Livsmedelsverket

(1)

Årsredovisning 2008

(2)

Innehåll

GD har ordet

1 Resultatredovisning

3 Verksamhetsområde Säker och bra mat

Säkra livsmedel

4 Matvanorna i Sverige

8 Redlighet i livsmedelshanteringen 10

Verksamhetsgrenar

Säkra livsmedel

13 Bra matvanor

25 Redlig hantering

29 Övrig verksamhet

32 Noter till resultatredovisning

37 Finansiell redovisning

Ekonomisk analys

38 Tilläggsupplysningar

39 Resultaträkning

40 Balansräkning

41 Anslagsredovisning

42 Noter

43 Sammanställning över

väsentliga uppgifter

45 Viktiga händelser under året

o Kriterierna för nyckelhålsmärkningen skärps i syfte att ge konsumenterna tillgång till hälsosammare produkter. Det svenska nyckelhålet blir skandinaviskt, när Danmark och Norge väljer nyckelhålet som symbol för att under-lätta medvetna konsumentval.

o Arbetet med att minska den administrativa bördan för företag fortsätter. Ett viktigt steg är den information för livsmedelsföretag om tillämpningen av kraven på spår-barhet som Livsmedelsverket tar fram.

o Livsmedelsverket fortsätter arbetet med att ta bort vilseledande märkning. Genom nya vägledningar skärps tolkningen av hur märkning av omega 3-fettsyror och antioxidanter och utryck som ”färskpressat” får användas. o Debatten om näringsrekommendationerna och

Livsme-delsverkets kostråd är aktiv under året. Livsmedelsver-ket arrangerar en välbesökt, öppen hearing inför revide-ringen av de nordiska näringsrekommendationerna. o EU-kommissionens kontrollorgan FVO kritiserar den

svenska livsmedelskontrollen för bland annat brister och otillräcklig kompetens inom den lokala kontrollen. o Det blir möjligt att testa och certifiera skolmaten via

Livsmedelsverkets webbplats. Mer än 3 000 personer gör testet under årets två sista månader.

o Livsmedelsverket lämnar ett förslag till utformning av ett frivilligt hygienkompetensbevis. Syftet är att öka kom-petensen inom livsmedelssektorn.

o Livsmedelsverket utses till Efsa Focal Point. Det innebär att Livsmedelsverket, som kontaktpunkt i Sverige, ska stödja den europeiska livsmedelssäkerhetsmyndigheten Efsa med att utveckla nätverk och främja vetenskapligt informationsutbyte.

o Under året upptäcks dels att melamin olagligt förekom-mer i mjölkprodukter från Kina, dels att irländskt griskött innehåller dioxin. Händelserna leder till att EU förbjuder import av vissa livsmedel från Kina och till aktiv spårning av dioxin såväl i Sverige som inom övriga EU.

o Livsmedelsverkets arbete med miljösmarta matval fort-sätter. Det vetenskapliga underlaget remissbehandlas och de färdiga konsumentråden kommer att presenteras under våren 2009.

o Livsmedelsverket genomför flera redlighetsprojekt under året, för att undersöka om livsmedlen innehåller det som uppges. Till exempel undersöks märkning och innehåll av GMO och transfett i produkter.

Härmed intygas att årsredovisningen ger en rättvisande bild av verksamhetens resultat och av kostnader, intäkter och myndighetens ekonomiska ställning för år 2008.

Uppsala den 19 februari 2009

(3)

1

Resultatredovisning

GD har ordet

2008 var ett år då livsmedelsfrågorna stod i centrum ännu mer än tidigare – kostråden, till-satser och kvaliteten på skolmaten debatterades och skandaler som melamin i kinesiska livsme-del och dioxin i irländskt griskött fyllde löpsed-larna.

Att alla konsumenter ska må bra av maten är Livsmedelsverkets vision och vår strävan i det dagliga arbetet. Under året har många vik-tiga insatser för konsumenternas bästa genom-förts och jag vill gärna nämna några.

Många projekt kring redlighet

Inom verksamhetsområdet redlig livsmedels-hantering, som i stor utsträckning handlar om märkningsfrågor och att livsmedlen verkligen är vad de utges för att vara, har Livsmedelsver-ket gjort ett stort och viktigt arbete. Exempelvis har vi, i samarbete med ett antal kommuner, undersökt förekomsten av genmodifierade väx-ter (GMO) i livsmedel med innehåll av soja, ris eller majs. Resultatet visade att inga prov inne-höll otillåtna GMO, men flera produkter an-vände den vilseledande och otillåtna märkning-en ”fri från GMO”.

När det gäller livsmedel och kosttillskott med omega 3-fettsyror och antioxidanter är ris-ken stor att konsumenterna blir vilseledda. Där-för har Livsmedelsverket klargjort hur Där- förord-ningen om närings- och hälsopåståenden om livsmedel ska tolkas för dessa ämnen. Även när det gäller andra märkningsfrågor, till exempel uttryck som ”färskpressat”, har Livsmedelsver-ket skärpt tolkningen i syfte att konsumenterna inte ska bli vilseledda.

Konsumenterna tycker att maten är säker Den största delen av Livsmedelsverkets arbete berör verksamhetsområdet säker mat. Arbetet följer riskanalysens principer, som består av ste-gen riskvärdering, riskhantering och riskkom-munikation. Med andra ord handlar det om att ta reda på hur stor risken är med ett visst ämne eller livsmedel, besluta om hur dessa risker ska hanteras och därefter informera om riskerna och hur de kan minskas.

Den största delen av livsmedelskontrollen utförs av de kommunala tillsynsmyndigheterna och målet är att kontrollen ska vara likvärdig och effektiv i hela landet. Men det är i dag sto-ra skillnader i hur livsmedelskontrollen sköts. Därför är en viktig del i vårt arbete att stödja kommunernas livsmedelsinspektörer, genom bland annat telefonstöd, utbildning och infor-mation.

EU-kommissionens kontrollorgan FVO kriti-serade under året den svenska livsmedelskon-trollen för bland annat bristande kontroll och otillräcklig kompetens inom den kommunala kontrollen. Även Livsmedelsverket fick kritik för brister i omfattningen av internrevisionen av kontrollen. Det var därför glädjande när FVO senare under året visade uppskattning för Livs-medelsverkets åtgärder.

Och vad tycker då konsumenterna om livs-medelssäkerheten? Nio av tio personer tycker att maten i Sverige är ganska eller mycket sä-ker, enligt en Sifoundersökning som vi genom-fört. Det är ett mycket bra betyg.

En annan prioriterad uppgift är att, inom ramen för regeringens uppdrag, minska den ad-ministrativa bördan för företag med 25 procent till år 2010. Vi har inriktat projektet på bland annat kraven om spårbarhet och tilllämpning av reglerna om faroanalys och kritiska styrpunk-ter (HACCP), efstyrpunk-tersom dessa regler står för en stor del av företagens administrativa kostnader.

(4)

2 Resultatredovisning

Inger Andersson Generaldirektör Nya råd till gravida och ammande

En av Livsmedelsverkets huvuduppgifter, och ett av våra tre verksamhetsområden, är att ver-ka för bra matvanor och att fungera som kun-skapsnav i kostfrågor. Livsmedelsverket ägnar mycket tid åt att stödja dem som arbetar för bra matvanor. Under året har vi tagit fram och presenterat nya råd till gravida och ammande. En av de största förändringarna i råden är att nyttan med fisk för den blivande och nyblivna mamman betonas starkare.

Miljö- och klimatfrågan är central i sam-hällsdebatten, även ur ett livsmedelsperspektiv. I samarbete med Naturvårdsverket har Livsme-delsverket fortsatt arbetet med att ta fram råd om miljösmarta matval för konsumenterna. De färdiga råden kommer att presenteras under våren 2009. Ett omfattande vetenskapligt under-lag har remissbehandlats under året och vi har haft många givande kontakter med andra myn-digheter och organisationer inom ramen för ar-betet med miljösmarta matval.

Jag är extra stolt över det arbete vi gjort med nyckelhålet under året. För det första hand-lar det om att vi har skärpt kriterierna för nyck-elhålet i syfte att konsumenterna ska få hälso-sammare produkter. En viktig nyhet är kravet på fullkorn i bröd, pasta och andra spannmåls-produkter, som nu kompletterar villkoret om kostfiber. För det andra har det svenska nyckel-hålet gått på export och blivit ett skandinaviskt nyckelhål, sedan Danmark och Norge efter en utvärdering valt att införa nyckelhålet i respek-tive land. Vi har också fastställt en organisation för hur arbetet med nyckelhålsmärkning av res-tauranger ska bedrivas.

Även om mycket har uträttats inom området kost och hälsa återstår en hel del att göra. Vi bedömer att matvanorna i Sverige är en påtag-lig riskfaktor för övervikt, fetma, diabetes och hjärt- och kärlsjukdomar. Hälsoproblem för-knippade med livsmedel beror sammanfatt-ningsvis i högre grad på dåliga matvanor än på förekomst av gifter i maten.

