K A J S A S U N D S T R Ö M - F E I G E N B E R G
Kvinnors liv under fem decennier —
livshistorier i medicinsk vetenskap
50 års kvinnohistoria
med reproduktionen som terna — vad säger
det om kvinnors förändrade villkor i det svenska samhället ?
Kajsa Sundström-Feigenberg,
som intervjuat 200 kvinnor i olika åldrar om samlevnad,
arbete, barnafödande och födelsekontroll,
betonar värdet av ett historiskt-sociologiskt perspektiv
på medicinsk forskning.
Det är o n t o m förebilder i n o m medicinsk vet e n s k a p n ä r m a n ö n s k a r svetudera r e p r o d u k -tionen i ett socialt s a m m a n h a n g . Medicinsk r e p r o d u k t i o n s f o r s k n i n g h a n d l a r om kvin-n a kvin-n s e kvin-n d o k r i kvin-n a f u kvin-n k t i o kvin-n e r , kvin-nya tekkvin-niska pre-ventivmedel eller sofistikerade m e t o d e r att å s t a d k o m m a b e f r u k t n i n g , att göra b a r n i provrör. I n o m psykiatrin s t u d e r a r m a n effek-t e r n a av oförlöseffek-ta m o d e r s k ä n s l o r eller illega-la a b o r t e r på d e n m e n t a l a hälsan m e d a n samhällets attityder till eller d e sociala villko-ren f ö r b a r n a f ö d a n d e och födelsekontroll säl-lan b r u k a r intressera medicinska forskare.
Även kvinnoperspektivet lyser o f t a m e d sin f r å n v a r o b å d e i n o m gynekologin (ja, fak-tiskt) och socialmedicinen. S t u d i e r av befolk-n i befolk-n g e befolk-n s hälsa ä g befolk-n a s till ö v e r v ä g a befolk-n d e del åt m ä n s hälsa (Carlstedt 1988) och vare sig m ä n s eller kvinnors reproduktiva hälsa b r u k a r u p p m ä r k s a m m a s . T ex f a n n s det inga f r å g o r o m r e p r o d u k t i o n e n i e n stor e n k ä t o m befolk-n i befolk-n g e befolk-n s hälsa i befolk-några av Stockholms förorts-k o m m u n e r i m i t t e n av 80-talet (Karolinsförorts-ka Inst., 1988). H u r vi lever vårt reproduktiva liv, i b å d e biologiskt och socialt avseende, h u r vi lyckas m e d d e n förnyelse och överlevnad som f o r t p l a n t n i n g e n i n n e b ä r ä r sannolikt viktigare f ö r hälsa och v ä l b e f i n n a n d e än h u r mycket vi äter, dricker eller motionerar.
I n o m socialmedicinen söker m a n emeller-tid orsakerna till ohälsa inte bara i b e t e e n d e och livsstil u t a n även i d e n sociala miljön och h a r d ä r f ö r behov av teoretiska m o d e l l e r f ö r sådan forskning. För traditionell n a t u r v e t e n -skaplig forskning u p p s t å r s v å r i g h e t e r n ä r m a n vill studera m ä n n i s k o r s h a n d l a n d e i ett givet socialt s a m m a n h a n g . Det f i n n s inga lag-b u n d n a ö v e r e n s s t ä m m e l s e r mellan olag-bjektiva f ö r h å l l a n d e n och subjektiva upplevelser, mellan e n dålig social miljö och en dålig häl-sa. Diderichsen h a r i en bok o m b o e n d e och hälsa studerat samspelet mellan flyttning, b o e n d e och ohälsa och prövat olika förkla-r i n g s m o d e l l e förkla-r till u p p k o m s t e n av psykoso-matiska p r o b l e m .
Själv h a r jag blivit inspirerad av d e n frans-ke sociologen och v e t e n s k a p s t e o r e t i k e r n B e r t a u x (1981) som i en samlingsvolym pre-s e n t e r a r »the life hipre-story a p p r o a c h in the pre- social sciences». H a n s forskning h a r ä g n a t s m ä n -niskors villkor i tider av social f ö r ä n d r i n g , h a n h a r t ex studerat bagaryrket i Frankrike. G e n o m att samla livshistorier f r å n bageri-ägare, deras fruar, b a g e r i l ä r l i n g a r osv h a r h a n klarlagt ett socialt m ö n s t e r som f örklarar varför f r a n s m ä n n e n ä t e r färskt b r ö d varje d a g , bakat i det n ä r m a s t e g r a n n s k a p e t , me-d a n m ä n n i s k o r i k r i n g l i g g a n me-d e E G - s t a t e r f å r
b r ö d m e d l å n g hållbarhet, tillverkat i jättefab-riker och distribuerat p e r lastbil över landet.
Lk Kshisto riefo rsk n ing
D e n m o d e r n a livshistorieforskningen i n o m sociologin h a r sina r ö t t e r i existensialismen. Sartre h ä v d a r i »Question d e M é t h o d e » att m ä n n i s k a n s h a d l i n g a r måste studeras i ett hi-storiskt och socialt s a m m a n h a n g och för det krävs e n lämplig m e t o d , en m e t o d som h a n själv praktiserar i e n 2 5 0 0 sidor l å n g biografi o m Flaubert, »L'idiot d e la famille». Livshi-storien g e r k u n s k a p o m vad som f o r m a r m ä n n i s k a n och styr h e n n e s h a n d l i n g a r , n ä m -ligen tidigare upplevelser, d e n n u v a r a n d e si-tuationen m e n också h e n n e s syn på framtiden. Målet f ö r kvalitativ sociologisk f o r s k n i n g är enligt B e r t a u x att samla k u n s k a p o m sam-spelet mellan individen och samhället, o m d e n inre logiken i ett socialt skeende. M a n sö-ker k u n s k a p o m h ä n d e l s e f ö r l o p p e t i en social u p p g ö r e l s e , inte resultatet av d e n n a u p p -görelse. Social vetenskap h a r inga n a t u r l a g a r som t ex fysiken. I n g e n socialpsykologisk
»lag» kan f ö r u t s ä g a o m en m ä n s k l i g f e l h a n d -ling k o m m e r att s p r ä n g a jorden i l u f t e n , m e n o m smällen väl ä r ett f a k t u m k o m m e r d e n att följa fysikens lagar.
En forskning som söker kartlägga sociala m ö n s t e r och historiska f ö r ä n d r i n g a r i d e t t a m ö n s t e r kan inte åläggas att prestera bevis. Mänskligt h a n d l a n d e kan inte bevisas u t a n det ä r d e n sociala praktiken (historiens för-lopp) som k o m m e r att bevisa något.
