Lek ur ett genusperspektiv i förskolan med fokus på digital teknik

1

Examensarbete

Lek ur ett genusperspektiv i förskolan

med fokus på digital teknik

A gender perspective on play with focus on digital technology in

preschool

Niclas Ekberg

Malin Persson

Lärarexamen 210hp Handledare: Ange handledare

Barn- och ungdomsvetenskap 2013-10-28

Examinator: Anne Harju

Handledare: Therese Larsson Lärande och samhälle

3

Förord

Vi som har skrivit detta arbete har lärt känna varandra under lärarutbildningen. Vi har haft VFU (praktik) på olika platser och därför haft intressanta diskussioner med varandra kring olika ämnen. Ett ämne som har legat oss nära hjärtat är den digitala tekniken i allmänhet men i synnerhet i förskolan. Våra roller i detta arbete har varit jämnt fördelade där vi varvat skrivande och tänkande med varandra. Vi har skrivit alla avsnitt tillsammans.

Vi vill i första hand passa på att tacka Sara Berglund som varit en vägledare i början av vår utbildning. Hon har fått oss tro på det vi gör och bidragit till att hela tiden varit tydlig med vad det innebär att studera till lärare. Vi vill även tacka förskolan som ställt upp och låtit oss göra vår studie på deras förskola. Ett stort tack till personalen som hela tiden varit samarbetsvilliga och löst problem som uppstått och till barnen på förskolan.

Till sist vill vi tacka våra två handledare vi haft med oss i detta examensarbete. Tack Karl Jonasson och Therese Larsson för era stöttande och peppande ord och för ert tålamod.

4

Abstract

Denna studie handlar om digital teknik, lek och genus i förskolan. Vi har besökt en förskola som använder sig av digital teknik i vardagen på förskolan. För att genomföra studien har vi använt oss av kvalitativa intervjuer och observationer. Vi började med att observera barn på en förskola och vid ett senare tillfälle intervjuade vi barnen på förskolan i grupper om fem barn.

Syftet med vår studie var att studera lek ur ett genusperspektiv med fokus på digital teknik

Resultatet av vår studie visade att både leken och användandet av den digitala tekniken skiljer sig åt mellan flickor och pojkar. Pojkar leker aktivare och högljudda lekar medan flickor leker stillsammare. Användandet av surfplattan skiljde pojkar och flickor åt. Pojkarna tyckte om att spela ”snabba” spel där det hände saker. Flickorna spelade helst spel som var lugnare och innehöll exempelvis bokstäver.

6

Innehållsförteckning

1. Introduktion 8

2. Syfte och frågeställningar 10

3. Teoretisk förankring 11

3.1 Begreppsförklaring 11

3.1.1 Vad är teknik? 11

3.1.2 Vad är en surfplatta? 12

3.1.3 Vad är en projektor? 12

3.1.4 Vad är en interaktiv tavla/smartboard? 12

3.1.5 Vad är genus? 13 3.1.6 Vad är lek? 13 3.2 Genusteori 14 3.3 Aktuell forskning 14 4. Metodavsnitt 18 4.1 Observation 18 4.2 Intervjuer 18

4.3 Bearbetning och analys 19

4.4 Beskrivning av förskola 20

4.5 Genomförande och urval 20

4.6 Etiska överväganden 21

5. Resultat och analys 22

5.1 Observationer 22

5.1.1 Miljöbeskrivning 22

5.1.2 Sammanfattning av observationerna 23

5.2 Intervjuer 26

5.2.1 Intervjuer med barn 26

7

6. Analys av observationer och intervjuer 31

6.1 Digital teknik på Liljan 31

6.2 Genus och lek på Liljan 32

6.2.1 Barns skilda lekmönster 34

7. Slutsats och diskussion 35

7.1 Slutsats 35 7.2 Metoddiskussion 35 7.3 Fortsatt forskning 36 Referenslista 38 Bilagor 41 Bilaga 1 41 Bilaga 2 42 Bilaga 3 43

8

1. Introduktion

Under våra verksamhetsförlagda tider har vi båda fått uppfattningen om att pojkar och flickor leker olika. Leken i förskolan är en stor del i barnens vardag. Vi vill med vår uppsats studera leken ur ett genusperspektiv samtidigt som vi lägger fokus på digital teknik.

Enligt Lpfö94 (reviderad 2010) är leken viktig för barns lärande och utveckling. Leken ska prägla verksamheten i förskolan för att främja barns utveckling och lärande. I det lustfyllda lärandets och lekens olika former stimuleras inlevelse, fantasi, förmåga till symboliskt

tänkande, kommunikation samt en förmåga att samarbeta och lära sig att lösa problem. I leken får barnen möjlighetet att bearbeta och uttrycka känslor, erfarenheter och upplevelser.

I läroplanen för förskolan (Lpfö 98, rev.2010, sid. 6) står det att:

Förskolan ska erbjuda barnen en trygg miljö som samtidigt utmanar och lockar till lek och aktivitet. Den ska inspirera barnen att utforska omvärlden. I förskolan ska barnen möta vuxna som ser varje barns möjligheter och som engagerar sig i samspelet med både det enskilda barnet och barngruppen.

I läroplanen för förskolan (Lpfö98, rev. 2010, sid. 9) står det att:

- utvecklar sin nyfikenhet och sin lust samt förmåga att leka och lära,

Vi lever i en värld där tekniken ständigt utvecklas. Nu går det att läsa tidningen i sin telefon eller på surfplattor. Vi kan samtala med människor runt om i världen via datorn och till och med se varandra på skärmen. För vuxna är detta fortfarande en aning förvånande och häpnadsväckande. Men för många barn som växer upp med detta är det en del av vardagen. Barn möter tekniska finesser dagligen. Hur påverkar det dem?

I läroplanen för förskolan (Lpfö98, rev.2010, s.10) står det att:

Förskolan ska sträva efter att varje barn:

 Utvecklar sin förmåga att urskilja teknik i vardagen och utforska hur enkel teknik fungerar,

 Utvecklar sin förmåga att bygga, skapa och konstruera med hjälp av olika tekniker, material och redskap.

9

Cecilia Axell (2013), doktorand på Linköpings universitet, skriver i en artikel om digital teknik i förskolan att pedagoger både i förskola samt i skolan försökt bygga upp flickors intresse för digital teknik. Detta genom att ge flickorna tillgång till samma material som pojkar använder sig av. Detta gav ingen effekt. Axell menar att de beror på hur pedagogernas förhållningssätt till pojkar respektive flickor påverkar utvecklingen av ett genusspecifikt intresse. Förhållningssättet kan även framkalla ett ointresse för digital teknik (Axell, 2013).

Vi vill med vår uppsats studera hur genusföreställningar ter sig i förhållande till digital teknik i förskolan. Eftersom ingen av oss innan stött på arbetet med digital teknik i förskolan tidigare tycker vi att det är ett intressant och spännande ämne att forska vidare inom.

Vi har valt att placera våra studier på en förskola som vi vet har fokus på digital teknik. Vi vet att denna förskola har fokus på digital teknik eftersom en av oss har praktiserat i köket på förskolan tidigare. Förskolan ligger belägen i en mindre by i Skåne. På förskolan finns det till största del barn med svensk etnisk bakgrund men det finns även barn med olika etniskt ursprung.

10

2. Syfte och frågeställningar

Vårt huvudsyfte är att undersöka hur pojkar respektive flickor leker ur ett genusperspektiv med ett fokus på digital teknik. Varför vi har valt att skriva om detta eftersom genus i

förskolan är ett intressant och ständigt aktuellt ämne. Vi båda är väldigt intresserade av genus och lek i förskolan och eftersom den digitala tekniken införs i snabb takt i förskolan har vi valt att lägga ett fokus på den digitala tekniken.

1. Hur skapas genus i leken på förskolan med fokus på digital teknik?

2. På vilka olika sätt använder pojkar respektive flickor i förskolan digital teknik i leken?

11

3. Teoretisk förankring

3.1 Begreppsförklaring

Här kommer vi att förklara de centrala begreppen i vår studie.

3.1.1Vad är teknik?

Enligt nationalencyklopedin är teknik en ” sammanfattande benämning på alla människans metoder att tillfredsställa sina önskningar genom att använda fysiska föremål” (ne.se hämtad 22/5-2013)

Bjurulf (2011) säger att teknik är ett stort och vidgat begrepp. I skolans värld talar man om teknik som ett ämne som är betydelsefullt för människan och samhällets utveckling. Bjurulf skriver vidare om att teknikundervisningen i skolan ska handla om utvecklingen av dagens teknik vilken är i konstant förändring. Han fortsätter och avser att det är viktigt att människor i dagens samhälle har de kunskaper och kompetenser som krävs för att förstå teknik. Därför är det skolans ansvar att bilda ungdomar i förhållande till ny och aktuell teknik.

