i
Pandemins påverkan på stadskärnan
- Vilken effekt har Covid-19 haft på Umeås stadskärna
Jacob Foconi
ii
Abstract
The purpose of this study is to understand the short- and long term implications of the Covid- 19 virus on the city center and what is done to revitalize it to a more attractive and available place. This case study is done on Umeå city center, where the municipality is going through a massive transformation and plans to increase its population size from 130 000 to 200 000 by 2050. That is a 50% population increase over a 30-year period, this also entails doubling the amount of constructing on a yearly basis. With the municipality focusing on densification of its cities, with a particular focus on the city center since they want to build a dense and vibrant city where everything is within a 5 km distance radius.
The case study is done with a qualitative method using semi structural interviews. The observations made from the interview are compared to previous scientific studies, documents and theories made by urban planners and culture geographers. They include Jane Jacobs, Richard Florida and previous work on the correlation between urbanization and spread of infection as well as studies on people’s preferences on where to live, either being in or outside the city perimeter.
To gather empirical information a selection of people in suitable positions were interviewed.
The results from the interviews and document shows that the city center has not been affected by the Covid-19 virus on a macro level. There has however been a wide impact on the micro geographic level, where stores and restaurant have been highly affected by the restrictions imposed. People have also seen their daily lives affected which has changed their routines and behavior in consumption and movement. There has been little change in the planning process or vision for the city center expect that there has been a greater emphasis on cooperation between businesses and the municipality.
iii
Innehållsförteckning
Inledning ... 1
Problemformulering ... 2
Syfte ... 3
Avgränsningar ... 3
Bakgrund ... 4
Teori och tidigare studier ... 5
Jane Jacobs och Richard Florida ... 5
Tidigare studier - Post covid stad ... 6
Flyttströmmar ... 7
Stadskärnan och dess utmaningar ... 8
Sammanfattning av teori och tidigare studier ... 9
Metod ... 9
Litteratursökning ... 9
Fallstudie ... 9
Dokumentstudier ... 10
Intervjuer ... 10
Urval ... 10
Genomförande och utformning ... 11
Analysmetod ... 11
Metodreflektion ... 11
Etiskt övervägande ... 12
Resultat ... 13
Umeå kommuns utvecklingsstrategi för vision 2050 ... 13
Översiktsplaner och fördjupade översiktsplaner ... 13
Analys av intervjuer ... 14
Betydelsen av en identitet för stadskärnan ... 14
Skapa en levande stadsdel ... 15
Förtätning ... 15
Verksamheter och butiker ... 16
Social hållbarhet ... 17
Samverkan som en nyckellösning ... 17
Flyttströmmar nödvändiga för Umeås tillväxt... 19
Diskussion ... 20
Umeå vision 2050 ... 20
Pandemins påverkan kort och lång sikt ... 20
Behöver strategin angående vision 2050 ändras ... 22
Förtätning och densitet ... 23
Slutsats ... 24
Fortsatt studie ... 24
Källförteckning ... 25
Litteratur ... 26
Rapporter ... 26
Vetenskapliga artiklar ... 27
Artiklar ... 27
Bilaga 1 – Intervju teman ... 29
1
Inledning
För nutida samhällsplanering är förtätning det ideal som följs för att forma en hållbar tillväxt för staden, genom att hitta en balans mellan de ekonomiska, sociala och ekologiska förutsättningarna. Förtätning innebär inte enbart att byggnader ska stå tätt intill varandra då det finns en stor skillnad mellan fysisk täthet och upplevd täthet. Det är inte bara täthet som eftersträvas utan också kvalitén på den täta stadsmiljön i form av närhet till jobb, service, rekreation och kultur. Enligt Boverkets (2016) stadslivsundersökning är upplevelsen av att ha nära mellan bostad och aktiviteter den viktigaste trivselfaktorn. En intensiv stad med hög densitet av människor är attraktivt, och då behövs det flera olika platser att mötas på inom en nära distans. Man ska bygga tätt och rätt med tillräckligt mellanrum för att ge plats åt kvalitéer som skapar en bra livsmiljö. Förtätning sker delvis för att vi har en kraftigt växande urbaniserad befolkning i flera större svenska orter samtidigt som det är det brist på bostäder i flera kommuner runt om i landet. På senare tid har många städer utvecklats genom stadsutglesning som är att växa utåt vilket ökar bilberoendet på bekostnad av naturmark och jordbruksmark. Därför är förtätning också en metod som gynnar den hållbara utvecklingen genom att ökad täthet bidrar till minskade utsläpp, genom kortare resvägar och större tillgänglighet att åka kollektivtrafik (ibid).
Förra året förändrades världen genom att i mars 2020 tillkännagav WHO (2020) att vi drabbats av en pandemi. Viruset upptäcktes i Kina i provinsen Wuhan i slutet av 2019 och i början av 2020 kunde man identifiera det som en ny typ av coronavirus som fick namnet Covid-19. I Sverige konstaterades det första fallet i slutet av januari och knappt 2 månader senare, den 11 mars hade Stockholm Sveriges sitt första dödsfall. Den svenska regeringen beslutade redan i februari att Covid-19 är en samhällsfarlig sjukdom och folkhälsomyndigheten utarbetade en svensk Corona strategi (Gunnarsson, 2020).
Den svenska strategin innefattade rekommendationer som social distansering, begränsat antal personer på offentlig plats, inreseförbud, jobb hemifrån och begränsad rörlighet för att nämna några. Sverige hade till skillnad från större delar av världen inte infört nedstängningar utan bevarat stora delar av de individuella friheterna. Som konsekvens av det och andra externa faktorer har vi bland Europas högsta dödstal och smitta per capita (Krisinformation, 2021). Den 16e maj hade Sverige totalt haft 1 037 126 bekräftade fall med 14 275 dödsfall.
Samtidigt har 3 194 265 människor fått första dosen vaccin och 983 423 fått båda (Folkhälsomyndigheten, 2021).
Pandemin har påverkat och krävt omställningar i samhället, en del med positiva effekter även om de varit en minoritet (Boter, Lundström, 2020). Stadskärnan är en av de platser som påverkats negativt. De svenska rekommendationerna som inneburit begränsningar för rörelse har i teori motverkat stadskärnans intresse och bidragit till centrums nedgång. Den primära funktionen för stadskärnan är att agera mötesplats och vara ett verksamhetsområde för service och handel. Under pandemin har kontor stått vakanta eftersom många börjat arbeta hemifrån. Verksamheter inom handel har påverkats, dels av ökad e-handel och av externa handelscenters fortsatta popularitet. Krogar och caféer har varit hårt reglerade med antal besökare och med framskjutna stängningstider. Även hotell som ofta ligger i eller nära stadskärnan har sett en drastisk minskning av kunder. (Krisinformation, 2021. Friberg, 2020).
2
Utöver de sociala och ekonomiska svårigheter samhället behövt genomgå under pandemin har även beteende och rutiner påverkats. Livet man hade innan covid har inte gått att leva i samma utsträckning. Under en längre period har urbanisering varit normen där folk flyttar från landsbygden till städer, från mindre orter till större. De mest eftertraktade bostäderna var de som låg mest centralt. Nu för första gången på nästan hundra år vi ser den trenden saktas ner, kanske till och med brytas. Folk flyttar ut i allt större utsträckning från städerna, för att hitta ett större boende med trädgård till ett lämpligt pris som fortfarande är inom pendlingsavstånd till staden (Ternby, 2021).
Samtidigt är inte stadskärnan ett statiskt rum utan är mottagligt för förändring, något som redan kan ses hända i vissa delar av världen. Pandemin kan ses som ett tillfälle för stadskärnor att moderniseras och skapa ny attraktion och revitalisera sig själv. Kommer samhällsplanerarna att anpassa sin utvecklingsstrategi och hur ställer sig aktörerna som är verksamma i stadskärnan till det? Är de problem som uppkommit som följd av pandemin eller är det problem som drabbat stadskärnan under en längre tid?
Problemformulering
Hur anpassar sig en stad efter en pandemi? Olika länder använder olika strategier och många har haft total nedstängning i perioder. Ur ett makrogeografiskt perspektiv kommer pandemin enligt vissa forskare som Florida et al (2020) sannolikt inte att ha några konsekvenser på den befintliga ekonomisk geografin eller den geografiska ojämlikheten som städer länge upplevt.
