H
ur förhåller sig den nya lärarutbildningen till den gamla? Vad är nytt? Hur gick processen till när de nya kunskapsfälten skapades och vilka deltog i den? Vilka frågor diskuterades vid skapandet av huvudämnen, sidoämnen och den verksamhetsförlagda tiden? Vilka personer var delaktiga i arbetet med att skapa den nya lärarutbild-ningen och hur utsågs de?I denna rapport beskriver Jan Nilsson det förändringsarbete som bedrevs på lärarutbildningen på Malmö högskola och som 2001 myn-nade ut i en ny lärarutbildning. Genom att undersöka det digra material av både offentliga texter på nationell nivå och papers och protokoll från studiedagar på lärarutbildningen vill Jan Nilsson göra processen bakom skapandet av en ny lärarutbildning mer tillängligt. Han lyfter och reflekterar kring olika mönster och perspektiv som t.ex. innehåll, demokrati och delaktighet, det nya i lärarutbildningen och integra-tionen mellan den verksamhetsförlagda tiden och huvudämnena. Denna rapport ingår i en serie som granskar ny lärarutbildning i Malmö.
rapporter om utbildning
2/2004
Skapandet av den nya
lärar-utbildningen vid Malmö högskola
Jan Nilsson
D enna r a pp o rt ing å r i en s e rie s o m gr anskar n y l ä ra ru tb ildning i M alm ö
Skapandet av den nya
lärarutbildningen vid Malmö högskola
Layout: Holmbergs i Malmö AB. Omslag: Ewa Berg
Denna rapport publiceras av Lärarutbildningen vid Malmö högskola. Rapporten ingår som nummer 2/2004 i lärarutbildningens serie Rapporter om utbildning.
Den ingår även i en specialserie som granskar ny lärarutbildning i Malmö. © Copyright 2004 Författaren och Malmö högskola
Tryck: Prinfo Team Offset & Media, Malmö 2004 ISSN 1101-7643
Innehållsförteckning
Innehållsförteckning ... 5
Förord ... 9
Inledning ... 11
Rapportens syfte, perspektiv och uppläggning ... 11
Tre skönjbara faser ... 12
Mitt eget perspektiv ... 13
Rapportens innehåll och struktur ... 14
Kapitel 1 Den första fasen – skapandet av de nya kunskapsfälten ... 16
Hur det hela började ... 17
Olle Holmbergs PM från den 11 juli 1997 ... 18
I vilken kontext skapas lärarutbildningskommitténs PM? ... 21
Inför de första studiedagarna den 29 september och 7 oktober 1998 ... 22
Innehållet i underlagen inför studiedagarna – kortfattad summering ... 25
De första studiedagarna innehåll och uppläggning ... 31
Gruppdiskussionerna ... 32
Seminarium om förnyelsearbetet ... 34
Texter inför studiedagen den 17 maj 1999 ... 35
Studiedagen den 17 maj 1999 ... 46
Vad diskuteras i de femton grupperna? ... 47
Lärarutbildningskommitténs förslag till ny lärarutbildning ... 50
Riktlinjer för det fortsatta förnyelsearbetet ... 50
Designgruppens arbete ... 53
Designgruppens uppgift ... 53
LUK – en komplikation (?) ... 53
Designgruppens första vecka ... 54
Kunskapsintresse och nya kunskapsfält ... 55
Designgruppens andra vecka ... 56
De nya kunskapsfälten mejslas fram ... 59
Det första samlade förslaget på benämning av kunskapsfält ... 60
Studiedagar om de nya enheterna den 11 – 12 april 2000 ... 71
Propositionen om den nya lärarutbildningen ... 74
Beslut om de nya enheterna/kunskapsfälten ... 74
De nya enheterna konstituerar sig ... 77
Studiedagen den 4 oktober 2000 ... 78
Bemanning av de nya kunskapsfälten ... 80
Riktlinjer för det fortsatta arbetet ... 80
Den första fasen avslutad ... 82
Kapitel 2 Den andra fasen – skapandet av huvudämnen, kurser, kursstrukturer och en ny administration ... 84
Riktlinjer för skapandet av huvudämnen och sidoämnen ... 84
Arbetsgrupperna ... 85
Processen i de olika arbetsgrupperna ... 86
Arbetsgruppernas texter ... 87
Den verksamhetsanknutna delen av utbildningen ... 87
Det gemensamma utbildningsområdet ... 91
Den nya administrationen ... 95
Skolutveckling och ledarskap (SOL) ... 95
Natur – miljö – samhälle (NMS) ... 103
Individ och samhälle (IS) ... 110
Kultur, språk, medier (KSM) ... 114
Lek, fritid, hälsa (LFH) ... 126
Beslut om nya huvudämnen ... 133
Det fortsatta arbetet ... 137
Läget 2002 ... 137
Den nya lärarutbildningen är igång! ... 137
Kapitel 3 Delaktighet och inflytande ... 139
Styrning och öppenhet ... 142
Fastlagda utgångspunkter och riktlinjer ... 143
Att bilda arbetsgrupper ... 145
Vad hände med arbetsgruppernas förslag ... 148
Visionen och verkligheten ... 151
Kapitel 4 Hur nytt blev det egentligen? ... 156
En förändrad lärarutbildning (?) ... 158
Utbildning i svenska och svenska som andraspråk ... 158
Den verksamhetsförlagda delen av utbildningen ... 161
Bredd eller djup i utbildningen ... 168
Den nya organisationen ... 170
Avslutning ... 172
Bilaga 1... 173
Bilaga 2 ... 193
Bilaga 3 ... 202
Förord
Lärarutbildningen vid Malmö högskola har genomgått en mycket ge-nomgripande förnyelse. I ett flerårigt förändringsprojekt har grundut-bildningen fått en ny struktur med huvudämnen och sidoämnen, där huvudämnena representerar lärarutbildningens integrerade yrkesämnen. Samtidigt har samarbetet med skolor och kommuner fördjupats och vidgats inom ramen för det s.k. partnerskolesystemet. Lärarutbildning-ens inre kunskapsorganisation har byggts om; de tidigare institutionerna har lagts ner och ersatts med enheter baserade på kunskapsfält. Dessa förändringar sammantagna har dessutom skapat nya betingelser för forskning och forskarutbildning.
Detta har varit – och är – ett stort, engagerande och mycket arbets-krävande projekt. Vi är mitt uppe i det fortfarande. Och det finns risker med det man är mitt uppe i. Man kan bli både närsynt och glömsk. Mängden av detaljer och vardagsproblem kan skugga helheten. Det är nödvändigt att skapa distans för att riktigt få syn på vad man har gjort och varför. Därför har Lärarutbildningen i Malmö engagerat ett stort antal kloka personer som var och en kommer att ge sitt perspektiv på det arbete som genomförts. Vi får på det här sättet hjälp med distansen.
Men det är inte bara i omtanke om vår egen självförståelse som vi bett om synpunkter. Under 2004 kommer Högskoleverket att utvärdera alla lärarutbildningar i landet och granska vad som skett efter riksdagens beslut om ny lärarutbildning. De värderande texter som skrivs i höst och som kommer att publiceras senast vid årsskiftet är därför också tänkta att ingå i våra förberedelser inför Högskoleverkets besök. De kommer att vara en del av den värdering vi själva initierat.
De som nu är i färd med att skriva om oss kommer företrädesvis ut-ifrån, de har sin hemort utanför Malmö högskola och Lärarutbildningen. Det gäller dock inte den författare som är först i raden. Jan Nilsson arbe-tar som lärare på enheten Kultur, språk, medier på Lärarutbildningen. Hans uppdrag har varit att gå in på hemsidan, leta sig fram till ”Doku-mentsida över hur en ny lärarutbildning vuxit fram”, läsa den oöverskåd-liga svärm av texter som finns där och sedan försöka göra det innehåll som framträder i texterna tillgängligt och begripligt. Jan Nilsson har bara haft tillgång till dessa nättexter. Han har konstruerat historien om lärarutbildningens förnyelse med utgångspunkt från nättexterna och från
sin egen erfarenhet som lärare. Han har inte fyllt i luckor (och det har funnits många sådana) genom att göra intervjuer eller gå till andra tex-ter, protokoll och annat som inte funnits på nätet. Det hade varit en allt-för omfattande uppgift. Jan Nilsson har dock fått synpunkter från enhets-ledare och andra ledningspersoner, som läst rapporten i manus.
Att det finns tomrum i texten kan vändas till en pedagogisk fördel. Diskussionen om texten kan leda till att luckor fylls igen eller att antyd-da förlopp och slutsatser får nya innebörder. Förhoppningen är alltså att Jan Nilssons rapport får många medskapande läsare.
