NUMMER 3 1994
Den postmoderna debatten
om det kvinnliga subjektets
plats i den tvingande ordningen
skakar om positionerna i det
feministiska projektet
eningen Kvinnovetenskaplig tidskrift. Författarna ansvarar själva för innehållet i sina artiklar. För insända ej beställda manuskript ansvaras ej.
Ansvarig utgivare: Sylvia Benckert. Redaktörer: Gerd Lindgren och Carin
Mann-berg-Zackari.
Redaktionskommitté: Eva Aniansson, Sylvia
Benckert, Annelie Bränström, Lena Eskils-son, Eva MagnusEskils-son, Anna Sjödahl och Else-Marie Staberg.
son, Johanna Esseveld, Änita Göransson, Birgitta Holm, Ulla Tebelius och Gert-rud Aström.
Kvinnovetenskaplig tidskrift utkommer
med fyra nummer om året. Prenumerera genom att sätta in 200 kr på pg 88 41 78-5. Stödprenumerationer å 250 kr eller mer är mycket välkomna.
Förteckning över tidigare utkomna tema-nummer och samtliga artiklar kan be-ställas från redaktionen.
Kungsgatan 95 903 31 Umeå
Tel 090-13 55 90, 13 57 30. Fax 090-13 04 01.
Redaktörerna träffas säkrast måndagar, tisdagar och torsdagar mellan kl 9 och 16.
Grafisk form: Leif Thollander. Vinjetter: Maria Persson.
Tryckt på miljövänligt papper hos Centraltryckeriet, Umeå. ISSN 0348-8365.
Utgivningen har möjliggjorts av anslag från Humanistisk samhällsvetenskapliga forskningsrådet och Utbildningsdepartementet.
Nr 3 1994 Årg 15
F r å n r e d a k t i o n e n 1 IDA BLOM G l o b a l h i s t o r i a i d e k o n s t r n k t i o n e n s t i d 3 G R O HAGEMANN P o s t m o d e r n i s m e n e n a n v ä n d b a r m e n o p å l i t l i g b u n d s f ö r v a n t 19 ANNELI HÄLLGREN & INGRID NILSSONI S k y d d s ä n g e l n s g r ä n s l a n d 3 5 TYTTI SOILA P å s p a n i n g e f t e r e t t k v i n n l i g t s u b j e k t 4 9 HANNE HAAVIND K v i n n o m i s s h a n d e l e n t v i v e l a k t i g ä k t e n s k a p l i g h a n d l i n g 6 3 M e d v e r k a n d e 6 2 V å r a f ö r m ö d r a r 7 2 R e c e n s i o n e r 7 5 V a d h ä n d e r 7 9
Ruth Francken, Simone de Beauvoir (1984-86). Olja på duk och fotografier.
Från redaktionen
U t m ä r k a n d e f ö r d e n k ö n s t e o r e t i s k aforsk-n i forsk-n g e forsk-n h a r 1)1 a varit dess tvärveteforsk-nskapliga karaktär. D e t t a f ö r h å l l a n d e k o m m e r tydligt till uttryck i d e t t a t e m a n u m m e r o m teoretiska p o s i t i o n e r . F o r s k a r e f r å n olika d i c i p l i n e r o c h m e d v a r i e r a n d e typer av e m p i r i samlas h ä r i g e m e n s a m m a a n s t r ä n g n i n g a r att dels bevara d e f r u k t b a r a i d e e r n a i d e t m o d e r n a p r o j e k t e t o c h dels att f ö r e n a dessa m e d d e utvecklings-b a r a t a n k a r n a i d e n p o s t m o d e r n a kritiken. M e l l a n " s t r u k t u r e r " o c h " a k t ö r e r " p å g å r för-söken att f i n n a d e t kvinnliga s u b j e k t e t o c h platsen - p o s i t i o n e n - f r å n vilken t e o r i n k a n a v a n c e r a u t a n att s n ä r j a s i d e t e r m i n i s m e n s g a r n eller u p p s l u k a s av relativismens gräns-löshet. En g r u p p p å tio h i s t o r i k e r h a r a r b e t a t m e d d e t n o r s k - d a n s k a p r o j e k e t Cappelens
kvinne-historia. Ida lilom var h u v u d r e d a k t ö r o c h h o n
e f t e r h a n d s r e f l e k t e r a r h ä r över själva i d é n m e d att f ö r s ö k a skriva e n global kvinnohisto-ria. P o s t m o d e r n i s m e n s kritik m o t s å d a n a för-sök b i l d a r avstampet f ö r h e n n e s artikel. Med-a r b e t Med-a r n Med-a i p r o j e k t e t , s o m r e s u l t e r Med-a t i tre bok-l w n d , utgick inte f r å n n å g o n g e m e n s a m refe-r e n s refe-r a m . S o m l i g a refe-r e p refe-r e s e n t e refe-r a d e patrefe-riarefe-rkat- patriarkat-steorier, a n d r a s t r u k t u r f u n k t i o n a l i s t i s k a ang r e p p s s ä t t o c h n å ang r a m e r " ö p p n a " i n r i k t n i n ang -ar d ä r analysen av biologiskt o c h socialt k ö n
u t g j o r d e u t g å n g s p u n k t e n . Blom a r g u m e n t e -rar f ö r att d e n teoretiskt pluralistiska ansat-sen på m å n g a sätt visade sig vara p o ä n g f u l l o c h i vissa a v s e e n d e n i s a m k l a n g m e d d e n ann a l k a ann d e dekoannstruktivistiska t i d s a ann d a ann -trots att d e n p o s t m o d e r n a kritiken ä n n u var relativt o k ä n d b l a n d h i s t o r i k e r n ä r p r o j e k t e t startade. M a k t s k i l l n a d e n m e l l a n k ö n e n u t g ö r e x e m -pelvis e n r ö d tråd g e n o m d e tre b o k b a n d e n , m e n d e n ä r i n t e r e s u l t a t e t av e n fastslagen teori u t a n e n följd av d e n m å n g f a l d i g a e m p i -rin. L ä s a r e n k a n själv r e f l e k t e r a o c h ställa frå-g o r o c h v ä r d e r a utfallet av olika teoretiska f ö r k l a r i n g a r . Kön blir m a o till e n social konstruktion på r e n t e m p i r i s k a g r u n d e r . M å n g -f a l d e n av sociala u t t r y c k s -f o r m e r visar sig n ä r k u l t u r , ras, klass, kast, civilstånd, å l d e r , stads-o c h l a n d s b y g d s d i m e n s i stads-o n e r systematiskt d r a s in i f r a m s t ä l l n i n g e n . K ö n blir d ä r m e d n å g o t s o m är b u n d e t till ett s a m m a n h a n g dvs kon-textuellt. B o k v e r k e t g e r också nya p e r s p e k t i v på d e n k ä n d a h i s t o r i e n . T e x f r a m t r ä d e r re-p r o d u k t i o n e n s o m ett i alla k u l t u r e r c e n t r a l t o m r å d e o c h t i l l s a m m a n s m e d b e t y d e l s e n av k v i n n o a r b e t e t o c h k v i n n o r n a s stadiga f ö r a n k -r i n g i familj o c h h u s h å l l b i l d a -r e n f ö -r olika k u l t u r e r g e m e n s a m n ä m n a r e . B å d e d e t m o -d e r n a o c h p o s t m o -d e r n a synsättet f å r m e -d 1
a n d r a o r d stöd i d e n globalliistoriska e m p i -rin.
Gro Hagemann utvecklar sina teoretiska
tan-k e g å n g a r i dialog m e d Yvonne Hirdmans "sys-t e m "sys-t e o r i " , Chris"sys-tina Carlsson We"sys-t"sys-terbergs "iden-titetsteori" o c h Joan Wallach Scotts "diskursteo-ri". H e n n e s ö v e r o r d n a d e f r å g a — h e l t i sam-k l a n g m e d B l o m s - gäller h u r u v i d a d e t är
möjligt att konceptualisera kön på ett sätt
s o m ä r f ö r e n l i g t m e d e m p i r i s k a s t u d i e r av historiska f ö r l o p p . För H a g e m a n n k a n ett poststrukturalistiskt f ö r h å l l n i n g s s ä t t m e d v e r -ka till o m d e f i n i t i o n av t e o r i e r o c h politis-ka l ö s n i n g a r dvs till e n " m o d e r n i s e r i n g " av stel-n a d e t a stel-n k e m ö stel-n s t e r o c h politiska kostel-nstella- konstella-t i o n e r s o m i n konstella-t e l ä n g r e f u n g e r a r . "De krikonstella-tiska b i d r a g e n finns delvis i f ö r l ä n g n i n g e n av väl-k ä n d a historisväl-ka m e t o d e r . Att lägga viväl-kten vid textuell analys i n n e b ä r i e n m e n i n g i n t e n å g o t a n n a t ä n att vidareutveckla källkritiken - t e x t e r o c h social praxis analyseras också s o m historiska källor." M e r p r o v o c e r a n d e blir det d o c k att ge avkall p å e t a b l e r a d e före-ställningar o m ett universiellt k v i n n o f ö r t r y c k eller vad Scott kallar d e f u n d a m e n t a l i s t i s k a p r e m i s s e r n a i n o m kvinnohistorien. O c h Hagem a n n Hagem e n a r d ä r f ö r att även o Hagem d e n p o s t Hagem o -d e r n a kritiken i m e r m o -d e r a t f o r m e r b j u -d e r p r e m i s s e r s o m u t a n vidare k a n i n t e g r e r a s i kritisk o c h liberal teori så u t g ö r ä n d å post-m o d e r n i s post-m e n e n opålitlig allierad s o post-m i vissa f o r m e r l e d e r till e n k u n s k a p s t e o r e t i s k kon-kurs s o m u n d e r g r ä v e r alla m ö j l i g h e t e r till n o r m a t i v kritik.