Sociologin h a r länge sysslat m e d att ge oss översikter av samhällsutvecklingen, g r u n -d a -d e på stora statistiska material, m e n -detta är inte tillräckligt f ö r att klargöra s a m m a n -h a n g e n i vår samtids-historia. Det som bättre än v e t e n s k a p e n h j ä l p e r oss att förstå vår e g e n tid ä r filmen, skönlitteraturen och konsten. Skönlitteraturen — likt d e n m i n u t i ö s a biogra-fin o m F l a u b e r t eller autentiska livshistorier — f u n g e r a r d ä r f ö r att d e n inte försöker för-klara u t a n visar och beskriver och l ä m n a r åt b e t r a k t a r e n att d r a sina slutsatser. J a g m e n a r att d e n n a ansats — livshistorieforskningen — ä r tillämpbar i klinisk medicinsk forskning som u t g å r f r å n praktiken och vill studera och förstå m ä n n i s k a n i d e n tid och i d e t samhälle
h o n lever. De existensiella f r å g o r n a o m hälsa och s j u k d o m , som aktualiseras i mötet m e d p a t i e n t e n , sätts i relation till h e n n e s n u v a r a n -d e liv, h e n n e s ti-digare upplevelser och va-d som v ä n t a r h e n n e i f r a m t i d e n .
Läkarbesöket som modell
För att f ö r m e d l a d e e r f a r e n h e t e r jag g e n o m åren fått i mitt a r b e t e som g y n e k o l o g g e n o m -f ö r d e jag i b ö r j a n av 1980-talet en intervju-u n d e r s ö k n i n g o m b a r n a f ö d a n d e och födelse-kontroll i S u n d b y b e r g u n d e r d e senaste 50 åren. U n d e r s ö k n i n g e n s syfte var att belysa och öka f örståelsen f ö r r e p r o d u k t i o n e n s bety-delse i människors liv samt visa s a m b a n d mel-lan samhällsutvecklingen i stort och d e n en-skilda individens f r u k t s a m h e t .
Att jag valde S u n d b y b e r g b e r o d d e inte en-balt på att j a g arbetade vid vårdcentralen där, utan snarare på samhällets karaktär av ett ti-digt industrialiserat tättbebyggt förortssam-hälle. S u n d b y b e r g är e n av Stockholms äldsta arbetarförorter, u t a n d e n prägel av sovstad som flera a n d r a k r a n s k o m m u n e r har. Kom-m u n e n är k ä n d f ö r e n bra social service, g o d a a r b e t s m ö j l i g h e t e r f ö r k v i n n o r och f r a m s y n t -het b e t r ä f f a n d e b a r n o m s o r g och k o m m u n a l b o s t a d s p l a n e r i n g (SOU 1978:28). C h o k l a d -fabriken M a r a b o u , som f u n n i t s i k o m m u n e n sedan 1916, ä r ett b e g r e p p , liktydigt m e d en arbetsplats för o u t b i l d a d e , lågavlönade kvin-nor. O m m a n u t g å r i f r å n att samhällsutveck-lingen påverkar individens livsmönster, bor-d e m a n bor-d ä r f ö r i S u n bor-d b y b e r g , tibor-digt och tybor-d- tyd-ligt, k u n n a studera kvinnors f ö r ä n d r a d e livs-villkor u n d e r d e senaste d e c e n n i e r n a .
S a m m a n l a g t talade jag m e d 200 s l u m p -mässigt utvalda kvinnor, som levt i Sundby-berg en stor del av sitt v u x n a liv. Det var 40 k v i n n o r f r å n var och en av f e m å l d e r e g r u p -per. De äldsta var mellan 60 och 64 å r vid in-tervjutillfället 1984, d e yngsta mellan 20 och 24 år ( S u n d s t r ö m - F e i g e n b e r g 1987). En 60-årig kvinna berättar att hon som 18-åring var »tvungen att gifta sig» trots att hon faktiskt inte var med barn. Det var u n d e r krigs-åren på 40-talet, h o n tjänade piga och var förlo-vad med en bondson i trakten. Provinsialläka-ren, som hon sökte för magbesvär, konstaterade
raskt att h o n var med barn. När hon invände att hon haft mens precis som vanligt svarade läka-re: »Det säger alla», och tillade: »Fröken som är förlovad ska väl inte klaga». Fästmannen blev glad och hans föräldrar fick godta h e n n e som svärdotter, när hon nu var gravid.
Men gravid var hon faktiskt inte, först några m å n a d e r efter giftermålet blev hon med barn och barnet föddes mer än ett år efter vigseln. Förlossningen var ohygglig. Än idag får hon tå-rar i ögonen när hon berättar om de olidliga smärtorna, de resultatlösa värkarna och fram-för allt känslan av maktlöshet: »Ingen lyssnade på vad j a g sa». Först ett halvår efter födseln ope-rerade man bort en fyra kilo stor cysta i magen och h ä p n a d e över att hon kunnat föda barnet trots detta massiva hinder.
H e n n e s man brukar säga: »Hade inte dok-torn sagt att du var gravid hade jag aldrig fått dig», och hon ger h o n o m rätt. H a d e hon vetat att det var en cysta och inte ett barn hon hade i magen den gången hade det säkert inte blivit något giftermål. Men nu har de varit gifta i mer än 40 år och h o n tycker de har haft ett bra liv. Man kan inte klaga.»
En 40-årig kvinna började arbeta på Marabou när hon var 15 år och gifte sig tre år senare med en arbetskamrat som hon träffat i handbolls-klubben. De fick två barn i rask följd i början av 60-talet. Både hon och m a n n e n arbetade skift och turades om att se till barnen. Efter åtta år skildes de, »han klarade inte jämlikheten», och dessutom hade han träffat en annan.
Det har gått bra för h e n n e och barnen. Hon har ingen ny man men lever ett aktivt liv och är fortfarande idrottsintresserad. Hon träffar m a n n e n ibland, de är goda vänner. H a n är nu-mera skild från den nya. Hon tycker det var bra att gifta sig som u n g och få barnen tidigt men »att jag skulle bli skild det tänkte jag inte.» En 22-årig kvinna berättar att hon började med p-piller n ä r hon var 15 år, gravid ville hon inte bli. I tonåren hade hon sällskap kortare perio-der tills hon träffade sin nuvarande sambo. De har nu bott ihop i tre år. Han har ett bra j o b b och hon är utbildad barnskötare och arbetar se-dan några år på dagis. Visst vill de ha barn ihop, gärna två m e n inte riktigt än. Hon har svårt att bestämma sig. Vet inte h u r hon ska ha det med barnomsorgen, vill inte lämna bort barnet i bör-jan, men samtidigt vill hon helst »jobba lite».