Utredning om morgondagens myndighetsstruktur

År 2007 beslutade regeringen att göra en över-syn av myndigheterna inom livsmedelskedjan – Livsmedelsverket, Jordbruksverket, Statens

ve-terinärmedicinska anstalt och Fiskeriverket. Utredningen, vars uppgift bland annat är att förtydliga ansvarsfördelningen och se över möj-lig effektivisering av verksamheten, har pågått under året. Eftersom dagens livsmedelslagstift-ning, såväl i EU som i Sverige, omfattar hela livsmedelskedjan tycker jag det är naturligt och önskvärt att en livsmedelssäkerhetsmyndighet har samma omfattning från ”jord till bord”. Det är därför glädjande att betänkandet som presenterades i februari 2009 föreslår en myn-dighet med det ansvaret, vilket ytterligare bi-drar till att konsumenterna får säker och bra mat i framtiden.

Interna förbättringar

Under flera år har Livsmedelsverket målmed-vetet arbetat för att sänka sjukfrånvaron, bland annat genom en strukturerad metod för att fånga upp tidiga signaler på sjukskrivning och genom en ny organisation, med tydligt ledar-skap, inom köttkontrollen. Nu kan vi se ett tyd-ligt resultat av detta genom att sjukfrånvaron har minskat från 5,9 procent 2005 till 4,2 pro-cent under 2008.

Under året mättes nöjd medarbetar-index, som bygger på resultatet i frågor om medarbe-tarnas stolthet, trivsel och engagemang. Det är glädjande att se att nöjd medarbetar-index har höjts med 5,4 procent, från 56 till 59. Den allra största höjningen gjordes inom köttkontrollen, vilket är ett bevis på att den gjorda omorgani-sationen och utvecklingsarbetet varit fram-gångsrikt.

När vi nu står i början av 2009 ser jag med spänning och tillförsikt fram emot det komman-de året. Den osäkerhet inför framtikomman-den som kan finnas med en framtida organisationsförändring ska vi ta hand om efter bästa förmåga, så att fokus riktas mot att konsumenten ska få bra matvanor, att det finns redlighet i livsmedels-hanteringen och att maten är säker.

(5)

3

Resultatredovisning

Livsmedelsverkets kostnader; fördelning per verksamhetsgren

2008

2007

2006

I resultatredovisningen presenteras Livsmedelsverkets verksam-hetsmässiga resultat för 2008. Mål, uppdrag och återrapporte-ringskrav är i enlighet med vad statsmakterna har fastställt i regleringsbrev för myndigheten (prop. 2007/08:1, utg.omr. 23, bet. 2007/08:MJU2, rskr. 2007/08:93).

Livsmedelsverkets kostnader och intäkter (tkr)

Kostnader Intäkter

2006 2007 2008 2006 2007 2008

Intäkter av anslag 157 522 172 072 179 997

Verksamhetsgrenar Kostnader Intäkter utöver anslag

Säkra livsmedel1 _{331 267} _{334 387} _{329 891} _{207 340} _{182 094} _{188 813} Bra matvanor2 _{21 207} _{20 579} _{30 081} _{4 074} _{4 250} _{4 490} Redlig hantering1 _{26 740} _{30 793} _{40 121} _{7 398} _{22 153} _{26 246} Summa 379 214 385 759 400 093 218 812 208 497 219 549 Transfereringar 1 924 1 443 330 1 924 1 443 330 Årets kapitalförändring -2 880 5 190 -546

1_{År 2007 uppskattades att 15 % av den löpande livsmedelskontrollen, som är avgiftsfinansierad, avser kontroll av redlighet. 2008 uppskattades denna del}

till 15 % inom köttkontrollen och 40 % inom den övriga kontrollen.

2_{Resursförstärkning har skett inom verksamhetsgrenen, främst för arbetet med att genomföra den stora matvaneundersökningen på vuxna 2009–2010.}

Livsmedelsverkets verksamhet återfinns inom följande politik-område med tillhörande verksamhetspolitik-område och verksamhets-grenar:

Politikområde Verksamhetsområde Verksamhetsgren

Livsmedelspolitik Säker och bra mat Säkra livsmedel Bra matvanor Redlig hantering Redlig hantering 10 % livsmedelSäkra 82 % Bra matvanor 8 % 8 % 5 % 87 % 7 % 6 % 87 %

(6)

Verksamhetsområde Säker och bra mat

Säkra livsmedel

Mål:

z Målet är att alla livsmedel ska vara säkra och att konsumenterna ska ha tillräcklig kunskap om mat och matvanors betydelse för att kunna göra medvetna val.

Återrapportering:

z En översiktlig bedömning av hur säkra livs-medlen i Sverige är

Bedömning av måluppfyllelse:

Livsmedelsverket bedömer att livsmedlen i Sverige är säkra. Regelverket inom livs-medelsområdet och tillämpningen fungerar i stort sett och ger bra konsumentskydd. Den snabba utvecklingen av nya livsmedels-produkter, produktionssätt och förpackning-ar, den ökade globala handeln och nya forskningsrön innebär dock att livsmedels-myndigheternas uppgifter ökar och blir mer komplexa.

Den första årliga rapporten om kontrollen i hela den svenska livsmedelskedjan lämnades under året till EU-kommissionen. I rapporten presenteras resultat från kontrollen av djurhäl-sa, djurskydd, växtskydd, foder och livsmedel. Bedömningen är att kontrollen ”från jord till bord” fungerar och att maten är säker.

I november 2008 genomförde Livsmedelsver-ket en undersökning om konsumenterna tycker att maten är säker. En stor andel, 87 procent, tycker att maten i Sverige är ganska eller mycket säker. Tryggast är gruppen yngre män, 15–29 år, där 96 procent anser att maten är ganska eller mycket säker. För den minst trygga grup-pen, kvinnor i åldern 54–60 år, är denna andel 78 procent.

Under året uppdagades att mjölkprodukter från Kina olagligt hade tillsatts melamin, för-modligen för att dölja att mjölken hade spätts ut. En halv miljon barn i Kina insjuknade, var-av några så allvarligt att de var-avled var-av skadorna.

Verksamhetsområde Säker och bra mat

Som en följd av detta beslöt EU att förbjuda all import från Kina av produkter med innehåll av mjölk, mjölkprodukter, soja och sojaprodukter och som är särskilt avsedda som näring för spädbarn och småbarn. Beslutet innebär vidare att medlemsstaterna åläggs att genomföra doku-mentkontroll, identitetskontroll och fysisk kon-troll, inklusive laboratorieanalys, på alla sänd-ningar av ammoniumbikarbonat samt livsme-del som innehåller mjölk, mjölkprodukter, soja eller sojaprodukter med ursprung i eller avsän-da från Kina. Inga produkter med melamin har hittats i den svenska livsmedelskontrollen. Dess-utom har en marknadskontroll av aktuella va-ror genomförts.

I december rapporterade den irländska livs-medelsmyndigheten om mycket höga ter i irländskt fläskkött. Orsaken var dioxinhal-tigt foder. Livsmedelsverket upprättade omedel-bart en krisgrupp som samordnade spårning och information till kontrollmyndigheter, före-tag, media och konsumenter. Ett omfattande arbete inleddes tillsammans med lokala myn-digheter, EU-kommissionen, företag och andra europeiska livsmedelsmyndigheter för att för-hindra att köttet skulle komma ut på markna-den. Ett femtontal företag har hittills visat sig ha haft det aktuella grisköttet. Dessa har i sam-arbete med kontrollmyndigheterna agerat för att ta bort det från marknaden. Företagen har dels kontaktats av sina leverantörer, dels har förhållandena rapporterats via EU:s varnings-system för hälsovådliga livsmedel, RASFF (Rapid Alert System for Food and Feed). Senare meddelades även höga dioxinhalter i nötkött från Irland och Nordirland. Dioxiner är ett samlingsnamn för en grupp organiska miljö-föroreningar. Eftersom dioxiner är vanligt före-kommande i vår miljö återfinns de även i en del livsmedel, i första hand i fisk, kött och mejeriprodukter. Dioxiner och dioxinlika PCB-ämnen misstänks bland annat kunna påverka centrala nervsystemet (hjärnan), hormonnivåer,

(7)

5

Resultatredovisning Verksamhetsområde Säker och bra mat

immunförsvaret och fortplantningen och orsaka cancer vid hög exponering.

Vtec är en grupp E. coli-bakterier som bil-dar giftet verotoxin och som kallas Ehec när smittan finns hos människor. Antalet rapporte-rade fall av Ehec-infektion har ökat de senaste åren. Smittan har bland annat överförts via kött och köttprodukter, opastöriserade mjölkproduk-ter, grönsaker och frukt. Den vanligaste smitt-källan är nötkreatur. Förekomsten av Vtec på slaktkroppar av nötkreatur har därför kartlagts. Några av slutsatserna är att Vtec utgör ett häl-soproblem och hot för människor. God hygien vid slakt är central för att förebygga förekoms-ten av bakterien i kött och köttprodukter.

Under senare år har livsmedel som sprid-ningsväg av antibiotikaresistens fått allt mer uppmärksamhet. Livsmedelsverket har därför som ett första steg under 2008, tillsammans med Strama VL (Strategigrupp för rationell an-tibiotikaanvändning och minskad antibiotika-resistens inom veterinärmedicin och livsmedel), sammanställt tillgängliga data – både natio-nellt och internationatio-nellt – angående antibiotika-resistenta bakterier i livsmedel. Det mest alar-merande i studien är den snabba ökningen av utökad resistens hos bakterier i främst kött från fjäderfä.