Bjurulf (2011) menar också att det finns olika sorters teknik. Det finns teknik som bygger på digital kompetens. Digital kompetens innebär att man har kunskap om och grundläggande IKT-färdigheter (informations- och kommunikationsteknik) som exempelvis kommunikation mellan människor över internet och hur man utbyter information via internet.

Informationsteknologi (IT) kommer från det engelska ordet Information Technology. Enligt nationalencyklopedin står IT för ett ”… samlingsbegrepp för de tekniska möjligheter som skapats genom framsteg inom datorteknik och telekommunikation” (ne.se hämtad 22/5-2013).

Sammanfattningsvis kan vi konstatera att begreppet teknik är väldigt brett och svårt att definiera.

12

3.1.2 Vad är en surfplatta?

Enligt nationalencyklopedin är en surfplatta en mindre variant av en bärbar dator. Surfplattans framsida har en tryckkänslig skärm. Surfplattan styrs genom att trycka, nudda eller dra fingrarna på skärmen. Det finns ingen mus eller tangentbord till surfplattan. Surfplattan kan man koppla till ett trådlöst nätverk eller via sin mobiltelefon. Surfplattan har många

användningsområden ett par utav dessa är: spel, musik, film, surfing på nätet, läsa e-post och tidningar. Det finns ett stort utbud av applikationsprogram (appar) till surfplattan. En app är ett program med specialfunktion för spel, tidningar och andra nätverkstjänster. Apparna finns att laddas från företag som utvecklat egna appar. En del appar kan man ladda ner gratis medan andra kostar att laddas ner (ne.se hämtad 2013-11-07))

3.1.3 Vad är en projektor?

En projektor är en apparat som projicerar rörliga bilder eller stillbilder på en ljus yta eller på en duk. En projektor kan liknas vid en tv men i ett mycket större format. Den är oftast fäst i taket och riktas mot en vägg för att avteckna en bild. Projektorer används på biografer (ne.se hämtad 2013-11-07)

3.1.4 Vad är en interaktiv tavla/smartboard

En interaktiv tavla är en stor skärm ansluten till en dator. Den interaktiva tavlan har börjat ersätta den traditionella whiteboardtavlan på många skolor. Det som skiljer sig den interaktiva tavlan från en projektor är att man kan använda fingrarna på skärmen precis som en surfplatta. Precis som på surfplattan använder man sig inte av någon mus utan man pekar direkt på tavlan. Man kan säga att den interaktiva tavlan är en blandning av en surfplatta och en projektor (ne.se hämtad 2013-11-07)

13

3.1.5 Vad är genus?

Den engelska beteckningen på genus är gender, vilket i sin tur betyder kön. Kön är

fysiologiskt och genus står för något vi blir och gör även det vill säga det socialt konstruerade könet. Detta kan exempelvis förklaras genom ett citat från Simone de Beauvoir ”Man föds inte till kvinna. Man blir det” (Beauvoir, 1986, s.10)

3.1 6 Vad är lek?

Vi har valt att koncentrera oss på Birgitta Knutsdotter Olofsson (1993) bok Lek för livet i vårt lekteori avsnitt. Vi kommer även att ta upp Vygotskij och Piagets lekteorier.

Knutsdotter Olofsson menar att varenda människa mycket väl vet vad lek är. Barn börjar tidigt förstå vad lek är och är mycket väl medvetna om att de leker eller när de leker. När en vuxen frågar barn vad de leker kan barnen svara att de inte leker utan att de exempelvis lagar mat eller städar. Vuxna ser detta som lek men barnen anser själv att det inte är lek. När barnen bygger sandslott på stranden, plockar ner klossar i en låda eller gungar säger vuxna att barnen leker. Barn arbetar när de leker, när de leker lär de sig och de arbetar när de lär sig. Olofsson fortsätter och menar att man kan samtidigt inte säga att lek är barns arbete. Leka ska man göra för att ha skoj och det är frivilligt. Barn lär sig via lek, de bearbetar sina intryck och

erfarenheter från en svårtydd verklighet. Leken har stor betydelse för barns utveckling.

Knutsdotter Olofsson (1993) menar vidare att lek är ett förhållningsätt till verkligheten, en mental inställning, där det som sägs, görs och tänks inte ska tolkas bokstavligt. Det som sägs, görs och tänks är inte vad det ser ut att vara, det är lek och ska förklaras utifrån lekens

premisser och intentioner. Den mentala inställningen meddelar omgivningen en

metakommunikativ signal. Genom ögonen, mimiken, röstläget och sättet att tala signalerar barn leken

Jerlang, Egeberg, Halse, Jonassen, Ringstedt & Wedel- Brandt (2005) skriver att enligt Vygotskij leker för att få sina motiv och behov tillfredställda. Från den sociala världen

14

barnens behov redan är uppfyllt skulle ett inte barn leka. Vidare menar Jerlang m.fl. genom Vygotskij att arbete och lek samverkar med varandra. De viktigaste drivkrafterna till ny kunskap är barnets intresse och motivation.

Jerlang m.fl. (2005) menar genom Piaget att leken är viktigt för att barn ska kunna bearbeta problem, intryck och förstå vuxenvärlden. Genom leken bearbetar sina intryck, om det

tillexempel har varit hos läkaren vet barnen hur det känns att gå till läkaren och överför då det till sin lek. Genom leken berättar barn hur det känner sig och anpassar då leken efter sitt mående. Känner ett barn sig ensamt kan de leka tillsammans med en låtsaskompis. Piaget menar att barn lär sig leka genom att leka tillsammans.

3.2 Genusteori

Odelfors (1998) menar att genus exempelvis kan beskrivas som det sociala könet. Det sociala könet skapas genom samspel mellan människan och dess omgivning. Detta varierar hela tiden beroende på utveckling och platser. Odelfors har genom sina studier kommit fram till att samspelet mellan vuxna och barn skapar det sociala könet.

Hirdman (2003) är professor i historia och introducerade det engelska begreppet gender till Sverige under 1980-talet tillsammans med andra kvinnoforskare. I Sverige översattes begreppet till genus. Begreppet genus konstruerades för att ersätta ordet könsroll för att uttrycket könsroll hade förlorat sin mening och betydelse. Det var numera ett uttryck som inte längre gick att använda. Enligt Hirdman fick uttrycket genus istället belysa en aspekt av könets relation. Genus var det nya begreppet för att analysera och förstå män och kvinnors skillnader.

Wedin (2009) skriver att genusbegreppet har blivit ett analysredskap som används av en rad olika forskare. Genus beskrivs som de föreställningar vi har om manligt och kvinnligt, det som anses vara manligt och kvinnligt i samhället. Wedin menar att om man tar en leksak som är blå och den anses vara tuff tyder det på att det är en leksak för pojkar. Skulle det istället vara en söt docka tolkas det som en leksak för flickor. Wedin fortsätter och menar att man inte ska glömma att genus är föränderligt med tiden. Det som ansågs vara manligt för femtio år sedan kan idag istället anses som kvinnligt.

15

Hirdman (2006) skriver i sin bok Genus -Om de stabilas föränderliga former att det finns olika genussystem. Isärhållandet mellan kvinnor och män och att de inte ska beblandas är en av logikerna. Arbetsmarknaden kan man tydligt se som könssegregerad. Ett exempel på detta kan vara arbetsområdena vård och teknik. Det finns en majoritet av kvinnor som arbetar inom vårdsektorn och vice versa inom den tekniska marknaden. En logik är att män värderas högre än kvinnor, det är mannen som är normen. Genom denna logik samspelas en isärhållning av män och kvinnor som förstärker den manliga normen. Vad som är kvinnligt och manligt bestäms oftast genom en föreställning om en naturlig ordning och det är genom denna naturliga ordning som kvinnans roll har blivit hushållsarbete och mannens roll blir

försörjning. Hirdman menar vidare att det inte är den naturliga ordningen som gör att kvinnor har en lägre plats i samhället. I dagens läge arbetar de flesta kvinnor.

Hirdman (2006) menar att redan vid födseln kan man se drag av genussystemet. Hon anser att när en pojke föds sveps han ofta in i en blå filt. Blått som symboliserar manligt. När en flicka föds sveps hon i en rosa filt, vilket symboliserar det kvinnliga. Redan här skapas genus. Hirdman anser att genusbegreppet förr var det som betecknade manliga och kvinnliga könsroller. Idag innefattar genus också den förväntan som finns på respektive kön. Det finns vissa normer som en man respektive kvinna förväntas uppfylla. Exempelvis att pojkar ska vara dominerande och flickor ska vara snälla och hjälpsamma. (SOU, 2006)

När Johansson (2008) skriver om genus tar hon upp begrepp som genusgränser och

genusmarkörer. Detta är kategoriseringar inom könen. Barnen har uppfattat eller själv skapat gränser för vad som är accepterat och vad man kan eller bör göra beroende på vilket kön barnen har. Ett exempel Johansson tar upp är när några flickor och pojkar i förskolan har skapat en flicksoffa respektive pojksoffa. Det betyder att endast pojkar får sitta i pojksoffan och endast flickor i flicksoffan. Skulle något barn bryta mot denna genusgräns blir det diskussioner mellan pojkarna, flickorna och pedagogerna i förskolan.