Ibland är hon rädd att hon inte kan bli med barn. En g å n g slarvade hon med p-pillerna och trodde att hon var gravid. När det inte var så blev hon besviken. »Det hade varit skönt om jag
bara blev med barn, nu är det så mycket som ska klaffa.»
I n t e r v j u m a t e r i a l e t tillåter slutsatser o m hela p o p u l a t i o n e n och statistiska j ä m f ö r e l s e r ål-d e r s g r u p p e r n a e m e l l a n . J a g h a r emellertiål-d i första h a n d sökt beskriva f ö r ä n d r i n g och ut-veckling samt skildra typiska livsmönster f ö r k v i n n o r u n d e r olika perioder.
J a g h a r a n v ä n t materialet f ö r att beskriva ett historiskt s k e e n d e och å t e r g e r konkreta livshistorier för att levandegöra och f ö r d j u p a bilden så att läsaren kan k ä n n a igen sig eller i bästa fall förstå s a m m a n h a n g , avsikter och bevekelsegrunder.
I d é n till hela projektet h a r jag fått d å j a g som gynekolog samtalat m e d k v i n n o r i olika åldrar och lyssnat till deras levnadshistoria. J a g h a r d ä r f ö r lagt u p p studien och u t f o r m a t i n t e r v j u e r n a m e d gynekologbesöket som modell. I ett s å d a n t samtal ä r d e t n a t u r l i g t att ta u p p intima och personliga frågor. Man kan gå direkt på känsliga ä m n e n och f å r p å kort tid u p p l y s n i n g o m s å d a n t som i a n d r a in-t e r v j u e r kräver en rad i n l e d a n d e frågor. De flesta ä r också intresserade av att berätta o m sitt liv. Det gäller s a m m a n h a n g och h ä n d e l -ser då u p p m ä r k s a m h e t e n varit skärpt och n ä r v a r o n skarp. Det som berättas h a r ofta en autentisk prägel.
Livsmönster och samhällsutveckling
De 200 livshistorier jag samlat o m kvinnors reproduktiva liv ä r ett rikt material som speg-lar d e senaste 50 årens samhällsutveckling u r ett kvinnoperspektiv. För varje å l d e r s g r u p p kan m a n urskilja och beskriva ett livsmönster som u n d e r respektive tidsperiod varit veder-taget och som flertalet i n o m g r u p p e n följt el-ler strävat e f t e r att följa. I varje g r u p p finns emellertid några s o m tydligt bryter m o t detta mönster, a n t i n g e n g e n o m o m s t ä n d i g h e t e r -nas spel eller g e n o m en m e d v e t e n ö n s k a n att inte foga sig i d e oskrivna l a g a r n a . Dessa »av-vikande» livsöden g e r e n särskild relief åt d e n f ö r h ä r s k a n d e u p p f a t t n i n g e n och kom-m e r d e t vanliga kom-m ö n s t r e t att f r a kom-m t r ä d a tydli-gare. Det visar sig också att ett brott mot g ä n g s e n o r m e r u n d e r en period b i n förebå-d a ett b e t e e n förebå-d e s o m n å g o t förebå-d e c e n n i u m sena-re blivit a l l m ä n t accepterat.
Det mest s l å e n d e e x e m p l e t ä r s a m m a n b o -e n d -e t u t a n form-ellt ä k t -e n s k a p som på 40-och 50-talen inte gick f ö r sig e n s o m m a n var förlovad m e d a n det på 70-talet var en helt ac-c e p t e r a d , ny s a m l e v n a d s f o r m . M e n även p å d e n tiden d å en gravid kvinna var » t v u n g e n att gifta sig» f a n n s d e t några som valde att leva e n s a m m a m e d sitt b a r n trots att f ä s t m a n -n e -n var villig att gifta sig eller tillgrep illegal abort f ö r att inte tvingas b i n d a sig.
M e d a n e n e n s a m s t å e n d e kvinna m e d b a r n långt in på 60talet fick k ä n n a på o m g i v n i n g -ens ö p p n a förakt eller tysta f ö r d ö m a n d e h a r b e g r e p p e t »ogift m o r » n u m e r a förlorat sin betydelse. När så m å n g a s m å b a r n s f ö r ä l d r a r lever i h o p u t a n att vara gifta är d e t ointres-sant o m e n gravid kvinna gifter sig före eller e f t e r b a r n e t s födelse eller inte alls. Det f i n n s inte heller n å g o n a n l e d n i n g att se n e d på d e n som själv valt att vara e n s a m s t å e n d e mor.
Sorg och besvikelse över att inte få b a r n n ä r m a n tänkt sig f ö r e k o m i alla å l d e r s g r u p -p e r även o m trycket f r å n o m g i v n i n g e n var olika starkt. B a r n l ö s h e t k u n d e vara svår att bära på 40-talet, då d e flesta a n s å g att »barn skulle m a n j u ha» och a n d r a klagade över att »råka i olycka». Ett p a r å r t i o n d e n senare f a n n s det bra preventivmedel och allt ller vil-le vänta m e d första b a r n e t . Men n ä r m a n sedan b e s t ä m t sig och b a r n e t inte kom blev besvikelsen extra stor.
I d e två äldsta g r u p p e r n a var det regel att k v i n n a n var h e m m a f ö r att ta h a n d o m bar-n e bar-n bar-n ä r d e var små. M å bar-n g a måste dock ta ex-t r a a r b e ex-t e p å o b e k v ä m a ex-tider f ö r aex-tex-t h j ä l p a u p p e k o n o m i n . Att bli e n s a m f ö r s ö r j a r e m e d s m å b a r n , g e n o m skilsmässa eller m a k e n s d ö d , var n å g o t helt a n n a t på 50-talet ä n någ-ra d e c e n n i e r senare. M å n g a livshistorier be-lyser vilket h ö g t pris, psykologiskt och soci-37
alt, d e n kvinna fick betala s o m valde eller tvingades välja ett a n n a t liv än det samhället och o m g i v n i n g e n v ä n t a d e sig av h e n n e .