Kunskapen om hur flera olika kemiska äm-nen i maten tillsammans påverkar människans hälsa har ökat under de senaste åren, men är fortfarande otillräcklig för att kunna användas för riskvärderingar, tillståndsprövningar och förbättringar av lagstiftningen. Bekämpnings-medelsområdet är ett sådant område, där ökad kunskap och analysförmåga har lett fram till att nuvarande användning av bekämpningsme-del i vissa fall kan ifrågasättas. Inom EU pågår arbete med att uppskatta den sammanlagda ex-poneringen för olika bekämpningsmedel. Inom EU kan i dag ett tjugotal olika bekämpningsme-del hittas i en och samma grönsak eller frukt, vilket inte är acceptabelt.

Flera produkter som misstänks ha gett upp-hov till allergiska reaktioner har kommit till Livsmedelsverket för analys, både från hälso-och sjukvården hälso-och från kommuner. I flera fall har detta kunnat bekräftas, till exempel i mat från skolbespisningar. Detta indikerar att fort-löpande information till producenter om märk-ning av produkter och riktad kontroll behövs.

Försäljningen av kosttillskott via bland an-nat internet ökar och det finns anledning att un-dersöka produkternas kvalitet och säkerhet. Ar-bete har därför påbörjats inom ramen för Nor-diska ministerrådets arbetsgrupp för nutrition och toxikologi för att kartlägga dessa produkter.

Nanoteknologi har börjat användas vid till-verkning av förpackningsmaterial och livsme-del. Med hjälp av denna teknik kan man skapa mycket små partiklar av olika ämnen. Eftersom partiklarna är så små kan ämnena få nya egen-skaper och funktioner. De kan till exempel på-verka hur mycket av ett ämne som kan tas upp och omsättas i den mänskliga kroppen. Konsu-menter kommer således att exponeras för nano-partiklar via maten. I dag är kunskapen om eventuella risker i stort sett obefintlig, varför kunskap behöver tas fram inom detta område.

I Klimat- och sårbarhetsutredningens betän-kande ”Sverige inför klimatförändringarna – hot och möjligheter” (SOU 2007:60) konstateras att vattenkvaliteten i sjöar och vattendrag kom-mer att försämras, vilket kräver insatser för att upprätthålla god dricksvattenkvalitet. Det var-mare klimatet kommer också att påverka häl-san och kunna leda till fler dödsfall på grund av ökad smittspridning. De kostnader som kan uppstå beräknas kunna bli mycket höga.

Sedan 2005 har en indikator för mikrobiolo-giskt säker mat följts upp årligen som ett mått på livsmedelssäkerheten i landet. Indikatorn ut-görs av andelen allvarliga avvikelser av det to-tala antalet av de viktigaste kontrollpunkterna från kommunernas datorbaserade kontroller i detaljhandeln (restauranger och andra

storhus-Inom EU pågår arbete med att upp-skatta den sammanlagda exponeringen för olika bekämpningsmedel. Inom EU kan i dag ett tjugotal olika bekämpnings-medel hittas i en och samma grönsak eller frukt, vilket inte är acceptabelt.

(8)

håll och butiker). Resultatet är i stort sett det-samma som vid den förra rapporteringen (2007). Liksom tidigare år var brister i dokumentatio-nen av att olika rutiner följs vanliga, medan det var ovanligt med anmärkningar som rör smitto-risk och sår, skadedjur eller allergener.

Akrylamid klassas som ”trolig carcinogen hos människa” av Världshälsoorganisationens cancerforskningsinstitut IARC. Redan 2002, då upptäckten av akrylamid i upphettade livsme-del gjordes, uppmanades livsmelivsme-delsproducenter- livsmedelsproducenter-na att sträva efter att sänka halterlivsmedelsproducenter-na i silivsmedelsproducenter-na pro-dukter. Syftet med indextalet är att följa upp hur detta lyckas. Resultaten visar ännu inga tecken på någon generell nedgång av akryl-amidinnehållet. De skillnader mellan olika år som syns i tabellen är inte större än att de kan bero på metodens osäkerhet och andra okon-trollerbara variationskällor. Förmågan att bilda akrylamid kan variera påtagligt i potatis och

cerealier från olika odlingssäsonger. Det kan därför ta flera år innan effekten av förändringar i tillverkningsprocessen syns på indexvärdena. Eftersom indexvärdena baseras på ett stort an-tal produkter, kan det inte heller uteslutas att sänkningar har åstadkommits i vissa enskilda produkter.

Uppmätta indextal för akrylamid i svenska livsmedel 2005 2006 2007 2008 Vårprovtagning – 20 µg 20 µg 22 µg Höstprovtagning 21 µg 18 µg 19 µg 20 µg

Vid beräkning av indexvärdet multipliceras konsumtionen av olika livsme-delsgrupper med medelinnehållet av akrylamid i samma grupp och de erhållna värdena adderas. Eftersom samma konsumtionssiffror används hela tiden beror indexvärdets eventuella förändring bara på akrylamidhalten. Varje indexvärde baserar sig på akrylamidinnehållet i sammanlagt 132 livs-medelsprover uppdelade på sju olika livsmedelstyper: pommes frites, pota-tischips, kaffe, mjukt bröd, knäckebröd, kex och frukostflingor. Tillsammans står dessa produkter för merparten av den akrylamid vi får i oss via maten.

Andelen avvikelser från utvalda kontrollpunkter vid datorstödda inspektioner av restauranger, storhushåll och butiker

2005 2006 2007 2008

Antal rapporterande kommuner 3 5 2 2 4 2 2 4 Antal inspekterade kontrollpunkter 22 535 16 005 29 672 42 880 Antal allvarliga avvikelser 4 525 1647 4 083 6 423 Andel allvarliga avvikelser (%) 2 0 1 0 1 4 1 5

Den årliga mätperioden startar 1 november föregående år och slutar 31 oktober. Resultatet för 2007 omfattar ytterligare en kommun jämfört med årsredovisningen 2007.

(9)

7

(10)

Verksamhetsområde Säker och bra mat

Matvanorna i Sverige

Mål:

z En översiktlig bedömning av matvanorna i Sverige

Livsmedelsverket bedömer att det fortsatt finns stora behov av och möjligheter till positiv utveckling av matvanorna i Sverige. Vissa förbättringar har dock skett under året.

Matvanorna i Sverige är en riskfaktor för över-vikt, fetma och flera folksjukdomar, som hjärt-och kärlsjukdom hjärt-och diabetes. De hälsoproblem som är förknippade med livsmedel är i mycket större utsträckning kopplade till dåliga matva-nor än till ”gifter” i maten.

Det finns tecken på vissa positiva föränd-ringar i den totala konsumtionsstatistiken av livsmedel, som ökad konsumtion av frukt och grönsaker och viss minskning av konsumtionen av söta drycker och godis. Dessutom finns stu-dier av viktutvecklingen hos barn, som tyder på att ökningen av andelen feta barn tycks ha av-stannat. De positiva tendenserna syns framför allt i grupper med längre utbildning.

Kostindex 2008

Detta index bygger på frågor om konsumtion av vissa livsmedel, bland annat frukt och grönt, fisk, godis, läsk och matfett på bröd. Undersök-ningen genomförs vartannat år, nu senast i ok-tober 2008 och frågorna ställs till ett urval av personer i ålder 16–80 år. De frågor som ställs om konsumtionsfrekvensen för vissa livsmedel speglar kostens kvalitet.

Resultatet visar att knappt en av tio äter en-ligt rådet frukt och grönsaker minst fem gånger om dagen, fler kvinnor än män. En av tio äter fisk som huvudrätt tre gånger per vecka, medan nästan fyra av tio äter fisk två gånger i veckan. Andelen med frekvent konsumtion av grovt bröd per dag (mer än tre skivor) är drygt 40 procent, fler män än kvinnor. Resultatet visar i allmänhet små skillnader jämfört med tidiga-re undersökningar.

Knappt fyra av tio använder vanligen lätt-margarin på smörgås, medan en av tre använ-der använanvän-der Bregott. Jämfört med 2006 har andelen som använder Bregott ökat och andelen som använder lättmargarin minskat (se tabell). Däremot har användningen av matolja och fly-tande margarin i matlagningen ökat de senaste tio åren. 2008 uppgav 40 procent att de vanli-gen använder matolja och 23 procent flytande margarin, jämfört med sexton respektive sju procent 1997–98 (se tabell).

Choklad och godis äter man i genomsnitt ett par gånger i veckan. Yngre äter något oftare än övriga. Bullar, kakor, kex, tårta med mera äter man omkring två gånger i veckan. Lägre ut-bildning är också kopplad till mer frekvent kon-sumtion av kakor, kex, bullar. Läsk och saft dricker man i genomsnitt ett par gånger i veck-an, män betydligt oftare än kvinnor. Personer under 30 år dricker läsk och saft oftare än and-ra, vilket även gäller för personer med lägre ut-bildning, medan personer med högre utbildning dricker läsk och saft i mindre utsträckning än dem med lägre utbildning. Omkring tre av tio uppgav daglig konsumtion av godis, bakverk, snacks, söta drycker. Fler män än kvinnor upp-gav frekvent konsumtion av dessa livsmedel. En sammanvägning av dessa frågor till ett in-dex som speglar kostens kvalitet (där högsta värdet är 12) visar ett medelvärde på sex, något högre för kvinnor än för män. Skillnaden jäm-fört med tidigare undersökningar från 2005 och 2006 är liten.

(11)

9

Resultatredovisning Verksamhetsområde Säker och bra mat

Det finns tecken på vissa positiva för-ändringar i den totala konsumtionssta-tistiken av livsmedel, som ökad konsum-tion av frukt och grönt och viss minsk-ning av konsumtionen av söta drycker och godis.