Däremot på det mikrogeografiska perspektivet kommer olika kort och långsiktiga sociala förändringar att ske. Hur länge pandemin kommer att pågå spelar roll.
Vi upplever den största förändringen i ekonomisk historia och det urbana systemet sedan en lång tid tillbaka. Sedan den tidiga industrialiseringen har flödet av människor till städer från landsbygd varit stadig. Man flyttade till staden för att arbeta eller studera (Svanström, 2015).
Florida et al (2020) menar att trenden vände för några år sedan då flödet ökade från storstäderna till områden utanför staden. Framtida planerare står därför inför utmaningen att balansera värderingar som står i konflikt med varandra. Ena sidan talar för förtätning med kompakta städer som ses som en fördel för miljön och sociala värderingar. Å andra sidan har en trend setts mot ett mer spritt boende, där många jobbar hemifrån och önskar sig ett större boende utanför städerna.
3
Syfte
Syftet med uppsatsen är att undersöka och förstå i vilken utsträckning Umeås stadskärna har påverkats av Covid-19 och vad det betytt för planerare och tjänstemäns syn på stadskärnans framtid. För att uppnå syftet kommer följande frågeställningar besvaras:
• Vad är visionen för stadskärnan i enlighet med Vision 2050?
• Hur har pandemin påverkat stadskärnan på kort- och lång sikt?
• Hur påverkas förtätningsprocessen av stadskärnan utifrån pandemin?
• Har strategin behövts ändrats för att uppnå stadskärnans mål angående Vision 2050?
Avgränsningar
Förtätning eller komplettering definieras i denna uppsats som någon typ av nyproduktion av byggnader som uppkommer inom eller intill befintlig bebyggelse (Boverket, 2016).
Studien har avgränsats till tätorten Umeå, mer specifikt dess stadskärna. Valet av det geografiska området har gjorts utifrån bakgrunden av studiens syfte då en begränsad yta behövde undersökas som haft en direkt påverkan av pandemin. Dessutom är Umeå en bra stad från de kontext att det är mellanstor stad som delar många likheter med andra städer i Sverige vilket gör resultatet och diskussionen mer applicerbart till andra städer.
Avgränsning till stadskärnan har definierats till det område som kallas centrum fyrkanten.
Detta område ligger emellan Umeälven i söder och Järnvägsallén i norr, det kantas utav gamla E4an (västra Norrlandsgatan) till väst och utav östra Kyrkogatan i öst (Eniro, 2021).
Figur 1 – Centrum fyrkanten, Umeå stadskärna. (Eniro, 2021)
4
Bakgrund
Umeå är en tätort belägen i Västerbotten och är Sveriges trettonde största stad med över 120 000 invånare. Befolkningen har fördubblats sedan Umeå universitet invigdes 1965. Umeå är en ung kommun med en medelålder lägre än genomsnittet och en högt utbildad befolkning med en bred mångfald (Umeå kommun, 2021). En studie som Umeå kommun (2016) genomfört visar att en kommun behöver ett underlag på omkring 200 000 invånare för att få en attraktiv och mångfacetterad arbetsmarknad. Detta hade bidragit till fler arbetsgivare i området i olika branscher som erbjuder jobb och möjligheter. Det är en viktig faktor till att få folk att vilja flytta och bosätta sig i Umeå.
I enlighet med sin vision Umeå 2050 kan Umeå bara växa genom att medborgare, näringsliv och organisationer är delaktiga och bidrar. Staden växer genom att följa trenden med förtätning och planerar för 200 000 invånare år 2050. Det innebär en ökning med ungefär 57% av befolkning från 2011 (Umeå kommun, 2019). Enligt kommunens översiktsplan från 2018 kommer en fördubbling av nuvarande utbyggnadstakten att krävas. Utbyggnad ska ske främst via förtätning och inte via stadsutbredning. Det följer målet om att uppnå fem kilometersstaden, vilket innebär att stor del av tillväxten ska ske inom en radie på fem kilometer från centrum och universitetsområdet. De berörda stadsdelarna ska kompletteras med 25% fler bostäder och i de centralaste delarna ska antalet boenden och arbetsplatser fördubblas (Umeå kommun, 2018).
En undersökning gjord av Bergström och Ling (2020) vid WSP på 67 mellanstora och större stadscentrum i Sverige visar att Umeå har den näst lägsta befolkningstätheten i sin stadskärna, vilket delvis beror på de goda förutsättningarna att bosätta sig till en lägre kostnad utanför stadskärnan och pendla in till staden under dagen. Undersökningen analyserade hur stadskärnorna står sig mot varandra i avseende till demografi, ekonomi, arbetsmarknad och utbildning. Definition i denna undersökning på stadskärna i undersökningen är allt inom 750 meter från centrums mittpunkt. Umeå har också den näst högsta andelen dagbefolkning i Sverige, det finns 3 gånger så många invånare i stadskärnan under dagen som under kvällen. Detta beror på att folk pendlar in till centrum för arbete och handel för att sedan åka hem mot kvällen. Stadskärnan i Umeå anses resilient i anseende mot förändring på arbetsmarknaden vilket innebär att folk i stadskärnan är i en liten grad engagerad i kommunens främsta arbetsgivare, i detta fall sjukhuset och universitet. Det finns också en hög grad av högutbildade invånare i centrum (ibid).
5
Teori och tidigare studier
Jane Jacobs och Richard Florida
Jane Jacobs (1993) var en amerikansk urbanforskare som på 70-talet förespråkade för diversifierade och täta städer där det förekom rörelse på dygnets alla timmar. Hennes teori är uppbyggd på fyra teser för hur en stad ska utformas till att bli en hållbar och tillgänglig mötesplats med möjlighet för tillväxt. De är följande:
• En stad måste ha fler än en primär funktion för att kunna erbjuda ett rikt och mångfaldigt liv på dygnets alla timmar, vilket innebär en blandning av bostäder, arbetsplatser, nöjen och butiker. Att en plats används under hela dagens timmar ökar även känslan av trygghet då de alltid är någon där och alltid någon som ser.
• Städer ska även vara uppbyggda med korta kvarter, avståndet mellan plats och gata ska vara kort för att ge bilden av att stadens offentliga rum är tillgängliga. Annars kan strukturen av staden uppfattas som otillgänglig. Med korta kvarter skapas dessutom fler oväntade möten med andra förbipasserande och butiker på bottenplan upplever ett större utbud av kunder.
• Stadsdelar ska vara av olika karaktär, till dess utseende och funktion. Husens fasad och natur ska vara av annorlunda ålder och utseende. Detta skapar olika nivåer av hyror samt ger möjlighet för flera olika verksamheter att vara på platsen. Det är dessutom trevligt med en stad som har en hög nivå av diversifierade fasader.
•
Slutligen måste staden ha en tillräckligt hög koncentration av människor, bland bostäder, arbetsplatser och de förbipasserande gatorna. För att kunna skapa liv och rörelse bland gatorna och ge ett stort kundutbud för verksamheterna.Om dessa variabler uppfylls menar Jacobs att en stad har de nödvändiga förutsättningar för att skapa mångfald och vara en attraktiv plats för alla. Alla teserna måste fyllas och kan inte komplettera varandra annars (ibid).
Richard Florida (2005) framhäver i sin bok ”Den kreativa klassens framväxt” att det är en rad olika faktorer som spelar in i stadens förmåga att öka sin tillväxt och attraktivitet. Detta redovisas via de tre T:na som är teknologi, talang och tolerans. Dessa redskap är till för att uppnå tillväxt och kan summeras i att en stad behöver tolerans mot mångfald bland befolkningen då platsen ska agera som ett centrum för de kreativa och högutbildade människorna. Enligt Florida (2005) så kommer talang och teknologi till staden då tolerans har uppnåtts. Om man samtidigt investerar inom utveckling och forskning kommer mängden människor med kunskap att succesivt öka och det nödvändiga humankapitalet uppnås för att skapa den kreativ staden. Om dessa krav uppfylls kommer den kreativa klassen att skapas och bosätta sig på orten. Människor har även likande krav på ett rikt socialt liv med aktiviteter som bidrar till livskvalité utanför arbetet. Fritidsaktiviteter tillsammans med en stor arbetsmarknad skapar starka ekonomiska förutsättningar som lockar till sig folk att bosätta sig på orten.