Vändpunkten på 60-talet
En väsentlig iakttagelse i studien ä r att mel-l a n g r u p p e n , 4 0 - å r i n g a r n a som f ö d d e s i bör-jan av 40-talet i m å n g a a v s e e n d e n levt i e n brytningstid. De var i 20-årsåldern u n d e r re-kordåren d å k v i n n o r b e h ö v d e s i arbetslivet, d å j ä m l i k h e t och könsroller diskuterades, d å attityder till sex och samlevnad ifrågasattes och p-piller blev tillgängliga. I d e n ålders-g r u p p e n h a r det varit svårast att f i n n a ett all-mängiltigt levnadsmönster. Variationerna var stora vad gäller antal b a r n , ålder f ö r bar-n a f ö d a bar-n d e , u t b i l d bar-n i bar-n g och yrkesval. M å bar-n g a tog vara på m ö j l i g h e t e r n a till bra u t b i l d n i n g , utlandsresor, välbetalda jobb och sexuell fri-het, a n d r a satt fast i traditionella v ä r d e r i n g a r och h a d e svårt att leva u p p till alla nya krav. M å n g a y r k e s a r b e t a n d e s m å b a r n s m ö d r a r h a d e e n orimlig a r b e t s b ö r d a m e d d u b b e l a r -bete och en s t ä n d i g känsla av otillräcklighet. V ä n d p u n k t e n p å 60-talet kan illustreras g e n o m två livshistorier, som visar h u r livet t e d d e sig f ö r d e m som var äldre än 40-åring-a r n 40-åring-a och f ö r d e m som f ö d d e s tio år sen40-åring-are. Det h a n d l a r o m e n kvinna f ö d d 1931 och en f ö d d 1951, t j u g o års skillnad och ett helt an-nat liv.
En 53-årig kvinna växte u p p med sju syskon i ett statarhem i Uppland på 1930-talet, och kom till Stockholm med hjälp av en hembiträdes-plats. När h o n var 19 år förlovade hon sig, blev med barn och gifte sig till sitt livs förste och en-de man. De fick två barn tätt och sedan ett »sladdbarn» när hon var 32 år. Vid 44 blev hon gravid igen och gjorde legal abort.
På 50-talet, när barnen var små, var hon h e m m a och drygade ut m a n n e n s kommunalar-betarlön genom trappstädning. När yngsta bar-net börjat skolan tog hon heltidsarbete på kon-tor och där arbetar hon fortfarande.
De hade det knappt u n d e r m å n g a år och det var trångt i tvårumslägenheten på 70-talet med två tonårsbarn och en i småskolan. Nu är ekono-min bättre och lägenheten precis lagom sedan också yngste sonen flyttat hemifrån.
En 33-årig kvinna berättar att hon haft tre läng-re sambo-förhållanden. H o n fick ett barn med
den förste m a n n e n , ett med den tredje och nu-varande. Med m a n n u m m e r två blev hon gravid två gånger trots att hon hade spiral och båda gångerna gjorde hon abort.
Första barnet föddes 1970 då hon var 19 år och efter ett halvt års barnledighet började hon arbeta heltid på kontor. Sedan har hon avance-rat och har nu ett välbetalt j o b b som inköps-chef.
Efter andra barnet som föddes 197JS var hon h e m m a ett år, sedan var m a n n e n h e m m a drygt ett år varefter båda gick ned till deltid, 6 timmar per dag. Den yngsta har därför inte så långa da-gar på dagis som storasyster hade.
De bor i en m o d e r n fyrarummare och har bra ekonomi. Mannen skulle gärna vilja att de gifte sig (och gärna ha ett barn till) men kvinnan vill förbli sambo, hon vill inte gifta sig, »det blir för bundet».
Sexualitet och födelsekontroll
E n tydlig utveckling i hela materialet ä r att k v i n n o r n a f ö r varje d e c e n n i u m gått allt läng-re i skolan, b ö r j a t allt tidigaläng-re m e d sex och fött b a r n allt senare. De n u 50- och 60-åriga k v i n n o r n a gick sällan m e r än sex eller sju å r i skolan och h a d e varit ute i arbetslivet flera å r i n n a n de, n å g o n g å n g i 20-årsåldern förlova-d e sig, ganska snart gifte sig och f ö förlova-d förlova-d e b a r n .
I d e y n g r e g r u p p e r n a ä r d e t vanligt att en kvinna i n l e d e r ett f ö r h å l l a n d e m e d a n h o n ä n n u g å r i skolan och b o r h e m m a hos föräld-r a föräld-r n a och långt i n n a n h o n betföräld-raktas s o m vux-en. B a r n vill h o n d ä r e m o t vänta m e d i m å n g a år. När d e t gäller p l a n e r i n g e n av b a r n a f ö d a n -det ä r d e t f r å g a o m två p e r i o d e r m e d olika förhållningssätt, m e t o d e r och tillämpning, p e r i o d e n före och e f t e r p-pillren.
K v i n n o r n a i d e två äldsta å l d e r s g r u p p e r n a h a d e i stoit sett avslutat sitt b a r n a f ö d a n d e inn a inn ppiller blev tillgäinngliga 1964. Ä inn d å f ö d -d e -d e i g e n o m s n i t t två b a r n p e r kvinna, pre-cis som 40- och 3 0 - å r i n g a r n a , som h a d e tillg å n tillg till b å d e ppiller och spiral. De m o d e r -na preventivmedlen h a r alltså inte betytt så mycket f ö r
antalet
b a r n m e n väl f ö r t i d p u n k -ten f ö r deras födelse. B e t r ä f f a n d e synen på födelsekontroll och viljan att planera sitt bar-n a f ö d a bar-n d e h a r det emellertid skett e bar-n radikal f ö r ä n d r i n g .verkligt säkra var att »hålla p å sig». Visst f a n n s det k o n d o m och pessar m e n det var inte n å g o t m a n riktigt k u n d e lita p å och säk-rast var att g a r d e r a sig m e d en förlovning, det h ö r d e till spelets regler. Var m a n bara förlo-vad var det inte så farligt att bli m e d b a r n , det var i själva verket n å g o t som alla v ä n t a d e sig.
Först e f t e r två eller tre b a r n b ö r j a d e m a n på allvar tillämpa födelsekontroll och m e d d e traditionella m e d l e n gällde d e t att skärpa sig och verkligen a n v ä n d a d e m varje g å n g . M å n g a klarade sig också bra m e d k o n d o m , pessar eller avbrutet samlag. A n d r a , s o m h a d e lätt att bli m e d b a r n , levde i s t ä n d i g rädsla f ö r graviditet —avhållsamhet blev även senare i samlivet ett vanligt sätt att skydda sig. Flera uttryckte d e n lättnad d e k ä n d e n ä r m e n s t r u a t i o n e r n a u p p h ö r d e eller då d e löste f r å g a n g e n o m sterilisering. Samlivet blev så mycket bättre n ä r d e inte längre b e h ö v d e f r u k t a en graviditet.