Ty t ti Soilas f o r s k n i n g s f ä l t b e f i n n e r sig i
kärn a kärn av d e kärn p o s t m o d e r kärn a kritikekärn. H o kärn p r o -b l e m a t i s e r a r d e n strukturalistiskt o c h semio-tiskt i n f l u e r a d e psykoanalysens status s o m teoretisk g r u n d f ö r feministisk filmforskning. H o n r e v i d e r a r s a m t i d i g t sin e g e n position i d e n n a t r a d i t i o n vars verktyg h o n m e n a r mycket s n a r t f ö r s ä t t e r f o r s k a r e n i e n para-n o i d situatiopara-n "där h o para-n g å para-n g p å g å para-n g bekräf-tar ett patriarkalt-oidipalt status-quo g e n o m att m o n o m a n t u t p e k a k v i n n a n s ställning s o m o b j e k t f ö r m a n n e n eller b e k r ä f t a h e n n e s symboliska tystnad o c h f r å n v a r o i fiktionen". Soila går på j a k t e f t e r alternativa t a n k e g å n g a r o c h finner u t v e c k l i n g s b a r a m ö j l i g h e t e r ge-n o m att förflytta sitt ige-ntresse f r å ge-n t e x t u e l l a
l ä s n i n g a r av enskilda filmer till s t u d i e r av större historiska s k e e n d e n o c h tematiska för-ä n d r i n g a r , s a m t till s t u d i e r av g e n r e r o c h s t ö r r e p u b l i k g r u p p e r . " G e n o m sin v ä g r a n att a c c e p t e r a d e t p å psykoanalytisk teori g r u n d a -d e f ö r n e k a n -d e t av kvinnlig s u b j e k t s t ä l l n i n g h a r d e n feministiska filmforskningen stakat ut vägar s o m är nya o c h kräver e n h e l del t a n k e a r b e t e e f t e r s o m d e t t a k n y t e r a n till d e n poststrukturalistiska kritiken s o m lett till d e t cartesianska subjektets kris".
H u r k a n vi d å föreställa oss k v i n n o r s o m s u b j e k t i e n k u l t u r s o m o b j e k t i f i e r a r ? Det är också d e n f r å g a s o m Anneli Hällgren o c h
Ingrid Nilsson ställer sig / Skyddsängelns gräns-land. V a r k e n psykoanalys eller s e m i o t i k g e r
n å g o t tillfredställande svar. Det b e r o r e n l i g t
Teresa de Lauretis p å att dessa t e o r i e r h a r
miss-lyckats m e d att f ö r e n a subjektivitet m e d prak-tik, s a m t att e r f a r e n h e t e n inte teoretiserats dvs d e n i n t e r a k t i o n s o m ä g e r r u m s u b j e k t o c h d i s k u r s e r / i n s t i t u t i o n e r e m e l l a n . H ä l l g r e n o c h Nilsson r e d o g ö r f ö r h u r d e Lauretis tän-k e r sig att å t e r u p p r ä t t a d e t tän-kvinnliga subjetän-k- subjek-tet g e n o m r o l l e n s o m å s k å d a r e o c h f ö r s ö k e r s e d a n t i l l ä m p a h e n n e s p e r s p e k t i v i e n analys av Susanne Ostens film Skyddsängeln.
Hanne Haavinds a v s l u t a n d e artikel i d e t t a
n u m m e r i n n e h å l l e r e n kritisk diskussion av
Eva Lundgrens o c h Nea Mellbergs l ä s n i n g av Margareta Hydens a v h a n d l i n g o m
kvinnomiss-h a n d e l ( r e c e n s i o n e n var i n f ö r d i KvT n r 2-3 / 9 2-3 ) . H a a v i n d s kritiska i n v ä n d n i n g a r gäller dels r e c e n s e n t e r n a s syn p å h u r misshandelsi-t u a misshandelsi-t i o n e n u p p k o m m e r o c h dels h u r d e n ska förstås s o m process. M e n f r ä m s t i n b j u d e r h e n n e s inlägg till e n dialog. M e d vilka m e t o -d e r o c h t e o r i e r k a n vi f o r s k a o c h g e n e r a l i s e r a o m vad s o m f ö r s i g g å r i p a r r e l a t i o n e n ?
N u m r e t i n n e h å l l e r d e s s u t o m e n i n t r e s s a n t k r ö n i k a o c h p r o v o c e r a n d e b i l d e r f r å n utställ-n i utställ-n g e utställ-n "Dialog m e d d e t a utställ-n d e t " s o m i s o m r a s visades p å Konsthallen Brandts Kladefabrik o c h n u i höst k a n b e s k å d a s på Norrköpings
museum. U t s t ä l l n i n g e n o c h b i l d e r n a i d e t t a n u m
-m e r k o -m -m e n t e r a s f ö r övrigt av Anna Sjödahl u n d e r v i n j e t t e n Vad händer.
3
IDA B L O M
Global historia
i dekonstruktionens tid
Historikernas analyser bekräftar postmodernistiska kultu rkritikers
uppfattning att kultur är en serie konflikter om synsätt, där klass, kön och ras
kan skapa gränslinjer. När är det könsidentiteten och när är det klass, hudfärg eller
nationell identitet som blir utmanade och därmed leder till handling och
historisk förändring? En sådan frågeställning har implicit legat till
grund för arbetet med den globala kvinnohistorien.
H u r k a n vi, e n g r u p p d a n s k a o c h n o r s k ahis-toriker, ge oss i kast m e d att skriva e n världs-o m f a t t a n d e k v i n n världs-o h i s t världs-o r i a , utgiven s världs-o m
Cap-pelens kvinnehistorie, i e n tidsålder d å d e stora
s a m m a n h ä n g a n d e t o l k n i n g a r n a , d e m e n i n g s -b ä r a n d e , f ö r e f a l l e r h a f ö r l o r a t sin giltighet?1
Ar d e t inte a n a k r o n i s t i s k t att skriva e n global k v i n n o h i s t o r i a n ä r p o s t m o d e r n i s m e n talar o m f ö r oss att e n h e l h e t s u p p f a t t n i n g av tillvaron inte är möjlig? I e n t i d s å l d e r d ä d e n teoretiska u t m a n i n g e n e n l i g t m å n g a s u p p f a t t n i n g ligger just i att p e k a p å d e t splittrade, d e t mångtydi-ga eller rätt o c h slätt i c k e - e x i s t e r a n d e subjek-tet, h u r k a n vi d å a r b e t a m e d ett o m f a t t a n d e historiskt m a t e r i a l m e d u t g å n g s p u n k t i anta-g a n d e t att d e t i n o m alla k u l t u r e r o c h i alla t i d e r finns ett kvinnligt s u b j e k t s o m d e t är m ö d a n värt att s p å r a u p p ? Ar d e t m e n i n g s f u l l t att skriva e n kvinnovärldshistoria?
J a g k o m m e r att f ö r s ö k a svara på dessa frå-g o r frå-g e n o m att först se n ä r m a r e på b e frå-g r e p p e t "globalhistoria" o c h vad d e t e g e n t l i g e n i n n e -bär, f ö r att d ä r e f t e r ta u p p (olika) h i s t o r i k e r s teoretiska o c h praktiska i n s t ä l l n i n g a r till stora s a m m a n f a t t n i n g a r av d e t t a slag, o c h till slut k o m m e r jag att d i s k u t e r a vilken betydelse d e n k v i n n o h i s t o r i a s o m vi h a r skivit kan h a f ö r d e n kvinno- o c h k ö n s h i s t o r i s k a f o r s k n i n g e n .
Människornas
gemensamma öde
På d e t h e l a taget f ö r s t å r n o g d e flesta b e g r e p -p e n g l o b a l h i s t o r i a o c h världshistoria s o m m e r eller m i n d r e s a m m a sak. M e n m a n k a n h ä v d a att d e t finns e n skillnad m e l l a n d e m . M e d a n världshistoria vanligtvis b e s t å r av e n s a m l i n g s e p a r a t a r e g i o n a l a u n d e r s ö k n i n g a r , kan m a n säga att d e n globala h i s t o r i e n k o n c e n t r e r a r sig på m ä n n i s k o r n a s g e m e n s a m m a ö d e , p å d e stora h ä n d e l s e f ö r l o p p s o m fick betydelse f ö r h e l a j o r d k l o t e t .U n d e r t i d e r n a s l o p p h a r d e t gjorts olika försök att skriva globalhistoria i d e n n a b e m ä r k e l -se. Ä l d r e tiders kyrkohistoriska s t u d i e r i kam-p e n m e l l a n G u d o c h d j ä v u l e n h a r kam-p l a c e r a t s i k a t e g o r i n g l o b a l h i s t o r i a .2 Ä n n u i n t r e s s a n t a r e
k a n d e t vara att se p å u p p l y s n i n g s t i d e n s stora moralfilosofiska k u l t u r h i s t o r i e r , s o m ville påvi-sa att d e n västerländska k u l t u r e n var överlägsen d e a n d r a . I dessa stora verk lick k ö n n ä m -ligen e n c e n t r a l ställning, g e n o m att d e t i h ö g g r a d var vardagslivets k u l t u r e l l a y t t r i n g a r s o m j ä m f ö r d e s över k u l t u r g r ä n s e r n a . En hel r a d av dessa verk var helt e n k e l t k v i n n o h i s t o r i e r , s o m t ex Christoph Meinersverk i fyra b a n d , Geschichte
des weibtichen Geschlechts, s o m k o m u t i H a n
-n o v e r m e l l a -n 1788 o c h 1800, William Alexa-n-
Alexan-ders verk i två b a n d , History ofWomen, utgivet i
L o n d o n I 779, eller Ludvig Engelstofts
Quinde-kj0nnets huustige og borgerlige Kaar hos Skandinavernef0r Kristendommens Indfftrelse, u r s p r u n g
-ligen p å latin, m e n översatt till d a n s k a i n o m kort, 1796.3 I m å n g a av dessa verk j ä m f ö r d e
m a n k v i n n o r s livsvillkor i n o m olika k u l t u r e r o c h t o l k a d e d e m s o m t e c k e n p å e n k u l t u r s till-växt o c h utveckling p å väg m o t idealet, d e n väs-t e r l ä n d s k a k u l väs-t u r e n . Till a r b e väs-t e n av s e n a r e
d a t u m s o m faller i n o m d e f i n i t i o n e n f ö r g e n -r e n g l o b a l h i s t o -r i a h ö -r Oswald Spengle-rs o c h
Arnold Toynbees kulturpessimistiska utsikter.