Typ av matfett på smörgås (%)

2006 2008

Smör 4 6

Bregott 75–80 % fett 1 7 2 9

Hushållsmargarin 70–80 % fett (i folie) 3 2 Bordsmargarin 80 % fett (i ask) 4 5

Matfett 60 % fett 8 5

Lättmargarin 30-40 % fett1 _{4 9} _{3 8}

Inget 1 4 1 3

Ej svarat <1 2

1_{Inklusive Benecol, Becel Pro Aktiv}

Typ av matfett i matlagningen (%)

1997-981 ₂₀₀₈

Smör 8 1 5

Bregott 75 % fett 6 1

Hushållsmargarin 80 % fett (i folie) 5 2 1 6 Bordsmargarin 80 % fett (i ask) 6 2

Flytande margarin 7 2 3

Matolja 1 6 3 9

Inget/Vet ej 1 3

1_{Resultat från Riksmaten 1997-98} Konsumtionsfrekvens för några livsmedel (%)

2005 2006 2008

Frukt och grönsaker (ggr/dag) <3 6 4 6 8 6 9 3–4 2 6 2 5 2 3

≥5 1 0 7 7

Bröd, hårt+grovt, mjukt <1 1 1 1 0 1 1

(skivor/dag) 1–2 4 7 4 8 4 8

≥3 4 2 4 2 4 1

Fisk som huvudmål (ggr/vecka) <1 2 5 2 3 2 3 1– >2 4 0 4 4 3 9

≥2 3 5 3 3 3 8

Godis, kaffebröd, läsk/saft, ≥7 3 7 3 7 3 3 pommes frites/stekt potatis 3–6 3 4 3 1 3 4

(ggr/v) <3 2 9 3 2 3 3

Matfett på smörgås (% fett) ≥60 3 4 3 6 5 0 ≤40 6 6 6 4 5 0 Ost 24–40 % fett (ggr/vecka) ≥4 5 6 5 9 5 8 1–3 1 4 1 6 1 4

≤1 3 0 2 5 2 9

Korvrätter (ggr/vecka) >1 1 2 1 2 1 2

≤1 8 8 8 8 8 8

(12)

Mål:

z En översiktlig bedömning av redligheten i livsmedelshanteringen

Livsmedelsverket bedömer att redligheten i livsmedelshanteringen måste förbättras. Redlighet är ett begrepp som i hög grad är kopp-lat till vad som rimligen kan motsvara konsu-mentens förväntningar. Redlighet handlar om alla situationer där konsumenten kan bli vilse-ledd. Det gäller allt från oavsiktligt missvisan-de budskap till rena bedrägerier. Redlighet handlar både om märkning och om annat som krävs av lagstiftningen på området, till exempel standarder, produktionsformer, sammansätt-ning, vikt och volym. Typiska exempel på red-lighet är vattenhalten i fjäderfäkött och att pro-dukter som märks som ekologiska följer de reg-ler som finns på området. Frågor om redlighet i hanteringen av livsmedel gränsar ofta till an-nan lagstiftning än livsmedelslagstiftningen och till andra myndigheters ansvarsområden. Gränsdragningen mellan märkningsbestämmel-serna och marknadsföringslagen är ett sådant exempel och mellan läkemedelslagstiftningen och livsmedelslagstiftningen en annan. För att motverka att konsumenter luras eller vilseleds har ett samarbete mellan Livsmedelsverket och Konsumentverket inletts. Syftet med samarbetet är bland annat att tydliggöra områden och pro-dukter, där kontrollansvaret är oklart. Under året avsåg kontrollinsatserna främst märknings-frågor.

Verksamhetsområde Säker och bra mat

Redlighet i livsmedelshanteringen

Under 2008 genomfördes ett riksprojekt som rör fettkvalitet i samarbete mellan Livsmedels-verket och ett fyrtiotal kommuner. Riksprojektet hade bland annat till syfte att kartlägga före-komsten av transfettsyror i chips och kakor. En annan del av projektet var att undersöka hur eventuell förekomst av transfettsyror deklarera-des i ingrediensförteckningen, så att konsumen-ten kan göra ett medvetet val. De flesta analy-serna utfördes vid Livsmedelsverket. Resultaten kommer att presenteras under våren 2009.

Livsmedelsverket genomförde 2008 ett pro-jekt om genmodifierade organismer, GMO, i samarbete med sex kommuner där 15 företag kontrollerades. Projektets övergripande syfte var att följa hur den nya lagstiftningen på om-rådet tillämpas av företagen samt att följa upp förekomsten av GMO på den svenska markna-den. Projektet riktade sig till livsmedelsföretag som har produkter som innehåller soja, majs eller ris och omfattade dokumentationskontroll och provtagning av livsmedel med avseende på genmodifierade organismer. Tjugosex livsmedel analyserades vid Livsmedelsverket. Nio prover (35 procent) innehöll GMO, men bara ett över-skred tröskelvärdet för märkning (0,9 procent). Denna produkt återkallades omedelbart från marknaden av företaget. Inga spår av GMO-ris och eller andra otillåtna GMO hittades. Tren-den tycks dock vara att allt fler livsmedel förses med den otillåtna märkningen ”fri från GMO”. Enligt reglerna är det vilseledande att påstå att ett livsmedel har speciella egenskaper om alla liknande livsmedel har dessa egenskaper. Alla livsmedel i Sverige, som inte är märkta med att de innehåller GMO, ska vara fria från GMO. I projektet hittades tio livsmedel som var märk-ta med ”fri från GMO”. Sex av produkterna analyserades och i fyra av dem hittades spår av genmodifierade organismer. Kommunerna med-delade de företag som hade felaktig märkning

(13)

11

att de måste märka om produkterna. Slutsatsen från dokumentationsskontrollen är att små före-tag fortfarande saknar kunskap om och doku-mentationsrutiner för GMO.

Livsmedelsverket bedriver redlighetskontroll i form av kontroll av intyg och märkning av animaliska och vissa icke animaliska livsmedel från länder utanför EU. En liten andel, cirka 0,2 procent, av det totala antalet gränskontrol-lerade sändningar avvisades. Majoriteten av dessa avvisningar berodde på brister i märk-ning eller intyg.

Livsmedelsverket har tagit emot ett tjugotal anmälningar från kommuner, konsumentorga-nisationer och enskilda konsumenter om fram-för allt vilseledande märkning på livsmedelsfram-för- livsmedelsför-packningar. Anmälningarna har också berört fullständigheten i och läsbarheten av ingredi-ensförteckningen och brister när det gäller såväl närings- som hälsopåståenden.

Ett nordiskt projekt om vilseledande märk-ning och näringspåståenden om socker genom-fördes under hösten. Norge har redovisat sin del av undersökningen, vilket gav stort genomslag i massmedia, eftersom ett flertal märkningsfel uppdagades. En rapport med resultat från samt-liga medverkande länder presenteras i början av 2009.

Sedan 2007 följs en indikator för redlig han-tering av livsmedel. Den valda indikatorn ut-görs av avvikelser i de viktigaste kontrollpunk-terna från kommunernas datorbaserade kontrol-ler i detaljhandeln (restauranger och andra stor-hushåll och butiker). En kontrollpunkt kan till exempel vara utebliven allergimärkning, att produkterna felaktigt anges som laktos- eller glutenfria eller avse märkning som kan vilse-leda konsumenten. Trots att färre kommuner rapporterade under året inkom mer än dubbelt så många rapporter som föregående år. Det to-tala antalet rapporterade kontroller 2008

varie-Begreppet redlighet är starkt kopplat till vad som rimligen kan motsvara kon-sumentens förväntningar och handlar mycket om märkning. Ett typiskt exempel är vattenhalt i fjäderfäkött.

Verksamhetsområde Säker och bra mat rar mellan cirka 1 100 och 2 300 beroende på vilken kontrollpunkt som avrapporterats. Ande-len avvikelser av det totala antalet av de vikti-gaste kontrollpunkterna för redlighet var åtta procent. Motsvarande siffra för 2007 var fyra procent. Det är ännu för tidigt att dra några slutsatser av detta.

(14)

(15)

13

Resultatredovisning Säkra livsmedel

Efsa – The European Food Safety Authority Efsa är EU:s myndighet för livsmedelssäkerhet och arbetar med riskvärderingar på uppdrag av EU-kommissionen. Efsas vetenskapliga arbete utförs av experter från medlems-länderna.

FVO – Food and Veterinary Office FVO är EU-kommissionens kontor för livs-medels- och veterinära frågor.

Codex Alimentarius

Codex Alimentarius är ett regelverk för livs-medel med syfte att skydda konsumenternas hälsa och garantera redlighet i internationell handel. Arbetet sker inom Joint FAO/WHO Food Standards Programme.

Codexkommissionen är det högsta beslu-tande organet och är sammansatt av repre-sentanter för medlemsländerna.

Verksamhetsgren

Säkra livsmedel

En viktig del av Livsmedelsverkets arbete för säkra livsmedel är att följa riskanalysens prin-ciper, som består av stegen riskvärdering, risk-hantering och riskkommunikation. Principer för tillämpningen av riskanalys inom livsmedels-området har tagits fram inom Codex Alimenta-rius och anammats av EU.

