NATUR-MILJÖ-SAMHÄLLE
Examensarbete i fördjupningsämnet
Matematik och lärande
15 högskolepoäng, avancerad nivå
Lärplattans användning i
matematikundervisningen på lågstadiet
The Use of Tablets in Primary School in Mathematics Education
Emma Månsson
Erika Sundström
Examen och poäng: Grundlärarexamen, 240 hp Datum för slutseminarium 2018-03-19
Examinator: Anna Wernberg Handledare: Jan Olsson
Förord
Detta arbete har utformats och skrivits i samband med kursen Examensarbete i
fördjupningsämne på avancerad nivå, 15 hp. Arbetet har gjorts i par av Emma Månsson och Erika Sundström som båda läser termin åtta på Grundlärarprogrammet F-3 på Malmö universitet. Båda parterna har varit lika inkluderade och drivande. Hela arbetet har genomförts tillsammans. Allt från sökning av tidigare forskning, insamlandet av data utifrån intervjuer till skrivande av arbetet. Därför anser vi att arbetet är likvärdigt för båda parter.
Vi vill både tacka Jan Olsson för givande handledning genom hela arbetets process och de fyra lärarna som tacksamt ställde upp på intervju.
Sammanfattning
Dagens samhälle blir allt mer digitaliserat vilket gör att skolan måste utvecklas i takt med samhället. Därför blir det intressant för oss som blivande lärare att undersöka hur lärare använder digitala verktyg i sin matematikundervisning. Lärplattan är det digitala verktyg som domineras i lågstadiet och därför är det detta digitala verktyg som är fokus i detta examensarbete. Syftet blir då att undersöka lärplattans funktion och potential som ett digitalt verktyg i matematikundervisningen på lågstadiet. Det teoretiska ramverk i detta examensarbete är Dr. Ruben Puenteduras SAMR-modell som kategoriserar in aktiviteter i undervisningen med hjälp av digitala verktyg i fyra olika steg. Data
insamlas i form av intervjuer av fyra verksamma lärare på lågstadiet. Resultatet utifrån intervjuerna visade att lärarna oftast arbetar med lärplattan i matematikundervisningen på ett sätt som gör att de matematiska aktiviteterna för det mesta uppnår steg två i SAMR-modellen, det sker en förbättring.
Nyckelord: Digitalisering, lågstadiet, lärplatta, matematikundervisning, SAMR-modellen
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
1. INLEDNING 1
2. SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR 3
2.1 Syfte 3 2.2 Frågeställningar 3 3. LITTERATURBAKGRUND 4 3.1 Begreppsförklaringar 4 3.1.1 Digitalt verktyg 4 3.1.2 Lärplatta 4 3.1.3 Lågstadiet 4 3.1.4 Applikationer 4 3.1.5 1:1 undervisning/satsning/lösning 4 3.1.6 Inkludering 5 3.2 Teoretisk genomgång 5 3.2.1 SAMR-modellen 5
3.2.2 SAMR-modellens användning i denna studie 7
3.3 Tidigare forskning 7
3.3.1 Den digitala utvecklingen i läroplanen och skolan 8 3.3.2 Lärarens roll och digital kompetens 8 3.3.3 Lärplattan som digitalt verktyg 9 3.3.4 Forskning om användandet av lärplattor som digitalt verktyg i undervisningen 9
4. METOD 14 4.1 Val av metod 14 4.1.1 Intervju 14 4.2 Urval 14 4.3 Genomförande 15 4.3.1 Intervju 15 4.3.2 Metodanalys 16
4.4 Reliabilitet och validitet i studien 16 4.5 Forskningsetiska överväganden 17
5. RESULTAT 18
5.1 Lärarnas förutsättningar 18 5.2 Olika sätt att använda lärplattan i matematikundervisningen 19
5.2.1 Färdighetsträning med hjälp av applikationer och hemsidor skapar en förbättring 19 5.2.2 Applikationer som skapar en förändring 19
5.2.3 Kommunikation via lärplattan skapar både förbättring och förändring 20
5.2.4 Den digitaliserade matematikboken skapar en förbättring 21 5.2.5 Kamerans funktion skapar en förbättring 21 5.2.6 Lärplattans samspel med andra digitala verktyg skapar förbättring 22
5.2.7 Sammanfattning av användandet av lärplattan 22
5.3 Fördelar och nackdelar med att använda lärplattan i matematikundervisningen 23
5.3.1 Fördelar 23
5.3.2 Nackdelar 25
6. DISKUSSION OCH SLUTSATSER 27
6.1 Olika sätt att använda lärplattan i matematikundervisningen 27 6.2 Fördelar och nackdelar med att använda lärplattan i matematikundervisningen 28 6.3 Slutsatser och pedagogiska konsekvenser 30
6.4 Metoddiskussion 30
6.5 Fortsatt forskning 31
1
1. Inledning
“Ett digitaliserat samhälle – en digitaliserad skola” (Skolforskningsinstitutet, 2017, s. 2). Eleverna lever i ett allt mer digitaliserat samhälle idag där eleverna måste utveckla förståelse för hur digitalisering påverkar individen och samhället (Skolverket, 2017a). Den reviderade läroplanen som träder i kraft första juli 2018 nämner att utbildningen ska ge eleverna förutsättningar att utveckla digital kompetens (Skolverket, 2017a). Forskning visar att läraren har en avgörande roll i användandet av digitala verktyg i undervisningen (NCM, 2016).