Det är också nödvändigt med god infrastruktur för att staden ska fortsatt kunna växa samt att den kreativa klassen trivs. Ekonomisk tillväxt och näringslivsutveckling är fortfarande idag knutet till en geografisk plats. Florida (2005) tillägger att stadens storlek eller ekonomi
6
inte är det som lockar nya invånarna utan de krävs att medborgarna måste känna samhörighet till de andra i staden och att stadens autencitet agerar som de primära lockningsfaktorerna.
Tidigare studier - Post covid stad
Keil et al (2020) förespråkar att det finns ett nära samband mellan urban utveckling och nya samt återuppstående smittsamma sjukdomar. Tillkomsten av snabba transporter, fortsättningen av stadsutbredning och sambandet mellan urbana livet och naturen är faktorer som bidrar till den fortsatta smittspridningen från stadsperiferin till urbana centret. Klaus (2020) menar att i takt med att världens befolkning blir alltmer urbaniserad skapas ett större och tätare utbud av värdar för sjukdomen att sprida sig emellan. Kinesiska städer som utvecklats till urbana center med större och tätare befolkning där jämförelsen mellan två virusutbrott är ett exempel. De två utbrotten är SARS-utbrottet 2005 där 5000 personer blev infekterade under en period på 8 månader med 300 dödsfall, i jämförelse med SARS – Covid 2020 som smittade 4000 under en period på sju veckor.
Å andra sidan finns forskare som Badger (2020) som argumenterar för motsatsen, att hög densitet inte nödvändigtvis är ett problem för folkhälsan gällande smittspridning. Badger (2020) jämför Hong Kong med New York, båda väldigt stora och tätbefolkade städer med väldigt olika metoder för att stoppa smittspridningen. Asiatiska städerna började tidigt med test och smittspårning av Covid-19 medan västvärlden till stor del införde storskalig isolering. Forskaren förespråkar istället att man ska underlätta för masstransporter, skapandet av gångbara miljöer, större allmänna utrymmen, begränsade klimatutsläpp och att stödja allmän och personligsäkerhet (ibid). Sennet (2016) och Shenker (2020) menar att städernas framtid ligger inom ett förnyat fokus på utvecklingen av arkitektoniska och urbana lösningar som möjliggör för människor att umgås utan för högdensitet.
“Part of the history of urbanization is building and managing your way out of infectious diseases, such as cholera outbreaks in the middle of the 19th century.” - (Salama, 2020)
Richard Florida et al (2020) har skrivit en tes om städers omställning till en post-Covid värld.
Forskningen relaterar till hur de ekonomiska, sociala och politiska effekterna av pandemin kommer beröra städer och storstadsregioner. Effekterna av pandemin bedöms utifrån stadens ekonomiska geografi inom fyra huvudkategorier; de sociala konsekvenserna, nedstängningar som ett socialt påtvingat experiment, behovet av att säkra den stadsmiljön mot framtida risker och förändringar inom stadens utformning och dess system. Slutsatsen var att utifrån ett makroekonomiskt perspektiv kommer pandemin sannolikt inte ha några konsekvenser på den befintliga ekonomiska geografin eller den ojämlikheten städer länge upplevt. För de mikrogeografiska perspektivet däremot anses de att en rad kort- och långsiktiga sociala förändringar kommer att ske. Delvis på strukturen och morfologin på staden, bland förorter och storstadsregioner. Viktigt att påpeka är att hållbarheten och omfattning av dessa förändringar är starkt ihopkopplade till längden av pandemin.
Nedstängningarna som vissa länder använt som metod mot smittspridning kan ses som ett experiment i sättet vi arbetar och konsumerar. Forskarna beskriver tre primära sätt att arbeta på under en pandemi. Dessa tre klassificeras som nödvändiga arbetare som inte arbetar offentligt, de icke nödvändiga och nödvändiga som jobbar offentligt och slutligen de intellektuella arbetarna som kan arbeta via distans (ibid).
7
De nödvändiga arbetarna tex byggarbetare, arbetare inom handel och restaurang och inom industri är mer eller mindre nödvändiga för vårt samhälle att fungera. Dessa arbetare är mer utsatta för att bli smittade och att smitta andra. Förutsättningar och påverkan under pandemin är olika för grupperna. Somliga har sett nya säkerhetsåtgärder, vissa har inte kunnat arbeta eller vistas på jobbet, några har sett sina arbeten bytas ut mot robotar eller mot den ökade konkurrensen från internetleverantörer. De mest utsatta är främst de verksamma inom industri, tillverkning, livsmedel och till en del sjukvården och de är också de som generellt har de lägst lönerna (ibid).
Med säkerhet kan man inte påvisa hur dessa trender kommer att fortgå eller om vi kommer återgå helt till pre-Corona nivåer. Slutsatsen av Floridas et al (2020) tes är att denna utveckling kommer bidra till den ökande klyftan till de välbärgade och högutbildade som kan utföra sitt arbete på distans. Det skapas färre möjligheter för små företagare att bidra till den minskande medelklassen. Detta är den största förändringen inom ekonomisk geografi och urbana systemet sedan 1980.
Flyttströmmar
Migrationsmönstret för människor har sett likadant ut de senaste 100 åren, folk från landsbygden har flyttat till städer för möjligheten till arbete eller utbildning. I Sveriges fall har det primärt varit aktuellt för Stockholm och andra storstadsregioner (Tillväxtverket, 2020). Under 2020 sågs en förändring i mönstret, förstärkt av pandemin och människor flyttade från städerna till kranskommuner för att hitta större och mera prisvärda bostäder, inom pendlingsavstånd.
Förändringen syns även på bostadsmarknaden då villamarknaden har haft en större efterfrågan än tidigare samtidigt som utbudet varit lågt (Hemnet, 2020). Sedan sommaren 2020 har sökningar på lägenheter med uteplats ökat med 92% och sökningar på villor ökat med 268% under samma period. Det visar att många i städer söker sig något utanför staden mot en billigare och större bostad, med ett rimligt pendlingsavstånd (ibid).
Pandemin pågår fortfarande och det finns inget som talar för att städer som koncept eller att deras vardagliga funktioner kommer att försvinna. Om man ser tillbaka historiskt har städer klarat sig igenom tidigare pandemier och världskrig. Det är endast en minoritet som väljer att flytta ut från städer i byte mot en närliggande kranskommun. Hemnets (2020) data visar också att köptrycket på bostadsrätter i centralt läge för storstäder är lika högt som tidigare vilket visar att intresset för att bo centralt fortfarande är väldigt högt.
8
Stadskärnan och dess utmaningar
Enligt Petersson (2020) har stadskärnan under en längre tid kämpat mot motstridiga intressen, externa handelscenter har länge varit ett hot. På senare tid har teknologins framgång öppnat upp en ny hotbild, e-handeln som rappt tagit stora marknadsandelar hos konsumenter. Denna utveckling har inget slut i sikte och antas fortsätta skapa lönsamhetsproblem och butiksdöd för den fysiska detaljhandeln i stadskärnan. Den bild som idag finns av stadskärnan står inför stora utmaningar och står likt detaljhandeln hotad.
Sen har vi ställts inför ett nytt världsomfattande dilemma, Covid-19 pandemin. Stadskärnan som samhällsfunktion och kommersiell plats har drabbats hårt utav effekterna som kom med nedstängningarna och restriktionerna. Under första halvåret av 2020 sågs en minskning av omsättning på 30% för storstädernas stadskärnor. Påverkan på stadskärnan har varit påtaglig, butiker har stängts igen, lokaler och kontor har stått vakanta. Trender vi delvis kunde se innan pandemin men något som försnabbats på grund av den (ibid).
Bostadsminister Per Bolund och miljöpartiet har förespråkat att tillsätta restriktioner mot externa handelscenter. Då de anser att dessa butiker bidrar till ökade transporter och miljöskador då bil ofta krävs för att ta sig dit. Av denna anledning ska butikerna i handelscenter ta ansvar för de miljöproblem de bidrar till. Samtidigt förespråkar de att planera städer tätare och grönare för att just minska transportbehoven och utöka kundunderlaget (Petersson B, 2020). Boverket har under 2020 påbörjat en utredning om buisness improvment districts som handlar om att tillsammans med näringslivsaktörer se vilka hinder som finns för stadskärnans utveckling och hur de kan skapa incitament för att motverkas dessa. Det är ett väldigt fokus på miljömedvetenheten, handla lokalt och undvika onödigt långa transportsträckor. Detta borde i teorin gynna stadskärnan i längden med ett lokalt och centraliserat utbud av service och handel i en miljö som är långsiktigt hållbar och miljömedveten (ibid).