U n d e r e f t e r k r i g s t i d e n lades UNESCOs History
of Mankind u p p s o m e n global historia, d ä r alla
k u l t u r e r skulle b e t r a k t a s s o m likvärdiga o c h alla h i e r a r k i e r avskaffas. E n moralisk idealism h ä f t a d e vid p r o j e k t e t o c h v e r k e t t ä n k t e s s o m
etl fälttåg för internationell förståelse och
f r e d . M e n visionen s t r a n d a d e e f t e r 20 år av strider m e l l a n olika p r a g m a t i s k - t e o r e t i s k a skolor.4
G l o b a l h i s t o r i a ä r alltså ett o m r å d e m e d l å n g t r a d i t i o n . Det s o m k a r a k t e r i s e r a r d e n n a f o r m f ö r historieskrivning ä r ett klart syfte, att beh a n d l a alla v ä r l d e n s k u l t u r e r s a m m a n beh ä n g a n -d e , att följa u p p ett s a m l a n -d e t e m a f ö r h e l a ver-ket. Det k a n h a n d l a o m att visa k a m p e n mel-lan d e t g o d a o c h d e t o n d a , västvärldens över-l ä g s e n h e t , v ä s t e r över-l a n d e t s s n a r a u n d e r g å n g eöver-löver-ler att m e d h j ä l p av historia lägga g r u n d e n till i n t e r n a t i o n e l l förståelse o c h f r e d .
M a n k a n säga atl d e n n o r s k - d a n s k a kvinno-h i s t o r i e n , Cappelens kvinnekvinno-historie, s o m jag kvinno-h a r varit m e d o m att a r b e t a f r a m , f o r t s ä t t e r e n g o d bit p å v ä g e n i d e n n a t r a d i t i o n s fotspår. D e n b e s t å r visserligen av e n s a m l i n g r e g i o n a l a stu-dier, m e n d e hålls s a m m a n av ett g e m e n s a m t sylte - e n ö n s k a n o m att g ö r a k v i n n o r s liv syn-ligt i all sin m å n g f a l d i d e f o r n t i d a s a m h ä l l e n a . T e m a t i k e n är k o r t sagt att s t u d e r a b e t y d e l s e n av k v i n n o r s biologiska o c h sociala k ö n i d e största k u l t u r e r n a g e n o m t i d e n . Det är ett t e m a s o m faller u n d e r d e f i n i t i o n e n av global-historia s o m h i s t o r i e n o m " m ä n n i s k o r n a s g e m e n s a m m a ö d e " , m e n m e d d e n modifika-t i o n e n amodifika-tmodifika-t vår " m ä n n i s k a " är av h o n - k ö n . Demodifika-t b e t y d e r i n t e att vi h a r ryckt loss k v i n n o r u r det sociala s a m m a n h a n g d e b e f i n n e r sig i, m e n att vi h a r h a f t k v i n n o r i f o k u s i alla sociala sam-m a n h a n g .
Kanske h a r ett d r a g av m o r a l i s k idealism h ä f t a t också vid vårl p r o j e k t . Vi f ö r f a t t a r e — o c h inte m i n s t f ö r l a g e t s o m tog initiativ till verket - v a r till e n b ö r j a n i viss m å n m o t i v e r a d e av för-h o p p n i n g e n o m att b i d r a till förståelsen mel-lan k u l t u r e r g e n o m att ta f r a m k u n s k a p o m h u r k v i n n o r s ställning i olika k u l t u r e r h a r k o m m i t att bli så olikartad s o m d e n är i d a g e n s m u l t i k u l t u r e l l a s a m h ä l l e .
Fokusering på kulturer
där det uppstod något nytt
H i s t o r i k e r n a är o e n s e o m d e t nyttiga, d e t möj-liga i att skapa synteser p å ett så abstrakt p l a n s o m d e t globala. D e n historiska v e t e n s k a p e n s m e t o d , d e n o m s o r g s f u l l a källkritiken, kravet p å d o k u m e n t a t i o n o c h p r ö v n i n g e n av u t s a g o r favoriserar d e t specifika, d e t tids- o c h orts-b u n d n a , o c h u p p m u n t r a r i n t e till att v ä n d a ett kikarsikte m e d b r e t t o m f å n g m o t d e t förflut-na. Jens Arup Seip f r a m h ä v d e ju också att "en h i s t o r i k e r m å s t e vara närsynt. H a n s viktigaste i n s t r u m e n t är l u p p e n . " 5 O c h m e d l u p p ä r d e tinte lätt att få syn p å d e g l o b a l a p e r s p e k t i v e n . A n d r a h i s t o r i k e r h a r e m e l l e r t i d varit m i n d r e skeptiska m o t d e stora p e r s p e k t i v e n . N o r d i s k a h i s t o r i k e r h a r u p p r e p a d e g å n g e r u t a r b e t a t s a m m a n f a t t n i n g a r p å d e t g l o b a l a p l a n e t . Det var just d e t f a k t u m att C a p p e l e n s f ö r l a g h a d e gett ut e n världshistoria i 22 b a n d , d ä r det näst-an inte alls f a n n s n å g o n k v i n n o h i s t o r i a m e d , s o m utlöste f ö r l a g e t s ö n s k a n o m att "komplet-tera" m e d e n k v i n n o h i s t o r i a .
Diskussionen o m historiska s a m m a n f a t t -n i -n g a r , o m sy-nteser, h a r hållit sig l e v a -n d e i n o r d i s k a o c h n o r s k a fackkretsar. S y n t e s e r n a h a r försvarats m e d a r g u m e n t e t att s a m m a n -f a t t n i n g a r s o m k o m b i n e r a r d e l -f r a m s t ä l l n i n g a r s k a p a r e n m e r a f u l l s t ä n d i g överblick o c h g e r d ä r m e d en b ä t t r e förståelse f ö r d e e n s k i l d a d e l a r n a .6 M a n h a r också ställt krav p å
samm a n f a t t n i n g a r s o samm lever u p p till b e t e c k n i n g -en syntes: e n s a m m a n f a t t n i n g b ö r h a e n klar t e m a t i k o c h e n teoretisk s t r u k t u r m e d e n ge-n o m g å e ge-n d e o c h e ge-n h e t l i g a ge-n v ä ge-n d ge-n i ge-n g av be-g r e p p e n . " Kraven p e k a r på c e n t r a l a p r o b l e m n ä r d e t gäller a r b e t e t p å synteser. Dels m å s t e m a n g ö r a e n klar o c h m e d v e t e n p r i o r i t e r i n g i valet av t e m a , dels blir b e h o v e t av e n teoretisk s t r u k t u r o c h ett klart b e g r e p p s b r u k a k u t n ä r stora m a t e r i a l m ä n g d e r ska s a m m a n f a t t a s .
Detta var p r o b l e m s o m g j o r d e sig g ä l l a n d e också i a r b e t e t m e d k v i n n o h i s t o r i e n .s S t r ä n g a
p r i o r i t e r i n g a r blev n ö d v ä n d i g a . P r i n c i p e n s o m vi f ö l j d e var att f o k u s e r a f r a m f ö r a l l t p å d e r e g i o n e r / k u l t u r e r d ä r n å g o t nytt u p p s t o d s o m fick betydelse f ö r k v i n n o r s historia. Att d e t bör-jade i Afrika var självfallet. De tidigaste sam-h ä l l e n a , ä n n u u t a n skrift, liar s t u d e r a t s i
trak-5
Dorothy Cross, Stilettos (1993). Skor och kojuver.
t e r n a k r i n g M e d e l h a v e t o c h d e k u l t u r e r s o m u p p s t o d d ä r , d e n kristna o c h d e n muslimska, b e h a n d l a d e s först.
U r s p r u n g l i g e n h a d e vi p l a n e r p å att analysera alla d e stora h u v u d k u l t u r e r n a parallellt -alltså även d e n k o n f u c i a n s k a k u l t u r e n i J a p a n o c h Kina o c h d e n h i n d u i s t i s k a i I n d i e n — u n g e -fär f r a m till år 1500. F r å n o c h m e d d e n n a tid-p u n k t var d e t u t v e c k l i n g e n i västvärlden s o m m e d f ö r d e f ö r ä n d r i n g a r . D e n m o d e r n a veten-s k a p e n veten-s f r a m v ä x t , i n d u veten-s t r i a l i veten-s e r i n g e n , imperi-a l i s m e n , d e m o k r imperi-a t i n o c h f e m i n i s m e n k o m imperi-att sätta sin p r ä g e l p å d e n g l o b a l a h i s t o r i e n . Väst-v ä r l d e n fick d ä r f ö r f r a m till 1960 e n särskild tyngd. I ett sista b a n d skulle så d e icke-euro-peiska k u l t u r e r n a följas u p p f r å n 1500 till
1960. En b r e t t u p p l a g d global översikt över k v i n n o r s historia d e s e n a s t e 30 å r e n skulle av-sluta verket.
O f ö r u t s e d d a p r o b l e m m e d f ö r f a t t a r n a o c h e n f ö r ä n d r a d h å l l n i n g h o s f ö r l a g e t g j o r d e att d e n n a ansats i n t e höll. Asien o c h A f r i k a plock-a d e s u t o c h blev s e n plock-a r e p u b l i c e r plock-a d e s o m ett t r e d j e b a n d , m e n b a r a p å n o r s k a . Det t r e d j e
b ä n d e t i n n e h å l l e r också e n utförlig framställ-n i framställ-n g (ca 100 sidor) av k v i framställ-n framställ-n o r i t r e d j e v ä r l d e framställ-n e f t e r 1960.
Så h a r d e n n a sista o m s t ä l l n i n g stärkt ten-d e n s e n att också vår k v i n n o h i s t o r i a blev en "ståndpunkts"-historia, m e d u t g å n g s p u n k t i vår e g e n verklighet. Det vill säga att d e n , lik-s o m alla a n d r a g l o b a l h i lik-s t o r i e r j a g k ä n n e r till, h a r blivit e u r o c e n t r i s k . D e n v ä s t e r l ä n d s k a kul-t u r e n h a r fåkul-tkul-t d e kul-t skul-törskul-ta u kul-t r y m m e kul-t o c h d e n utförligaste b e h a n d l i n g e n . Det ä r också tydligt att f r a m s t ä l l n i n g e n präglas av e n skandinavisk u t g å n g s p u n k t .
D e n v i n k l i n g e n var ä n d å ett m e d v e t e t val s o m tog fasta på d e n reella s i t u a t i o n e n o c h på t a n k e n att l ä s a r n a skulle h a ett särskilt intres-se f ö r k u n s k a p o m sin e g e n k u l t u r . Det var också ett realistiskt e r k ä n n a n d e av bl a språk-liga b e g r ä n s n i n g a r . S a m t i d i g t f a n n s d e t helt e n k e l t m e s t m a t e r i a l att bygga p å f ö r d e n väst-e u r o p väst-e i s k a o c h a m väst-e r i k a n s k a k v i n n o h i s t o r i väst-e n s del.