Malmö den 3 november 2003 Olle Holmberg
Inledning
Den 11 juli 1997 publiceras ett PM (bilaga 1) om lärarutbildningens integration med Malmö Högskola1. Detta PM, som skrevs av
områdes-chefen Olle Holmberg, kan sägas utgöra startskottet för den omfattande och delvis komplicerade process som leder fram till skapandet av den nya lärarutbildningen. I september 2001 hade denna process kommit så långt att den första kullen studenter kunde påbörja sin utbildning i den nya lärarutbildningen. Denna rapport ska betraktas som berättelsen om vad som sker under de fyra år som skapandet av den nya lärarutbild-ningen vid Malmö Högskola tar.
Rapportens syfte, perspektiv och uppläggning
I det arbete som så småningom värker fram den nya lärarutbildningens innehåll och struktur skrivs en mängd olika texter. Det handlar om allt från offentliga texter på nationell nivå till olika papers och protokoll från studiedagar på lokal nivå. Alla dessa texter har kronologiskt lagts ut på lärarutbildningens hemsida www.lut.mah.se/lhminfo/personal/ny.htm efter hand som de producerats. I rapporten görs kontinuerligt referenser till dessa dokument. Detta gigantiska material är, som det nu föreligger, mer eller mindre ogenomträngligt – i synnerhet för den som inte själv varit delaktig i processen. En annan faktor som bidrar till komplexiteten är att det tillsattes ett stort antal arbetsgrupper under förändringsarbetet. Dessa grupper tillsattes vid olika tillfällen, de var olika stora och de verkade under varierande tidsintervall (se vidare s 53).
Syftet med denna rapport är att göra materialet mera tillgängligt ge-nom att dels lyfta fram olika mönster och perspektiv som på ett mera övergripande plan kan urskiljas i materialet, dels reflektera över och diskutera dessa mönster och perspektiv. Ett sådant perspektiv kan t ex vara det rent innehållsliga, dvs vad är det diskussionerna kretsat kring och vilka beslut ledde de fram till, såväl innehållsligt som organisato-riskt? Ett annat perspektiv kan handla om demokrati och delaktighet: På vilket sätt engagerades berörd personal i förändringsprocessen och vilket
1 Se dokumentet ”Olle Holmbergs PM om Lärarutbildningens integration i Malmö
inflytande hade de över de beslut som så småningom fattades? Ett tredje möjligt perspektiv handlar om ”det nya”, dvs vad i den nya lärarutbild-ningen som är nytt och nyskapat och vad det finns för ”lämningar” från den tidigare lärarutbildningen. Ett fjärde perspektiv skulle kunna vara den så kallade fusionen, dvs en strävan att ”utrota” den gamla uppdel-ningen i ämnesteori, pedagogik, metodik och praktik och i stället integ-rera dessa olika perspektiv eller delar i huvudämnena. Ett femte möjligt perspektiv handlar om relationen mellan huvudämnena och sidoämnena. I ett sådant perspektiv ligger också lärarutbildningens relation till andra universitet (kanske framför allt Lunds universitet) och högskolor inbäd-dad.
Tre skönjbara faser
I materialet som det nu föreligger går att urskilja två faser. I den första fasen handlar arbetet huvudsakligen om att skapa den nya lärarutbild-ningen. Hur ska den se ut? Hur ska lärare, studenter och kurser organise-ras? Hur ska de nya enheterna eller kunskapsfälten se ut och vad ska de heta? Vad är det studenterna ska lära sig? Denna fas inleds alltså med Olle Holmbergs PM den 11 juli 1997 och kan sägas vara avslutad i och med att cheferna för de fem nya kunskapsfälten eller enheterna tillsattes i december 20002. Utöver Olle Holmbergs PM finns ytterligare två
tex-ter som kan sägas utgöra utgångspunktex-ter för skapandet av den nya lärar-utbildningen. Den ena handlar om de anställdas arbetssituation (framför allt lärarna)3 och den andra, som är en mycket omfattande text, handlar
mera övergripande om hur en ny lärarutbildning kan se ut och vilka krav man kan ställa på den4.
Den andra fasen utgörs av den process i vilken den gemensamma första terminen och de olika huvudämnena (och något senare också sidoämnena) inom de fem enheterna konstruerades och hur olika an-svarsområden fördelades mellan dessa enheter. Detta arbete inleddes med en studiedag den 4 oktober 2000. Som underlag för denna studie-dag skapades två texter. Den ena handlar om det administrativa perspek-tivet5 och den andra om utbildningskonstruktionen6. Det omfattande
arbetet med att skapa huvudämnen och olika delkurser inom respektive huvudämne pågår sedan fram till 2003 och är, när denna text skrivs,
2 Se dokumentet ”Cheferna för kunskapsfälten” 2000-06-16 3 Se dokumentet ”Text om arbetssituationen” 1998-09-29
4 Se dokumentet ”Texter om framtida lärarutbildning” 1998-09-29 och 1998-10-07 5 Se dokumentet ”En förändrad administration” 2000-10-04
ännu inte helt avslutad. Parallellt med skapandet av huvudämnen och sidoämnen tillsätts en arbetsgrupp som diskuterar frågor som berör den verksamhetsförlagda delen av utbildningen och hur den ska förhålla sig till huvudämnena och den gemensamma inledande terminen.
En möjlig, eller rimlig, tredje fas i konstruktionsarbetet kan beskri-vas i termer av futurum. Det handlar om en fas då den nyskapade lärar-utbildningen granskas och utvärderas.
Mitt eget perspektiv
Alla texter färgas av de erfarenheter skribenten bär med sig in i texten. Denna rapport är naturligtvis inget undantag på den punkten. Jag har varit anställd vid lärarutbildningen i Malmö sedan 1993 och har alltså därmed följt skapandet av den nya lärarutbildningen ur ett inifrånper-spektiv. I ett av de dokument som kan sägas utgöra själva avstampet för arbetet med den nya utbildningen bidrar jag med en text som diskuterar den verksamhetsförlagda delen av utbildningen7. Jag har därutöver
del-tagit i de flesta av de diskussioner som genomförts i samband med olika studiedagar och inom ramen för den sk ”Designgruppens” arbete. Jag ingick också i en arbetsgrupp som skrev ett utkast om kunskapsfältet ”Skolutveckling och ledarskap”8 (se vidare s 63 ff). Slutligen var jag
sekreterare i den arbetsgrupp som hade ansvar för den verksamhetsför-lagda delen av utbildningen9. Däremot har jag inte deltagit i arbetet med
konstruktionen av huvudämnena eller kurser inom något huvudämne. Man kan kanske uttrycka det så att jag varit väl inknådad i hela den process som ledde fram till den nya lärarutbildningen. Man kan fråga sig vilken betydelse detta har när en rapport av det här slaget ska skrivas.
Å ena sidan innebär min delaktighet i processen att jag har en mera informell kunskap än den som kommer till uttryck i de dokument som denna rapport bygger på. Det handlar om informella diskussioner kolle-gor emellan, om diskussioner med studenter och med lärare ute i grund-skolan. Det handlar också om texter som av olika skäl inte lagts ut på lärarutbildningens hemsida. Detta raster av erfarenheter ger mig natur-ligtvis en mera sammanhållen bakgrundskontext som underlättar min tolkning och förståelse av alla de dokument som denna rapport bygger på. Å andra sidan innebär min involvering i processen att jag förmodli-gen bär på ett antal för-givet-antaganden som emellanåt kan skymma
7 Se dokumentet ”Texter om framtida lärarutbildning” 1998-09-29 och 1998-10-07 8 Se dokumentet ”Skolutveckling och ledarskap” under rubriken ”Arbetspapper inför
studiedagarna 11-12 april 2000”
sikten, även om jag i mitt skrivande anstränger mig att kravla mig ut ur processen och betrakta den ur ett utifrånperspektiv. Man kan ju till ex-empel fråga sig hur sakligt jag förmår betrakta och beskriva olika förete-elser som jag själv haft möjlighet att påverka på ett mera direkt sätt. Det bästa exempel på detta är antagligen de texter som skrevs om utform-ningen av den verksamhetsförlagda delen av utbildutform-ningen.
Det är också angeläget att påpeka att det inifrånperspektiv jag bär med mig inte betyder att jag kunnat följa den interna processen i sin helhet. Min horisont begränsar sig i stort till det fält som blivit synligt från min utsiktspunkt, nämligen avdelningen för svenska och moderna språk (sedermera kunskapsfältet Kultur Språk Medier) där jag hade min tillhörighet i den gamla lärarutbildningen. Hur diskussionerna gick på SO-avdelningen, Ma-NO-avdelningen eller på den dåvarande pedago-giska institutionen har jag ingen eller mycket begränsad kunskap om eller insikt i.
Även om ansatsen alltså är att skriva en sakligt hållen och mera de-skriptiv text har det inte varit möjligt att helt avhålla sig från mera per-sonliga kommentarer, reflektioner och frågor. som – mer eller mindre avsiktligt – kan uppfattas som personliga ställningstaganden.Denna mera kritiska, eller snarare analyserande hållning är mest framträdande i kapitel tre och fyra.