Steg 1: Riskvärdering

Riskvärdering är ett vetenskapligt förfarande som består av olika moment – bestämning och beskrivning av faror, bedömning av hur mycket den svenska konsumenten får i sig via livsmedel och beskrivning av risken. Livsmedelsverkets experter utför årligen ett stort antal riskvärde-ringar av kemiska och mikrobiologiska ämnen baserade dels på befintliga data, dels på egna kartläggande studier. Livsmedelsverket har ex-perter i olika paneler och flera arbetsgrupper inom Efsa. Livsmedelsverket är även Focal Point, nationell kontaktpunkt, för Efsa. Arbetet inleds exempelvis med att ett nytt livsmedels-relaterat hälsoproblem upptäcks. Det kan ske genom nya forskningsrön eller upptäckas inom kontrollen, nationellt eller internationellt. Om det handlar om ett allvarligt och akut hälsop-roblem tillämpas försiktighetsprincipen och åt-gärder vidtas direkt. Åtåt-gärderna utvärderas då noga i efterhand.

Steg 2: Riskhantering

När riskvärderingen är gjord är frågan hur pro-blemet ska hanteras. Behövs till exempel nya regler, kontrollinsatser, råd eller information? Oftast hanteras problemet på flera sätt och samordning av arbetet kan ske inom EU.

I dag är livsmedelslagstiftningen i stort sett gemensam inom hela EU. Lagstiftningen för att uppnå säkra livsmedel täcker hela livsmedels-kedjan, ”från jord till bord”, och omfattar så-väl regler för hygien och kontroll som gräns-värden för högsta tillåtna halter av vissa ämnen i livsmedel, till exempel bekämpningsmedel, veterinärmedicinska läkemedel och tillsatser. I EU-arbetet deltar Livsmedelsverket i rådets

arbetsgrupper, kommissionens arbetsgrupper och kommittéer och i Efsa.

I arbetet inom Codex Alimentarius deltar Livsmedelsverket i möten med Codexkommis-sionen och i de flesta av dess underkommittéer och är också svensk kontaktpunkt för Codex Alimentarius.

Livsmedelsverket deltar vidare i det nordis-ka och nordisk-baltisnordis-ka samarbetet på livsme-delsområdet.

Utgångspunkten för en stor del av livsme-delskontrollen är att den ska vara riskbaserad. Den nationella kontrollplanen för livsmedels-kedjan omfattar kontrollen i hela livsmedels-kedjan och i hela landet och samordnas av Livsmedelsver-ket. Tillsammans med övriga kontrollmyndig-heter i livsmedelskedjan utvecklas kontrollen ständigt. Med informationen i kontrollplanen som grund bedömer FVO hur den svenska livs-medelskontrollen uppfyller lagstiftningens krav.

Den löpande livsmedelskontrollen utförs framför allt av kommunerna. I Sverige finns

(16)

14 Säkra livsmedel Resultatredovisning

65 500 livsmedelsanläggningar och uppskatt-ningsvis 80 000 primärproducenter, varav Livs-medelsverket ansvarar för kontrollen av 550 större anläggningar. Länsstyrelserna ansvarar för att stödja och följa upp kommunernas livs-medelskontroll inom länet, medan Livsmedels-verket har det övergripande ansvaret för hela landet.

Livsmedelsverket ansvarar för all kontroll vid landets slakterier, inklusive besiktning av samtliga slaktkroppar. Vid verkets gränskon-trollstationer sker kontroll av främst animaliska livsmedel som förs in till Sverige från länder utanför EU. Genom stickprov av animaliska livsmedel kontrollerar Livsmedelsverket att fö-rekomsten av veterinärmedicinska läkemedels-rester och andra främmande ämnen inte över-skrider gällande gränsvärden. På samma sätt kontrollerar verket förekomsten av bekämp-ningsmedel i vegetabiliska livsmedel. Stick-provskontrollen kräver ständigt nya analysme-toder för att vara effektiv. En viktig uppgift är därför att ta fram nya metoder som både är billigare och omfattar fler substanser.

Livsmedelsverket är nationellt referenslabo-ratorium inom 24 områden. Uppgiften innebär att samordna verksamheten inom kompetens-området och ge stöd till myndigheter och livs-medelslaboratorier i landet med syfte att öka analysernas kvalitet.

Krisberedskapsarbetet syftar till att minska konsekvenserna av kriser och hot, så att konsu-menten så långt möjligt har tillgång till säker mat och säkert vatten även i dessa situationer. Livsmedelsverket har en nationellt samordnan-de och pådrivansamordnan-de roll i samordnan-detta arbete.

Steg 3: Riskkommunikation

Att informera och kommunicera är viktigt för att nå målet säkra livsmedel. Livsmedelsverket

arbetar med ett brett spektrum av kanaler för att nå konsumenter, kommuner, länsstyrelser och livsmedelsföretag. Viktiga källor till infor-mation är verkets webbplatser www.livsmedels-verket.se och www.livsteck.net, Livsmedelsver-kets föreskrifter, vägledningar och riktlinjer, trycksaker, kurser och konferenser, presstjänst och upplysningstjänst.

Mål:

z Ett tydligt och enkelt regelverk på livsme-delsområdet som är anpassat till små och stora företags olika förutsättningar Bedömning av måluppfyllelse:

Livsmedelsverket bedömer att målet delvis är uppnått. Tillämpningen av reglerna för spårbarhet har setts över och anpassats till små respektive stora företags olika förutsätt-ningar.

z En redovisning av de särskilda insatser som har gjorts för att förenkla och modernisera regelverket

Livsmedelsverket startade 2007 ett regelförenk-lingsprojekt för att bistå regeringen i arbetet med att minska företagens administrativa kost-nader med 25 procent till 2010. Projektet har inriktats på kraven på spårbarhet, tillämpning av reglerna om faroanalys och kritiska styr-punkter (HACCP) inom livsmedelsproduktio-nen, märkning, ansökan om godkännande av livsmedelsanläggning och företagens kostnader för att bistå myndigheten vid offentlig kontroll. Dessa regler står för en stor del av företagens administrativa kostnader.

Livsmedelsverket har under arbetets gång haft regelbundna kontakter med branscherna. Säkra livsmedel, kostnader och intäkter (tkr)

2006 2007 2008

Intäkter utöver anslag 207 340 182 094 188 813

Kostnader 331 268 334 387 329 891

Andel av Livsmedelsverkets kostnader (%) 87,6 86,7 82,5

Antal årsarbetskrafter 423 427 398

År 2007 uppskattades att 15 % av den löpande livsmedelskontrollen, som är avgiftsfinansierad, avser kontroll av redlighet. 2008 uppskattades denna del till 15 % inom köttkontrollen och 40 % inom den övriga kontrollen.

Säkra livsmedel; kostnader (tkr)

350 000 300 000 250 000 200 000 150 000 100 000 50 000 0 -2006 2007 2008

(17)

15

Vid särskilda möten med referensgruppen har verket inhämtat förslag till regelförenkling och återfört resultat av branschernas förslag. Verket har även samlat in skriftliga synpunkter och tagit del av de synpunkter på regelförenkling som lämnats in till departementet. Verket har deltagit i informationsmöten och seminarier på Jordbruksdepartementet, samrådsmöten med bland andra Jordbruksverket och Naturvårds-verket och på ett flertal seminarier om regel-förenkling som anordnats av olika intressenter.

Under 2008 bedrevs arbete inom samtliga prioriterade områden utom HACCP, som påbör-jas 2009. Arbetet med spårbarhet har slutförts. Regelverket om spårbarhet innebär stora kost-nader för företagen. I den mätning som Verket för näringslivsutveckling (Nutek) gjorde upp-skattades regelverket orsaka företagen adminis-trativa kostnader på sammanlagt drygt tre mil-jarder kronor. Regleringen är målstyrd och det kan därför finnas flera olika möjligheter för fö-retagen att uppfylla lagstiftningens krav. Livs-medelsverket har därför, utifrån de erfarenheter verket fått under de år som reglerna har varit i kraft, sett över tillämpningen av regelverket. Verket publicerade i december 2008 ett doku-ment riktat direkt till livsmedelsföretagarna, där kravet på spårbarhet och hur det uppfylls på enklaste sätt beskrivs. Syftet är att skapa en basnivå för tillämpningen av spårbarhetskravet.

Livsmedelsverket bedömer att målet att minska företagens administrativa kostnader med 25 procent till år 2010 kommer att uppfyl-las. Så gott som alla informationskrav inom livsmedelsområdet är EU-reglerade. För att kunna minska den administrativa bördan måste regelverket inom EU ändras, vilket är en pro-cess som ofta tar lång tid. Livsmedelsverket ar-betar dels för att förändra EU:s regelverk, dels med en översyn av tillämpningen av

regelver-ket. Livsmedelsverket bedömer därför att slut-målet kan uppnås först under den senare delen av mätperioden.

Livsmedelsverket har bistått Nutek i arbetet att mäta förändringar i företagens administra-tiva kostnader. Den årliga administraadministra-tiva kost-naden för livsmedelsområdet uppgår till cirka 8,4 miljarder kronor enligt Nuteks mätning, som publicerades i februari 2007. Mätningen utgår ifrån de krav som fanns inom livsmedels-området den 1 mars 2006. En uppdatering av mätningen med förändringar i lagstiftningen fram till och med den 31 december 2007 publi-cerades i juni 2008 och visade att kostnaderna hade minskat med knappt 400 000 kronor, vil-ket är en minskning som i detta sammanhang får betecknas som marginell. Verket förväntar sig emellertid en väsentlig minskning vid 2009 års mätning, eftersom information angående företagens arbete med spårbarhet publicerades i slutet av 2008.