Enligt Graf, Helmadotter och Ruben(1991) är det är viktigt att se varje barn som en enskild individ och man måste utgå från både flickor och pojkars behov. Graf, Helmadotter och Ruben skriver i sin bok att utvecklingspsykologer oftast är män, exempelvis Piaget, Freud och Homburger-Eriksson. Freuds teorier är de som mest utgår ifrån att pojkar/män är normen och att flickor/kvinnor är avvikelsen från normen. Freud menade att flickor/kvinnor är halva

16

varelser som alltid kommer visa och lida av avund mot pojkar/män. Men med åren har de kvinnliga psykologerna Harriet Goldhor-Lerner, Carol Gilligan och Patricia Klein Frithiof kommit med nya teorier om pojkar och flickors könsspecifika utveckling avslutar Graf, Helmadotter och Ruben.

3.3 Aktuell forskning

Eftersom digital teknik är ett relativt nytt ämne finns det inte mycket forskning inom detta område. Den forskning vi hittat har i grund och botten endast redovisat fördelar med digital teknik. Vi tror att det finns nackdelar med digital teknik dock finns det inga tidigare studier som visar på detta.

Karin Jönsson (2011) har gjort en studie som handlar om införandet av surfplattor i skolan samt vilka följder detta medförde. Jönsson menar att pedagogen bör ha en god uppfattning om vad som krävs för att införa digital teknik i skolan. Vidare anser Jönsson att det är oerhört viktigt att de tre begreppen innehåll, didaktik och teknik flyter samman vilket leder till att undervisningen får ett sammanhang och blir meningsfull för eleverna. Jönsson beskriver vidare att det väsentliga med digital teknik är att det finns ett syfte med varför man använder den och inte använder den bara sakens skull. De medverkande av detta projekt har bidragit till att Jönsson har märkt av ett ökat engagemang hos eleverna när de fått använda surfplattan. De eleverna som tidigare lidit av en mer stillasittande miljö fann inspiration när de aktivt fått gå runt och undersöka saker med surfplattan. Det som varit negativt med surfplattan var att det i vissa fall tog dyrbar tid från undervisningen vid tekniskt strul.

I Botkyrka kommun ledde Susanne Kjällander (Jämterud, 2013) ett forskningsprojekt som hette ”Appknapp”. Projektet gick i huvudsak ut på att undersöka barns möte med surfplattan i förskolan. Kjällander menar att surfplattan är ett praktiskt redskap för barn i förskolan då den bjuder in till att samarbete och turtagning sker frekvent. Det surfplattan även bjuder in till är undersökande av elevernas vardag. Enligt Kjällander kan barnen vara experter och undersöka och analysera saker med hjälp av surfplattan. Det kan då ske ett magiskt utbyte där istället för att det är pedagogen som är experten som vet allt, är det i detta fall barnen som lär

pedagogerna. Projektet visade även att surfplattan erbjuder mening, lockar till lek och olika typer av estetiska uttryck.

17

Petra Petersen (2013), doktorand vid Uppsala universitet skriver i sin vetenskapliga artikel om surfplattan i förskolan som ett kommunikationsmedel. Hon menar att surfplattan ger små barn möjligheter att uttrycka sig ännu mer än vad de redan kan verbalt. De kan använda surfplattan som ett komplement till att uttrycka sig. Varför surfplattan blivit så populär hos barnen är för att barnen möter en mängd olika ljud, färger, former och ljus. Något som Petersen lagt märke till är att surfplattan i princip aldrig används ensam utan i grupp vilket leder till att barnen interagerar och hjälper varandra.

Den interaktiva tavlan blir mer och mer vanlig i förskolan skriver Hvit (2010) som är

doktorand i pedagogik. Hon har tidigare arbetat på en förskola och har länge varit intresserad av de små barnens språkliga utveckling och deras upptäckter med hjälp av digitala uttryck. I Hvits avhandling studerar hon barn och personal när de arbetar med den interaktiva tavlan. Hon menar att det hela tiden sker ett språkligt samspel mellan barnen när de arbetar med den interaktiva tavlan. Vidare berättar Hvit att barnen blir mer självständiga när de får använda tavlan. Tavlan ger utlopp för att fungera som ett estetiskt uttryckssätt. Barnen blir kreativa när de får arbeta med sina händer på tavlan avslutar Hvit.

Barbro Johansson (2000) skriver om barns sätt att spela spel vid datorn. Hon menar att olika dataspel kan delas in i olika genrer. Där pojkarna föredrar spel som innehåller action, strategi och sport. Flickorna ägnar sig helst åt spel inom genren Lek & Lär, pussel & labyrint och skapa själv.

18

4.Metodavsnitt

4.1 Deltagande observation

Vi har valt att göra en deltagande observation i vår undersökning om leken i förskolan ur ett genusperspektiv med fokus digital teknik. Ejvegård (2009) skriver att fördelen med att göra en deltagande observation är att man får tillfälle att gå in på djupet och förstå skeendena. Vi har observerat en hel dag på förskolan som vi valde att göra vår undersökning på. Under den dagen observerade vi vad pojkar respektive flickor lekte med i största allmänhet. Vi

fokuserade på hur genus i förskolan skapas i förhållande till digital teknik. Vi riktade in oss på en avdelning på förskolan. Denna avdelning bestod totalt av 18 barn i åldrarna ett till fem år. Vi valde att göra vår studie på denna avdelning för att det var lämpligast denna dag. Detta eftersom där var flest ordinarie personal på plats. Eftersom det hela tiden händer saker under en observation utgick vi från ett observationsprotokoll (se bilaga 1) för att göra det lättare för oss själva och för att inte riskera att lämna viktiga detaljer utanför.

Vi bearbetade och analyserade våra observationer efter att vi observerat barngruppen. Under observationen skrev vi stödord efter observationsprotokollet för att det skulle bli lättare att komma ihåg vad som hänt under observationen. Direkt när vi var klara med observationen för dagen satte vi oss ner för att skriva om stödorden till meningar. Efter en dag av observationer valde vi att återkomma några dagar senare för intervjuer.

4.2 Kvalitativa intervjuer

I vår undersökning använde vi oss av kvalitativa intervjuer. Trost (2005) menar att man genom kvalitativa intervjuer får innehållsrika svar på raka och enkla frågor. Vi intervjuade barnen i grupper om fem barn detta för att inte barnen skulle känna sig utpekade om de istället varit ensamma i vid intervjutillfället. Vi intervjuade totalt tio barn. Vi ställde olika frågor till barnen (se bilaga 2). Slutligen ställde vi frågor till en pedagog (se bilaga 2) som är relevanta för vår studie och som handlade om digital teknik, genus och lek. Anledningen till varför vi

19

valde att intervjua en pedagog var att få ett bredare perspektiv. Vi dokumenterade svaren genom att föra anteckningar.

Med hjälp av intervjufrågorna ville vi få in inblick i vad pojkar respektive flickor leker med. Vi ville också undersöka om det är någon skillnad mellan pojkar och flickors användning av surfplatta och dator.

Barnen som vi valde att intervjua var mellan tre och fem år. För att barnen inte skulle bli störda av avdelningens övriga barn under intervjuerna gick vi iväg med barnen till deras ateljé. Barnen var vana vid att vistas i ateljén då de varje vecka skapade under sina grupptider. Doverborg & Pramling Samuelsson (2000) skriver i sin bok Att förstå barns tankar att det positiva med barnintervjuer är kunskapen som den vuxna/pedagogen får av att intervjua barn. Som vuxen/pedagog blir man bättre på att förstå barns tankevärld och skapar därmed en lärande miljö som är bättre. Vi gjorde gruppintervjuer med barnen. Doverborg och Pramling Samuelsson menar att en intervju kan ske enskilt eller i grupp beroende på vad man vill få ut av intervjun. I en gruppintervju med barn kommer det lätt upp nya frågor och funderingar hos barnen. Som intervjuare måste man vara medveten om att barnen i gruppintervjun kan

påverka varandra. Alla barn är olika, vissa barn pratar mer än andra. Detta var något vi la märke till under intervjuerna med barnen, därför var det viktigt att styra talan till alla. Det är viktigt att tillgodose att alla barn i en gruppintervju får chans att prata. Doverberg och Samuelsson poängterar att man måste se till att anpassa frågorna så de är begripliga för barnen.

4.3 Bearbetning och analys

När vi samlat in vår empiri genom observationer och intervjuer satte vi oss tillsammans ner för att analysera vårt material. Vi valde att analysera observationer och intervjuer för sig. Detta för att lättare se mönster hos barnens och pedagogens svar och de anteckningar vi fört under observationen. För att tydligt kunna se mönster och likheter har vi valt att använda oss av en innehållsanalys. En innehållsanalys syftar till att lättare kunna behandla och få en överskådlighet för empirin som samlats in (Jacobsen 2012). Innehållsanalysen delas upp i sex följande faser enligt Jacobsen (2012):

20

1. Tematisera – Det första steget i en innehållsanalys är att tematisera vilket innebär att hitta tema för den data som samlats in.