Rapportens innehåll och struktur
Texten i denna rapport, som i stort följer det kronologiska förloppet i skapandet av den nya lärarutbildningen, är huvudsakligen deskriptiv och refererande. Jag har, vilket redan nämnts, valt att i fotnötter hänvisa till de originaldokument som referaten bygger på. Alla dessa dokument finns utlagda på Lärarutbildningens hemsida. Insprängt i texten finns också fortlöpande korta avsnitt med mera personliga kommentarer och reflektioner. Dessa avsnitt är markerade med rubriken ”Kommentar”. Rapporten har följande struktur:
• Bakgrund och förutsättningar – Olle Holmbergs PM 97. Hur tillkom det? Influenser från LUK? Diskussionen kring och kritiken av lärar-utbildningen.
• Den första fasen: Skapandet av de nya kunskapsfälten. – Hur gick processen till?
– Vilka deltog i den?
– Vad var det för frågor som diskuterades?
– Vilka beslut fattades?
– Vem/vilka fattade dessa beslut (formellt och informellt) och hur såg den processen ut?
• Den andra fasen – skapandet av huvudämnen, kurser inom huvud-ämnena och sidohuvud-ämnena. Här ingår även det arbete som handlade om vft och förhållandet till fältet.
– Hur gick processen till ? – Vilka deltog i den?
– Vad var det för frågor som diskuterades?
– Vilka olika förslag lämnades från olika gruppkonstellationer? – Vilka beslut fattades?
– Vem/vilka fattade dessa beslut (formellt och informellt) och hur såg den processen ut?
• Delaktighet och demokrati
– Vilka personer ingick i olika gruppkonstellationer? – Hur utsågs dessa personer?
– Vilka förslag presenterades från de olika grupperna (t ex Designgruppen)
– Hur förhåller sig dessa förslag till det som faktiskt genomförs? – Hur förhåller sig den nya lärarutbildningen till förslagen det som
sägs i Olle Holmbergs PM från 1997? • Hur nytt blev det egentligen?
– Hur förhåller sig den nya lärarutbildningen till den gamla? – Vad är nytt?
Kapitel 1
Den första fasen
– skapandet av de nya kunskapsfälten
I denna del av rapporten beskrivs det arbete som leder fram till skapan-det av fem nya enheter eller kunskapsfält. Denna fas kan, som redan påpekats, sägas vara avslutad i och med att cheferna för kunskapsfälten tillsätts i december år 2000. I runda slängar betyder det att det tog unge-fär två år att skapa de nya enheterna.
Processen är minst sagt komplicerad och innehåller en mängd olika aktiviteter på olika nivåer. Likväl går det att urskilja några bärande delar som texten i detta avsnitt av rapporten bygger på. För det första genom-förs ett antal studiedagar där ett stort antal personer deltog10. Utöver
personal vid lärarutbildningen deltog även studenter, representanter från Lundainstitutionerna och representanter från ”fältet”.
Under två veckor i oktober och november arbetade den s k
gruppen med skapandet av den nya lärarutbildningen. Även i
Design-gruppen (som bestod av ca 50 personer) ingick personal vid lärarutbild-ningen. Dessutom deltog studenter, representanter från Lundainstitutio-nerna och representanter från ”fältet”.
Utöver de texter som dessa olika grupper producerade finns ett stort antal andra dokument av mer eller mindre officiell karaktär som kom-mer att sammanfattas och kommenteras i det följande.
Slutligen bör det framhållas att den nya lärarutbildningen skapas i två mer eller mindre parallella processer. Dels pågår alltså en intern process vid lärarutbildningen i Malmö med sina egna utgångspunkter och förutsättningar. Dels tillsätts i maj 1997 Lärar-utbildningskommittén (LUK) som lägger fram sitt slutbetänkande i juni 1999. I det följande finns några avsnitt där jag diskuterar hur dessa båda parallella processer förhåller sig till varandra.
10 Studiedagar genomfördes vid följande tillfällen: 29/9 och 7/10 1998, 17/5 1999,
Hur det hela började
Ingen förändringsprocess startar i tomma intet. Alla sådana skeenden har sina avfyrningsramper eller initierande bevekelsegrunder och dessa är ofta nära förknippade med det mål man strävar emot, det man vill åstad-komma. Om vi lite närsynt betraktar de texter som denna rapport bygger på kan svaret på hur förändringsarbetet med lärarutbildningen vid Malmö Högskola startade förefalla enkel: Startskottet är ett PM från lärarutbildnings-kommittén den 11 juli 1997, författat av Olle Holm-berg. Riktigt så enkelt är det dock inte. Även ett PM föds i en kontext. När det gäller en förändrad lärarutbildning kan nog den allt starkare kritiken mot lärarutbildningen, såsom den då såg ut, lyftas fram som ett av de avgörande incitamenten för igångsättandet av en förändring av lärarutbildningen. (Denna kritik mot lärarutbildningen lyfts också fram som ett tungt argument för en förändrad lärarutbildning i Olle Holm-bergs PM.) Den kritik som riktades mot lärarutbildningen kan närmast beskrivas som en korseld. Från fältet, dvs personer verksamma i grund-skolan och gymnasiet, har sedan länge stark kritik riktats mot lärarut-bildningen för att den var alltför avskärmad från fältet och inte hade vare sig kunskap om eller förståelse för den förändring som grundskolan genomgått de senaste tio – femton åren och de villkor som lärare arbetar under.
– Dom snackar så mycket skit på lärarhögskolan. Dom vet inget om verkligheten! var en brutal, men alls inte ovanlig, kommentar som många lärarstudenter och lärarutbildare mötte från lärare i grundskolan. Det här sättet att se på saken bottnade antagligen i en upplevd – och kanske också reell – normativitet från lärarhögskolehåll. ”Vi” som arbe-tade i lärarutbildningen ansåg oss sitta inne med normen, det goda, det sanna när det gäller skola, lärande och undervisning. ”Dom”, som arbe-tade ute i den så kallade verkligheten betrakarbe-tades å andra sidan som okunniga, ovetande bakåtsträvare som inte var beredda att ta till sig eller låta sig påverkas av det ljus som strömmade ut från lärarutbildningsan-stalterna. De bilder av, eller visioner om, kunskap, lärande och under-visning som studenterna fick sig till livs i den mera teoretiska delen av sin utbildning betraktades av många yrkesverksamma lärare som någon sorts naiv och romantisk poesi som inte gick att genomföra i praktisk handling. Vi som arbetade i lärarutbildningen ansågs indoktrinera, eller ännu värre marinera, lärarstudenterna i ett teoretiskt synsätt som inte tålde skolverklighetens brutala ljus.
Från annat håll riktades den motsatta kritiken mot lärarutbildningen. Den var helt enkelt inte tillräckligt teoretisk ur ett mera vetenskapligt, akademiskt perspektiv, utan sysslade mestadels med banal, praktisk tips- och metodförmedling.
Något förenklat kan man alltså säga att lärarutbildningen kritiserades
både för att den inte var tillräckligt praktisk och inte heller tillräckligt
akademisk.
Det fanns på en del håll ganska långt framskridna tankar om att utlo-kalisera lärarutbildningen till kommunerna och utforma den som ett sorts lärlingssystem där studenterna skulle lära sig hantverket på plats av en mästare, dvs en erfaren lärare. Å andra sidan fanns det också de som pläderade för en akademisering av lärarutbildningen genom att den knöts närmare institutionerna vid universiteten, ungefär som den gamla adjunktutbildningen.
I maj 1997 tillsätter regeringen Lärarutbildningskommittén (LUK) som har i uppdrag att föreslå en ny, förändrad lärarutbildning. I septem-ber samma år knyts Olle Holmseptem-berg som sakkunnig till LUK.
Det är bland annat i skenet av detta som Olle Holmbergs PM från juli 1997 ska läsas och förstås11. Till detta ska läggas att en s k
lärarut-bildningskommitté utses inom det nya området för lärarutbildning som skapats vid Malmö Högskola och att Holmbergs PM vid olika tillfällen diskuterades i denna grupp12.
Olle Holmbergs PM från den 11 juli 1997
Eftersom Olle Holmbergs PM fick stor betydelse både för de omfattande diskussioner som fördes på olika håll och på olika nivåer under föränd-ringsprocessen och eftersom innehållet i den också har satt sina spår i de beslut som fattades ska jag i det följande kortfattat redogöra för huvud-dragen i den.
Texten har två primära syften. Dels argumenterar den för att Lärar-utbildningen bör integreras med Malmö Högskola och varför denna integration bör ske. Dels innehåller den relativt utförliga tankar om och förslag på hur en ny, förändrad lärarutbildning skulle kunna se ut.