Dessa b e g r ä n s n i n g a r till trots f ö r e l i g g e r d e t alltså n u e n k v i n n o h i s t o r i a i tre b a n d , s o m är global i d e n b e m ä r k e l s e n att d e n o m f a t t a r k v i n n o r s historia i d e största k u l t u r e r n a f r å n d e allra tidigaste t i d e r n a f r a m till 1989. D e n t e m a t i s k a e n h e t e n är klar.
Ingen gemensam teoretisk ram
De g r u n d l ä g g a n d e d r a g e n i v e r k e t fastslogs1987, o c h d e t är b e t e c k n a n d e f ö r h u r mycket s o m h a r skett p å d e t teoretiska p l a n e t s e d a n dess att v a r k e n poststrukturalistiska eller post-m o d e r n i s t i s k a t e o r i e r n å g o n s i n d i s k u t e r a d e s b l a n d f ö r f a t t a r n a . Vi var p å intet sätt medvet-n a o m att vi skrev global k v i medvet-n medvet-n o h i s t o r i a u medvet-n d e r p o s t s t r u k t u r a l i s m e n s tidsålder. D e p r o b l e m vi h a d e m e d att h i t t a e n teoretiskt e n h e t l i g ansats var stora n o g s o m d e var.
N ä r ett verk ska skrivas av tio f ö r f a t t a r e , åtta kvinnliga o c h två m a n l i g a , o m ett t e m a d ä r dis-k u s s i o n e r n a o m teoretisdis-k u t g å n g s p u n dis-k t är så livliga s o m i kvinno- o c h könshistorisk forsk-n i forsk-n g , ä r d e t e forsk-n viktig u p p g i f t f ö r f ö r f a t t a r forsk-n a att e n a s o m e n g e m e n s a m teoretisk r a m . D e t t a var lättare sagt än gjort, e f t e r s o m f ö r l a g e n krävde lika m å n g a d a n s k a s o m n o r s k a f ö r f a t t a r e -Sverige föll ut u r s a m a r b e t e t i ett relativt tidigt
skede. N ä r f ö r f a t t a r n a valdes ut lades tonvik-t e n alltonvik-tså i n tonvik-t e på e n g e m e n s a m tonvik-teoretonvik-tisk an-sats. På ett i n l e d a n d e s e m i n a r i u m u t s p a n n sig e n o m f a t t a n d e diskussion o m vad s o m skulle u t g ö r a vår g e m e n s a m m a teoretiska g r u n d v a l . Det f a n n s e n viss m o t s ä t t n i n g m e l l a n å e n a sidan a n h ä n g a r e av e n klart patriarkalisk-teo-retisk u p p f a t t n i n g av k v i n n o h i s t o r i e n o c h å a n d r a sidan a n h ä n g a r e av e n " ö p p n a r e " vink-ling, d ä r analyser av d e n s a m h ä l l e l i g a betydel-sen av biologiskt o c h socialt k ö n skulle u t g ö r a u t g å n g s p u n k t e n . E n viss f ö r k ä r l e k f ö r struk-t u r f u n k struk-t i o n a l i s struk-t i s k a s y n p u n k struk-t e r k u n d e k a n s k e a n a s h o s våra m a n l i g a kolleger, m e n i övrigt gick m o t s ä t t n i n g a r n a i n t e e f t e r k ö n . Det slu-t a d e m e d aslu-tslu-t vi e n a d e s o m aslu-tslu-t r e s p e k slu-t e r a d e n e n s k i l d a f ö r f a t t a r e n s val av teoretisk r e f e r e n s -r a m , m e n s a m t i d i g t skulle alla la ställning till b e g r e p p e t k v i n n o f ö r t r y c k .
För att g ö r a s i t u a t i o n e n e x t r a k o m p l i c e r a d tog f ö r l a g e n kraftigt avstånd i f r å n explicita teoretiska u t l ä g g n i n g a r eller d i s k u s s i o n e r . Själva o r d e t teori blev bannlyst, s o m ett f r ä m -m a n d e o r d . Det fick d ä r f ö r bli en u t -m a n i n g att lägga f r a m t a n k a r k r i n g d e n teoretiska g r u n d -valen u t a n att "tynga" t e x t e n p å ett sätt s o m avskräckte läsare u t a n f ö r k u n s k a p e r i teori eller u t a n intresse f ö r teori. I ett i n l e d a n d e kapitel på u r s p r u n g l i g e n o m k r i n g 15 sidor d r y f t a d e s e m e l l e r t i d f r å g a n o m h u r m a n för-klarar historisk f ö r ä n d r i n g . En räcka olika "sätt att f ö r k l a r a " - d e t blev t ä c k n a m n e t f ö r t e o r i e r - p r e s e n t e r a d e s . H ä r p å p e k a d e s att h i s t o r i k e r o f t a är o e n s e o m h u r e n utveckling ska förkla-ras o c h att f r a m s t ä l l n i n g e n i regel ä r p r ä g l a d av just h i s t o r i k e r n s syn på f ö r k l a r i n g a r .
M e n i d e n sista r e d i g e r i n g s o m g å n g e n m å s t e d e t t a kapitel skäras n e r till tre sidor. Då åter-sod d e t inte mycket s o m k u n d e ge e n inblick i d e n teoretiska g r u n d v a l e n .
Olika förklaringsmodeller
tvingar läsaren att reflektera
Resultatet h a r faktiskt blivit intressant, i syn-n e r h e t f ö r h i s t o r i k e r s o m k ä syn-n syn-n e r till d e teore-tiska d i s k u s s i o n e r n a i d e t t a fack. En f ö r f a t t a r e h a r b e t r a k t a t k v i n n o r o c h m ä n s o m "olika -m e n likvärdiga" o c h uttryckt d e t t a g e n o -m att g e e n b e s k r i v n i n g av "det t u - d e l a d e s a m h ä l l e t "d ä r m ä n o c h k v i n n o r a r b e t a d e o c h h a d e m a k t i n o m var sitt o m r å d e . D e t gäller d e för-skriftli-ga s a m h ä l l e n a . A n d r a h a r o p e r e r a t m e d patri-a r k patri-a t s t e o r e t i s k patri-a synsätt, d ä r m ä n s m patri-a k t över k v i n n o r blivit d e t g e n o m g å e n d e t e m a t . Återi-g e n a n d r a h a r a n v ä n t m e r a n y a n s e r a d e analyser d ä r k v i n n o r s e g n a h å l l n i n g a r o c h h a n d -lingar s a m v e r k a r m e d o r g a n i s e r i n g e n av p r o d u k t i o n e n , ideologiska-religiösa-kulturel-la f ö r e s t ä l l n i n g a r , familje- o c h släktskapsreideologiska-religiösa-kulturel-la- släktskapsrela-t i o n e r , s släktskapsrela-t a släktskapsrela-t e n s u p p b y g g n a d o c h d e m o g r a f i s k a s t r u k t u r e r f ö r att f o r m a k v i n n o r s historia.
Det k a n vara en svaghet att v e r k e t i n t e bygg e r p å e n bygg e m e n s a m o c h klar teoretisk bygg r u n d -val. F ö r f a t t a r e m e d e n g e m e n s a m teoretisk u t g å n g s p u n k t k u n d e h a skrivit ett m e r a e n h e t -ligt verk s o m skulle h a l ä m n a t f ä r r e f r å g o r obe-svarade. M e n d e n pluralistiska a n s a t s e n k a n också vara e n styrka. Läser m a n d e tre b a n d e n i f ö l j d f r a m g å r m a k t s k i l l n a d e n m e l l a n k ö n e n tydligt trots d e olika teoretiska a n s a t s e r n a . S k i l l n a d e n i m a k t blir på d e t sättet inte ett re-sultat av e n p å f ö r h a n d fastslagen teoretisk vinkling, u t a n f r a m s p r i n g e r av själva e m p i r i n , också d å f ö r f a t t a r e n h a r f ö r e d r a g i t t ex e n s t r u k t u i h i s t o r i s k ansats. S a m t i d i g t h a r m a n u n d g å t t e n systematisk e l ä n d i g h e t s f o r s k n i n g . De k u l t u r s p e c i f i k a s a m h ä l l s f ö r h å l l a n d e n s o m k v i n n o r - o c h m ä n - h a r levt u n d e r g e n o m t i d e r n a f å r e n c e n t r a l ställning o c h g e r stoff till e f t e r t a n k e k r i n g historisk f ö r ä n d r i n g , u n d e r vilka f ö r h å l l a n d e n m ä n s m a k t över k v i n n o r blir särskilt uttalad, u n d e r vilka f ö r h å l l a n d e n k v i n n o r k a n h a m a k t över m ä n o c h n ä r d e t k a n h a f ö r e k o m m i t e n m a k t b a l a n s . A n d r a relation e r ä relation m a k t r e l a t i o relation e r , ö m s e s i d i g a b e r o e relation d e -f ö r h a l l a n d e n m e l l a n k ö n e n , d r a s in i diskus-s i o n e n . O c h diskus-sidiskus-st m e n i n t e mindiskus-st: olika hidiskus-stori- histori-kers olika, i b l a n d m o t s t r i d i g a sätt att f ö r k l a r a vilken betydelse k ö n h a r f ö r d e n e n s k i l d a indi-viden o c h s a m h ä l l e t g e r d e n u p p m ä r k s a m m a läsaren tillfälle att r e f l e k t e r a . L ä s a r e n b ö r j a r själv ställa f r å g o r , ta ställning till olika förkla-ringar. O c h d e t är i n t e h e l l e r n å g o t dåligt resultat.