Boverket har fått uppdrag utav regeringen att se över möjligheterna att ställa om tomma kontors- och butikslokaler till bostäder. Pandemin har lett till att folk i allt större utsträckning jobbat hemifrån vilket har bidragit till den stora delen tomma kontorsutrymmen. Dessa kontor har förvisso fortfarande hyrts utav företagen och inte stått helt vakanta. Denna trend är trolig att fortsätta även post-Corona om än i mindre utsträckning, i denna digitala värld är det inte längre nödvändigt att sitta ihopklumpade i ett kontor utan man kan jobba nästan varifrån som helst, bara uppkoppling finns (ibid).
Enligt fastighetsägarna (2020) såg de svenska stadskärnorna innan pandemin år 2019 en ökning på omsättning med 2%. Främst ökade caféer, restauranger och hotell sin omsättning.
Klädbranschen gick med förlust beroende på den ökande konkurrensen från e-handel och externa handelscenter. Mindre orter såg generellt en minskad omsättning medan de större städerna såg en ökad omsättning. Pandemin har påverkat både handel och servicebranscher och de som drabbats hårdast är samma som innan drabbades av minskad omsättning. Större städer har drabbats hårdast av restriktioner på rörelse, under 2020 första halvår skedde en minskning av omsättning på 30% inom stadskärnorna. Medan mindre städer endast såg en minskning av 8%.
9
Fastighetsägarna (2020) påtalar att Covid-19 har påskyndat stadskärnans förändring och vikten av att planerare måste kunna agera flexibelt i både regelverk och ytor är viktigt. Umeå kommun placerar sig på elfte plats av 290 kommuner på totala försäljning av detaljhandel, på 10,2 miljarder kronor år 2019. Under perioden 2010 – 2019 har Umeå haft den bästa utveckling i total detaljhandel bland de 15 kommuner som är i gruppen större stad (WSP, 2021).
Sammanfattning av teori och tidigare studier
Utifrån dessa teorier och vetenskapliga studier får vi flera perspektiv på stadskärnans framtid, utmaningar och de problem som platsen upplevt redan innan pandemin. Jacobs och Florida, två välkända kulturgeografer, är viktiga grundpelare för städers utveckling och strategiarbeten, inte minst för stadskärnan.
Metod
Under detta avsnitt presenteras metod och tillvägagångssättet för att besvara uppsatsens syfte och frågeställning. Uppsatsen, med en kvalitativ ansats, är en fallstudie och utgår från en litteratur- och dokumentgenomgång utifrån Umeå vision 2050 gällande dess stadskärna och idé för staden. Utöver det kommer semistrukturerade intervjuer att genomföras.
En kvalitativ studie kan enligt Bryman (2011) ha olika ansatser. I fallet för detta forskningsarbete användes en abduktiv ansats vilket är en process likt den deduktiva då de båda skapar ny kunskap. Skillnaden är att en abduktiv ansats inte ger samma säkra kunskap som deduktion utan är istället mer eller mindre sannolik. Något som passande bra in på min studie då det råder stora osäkerheter kring de långsiktiga effekterna av pandemin. När uppsatsarbetet inleddes visste jag vilka teoretiker jag skulle använda mig utav och som passade för uppsatsens syfte. Det var Jane Jacobs och Richard Florida och deras teser om hållbar tillväxt och om den kreativa klassen som delar många likheter med Umeås utvecklingsstrategi och har en nära koppling till stadskärnor. När resultatet analyserats kompletterades den teoretiska bakgrunden för att kunna jämföra resultatet med aktuell forskning.
Litteratursökning
För att få fram vetenskapliga artiklar och teorier användes Umeås universitetsbibliotek, Scholar, Google sökmotor och relevant litteratur. Utöver de internetbaserade källorna har statliga utredningar från Boverket och Tillväxtverket använts. I arbetet har även Umeå kommuns översiktsplan och fördjupade översiktsplaner för stadskärnan använts, hämtade från Umeå kommuns hemsida. Jag har endast använt primärkällor. För att få fram relevanta artiklar och tidigare vetenskapliga diskurser använde jag mig utav en rad olika sökord.
Sökorden var: Urbanism, City center, Pandemic, Urban(crisis) planning, Attractiveness, The New Normal, Post-Pandemic urbanism. Dessa sökord kombinerades med varandra
Fallstudie
En fallstudie över Umeås stadskärna har utförts för att svara på uppsatsens frågeställning och syfte. En fallstudie gör det möjligt att fokusera på ett speciellt fall (Denscombe, 2009).
Nackdelen är att det är svårt att generalisera utifrån det särskilda fallet.
10
Dokumentstudier
För att undersöka Umeå kommuns nuvarande vision för stadskärnan har kommunens fördjupade översiktsplan för de centrala stadsdelarna (2011) och Umeå kommun översiktsplan (2018) studerats. Dokumenten som är upprättade av tjänstemän kan betraktas som faktabaserad och trovärdiga enligt Denscombe (2018). Det var därför lämpligt att studera dokumenten som upprättats av kommunen i fråga som berör stadskärnan. Visionen och framför allt vägen dit var i fokus vid granskningen av dokumentet. Dokumentet understryker kommunens långsiktiga mål om tillväxt och vision. Hållbarheten bakom tillväxten är viktig då alla ska uppleva att de vinner på att bo i Umeå. Det gäller befintliga medborgare och de som funderar på att flytta in för etablering, som studenter, företag eller familjer.
Intervjuer
För att besvara uppsatsens syfte och frågeställningar har intervjuer gjorts. Då syftet var att få en förståelse utifrån respondenternas erfarenhet och uppfattningar förespråkas intervjuer före observationer som mer är studier av det faktiska beteendet (Denscombe, 2016). Jag valde semistrukturerade intervjuer för att styrka förmågan att både vara flexibel och mera strukturerad. Förberedda teman och öppna frågor underlättar strukturen för mig som håller intervjun. Flexibiliteten gör att jag kan låta respondenten att utveckla sina tankar och fördjupa sig i samtliga teman (Denscombe, 2016, Bryman, 2011). Utmaningen med semistrukturerade intervjuer är att anpassa intervjuerna för varje respondent utan att bli alltför varierad. En alltför stor variation påverkar det slutgiltiga materialet (Denscombe, 2016). Samtidigt måste man kunna göra avsteg från intervjuguiden och formulera nya frågor för att få mera information från respondenterna.
Inför intervjuerna upprättades en intervjuguide som innehöll fyra teman med fåtalet underrubriker (Bilaga 1). De teman jag valde var vision 2050, förtätning, stadskärnans framtid och Covid-19 påverkan på stadskärnan. Utöver de fanns några extra allmänna stödfrågor ifall jag fastnade eller inte kom på något att säga. Dessa teman gav mig möjlighet att få fram relevant information från respondenterna. Stödet från intervjuguiden säkerställer också att enbart frågor rörande studien diskuteras vilket ytterligare ökar pålitligheten i intervjuerna (Bryman, 2011). Guiden har formats efter Brymans (2011) huvudsakliga råd för utformningen av en intervjuguide. Det är viktigt att guiden innehåller en välfungerande tematisk ordning med möjlighet att svara på uppsatsens frågeställningar samtidigt som den inte innehåller för specifika frågor. Slutligen ska inte frågorna vara ledande och vara på ett begripligt språk.
Urval
Undersökningen är baserade på 4 intervjuer. Två respondenterna är tjänstemän från Umeå kommun och en är förtroendevald kommunal politiker i Umeå. Den fjärde respondenten är en medarbetare på fastighetsägarna. För att identifiera respondenter använde jag mig utav ett målinriktat urval. Ett målinriktat urval är ett urval där intervjupersonerna identifieras utifrån att de kan besvara uppsatsen syfte och frågeställningar (Bryman, 2011). I denna uppsats var det av vikt att identifiera ett urval med god kunskap gällande stadskärnan och dess framtid. Kraven var att personerna skulle jobba inom/för Umeå och vara delaktiga i dess utformning, socialt eller fysiskt. Jag fann de två första respondenterna via Umeå kommuns
11
hemsida och organisationsskiss, som chefer för planering och samhällsbyggnad. På Umeå kommuns hemsida hittades även politiker som var verksamma i både kommunfullmäktige samt flertalet utskott som näringsutskottet. Den fjärde respondenten fann jag på fastighetsägarnas hemsida, under organisation mittNord, Umeå.