11 Uppdraget att skriva detta PM fick Olle Holmberg av lärarutbildningskommittén. 12 Under perioden juli 1997-juli 1998 levde detta nya område parallellt med den gamla
lärarutbildningen, Lärarhögskolan i Malmö som då var knutet till Lunds Universitet. Lärarhögskolans rektor under denna period var Lars Haikkola. Man talade ibland om ett dubbelkommando när det gäller lärarutbildningen under denna period. Den 1 juli integreras så lärarutbildningen med Malmö Högskola och kommer där att utgöra ett eget område med Olle Holmberg som områdeschef.
ten inleds med en överblick över den allt starkare kritik som riktades mot lärarutbildningen (se ovan). Därefter följer ett relativt utförligt av-snitt där samhällsförändringarnas betydelse för lärarutbildningen tas upp. Här diskuteras bland annat hur barn och ungdomars socialisation och attityd till skola, lärare och undervisning har förändrats över tid och vilka konsekvenser detta fått eller borde få för lärares arbete. Holmberg menar att lärare idag inte automatiskt får elevernas respekt bara för att de råkar vara lärare utan att de i stället måste förtjäna och arbeta för att behålla sin auktoritet. I skenet av decentraliseringen av skolan och de nya styrdokumenten med en målstyrd skola menar Holmberg att en ny lärarroll tonar fram: ”Från en handlingsorienterad lärare, fast förankrad i traditionen, till en reflekterande praktiker som söker nya lösningar.” (s 6)
Därefter diskuteras vilka kvaliteter och kvalifikationer en blivande lärare måste utveckla under sin utbildning med tanke på förändringarna i lärararbetet. Här betonas bland annat begreppen variation och oförutsäg-barhet. Lärare måste utveckla en förmåga att hantera varierande och oväntade situationer. Lärare kan inte utbildas i modellsituationer och generella metoder. I stället ska blivande lärare konfronteras med ”olika perspektiv, varierade förklaringsgrunder, skiftande lärostrategier” (s 7). Holmberg argumenterar i detta avsnitt för att lärarstudenter måste ut-veckla sin förmåga att synliggöra och tolka olika situationer och händel-ser i den pedagogiska verksamheten och att utveckla sin förmåga att koppla praktik (det konkreta) till teori (det generella). I samma avsnitt diskuteras också vikten av nya innehållsliga strukturer i lärarutbildning-en och viktlärarutbildning-en av att bryta upp dlärarutbildning-en gamla skolämnesindelninglärarutbildning-en till förmån från andra och nya innehållsperspektiv som är specifika för ”läreriet”.
Därefter görs en kritisk granskning av dagens (dvs vid den tidpunkt PM:et skrevs) lärarutbildning. Holmberg menar att den (nu) gamla lä-rarutbildningen led av ett starkt normativt drag och att dess svaga teore-tiska förankring gjorde att den hade svårigheter att använda sig av kon-kret praktik, dvs att se och tolka det som pågår. Ett annat problem var den boskillnad som fanns mellan rena ämnesstudier å ena sidan och den praktisk-pedagogiska utbildningen å den andra. Andra aspekter som lyfts fram är stordriftsproblematiken, dvs att lärarutbildnngen i Malmö är så omfattande, och att utbildningen var alltför bred på bekostnad av djupare kunskaper inom olika områden.
Med detta som bakgrund tecknas sedan konturerna av en ny lärarut-bildning som löper efter två huvudlinjer. Det ena huvudspåret handlar
om lärarutbildningens förhållande till fältet, dvs barnomsorg och skola. Holmberg lyfter fram vikten av en betydligt tätare relation mellan för-skola/skola och lärarutbildning där skolorna har påtaglig nytta av stu-denterna och också ett större inflytande över lärarutbildningen. Tanken på partnerskolor diskuteras samt vikten av djup (i stället för yta) bland annat genom att studenter under i stort sett hela sin utbildning placeras på en och samma förskola/skola. I detta sammanhang diskuteras också vilken roll olika sakområden och ett RUC (Regionalt Utvecklingscent-rum) kan spela.
Den andra huvudlinjen handlar om behovet av en förstärkt didaktise-ring av centrala delar av lärarutbildningen, något som ska ske parallellt med en ökad öppenhet gentemot universitetet (framför allt Lunds uni-versitet). Detta mynnar ut i ett förslag som lite förenklat går ut på att lärarutbildningen ska innehålla huvudämnen, som är specifika gentemot de krav som ställs på lärare och som präglas av en hög grad av integre-rad didaktisering. Utöver detta ska det finnas sidoämnen, som visserli-gen ska ha tydlig relevans för läraryrket, men där det inte finns några krav på inbyggd didaktisering. Slutligen ska lärarutbildningen innehålla mera tvärvetenskapliga seminarieserier där även verksamma lärare från fältet kan delta. I diskussionen kring huvudämnena nämns begreppet ”Pedagogiskt arbete” ett begrepp som levde kvar ganska länge i de på-följande diskussionerna, men som mer eller mindre avskrevs från agen-dan under resans gång och som inte finns med i den terminologi som omger den nya lärarutbildning som så småningom skapades. I denna diskussion anas för första gången också ”substans och villkor”, ett be-greppspar som också lever vidare under lång tid i förändringsarbetet.
Därefter framförs tre argument för att lärarutbildningen bör integre-ras i Malmö Högskola. För det första ger den nya miljö som finns på Malmö Högskola och den inriktning högskolan har helt nya förutsätt-ningar för en förnyelse. För det andra väcker förändringen i sig förvänt-ningar om en nyorientering hos personalen. Och för det tredje uppstår en ny relation till lärarutbildningens viktigaste samarbetspartner, nämligen Lunds universitet. En överflyttning till Malmö Högskola skulle innebära att makten över utbildningarnas utformning kommer att ligga i Malmö vilket skulle ge Lärarutbildningen ett helt annat förhandlingsläge när man köper utbildning från Lunds universitet.
Något som betonas i detta sammanhang är att undervisning och forskning vid Malmö Högskola är tvärvetenskaplig, probleminriktad och projektorganiserad med stark koppling mellan grundutbildning och forskning, vilket ”innebär former för kunskapsarbete som passar mycket
bra för lärarutbildning”. (s 15). Detta är en av många beröringspunkter mellan Malmö Högskola och Lärarutbildningen som talar för att den senare bör integreras med Malmö Högskola menar Olle Holmberg.
När det gäller lärarutbildning och forskning diskuteras bland annat kopplingen mellan forskning, examensarbeten och sakområden samt möjligheten att utveckla den ämnesdidaktiska forskningen. Här lyfts forskningen inom ramen för Svenska med didaktisk inriktning fram som en tänkbar modell.
Lärarutbildningskommitténs PM avslutas med några rader om bety-delsen av en fördjupad diskussion där alla berörda deltar. ”Utan en per-sonal som känner sig delaktig i de förändringar som görs kommer en ny lärarutbildning inte att bli framgångsrik. En sådan demokratisk diskus-sion måste bygga på att vissa utgångspunkter är fastlagda men att det i övrigt finns stort utrymme för självständiga och kreativa lösningar.” Med dessa två meningar, som kanske skulle kunna beskrivas som ett demokratiskt credo, avslutas Olle Holmbergs 21 sidor långa PM. Om denna demokratiska ansats eller ambition kom att omsättas i konkret handling under det långa och mödosamma förändringsarbetet är något som jag ska återkomma till.
I vilken kontext skapas lärarutbildningskommitténs PM?
Detta PM skapades, som redan påpekats, under det år som lärarutbild-ningen i Malmö hade ett sorts dubbelkommando. Olle Holmberg var under detta år områdeschef för det nyinrättade området för lärarutbild-ning vid Malmö Högskola samtidigt som den gamla lärarutbildlärarutbild-ningen fortfarande var en del av Lunds Universitet. En relevant fråga är då om skapandet av det PM som refereras ovan är en enskild persons tänkande och skrivande, dvs Olle Holmbergs, eller om det i stället är en text som växer fram som ett resultat av en diskussion i någon form av grupp, styrelse eller kommitté. Till Malmö Högskolas område för lärarutbild-ning knöts tämligen omgående en områdeskommitté. I denna kommitté fanns både folk från Malmö Högskola och personer utifrån. Frågan man måste ställa sig är om det är inom ramen för de diskussioner som förs inom denna kommitté som Holmbergs PM föds.
Enligt Olle Holmberg själv var det inte så. Det PM som refereras ovan har Olle Holmberg själv skrivit med utgångspunkt från sina egna tankar och idéer om hur en förändrad lärarutbildning skulle kunna se ut. Däremot diskuterades PMet i kommittén vid ett antal tillfällen och det är därför rimligt att anta att dessa diskussioner på olika sätt påverkade textens innehåll. Hur stark denna påverkan var och vilka områden i
texten som påverkades går däremot inte att ha någon uppfattning om. En annan sak som med stor sannolikhet hade betydelse för utformningen av texten var att Olle Holmberg under den period då texten skapades bjöd in olika personer från olika håll i landet för enskilda diskussioner om en ny förändrad lärarutbildning. Inte heller här går det att ha någon uppfatt-ning om hur och hur mycket texten kom att påverkas av dessa samtal.