Tanken på hönssystem implicit i verket
I n g e n av oss t ä n k t e på b e g r e p p e t k ö n s h i s t o r i a r e d a n f r å n b ö r j a n . Först n ä r p r o c e s s e n h a d e7
k o m m i t så l å n g t s o m till k o r r e k t u r l ä s n i n g e n , h a d e d e t t a b e g r e p p k o m m i t in i d e n kvinno-historiska f o r s k n i n g e n . M e n d å var d e t på d e t h e l a taget f ö r sent att o p e r a t i o n a l i s e r a d e t i f r a m s t ä l l n i n g a r n a . Det fick i stort sett s t a n n a vid e n s t a k a a n t y d n i n g a r i h u v u d r e d a k t ö r e n s i n l e d n i n g s - o c h avslutningskapitel.Ä n d å k a n m a n säga att t a n k a r p å ett köns-system, eller e n k ö n s o r d n i n g , implicit ligger till g r u n d f ö r verket. N å g r a av f ö r f a t t a r n a k a n sägas h a o p e r e r a t u t i f r å n Yvonne Hirdmans u p p f a t t n i n g av g e n u s s y s t e m e t , m e d dess två p r i n c i p e r o m åtskillnad m e l l a n det kvinnliga o c h d e t m a n l i g a o c h d e t m a n l i g a s o m n o r m . A n d r a h a r lagt vad j a g vill kalla en m e r
dyna-misk i n n e b ö r d i b e g r e p p e t o c h f o k u s e r a r i n t e b a r a p å d e t m a n l i g a s d o m i n a n s u t a n också p å lika v ä r d e o c h ö m s e s i d i g t b e r o e n d e .9 De h a r
t ex h ä v d a t att jämvikt m e l l a n k ö n e n k a n exis-tera i d e n dagliga a r b e t s v ä r l d e n , också i kultu-r e kultu-r d ä kultu-r i d e o l o g i o c h jukultu-ridiska n o kultu-r m e kultu-r byggekultu-r p å m ä n s d o m i n a n s över k v i n n o r . S p o r a d i s k t h a r också ett s a m b a n d m e l l a n e n f ö r ä n d r i n g i f e m i n i t e t e n o c h nya f ö r v ä n t n i n g a r p å d e t mas-k u l i n a antytts.
Det f r a m k o m m e r alltså mycket tydligt att k ö n å r e n social k o n s t r u k t i o n . D e n stora m å n g -f a l d e n av sociala u t t r y c k s -f o r m e r -f ö r socialt k ö n s o m k o m i n e r f r a m n ä r k u l t u r , ras, klass, kast, civilstånd, å l d e r , stads o c h l a n d s b y g d s d i m e n -s i o n e r n a -sy-stemati-skt d r a -s in i f r a m -s t ä l l n i n g e n e f t e r l ä m n a r i n t e n å g o t tvivel o m att k ö n är n å g o t s o m ä r b u n d e t till sitt s a m m a n h a n g , k o n t e x t u e l l t . Det kan k a n s k e d ä r f ö r m e d e n viss rätt hävdas att k o n s t r u k t i o n s t e o r i e r , tankar o m att k ö n ä r n å g o t s o m ä r social k o n s t r u -erat, ligger till g r u n d f ö r v e r k e t .1 0
Explicita poststrukturalistiska språk- o c h symbolanalyser i n g å r i n t e alls. I långa stycken b e r o r d e t t a p å att dessa t e o r i e r ä n n u 1 9 8 6 /
1987, d å vi l a d e u p p våra p l a n e r , b a r a låg i sin linda. M e n d e t k u n d e n o g h a varit v ä r d e f u l l t o m vi s o m f ö r f a t t a r e m e d a n vi a r b e t a d e p å våra m a n u s k r i p t h a d e h a f t ö g o n e n ö p p n a f ö r d e m ö j l i g h e t e r att kasta ljus över k ö n s f ö r h å l l a n -d e n a som ligger i språk- o c h symbolanalyser. D e t h a d e vi inte. O c k s å o m vi implicit h a r a n v ä n t k o n s t r u k t i o n s t e o r i h a r vi i n t e u t n y t t j a t d e n a n d r a d e l e n av d e t som Bente Rosenberk h a r kallat e n d u b b e l kulturanalys.
9
O m d e n teoretiska s t r u k t u r e n i n t e är e n h e t l i g o c h b e g r e p p s a n v ä n d n i n g e n d ä r f ö r i n t e h e l l e r alltid är h e l t g e n o m g å e n d e , vill jag ä n d å h ä v d a att d e n g e n o m f ö r d a o p e r a t i o n a l i s e r i n g e n av b e g r e p p e t "socialt k ö n " i sig själv i n n e b ä r e n teoretisk nyskapelse n ä r d e t gäller att skriva historiska s a m m a n f a t t n i n g a r .1 1 V e r k e t
uppfyl-ler e n l i g t m i n åsikt k r a v e n p å e n syntes. D e t u t g ö r e n t e m a t i s k t välavgränsad h e l h e t , u p p -b u r e n av en k o n s t r u k t i o n s t e o r e t i s k ansats. D e t p r e s e n t e r a r e n s a m m a n f a t t n i n g , e n överblick s o m g e r e n b ä t t r e förståelse ä n vad framställ-n i framställ-n g a r av b a r a d e e framställ-n s k i l d a d e l a r framställ-n a skulle h a g j o r t .
Förmedlingsprojekt
D e n k v i n n o h i s t o r i a som del h ä r är tal o m är skriven s o m ett " f ö r m e d l i n g s p r o j e k t " . Det h a r varit vårt syfte att n å u t till d e n b r e d a a l l m ä n -h e t e n , l å n g t u t a n f ö r -h i s t o r i k e r n a s snäva krets, m e d å t m i n s t o n e e n del av d e k u n s k a p e r s o m f o r s k n i n g e n e f t e r 20 års a r b e t e h a r n å t t f r a m till. På d e t sättet h a r d e t f u n g e r a t mycket b r a i N o r g e , d ä r verket h a r fått mycket u p p m ä r k -s a m h e t , till o c h m e d ett pri-s. M e n -så h a r det inte blivit i D a n m a r k .
Avsikten var också att d e t k u n d e vara nyttigt m e d t a n k e på f o r s k n i n g e n att samla n å g r a h u v u d d r a g i d e k u n s k a p e r vi n u m e r a h a r o m k v i n n o r s historia i e n o c h s a m m a framställ-n i framställ-n g . F ö r m i framställ-n e g e framställ-n del vill j a g p e k a u t tre o m r å d e n d ä r j a g tycker att verket k a n k o m m a till nytta f ö r h i s t o r i k e r av lacket. D e t b o r d e k u n n a u n d e r l ä t t a i n t e g r e r i n g e n av kvinnohis-toria i f o r s k n i n g o c h u n d e r v i s n i n g n ä r åtmins-t o n e en del av såtmins-toffeåtmins-t finns åtmins-tillgängligåtmins-t i eåtmins-tåtmins-t sam-lat verk. N ä r k u n s k a p e r n a d e s s u t o m täcker tre h u v u d k u l t u r e r , kan verket u t g ö r a utgångs-p u n k t e n f ö r j ä m f ö r a n d e studier, d ä r m a n kan
fokusera pä likheter och olikheter i kvinnors
historia. Slutligen tycker jag också att verket i n s p i r e r a r till att ställa nya f r å g o r , bl a o m mas-k u l i n i t e t e n s historia.
Nya perspektiv på den kända historien
I n t e g r e r i n g h a r visat sig vara en svårlöst u p p -gift. Del b e r o r 1)1 a på att k v i n n o h i s t o r i a fak-tiskt i m å n g a a v s e e n d e n är just e n a n n a nhis-toria. D e t blir a n d r a sidor av s a m h ä l l e t s o m står i f o k u s n ä r könsanalys är u t g å n g s p u n k t e n , "nya t e m a n " blir viktiga. D e t t a är väl k ä n t f ö r alla som a r b e t a r m e d k v i n n o h i s t o r i a , så jag ska n ö j a m i g m e d ett fåtal e x e m p e l .
R e p r o d u k t i o n e n blir ett viktigt nytt o m r å d e , f ö r l o s s n i n g s h j ä l p , b a r n o m s o r g t å g a r in i historien. S e x u a l i t e t e n s historia blir ett g e n o m g å -e n d -e t -e m a , f r å n "värld-ens f ö r s t a kvinna", int-e Eva, u t a n Lucy s o m v a n d r a d e o m k r i n g p å d e n a f r i k a n s k a s a v a n n e n f ö r 3,5 milj å r s e d a n , o c h ä n d a f r a m till idag. D e n första sexuella revo-l u t i o n e n b e s t o d k a n s k e i e n ö v e r g å n g tirevo-lrevo-l sam-lag ansikte m o t ansikte f ö r m i l j o n e r år s e d a n ! Familj o c h h u s h å l l får e n c e n t r a l p o s i t i o n b å d e s o m en o m s o r g s a r e n a , s o m e n h a n d l i n g s -a r e n -a m e l l -a n k ö n e n o c h olik-a å l d e r s g r u p p e r o c h s o m en k o n f l i k t a r e n a . F a m i l j e n i n t a r ock-så e n c e n t r a l ställning i d e n p r o d u k t i o n som är n ö d v ä n d i g f ö r att hålla s a m h ä l l e t igång, s o m a r b e t s p l a t s f ö r k v i n n o r , m ä n o c h b a r n .
Kort sagt, en helt a n n a n h i s t o r i a än d e t s o m folk i a l l m ä n h e t h a r vant sig vid att historia be-h a n d l a r .
M e n d e t k o m m e r också f r a m nya perspektiv p å d e n k ä n d a h i s t o r i e n , s å d a n a s o m tvingar f r a m nya d e f i n i t i o n e r av k ä n d a b e g r e p p o c h d ä r m e d till ett nytt sätt att förstå d e n k ä n d a s a m h ä l l s h i s t o r i e n . Också d e t t a är välkänt f r å n d e n f o r s k n i n g s o m k v i n n o h i s t o r i k e r l ä n g e h a r bedrivit. H ä r k a n d e t r ä c k a m e d att n ä m n a b e g r e p p e t "arbete", ett s t a n d a r d e x e m p e l p å n y t ä n k a n d e s o m b e r o r p å bl a kvinnohistorisk f o r s k n i n g . D e t t a verk b i d r a r till att visa d e n helt o u m b ä r l i g a insats s o m låg i det kvinnoarb e t e s o m o f t a var u n d e r o r d n a t m ä n n e n s a r kvinnoarb e -te eller helt förbisett, på s a m m a sätt s o m kvin-n o r s a r b e t e i j o r d b r u k e t o c h i h u s h å l l e t . D e kvin-n stora betydelse s o m k v i n n o r s a r b e t e i d e n avlö-n a d e p r o d u k t i o avlö-n e avlö-n h a r k o m m e r också tydligt I r a m . Så byggde f r a m v ä x t e n av d e t m o d e r n a j a p a n s k a s a m h ä l l e t i sin första fas på e x p o r t av j o r d b r u k s p r o d u k t e r s o m te, ris o c h silke. Detta var p r o d u k t e r s o m i h ö g g r a d f r a m s t ä l l d e s av kvinnlig a r b e t s k r a f t . D e t s a m m a gäller d e n tidi-g a j a p a n s k a o c h kinesiska t e x t i l i n d u s t r i n , s o m precis s o m d e n e u r o p e i s k a vilade på kvinnlig a r b e t s k r a f t . Låga k v i n n o l ö n e r var alltså n å g o t g r u n d l ä g g a n d e f ö r industrialiseringsproces-sen, i n t e b a r a i d e n västliga v ä r l d e n .