Förutom de insatser som har gjorts för att minska de administrativa bördorna för företa-gen har EU:s regelverk förenklats och moderni-serats på ett antal punkter. Beslut har fattats om förordningar om livsmedelstillsatser, -aromer och -enzymer. Livsmedelsverket har här fått ge-hör för synpunkten att även miljöaspekter ska beaktas i godkännandeprövningen. De två först-nämnda förordningarna ersätter äldre, splittrad, lagstiftning. Vidare har en förordning om enhet-ligt förfarande för godkännande av dessa äm-nen beslutats, vilken innebär att riskvärdering-en criskvärdering-entraliseras till Efsa.

En sammanslagning av flera marknadsord-ningar till en gemensam förordning skedde år 2007 och började gradvis tillämpas under 2008. Den gemensamma marknadsordningen innehål-ler reginnehål-ler för bland annat olivolja, bordsoliver, nöt- och kalvkött, griskött, får- och getkött, ägg

Säkra livsmedel Livsmedelsverket blev i januari 2008 Focal Point, nationell kontaktpunkt, för Efsa. Ban-den mellan Efsas chef Catherine Geslain-Lanéelle och Sveriges representant i Efsas rådgivande grupp, Leif Busk, Livsmedelsver-ket, knöts av Katarina Hörnfeldt Olson, Sveriges kontaktperson och chef för ver-kets forsknings- och utvecklingsavdelning.

(18)

och fjäderfäkött. Även den under året förenk-lade vinförordningen ingår numera där. En ny förenklad spritdrycksförordning har publicerats, liksom en förordning om ekologiska produkter med gemensamma mål och principer för alla led av produktion, beredning och kontroll av ekologiska produkter. Den nya ”eko”-förord-ningen anger att färdigförpackade ekologiska livsmedel ska märkas med en gemensam EU-logotyp. Att ange ingredienser som ekologiska kommer också att bli möjligt och då även så-dana huvudingredienser som kommer från jakt eller fiske, men inte med den gemensamma logotypen.

Lagstiftningen om gränsvärden för bekämp-ningsmedelsrester i livsmedel och foder regleras sedan september 2008 fullt ut i en EG-förord-ning. Livsmedelsverket kunde därför upphäva sina föreskrifter om bekämpningsmedelsrester i livsmedel. I och med EG-förordningen effekti-viseras bland annat processerna kring godkän-nande av växtskyddsmedel, när det gäller att fastställa gränsvärden.

Ändringar i Livsmedelsverkets föreskrifter ger nya möjligheter att packa om och märka om livsmedel, utan att säkerheten minskar eller konsumenterna blir vilseledda. Därigenom hop-pas verket även kunna bidra till att svinnet av livsmedel minskar.

z En redovisning av viktigare insatser som Livsmedelsverket har gjort för att underlätta förutsättningarna för småskalig livsmedels-produktion

Under perioden 2008–2010 har Livsmedelsver-ket fått 9,0 miljoner kronor per år i extranslag för att förbättra de mindre slakteriernas förut-sättningar. Under året sänkte Livsmedelsverket avgiften för godkännande av mindre slakterier från 36 000 till noll kronor. Vidare införde ver-ket ett tillfälligt maximibelopp per slaktat djur för kontrollavgiften i samband med slakt mot-svarande 1,0 gånger EU:s miniminivå enligt EG-förordning 882/2004 för de första 100

slaktenheterna och 2,0 gånger EU:s minimiav-gift för nästa 101–1 000 slaktenheter. Därutöver gäller normal avgiftsnivå. Vid slakt av 100 vuxna nötkreatur per år (100 slaktenheter) upp-går minimiavgiften för kontroll i samband med slakten till fem euro per djur. Den totala avgif-ten blir då 4 600 kronor (100 x 5 euro x 9,20 kronor). Utan maximibeloppet och med en upp-skattad kontrolltid på 30 timmar skulle kostna-den i stället ha blivit 23 400 kronor. Avgifts-sänkningen i exemplet motsvarar 18 800 kronor för företaget. Syftet med dessa åtgärder är att underlätta för de mindre slakterierna. Arbetet för småskalig livsmedelsproduktion under 2008 innebar fortsatt rådgivning till företag som vill starta slakteriverksamhet. Detta har varit ett löpande arbete. Under året inkom och behand-lades 57 förfrågningar om att starta slakterier. Av dessa lämnade 21 in ansökan till Livsme-delsverket om godkännande av slakteri eller vilthanteringsanläggning. Åtta företag har be-viljats tillstånd att starta verksamhet och 27 anläggningar befinner sig i olika faser av upp-byggnad. Under året genomförde Livsmedels-verkets rådgivare elva platsbesök på företag ute i landet. Utbildning i egenkontroll och faroana-lys och kritiska styrpunkter (HACCP) genomför-des för Sveriges småskaliga slakteriers förenings branschföretag och arbetet i det nordiska gårds-näraprojektet (”Slaughtering at farm in Nordic countries”) fortsatte.

Livsmedelsverket har myndighetsbedömt branschriktlinjer för hantverksmässig tillverk-ning av ost som utarbetats av Eldrimner, Natio-nellt resurscentrum för mathantverk, och den branschriktlinje för tillverkning av mjölkpro-dukter med traditionella metoder som har utar-betats av Dalarnas fäbodbrukarförening till-sammans med Föreningen Sveriges fäbodbruk-are. Inom charkområdet har Eldrimner påbörjat arbetet med en branschriktlinje och en första version av den är inlämnad till Livsmedelsver-ket för bedömning.

Livsmedelsverket ansvarar för ett nordiskt projekt som är finansierat av Nordiska minis-terrådet. Projektet som riktar sig till

(19)

bransch-17

företrädare och kontrollpersonal inom småska-lig osttillverkning har som syfte att förenkla kontrollen inom området. Under 2008 genom-förde verket ett antal delprojekt. Litteraturstu-dier och vissa mindre fältstuLitteraturstu-dier har till exem-pel gjorts för att öka kunskapen om hur man kan styra eller eliminera faror inom produktio-nen av ost. Ett av delprojekten var att ta fram en handledning som visar när och hur provtag-ning kan användas i småskalig ostproduktion. Som delprojekt i det nordiska projektet har lämplig provtagningsplan tagits fram som stöd för producenter av hantverksmässigt tillverkad ost. Förhoppningen är att den ska ge tillverkar-na förståelse för hur man tar fram en lämplig plan inom ramen för sin egenkontroll. Detta har gjorts bland annat utifrån enkel statistik, risker, produktionsvolym och beräkningsexem-pel/-modeller. Projektet har även syftat till att stödja kontrollpersonal i deras bedömning av egenkontrollsystem och huruvida en tillverk-ningsprocess uppfyller kraven för livsmedelssä-kerhet. Handboken, som på ett lättfattligt men korrekt sätt beskriver provtagningens syfte i olika situationer och hur en provtagningsplan kan utarbetas och anpassas till olika verksam-heter, färdigställs i början av 2009.

Mål:

z En riskbaserad och effektiv livsmedelskon-troll i hela landet

Livsmedelsverket bedömer att livsmedels-kontrollen i landet inte är riskbaserad och effektiv. Från den kommunala rapportering-en framgår att det är stor skillnad i hur drapportering-en kommunala kontrollen sköts, att resurserna är ojämnt fördelade och att det saknas in-spektörer. De normerande kontroller som har genomförts inom dricksvattenområdet visar på brister i planerad och systematisk kontroll. FVO har fortsatt kritiserat den svenska livsmedelskontrollen. Man har bland annat pekat på bristande kompetens i den kommunala kontrollen och att det

nationella revisionssystemet behöver för-bättras. Av länsstyrelsernas rapportering från de kommunrevisioner som genomförts under 2008 framgår att bristen på kompetens finns kvar och att ändamålsenliga rutiner för den offentliga kontrollen saknas i viss utsträck-ning. Länsstyrelserna pekar också på att bristen på personal kvarstår.

z En redovisning av Livsmedelsverkets stöd till lokala och regionala kontrollmyndighe-ter samt en redovisning av hur dessa uppfat-tar Livsmedelsverket

Det extranät som vänder sig till kontrollperso-nal i Sverige, livsteck.net, vidareutvecklades under året. Utöver fakta, nyheter och tillgång till kontrollverktyg tillhandahåller webbplatsen nu även ”mötesplatsen”, en arena för diskussio-ner med verktyg för samarbete och större möj-ligheter till erfarenhetsutbyte. Förhoppningen är att de nya funktionerna ytterligare ska stärka likvärdigheten och samsynen i kontrollen. Se-dan de nya funktionerna introducerades i okto-ber har över 900 personer registrerat sig. Livs-medelsverket besvarade under året 1 924 frågor (1 145 telefonfrågor och 779 frågor via e-post) från inspektörer, varav över 150 är publicerade på livsteck.net, så att alla inspektörer kan ta del av Livsmedelsverkets tolkning.

Livsmedelsverket har uppdaterat en vägled-ning om livsmedelstillsatser som följd av en ny EU-förordning på området. En vägledning för riskklassificering av livsmedels- och foderföre-tag i primärproduktionen har utarbetats tillsam-mans med Statens jordbruksverk. Till det kom-mer en vägledning för revision av lokal kontroll som vänder sig till länsstyrelsernas kontrollper-sonal och som innehåller såväl checklistor som en rapportmall för att öka likvärdigheten i rap-porteringen av revisionsverksamheten.