Alt ta föräldraskapet på allvar
De k v i n n o r s o m är 40 år och yngre h a r h a f t tillgång till p - p i l l e r o c h spiral nästan f r å n bör-jan av sitt fertila liv och det h a r präglat deras inställning till sexualitet och radikalt f ö r ä n d -rat villkoren f ö r samlevnad och familjebild-ning. De flesta i dessa å l d e r s g r u p p e r lever i e n sexuell relation s e d a n t o n å r e n och ö n s k a r vänta m e d b a r n tills d e blir n ä r m a r e 30 och h a r d ä r f ö r behov av säkra prevent ivmedel u n -d e r kanske tio å r i b ö r j a n av sitt sexuella liv och u n d e r sin mest fertila p e r i o d . H ä r passar d e nya m e d l e n in. De ä r tillförlitliga och krä-ver inga å t g ä r d e r vid samlaget. D ä r e m o t krävs ett aktivt beslut o m m a n vill bli m e d b a r n .
De flesta yngre k v i n n o r tillämpar en myck-et m e d v e t e n f a m i l j e p l a n e r i n g och i d e n pla-n e r i pla-n g e pla-n tar d e också h ä pla-n s y pla-n till b a r pla-n e t . »Barns rätt att vara önskade» ä r en inställ-n i inställ-n g som slog i g e inställ-n o m i b ö r j a inställ-n av 70-talet och f ö r v å n a n s v ä r t snabbt blev a l l m ä n t accepte-rad. De k v i n n o r jag i n t e r v j u a t tar allvarligt på f ö r ä l d r a s k a p e t och vill vänta m e d b a r n tills d e k ä n n e r sig m o g n a f ö r det, tills d e fått ett yrke och f u n n i t en m a n som d e verkligen vill ha s o m far till sina b a r n .
Det ä r d e nya högeffektiva
preventivmed-len s o m gjort d e t t a strikta p l a n e r i n g möjlig och det ä r i första h a n d p-piller som a n v ä n d s , särskilt av u n g a k v i n n o r som ä n n u inte fött barn. M e n det finns också k v i n n o r (och m ä n ) som är oroliga f ö r eventuella risker och därf ö r väljer a n d r a metoder. Men d e n n o g g r a n -na f a m i l j e p l a n e r i n g e n överger d e inte för d e n skull. G r u n d i n s t ä l l n i n g e n , att m a n bara ska ha b a r n d å m a n själv vill och ä r b e r e d d att v ä l k o m n a d e m , ä n d r a s inte bara f ö r att m a n övergår till a n d r a , m i n d r e effektiva, m e t o d e r . Toleransen f ö r o p l a n e r a d e graviditeter är låg och skulle m a n misslyckas - vilket sker b å d e m e d p-piller och k o n d o m — finns abort som e n nödfallsutväg. Man väljer hellre legal abort än ett oönskat b a r n .
Abort under Jem decennier
Berättelser o m a b o r t e r s o m finns i varje ål-d e r s g r u p p g e r en g o ål-d bilål-d av h u r inställning-en till abort f ö r ä n d r a t s i samhälle och sjuk-vård u n d e r d e senaste f e m d e c e n n i e r n a . Abortlagen f r å n 1938 tillät abort endast på vissa indikationer, f r ä m s t medicinska. N å g o n rent social indikation h a r aldrig f u n n i t s m e n u n d e r 1940talet a n v ä n d e s dock lagen g a n ska ofta för att h j ä l p a fattiga och utsatta m ö d -rar. E n kvinna b e r ä t t a r således att h o n på 40-talet beviljades abort n ä r h o n blev gravid kort tid e f t e r det h o n fött sitt första b a r n . Det egentliga skälet var att m a n n e n söp u p p d e t mesta av l ö n e n och att b o s t a d e n var usel. H o n k ä n d e sig väl b e m ö t t på s j u k h u s e t och fick det stöd h o n just d å b e h ö v d e .
Men att vara u n g , ogift och övergiven var inte tillräckligt skäl f ö r att få abort på d e n ti-d e n . En kvinna kom som 2 0 - å r i n g u n ti-d e r kri-get till Stockholm för att a r b e t a . H o n blev gravid m e n ville inte f ö d a b a r n och d ä r m e d tvingas å t e r v ä n d a h e m och gifta sig. H o n övervägde inte ens att söka abort legalt, h o n var ju u n g , frisk och d e s s u t o m förlovad. I stäl-let gick h o n till en abortör, kom s e d a n in m e d b l ö d n i n g a r och o p e r e r a d e s f ö r e n infekterad abort p å d e n b e r y k t a d e Gula Kliniken på Sabbatsbergs sjukhus. H o n å n g r a r inte abort-en, trots att d e n antagligen var orsak till att h o n senare inte k u n d e få b a r n . H o n vet att h o n valde rätt d e n g å n g e n — »jag ville ett an-nat liv».
Bildfront, tusch
U n d e r 50-talet var d e t ofta läkare som tog initiativ och föreslog abort o m det ansågs fö-religga medicinska skäl. Flera k v i n n o r berät-tar att d e »erbjudits» eller r e k o m m e n d e r a t s abort t ex o m graviditeterna k o m m i t f ö r tätt eller d e var »utsläpade» e f t e r m å n g a barnsbörder. N å g r a k v i n n o r avböjde, m e d a n a n d -ra följde läkarens ofta o m t ä n k s a m m a råd. En kvinna b e r ä t t a r att m a n vid h e n n e s a n d r a graviditet u p p t ä c k t e en b l o d s j u k d o m . Eäka-ren a n s å g att h o n måste göra abort och f ö r sä-kerhets skull också sterilisering. E f t e r lång övertalning gick h o n m e d på d e t t a vilket h o n a n s e r att h o n aldrig skulle ha gjort. »1 d a g vå-g a r m a n som väl ä r sävå-ga i f r å n till läkarna.»
På 60-talet var d e t f o r t f a r a n d e läkarna som b e s t ä m d e . En 17-årig Hicka, gravid m e d e n skolkamrat som r e d a n lämnat h e n n e , kom tillsammans m e d sin m a m m a f ö r att söka abort. Läkaren skrattade och sa »fröken som ä r så frisk och stark blir en u t m ä r k t m o r » , och
d å var det inte tal o m n å g o n ansökan u t a n h o n fick lov att f ö d a sitt b a r n . När h o n n å g r a å r senare blev gravid litade h o n varken på f ä s t m a n n e n eller sin e g e n f ö r m å g a att vara en » u t m ä r k t m o r » , e n s a m m e d två b a r n . Det var på Polen-resornas tid m e n dit for h o n inte. H o n gick privat till en psykiater, fick ett intyg och o p e r e r a d e s p å S o p h i a h e m m e t , »bäst att betala och få det snabbt gjort».