Genomförande och utformning
Intervjuerna genomfördes via zoom och teams på grund av den rådande pandemi under veckorna 16–17 år 2021. För att komma i kontakt med respondenterna kontaktade jag dem först via mejl. I mejlet presenterade jag mig själv, mitt studiekort samt en kort sammanfattning av mitt uppsatsämne och hoppades på att de vill ställa upp på en intervju.
Jag bad dessutom om återkoppling om de var rätt person eller om de kunde hänvisa vidare mig till någon passande i deras respektive yrke. Tyvärr fick jag inte svar så jag skickade efter några dagar ett sms och bad de kontakta mig via mejl eller telefon. Då fick jag kontakt, blev både hänvisad vidare till personer inom området och med en bred expertis på ämnet. Via mejl bestämde vi ett datum för intervju och ytterligare information kring uppsats gavs om så begärdes samt delades samtyckesblankett och informationsbrev kring utförandet av intervjun. Sedan utfördes intervjuerna och de varade mellan 40–60 minuter.
Eftersom samtliga respondenter gick med på att intervjuerna spelades in kunde materialet sedan transkriberas. Fördelen med att materialen kunde transkriberas gjorde att en grundlig och noggrann genomgång av materialet var möjligt. Samtliga intervjuer inleddes med en öppen fråga vilket är ett vanligt tillvägagångssätt i kvalitativ forskning (Bryman, 2011).
Intervjuerna avslutades med möjligheten att tillägga något som inte blivit sagt och vi kom också överens om att jag kunde höra av sig i efterhand för eventuella kompletteringar.
Analysmetod
Intervjuerna bearbetades och analyserades med metoden tematisk analys. Tematisk analys är den vanligaste förekommande tillvägagångssättet när det gäller kvalitativdata. Valet av analysmetod beror på att analysen av intervjusvaren ska genomsyras av en öppen inställning.
Denscombe (2018) menar att tematiska analys innebär ett sökande efter återkommande mönster och teman.
Efter intervjuerna satte jag mig direkt för att transkribera intervjun, för att ha vad som sagts färskt i huvudet. Efter transkriberingen läste jag igenom texten flera gånger för att sedan märka ord och begrepp som förekom flera gånger och som verkade vara relevanta för syfte och frågeställningarna. När alla intervjuer hade transkriberats och bearbetats jämfördes de markerade texterna med varandra och lades in i ett separat dokument under flikar för varje separat respondent. Därefter sattes begrepp ihop och teman bildades. Fyra teman skapades;
Betydelsen av identitet för stadskärnan, Behålla en levande stadsdel, Samverkan som nyckellösning och Flyttströmmar nödvändigt för Umeås tillväxt. Dessa teman presenteras i resultatdelen.
Metodreflektion
Det är enligt Denscombe (2018) viktigt att bedöma trovärdigheten på kvalitativ forskning och de aspekter som kan användas är reflexivitet, validitet, generaliserbarhet och objektivitet.
Validiteten innebär en bedömning av trovärdigheten i studien utifrån exakthet och träffsäkerhet. För att kunna bedöma intervjuers trovärdighet kan man kontrollera dem mot
12
andra källor såsom skriftliga källor, observationer eller andra intervjuer. Detta kallas triangulering. I denna studie har endast kontroll mot skriftliga källor gjorts. För att ytterligare öka validiteten hade observationer eller andra intervjuer krävts. Till exempel kunde intervjuer av företagare vars verksamhet är belägen i stadskärnan gjorts. På grund av tidsbrist var detta inte möjligt. Studiens syfte var att undersöka stadskärnan som plats och de planeringsstrategierna bakom de samt påverkan av pandemin därför ansågs inte enkäter vara ett lämpligt metodval. För att uppnå syftet och kunna svara på frågeställningarna bedömdes intervjuer vara ett bättre metodval. Respondenterna behövde vara kunniga och ha en bred kompetens och kunde inte utses slumpmässigt. Intervjuer gav mera utrymme för en fördjupad förståelse vilket enkäter inte kan erbjuda (ibid).
Ett annat sätt att öka validitet är genom att hitta teman i intervjuerna och att inte lita på resultatet från en enda intervju. Fyra intervjuer genomfördes och resultaten har analyserats och kompletterats och jämförts med skriftliga källor som den fördjupade översiktsplanen.
Objektiviteten handlar om att studiens slutsatser påverkas av forskaren som utför den. I en intervjustudie kan det vara att forskarens förhållande till respondenten påverkar resultatet.
Det kan vara kön, ålder eller olika sociala hierarkier som kan påverka resultatet (Denscombe, 2018). I denna studie gjordes intervjuerna via zoom och teams programmen vilket ledde till att personliga/digitala möten med respondenterna skedde och påverkade objektiviteten. Vid digitala möten är det svårt att läsa kroppsspråk. Därtill var respondenterna äldre och kunnigare inom ämnet av Umeås stadskärna och dess framtida visioner vilket skapade en obalans inom hierarkin oss emellan. Detta kan uppfattas som att de hade en maktposition även fast jag genomförde intervjun och var forskaren. Reflexivitet beskriver forskarens roll till ämnet som undersöks. Jag ställde öppna frågor i intervjun vilket är ett sätt att inte påverka respondenten alltför mycket. De öppna frågorna gav respondenten möjlighet att svara utifrån sin egen uppfattning och inte endast det som jag ville höra. Det är viktigt att vara medveten och ödmjuk om att jag är den som samlat in data och den som påverkar studiens utformning och slutresultat (ibid).
I denna studie intervjuades fyra personer med egna värderingar och expertkunskap om sin stad och dess förhållande. Det gör att man inte kan ta resultatet från denna studie som helt representativt utan behöver ha i åtanke att resultatet baseras på fyra lokala experters uppfattning. Pandemin pågår fortfarande och viktigt att rikta viss kritik mot den osäkra tiden.
Effekterna av pandemin är inte helt kartlagt än och vi kan med säkerhet inte säga hur allt kommer att sluta eller vilka kort- och långsiktiga påverkningar vi kommer bära med oss in i den post-pandemiska urbanismen. Desto viktigare att intervjuguide och tidigare forskning är noggrant framtagen för att ha så öppet sinne som möjligt.
Etiskt övervägande
Intervjuerna genomfördes i enlighet med GDPR. Innan intervjutillfället fick respondenterna information angående studiens syfte och om hur materialet skulle användas samt fråga om det var acceptabelt att intervjun spelades in. Information gavs också om att deltagandet var frivilligt och att respondenten när som helst under och efter intervju hade rätt att dra tillbaka sin medverkan. Deltagarna har avidentifierats, endast uppgift kring deras yrke, expertkunskap och arbetsplats har nämnts. Det är viktigt att det inte går att härleda några uppgifter till deltagarna. Detta överensstämmer väl med de fyra etiska principer, information,
13
frivillighet, konfidentialitet och nyttjandekrav som finns att ta hänsyn till enligt Bryman (2011).
Resultat
Nedan presenteras uppsatsens resultat. Frågeställningen som berör Umeå kommuns vision för stadskärnan besvaras av en genomgång av Umeå kommuns fördjupning av de centrala stadsdelarna (2011) och översiktsplanen (2018). Sedan besvaras frågeställningarna; Hur påverkas förtätningsprocessen av stadskärnan utifrån pandemin? Hur har pandemin påverkat stadskärnan på kort och långsikt och har strategin behövts ändrats för att uppnå stadskärnans mål angående vision 2050? Detta görs genom en redogörelse av fördjupade översiktsplanen för centrala stadsdelarna samt en analys av intervjuerna gjorda med experterna på Umeås stadskärna utifrån fyra teman.
Umeå kommuns utvecklingsstrategi för vision 2050
Umeås tillväxt är baserat på ett antal utvecklingsstrategier som tillsammans ska genomsyra samtliga mål som kommunen antagit, som tex miljö- och hälsa och deklaration om jämställdhet bland könen. Den primära stadstillväxten ska ske inom fem kilometersstaden som verkar från stadskärnan eller universitetsområdet. Detta gynnar gång- och cykeltrafik samt skapar en tät miljö som främjar rörligheten, speciellt för unga och kvinnor. En kompakt och funktionsblandad stad som har bra förbindelser med kollektivtrafikens stomlinjer blir mer konkurrenskraftig. Dessutom ska fokus ligga på att komplettera stadens befintliga stadskvarter genom att anlägga nya tätbebyggda blandstadskvarter intill de gamla. Detta gäller särskilt för centrum och skapar en större investeringsvilja bland det äldre fastighetsbeståndet samtidigt som staden växer samman. Genom att minska tomma och passiva områden kan flödet av människor och verksamheter bidra till en ökad trygghetskänsla (Umeå kommun, 2011, Umeå kommun, 2018).