Inför de första studiedagarna den 29 september och 7 oktober 1998
I ett PM från samverkansgruppen (finns inte utlagd på nätet) den 22 maj 1998 anges inriktningen på de diskussioner som ska genomföras under de två planerade studiedagarna den 29 september och 7 oktober samma år13. Diskussionen bör enligt detta PM inriktas mot tre fält:
1. Lärarutbildningarnas koppling till verksamheten i förskola och skola. 2. Innehållet i lärarutbildningen
3. Verksamhetsorganisation och personalens arbetssituation.
Kommentar
Jag har tidigare angett att förändringsprocessen genomförs i två faser där den första handlar om den nya enheterna/kunskaps-fälten, hur dessa ska se ut, hur de ska organiseras och hur perso-nalen ska placeras på de olika fälten. Detta skulle man kunna kal-la för lärarutbildningens kommande villkor. Av de tre punkterna framgår att det som styr denna inledande del av förändringspro-cessen trots allt är innehållsfrågorna, lärarutbildningens substans, dvs innehållet i lärarutbildningen (vad är det blivande lärare be-höver lära sig under sin utbildning) och hur ska samarbetet med ”fältet” se ut – och vad ska detta samarbeta handla om (vad är det studenterna ska lära sig ute på sina partnerskolor?). Man skulle alltså mycket förenklat kunna beskriva förändringsprocessens kronologi, eller ”rörelse” på följande sätt:
13 Samverkansgruppen startade sitt arbete hösten 1997 och då Olle Holmberg var anställd
av Malmö högskola med ansvar för lärarutbildnngen och Lars Haikola var rektor vid den dåvarande Lärarhögskolan. I samverkansgruppen ingick Inger Haskå, Ingegerd Tallberg, Ann-Charlotte Möllerberg, Björn Lundgren, Anna Sundman - Marknäs, Kerstin Bergöö, Göran Levin och Lena Holmberg. Gruppens uppgift var att diskutera lärarutbildningens förändring vid övergången till Malmö högskola. Gruppen var aktiv hela 97/98 men också 98/99.
1. Innehåll !!! 2. ! Organisation !! 3. !! Innehåll
Vad är det blivande lärare Hur ska de nya enheterna Vilka olika huvud-
behöver lära sig? organiseras?Vad ska de ämnen ska skapas?
Vilka kvaliteter måste heta? Hur organiseras Vilka olika delkurser de utveckla? (substans) personalen? Vilket inne- ska finnas inom
res-håll ska de olika pektive huvudämne?
enheterna ansvara för? Hur ska det gemen-
(villkor) samma utbildningsom-
rådet se ut?
Vilka sidoämnen ska
skapas? (substans)
Den första fasen i förändringsarbetet handlar framför allt om skapandet av de blivande fem enheterna eller kunskapsfälten. Det betyder inte att dessa diskussioner enbart berörde yttre organisatoriska frågor. Tvärtom, vilket bilden ovan antyder, kan man hävda att frågor som rör innehåll i lärarutbildningen (substans) och hur lärarutbildningen ska organiseras (villkor) hela tiden var integrerade i de diskussioner som fördes och att det framför allt var innehållsfrågorna som utgjorde de avgörande incita-menten för diskussionerna. Däremot kan man säga att innehållsperspek-tiven i punkt ett och tre i skissen ovan var mera generella och övergri-pande och att fas ett (punkt 2 i skissen) resulterade i skaövergri-pandet av de fem enheterna, hur dessa skulle organiseras och vilka mera övergripande innehållsfrågor respektive enhet skulle ansvara för. I den andra fasen (punkt 3 i skissen) kan man säga att man lämnar de organisatoriska frågorna och de mera övergripande innehållsperspektiven bakom sig och går över i ett arbete där man mera närgånget tar sig an innehållsperspek-tivet genom att skapa de två delkurserna i det gemensamma utbildnings-området, huvudämnena och vilka olika delkurser respektive huvudämne ska innehålla, samt, något senare, ett (stort) antal sidoämnen.
I samverkansgruppens PM från den 22 maj 1998 fokuseras följaktligen frågor som rör innehållet i lärarutbildningen. För att ordentliga inne-hållsdiskussioner ska komma till stånd under höstens två studiedagar föreslår samverkansgruppen att fyra olika arbetsgrupper ska tillsättas. Dessa arbetsgrupper ska ”ta fram några skisser” kring innehållsfrågorna och dessa skisser ska sedan fungera som underlag för diskussionerna under studiedagarna. Samverkansgruppen föreslår följande arbets-grupper:
• Barn- och ungdomspedagogisk utbildning med inriktning mot natur-orientering (Boris Holm)
• Karin Lagerholm (Carina Sild Lönroth)
• Naturvetenskaplig utbildning (Ingegerd Ehn, Bernt Gunnarsson, Maria Sandström, Per-Olof Zetterberg)
• Samhällsvetenskaplig utbildning (Roger Johansson, Klas-Göran Karlsson, Sven Persson)
• Studie- och yrkesvägledarutbildning (Anders Lovén, person från dåvararande CKU, Malmö högskola)
Kommentar
För det första framgår det inte av dokumentet hur och på vilka grunder de föreslagna personerna i de fyra arbetsgrupperna ut-setts. För det andra kan man konstatera att samverkans-gruppen inte föreslår att några grupper med uppgift att skapa ”skisser” kring innehållsfrågor som rör svenska, svenska2, moderna språk, estetisk – praktiska ämnen eller specialpedagogik ska bildas. Det framgår inte av dokumentet varför man väljer att inte göra det. Utöver de fyra diskussionsunderlagen som samverkansgruppen föreslår skrivs ytterligare två texter inför de båda studiedagarna, nämligen
Per-sonalens arbetssituation och verksamhetens organisation14 och Texter
om framtida lärarutbildning15.
Som diskussionsunderlag för de två studiedagar (29 september och 7 oktober, 1998) som inleder de diskussioner som så småningom landar i den nya utbildningen föreligger alltså sammanlagt sex olika texter: • Personalens arbetssituation och verksamhetens organisation • Texter om framtida lärarutbildning
• Barn- och ungdomspedagogisk utbildning med inriktning mot natur-orientering
• Diskussionsunderlag rörande uppläggning av lärarutbildning med inriktning mot de naturvetenskapliga ämnena
• Förnyelse av lärarutbildningarna. Samhällsvetenskapliga ämnen • Studie- och yrkesvägledarutbildningens förnyelse
14 ”Text om arbetssituationen” 1998-09-29. Arbetsgruppen som skrev texten bestod av
Gunilla Svingby, Jan-Eric Ekberg och Göran Hansson.
Innehållet i underlagen inför studiedagarna – kortfattad summering
I det följande görs en kortfattad genomgång av underlagen inför de båda studiedagarna.
Underlag 1
När det gäller texten om personalens arbetssituation och verksamhetens
organisation betonas bland annat lärarutbildarnas möjligheter till
själv-ständigt och fritt arbete, den allmänt positiva stämningen i personal-gruppen och den höga ambitionsnivå och starka lojalitet som präglar personalens inställning. Men man pekar också på ett antal olika pro-blemområden. Här diskuteras bland annat att många lärarutbildare är involverade i för många olika kurser och därmed också har ansvar för ett alltför stort antal studenter. Arbetsgruppen tar bland annat också upp bristen på inflytande och överblick, liksom den ojämna arbetsbelast-ningen. Arbetsgruppen konstaterar att de problem som finns när det gäller personalens arbetssituation är tydligt relaterade till arbetsorganisa-tionen och i textens avslutande del ges förslag på förändringar i arbets-organisationen som man menar skulle kunna leda fram till ett mera posi-tivt arbetsklimat för såväl lärare som studenter. En sak som är värd att notera är att texten uteslutande uppehåller sig vid arbetssituationen för lärarna vid lärarutbildningen, medan arbetssituationen för t ex personal med administrativa uppgifter inte tas upp.