2. Kategorisera – Nästa steg är att bli ännu ett mer abstrakt i sin analys. Att hitta ord och meningar som belyser samma sak ur olika perspektiv. Det är även i detta steg där teman sorteras och skapar en passande struktur.

3. Fylla kategorierna med innehåll – Ett urval av citat från intervjuer behandlas och skapar ett meningsfullt sammanhang för analysen.

4. Räkna antalet gånger som ett tema används – En tabell där du skriver upp antalet gånger som olika teman/kategorier tas upp under intervjun.

5. Jämföra intervjuer/observationer och leta efter skillnader och likheter mellan dem 6. Söka förklaringar till skillnader – Jämföra resultatet från de tidigare fem nämnda

faserna. Återvänd till texterna och sök faktorer som förklarar olika uppfattningar.

4.4 Beskrivning av förskola

Förskolan är belägen i en mindre by i södra Skåne. Det är ett lugnt och vackert område med mycket träd, små bäckar och mysiga stigar. Förskolan består av totalt 72 barn uppdelat på fyra avdelningar, 19 pedagoger och en förskolechef. På varje avdelning finns det barn i åldrarna 1-5 år. Fyra dagar i veckan delas barnen in i åldershomogena grupper mellan klockan nio och elva. Då arbetar de olika åldershomogena grupperna med matematik, språk, bild och gymnastik.

4.5 Genomförande

En utav oss har varit i kontakt med förskolan tidigare som köksassistent. Detta är inget vi anser ska påverka intervjuer eller observationer. Då förskolan använder sig mycket av teknik ansåg vi att den var perfekt för oss att göra vår undersökning på. Vi tog kontakt med

förskolechefen på förskolan för att fråga om det fanns möjlighet för oss att genomföra vår studie på förskolan. Efter att förskolan tackat ja, meddelade vi hur lång tid vår studie skulle ta. Vi planerade in en dag på förskolan för att observera och en dag för att genomföra

21

4.6 Etiska överväganden

Först och främst använde oss av informationskravet från Stukát (2012). Detta är till för att informera de deltagande i studien om dess syfte och att det även är frivilligt att deltaga. Förskolechefen och pedagoger blev informerade om att ingen kommer känna igen vilken förskola som vår studie är gjord på. Vi skrev ett brev (se bilaga 3) till föräldrarna där de skulle ge sitt medgivande till att vi fick intervjua och observera deras barn. Detta går under samtyckeskravet vilket betyder att föräldrar/vårdnadshavare står för godkännandet eftersom deras barn är under femton år. Vidare skriver Stukát om Konfidentialitetskravet vilket innebär att hänsyn ska tas till de medverkandets anonymitet därför skrev vi i brevet att byns namn, namnet på förskolan och barnens riktiga namn inte kommer nämnas i vår uppsats eller kommer vara fingerat. Men för att vara extra tydliga skrev vi: ”Allt kommer vara anonymt!” Av de 18 tillfrågade barnen fick svar från 17. Det barnet vars föräldrar vi inte fick svar av valde vi, enligt brevets överenskommelse, att ignorera och pedagogerna lämnade in barnet på avdelning bredvid under vår observation. Av de 17 som svarat hade alla godkänt att deras barn fick observeras och intervjuas. Eftersom vi inte ville tvinga några barn till att vara med i vår studie frågade vi barnen själva om deras medgivande.

Efter att vår studie är examinerad och godkänd gjorde vi klart för de medverkande att vår empiri (observationer och intervjuer) ska förstöras för att skydda undersökningspersonernas integritet. Detta helt enligt nyttjandekravet (Stukát 2012).

22

5. Resultat

Här kommer vi att redovisa våra resultat från våra observationer och intervjuer med barnen på förskolan. Vi har delat in detta kapitel i olika rubriker utifrån våra intervjuer och

observationer. Vi börjar med miljöbeskrivning och därefter följer en sammanfattning av observationerna. Vi avslutar med intervjuer av barn och till sist en intervju med en pedagog.

5.1 Observationer

5.1.1 Miljöbeskrivning

Förskolan är nybyggd och när man möter den stora byggnaden får man ett modernt intryck. När man kliver in genom entrédörren till förskolan möts man av en lång korridor med högt i tak och stora glänsande lampor. Väggarna är vita och på alla väggar hänger det målningar och teckningar som barn har målat. Som tidigare nämnt består förskolan av fyra avdelningar med 18 barn på varje avdelning. Två avdelningar arbetar tillsammans i ett block, därav består förskolan av två block. Avdelningen där vi ska göra våra observationer och intervjuer på har vi valt att kalla för Liljan.

Liljan ligger längst upp i huset så vi går upp genom korridoren för att träffa barnen på Liljan. Varje avdelning har stora fönster ut mot den långa korridoren, vilket ger en luftig och ljus känsla. Vi passar på att stanna till utanför ett par avdelningar när vi går upp mot Liljan för att studera vad barnen leker med på de olika avdelningarna. Det är en varierande lek mellan de olika avdelningarna. När vi nått avdelningen Liljan där vi ska göra vår observation och våra intervjuer kliver vi in genom en stor vit glasdörr. Direkt till vänster ligger där ett stort badrum med skötbord, två vaskar och två toaletter i separata rum. När man kommit ut från toaletten möts vi av ett stort rum. I det står det tre bord och de olika hörnorna i rummet är indelat i olika avdelningar. I första hörnan finns det en dörr som leder till ett litet kontor där personalen planerar. I andra hörnan finner vi en bilbana, en tågbana, massa bilar och duplo. I den tredje hörnan står en soffa. På väggen bredvid soffan finns det böcker. I fjärde och sista hörnan står tre småbord och tre stolar in mot väggen. På väggen hänger det siffror och bokstäver. Från

23

den fjärde hörnan når man ett rum, ett skaparrum. Där inne finns det mängder med

målarfärger, papper och pennor. Det finns ytterligare ett rum som döljer sig lite bakom hörna två, med dock vrå och en affär med tillhörande varor.

5.1.2 Sammanfattning av observationerna

Efter att vi tagit en rundvandring på avdelningen började vår observation på Liljan. Det var lugnt på avdelningen, endast sex barn hade kommit denna morgon på Liljan. Tre pojkar satt och byggde med en bilbana i en av hörnorna i det stora rummet. En liten flicka satt i en av pedagogernas knä och två flickor satt inne i skaparrummet och ritade med kritor.

Efter bara en liten stund kom ett syskonpar, en pojke och en flicka. Pojken var lite ledsen och vill gärna inte släppa sin mamma, men när en pedagog sa att vi kunde plocka fram en

surfplatta till dig om du vill släppte han genast sin mamma och pussade henne hejdå. Pedagogen gick in på kontoret och tog fram en surfplatta till pojken som var i treårsåldern, han satte sig vid ett utav de tre små borden som stod i hörna fyra. Pedagogen satte en

äggklocka på 20 minuter, när klockan ringer får ett annat barn spela förklarar pedagogen för pojken. Pojken började spela ett spel där man skulle sortera knappar efter storlek. Han klarade spelet och det märktes att han hade spelat spelet tidigare. Det dröjde inte länge innan de två flickorna som tidigare satt inne i skaparrummet och ritade kom ut ur rummet och frågade om de kunde få varsin surfplatta. Flickorna satte sig vid de två lediga borden, den ena flickan började spela ett spel där man skulle räkna frukter och sedan skulle man trycka in lika många fingrar på skärmen som där fanns frukter. Den andra flickan byggde tåg och räknade

tågvagnar. Likaså här satte de ena pedagogen äggklockan på 20 minuter. Flickan som räknade tågvagnar frågade kompisen bredvid: ”Hur ser en sexa ut?” Kompisen pekade på sexan som satt på väggen framför dem.

Vi observerade barnens lek i rummen och hur de två flickorna och pojken använde surfplatta. Det hade kommit ett par barn till på avdelningen och det märktes att det började bli en högre ljudnivå. Det kommer fram en flicka och frågade en utav pedagogerna om hon fick spela på en surfplatta. Just nu är där ingen surfplatta ledig svarar pedagogen, men så fort klockan ringer får du spela. Efter en stunds lekande ringde äggklockan för pojken som spelade på en surfplatta, han lämnade bordet och tog surfplattan med sig och gav den till en utav

24

pedagogerna. Flickan som tidigare frågat om hon fick spela på surfplattan kom glatt hoppandes och sa: ”Hörde jag äggklockan ringa?” Flickan som var i femårs- åldern, fick surfplattan och satte sig vid den lediga platsen i hörna fyra. Det dröjer bara en liten stund, sen ringer äggklockan för de två flickorna som började spela på surfplatta samtidigt. Flickorna lämnar tillbaka surfplattorna till en pedagog.