I arbetet mot en klimatneutral stad är en av Umeås grundbultar att uppnå förtätning längs stråk med god förbindelse till kollektivtrafiken. Detta erbjuder stora grupper ett alternativ till bilfärd vilket är en förutsättning för tätare städer, att det finns en stabil struktur som man som resenär kan lita på. En ny ringled planeras att omfamna Umeå vilket ger möjligheterna till att omvandla de befintliga infrastrukturytorna i staden, vilket ger stor potential för den sociala hållbarheten, staden kan utformas mer effektivt och skapa nya funktioner som gynnar besökare och medborgare. Det är viktigt med offentliga rum och parker inom den täta staden som ska utformas attraktivt, tryggt och upplevelserika med plats för grönt och rekreationsmöjligheter. Det finns flera positiva effekter som kommer av ett levande offentligt rum, en hög grad av urbanitet, ökad trygghetskänsla och ett mervärde för stadens generella attraktionskraft. Slutligen är det viktigt för Umeå att alla ska vara delaktiga i planering av den framtida staden, planeringen ska genomsyras av öppenhet, demokrati och jämställdhet.
Alla ska vilja vistas bland de offentliga rummen (ibid).
Översiktsplaner och fördjupade översiktsplaner
En översiktsplan ska enligt Boverket (2020) finnas hos varje kommun enligt plan- och bygglagen, planen ska omfatta hela kommunens yta och belysa hur kommunen avser att använda mark- och vattenområden. Översiktsplaner uppfyller tre funktioner, den skapar visionen för kommunens framtida utveckling, är grunden för detaljplan och bygglov och är
14
verktyget för dialog mellan kommun och stat i avseende till de allmännas intresse. Syftet bakom översiktsplaner är att lägga grunden för den ändamålsenliga bebyggelsen samt grön- och kommunikationsstruktur, dessutom är gott miljöförhållande och den långsiktiga hushållningen utav området, energi och råvaror av yttersta vikt. En översiktsplan är inte juridiskt bindande utan fungerar som ett styrande dokument som tas i hänsyn vid framtid planering gjord av kommun eller andra berörda myndigheter. Planen ska följa allmänna intressen som är framlagda av plan- och bygglagen samt miljöbalken, de kan vara riksintressen, strandskydd och naturvård (Boverket, 2020, Umeå kommun, 2019).
En fördjupad översiktsplan är ett planinstrument som används inom ett avgränsat geografiskt område och har fler detaljer än kommunens översiktsplan. Dessa planer används för att utreda samband, åtgärder eller konsekvenser och sker oftast för områden där de ska utfärdas större nybyggnationer eller omvandlingar. Likt översiktsplanen är dokumentet inte juridiskt bindande utan utgör ett underlag för framtid planering. Fördjupade översiktsplaner utformar huvuddragen för gestaltning av ett område, som dimensionering och lokalisering av vägar, kvarter, grönområden samt större ytkrävande funktioner som skolor (Boverket, 2020, Umeå kommun, 2019).
Analys av intervjuer
Resultatet från intervjuerna presenteras under 4 teman. Varje tema inleds med en kort presentation.
Respondent 1; Förtroendevald politiker, kommunfullmäktige och näringslivsutskottet, Umeå kommun
Respondent 2; Stadsplaneringskontoret, expertråd och övergripande planering, Umeå kommun
Respondent 3; Näringslivsexpert, Umeå kommunen
Respondent 4; Anställd fastighetsägarna, stadsutveckling och näringspolitik Betydelsen av en identitet för stadskärnan
Alla Respondenter betonade vikten av att en stadskärna behåller sin attraktivitet genom att vara unik, tillgänglig, viktig och alla till behags. Respondent 2 beskriver att Umeås stadskärna är i grunden en historisk stadskärna kopplat till den stad som växte upp på sena 1800-talet efter stadsbranden.
”Varje stadskärna är unik och har en egen historia. De flesta svenska städerna har några hundra år på nacken och har genomgått modernisering och sett en ständig utveckling. Detta gör det alltså viktigt att platsen behåller sin identitet trots förändringarna”– (Respondent 3, intervju 26/4)
Alla Respondenterna var överens om att Umeå stadskärna är väldigt viktig för staden, både som en transportnod och som plats där handel och service kan ske. Dessutom var de eniga om att Umeå stadskärna ska fungera som ”allas vardagsrum”, en plats för alla och där alla kan mötas. Respondent 2 betonade att man ska kunna vara i stadskärnan utan att vara en kund.
”Det ska utryckas som allas vardagsrum, otroligt viktigt om man vill ha en attraktiv stad att man har en attraktiv stadskärna” (Respondent 1, intervju 20/4)
15
Umeå centrum är traditionellt centrumfyrkanten, men mer hårdraget är läget väldigt centrerat jämfört med många andra städer. Respondent 2 anser att det ger en hög densitet för verksamheter men också en utmaning då man vill ha möjlighet att bredda ut verksamheter till andra gator, vilket det finns en brist på. Samtidigt säger Respondent 3 att det redan idag finns ett hyggligt utbud av verksamheter och miljön är inkluderande och social, för att det finns robusta och generösa ytor. Detta har åstadkommits under åren och bidrar till en gemenskap för staden. Detta menar Respondent 1 är därför många rör sig till centrum, för att uppleva stadskaraktär och utnyttja de öppna gröna och sociala ytorna. Därför finns det mixade funktioner och olika miljöer, från parker till torg och verksamheter. Viktigt är också att det inte handlar om antalet parkmiljöer utan det är kvalitén på de som är viktigt. Samtidigt har Umeå en älv som erbjuder ett unikt landskap, tidigare var staden likt många andra städer vänd mot tågcentralen. Idag efter mycket arbete har staden vänt sig mot älven vilket är en fantastikresurs i sig självt.
”Centrala Umeå är viktigt, det är Umeå. Litet, lokalt och nära.” (Respondent 2, Intervju 22/4) Enligt Respondent 4 så påbörjades transformationen av stadskärnan redan före pandemin och att det blev påtagligt för några år sedan.
”Stadskärnan förändras alltid utifrån vad människor vill ha just nu” (Respondent 4, Intervju 28/4) Pandemin har däremot påskyndat transformationen, ”svemestering” är ett exempel som Respondent 4 nämnde som har förändrats på grund av pandemin, att semester i sitt eget land har blivit populärt. När man ska besöka en ny stad så är stadskärnan viktig. Är den pittoresk, är det mysigt och trevligt? Besökare strävar inte efter öppna ytor utan det småskaliga genuina och mysiga uteserveringar. Respondenten menar att de vill ha personlig service, kulturevenemang och matupplevelser. Jag kan tolka det som utifrån Respondenternas svar har stadskärnans identitet underminerats av strukturomvandlingen som skett på grund av Covid-19. Då de primära funktionerna av stadskärnan inte längre används till fullo, förutom utnyttjandet utav de gröna och offentliga rummen. Förändringen skedde redan innan pandemin men har accelererats på grund av pandemin.
Skapa en levande stadsdel
I enlighet med Umeå kommuns utvecklingsstrategi är förtätning ett av nyckelverktygen för att uppnå en levande stadskärna tillsammans med ett flexibelt användande av lokaler och tillgängliga offentliga rum. Genom att ha en blandad och tät stadsdel med varierande bostadsformer som är trygg och inkluderande kan en social hållbarhet uppnås.
Förtätning
Alla Respondenterna var överens om att en stad ska växa behövs det att medborgarna trivs så att de stannar kvar, bildar familj och etablerar sig på platsen. Det är inte problemfritt med tillväxt via förtätning utan det kommer också med utmaningar då inte alla delar samma vision för stadens framtid. Respondent 1 och 2 nämner ”not in my backyard” – ni kan bygga men inte här där jag bor. De handlar om personer som inte vill ha sin egen närmiljö förändrad, inte ha en arbetsplats nära sitt eget hem. Detta är ett av problemen associerade med förtätning menar Respondent 1, vilket gör det allt viktigare för kommunen att kommunicera sin övergripande plan och dess syfte och varför det är så viktigt för stadens fortsatta utveckling.