Underlag 2
Det andra underlaget, Texter om framtida lärarutbildning, är mera om-fattande (drygt 100 s) och innehåller fem huvudavsnitt. Det första utgörs av en lätt reviderad version av det PM som presenterats ovan. Det andra avsnittet består av en rapport från ”arbetsgruppen för långsiktig förnyel-se av lärarutbildningen”16. I denna grupp, som bestod av nio personer,
ingick representanter för Lärarhögskolan i Malmö och Kristianstad, Lunds universitet, Malmö kommun samt en studeranderepresentant. Av rapporten framgår inte vem som har beslutat om tillsättandet av arbets-gruppen eller hur personerna i arbets-gruppen tillsatts. Det framgår inte heller om arbetsgruppen haft ett definierat uppdrag och vem eller vilka som i så fall definierat uppdraget. I textens inledning sägs att ”Det har varit relativt fria och problematiserande diskussioner.” och att man utgått från de nya krav som ställs på elever, skola, lärare och lärarutbildning.
re sägs att rapporten består av en sammanfogning av texter som med-lemmarna i gruppen skrivit inom ramen för gruppens arbete. Man beto-nar också att det som presenteras i rapporten inte ska betraktas som lösningar. I stället vill man att det som ”eventuellt framstår som lösning-ar ska tolkas som möjligheter, alternativ, prövande resonemang”.
Efter en inledande diskussion om debatten kring lärarutbildningen görs en kortare utblick under rubriken ”Vad görs på olika håll i landet?”. Återstoden av rapporten innehåller tre längre avsnitt. I det första presen-teras och kommenpresen-teras en skiss gruppen använt. I denna skiss problema-tiseras lärarutbildningens struktur och förhållande till lärares arbete i skolan. I det andra avsnittet fördjupas behandlingen av några av skissens delar och i den tredje ges förslag på hur man kan påbörja en diskussion om ”förnyelseperspektiven inom lärarutbildningen”.
I avsnittet med den ”fördjupade behandlingen” diskuteras bland an-nat följande: Det förändrade lärararbetet, den beredskap grundutbild-ningen ska ge studenterna, vilka kunskapskvaliteter blivande lärare mås-te utveckla, lärarutbildningens koppling till fälmås-tet, didaktiseringen av kunskapsfält och ämnen (här finns bland annat en utförlig diskussion kring huvudämnet ”Pedagogiskt arbete”), forskning och utveckling, samverkan mellan utbildningarna och gemensamma delar i utbildningen samt, avslutningsvis, ett kortare avsnittet som berör informationsfrågor.
I rapportens avslutande del ges förslag på hur en ”diskussion i hela huset” kan påbörjas. Här betonas återigen behovet av en bred diskussion där alla som arbetar i lärarutbildningen deltar. Dessa diskussioner ska utgå från ”de policybeslut som bildar underlag för lärarutbildningens integration med Malmö högskola, utvecklingsarbetet inom programmen samt arbetsgruppens diskussioner”. Vidare föreslås att diskussionerna inriktas mot tre fält:
1. Lärarutbildningens koppling till fältet. 2. Innehållet i lärarutbildningen.
3. Verksamhetsorganisation och personalens arbetssituation.
Det tredje avsnittet i Texter om framtida lärarutbildning består av en rapport från programnämndens utvecklingsarbete utfört av den s k ”plangruppen” under läsåret 1997/98. En översikt över olika arbetsgrup-per som deltog i förändringsarbetet finns på sidan 53. I denna grupp, som bestod av nio personer, ingick representanter för Lärarhögskolan,
Lunds Universitet, studenter samt två skolledare17. Plan-gruppens
upp-drag har varit att ta fram en ny utbildningsplan som underlag för föränd-ringen av grundskollärarutbildningen. Gruppens rapport, som bland annat diskuterats vid tre lärarkonferenser och vid programnämndens sammanträden, innehåller följande delar:
• En analys av skolans och lärarnas förändrade arbetssituation i en decentraliserad skola.
• Presentation av ett nytt huvudämne (”Pedagogiskt arbete”) där det som tidigare funnits i den praktisk-pedagogiska utbildningen samt i ämnesstudierna integreras.
• Presentation av en modell där studenter söker till en inriktning av huvudämne på 80-100 poäng samt en del med utrymme för ett friare val.
I den del av plangruppens rapport som handlar om det nya huvudämnet återkommer än en gång begreppsparet ”substans – villkor” liksom ”Pe-dagogiskt arbete”. När det gäller det senare kan man i plangruppens huvudförslag se en viss förändring eller utveckling. Gruppen föreslår att ett antal inriktningar på huvudämnet (Pedagogiskt arbete i…) formuleras och att huvudämnet, där den verksamhetsförlagda delen av utbildningen ska ingå, ska omfatta mellan 80 och 100 poäng. Utöver detta ska studen-terna mera fritt kunna välja andra ämnen (det som så småningom skulle komma att kallas sidoämnen) omfattande 60-80 poäng.
Kommentar
Om man jämför plangruppens förslag med hur den nya lärarut-bildningen faktiskt kom att utformas kan man konstatera att för-slaget kom att bli seglivat. Det som har skett är att epitetet ”Pe-dagogiskt arbete i…” inte överlevt de påföljande diskussionerna. Däremot finns ett antal huvudämnen med olika inriktning omfat-tande 80-100 poäng där den praktisk-pedagogiska utbildningen är integrerad. En annan sak som inte finns med i plan-gruppens för-slag är det gemensamma utbildningsområdet på 20 poäng som in-leder alla de olika utbildningarna inom lärarutbildningen.
Det fjärde avsnittet i Texter om framtida lärarutbildning är Göran Le-vins PM om partnerskolor på grundskollärarutbildningen. I texten görs en noggrann genomgång av de förändringar som det nya systemet med
partnerskolor kommer att innebära. De största förändringarna i det nya systemet, som införs från och med läsåret 1998/99 är att studenterna tillbringar i stort sett hela sin skolförlagda del av utbildningen på en och samma skola med det primära syftet att de därigenom på djupet ska förstå vad som ingår i läraruppdraget. En annan mera genomgripande förändring är att PPU-grupperna innehåller studenter med olika inrikt-ning både avseende ålder och ämne. Till varje partnerskola knyts en praktiklärare från högskolan som följer en och samma studentgrupp genom hela deras utbildning. Ett av syftena med det nya systemet är att knyta fältet och de som arbetar där närmare lärarutbildningen. Ett led i detta närmande är att studenterna, utöver sammanhängande praktikperi-oder, också besöker sin skola under cirka 15 fältdagar varje termin. Detta ska gälla även under de terminer då studenter med inriktning mot åk 4-9 läser sina kurser i Lund. Ett annat syfte är att skolorna ska upple-va nyttan av att ha studenter placerade hos sig genom att upple-varje partner-skola tar emot ett större antal studenter än i det gamla systemet. En kon-sekvens av de blandade studerandegrupperna är, enligt Göran Levin, att de didaktiska perspektiven i ämnesstudierna måste förstärkas och att lärare ute på fältet förväntas ta ett större ansvar för ämnesdidaktiken.
Kommentar
Systemet med partnerskolor (som kom att ersättas med partner-områden) introduceras alltså i lärarutbildningen innan den nya lä-rarutbildningen börjar. Man kan uttrycka det så att en central del av den nya lärarutbildningen, dvs partnerskolesystemet, knådas in i en gammal organisation. Frågan är vilka problem en integration av en ny organisation i en äldre skulle komma att innebära.
Det sista avsnittet i Texter om framtida lärarutbildning består av två debattartiklar som tidigare varit publicerade i Praktik & Teori. Den ena handlar om den nya praktikorganisationen. Den andra artikeln tar delvis upp samma frågor, men fokuserar främst på den fördjupade didaktise-ring och reflektion som det nya partnerskolesystemet förväntades med-föra.
Underlag 3
I det tredje underlaget inför studiedagarna, Barn- och
ungdomspedago-gisk utbildning med inriktning mot naturorientering, diskuteras framför
allt fritidspedagogernas situation och möjliga arbetsuppgifter. Texten mynnar ut i ett förslag om ett huvudämne som man kallar Pedagogiskt
arbete med inriktning mot naturorientering, 80p. Även de sidoämnen som ska ingå i den barn- och ungdomspedagogiska utbildningen ska riktas mot naturorienterande ämnen. Avsikten är framför allt att skapa en tydligare yrkesroll för fritidspedagogen som genom en sådan utbild-ningskonstruktion ska få ”kompetens som ’utepedagog’ och ’naturveten-skaplig ateljepedagog’ på skolan”. Dessa kompetenser saknas idag, hävdar man, samtidigt som behovet av någon som tar ansvar för skolans miljö- och naturprojekt ökar.
Underlag 4
Det fjärde underlaget inför studiedagarna har rubriken
Diskussionsun-derlag rörande uppläggning av lärarutbildning med inriktning mot de naturvetenskapliga ämnena. Denna text, som genomgående utgår från,
eller knyter an till, begreppsparet substans – villkor, skissas på tre möjli-ga modeller för en lärarutbildning med inriktning mot de naturveten-skapliga ämnena.
I den första modellen varvas ämnesstudier med praktisk-pedagogisk utbildning, där ämnesstudierna genomförs i långa sammanhängande block. Utbildningen ska innehålla 20 poäng i ämnena fysik, kemi, biolo-gi och matematik, samt 10 poäng i teknik och 5 poäng i humanbiolobiolo-gi. Dessutom ska utbildningen innehålla en fördjupning inom det naturve-tenskapliga området på 20 poäng i ett ämne, alternativt 10 poäng i två ämnen.