Det är just nu full aktivitet i rummet och det är totalt 13 barn och tre pedagoger på

avdelningen. Avdelningen är fulltalig för dagen då ett par barn är sjuka och några är lediga.

Det är full aktivitet i rummets olika hörnor, i den andra hörnan med bilbana och tågbana sitter det två pojkar och tre flickor. De har byggt upp en stor tågbana och samsas om med att köra runt tågen på banan. Pojkarna blir lite sura när flickorna kör för långsamt och den ena pojken rycker ett tågsätt ur handen på en utav flickorna. Flickan accepterade det och satt kvar och väntade tills hon skulle få köra med ett annat tåg.

De två tjejerna som tidigare spelade på surfplattan lekte med fyra pojkar i dockvrån och man hör tydligt hur flickorna styr och ställer. ”Du får vara pappa, sen måste vi ha en morfar och en farfar också så det får någon utav er killar vara”. Pojkarna tilldelas sina roller av flickorna. Det blir en pojke över så han får vara lillebror säger en utav flickorna. ”Sen måste vi ha en lillasyster och en mamma”. ”Jag vill vara mamma”, säger en utav flickorna med bestämt röst, hennes vilja går igenom och leken startar. Ett par dockor, en hund och en katt får också vara med under dockvråns-leken. Man märker tydligt hur flickorna bestämmer hur och vad de vill att pojkarna ska göra. I hörna nummer tre sitter det en flicka tyst och läser i en bok om hästar, flickan har suttit i soffan sen hennes pappa lämnade henne tjugo minuter tidigare. I hörna nummer fyra sitter flickan som för en liten stund sen började spela på surfplattan. Klockan börjar närma sig 9.30 och pedagogerna ber barnen plocka undan och påminner om att varje sak ska på rätt plats. När det var undan plockat gick barnen på toaletten och bytte blöjor.

Samlingsdags

Nu var klockan 9.30 och det var dags för samling. Barnen samlades på en stor rund grön matta och en utav pedagogerna frågade vad det är för dag. En pojke ropar ut det utan att räcka upp handen. Pedagogen säger åt honom att räcka upp handen och få ordet av en vuxen innan han säger vilken dag det är. Pojken räcker upp handen och sitter tyst. Två flickor räcker också upp handen och en utav flickorna får ordet av pedagogen. Hon svarade tyst vilken dag det är

25

och ser besviken ut. Sen bjuds det på frukt och alla barnen tackar. När alla barnen fått varsin frukt sjungs en fruktsång innan alla barnen får sätta tänderna i sin frukt. Under fruktstunden drar en utav pedagogerna ner duken till projektorn och startar projektorn som sitter på väggen vid kontoret. Några barn blir glada av att en pedagog startat projektorn och en liten pojke säger: ”Ska vi få klistra på den stora duken idag?” ”Mycket riktigt” svarar en pedagog. På projektorn visas alla barnens namn. Allt eftersom får barnen gå fram och sätta klisterlappen på sitt namn. Vissa barn klarar det bättre än andra, barnen i gruppen är hjälpsamma och hjälper gärna sina kompisar som har svårt för att hitta sina namn. En utav pedagogerna berättar för oss att namnen alltid sitter i oordning för att det ska bli lite svårare för barnet att hitta sitt namn.

När frukterna är uppätna och alla barn fått sätta varsin klisterlapp på projektorduken delas samlingen in i två grupper. Kvar på den stora runda gröna mattan sitter sex stycken fyra och femåringarna och väntar exalterat. Pedagogen som är kvar tillsammans med fyra och

femåringarna startar en saga om alfabetet på projektorduken, barnen sitter nyfiket och tittar på sagan. Bokstäver visas, det berättas en liten saga om varje bokstav och i vissa fall sjungs det en sång också. Barnen är engagerade och ett par barn skriker till när deras första bokstav i namnet kommer. Efter en stund kommer ett till treåringarna smygandes ut från dockvrån och fortsätter ut till hallen där två utav pedagogerna hjälper barnen på med kläder då det är dags att gå ut. En pedagog går ut med barnen medan de andra två pedagogerna stannar inne tillsammans med de sex fyra till femåringarna. Pedagogerna delar in barnen i två grupper om tre i varje, en grupp får börja med att spela ett brädalfabetspel tillsammans med en pedagog. Den andra gruppen använder sig av surfplattorna. På surfplattorna spelas det ett spel om alfabetet. Spelet går ut på att para ihop olika föremåls första bokstav med rätt bokstav som visas på skärmen. Barnen tycker att det är roligt och det kommer en del skratt från dem. Intresset verkar större hos flickorna än hos pojkarna. Pojkarna är också intresserade men tramsar mer genom att göra ljud och ha fokus på annat. Efter tjugo minuter byter grupperna med varandra. Gruppen som tidigare spelade ett brädalfabetspel får nu använda sig av surfplattorna och gruppen som använde sig av surfplattorna tidigare spelar nu ett

brädalfabetspel. När grupptiden är slut samlas alla barnen på mattan igen, ett till treåringarna har nu också kommit in och det är dags för mat.

26 Vilodags

När barnen ätit klart är det dags för vila. Under vilan lyssnas det på lugn musik via

surfplattan. När vilan är över har barnen fri lek, det är bara sex barn vakna då de övriga sju barnen sover middag. Under den fria leken leker två flickor och en pojke tillsammans inne i dockvrån, en utav flickorna delar in deras roller i leken. ”Jag är mamma” säger hon, ”du får vara pappa” säger hon till pojken och till den andra flickan säger hon, ”du får vara barn och du måste vara ett flickbarn”. Man märker att flickan som är mamma har tagit mammarollen på allvar, hon lagar mat, byter blöja och städar. Pappan sitter på golvet och sätter ihop frukter, flickbarnet slår sig ner vid hans sida en stund. I en annan del av rummet sitter två pojkar och ritar med färgpennor, färgerna som används mest är svart, brunt, blått och grönt. Flickan som tidigare på dagen satt och läste tyst i soffan på avdelningen sitter även där nu, men efter en stund hoppar hon ner från soffan och börjar leka med barnen i dockvrån. ”Jag kan vara storasyster” säger hon, ”då kan jag passa min lillasyster så kan ni gå på bio” konstaterar flickan glatt. Aktiviteterna på avdelningen vilar och det verkar som att surfplattorna får vila denna eftermiddag på avdelningen Liljan. Inga barn har kommit och frågat om de fick spela på surfplattan och pedagogerna gör ingen sak av det. Vi lämnar förskolan vid klockan 15 då det är dags för barnen att äta mellanmål.

5.2 Intervjuer

Vi intervjuade tio barn på avdelningen Liljan. Alla namn som nämns bland intervjuerna är påhittade. Vi intervjuade också en av pedagogerna på avdelningen.

5.2.1 Intervjuer med barn

Vad tycker barnen om att göra på Liljan?

Att leka med kompisar på förskolan var ett stående svar bland barnen på avdelningen Liljan. Många uttrycker att det har roligt på förskolan och skrattar när de berättar för oss vad de tycker om att göra på Liljan. Barnen uppskattar när en utav pedagogerna på avdelningen lekte tillsammans med dem. En pojke på fem år berättar för oss under intervjuerna att han tyckte att det var roligt att leka tillsammans med en pedagog. Andra barn nämner också detta under våra intervjuer med barnen på Liljan.

27

Pojke 5 år: "Jag vill alltid spela på surfplattan, men när jag spelat för mycket och inte får spela mer av mina fröknar så brukar jag lägga puzzel eller leka med några kompisar. Då leker vi i dockvrån, med flygplan eller med bilbanan. Jag tycker att det är roligt när en utav våra fröknar är med och leker med bilbanan eller tågbanan, då leker vi ibland alla barnen tillsammans och det är roligt tycker jag"

Surfplattan var ett återkommande svar i alla våra intervjuer, det var bara en flicka på tre år som inte nämnde någonting om surfplattan. Både pojkar och flickor tyckte om att leka med surfplattan. I övrigt tyckte pojkarna att det var roligast att leka med bilbanan eller duplo. En del pojkar nämnde också att de tyckte om att leka mamma, pappa, barn i dockvrån

tillsammans med flickorna. Flickorna tyckte om att rita, lägga pärlplattor, leka i dockvrån och läsa en bok i soffan.

Hur används surfplattan på Liljan?

Barnen på Liljan använder surfplattan till största del till att spela på. Då spelas det spela i många olika former, det är puzzel, räknespel, ordspel och alfabetsspel. Det var många olika svar på vad barnen spelade på surfplattan. Utgår man från kön tyckte pojkarna bäst om att spela spel som gick lite snabbare och gärna spel med häftiga ljus. Flickorna tyckte bäst om att spela lugnare spel som gärna innehöll bokstäver eller som man kunde rita på. Flertalet flickor berättade om ett spel där man kunde färglägga fjärilar i många olika färger, sen kunde man ta ett kort på fjärilen och skriva ut bilden på skrivaren. Flickorna berättade att de sedan tog hem fjärilarna och hängde upp i sina rum. Ett spel som både flickorna och pojkarna nämnde var ett spel som man samlade insekter på. På spelet fanns det färgade burkar och färgade insekter som kom flygande och då skulle man peka på en insekt och sedan lägga den rätt burk. Så alla blåa insekter skulle ner i den blåa burken, alla röda insekter i den röda bruken osv. Till en början flyger insekterna långsamt men efter en stund börjar de flyga snabbare och snabbare och tillslut kommer det en massa insekter flygandes samtidigt. ”Då är det svårt att hinna med” uttrycker en pojke högljutt.