Umeå har under en längre tid varit drabbad utav en bostadsbrist vilket har skapat en obalans
16
mellan dag- och nattbefolkningen. Respondent 4 påstod utifrån en undersökning de genomfört att endast 2% av Umeås befolkning som är förvärvsarbetande är bosatta i stadskärnan. Respondenten upplyser att det är den lägsta siffran bland de större svenska städerna som i snitt ligger på 4%. Respondent 3 menar att en ökad densiteten av människor kan skapa de konsumtions underlag som krävs för att ha en stark stadskärna och vara en dragkraft för att attrahera fler att flytta till Umeå.
Verksamheter och butiker
Umeå stadskärna har som konsekvens av pandemin sett en minskning av rörelse och handel berättar Respondent 3. Det finns flera exempel i stadskärnan där butiker varit tvungna att stänga ner, gator som fått färre entréer. Respondenten säger att även fast vi idag har liknande butiksyta i Umeå finns det färre butiker. Vilket har en påverkan på det sociala livet då det sker färre interaktioner mellan förbipasserande. Alla Respondenter är helt eniga om att det är viktigt med små unika butiker som skiljer sig från de andra för att skapa förutsättningar för handelns överlevnad i centrum.
”Handlar om god aktivitet för mig, hela spektret från sociala dimensionen, ska finnas tydliga entréer, hög kvalité på bottenplan gärna med verksamheter men också att det utvecklade offentliga rummet har en god arkitektur”. (Respondent 3, 26/4)
Sen tror Respondenterna att restauranger och konferenser har en stor del med stadens framtid att göra. Dels har vår brist på socialt liv och event byggts upp under pandemin, samtidigt så finns det stora konferensfaciliteter i Umeå som har möjligheten att befolka staden med turism. Respondenterna tror att det kommer bli en viktig del att ta med sig i framtida planeringssammanhanget. Troligtvis kommer folk spendera mer pengar när samhället öppnar upp igen. Det har även visat sig att det privata kapitalet har ökat extremt mycket kopplat till Covid. Då folk har blivit mer återhållsamma och inte reser lika mycket.
”Återstarten kommer bli otroligt viktig, när vi nu alla förhoppningsvis har en spruta i armen till sommaren. Att återgå till något sorts normala och se om covid är något vi kommer få leva med under en lång tid, förhoppningsvis mer begränsat.” (Respondent 3, 26/4)
Respondent 4 menar även att aktörer och verksamheter har blivit mer kreativa som följd av pandemin, att handlare och restauranger har börjat med till exempel utkörning av mat och varor. Som att gym och träningsanläggningar flyttat utomhus för att fortsätta kunna vara verksamma under pandemin. Flera verksamheter har slagits ihop och börjat dela lokaler, detta menar Respondenten har flera anledningar. Dels behöver butiker inte lika stora lager längre då digitalisering har gjort e-handeln mer tillgänglig och närmare än någonsin vilket förenklar för konsumenter. Samtidigt ser vi idag förändrade beteendemönster och ett sökande för ett annat utbud, som att man vill maximera sin tid och utföra så många ärenden samtidigt när man besöker stadskärnan. Detta menar Respondent 4 är en stor fördel inom verksamheter som börjat anamma denna flexibilitet, där man kan utnyttja co-work ytor och skapa symbios med andra närliggande verksamheter som caféer. Även de faktum att vi jobbat hemifrån i stor utsträckning gör att folk ställer andra krav på stadskärnan när de väl återvänder, som att vi kommer vilja ha mer service och en närhet till rekreation- och träningsmöjligheter. Man kan ha väldigt mycket och tät bebyggelse, men utan folk blir gatorna tomma och det finns inget socialt sammanhang. Detta präglar särskilt de centrala stadsdelarna, även tillgängligheten
17
till grönområden. Under pandemin har det visat sig att många rör sig inom stadens gröna områden, därför är det också viktigt att det finns en närhet till de.
Social hållbarhet
Alla Respondenter tyckte att kulturen är viktigt för Umeå, kommunen investerar mest på kultur per invånare av de större svenska städerna. Respondenterna tror de bidrar till att skapa sammanhang vilket bidrar till den sociala hållbarheten, ett av de övergripande målen för kommunen och som blivit tillagt i Umeås vision. Det är en av de utvecklingsstrategier som kommunen arbetar med, att ha stor bredd på den sociala hållbarheten. Respondenterna nämner alla att det är viktigt att ha en inkluderande och långsiktig planering och att det är viktigt med kommunikation och att man följer sina utlagda strategier som riktlinjer.
”Jag vill återkomma till det sociala hållbarhetsarbetet som är så viktigt, det är kittet i vår planering”.
(Respondent 2, 22/4)
Respondent 1 talar för att när de planeras för bostäder måste de sociala rummen tas i hänsyn, att de är tillgängliga för alla och användbara. Då hur mycket man än planerar så måste det passa in i sammanhanget, därför arbetar vi med komplettering för att skapa en vitaliserande kraft. Där nya spännande stadskvarter och bebyggelse ska stärka och utveckla befintlig service och stadsdelar.
”Mångt och mycket är de strategier vi formulerade 2011 som 5 km staden, den täta staden är i grund och botten ett recept för att hållbarhetsaspekten ska fungera” (Respondent 1, 20/4)
Alla Respondenterna ser vikten i att forma staden hållbart, ur ett socialt, ekonomiskt och miljömässigt perspektiv. Annars kommer invånarna inte trivas och folk kommer inte flytta hit i tillräckligt stor utsträckning.
Samverkan som en nyckellösning
Alla Respondenter beskriver samverkan som nyckellösningen och en förutsättning för stadskärnans framtid. Samverkan kan ske i olika former och på olika nivåer.
Flera butiker och kontor har stått tomma i centrum som följd av pandemin och av den minskande rörelsen och fysiska konsumtionen. Detta har ökat vikten för kommunen att genomföra samverkan och ha dialog med berörda, entreprenörer, privatpersoner och fastighetsägare. Respondent 3 betonar att det gäller alla inom kommunen, politiskt och på tjänstemannanivå, för hela regionen Västerbotten. Alla Respondenterna lyfte att det behövs större städer, och en stad i regionen som blir riktigt stor. Om detta ska uppnås är det viktigt att jobba med strategiarbete, att se hela perspektivet. Respondent 2 beskriver ett forum som heter stadskärneforum i Umeå, där kommunen uppmuntrar aktörer att delta, att vara aktiv inom co-creating och placemaking.
”Pandemin är kort men konsekvenserna kan bli långvariga, vi vet inte vad framtiden erbjuder, om allt kommer återgå till som det var pre-Covid eller inte?” (Respondent 1, 20/4)
Det föregår av Respondent 2 att dialoger sker bland aktörer där frågeställningarna rör om hur man ska återta staden efter covid. Hur man via dialog kan ge incitament till andra aktörer som entreprenörer och fastighetsägare att samarbeta och skapa en gemensam vision för vad man vill uppnå i staden. Näringslivets påverkan har varit väldigt diversifierad, då alla branscher som är kopplade till att människor träffas som event, hotell och transport har haft
18
det extremt tufft. Samtidigt har andra branscher aldrig haft det så bra. Alla Respondenter betonar därför att man kunna vara flexibel på den kommunala nivån, med att ställa om lokaler och ta snabba beslut. Flexibiliteten kopplat till detaljplaner är viktigt som att enklare kunna få ett bygglov kring osäkra tider.
”Man måste kunna ställa om helt enkelt” (Respondent 3, 26/4)
Ett exempel som Respondenten 3 tar upp är att man tidigarelagt möjligheten för uteserveringar för att hjälpa restauranger och skapa mer rörelse i stadskärnan. Den kostnad som uteserveringarna får betala för att de står på kommunens mark har man tagit bort. Ett annat exempel är en dialog som skett mellan fastighetsägare och hyresgäster om hur de ska kunna stanna kvar och vara uthålliga. Det finns ett givande och tagande, då det även är kostsamt för fastighetsägaren att förlora hyresgäster.