Livsmedelsverket deltog i 21 länsmöten och träffade där företrädare för regional och kom-munal kontroll. Frågor som togs upp berörde användningen av checklistor för datorbaserad

Säkra livsmedel Stöd till den lokala livsmedelskontrollen

2006 2007 2008

Antal inspekterade/reviderade kommuner1 _{1 1} _{2 6} _{2 6}

Antal länsmöten 4 1 4 1 2 1

Antal normerande inspektioner 2 0 3 0 2 6 - varav inom dricksvattenområdet 2 0 2 0 2 0

1 _{Fr o m 2007 ansvarar länsstyrelserna för kommunrevision och Livsmedelsverket har medverkat}

(20)

kontroll och frågeställningar och tolkningar av hygien- och kontrollfrågor. Vidare medverkade Livsmedelsverket vid tolv tillfällen som stöd för länsstyrelserna vid deras revision av kommunal livsmedelskontroll.

Omfattande kursverksamhet bedrevs under året. Totalt genomfördes åtta kurser med delta-gande av 289 inspektörer och länsveterinärer. Med anledning av överföringen av ansvaret för livsmedelskontrollen i primärproduktionen an-ordnades utbildning för bland annat länsvete-rinärer och blivande inspektörer på länsstyrel-serna. Utbildningar har även hållits om livsme-delskontrollen inom området tvärvillkor. Utbild-ningarna har genomförts i samarbete med Jord-bruksverket och vänt sig till länsstyrelser och kommunala inspektörer samt rådgivare för tvär-villkor. Livsmedelsverket har även utbildat läns-veterinärer i samband med att en vägledning för revision av lokal kontroll har arbetats fram. Ett trettiotal länsveterinärer deltog i kursen.

Livsmedelsverket har även fortsatt arbetet med att utveckla kontrollhjälpmedlet datorba-serad kontroll. Sex möten har hållits med styr-gruppen för datorbaserad kontroll. Förändring-ar hFörändring-ar Förändring-arbetats fram i checklistan för detaljhan-deln och en enkel vägledning har tagits fram.

Larm om hälsofarliga livsmedel styr till viss del efterfrågan av stöd och samordning av kon-trollarbetet hos de lokala och regionala myn-digheterna. Under året har bland annat detalj-handelns hantering av köttfärs, salmonella i ruccola och larmet om dioxin i irländskt fläsk-och nötkött varit orsaker till sådana insatser.

Livsmedelsverket har påbörjat arbetet till-sammans med ett antal kommuner för att öka stödet i arbetet med smittspårning i samband med sjukdomsutbrott, framför allt vid mer ovanliga fall. Många kommuner ser ett behov av detta och förhoppningen är att samarbetet ska kunna vara till nytta för såväl kommunerna som Livsmedelsverket.

Lokala och regionala kontrollmyndigheters uppfattning om Livsmedelsverket

En uppföljning av de enkäter som gjordes 2006 och 2007 har gjorts för verksamhetsåret 2008. Enkäten var tillgänglig på www.livsteck.net under två veckor. Totalt kom 69 svar in jämfört med 42 förra året. Över 75 procent lämnade kommentarer och förbättringsförslag.

Livsmedelsverket upplevs fortfarande i stor utsträckning som en trovärdig myndighet med personal som har hög kompetens av de kommu-nala inspektörerna. Mer än 65 procent svarade att påståendet ”Jag upplever Livsmedelsverket som en trovärdig myndighet” stämmer helt eller i hög grad. Endast fyra procent svarade att det stämmer i låg grad eller inte alls. Trovärdighe-ten har sjunkigt något.

Enligt svaren informerar Livsmedelsverket om nyheter och aktuell lagstiftning på ett bra sätt. Livsmedelsverket ger även kommunerna bra praktiska verktyg i form av till exempel vägledningar och checklistor, vilket motsvarar tidigare års resultat. Vidare upplevs Livsme-delsverket fortfarande vara en myndighet som inte är tillräckligt lyhörd och med bristande för-ståelse för kommunernas livsmedelskontroll och förutsättningar. Mindre än 20 procent svarade att påståendet ”Jag upplever Livsmedelsverket som en lyhörd myndighet” stämmer helt eller i hög grad. För påståendet ”Livsmedelsverket har fått ökad förståelse för kommunernas förutsätt-ningar under de senaste två åren” är motsva-rande siffra bara 30 procent och för påståendet ”Livsmedelsverket har god förståelse för kom-munernas livsmedelstillsyn och deras förutsätt-ningar” är siffran 14 procent. Initiativförmågan hos Livsmedelsverket var enligt tidigare under-sökningar låg och har i den senaste undersök-ningen sjunkit ytterligare. Verket upplevs dock ha blivit något snabbare.

Fler än vid tidigare undersökningar tycker att Livsmedelsverket ger ut för mycket krav och

1_{De som besvarade enkäten fick även 2008 värdera}

informationskällorna på en sjugradig betygsskala med sju som högsta betyg. I kolumnen ”Betyg” anges det sammanlagda betyget för 2008.

Rangordning av kommunernas viktigaste informationskällor 2006 2007 Betyg1 ₂₀₀₈

Kommunstödets webbplats www.livsteck.net 1 1 5,9 1

Kollegor i den egna kommunen 2 3 5,6 2

Direktkontakt med Livsmedelsverket

via telefon eller e-post 4 4 4,8 3

Kollegor i andra kommuner 6 2 4,7 4

Livsmedelsverkets webbplats www.slv.se 3 6 4,2 5 Livsmedelsverkets informationsträffar/länsmöten 5 5 4,0 6 Annat, t ex länsveterinärer, andra webbplatser,

(21)

19

regler och många anser fortfarande inte att Livsmedelsverket förenklar kommunernas livs-medelskontroll.

På frågan om vilken informationskälla som är viktigast blev resultatet att Livsmedelsver-kets webbplats www.livsteck.net är den klart viktigaste källan. Den näst viktigaste är kolle-gor i den egna kommunen (se tabell).

Lite fler svarande än tidigare, nu över tre fjärdedelar, anser att vägledningarna är lätta att använda, medan det fortfarande bara är hälften som anser att checklistorna för dator-baserad kontroll är lätta att använda. Lika många som tidigare anser att viktiga vägled-ningar saknas.

Majoriteten av kommunerna anser fortfa-rande att länsmöten är viktiga. Liksom tidigare svarade över 80 procent att Livsmedelsverket bör medverka vid mer än ett möte per län och år. Flera kommentarer har lämnats som betonar vikten av att ha dessa möten.

Flera tycker fortfarande att viktiga områden inte täcks i nuvarande projektverksamhet och bara hälften tycker att deras verksamhet har ut-vecklats av Livsmedelsverkets projektverksam-het. Den information som lämnas om projekten uppfattas dock som bra.

Precis som i resultaten från åren innan anser 80 procent av de svarande att Livsmedelsver-kets kurser är relevanta och utvecklande. Ändå menar mer än hälften att det saknas kurser in-om viktiga in-områden. Informationen in-om kurser-na är bra och kostkurser-naderkurser-na är rimliga. Hela 97 procent anser att kurserna har utvecklat deras verksamhet.

Liksom tidigare år anser man inte att kom-munernas rapportering av sin kontrollverksam-het till Livsmedelsverket bidrar till att utveckla livsmedelskontrollen på kommunal nivå. Att ett nytt system behövs och är efterlängtat märks av kommentarerna.

z En redovisning av viktigare insatser inom området kontroll av dricksvatten

Livsmedelsverkets rapport om kommunernas dricksvattenkontroll 2007 (nr 11/2008) omfattar 2 203 allmänna och 1 408 övriga dricksvatten-anläggningar i 272 kommuner. Dricksvattnet från allmänna anläggningar i Sverige har i de flesta fall god kvalitet utifrån de hälsomässiga, tekniska och estetiska kriterier som finns. Det finns dock undantag – främst vid mindre an-läggningar.

Enligt EG:s dricksvattendirektiv, 98/83/EG, ska direktivet gås igenom vart femte år. Under 2008 deltog Livsmedelsverket i två möten i den kommitté som fått i uppdrag att se över direkti-vet. Ett första förslag till regeltext förväntas i slutet av 2009.

Livsmedelsverket fick i samband med livs-medelsförordningen (SFS 2006:813), som utfär-dades den 8 juni 2006, bemyndigande att med-dela föreskrifter för kontroll av beredskap och säkerhet på dricksvattenområdet. Ett projekt har pågått under året för att ta fram föreskrifter om försiktighetsmått i syfte att förebygga och avhjälpa skadeverkningar av sabotage eller an-nan skadegörelse som kan påverka kvaliteten på dricksvatten och för att utveckla kontrollen. Under hösten utkom Livsmedelsverkets före-skrifter om åtgärder mot sabotage och annan skadegörelse riktad mot dricksvattenanlägg-ningar (LIVSFS 2008:13). Då utkom även en vägledning till dessa föreskrifter.

Genom normerande kontroll övervakar Livsmedelsverket att den kommunala kontrol-len vid anläggningar för dricksvatten är riskba-serad och ändamålsenlig och att kontrollmyn-digheten säkerställer att dricksvattnet är säkert, det vill säga att dricksvattenproducenterna upp-fyller kraven i lagstiftningen. Under 2008 ge-nomförde Livsmedelsverket normerande

kon-Säkra livsmedel Dricksvattnet från allmänna

anlägg-ningar i Sverige har i de flesta fall god kvalitet utifrån de hälsomässiga, tekniska och estetiska kriterier som finns.

