Ge förskolan rätt resurser
gp.se/nyheter/debatt/ge-f%C3%B6rskolan-r%C3%A4tt-resurser-1.4437593
Bild: Christine Olsson, TT
Debatt Gärna mer forskning om förskolan men först och främst politisk hänsyn till det vi vet gör förskolan bra, skriver Ingrid Pramling Samuelsson och Ingegerd Tallberg Broman.
05:00 - 13 jul, 2017
Replik
Förskolebarnen, 2/7
Madeleine Lidman från Hemmaföräldrars Nätverk och Power to the Parents efterlyser ny forskning om förskola, barns hälsa och utveckling. Vi instämmer i kravet på ny forskning som berör en halv miljon barn och deras vårdnadshavare, samt 106 000 anställda i förskolan. Där upphör likheterna i vår bedömning.
Det finns många exempel på aktuell forskning inom det breda område som Lidman berör; barns hälsa, barndom, förskola, familj och barns uppväxtvillkor. Lidman finner dock inget av relevans och talar om ”falska nyheter”. I ett utbildningspolitiskt perspektiv är det inte forskningen som saknas primärt, det är hänsynen till forskningens resultat.
Vi vet, säkerligen Lidman också, från både internationell och svensk forskning att faktorer som andelen utbildade förskollärare, lokaler, ledning, barngruppens storlek samt relationerna mellan personalen och barnen och
föräldrasamverkan har en avgörande betydelse för förskolans kvalitet och barns utveckling och lärande, hälsa och välmående.
Vi vet också att förskolor av hög kvalitet utgör en positiv lärande-, lek-, omsorgs- och utvecklingsmiljö för
förskolebarn. För att uppnå detta krävs dock att förskolepolitiken och ansvariga på alla nivåer tar hänsyn till den kunskap och de många dataunderlag som finns.
Utvecklingen går åt fel håll
Den viktigaste kvalitetsfaktorn är personalen. Pedagogiskt och socialt arbete med förskolebarn kräver god kunskap, hög kompetens och stabilitet i relationerna. Utvecklingen i förskolan går dock inte åt rätt håll. Andelen outbildade och vikarier har ökat kraftigt senare år. Cirka 25 procent av årsarbetarna saknar nu helt både
pedagogisk högskoleutbildning och gymnasial utbildning för arbete med barn. Forskningen visar att en minskad andel förskollärare bidrar till att fler utbildade vill lämna yrket, då man saknar kolleger och får mer administrativa uppgifter och mindre kontakt med barnen. Denna trend är kontraproduktiv för en verksamhet med våra allra yngsta. Variationen i kvalitet synes bidra till ökad segregation i uppväxtvillkor, inte mindre, vilket är en viktig målsättning med förskola och skola i Sverige.
En förändring av detta kräver politiska åtgärder.
Lidman efterfrågar ny forskning – och andra svar – och kritiserar varje forskningsrapport och varje forskare som belyser något positivt om förskolan. Detta är en återvändsgränd, om man vill utveckla bra uppväxtvillkor för alla barn.
Ingrid Pramling Samuelsson
seniorprofessor Göteborgs universitet
Ingegerd Tallberg Broman
seniorprofessor, Malmö högskola