Flicka 4 år: " Jag brukar spela ett spel där man fångar insekter i burkar, man ska lägga ner insekterna i rätt burk. Ibland lägger jag fel färg i fel bruk och då kommer det konstiga ljud, då får jag göra om det igen. Då brukar det bli rätt"

28

Vi ställde frågor till barnen om de lärt sig alfabetet eller lärt sig räkna med hjälp av surfplattan på förskolan. En del barn svarade att de lärt sig många bokstäver med hjälp av surfplattan. Det var en pojke på fem år som svarade att han nästan kunde alfabetet och med lite hjälp av en pedagog kunde han hela. När det kom till räknandet svarade majoriteten av barnen att det inte var så lätt att lära sig räkna med hjälp av surfplattan. En flicka berättade att hon alltid räknade insekterna som kom flygandes i spelet där man skulle lägga ner rätt insekt i rätt färgburk. ”Insekterna flyger snabbare och snabbare, då är det svårt att hinna med att räkna alla. Men jag vill lära mig att räkna snabbare, för det kan min storasyster” berättar flickan. ”Därför övar jag mycket på att räkna när jag spelar insektspelet”.

På surfplattan finns det många olika finesser och det var inte bara spel som barnen ägnade sig åt när de använde surfplattan. När en flicka berättade att hon brukade kameran på surfplattan så skrattade ett par barn i intervjugruppen. En utav pojkarna i gruppen berättade att man kan fotografera roliga bilder med kameran och att man kan få en stor näsa på vissa bilder. ”En gång fick jag många ögon när en kompis tog en bild på mig”.

Vem leker barnen på Liljan med?

De flesta barnen på Liljan föredrar att leka med kamrater av samma kön och i samma ålder. I ett par enstaka fall lekte flickorna och pojkarna tillsammans och då leker de med bilbanan, tågbanan och med bondgården. Ett par flickor berättade att de ibland leker tillsammans med killarna men att de skriker mycket och att de då får ont i sina öron. Pojkarnas lek är i

allmänhet aktivare och deras huvudpunkt i leken är rörelse.

Många utav de yngre barnen som hade äldre syskon på avdelningen tyckte om att leka tillsammans med sin storebror/storasyster och dennes kompisar.

Flicka 3 år: "Jag vill alltid leka med min storebror och hans killar. När jag inte får vara med blir jag ledsen och då brukar jag sitta hon fröken."

29

alls lika roligt att vara på förskolan. De lekte gärna med andra kompisar men menade att det inte alls var lika roligt..

Om barnen på Liljan inte spelar på surfplattan, vad gör de då?

När barnen på Liljan leker med surfplattorna sitter de själva och pratar inte med någon annan kompis. När de inte leker med surfplattan leker de helst tillsammans med kompisar och hittar på roliga saker. Barnen på Liljan går gärna ut och cyklar, åker rutschkana eller gungar. Inomhus leker de flesta pojkarna med tågbanan och bilbanan. Det roliga med tåg- och

bilbanan är att man kan köra runt med tågen och bilarna. Garaget är bra, där kan man parkera bilarna och åka med en hiss.

Pojke 4 år: "Vi brukar leka med bilbanan eller tågbanan. När vi får gå ut så cyklar vi."

Flickorna tyckte bäst om att leka i dockvrån och rita, en del flickor nämnde också att tågbanan var rolig att leka med om pojkarna inte var där och styrde.

5.2.2 Intervju med pedagog

Vi intervjuade en pedagog på avdelningen Liljan som vi valt att kalla Lena.

1. Ser du någon skillnad på barnens lek ur ett genusperspektiv?

Lena: När det gäller pojkar så är deras lek mer tävlingsinriktad. Det ska tävlas i hur snabbt man kan brotta ner en kompis på avdelningen till hur snabbt man äter upp maten. Pojkarna har också en mycket högre ljudvolym än vad flickorna har. Flickorna är överlag lugnare och leker mycket stillsammare, även om de också kan brottas så blir det inte på samma

våldsamma sätt.

2. När det gäller surfplattan, har ni något speciell tanke med den?

Lena: Alla barn ska minst en gång om dagen erbjudas att nyttja surfplattan. Ibland används den i grupper där vi spelar ett och samma spel eller så får man använda den själv och spela just det spelet som passar för stunden. Tanken med surfplattan är att varje barn ska få möjlighet att använda sig av digital teknik då alla inte har möjlighet till detta hemma. Det är

30

viktigt med den digitala tekniken för den är så stor i dagens samhälle.

3. Ser du någon skillnad på hur flickor respektive pojkar använder sig av surfplattan?

Lena: Flickorna spelar gärna lugna spel och sitter oftast själv med surfplattan. Killarna hjälps gärna åt och ibland kan där sitta fyra pojkar runt en surfplatta och skrika. Ta honom, gör si gör så. Men i övrigt används den lika mycket av pojkar som flickor.

31

6. Analys av observationer och intervjuer

I detta avsnitt kommer vi analysera våra studier om lek och digital teknik i förskolan utifrån ett genusperspektiv. Vi kommer att ta exempel från vår observation och intervju för att belysa samband mellan studien och forskningen. Samt ge svar på studiens syfte och frågeställningar.

6.1 Digital teknik på Liljan

I intervjuerna med barnen och pedagogen framgår det flera gånger att flickorna helst ritar och pysslar när de använder surfplattan. Flickorna ägnade sig vidare helst åt lugna spel och som gärna innehöll bokstäver. Pojkarna däremot gillade när det gick snabbt och frekvent hände mycket samtidigt på surfplattan.

I en intervju med en av pojkarna så frågar vi vad han tycker är roligast att spela. Han svarar att han bara spelar spel som går fort. Allt ska tydligen gå snabbt enligt pojken, även när han räknar. I en intervju med en flicka, som är lika gammal, är svaret motsatt. Hon gillar att rita och fyller gärna i fjärilar i olika färger.

Johansson (2000) skriver att det är pojkarna som har den största viljan att spela spel som handlar om sport, rally och strategispel med action i. Hos flickorna står spel som handlar om sagor, labyrinter och även enklare spel som ”peka & klicka” i centrum. Enligt Johansson finns det en förklaring till varför det ser ut så här. Barnet har genom sin omgivning lärt sig sin specifika ”könsroll” och följer denna. För små barn är det en viktig tid i livet att hitta vad som är flickigt och pojkigt för att kunna avgöra sitt genus. Detta resonemang kan liknas vid det Hirdman tar upp om vad som föreställs vara manligt och kvinnligt. Om en pojke spelar ett spel som är fyllt med action kan detta möjligtvis vara en genusmarkör som bestämmer att detta ska vara ett spel för pojkar.

I vårt resultat redogör vi för hur en flicka sitter vid ett bord med en surfplatta och spelar ett spel. Spelet går ut på att räkna frukter och klicka i hur många frukter som visas på skärmen. En annan flicka sitter bredvid och leker med tåg. Flickan med surfplattan frågar den andra flickan hur en sexa ser ut. Den andra flickan visar och ett samarbete har skapats. De båda blir glada av vad det lyckats åstadkomma. Samarbete är vanligt förekommande inom den digitala tekniken. Johansson (2000) menar att det inte bara handlar om att glädjas åt sina egna

32

framgångar i ett spel t.ex. när man klarar ett pussel. Utan det handlar även om att känna framgång tillsammans. Ett barn som inte är lika kunnig som det barnet som spelar är kan enligt Johansson tycka det är roligt att följa med när den mer kunnige kamraten spelar. Delandet av kunskaper är enormt och de lär sig av varandra, exempelvis som att tipsa varandra om bra spel och hur man löser olika banor.

Ett av de medverkande barnen tar upp samarbetet med en pedagog då de hjälps åt att lägga alfabetet. Alexandersson, Linderoth och Lindö (2001) hävdar att samspelet som skapas när barn använder digital teknik är en vinst. Deras egen studie visar att samarbetet mellan barn-barn ledde till, oavsett om det är heterogena eller homogena grupper baserat på deras olika prestationsnivåer, bättre inlärningsprestationer. Peer tutoring är ett samarbete som innebär ett den ena har större kunnande än den andra vilket bildar en expert och en novis. Experten blir den som instruerar och förklarar och även besvarar de frågor novisen ställer. Detta är något som är väldigt vanligt inom barns digitala tekniska värld enligt Alexandersson m.fl. (2001).