M å n g a av dessa nya p e r s p e k t i v h a r tagit f r a m l i k h e t e r tvärs över k u l t u r g r ä n s e r n a , så att d e p e k a r på e x i s t e n s e n av e n essentiell k ä r n a i k ö n s r e l a t i o n e r n a , vissa g r u n d l ä g g a n d e könsb e s t ä m d a g e m e n s a m m a d r a g s o m f ö r e k o m -m e r i k u l t u r e f t e r k u l t u r . Det gäller självfallet d e t e n k l a f a k t u m att d e t överallt är k v i n n o r s o m f ö d e r b a r n o c h h a r ett särskilt ansvar f ö r d e m u n d e r d e r a s allra tidigaste livsskeden. M e n också f ö r h å l l a n d e t m e l l a n k ö n o c h makt visar e n h e t l i g a d r a g f r å n k u l t u r till k u l t u r .
I alla k u l t u r e r h a r k v i n n o r h a f t e n stadig för-a n k r i n g i fför-amilj o c h hushåll, i "det lillför-a sför-am- sam-hället". H ä r h a r d e h a f t e n viktig ställning. Mest p r e s t i g e o c h makt h a d e e n k v i n n a som ä l d r e h u s m o r m e d s ö n e r , m i n s t s o m u n g o c h ogift, eller s o m b a r n l ö s gift kvinna. M e n kvin-n o r kvin-n a s ställkvin-nikvin-ng i f a m i l j e kvin-n o c h h u s h å l l e t h a r f ö r ä n d r a t s m e d t i d e n , k a n s k e m e s t i d e n väs-t e r l ä n d s k a k u l väs-t u r e n m e n också i Asien o c h Afrika. N ä r f a m i l j e g r u p p e n o c h h u s h å l l e t förl o r a d e sina viktiga f u n k t i o n e r , s o m p r o d u k -t i o n s e n h e -t , s o m s o c i a l i s a -t i o n s e n h e -t f ö r d e -t u p p v ä x a n d e släktet eller s o m bas f ö r politisk m a k t , f ö r l o r a d e k v i n n o r n a också m a k t p o t e n -tial.
I n o m relativt e n k l a s a m h ä l l s o r g a n i s a t i o n e r , d ä r politisk m a k t f ö r m e d l a d e s i n o m e n m i n -d r e g r u p p elitfamiljer, k u n -d e k v i n n o r h a legi-tim tillgång till o m f a t t a n d e politisk m a k t , också o m d e t vanligaste var att d e t var m ä n s o m d o m i n e r a d e . Ju m e r k o m p l i c e r a t s a m h ä l l e t blev, d e s t o m e r byråkratiskt blev det, ocli ju viktigare d e t blev att skilja pä privat o c h o f f e n t -ligt, d e s t o svårare blev d e t för k v i n n o r att få till-g å n till-g till m a k t . E f t e r h a n d s o m d e n politiska d e m o k r a t i s e r i n g e n i n b e g r e p allt fler m ä n i d e n politiska b e s l u t s p r o c e s s e n u t v i d g a d e s klyf-tan m e l l a n k v i n n o r s o c h m ä n s politiska makt. Först p å 1800- o c h 1900-talen b ö r j a d e e n ut-j ä m n i n g av k v i n n o r s o c h m ä n s tillgång till poli-tiska m a k t p o s i t i o n e r , e n utveckling s o m p å d e flesta håll i n t e h a r k o m m i t särskilt långt.
Stora olikheter
mellan kulturerna
O l i k h e t e r n a m e l l a n k u l t u r e r n a h a r också varit stora. I Afrika f a n n s l å n g t in m o t slutet av 1800-talet starka t r a d i t i o n e r f ö r att e n s k i l d a k v i n n o r
k u n d e ha mycket stor politisk m a k t . I n o m E u r o p a vittnar stora o l i k h e t e r ifråga o m tid-p u n k t e n f ö r i n f ö r a n d e t av kvinnlig rösträtt o m g r u n d l ä g g a n d e k u l t u r e l l a o l i k h e t e r . Förkla-r i n g a Förkla-r n a k a n bl a sökas i olika industFörkla-rialise- industrialise-ringstakt o c h olika religiös tillhörighet. I katol-ska l ä n d e r var socialpolitikatol-ska insatser - ett o m r å d e s o m m e r ä n a n d r a d r o g till sig
kvin-nors politiska intresse
-
länge en fråga för
kyr-kan, i n t e staten. R ö s t r ä t t e n k a n d ä r f ö r i såda-n a l ä såda-n d e r h a varit av m i såda-n d r e isåda-ntresse f ö r kvisåda-n- kvin-n o r ä kvin-n i p r o t e s t a kvin-n t i s k a l ä kvin-n d e r , d ä r d e t efterh a n d blev d e t o f f e n t l i g a , staten o c efterh k o m m u -n e -n , som ä g -n a d e sig åt sociala i-nsatser.
En a n n a n i ö g o n f a l l a n d e skillnad är att bio-logiskt k ö n i e n r a d a f r i k a n s k a l ä n d e r k u n d e h a e n h e l t a n n a n social f u n k t i o n ä n i asiatiska o c h västerländska s a m h ä l l e n . En kvinna k u n d e ta d e n äkta m a n n e n s roll i ett p a r f ö r h å l -l a n d e , gifta sig m e d e n a n n a n k v i n n a f ö r att skaffa sig a r b e t s k r a f t eller f ö r att skaffa sig för-s ö r j n i n g . Det k a n f ö r e f a l l a för-s o m o m d e n n a tra-dition var möjlig bl a f ö r att s a m h ä l l e n av d e t t a slag l a d e tonvikt på ä t t e n , i n t e p å d e n enskil-d a i n enskil-d i v i enskil-d e n . Så l ä n g e b a r n o c h a r b e t s k r a f t s t a n n a d e i n o m ä t t e n s p e l a d e individkonstella-t i o n e n m i n d r e roll o c h k ö n blev m i n d r e vik-tigt.
Då vi b ö r j a d e a r b e t a m e d k v i n n o h i s t o r i a var d e t m å n g a av oss s o m f ö r v ä n t a d e oss att d e t liva p e r s p e k t i v e t p å d e t f ö r f l u t n a skulle l e d a till e n helt ny periodisering. Det s o m var tillräckligt vik-tigt f ö r att u t m ä r k a en p e r i o d i n d e l n i n g k u n d e mycket väl t ä n k a s vara n å g o t k ö n s b e s t ä m t . Vid p l a n e r i n g e n av k v i n n o r n a s världshistoria gick vi i ett visst s k e d e starkt in f ö r att försvara e n a n n a n p e r i o d i s e r i n g än d e n gängse. Vi ville låta ett b a n d sluta o c h ett a n n a t b ö r j a vid 1960, i n t e s o m b r u k l i g t 1914 eller 1945. Det var i n t e d e två världskrigen s o m var m i l s t o l p a r f ö r n å g o t nytt i k v i n n o r s historia, u t a n j u s t 60-talet m e d p-pillret o c h u p p t a k t e n till d e n nya kvin-n o r ö r e l s e kvin-n i USA. D e t t a var d e kvin-n vita väster-l ä n d s k a k v i n n a n s k r i t e r i e r f ö r att n å g o t nytt h a d e b ö r j a t .
Det visade sig s n a r t att d e n n a tidsgräns var viktig också av a n d r a orsaker. I d e t globala s a m m a n h a n g e t var del n u s o m d e tidigare ko-l o n i e r n a f r i g j o r d e sig o c h s t a r t a d e sin sjäko-lv- själv-s t ä n d i g a exisjälv-stensjälv-s, n å g o t själv-s o m var viktigt för
11
k v i n n o r n a i dessa l ä n d e r - k a n s k e mest l ö r att d e fick e r f a r a att d e l ö f t e n s o m givits inte infri-ades. I USA ö p p n a d e m e d b o r g a r r ä t t s r ö r e l s e n k v i n n o r n a s ö g o n o c h d ä r e f t e r e n g a g e r a d e d e sig i d e n nya k v i n n o r ö r e l s e n . Såväl i n t e r n a t i o -nell politik s o m ras o c h kön - alltså inte e n b a r t k ö n - var viktiga k r i t e r i e r f ö r att lägga e n g r ä n s vid 60-talet.
N å g o t l i k n a n d e h ä n d e n ä r vi såg kritiskt på a n d r a viktiga p e r i o d i s e r i n g a r . Det var i b l a n d k r i t e r i e r n a f ö r n ä r n å g o t nytt tog vid, f ö r n ä r d e t var tillåtet att sätta e n g r ä n s i en framställ-n i framställ-n g , s o m ä framställ-n d r a d e s , i framställ-n t e t i d p u framställ-n k t e r framställ-n a . Kris-t e n d o m e n s i n f ö r a n d e i d e n v ä s Kris-t e r l ä n d s k a kul-t u r e n f r a m s kul-t o d f o r kul-t f a r a n d e s o m n å g o kul-t vikkul-tigkul-t, m e n n u f ö r att k r i s t e n d o m e n i sitt tidigaste s k e d e g e n o m e n anti-hierarkisk i d e o l o g i o c h e n lös o r g a n i s a t i o n s s t r u k t u r b e r e d d e j o r d m å -n e -n f ö r k v i -n -n o r s aktivitet s o m m i s s i o -n ä r e r , för-s a m l i n g för-s l e d a r e o c h p r o f e t e r . D e t t a var förhål-l a n d e n som h a r f ö r ä n d r a t sig i g r u n d e n , efter-h a n d s o m d e n kristna r e l i g i o n e n f ö r ä n d r a t s till f u n k t i o n e n . R e n ä s s a n s e n fick kvarstå som en viktig milstolpe, m e n s o m Joan Kelly f ö r l ä n g e s e d a n a n t y d d e , är d e n i ett kvinnohistoriskt p e r s p e k t i v e n m i l s t o l p e s o m s n a r a r e m a r -k e r a r f ö r l u s t än l a n d v i n n i n g . R e f o r m a t i o n e n ä r viktig, m e n t y n g d p u n k t e n ligger f ö r oss p å
Martin Luthers u p p v ä r d e r i n g av ä k t e n s k a p e t
o c h b e t y d e l s e n av s e x u a l i t e t e n i n o m ä k t e n skapet, o c h p å d e n p r o t e s t a n t i s k a l u t h e r d o -m e n s a n t i - a u k t o r i t ä r a karaktär.