I b ö r j a n av 70talet d e b a t t e r a d e s a b o r t u t -r e d n i n g e n s lagfö-rslag o m f-ri abo-rt livligt och samtidigt b ö r j a d e d e n g a m l a lagen tillämpas alltmer liberalt. Nu fick d e n som var u n g , o m o g e n och e n s a m lätt abort, o f t a p å två-läkarintyg. T o n å r s a b o r t e r n a steg, m e n ton-å r s m ö d r a r n a m i n s k a d e . De o ö n s k a d e b a r n e n blev färre och mycket u n g a m ö d r a r slapp fö-da. Illegala a b o r t e r som f ö r e k o m m i t ä n d a in på 60-talet försvann helt n u . På 70- och 80-talen blev d e t vanligt m e d abort vid d e n förs-ta graviditeten, n å g o t s o m sällan f ö r e k o m
digare (legala a b o r t e r vill säga). Samtidigt var det alltfler k v i n n o r i 30- och 40-årsåldern, kanske m e d barn i t o n å r e n , som inte accepte-rade en oplanerad graviditet utan valde abort.
Beslutet o m abort fattades ä n d a f r a m till d e n nya lagen 1975 av samhällets represen-tanter, läkare, k u r a t o r e r och socialstyrelsen. Även i b ö r j a n av 70-talet d å allt fler fick abort på s k två-läkarintyg var det läkaren som m e d h j ä l p av en medicinsk d i a g n o s på fysisk eller (oftare) psykisk s j u k d o m avgjorde o m kvin-n a kvin-n skulle befrias f r å kvin-n pliktekvin-n att f ö d a .
I och m e d d e n nya a b o r t l a g e n fick k v i n n a n rätt att själv fatta beslut o m abort, e n lagfäst rätt att b e s t ä m m a över sin f r u k t s a m h e t . Ett skäl till läkarnas m o t s t å n d m o t d e n nya lagen var a n t a g l i g e n att d e blev f r å n t a g n a r ä t t e n att b e s t ä m m a , att veta vad som var bäst f ö r kvinn a kvinn . D e kvinn kvinnya p r i kvinn c i p e kvinn h a r emellertid f u kvinn -gerat bättre än väntat och m å n g a läkare h a r f u n n i t att det ä r ganska skönt att inte behöva b e s t ä m m a över e n a n n a n m ä n n i s k a s liv. Någ-ra kvinnor, som gjort abort före och e f t e r d e n nya lagen, o m v i t t n a r att h a n d l ä g g n i n g e n n u g å r s n a b b a r e och att p e r s o n a l e n ä r vänlig och o m t ä n k s a m . De u p p l e v d e d e t som e n lättnad att inte behöva inta försvarsposition.
Arbete och barn
I socialt avseende ä r materialet ganska e n h e t -ligt. I h u v u d s a k h ö r k v i n n o r n a , såväl g e n o m b a k g r u n d som g e n o m eget och m a n n e n s yr-ke, till arbetar- och lägre medelklass. S y n e n på y r k e s a r b e t e och b a r n , n ä m l i g e n att m a n önskat sig båda, h a r också varit p å f a l l a n d e en-hetlig. I samtliga g r u p p e r h a r grundinställ-n i grundinställ-n g e grundinställ-n varit att så sgrundinställ-nart som möjligt e f t e r skolan (sexårig folkskola eller tolv år i g r u n d s k o -la och g y m n a s i u m ) skaffa sig ett a r b e t e och att s e d a n fortsätta att yrkesarbeta i n å g o n f o r m . Även u n d e r 40- och 50-talen d å flerta-let m ö d r a r var h e m m a u n d e r b a r n e n s försko-leperiod u p p f a t t a d e s arbetet i h e m m e t som en p a r e n t e s och d e flesta avsåg att så snart s o m möjligt återgå till arbetslivet. M å n g a måste d e s s u t o m av e k o n o m i s k a skäl skaffa sig e x t r a a r b e t e s o m d e k u n d e u t f ö r a i h e m m e t eller p å tider d å m a n n e n var h e m m a och såg till b a r n e n . Det h a r f u n n i t s mycket få k v i n n o r
i materialet s o m h u v u d s a k l i g e n varit h e m -m a f r u a r .
U n d e r 1940-talet d å industrin b e h ö v d e ar-betskraft sökte m a n på olika sätt u n d e r l ä t t a f ö r k v i n n o r att förvärvsarbeta. För m å n g a kvinnor, å t m i n s t o n e i arbetarklassen, var lö-n e a r b e t e ilö-nte lö-n å g o t lö-nytt. Ävelö-n gifta k v i lö-n lö-n o r m e d b a r n h a d e a r b e t e u t a n f ö r h e m m e t , o f t a på o r e g e l b u n d n a och o b e k v ä m a tider. För d e m var d e t ett f r a m s t e g att byta ut tillfälliga s t ä d j o b b eller t i m a r b e t e i a f f ä r m o t ett fast heltidsarbete och k o m m u n a l b a r n o m s o r g .
D e n k o m m u n a l a b a r n o m s o r g e n var emel-lertid i första h a n d till f ö r e n s a m s t å e n d e m ö d r a r s b a r n . De gifta k v i n n o r m e d s m å b a r n som ville eller måste f ö r v ä r v s a r b e t a u n -d e r -d e n n a ti-d fick lov att själva o r -d n a barntill-syn, ofta var d e t deras e g e n m o r som anlita-des. Vanligast var dock att k v i n n a n fick lov att vara h e m m a själv, å t m i n s t o n e till dess d e t yngsta b a r n e t b ö r j a d e skolan. E f t e r tio till f e m t o n å r m e d b a r n och hushåll k u n d e d e flesta å t e r v ä n d a till yrkeslivet.
U n d e r 1960-talet stärktes d e k v i n n o r som ö n s k a d e yrkesarbeta g e n o m g o d tillgång på j o b b och e n s a m h ä l l s d e b a t t som p l ä d e r a d e
f ö r j ä m l i k h e t mellan m ä n och k v i n n o r på li-vets alla o m r å d e n . Men yrkesarbete f ö r kvin-n o r betydde dubbelarbete, d e skulle dels klara ett heltidsarbete lika bra som en karl, dels sköta hushåll, m a n och b a r n .
Villkoren p å a r b e t s m a r k n a d e n och i ar-betslivet var trots lag o m lika lön långt i f r å n j ä m l i k a och a r b e t s d e l n i n g e n i h e m m e t h a d e
nätt och j ä m t b ö r j a t diskuteras. B a r n o m s o r -gen var otillräckligt utbyggd även i Sundby-b e r g d ä r m a n låg långt f r a m m e j ä m f ö r t m e d l a n d e t i övrigt, bl a m e d gott o m f r i t i d s h e m f ö r småskolebarn. K v i n n o r f ö d d a i b ö r j a n av 40talet h a d e emellertid, som tidigare p å p e -kats, en hart n ä r o m ö j l i g u p p g i f t n ä r de, m e d h u v u d a n s v a r f ö r h e m och b a r n , samtidigt skulle k o n k u r r e r a m e d m ä n n e n i arbetslivet.