Alexandersson m.fl. (2001) menar att pojkar har ett större intresse för programmering och datorspel. Flickor ägnar sig gärna att åt att skapa och interagera via datorn. Detta argument från Alexandersson m.fl. är något vi inte sett i vår studie. Att flickor inte skulle ha ett lika stort intresse för digital teknik tycker vi inte stämmer överens med vad vi såg under våra observationer. Däremot håller vi med Alexandersson att flickor hellre vill skapa och pyssla via ett digitalt verktyg.

6.2 Hur gestaltas genus i leken?

Graf, Helmadotter och Ruben (1991) menar att det är svårt att se vilka manliga och kvinnliga egenskaper som är medfödda. I deras bok Visst är det skillnad refererar de till en svensk barnmorska som år 1990 menade att man märker en tydlig skillnad på hur föräldrarna behandlar flickor respektive pojkar redan när de får reda på vilket kön det blir. I många fall tror vuxna att de behandlar barnen lika oavsett kön men det finns undersökningar som visar att vuxna omedvetet behandlar och reagerar olika på allt som barnen gör. Undersökningen visar vidare att vuxna använder olika tonläge beroende på vilken färg barnet har på sig. Birgitta Odelfors (1998) menar att skillnaderna mellan könen inte är naturliga eller medfödda skillnader, utan socialt skapande. Genus ses därför som en konstruktion som är social.

33

förskolan. Flickorna uppfostrar och beskyddar dem. Under leken där flickor och pojkar leker tillsammans är det oftast flickorna som delar in rollerna. Då får pojkar ofta vara barn, hundar eller busungar. Flickorna själv blir mammor, mor/far-mor eller fröken. Detta såg vi tydligt när vi gjorde våra observationer på Liljan. I de situationer där barnen lekte i dockvrån var det oftast flickorna som styrde. De berättade tydligt om för pojkarna vilka roller de skulle ha i leken. Detta hände ännu en gång under vår observation. Då var det två flickor och en pojke som lekte tillsammans inne i dockvrån och en utav flickorna delar in deras roller i leken. ”Jag är mamma” säger hon, ”du får vara pappa” säger hon till pojken och till den andra flickan säger hon, ”du får vara barn och du måste vara ett flickbarn”. Man märker att flickan som är mamma har tagit mamma rollen på allvar, hon lagar mat, byter blöja och städar. Pappan sitter på golvet och sätter ihop frukter, flickbarnet slår sig ner vid hans sida en stund. Pappan är inte riktigt intresserad av att vara med i leken, men tar sig an flickan när hon sätter sig bredvid honom.

I dockvrån tar flickorna större plats och ansvar. Det verkar som att pojkarna accepterar flickornas dominans. Man kan dra paralleller till det Hirdman (2006) beskriver om vård- och teknikarbetsmarknaden. Kvinnorna dominerar i vårdyrket och männen i teknikyrket.

Dockvrån ses som ett rum för omhändertagande där flickorna tar plats och känner sig trygga.

Flickorna är tydliga med vad de tycker och tänker om pojkarna, är en pojke störig så berättar flickorna det för honom. Flickorna tycker att pojkarna bråkar mycket och kan ibland känna rädsla för dem. Är det liv och mycket rörelse i en lek vill flickorna inte vara med om där inte finns en vuxen med i leken. En fyraårig flicka berättar under våra intervjuer på avdelningen att hon och några andra flickor leker med pojkarna ibland men att hon upplever att de skriker mycket och det tycker det är jobbigt då hon får ont i öronen. Pojkarna berättar också vad de tycker om flickorna. En pojke på fem år säger till oss under intervjuerna att han leker med flickor ibland, men att flickorna alltid ska bestämma när de leker. När det kommer till brottning eller att springa snabbt säger pojkarna att flickorna inte kan göra det. De saker som ska ske snabbt, som att köra bil, tåg eller traktor anser pojkarna att de är bäst på. Under en lek med tågbanan på Liljan sitter där två pojkar och tre flickor, de har byggt upp en stor tågbana och samsas om med att köra runt tågen på banan. Pojkarna blir lite sura när flickorna kör för långsamt, den ena pojken rycker ett tågsätt ur handen på en utav flickorna. Flickan acceptera det och satt kvar och väntade tills hon skulle få köra med ett annat tåg. Odelfors (1998) skriver att flickor dominerar i inomhusleken och pojkar i utomhusleken.

34

Graf, Helmadotter & Ruben (1992) förklarar att det i situationer som samling och mellanmål är killarna som styr och hörs trots att flickor är mer verbalt tränade. I samlingar räcker flickor oftast upp handen och pratar inte förens man får ordet av en vuxen. Pojkar räcker oftast inte upp handen och väntar inte på sin tur utan pratar rakt ut. Under fruktsamlingen på Liljan observerade vi hur en av pojkarna pratade rakt ut när en pedagog frågade vad det var för dag. Pedagogen tillrätta visade honom och bad sa åt honom att räcka upp handen. Två flickor satt och räckte upp handen med besvikna miner och när pedagogen bad en annan utav flickorna att säga vilken dag det var svarade hon blygsamt och tyst.

6.2.1 Barns skilda lekmönster

Odelfors (1998) skriver att det finns det många undersökningar som visar att pojkar oftast leker i stora grupper där en eller två pojkar är ledare. Flickor leker mest i par eller i mindre grupper. I några enstaka fall leker flickor och pojkar tillsammans men oftast leker de var för sig. I leken mellan pojkar skryter de ofta om styrka, snabbhet och materiella ting. De pojkarna med mest materiella ting, snabbhet och styrka får mest makt i leken. Man kan utläsa i vår intervju med pedagogen Lena att hon anser att pojkars lek är mer tävlingsinriktad. De ska tävlas i hur snabbt man kan brotta ner en kompis på avdelningen till hur snabbt man äter upp maten. Pojkarna har enligt Lena också en mycket högre ljudvolym än vad flickorna har. Flickorna är överlag lugnare och leker mycket stillsammare, även om flickor också kan brottas så blir det inte på samma våldsamma sätt. Odelfors (1998) menar att flickor också vill visa upp snabbhet och styrka men gör det in mildare grad och förhållandet mellan flickorna var med jämnbördiga. På avdelningen Liljan lekte pojkar och flickor tillsammans ett par gånger under dagen, då lektes det oftast i dockvrån, flickorna ville gärna ha med pojkarna i leken för att det ä är viktigt att ha en pappa i familjen. Under leken där barnen var uppdelade flickor och pojkar lekte flickorna mest i par och några flickor lekte ensamma. Pojkarna däremot lekte i grupper om tre till fyra stycken, det var en mer högljudd lek i pojkarnas lekar.

35

7. Slutsats och diskussion

Under detta avsnitt kommer vi skriva en slutsats, ta upp metoddiskussion och fortsatt forskning.

7.1 Slutsats

Syftet med vår studie var att undersöka hur lek ur ett genusperspektiv med fokus på digital teknik. Med hjälp av observationer och intervjuer har vi kommit fram till att leken skiljer sig mycket mellan pojkar och flickor. Pojkar tycker bäst om att leka med bilbana, tågbana och lekar som innehöll mycket fart. Pojkarna dominerade i leken där bilar och tåg var

huvudleksakerna. Flickorna fick vara med och leka i dessa leksituationer men pojkarna ville gärna bestämma. Flickorna tyckte bäst om att leka i dockvrån, rita och pyssla. I leksituationer i dockvrån där pojkar och flickor lekte tillsammans var det oftast flickorna som styrde och delade in kompisarna i olika roller.

Pojkar och flickor lekte olika med den digitala tekniken som i största del bestod av en surfplatta. Pojkarna tyckte bäst om att spela spel tillsammans med sina kompisar, spelen skulle vara snabba och innehålla mycket ljud. Flickorna spelade mer stillsamma spel som gärna fick innehålla alfabetet eller pyssel. Man kan dra paralleller till detta genom Hirdmans beskrivningar av genusteori. Pojkarna spelade spel de förväntades spela och flickorna likaså. Hirdmans (2006) teorier bygger på att flickor och pojkar gör vad de förväntas uppfylla.

7.2 Metoddiskussion

Som första metod för vår undersökning valde vi att göra en deltagande observation på en förskola. Vi observerade under en hel dag på avdelningen Liljan, vi fokuserade på barnens lek och användande av surfplattan ur ett genusperspektiv. Vi strukturerade upp vår observation genom använda oss av ett observationsprotokoll, detta protokoll tyckte vi fungerade bra och det var lätt att läsa av protokollet när man sammanställde observationerna. Enligt Stukát (2012) finns det viss risk för att barngruppen förändras när man använder sig av denna metod. Vi fick uppfattningen att barngruppen inte förändrades för att vi var där och observerade, barnen lekte på och var inte särskilt uppmärksammade på oss. Enligt pedagogerna var barngruppen sig lik då barnen betedde sig på samma sätt som de gör annars. Vidare säger

36

Stukát att man som observatör kan har svårt att hålla avstånd till observationen man gör och man kan lätt bli känslomässigt involverad under den deltagande observationen. Med närmre eftertanke skulle vi valt att utföra observationen på endast fyra och femåringar då vi kände att det blev lite brett att observera ett till femåringar. Vidare skulle vi också observerat två

avdelningar på förskolan för att få mer material att använda oss av. Vi anser också att det hade varit intressant att se hur de olika avdelningarna arbetade med speciellt surfplattan. Detta är något som vi funderar på att titta vidare på och vi har varit i kontakt med förskolan angående detta.

