande roll i att öva och utveckla förmåga att hantera kriser. Sverige har dessutom ett sedan länge väl utvecklat samarbete med Nato, med Nato-medlemmar och har försvarsmaterial som är konstruerat så att det kan användas tillsammans med utrustning från Nato-länder. Dock saknar vi som icke medlem beslutsrätt och därmed fullständigt inflytande. Ett medlemskap ger Sverige makt och inflytande. Lägg till det den ökade osäkerhet vi ser i Ryssland och hur ett svenskt medlemskap i Nato ökar vår egen säkerhet.

Lars Hjälmered (M)

References

Related documents

greenhouse gases somewhat later in the century.” Om vi når globala netto-noll- utsläpp vid 2050 har vi förmodligen redan spräckt koldioxidbudgeten för 1,5°C med väldigt

Som ett led i att omsätta visionen till praktiskt genomförande tog parterna fram en handlingsplan för arbetet under 2017–2019 (Handlingsplan för samverkan vid genomförande av

1 § Denna lag tillämpas när en myndighet uppdrar åt ett företag eller en annan enskild (tjänsteleverantör) att endast tekniskt bearbeta eller tekniskt lagra uppgifter.

Stödlinjen är positiv till en tillfällig förstärkning av spelarskyddet, men menar att förslagen kommer att få en begränsad effekt då insats- och förlustgränserna gäller

Ett antal regleringar omgärdar de allmännyttiga lotterierna som inte omfattar den konkurrensutsatta licensmarknaden; bland annat har lotterierna en möjlighet till undantag

Många kulturarbetare har perioder av mindre eller inget arbete under en ramtid och dessa riskerar att enligt utredningens förslag inte uppfylla villkoren för att kunna tilldelas en

omställningsavtal som tecknats av arbetsgivarparterna Arbetsgivaralliansen och Svensk Scenkonst samt arbetstagarparten PTK, med uppdrag att arbeta med omställning, karriärväxling

Enligt Domstolsverkets mening är det inte uteslutet att det kommer att vara möjligt för arbetsmarknadens parter att på central nivå avtala om delade interna rapporteringskanaler