U n d e r 1970-talet tycks d e t ä n d å som o m r e f o r m e r n a h u n n i t i k a p p d e n faktiska situa-t i o n e n f ö r s m å b a r n s f ö r ä l d r a r n a . Särbeskasitua-tsitua-t- Särbeskatt-n i Särbeskatt-n g och löSärbeskatt-nepolitik syftade till att varje vux-e n skullvux-e försörja sig själv. L ö n vux-e s ä t t n i n g vux-e n var också sådan att d e t var svårt f ö r e n familj att klara sig p å e n lön, d e t var n ö d v ä n d i g t f ö r k v i n n o r att arbeta. I konsekvens m e d d e t t a
byggdes d e n k o m m u n a l a b a r n o m s o r g e n ut. Det som så m å n g a efterf rågat på 60-talet blev n u verklighet, det f a n n s olika t y p e r av kom-m u n a l b a r n o kom-m s o r g att välja på, föräldrale-d i g h e t e n f ö r l ä n g föräldrale-d e s och k u n föräldrale-d e föräldrale-delas mellan f ö r ä l d r a r n a , liksom rätten att vara h e m m a f ö r sjukt b a r n .
S i t u a t i o n e n f ö r b a r n f a m i l j e n h a r f ö r ä n d -rats påtagligt u n d e r d e t senaste d e c e n n i e t . 1 å l d e r s g r u p p e n 3 0 - å r i n g a r f i n n s m å n g a fa-miljer d ä r p a p p a n aktivt e n g a g e r a r sig i h e m och b a r n och m a n kan se en ny föräldraroll växa f r a m . M å n g a i d e n g r u p p e n a n s å g att b a r n o m s o r g e n f u n g e r a d e bra u n d e r 70-talet och gav d e m m ö j l i g h e t att f ö r e n a a r b e t e och f ö r ä l d r a s k a p så som d e önskat.
Vad har vi uppnått'?
Femtio års kvinnohistoria m e d r e p r o d u k t i o -n e -n s o m t e m a g e r ett starkt i-ntryck av kvi-n- kvin-nors f ö r ä n d r a d e villkor. Det finns m å n g a lin-j e r att föllin-ja och inte minst belyses slin-jälva kärn-f r å g a n i k a m p e n kärn-f ö r j ä m l i k h e t , n ä m l i g e n h u r k v i n n o r ska klara b å d e a r b e t e och b a r n .
I en essäsamling o m f e m i n i s m e n idag och en återblick p å vad som u p p n å t t s (Mitchell & Oakley 1986) skärskådas vad s o m h ä n t d e se-naste d e c e n n i e r n a n ä r det gäller kvinnors yr-kesliv och reproduktiva hälsa. I d e t t a interna-tionella perspektiv förstärks d e n bild som f r a m t r ä d e r i i n t e r v j u e r n a , n ä m l i g e n att svenska k v i n n o r u p p n å t t avsevärd jämlikhet på r e p r o d u k t i o n e n s o m r å d e .
På sextiotalet f ö r d e s e n s a m h ä l l s d e b a t t o m könsroller och j ä m l i k h e t och kvinnorörelsen, h ä r som a n n o r s t ä d e s , ställde krav på repro-duktiv frihet, p å fri abort. P-pillren som d å blev tillgängliga blev b å d e eti praktisk förut-s ä t t n i n g och e n förut-symbol f ö r k v i n n a n förut-s rätt att b e s t ä m m a över sin k r o p p . P-piller g j o r d e det möjligt f ö r k v i n n o r att ( å t m i n s t o n e teore-tiskt) skilja p å sexualitet och f r u k t s a m h e t . K v i n n a n k u n d e bejaka sin sexualitet u t a n f r u k t a n för e n o ö n s k a d graviditet, »plikten att föda» u p p h ö r d e att gälla.
Inställningen i s a m h ä l l e t till samlevnad och födelsekontroll f ö r ä n d r a d e s radikalt u n -d e r -d e n n a ti-d. I och m e -d lagen o m fri abort
1974 och därtill k n u t e n utbyggd preventiv-m e d e l s r å d g i v n i n g fick k v i n n a n en lagfäst
rätt att b e s t ä m m a över sitt reproduktiva liv. H o n övertog d e n makt över r e p r o d u k t i o n e n som samhället, s j u k v å r d e n och m a n n e n tidi-gare haft.
K v i n n a n s reproduktiva f r i h e t ä r långt i f r å n självklar på a n d r a håll i världen. I USA k ä m p a r kvinnorörelsen m o t h ö g r ö s t a d e och m å l m e d v e t n a g r u p p e r som söker inskränka d e n rätt till abort som högsta d o m s t o l fast-ställde 1973. A b o r t m o t s t å n d e t s strategi är att göra d e t allt svårare f ö r vissa g r u p p e r , som d e u n g a , d e svarta och d e fattiga, att få abort. I militanta k a m p a n j e r smutskastas politiska m o t s t å n d a r e , hotas a b o r t s ö k a n d e k v i n n o r m e d evigt straff och b o m b a s kliniker som ger r å d o m preventivmedel.
A b o r t m o t s t å n d f i n n s också i vårt land även o m det inte tar sig så v å l d s a m m a uttryck som i »right-to-life-rörelsen» i USA. I stället försö-ker m a n m e r försåtligt ifrågasätta k v i n n a n s f ö r m å g a att klara det nya ansvaret. Det låter som o m t a n k e o m d e t svagare könet; »inte ska en kvinna behöva ta ett så svårt beslut e n s a m , särskilt inte n ä r h o n ä r gravid och d ä r f ö r psy-kiskt labil.» När s e d a n feminister klagar över riskerna m e d p-piller och d e reproduktiva b ö r d o r s o m k v i n n o r ständigt f å r bära, f å n g a s d e t t a u p p av a b o r t m o t s t å n d a r n a och an-v ä n d s som a r g u m e n t f ö r att s k ä r p a lagen och inskränka k v i n n a n s b e s t ä m m a n d e r ä t t . Själv-fallet ska vi kräva bättre och säkrare preventiv-m e d e l , delat ansvar f ö r födelsekontroll och f ö r b a r n e n . M e n det ä r också viktigt att slå vakt o m d e n reproduktiva f r i h e t s o m u p p -nåtts, o m r ä t t e n till abort och säkra preventiv-m e d e l .