Respondenterna tyckte inte att Umeå kommuns strategi kring planering eller stadsutformning hade påverkats av pandemin. Planprocesserna är långa och framtidsvisionen har inte ändrats av Covid-19. Respondent 4 beskrev däremot att privata fastighetsägare och entreprenörer kan få ändra sina planer och ställa om sin verksamhet. Kommunen erbjuder råd och handledning till företag som blivit hårt drabbade av pandemin. Ett gott exempel som Respondent 4 påtalade var att vissa verksamheter börjat dela lokaler och arbetar mer cirkulärt. Ett exempel i Umeå är MVG gallerian där Diös har skapat en co-working yta, där kontor delas. Kontorens framtid är också något intressant, en undersökning som gjordes av kommunen visade att omkring 25% av deltagarna ville dra ner kontorstid, 25% ville återgå till vanliga och resterande hade ingen åsikt. Respondent 1 tror att kontoren i framtiden kommer fylla en funktion, då vi är sociala varelser och kontoren är en social plats. Man måste ibland träffas, då vissa diskussioner inte fungerar lika bra på distans. Däremot kanske en minskning av kontor ses i framtiden. Det är för tidigt att säga däremot, dessutom kommer längden av pandemin ha en påverkan. Alla Respondenterna trodde att kontor har en plats i framtiden, den användningen kanske såg annorlunda ut, men att kontor inte skulle försvinna i alla fall. Om vi hade sett en strategiförändring långsiktigt, vad händer då med lokalerna?
Blir det nya verksamheter som flyttar in, det är en frågeställning planerarna ställer sig själva idag.
”Största utmaningen för framtiden är att rusta upp och återta staden som ett demokratiskt och socialt rum” (Respondent 1, 20/4)
Strukturomvandlingen pågick redan innan pandemin, Respondent 4 påstår att de startade för några år sedan men att det blivit mer påtagligt nu. Då stadskärnan alltid genomgått förändringar och anpassat sig efter vad människor vill ha i stunden. Därför är det viktigt att tänka på att jobba långsiktigt samt att ha en bra samverkan för att alla bli vinnare av stadskärnans utveckling. Dessutom talar respondenten om att det borde inkorporeras flera konceptmetoder för att blanda in medborgarna i processen att skapa gaturummen.
19
Flyttströmmar nödvändiga för Umeås tillväxt
Att locka invånare att stanna är en nödvändig förutsättning för Umeås fortsatta tillväxt.
Stadens befolkning har dubblats sedan universitet invigdes 1965 menar Respondent 2, delvis på grund av den kompetens och dragningskraft som kom med universitet. Samt att de lockade ett stort utbud av unga studenter som via studier lärde känna staden och beslutade sig för att stanna och bosätta sig i Umeå.
”Det får vi kvitton på lite då och då, att man trivs i Umeå” (Respondent 2, Intervju 22/4)
Respondent 2 fortsätter med att detta till stor grad fortfarande gäller, om Umeå ska uppnå 200 000 invånare till 2050 behövs stora mängder flyttströmmar. Då staden inte kan växa med nästan 50% naturligt på under 30 år. Av dagens befolkning är nära 2/3 inflyttade och staden har fördubblats på en generation. Vision 2050 mål är en långsiktig vision, och om målet uppnås till dess eller inte är inte nödvändigtvis det viktigaste. Utan det är att Umeå växer och klarar av ett tillväxtuppdrag och är en attraktiv plats som folk vill flytta till. Då alla vill ha tillgång till en frisör, apotek och restauranger nära där man bor behövs det en hög densitet och då behöver staden växa fortsätter Respondent 2. Samtidigt som det är viktigt för Umeå att vara en kraftmotor för regionen och vara den stad och kommun som växer. För detta är befolkningen en viktig faktor för att kunna skapa fler företag och jobb som kan skapa större mångfald inom service, handel och kultur.
Respondent 4 fortsätter med att det är mycket som talar för Umeå och Norrlands framtida tillväxt idag. Då det delvis har skett stora investeringar inom industri för regionen, över 1000 miljarder kronor har investerats. Allt detta gäller inte för Umeå, men Respondenten fortsätter att all tillväxt för regionen bidrar positivt till Umeå. Då kranskommuner kommer växa och befolkas med nya människor från andra delar av landet. Alla Respondenterna instämmer om vikten av att en attraktiv stadskärna kan agera som dragkraft för nyinflyttade att vilja bosätta sig och att stanna kvar. Detta kommer en högre densitet bidra med som planeras för centrala Umeå, vilket både kommer skapa ett större kundunderlag, öka nattbefolkningen, skapa nya verksamheter, minska onödiga transport som tillsammans bidrar till den sociala hållbarheten och invånarnas långvariga hälsa.
Genom att gå tillbaka till det gamla idealet av stadskärna med små butiker, pittoresk miljö och öppna tillgängliga offentliga ytor kan platsen bidra till att locka nya invånare till staden.
Respondent 3 betonar att om detta uppnås med att fler människor bor i centrum skapas ett tryggare och mer inkluderade stadskärna vilket accelererar processen för tillväxt.
20
Diskussion
När jag valde detta ämne under rådande pandemi var min tanke att pandemin haft påverkningar som lett till förändringar för stadsplaneringen i anseende till strategin och visionen om Umeås stadskärna. Istället visade det sig att pandemin inte haft nästintill någon påverkan på framtida planeringsprocess av vision 2050, men däremot haft en rad kortsiktiga effekter. Pandemin har på sätt och viss agerat som ett incitament till en nystart för stadskärnan där privata aktörer tillsammans med kommunen blivit mer kreativa med tillämpning av lösningar och samarbeten och sakta börjat anpassa stadskärnan till en mer nutidplats lämpad för en modern stad. Stadskärnan ska stå i centrum för en stor expansion av hela kommunen vilket gör det nödvändigt att platsen har fungerande funktioner och är omtyckt och besöks av invånarna. Planerare och berörda ska uppnå detta genom en transparant och omfattande samverkan för att skapa en hållbar och långsikt stadskärna, där modernitet går tillbaka och möter vad en stadskärna är i grunden, vilket primärt är en mötesplats med offentliga rum där det sker handel och var folk arbetar och bor. Det viktiga är som Respondenterna uttryckte att man ska kunna vara och besöka stadskärna även fast man inte är en kund.
Umeå vision 2050
Jane Jacobs (1993) teorier i vikten om att skapa mångfald för att vara en attraktiv plats överensstämmer med de riktlinjer som Umeå kommun tagit fram och de sätt de bestämt sig att arbeta med att utveckla stadskärnan och Umeå kommun. Genom att försöka skapa en tät stad med hög densitet, av både människor och byggnader, kunna skapa liv på dygnets alla timmar och en trygghet genom att det alltid finns folk på plats och någon som ser. Det skapar också ett starkt kundunderlag och utbud vilket gör att verksamheter kan vara lönsamma, som bara kan uppnås om staden är tillräckligt stor.
Samtidigt vill Umeå likt Jacobs idéer att staden eller stadskärnan ska ha fler än en primär funktion. Respondenterna talade för att stadskärnan skulle vara en plats som verkade som allas vardagsrum, alltså en mötesplats där man kunde genomföra handel, gå på evenemang, kulturella tillställningar, umgås på offentliga platser och turista samt njuta av en pittoresk stad. Stadskärnan ska även vara tillgänglig för alla och inbjudande, viktigt för folk som besöker staden eller invånare som besöker en ny stadsdel och för förbipasserande. Gator och det offentliga rummet ska vara planerat så att det skapar oväntade möten och ett kundunderlag för verksamheter på bottenplan. Slutligen ska stadskärnan vara uppbyggd av varierad karaktär, till utseende och ålder. Något som passar bra in på Umeå som har en historisk stadskärna som nu kompletteras med nya byggnader, samtidigt som det finns en medvetenhet i Umeå om att bevara det gamla med egna unika små butiker. Utöver det har kommunen också en vision om blandade bostadsformer och ett lokalt näringsliv vilket ytterligare förstärker det lokala utbudet och ger varierade hyror (ibid, Umeå kommun, 2014).
Pandemins påverkan kort och lång sikt
Pandemin har lämnat stadskärnan i något av en limbo, en avsaknad av sin identitet. Alla Respondenter beskriver stadskärnans betydelse för framtiden. Florida et al (2020) beskriver i sin studie om post-Covid urbanismen att stadskärnan kommer genomgå de största mikrogeografiska förändringarna sedan 80-talet. Förändringarna ska ske genom en rad kort-