(22)

troller i 20 kommuner med avseende på dricks-vatten. Resultatet visar brister i kommunernas planering för riskbaserad och ändamålsenlig kontroll. Det visar också att dokumenterade ru-tiner för exempelvis kontrollrapportering och åtgärdsuppföljning inte följs. För att förbättra kontrollen inom dricksvattenområdet har bland annat utbildningsåtgärder vidtagits.

Normerande kontroll har för första gången även utförts vid tre kommuner med avseende på naturligt mineralvatten. Kontrollmyndigheterna brister i att följa upp efterlevnaden av special-lagstiftningen för naturligt mineralvatten, som upplevs som krånglig och detaljerad. Eftersom det finns få anläggningar i Sverige är det svårt att upprätthålla kompetensen inom kontrollom-rådet i de berörda kommunerna.

Under året har Livsmedelsverket gjort flera stora insatser för att öka kunskapen inom kom-munerna om vilka krav man som kontrollmyn-dighet ska ställa på ett vattenverk. För att höja kompetensen hos inspektörer med ansvar för dricksvatten har Livsmedelsverket informerat om regler och kontroll av dricksvatten vid fem länsmöten för totalt cirka 75 kommunala in-spektörer. En grundläggande utbildning för cirka 60 kommunala inspektörer har genomförts om dricksvattenföreskrifterna och kontroll av vat-tenverk. Eftersom efterfrågan på kursen var stor hölls ytterligare en utbildning i södra Sverige för cirka 20 kommunala inspektörer. I samarbe-te med Sveriges kommuner och landsting har Livsmedelsverket deltagit i två utbildningar om kontroll och kontrollmetodik av dricksvatten-anläggningar. Totalt deltog cirka 150 kommu-nala inspektörer vid dessa tillfällen. I samarbete med Svenskt Vatten AB har Livsmedelsverket deltagit i utbildningar riktade till personal som arbetar vid dricksvattenanläggningar. Vid två-dagarsutbildningen ”Utbildning i dricksvatten-hygien” deltog cirka 20 personer. Vid de fyra utbildningstillfällena om ”Diplomkurs – rörnät” deltog sammanlagt cirka 100 personer.

En riskprofil för kemiska ämnen i dricksvat-ten utarbetas 2008–2009. Syftet är att kartlägga potentiella och verkliga risker för förekomst av

kemiska ämnen i dricksvatten. Problem med grundvattentäkter (till exempel förekomst av arsenik och uran) eller ytvattentäkter (till exem-pel algtoxiner och nitrat) belyses bland annat. Riskhanteringsåtgärder kommer att föreslås. Återrapportering:

z En bedömning av hur kontrollen i Sverige fungerar samt en bedömning av hur effektiv kontrollen är

Livsmedelsverket sammanställer årligen resul-tatet av livsmedelskontrollen för att få en bild av hur kontrollen i Sverige fungerar och brister som behöver åtgärdas. Denna information in-går också i den årliga rapport om kontrollen i livsmedelskedjan som Sverige lämnar till EU-kommissionen. Den första rapporten av detta slag lämnades till kommissionen i slutet av juni. I rapporten presenteras resultat från kontrollen av djurhälsa, djurskydd, växtskydd, foder och livsmedel. Bedömningen är att kontrollen ”från jord till bord” fungerar och att maten är säker. Av rapporten framgår att det totalt var 616 års-arbetskrafter (inspektörer och administrativ per-sonal) i livsmedelskontrollen under 2007, vilket är en ökning med 140 sedan föregående år. Kon-trollmyndigheterna är sedan 2007 skyldiga att täcka alla sina kostnader för kontrollen genom avgifter. Enligt 2007 års rapportering saknar kommunerna cirka 150 inspektörer. En anled-ning till detta kan vara att det har varit svårt att rekrytera. Behovet har ökat de senaste åren och kommer sannolikt att öka ytterligare fram-över på grund av pensionsavgångar.

Antalet inrapporterade livsmedelsanlägg-ningar var drygt 65 500, vilket är en ökning från 2006 med drygt 11 500 anläggningar. För-delningen i procent mellan olika typer av an-läggningar är i princip densamma som föregå-ende år. Anledning till ökningen kan vara att anläggningar, som tidigare inte behövde god-kännas, nu har tillkommit på grund av ny lag-stiftning. Detta medför att verksamheter som funnits tidigare nu kommer med i rapportering-en. Dit hör till exempel små barnstugor.

Säkra livsmedel

Lokal livsmedelskontroll; prestationer

2005 2006 2007

Inspektörsårsarbetskrafter 397 404 530

Antal livsmedelsanläggningar 54 098 53 893 65 715 Antal kontrollbesök1 _{36 446} _{30 707} _{42 485}

Antal kontrollbesök1_{/årsarbetskraft} _{9 2} _{7 6} _{8 0}

Antal kontrollbesök1_{/livsmedelsanläggning 0,67} _0,57 _0,65 1_{Inspektioner/revisioner}

(23)

21

Kontrollbesöken var nästan 42 500 under 2007 och drygt 27 800 anläggningar fick minst ett besök.

Det är stor skillnad i hur livsmedelskontrol-len sköts. Många kommuner har för stor arbets-belastning för att kunna utöva fullgod kontroll. I medeltal har en inspektör kontrollansvar för 124 anläggningar, vilket är en minskning med tio anläggningar jämfört med föregående år. Variationen mellan myndigheterna är fortfaran-de alltför stor. Antalet anläggningar att inspek-tera kan ligga mellan sex och 328 per inspektör. Sammanställningen av livsmedelskontrollen 2007 är inte fullständig. Några kommuner har inte rapporterat alls och vissa har svarat ofull-ständigt. Livsmedelsverket har under 2008 före-lagt tre kommuner, som underlåtit att rapporte-ra såväl livsmedels- som dricksvattenkontrol-len, att komma in med underlag, vilket de där-efter också har gjort.

De normerande kontrollerna har till syfte att följa upp kommunernas kontroll inom ett om-råde för att dra slutsatser om huruvida kontrol-len är riskbaserad, effektiv och ändamålsenlig. Livsmedelsverket genomförde under 2008 sex kontroller på fiskområdet. Livsmedelsverket bedömer att kontrollen inom fiskområdet är otillräcklig. Fiskanläggningar prioriteras inte i planeringen av kontrollen, noterade avvikelser vid anläggningarna följs inte upp och bristande kompetens hos de kommunala inspektörerna har noterats.

Inom köttområdet genomfördes fem norme-rande kontroller. En preliminär slutsats av des-sa kontroller är att kommunerna i visdes-sa fall inte utför inspektioner och revisioner på köttanlägg-ningar så som kontrollförordningen (882/2004) anger. Till en del kan orsaken vara att det är svårt att upprätthålla kontrollpersonalens kom-petens på ett område där kommunen har få kontrollobjekt. Slutsatserna av samtliga norme-rande kontroller som genomfördes under 2008 kommer att sammanställas i början av 2009.

En kommun kritiserades genom ett föreläg-gande för brister i livsmedelskontrollen. Livs-medelsverket konstaterade stora brister i

kon-trollen av en mjölkproduktanläggning vid en normerande kontroll 2007. En uppföljande kon-troll gjordes under 2008 och de flesta avvikel-serna kvarstod. Bristerna skulle kunna leda till allvarliga konsekvenser för konsumenterna. En kommun är skyldig att vidta åtgärder mot livs-medelsföretagare som inte följer lagstiftningen. Kommunen fick i föreläggandet i uppgift att visa hur den effektivt och ändamålsenligt för-mått livsmedelsföretagaren att åtgärda brister och upprätta en plan. Verksamheten vid den ak-tuella anläggningen är nu stängd.

Länsstyrelserna övertog från och med 2007 ansvaret från Livsmedelsverket för att genom-föra revision av den lokala livsmedelskontrol-len, så kallad kommunrevision. En ny vägled-ning om revision av lokal livsmedelskontroll har publicerats. Till denna har Livsmedelsver-ket även tagit fram kontrollhjälpmedel i form av en checklista och en rapportmall.

FVO – kritik och åtgärder

EU-kommissionens revisionsorgan FVO (Food and Veterinary Office) har på ett antal punkter kritiserat den svenska livsmedelskontrollen. Bland annat är man inte nöjd med kompetens-nivån vid de kommunala kontrollmyndigheter-na och pekar på att det kontrollmyndigheter-nationella revisions-systemet behöver förbättras. Dessutom saknas samlad information om planeringen av godkän-nande av samtliga animalieproducerande an-läggningar som enligt förordning (EG) nr 853/ 2004 och övergångsbestämmelserna ska vara omprövade före utgången av 2009.

Vid FVO:s besök i september 2008 presente-rade Livsmedelsverket ett flertal åtgärder som ska vidtas för att kunna leva upp till FVO:s ti-digare framförda rekommendationer. Flertalet av de planerade åtgärderna har effekt inom alla kontrollområden. FVO godtog verkets åtgärder och konstaterade att de var under bearbetning.

Livsmedelsverket har, i samarbete med kom-muner, länsstyrelser, universitet och högskolor och olika branschföreträdare, tagit fram ett un-derlag för arbete med kompetensförsörjning till den offentliga kontrollen. En del i detta arbete