Kort sagt kan k v i n n o h i s t o r i a b å d e ge ny his-torisk k u n s k a p o c h f ö r ä n d r a tidigare k u n s k a p . M e n k v i n n o r s historia h a r samtidigt varit e n så viktig d e l av ett s a m h ä l l e s historia att d e n är tätt k n u t e n till d e t s o m h a r skett i s a m h ä l l e t o c h d e t s o m vi r e d a n k ä n n e r till f r å n f ö r u t .
Att i n t e g r e r a nya t e m a n o c h nya perspektiv på vanliga t e m a n i f o r s k n i n g o c h u n d e r v i s n i n g kräver k u n s k a p . K v i n n o h i s t o r i a k a n b i d r a till att h ö j a k u n s k a p s n i v å n . M e n d e t kräver också e n vilja att skapa i n t e g r e r i n g e n .
Tvärkulturella jämförelser
Ett verk s o m tar u p p k v i n n o r s historia i d e stora h u v u d k u l t u r e r n a i n b j u d e r till j ä m f ö r e l s e r . Ett första o c h a v g ö r a n d e steg är att skaffa sig k u n -s k a p e r o m vad -s o m -ska jämföra-s. D e t t a är i n t en å g o n e n k e l u p p g i f t . Det kräver o m f a t t a n d e i n l ä s n i n g pä nya o m r å d e n o c h u n d e r s t r y k e r m e d v e t e n h e t e n o m e n e g e n k u l t u r e l l identi-tet. M ö t e t m e d "de a n d r a " kastar ljus över fors k a r e n fors e g n a f ö r u t fors ä t t n i n g a r o c h p r i o r i t e r i n g -ar.
Det är i stort sett r e k o n s t r u k t i o n e n , p r e s e n -t a -t i o n e n av k v i n n o r s his-toria i d e e n s k i l d a kul-t u r e r n a , s o m fyller vårkul-t verk. De u kul-t kul-t a l a d e jäm-f ö r e l s e r n a är relativt jäm-få, m e n i n d i r e k t jäm-f r a m g å r l i k h e t e r o c h o l i k h e t e r i alla fall.
S k a p e l s e m y t e r avspeglar p å sitt sätt e n kul-turs u p p f a t t n i n g o m sig själv o c h g e r oss o f t a e n nyckel till u p p f a t t n i n g a r n a o m könsrela-t i o n e r . D e varierar f r å n k u l könsrela-t u r könsrela-till k u l könsrela-t u r , m e n b å d e e n a f r i k a n - o c h m e d all s ä k e r h e t e n ken-yan - o c h e n e u r o p é k o m m e r att k ä n n a igen g e m e n s a m m a d r a g i sina e g n a s k a p e l s e m y t e r o c h i myten o m h u r d e j a p a n s k a ö a r n a k o m till.1- I alla tre k u l t u r e r n a f ö r m e d l a r m y t e r n a
ett intryck av resursstarka k v i n n o r s o m aktivt m e d v e r k a r , på gott o c h o n t , i u t f o r m n i n g e n av m ä n n i s k o r n a s värld. M e n m y t e r n a lägger också s k u l d b ö r d a n f ö r att n å g o t g å r galet p å k v i n n o r n a s axlar. K v i n n o r blir farliga individer s o m b ö r k o n t r o l l e r a s - av G u d / g u d a r o c h av m ä n . Så vitt j a g k a n se är d e t f ö r övrigt b a r a i d e n kristna s k a p e l s e m y t e n s o m m ä n blir straf-f a d e straf-f ö r att h a b r u t i t m o t G u d s b u d g e n o m att följa k v i n n a n s u p p m a n i n g .
J ä m f ö r e l s e r tvärs över k u l t u r g r ä n s e r n a k a n alltså ge k u n s k a p e r o m t r a d i t i o n e l l a löreställ-n i löreställ-n g a r o m k ö löreställ-n s r e l a t i o löreställ-n e r i löreställ-n o m olika k u l t u r e r . I n s t ä l l n i n g a r till sexualitet är ett a n n a t e x e m -pel.
I alla k u l t u r e r h a r d e t f u n n i t s e n m e r a accep-t e r a n d e h å l l n i n g accep-till m ä n s sexualiaccep-teaccep-t än accep-till k v i n n o r n a s . M e n samtidigt k a n vi k o n s t a t e r a viktiga o l i k h e t e r m e l l a n k u l t u r e r n a , o c h d e o l i k h e t e r n a är i n t e alltid s å d a n a s o m vi f r å n b ö r j a n t r o d d e . Särskilt d e n k r i s t n a k u l t u r e n , m e n också d e n k o n f u c i a n s k a , h a r h a f t e n puri-tansk inställning till sexualitet, också i n o m ä k t e n s k a p e t . D ä r e m o t h a r d e n h i n d u i s k a kul-t u r e n h a f kul-t ekul-tkul-t m e r a ö p p e kul-t säkul-tkul-t akul-tkul-t nalkas sexu-aliteten, också k v i n n o r s - så l ä n g e d e n höll sig i n o m d e a c c e p t e r a d e ä k t e n s k a p l i g a r a m a r n a .
Kama-Sutra, e n h i n d u i s k skrift o m e r o t i k f r å n
b ö r j a n av vår t i d e r ä k n i n g (100-300 e Kr), s o m h ö r till d e n indiska l i t t e r a t u r e n s klassiker,
läg-g e r t e x stor vikt vid att k ä r l e k e n är förutsätt-n i förutsätt-n g e förutsätt-n f ö r d e t sexuella samlivet, o c h vid att d e t är mycket viktigt att också k v i n n a n h a r g l ä d j e av samlivet. D e t t a står i m o t s ä t t n i n g b å d e till b r a h m i n e r n a s s t r ä n g a n o r m e r o c h till d e n kristna t o n v i k t e n p å kyskhetsideal o c h avhåll-s a m h e t avhåll-s o m cle f r ä m avhåll-s t a l e v n a d avhåll-s r e g l e r n a .
1 alla k u l t u r e r h a r n o r m e r , lagar, r e g l e r
utgjort ramarna för människornas beteende.
Detta r a m v e r k är relativt e n k e l t f ö r h i s t o r i k e r n att r e k o n s t r u e r a . M e n d e t f ö r e f a l l e r också s o m o m praxis överallt h a d e avvikit f r å n d e t t a m å n g a g å n g e r , j a , gått helt stick i stäv m e d d e fastlagda n o r m e r n a . T r o t s att k v i n n o r enligt lagen b å d e i E u r o p a o c h t ex 1700-talets mus-limska T u r k i e t var o m y n d i g a , visar domstols-m a t e r i a l e t att d e k u n d e ta u p p rättstalan, b å d e p å e g n a o c h a n d r a k v i n n o r s vägnar, vara för-m y n d a r e f ö r sina för-m i n d e r å r i g a b a r n o c h i prak-tiken r å d a över sin e g e n d o m . Lady Mary Wortley
Montagues k o n s t a t e r a d e vid slutet av 1700-talet
att d e t m u s l i m s k a kvinnolivet i K o n s t a n t i n o p e l var mycket f r i a r e ä n d e t var i E n g l a n d . U n d e r slöjan s o m gav d e m a n o n y m i t e t k u n d e meclel-o c h överklasskvinnmeclel-or r ö r a sig f r i a r e i T u r k i e t ä n i E n g l a n d , [a, h o n h ä v d a d e att d e till o c h m e d k u n d e b e s ö k a sina älskare, d ä r f ö r att d e inte k u n d e bli i g e n k ä n d a .
"Jag t r o r att jag a l d r i g h a r sett ett l a n d d ä r k v i n n o r k a n n j u t a av e n lika stor f r i h e t o c h (är så) fria f r å n alla f ö r e b r å e l s e r s o m i T u r k i e t . T u r k a r n a är ett gott e x e m p e l f ö r alla a n d r a n a t i o n e r i sitt u p p t r ä d a n d e mot k v i n n o r , " skrev h o n h e m vid slutet av 1700-talet.1 3 M e n
d å var d e t i n t e h e l l e r d e n islamiska f u n d a -m e n t a l i s -m e n s o -m r å d d e i T u r k i e t vid d e n n a t i d p u n k t ! H i s t o r i k e r n k a n också glimtvis få u p p l e v a e n s l å e n d e g e m e n s k a p m e l l a n k v i n n o r , över kul-t u r g r ä n s e r n a o c h över kul-t i d s a v s kul-t å n d e n .1 1 D e n
j a p a n s k a j o u r n a l i s t e n Kanno Suga, s o m var radikal socialist, tog r e d a n tidigt pä 1900-talet u p p k a m p e n f ö r k v i n n o r s r ä t t i g h e t e r . H o n skrev 1906:
Res er, kvinnor, vakna upp. Liksom arbetarna i kam-pen mot kapitalisterna måste bryta ner klassyste-met, kommer våra krav på frihet och jämställdhet med män inte att bli lätt tillmötesgångna, bara för att vi vill ha det så. De kommer inte att tillgodoses om inte vi själva höjer våra röster ...
En skandinavisk 1970-tals f e m i n i s t b ö r j a r näst-a n näst-a u t o m näst-a t i s k t n y n n näst-a : "Vi m å s t e h ö j näst-a vårnäst-a rös-ter f ö r att höras, å-å-å tjejer ..." Kulturskill-n a d e r Kulturskill-n a bryts s ö Kulturskill-n d e r , tidsavståKulturskill-ndeKulturskill-n k r y m p e r o c h kvinnospecifika e r f a r e n h e t e r står sig.
M e n j ä m f ö r e l s e r skapar också avstånd o c h o l i k h e t e r n a k a n bli åtskilligt s t a r k a r e ä n likhe-t e r n a . D e n skandinaviska f e m i n i s likhe-t e n skulle
knappast instämma när Kano Suga 1906
läg-g e r till att k v i n n o r n a s krav i n t e k o m m e r att uppfyllas "om d e t inte flyter b l o d " .1 5
F r å g a n o m strategi, o m våld o c h icke-våld, är n o g ett p r o b l e m s o m vi k a n k ä n n a igen tvärs över tids- o c h k u l t u r g r ä n s e r . M e n k o m m e r m a n så l å n g t s o m till i n n e b ö r d e n av liv o c h d ö d , till r e s p e k t f ö r d e n e n s k i l d a i n d i v i d e n s liv o c h hälsa, k a n k u l t u r s p e c i f i k a n o r m e r l e d a till klart k u l t u r b e t i n g a d e r e a k t i o n e r , också h o s h i s t o r i k e r n .