Den andra metoden vi använde till vår undersökning var kvalitativa intervjuer. Anledningen till att vi använde oss av denna typ av intervjuer är för att det ger enligt Trost (2005) får man genom kvalitativa intervjuer innehållsrika svar på raka och enkla frågor. Vi intervjuade barnen i grupper om fem barn, här känner vi att vi skulle valt ha endast tre barn i varje

intervjugrupp. Vi hade redan innan intervjuerna bestämt oss för vilka fråga vi skulle ställa till barnen, men under intervjuerna visade det sig att det behövdes ställas ett par följdfrågor. Vid första intervjun i grupp intervjuade vi i ett rum men glasfönster in mot avdelningen, vi upplevde att barnen blev störda utav detta så till intervjugrupp två och tre satt vi ostört i ett rum som inte låg intill avdelningen. Stukát (2012) säger att det är viktigt att en intervjumiljö ska vara ostörd och den ska kännas trygg för den som intervjuar och för den som blir

intervjuad. Med hjälp av våra intervjuer ville vi få fram vad pojkar respektive flickor leker med. Vi ville också få fram om det är någon skillnad mellan pojkar och flickors användning av surfplatta och dator. Vi tycker att intervjuerna gav oss en stor möjlighet till att genomföra vår studie.

7.3 Fortsatt forskning

Vi har upplevt denna studie som mycket intressant och vi hade önskat att vi hunnit genomföra en större undersökning. Som vi nämnde i metoddiskussionen har vi åter varit i kontakt med förskolan för fortsatta undersökningar. Vi kommer att genomföra fler observationer och intervjuer på andra avdelningar på förskolan för att få inblick i hur användningen av digital teknik och leken skiljer sig ur ett genusperspektiv. Vidare hade det varit intressant att göra en liknande studie på en förskola i en annan kommun som använder sig av digital teknik. Det hade också varit intressant att göra många undersökningar på olika förskolor som sträcker sig

37

över en längre tid. Då det finns lite forskning om den digitala tekniken hoppas vi att det är fler som tar sig an denna forskning.

38

Referenslista

Alexandersson, Mikael, Linderoth, Jonas & Lindö, Rigmor (2001). Bland barn och datorer: lärandets villkor i mötet med nya medier. Lund: Studentlitteratur.

Axell, Cecilia (2013). Teknikundervisningen i förskolan [Elektronisk resurs] : en internationell utblick. Linköping: Linköpings universitet, [Forum för ämnesdidaktik] Tillgänglig på Internet: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-88376.

Beauvoir, Simone de (1986). Det andra könet. 4. uppl. Stockholm: AWE/Geber. .

Bjurulf, Veronica (2011). Teknikdidaktik. Stockholm: Norstedt

Davies, Bronwyn (2003). Hur flickor och pojkar gör kön. 1. uppl. Stockholm: Liber.

Ejvegård, Rolf (2009). Vetenskaplig metod. 4. uppl. Lund: Studentlitteratur.

Graf, Johanna, Helmadotter, Anne-Marie & Ruben, Susanna (1991). Visst är det skillnad!: om att arbeta utifrån både flickors och pojkars behov. Stockholm: Almqvist & Wiksell.

Healy, Jane M. (1999). Tillkopplad eller frånkopplad?: datorer, barn och lärande - digitala drömmar möter verkligheten. Jönköping: Brain Books.

Hirdman, Yvonne (2003). Genus – om det stabilas föränderliga former. Malmö: Liber.

Hvit, Sara (2010). Interaktivt i förskolan.

Tillgänglig på internet http://www.skolverket.se/skolutveckling/forskning/amnen-omraden/it-i-skolan/relationer-larande/interaktivt-i-forskolan-1.142406

Johansson, Barbro (2000). Kom och ät! Jag ska bara dö först-: datorn i barns vardag. Diss. Göteborg : Univ., 2000.

39

Jerlang, Espen m.fl. (2005). Utvecklingspsykologiska teorier. Stockholm: Liber

Johansson, Eva (2008). "Gustav får visst sitta i tjejsoffan!": etik och genus i förskolebarns världar. 1. uppl. Stockholm: Liber.

Jämterud, Ulf (2013). ”Surfplattan blir delaktigare i leken”.

Tillgänglig på Internet http://www.skolverket.se/skolutveckling/forskning/amnen-omraden/it-i-skolan/relationer-larande/surfplattan-blir-deltagare-i-leken-1.205047

Jönsson, Karin (red.) (2011). Bygga broar och öppna dörrar att läsa, skriva och samtala om texter i förskola och skola. Johanneshov: TPB.

Läroplan för förskolan Lpfö 98. [Ny, rev. utg.] (2010). Stockholm: Skolverket Tillgänglig på Internet: http://www.skolverket.se/publikationer?id=2442

Stukát, Staffan (2011). Att skriva examensarbete inom utbildningsvetenskap. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur.

Stukát, Staffan (2012) Att skriva examensarbete inom utbildningsvetenskap. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur.

Sverige. Delegationen för jämställdhet i förskolan. (2006). Jämställdhet i förskolan: om betydelsen av jämställdhet och genus i förskolans pedagogiska arbete : slutbetänkande. Stockholm: Fritzes offentliga publikationer.

Odelfors, Birgitta (1998). Förskolan i ett könsperspektiv: att göra sig hörd och sedd. Lund: Studentlitteratur

Trost, Jan (2005). Kvalitativa intervjuer. 3. uppl. Lund: Studentlitteratur.

Petersen, Petra (2013) Datorplattor resurs för kommunikation i förskolan.

Tillgänglig på Internet: http://www.skolverket.se/skolutveckling/forskning/amnen-omraden/it-i-skolan/relationer-larande/datorplattor-resurs-i-forskolan-1.190874

40

Wedin, Eva-Karin (2009). Jämställdhetsarbete i förskola och skola. 1. uppl. Stockholm: Norstedts juridik.

Elektroniska källor:

http://www.ne.se/lang/projektor Hämtad: 2013-11-07

http://www.ne.se/lang/surfplatta Hämtad: 2013-11-07

41

Bilagor

Bilaga 1

Detta är vårt observationsprotokoll som vi utgick ifrån när vi observerade barnen på förskolan.

OBSERVATIONSPROTOKOLL

Vad är det som sägs:

Flicka Pojke

Vilka spel spelas: Flicka Pojke

Vilken stämning råder: Flicka Pojke Hur används surfplattan Flicka Pojke Hur påverkas pojke/flicka av de andra barnen Flicka Pojke

42 Bilaga 2

Detta är frågor vi ställt till barnen och pedagogen.

Frågor till barnen

 Vad tycker du bäst om att göra när du är på förskolan?

 När du spelar på surfplattan, vad tycker du bäst om att spela då?  Vem brukar du leka med på Liljan?

 När du inte leker med surfplattan, vad leker du då?

Frågor till pedagog

 Ser du någon skillnad på barnens lek ur ett genusperspektiv?  När det gäller surfplattan, har ni någon speciell tanke med den?

 Ser du någon skillnad på hur flickor respektive pojkar använder sig av surfplattan?

43 Bilaga 3

Denna skickades ut till föräldrarna tre veckor innan vi skulle till förskolan och göra våra intervjuer och observationer.

Hej.

Vi heter Malin och Niclas och vi läser till förskollärare och lärare på Malmö högskola. Vi håller nu på att skriva en uppsats som ska handla om genus och teknik i förskolan. För att få veta vad barnen tycker om detta behöver vi göra intervjuer och observera barn på denna förskola.

Därför vill vi att ni som förälder ger ert medgivande om vi får intervjua ert barn eller inte genom att kryssa i en ruta här nedanför.

Vid intervjuerna kommer vi att skriva ner svaren på ett papper för att lätt komma ihåg vad som svarats. Dessa svar kommer senare att förstöras så fort vi blivit godkända av examinatorn. Vi kommer inte att använda barnens riktiga namn i vår uppsats, inte heller namnet på förskolan eller staden. Allt kommer att vara

anonymt.

Ert barn har naturligtvis möjligheten att säga nej till att bli intervjuade vilket vi i så fall har full förståelse för.

Vi är tacksamma om vi kan få tillbaka lapparna till förskolan senast fredagen 30

augusti.

Tack för hjälpen!

Malin & Niclas

Jag godkänner att du intervjuar mitt barn Jag godkänner inte att du intervjuar mitt barn

Barnets namn: __________________________________________________ Förälders namnteckning: __________________________________________