Kommentar
Denna modell liknar i flera avseenden den gamla lärarutbildning-en, bland annat genom att ämneskurserna inte integreras med den praktisk-pedagogiska utbildningen.
I den andra modellen ska utbildningen, precis som i den första, innehålla 20 poäng i ämnena fysik, kemi, biologi och matematik samt 10 poäng i teknik. En skillnad är att utbildningen inleds med ämnesstudier medan de praktisk-pedagogiska inslagen koncentreras till utbildningens senare del. Samtidigt sägs att en integration mellan ”substans, villkor och skol-förlagd del” ska rymmas inom varje block av ämnesstudier.
Kommentar
Beskrivningen av den andra modellen är summarisk, vilket antag-ligen är anledningen till att den framstår som något motsägelse-full. Å ena sidan sägs att ämnesstudier ska dominera i den
inle-dande delen och att det praktisk-pedagogiska ska dominera i den avslutande delen. Å andra sidan talas om en integration mellan substans, villkor och praktisk-pedagogisk utbildning ”inom varje block av ämnesstudier”.
I den tredje modellen föreslås en utökad integration mellan substans, villkor och skolförlagd del. Den mera ämnesinriktade naturvetenskapli-ga utbildningen kommer därför inte att vara lika bred som i de båda första modellerna. I stället föreslås att utbildningen kan vara inriktad mot två ämnen (t ex ke/bi eller ke/fy) med 20 poäng i vardera ämnet. En annan möjlighet är att utbildningen enligt denna modell tar sin utgångs-punkt i det tvärvetenskapliga området, t ex natur- och resurshushållning eller miljöpsykologi. En tredje möjlighet är att en tvåämneskombination kopplas till ett tvärvetenskapligt område i naturvetenskap. Fördjupning-en i utbildningFördjupning-en kan riktas såväl mot naturvetFördjupning-enskap som mot sam-hällsvetenskap eller det beteendevetenskapliga området.
Underlag 5
Det femte underlaget inför studiedagarna har rubriken Förnyelse av
lärarutbildningarna. Samhällsvetenskapliga ämnen. Denna text, som är
betydligt mera omfattande än underlag tre och fyra, innehåller tre delar. I den första delen skissas ett förslag på en möjlig struktur för den nya lärarutbildningen. Förslaget går i korthet ut på att utbildningen ska inne-hålla en fast struktur som omfattar 120 poäng. I denna del av utbildning-en ska finnas ett huvudämne, t ex ”Pedagogiskt arbete med inriktning mot historia” omfattande 80 poäng. Detta ”kan inte avskiljas från de 40 poäng som inkluderar praktik, metodik, didaktik samt pedagogik”. Till detta kommer 60 poäng valbara kurser som ska inkludera praktik.
Kommentar
Den sammanlagda poängen i detta förslag blir 180 poäng, vilket innebär att det bör handla om en utbildning med inriktning mot grundskolans senare år. Detta sägs dock inte explicit i texten. Det bör också noteras att författarna bakom förslaget själva konstate-rar ”hur svårt det är att träda ut ur de tankestrukturer som redan finns och skapa nya, hur man leds tillbaka till de modeller som man själv är verksam i”.
I den andra delen av förslaget diskuteras två möjliga modeller där ut-bildningen i pedagogiskt arbete kan tematiseras, dels kring ”Barnet och barndomen”, dels kring ”Lärarens uppdrag”.
I textens tredje del diskuteras hur utbildningen kan tematiseras ut-ifrån innehållet i ämnet historia.
Underlag 6
Det sjätte och sista underlaget handlar om hur studie- och
yrkesvägle-darutbildningen kan förnyas. I denna text presenteras tre olika förslag
till studie- och yrkesvägledarutbildning. Huvudförslaget är en utbildning med huvudämnet Pedagogiskt arbete med inriktning mot studie- och
yrkesvägledning på 140 poäng. Ämnet består av ett antal obligatoriska
teman med en obligatorisk och en mera valfri del. Inom varje tema finns fyra kärnområden (vägledning, teorifördjupning, praktiktjänstgöring och IT) som ska belysas från olika synvinklar i olika teman. Studierna i denna utbildning ska präglas av ”tematiserade frågeställningar” som väcks av de studerande själva ”utifrån deras egna erfarenheter och ut-ifrån den obligatoriska litteraturen”. Studenterna ska, liksom i den vanli-ga lärarutbildningen, vara knutna till en partnerskola.
Ett andra utbildningsalternativ är en variant av grundskollärarutbild-ningen där studenter utbildas till en kombination av vägledare/lärare. Ett tredje alternativ är en 60 poängs påbyggnadsutbildning för verksamma lärare med inriktning mot studie-och yrkesvägledning.
De första studiedagarna innehåll och uppläggning
Med detta mäktiga material som plattform genomförs så de båda studie-dagarna den 29 september och den 7 oktober 1998. I ett brev från Olle Holmberg, daterat september 1998, presenteras dels ett programförslag, dels nio olika innehållsteman som diskussionerna ska kretsa kring under de båda studiedagarna. Var och en som anmäler sig till studiedagarna uppmanas välja ett av dessa teman. Med utgångspunkt från deltagarnas val bildas 19 olika grupper med följande inriktningar eller ”ämne”: • Innehållet i lärarutbildningen (3 grupper)
• Kultur i lärarutbildningen (3 grupper) • Lärarkompetensen (4 grupper)
• Förhållandet mellan olika utbildningar, huvudämne-sidoämne (1 grupp)
• Förhållandet mellan olika utbildningar, tjänster i skolan (1 grupp) • Arbetssätt (3 grupper)
• Lärarutbildning – ett ansvar för både högskola och förskola/skola (1 grupp)
• Förhållandet centralt och lokalt (2 grupper) • Utbildningsorganisation (1 grupp)
Sammanlagt deltog ca 200 personer i diskussionerna. Huvudparten av dessa var anställda vid lärarutbildningen, såväl pedagogisk som admi-nistrativ personal. I de flesta grupper fanns också representanter för Lunds Universitet och de studerande.
I programförslaget för studiedagarna framhålls bland annat att syftet är att bredda den diskussion om den nya lärarutbildningen som redan inletts i ett antal mindre grupper. De båda studiedagarna består dels av gemensamma delar med inlägg från bl a Olle Holmberg, Ingegerd Wär-nersson och Per-Olof Glanz, dels av diskussioner i de ovan angivna grupperna.
Gruppdiskussionerna
Diskussionernas inriktning bestämdes naturligtvis av den rubrik som respektive grupp fått sig tilldelad. Med tanke på detta, och med tanke på att ungefär 200 personer deltog i diskussionerna, är det inte möjligt att sammanfatta allt det som dryftades under de båda studiedagarna. Jag ska likväl i det följande lyfta fram några återkommande teman som kan urskiljas i diskussionerna. Mitt underlag är de protokoll som finns från gruppdiskussionerna18.
En fråga som diskuterades i många grupper var den förändrade
lä-rarrollen och vilken kompetens en blivande lärare måste utveckla under
sin utbildning för att kunna möta de krav som ställs på en lärare i en förändrad skola. I den diskussionen återkom frågan om ”social kompe-tens” vid flera tillfällen, ett begrepp som problematiserades i diskussio-nen i grupp 1b. I många grupper framhölls vikten av att lärarutbildning-en utbildar reflekterande praktiker som har förmågan att dokumlärarutbildning-entera verksamheten i förskola och skola och som har en beredskap att reflekte-ra över de läroprocesser samt förmågan att förstå dessa med hjälp av olika didaktiska och pedagogiska teoribildningar
Många grupper uppehöll sig också vid ”Pedagogiskt arbete” eller ”Pedagogiskt arbete i…”. Diskussionerna handlade främst om hur man ska tolka detta begrepp och hur det rent konkret skulle kunna se ut. Ett
18 Se ”Protokollen från gruppernas arbete under studiedagarna 1998-09-29 och
genomgående drag (och här verkade de flesta vara tämligen överens) i denna diskussion var att innehållet i ”Pedagogiskt arbete” ska vara tema-tiskt och ämnesövergripande – tvärvetenskapligt. I anslutning till den diskussionen återkom också frågan om relationen ”substans – villkor” och vilken betydelse de kan ha såväl i en förändrad lärarutbildning som i studenternas arbete ute på sina partnerskolor. Ett påfallande drag i samt-liga grupper är att diskussionerna kring innehållet i de kommande hu-vudämnena (”Pedagogiskt arbete i..”) kan beskrivas som sökande, på gränsen till osäkra.