Skillnad i synen
på individ och kollektiv
F i n n s d e t etiska g r ä n s e r f ö r tvärkulturell för-ståelse? T r e e x e m p e l får belysa d e t t a , d e t kine-siska b r u k e t att b i n d a k v i n n o r s fötter, d e t hin-duiska att b r ä n n a ä n k o r , sati, o c h d e t afri-k a n s afri-k t / m u s l i m s afri-k a att o m s afri-k ä r a afri-k v i n n o r , afri-
klitori-dektomi. I alla tre fallen är d e t tal o m kulturellt
b e t i n g a d e f e n o m e n , s o m f ö r en skandinavisk historiker f r a m s t å r s o m g r y m m a , s o m grova k r ä n k n i n g a r av k v i n n o r , s o m b r o t t m o t f u n d a -m e n t a l a etiska p r i n c i p e r . H u r k a n -m a n tala o -m f e n o m e n s o m dessa så att d e t blir b e g r i p l i g t att n å g r a k v i n n o r g o d t o g d e m , j a , r e n t a v själva b i d r o g till att u p p r ä t t h å l l a d e m , u t a n att sam-tidigt k o m p r o m i s s a m e d sina e g n a n o r m e r ? P r o b l e m e t är p ä intet vis nytt. L i k s o m vid a n d r a l i k n a n d e f r å g o r s o m h i s t o r i k e r n k a n stöta p å i sin f o r s k n i n g , m å s t e vi tydliggöra skillnaden m e l l a n att analysera ett f e n o m e n f ö r att f ö r k l a r a d e t o c h att beskriva d e t t a f e n o -m e n s o -m etiskt försvarligt. Att analysera och
för-klara är inte det samma som att godta och accepte-ra. F o t b i n d n i n g , ä n k e b r ä n n i n g o c h omskärel-se h a d e sina kulturellt b e t i n g a d e f ö r k l a r i n g a r . S e d d a i sina k u l t u r e l l a s a m m a n h a n g kan f e n o -m e n e n f r a -m s t å s o -m n ö d v ä n d i g a i k v i n n o r s livs-cykel. F o t b i n d n i n g o c h o m s k ä r e l s e var r i t u a l e r
13 s o m f ö r b e r e d d e p å vuxentillvaron, n ö d v ä n d i
-ga r i t u a l e r s o m f ö r givna g r u p p e r av k v i n n o r ö p p n a d e tillgång till ä k t e n s k a p o c h h e l a d e n v u x n a k v i n n a n s liv. Att d r a sig u n d a n d e t t a k u n d e u p p f a t t a s s o m ett t e c k e n på b r i s t a n d e m o d o c h s j ä l v b e h ä r s k n i n g o c h skulle ställa k v i n n a n u t a n f ö r d e t s a m h ä l l e d ä r h o n var t v u n g e n att leva. Ä n k e b r ä n n i n g e n k a n ses s o m ett sätt att u p p n å hjältestatus o c h välsignelse f ö r sig själv o c h f ö r h e l a f a m i l j e n o c h k u n d e f r a m s t å s o m ett möjligt alternativ till d e n paria-tillvaro ä n k e s t å n d e t i sig själv i n n e b a r .1 6
På d e t t a sätt k a n f e n o m e n e n förklaras. M e n d e t b e t y d e r i n t e att h i s t o r i k e r n själv a c c e p t e r a r f e n o m e n e n . H i s t o r i k e r n k a n självfallet ge ut-tryck f ö r sitt p e r s o n l i g a f ö r d ö m a n d e av över-g r e p p m o t k v i n n o r o c h k a n också i n b e över-g r i p a d e n m o d e r n a k v i n n o r ö r e l s e n s s t å n d p u n k t s o m ett stöd f ö r sin v ä r d e r i n g . Då b e k ä n n e r m a n f ä r g o c h visar klart vad m a n själv a n s e r . M a n tar avstånd f r å n k u l t u r r e l a t i v i s m e n , f r å n synsättet att k u l t u r e r är lika värda, även o m d e h a r sina särdrag. N å g o n k a n s k e tycker att m a n d ä r m e d tar avstånd f r å n e n p o s t m o d e r n i s t i s k u p p l ö s n i n g av v ä r d e n . Det k a n se ut som o m m a n s a m t i d i g t g ö r sina e g n a o c h stora d e l a r av d e v ä s t e r l ä n d s k a k u l t u r e n s n o r m e r till mått-stock o c h f ö r in e n h i e r a r k i s k r a n g o r d n i n g av k u l t u r e r n a . P r o b l e m e t h a n d l a r o m g r u n d l ä g g a n d e etis-ka attityder. Var g å r g r ä n s e n f ö r d e t m a n uti-f r å n sin e g e n k u l t u r k a n g o d t a s o m likvärdigt? H u r olika k a n vi vara o c h ä n d å u p p f a t t a oss s o m likvärdiga? M å n g a av oss skulle vilja sätta g r ä n s e n vid r e s p e k t e n f ö r d e m ä n s k l i g a rättig-h e t e r n a . i n d i v i d e n s rätt att b e s t ä m m a över sin e g e n k r o p p . M e n alla i västvärlden ser d e t inte så. A b o r t d i s k u s s i o n e r n a ä r e x e m p e l p å oenig-het o m var g r ä n s e n f ö r i n d i v i d e n s självbe-s t ä m m a n d e r ä t t självbe-ska gå, i d e m självbe-sätter m a n fak-tiskt f r å g e t e c k e n vid vad s o m ska u p p f a t t a s som e n individ. Också i vår e g e n k u l t u r f i n n s d e l allt-så m o t s a t t a m e n i n g a r o m dessa v ä r d e f r å g o r .
M e n i n g s s k i l j a k t l i g h e t e r n a o m f ö r h å l l a n d e t m e l l a n individ o c h kollektiv o c h o m vad soli-d a r i t e t i n n e b ä r blir s t ö r r e o c h k l a r a r e n ä r m a n a r b e t a r m e d historiskt m a t e r i a l över kultur-g r ä n s e r n a . S t r ä n kultur-g t takultur-get h a r n o kultur-g d e n västeur o p e i s k a k u l t u västeur e n , f västeur a m f ö västeur a l l t e f t e västeur västeur e n ä s s a n -sen, p r i o r i t e r a t i n d i v i d e n f r a m f ö r kollektivet. I n d i v i d e n s r ä t t i g h e t e r är n e d l a g d a i b e g r e p p e t d e m ä n s k l i g a r ä t t i g h e t e r n a , som i sin t u r är f r a m s p r u n g e t u r d e n f r a n s k a r e v o l u t i o n e n , o c h i n d u s t r i a l i s e r i n g o c h u r b a n i s e r i n g h a r s e n a r e i h ö g g r a d just f ö r b e r e t t f ö r h å l l a n d e n a så att i n d i v i d e r n a ska k u n n a eller tvingas -klara sig själva u t a n f ö r h u s h å l l e t s o c h f a m i l j e n s r a m . F ö r p l i k t e l s e r n a m o t o c h s o l i d a r i t e t e n m e d f a m i l j e m e d l e m m a r h a r till e n stor del övertagits av staten, b å d e n ä r d e t gäller skol-g å n skol-g , u t b i l d n i n skol-g , f ö r s ö r j n i n skol-g o c h v å r d vid s j u k d o m o c h å l d e r d o m osv. Solidaritet k a n i e n s å d a n situation k o m m a till uttryck p å ett m e r o p e r s o n l i g t plan ä n i n o m f a m i l j e n . D e n k a n också delvis utövas över k l a s s g r ä n s e r n a . Solidaritet kan ta sig uttryck t ex i att m a n a c c e p t e r a r att b e t a l a skatt så att välfärdssam-hället k a n å s t a d k o m m a en u t j ä m n i n g s p o l i t i k m e l l a n resurssvaga o c h r e s u r s s t a r k a g r u p p e r . Det o f f e n t l i g a s k y d d s n ä t e t g ö r e n stark indivi-d u a l i s e r i n g möjlig, n å g o t s o m i sin t u r f r ä m j a r m ö j l i g h e t e r n a f ö r ett u p p r o r m o t a u k t o r i t e t e r o c h f ö r en kritik m o t förtryck. I e n s å d a n kul-t u r är f ö r u kul-t s ä kul-t kul-t n i n g a r n a relakul-tivkul-t g o d a f ö r akul-tkul-t individer, också k v i n n o r , ska k u n n a u p p n å s j ä l v b e s t ä m m a n d e , a n t i n g e n d e t h a n d l a r o m d e l r e n t fysiska, som ifråga o m ä n k e b r ä n n i n g , o m s k ä r e l s e eller a b o r t , eller d e t e k o n o m i s k a , i f o r m av f ö r s ö r j n i n g u t a n f ö r f a m i l j e n .
Det k a n f ö r h å l l a sig på ett a n n a t sätt i a n d r a k u l t u r e r . H ä r k a n o f t a h ä n s y n e n till kollekti-vet, f a m i l j e n , h u s h å l l e t , släkten, vara l å n g t star-k a r e ä n h ä n s y n e n till i n d i v i d e n . D ä r d e t i n t e f i n n s o f f e n t l i g a skyddsnät blir f a m i l j e n o c h släkten g a r a n t i n f ö r stöd i krissituationer, så-som s j u k d o m o c h sviktande f ö r s ö r j n i n g . För-ä l d r a r o c h a n d r a slFör-äktingar blir ansvariga f ö r b a r n , v u x n a b a r n blir ansvariga f ö r g a m l a för-äldrar. S o l i d a r i t e t e n riktar sig d ä r f ö r m o t fa-m i l j e n o c h släkten, i n t e fa-m o t s t o r s a fa-m h ä l l e t . Det blir viktigt att hålla p å d e privilegier s o m till-faller e n s e g e n g r u p p , solidaritet över kast- o c h klassgränser blir svårare att u p p n å . Det kol-lektiva i f o r m av familj o c h släkt - i n t e i f o r m av s t o r s a m h ä l l e - blir e n g a r a n t f ö r d e n enskil-da i n d i v i d e n . I d e t t a k u l t u r e l l a system h a r auk-toritetstro o c h r e s p e k t e n f ö r t r a d i t i o n e r e n g o d j o r d m å n o c h f ö r u t s ä t t n i n g a r n a är s m å f ö r att individer, i s y n n e r h e t k v i n n o r , ska k u n n a b e s t ä m m a över sig själva eller u p p t r ä d a u t a n