U t o m j u s t vid abort h a r emellertid kvin-n o s j u k v å r d e kvin-n behållit och ävekvin-n ökat sitt ikvin-nfly- infly-t a n d e över r e p r o d u k infly-t i o n e n och sin koninfly-troll av k v i n n a n s k r o p p . A n n Oakley (Mitchell & Oakley 1986) p å p e k a r att d e n m o d e r n a , tek-niska graviditets- och f ö r l o s s n i n g s v å r d e n in-n e b ä r ein-n o d u g l i g f ö r k l a r i in-n g av k v i in-n in-n a in-n som b a r n a f ö d e r s k a och mor, och S h e r u l Ruzek (Mitchell & Oakley 1986) visar h u r svårt det ä r f ö r k v i n n o r i västvärlden att få ett reellt in-f l y t a n d e över vården u n d e r graviditet och förlossning.
I Sverige präglas d e n obstetriska vården av överbeskydd och perfektionism. Graviditet och f ö r l o s s n i n g b e h a n d l a s som ett s j u k d o m s
-tillstånd s o m k r ä v e r intensiva m e d i c i n s k a in-satser. N ä r s e d a n s j u k v å r d e n k o m m e r i kris p å g r u n d av d e s t i g a n d e k o s t n a d e r n a f ö r d e n tekniska k o n t r o l l a p p a r a t e n , startas f ö r s ö k m e d h e m v å r d och e g e n v å r d . D e n alternativa v å r d e n ä r u t f o r m a d enligt s j u k v å r d e n s regler och d e gravida eller n y f ö r l ö s t a k v i n n o r n a och d e r a s n ä r m a s t e a n f ö r t r o s n u att obetalt ut-föra d e t s o m a n n a r s skulle gjorts av sjukv å r d s p e r s o n a l e n . I d e n s i t u a t i o n e n a c c e p t e -ras k v i n n o r s k o m p e t e n s att v å r d a och ta o m h a n d , vilket m a n d ä r e m o t inte g ö r o m n å g o n skulle ö n s k a e n h e m f ö r l o s s n i n g .
M a n kan alltså k o n s t a t e r a att vi i Sverige k o m m i t l å n g t n ä r d e t gäller j ä m l i k h e t m e l l a n m ä n och k v i n n o r p å ett p e r s o n l i g t p l a n , i h e m och familj. En k v i n n a kan själv avgöra vem h o n vill h a sex m e d , leva t i l l s a m m a n s m e d eller h a b a r n m e d . H o n ä r i n t e t v u n g e n att gifta sig eller att s t a n n a i e n dålig relation vare sig av k o n v e n t i o n e l l a , moraliska eller e k o n o m i s k a skäl. M e n i s a m h ä l l e t ä r kvin-n a kvin-n s s t ä l l kvin-n i kvin-n g betydligt svagare. H o kvin-n h a r i n t e s a m m a c h a n s att h ä v d a sig i yrkeslivet s o m m a n n e n och h o n f r å n t a s av k v i n n o s j u k -v å r d e n reellt i n f l y t a n d e ö-ver h u r h o n -vill ge-n o m l e v a sige-n graviditet och f ö r l o s s ge-n i ge-n g . Kvige-n- Kvin-n o r och k v i Kvin-n Kvin-n o r s a r b e t e ä r e g e Kvin-n d o m l i g t osynliga i samhällslivet liksom k v i n n o r s hälsa ä r d e t i s j u k v å r d e n .
L I T T E R A T U R
Bertaux I), (ed) Biography and society: The life history
approach in the socialsciences. SAGE studies in
in-ternational sociology vol 23, London 1981.
Befolkningens hälsa i Stockholms län; Befolkningsun-dersökningar i hälso- och sjukvårdsplaneringen,
rap-rapport från Inst. för Socialmedicin, Vårdcen-tralen Kronan, Karolinska Institutet, 1988. Carlstedt (i, Kvinnor, män och hälsa; könsperspektiv
på forskning och praktik, rapport från Svensk soc
i-almedicinsk förenings vårmöte i Luleå maj 1988. Inst. f. Socialmedicin, Forskningsenheten Luleå, Karolinska Institutet, 1988:22-32.
Diderichsen F, Omflyttning, boende och hälsa, Social-medicinsk Tidskrifts Skriftserie nr 45, Stock-holm 1981 (Akademisk avhandling).
Mitchell J, Oakley A, (eds) What is feminism; a
re-examination, Päntheon Books, New York 1986.
Oakley A, »Feminism, motherhood and medicine - who cares?» i Mitchell J, Oakley A, (eds) What
is feminism, Pantheon Books, New York 1988.
Ru/.ec S, »Feminist visions of health; An interna-tional perspecitve», i Mitchell J, Oakley A, (eds)
What is feminism, Pantheon Books, New York 1986.
Sattre J-P, Search for a method. New York, Alfred A. K n o p f l n c , 1968. (Översättning av Sartre J-P,
Question de Méthode, Gallimard, Paris 1960).
SOU 1978:28. Kvinnors förvärvsarbete och
fdrvärvs-hinder; En undersökning i Borås och Sundbyberg,
Liber Förlag, Stockholm 1978.
Sundstrom-Feigenberg K, När livet var som bäst;
Kvinnor i Sundbyberg berättar om samlevnad, arbete och barn, Studentlitteratur, Lund 1987
(Akade-misk avhandling).
SUMMARY
Feministic research — The Gynecological Visit as a Model
This study examines the relationship between fer-tilitv and social change.The data for this study, the reproductive history of 200 women (aged 20 to 60), was collected by interviews conducted in the setting of a gynecological consultation.
T h e study provides a comprehensive survev of women's reproductive and social life in a suburban area of Stockholm during the past 50 years, explor-ing the core of the feministic study for equality — the combination of professional life and mother-hood.
In general there is a typical life pattem for each cohort. T h e exception to this is the »Number 3» group, women now in their forties. These women started familv life in the 1960s, a time when social attitudes to sexuality, living together (cohabita-tion) and gender roles were changing and when the birth control pill was introduced.
Beginning in the early 70's with it's easy access to contraceptives and free abortion, Swedish women achieved considerable sexual and reproductive freedom and a fair degree of equality in personal life. Improved day-care facilities and the extension of paid parental leave for either parent have made it possible for parents with pre-school children to work, but women still tend to receive lower salaries and are primarily responsible for the home.
T h e artide also discusses nrethodological as-pects of clinical medical researc h from a feministic perspective. T h e method used in this study, a life-history approach with roots in Sartres existentialist thinking, proved to be suitable for elucidating the history of social structures and individual life pat-terns, as well as understanding the interrelation-sliip between social change and the reproductive life of the individual.
Kajsa Sundströnr-Feigenberg Mälartorget 13