Relationen mellan lärarutbildningen och fältet var också en åter-kommande fråga. Diskussionen handlade bland annat om möjligheter och problem med det nya partnerskolesystemet. I detta sammanhang diskuterade också flera grupper de möjligheter till en utvecklad
forsk-ningsverksamhet inom lärarutbildningen som den ökade närheten till
fältet skulle kunna innebära. En annan fråga som flera grupper tog upp i detta sammanhang var de möjligheter det nya partnersskolesystemet rymmer när det gäller kompetens- och skolutveckling.
I flera grupper diskuterades studenternas inflytande över och ansvar för sin utbildning. Här betonades ofta vikten av lärarutbildningens
före-bildlighet, dvs att studenterna själva i sin egen utbildning ska få erfara
samma typ av läroprocesser som de förväntas åstadkomma med sina elever på partnerskolan.
När det gäller frågan om ämnesstudier och ämnesdidaktik framhöll flera grupper vikten av en tydligare didaktisering av ämnesstudierna och en fördjupad integration mellan teori (studierna i huvudämnet) och prak-tik (pedagogik, metodik och den verksamhetsförlagda delen av utbild-ningen), den så kallade ”fusionen”19. De flesta verkade positiva till
kon-struktionen med huvudämne och sidoämne och menade att denna upp-delning borde kunna innebära ökade möjligheter att didaktisera huvud-ämnet, samtidigt som man mer eller mindre kan bortse från detta krav när det gäller sidoämnena. Detta borde också underlätta samarbetet med Lundainstitiutionerna eftersom man därmed kunde avveckla de mer eller mindre påklistrade kraven på didaktisering (s k didaktikstrimmor) av Lundakurserna. När det gäller relationen till Lunds Universitet betona-des genomgående vikten av att behålla ett nära samarbete med lundain-stitutionerna. I många grupper framhölls också att lärarutbildningens
19 Hösten 2002 tillsattes en s k kvalitetsgrupp med uppdrag att granska den nya
lärarut-bildningen och de problem som kan finnas inbyggda i den. Ett tydligt sådant problem, som kvalitetsgruppen lyfte fram, var just integrationen (eller kanske snarare bristen på integration) mellan huvudämnet och vft:n
möjligheter att påverka och ställa krav på de kurser man köper från Lund borde öka eftersom den nya lärarutbildningen skulle komma att ha makten över ekonomin när den inte längre vara en del av Lunds Univer-sitet.
Ett perspektiv som något förvånande (?) mer eller mindre lyste med sin frånvara var IKT. Frågan berördes i ett par grupper, men någon dju-pare eller mera allmän diskussion kring dessa frågor förekom inte. En annan fråga som (med något undantag) inte heller fick särskilt mycket utrymme var hur den nya lärarutbildningen skulle organiseras rent prak-tiskt och de anställdas villkor och arbetssituation. I stället kan man nog sammanfatta det övergripande mönstret i diskussionerna så att de hu-vudsakligen kretsade kring utbildningens innehåll, vilka kvaliteter en blivande lärare måste utveckla och relationen mellan ämnesundervis-ningen och den verksamhetsförlagda delen av utbildämnesundervis-ningen. Därmed kan man också hävda att diskussionerna framför allt anlade ett studerande-perspektiv20.
Seminarium om förnyelsearbetet
Den 21 mars 1999 genomförs ett seminarium där förnyelsearbetet disku-teras21. Seminariet inleds med en redovisning där den grupp som arbetar
med organisationsfrågor beskriver hur långt man hunnit i sitt tankearbe-te. I den efterföljande diskussionen, där ett femtontal personer deltog, togs bland annat följande upp
• möjligheten att LUT håller ihop och ansvarar för hela lärarutbild-ningen
• vilka kunskapsområden som är relevanta i en lärarutbildning och om dessa kunskapsområden kan innehålla såväl utbildning som utveck-ling/forskning
• hur dessa kunskapsområden ska organiseras (ålder, ämne eller per-spektiv?)
• utgångspunkten för den nya organisationen måste vara ”Vad är sko-lan till för?” och att det nya inte får vara för likt det gamla (”det gäll-er att hitta geniala sätt att göra nya konstellationgäll-er av människor och innehåll”)
• frågan om vad begreppen ”integration” och ”ämne” betyder • hur arbetslagen ska organiseras i den nya lärarutbildningen
20 För en utförligare sammanfattning av diskussionen under de båda studiedagarna se
”Analys av studiematerialet från hösten 1998” av Lars Berggren.
• fältets ansvar för och delaktighet i lärarutbildningen
• hur stora enheterna kring de nya kunskapsfälten bör vara och hur det rent organisatoriska, administrativa bör se ut
• vikten av att få med sig personalen i förnyelsearbetet (”Det är ingen mening med en ny organisation om ingen vill arbeta i den.”)
Diskussionen kan snarast beskrivas som trevande och frågande, vilket väl får betraktas naturligt eftersom den redovisning som inleder semina-riet inte innehåller några mera utvecklade eller konkreta förslag på hur den nya lärarutbildningen ska organiseras. En annan sak som bidrar till osäkerheten, vilket också påpekas i diskussionen, är att man ännu inte vet vad LUK kommer att föreslå och hur den nya examensordningen kommer att se ut.
Texter inför studiedagen den 17 maj 1999
Inför nästa studiedag om lärarutbildningens förnyelse den 17 maj 1999 får ett antal enskilda personer och arbetsgrupper i uppdrag att arbeta med fördjupade analyser av en ny lärarutbildning inom följande områ-den (sammanlagt är cirka 20 personer involverade i detta arbete): • Lärarutbildning mot naturvetenskap och teknik
• Lärarutbildning mot samhällsvetenskap • Lärarutbildning mot språk och kultur • Lärarnas arbetssituation
• Organisation
Kommentar
Här infinner sig en rad frågor. För det första framgår det inte i de dokument jag har tillgång till vem eller vilka som utser de ner som ska göra analyserna och på vilka premisser dessa perso-ner utses. Inte heller framgår det hur deras arbetsinstruktioperso-ner el-ler uppdrag var formuel-lerade. En annan, och nog så viktig fråga är, hur, var/vem och på vilka grunder beslut har fattats om de fem områdena där analyser beställs. Detta är första gången ett mera konkret innehåll i den nya lärarutbildningen expliciteras: naturve-tenskap och teknik, samhällsvenaturve-tenskap och språk och kultur. Om-rådena känns bekanta! Av det ”geniala sätt att göra nya konstella-tioner av människor och innehåll” som efterlyses under seminari-et den 19 mars ser man inte myckseminari-et. I ställseminari-et tonar bilden av seminari-ett tämligen traditionellt ämnestänkande, grupperat kring naturve-tenskap, samhällsvetenskap och språk och kultur fram. Man kan
fråga sig vad som hänt med visionerna om helt NYA innehåll el-ler ämnen, specifika för läreri och lärarutbildning. Inte helel-ler anar man några spår av det tematiska, tvärvetenskapliga perspektiv som så många arbetsgrupper argumenterade för under studieda-garna i september och oktober. I varje fall inte över de gränser som traditionellt finns mellan naturvetenskap, språk och humani-ora. Om man jämför de tre första fälten ovan med de enheter som så småningom kom att skapas i den nya lärarutbildningen måste man ställa frågan om det är nu fixeringen sker. Tre av de områ-den/enheter som kom att skapas har tydliga kopplingar till dessa tre fält:
Nuvarande enheter Områden i anvisningarna ovan
Kultur, språk, medier Lärarutbildning mot språk och kultur Natur, miljö, samhälle Lärarutbildning mot naturvetenskap Individ och samhälle Lärarutbildning mot samhällsvetenskap Den enhet som inte passar in i mönstret är Lek, fritid, hälsa där huvudämnena, åtminstone delvis, verkar ha en mera tvärveten-skaplig inriktning.
Inför studiedagen den 17 maj produceras tio olika texter som ska tjäna som underlag för diskussionerna under studiedagen22. Jag ska här
myck-et kortfattat beskriva vad dessa olika texter handlade om.
I Analys av materialet från studiedagarna gör Lars Berggren en rela-tivt fyllig sammanfattning av diskussionerna under de båda studiedagar-na den 29 september och 7 oktober 1998. Eftersom jag redan gjort en sammanfattning av dessa diskussioner (se ovan) väljer jag att inte refere-ra denna text.
I texten Förhållandet verksamhetsförlagd och högskoleförlagd del
av lärarutbildningen gör Ann-Charlotte Möllerberg och Anna Sundman
Marknäs snarast en sammanfattning av vad som sägs om relationen verksamhetsförlagd och högskoleförlagd del av lärarutbildningen. Nå-gon analys eller problematiserande resonemang görs inte och texten innehåller inte heller några egna förslag på hur lärarutbildningen ska eller kan förhålla sig till fältet.
I Organiseringen av lärarutbildningar i landet gör Inger Haskå en överblick över hur några av de större lärarutbildningarna i landet är