Statistik visar på att försäljningen av surfplattor, annat namn lärplattor, är högre än för bärbara och stationära datorer (Pålsson, 2013). Pålsson menar vidare att i stora delar av världen blir det vanligare att dessa surfplattor används i skolans undervisning. Detta är något vi själva har stött på under vår verksamhetsförlagda utbildning då båda våra skolor flitigt använder surfplattan i undervisningen. Benämningen på detta digitala verktyg är många och likt Karin Jönsson (2012) anser vi att surfplattan erbjuder så mycket mer än bara att surfa och läsa. Med detta digitala verktyg kan eleverna filma, fotografera, skriva och räkna för att nämna några exempel. Därför väljer vi i denna studie att benämna det som lärplatta då vi anser att detta begrepp är mer kopplat till elevernas lärande.
De digitala verktygen i matematikundervisningen erbjuder obegränsad tillgång till information, nya sätt för eleverna att uppleva och interagera med matematiskt innehåll samt nya sätt för läraren att interagera med eleverna (Skolforskningsinstitutet, 2017). Runt om i landet visar lärare sig generellt positiva till användningen av digitala verktyg i undervisningen. Trots detta har inte användningen av den digitala tekniken motsvarat de höga förväntningar forskare och lärare haft.
Det har framkommit att digitala verktyg används sparsamt i matematikundervisningen (Skolverket, 2016a). Det lyfts även fram att utan en medveten ansträngning från lärare så kommer troligen inte matematikundervisningen att utvecklas mot en mer digital undervisning. Det kommer att krävas mycket ansträngning för att inkludera digitala
2
verktyg i matematikundervisningen på ett meningsfullt sätt då teknik inte är en naturlig del i den kulturen som styr undervisningen idag (Skolverket, 2016a). Utifrån detta blir det intressant för oss som två blivande matematiklärare att undersöka lärplattans funktion och potential i matematikundervisningen. Detta leder oss in på vårt syfte och frågeställningar i nästkommande kapitel.
3
2. Syfte och frågeställningar
2.1 Syfte
Syftet med studien är att undersöka lärplattans funktion och potential som ett digitalt verktyg i matematikundervisningen på lågstadiet.
2.2 Frågeställningar
Utifrån syftet ovan undersöks följande frågeställningar:
● På vilka olika sätt använder lärare lärplattan i sin matematikundervisning på lågstadiet?
● Vilka fördelar och nackdelar anser lärarna på lågstadiet att det finns med att använda lärplattan i matematikundervisningen?
4
3. Litteraturbakgrund
Detta kapitel är uppdelat i tre avsnitt; begreppsförklaringar, teoretisk genomgång och tidigare forskning.
3.1 Begreppsförklaringar
3.1.1 Digitalt verktyg
Digitalt verktyg är ett tekniskt verktyg så som datorer, mobiltelefoner, smartboard och miniräknare.
3.1.2 Lärplatta
Lärplatta är ett digitalt verktyg i skolan som är densamma som surfplatta, padda, platta och Ipad. Vi valde att använda oss av begreppet “lärplatta” då eleverna kan göra mycket mer än att bara surfa eller läsa på lärplattan samt att detta begrepp är mer passande till undervisningen där eleverna lär sig.
3.1.3 Lågstadiet
Lågstadiet är årskurserna förskoleklass till och med årskurs tre. Traditionellt är det årskurserna ett till tre då förskoleklass inte var obligatorisk men från och med hösten 2018 strider den nya lagen in som säger att ett barn som fyllt sex år ska erbjudas en plats i förskoleklass (Skolverket, 2018).
3.1.4 Applikationer
En applikation är ett nedladdningsbart program, även kallad app, som är avsett för specifik användning på en lärplatta eller mobiltelefon.
3.1.5 1:1 undervisning/satsning/lösning
5
3.1.6 Inkludering
Inkludering i skolan innebär att skolan ser till att elever med särskilda behov, till
exempel elever med funktionsnedsättning, får vara delaktiga och närvara i samma miljö som de andra eleverna, med så få begränsningar som möjligt (Habilitering & hälsa, 2014).
3.2 Teoretisk genomgång
I denna studie används SAMR-modellen som en teoretisk ram och används för att analysera den data som framkommer av intervjuerna.
3.2.1 SAMR-modellen
SAMR-modellen är skapad av Dr. Ruben Puentedura som idag driver konsultföretaget
Hipposus där de arbetar med att implementera digitala verktyg i den traditionella
undervisningen (SAMR-modellen. 2018, 19 januari). Puenteduras SAMR-modell är dock ingen pedagogisk metod, modellen är ett verktyg för reflektion och en guide för hur lärare kan designa uppgifter och lärprocesser när lärarna använder digitala verktyg i undervisningen (Pedagog Malmö, 2013).SAMR-modellen förekommer bland annat i forskning där Aibhín Bray och Brendan Tangney (2017) använder denna modell för att kunna undersöka hur digital teknik kan ha potential att utveckla
matematikundervisningen.
SAMR- modellen består av två nivåer (Puentedura, 2016). Den första nivån är
Enhancement level, förbättringsnivån och den andra nivån är Transformation level,
omvandlingsnivån. Puentedura nämner att undervisningen måste komma upp på omvandlingsnivån för att se dramatiska förändringar i elevernas resultat (Pedagog Malmö, 2013). Det två nivåerna är sedan indelade i fyra steg, se bild.
6
Ruben R. Puentedura, As We May Tech: Education Technology, From Theory Into Practice (2009).
SAMR-modellens fyra steg
Steg 1: S - Substitution/ ersättning - Det digitala verktyget ersätter det tidigare verktyg utan en funktionell förbättring (Puentedura, 2016). Exempel på detta är att eleverna svarar på räkneuppgifter via ett Worddokument i lärplattan istället för att göra detta i en matematikbok. I detta steg nämner Puentedura i Pedagog Malmö (2013) att elevernas resultat inte förändras.
Steg 2: A - Augmentation/ förbättring - Det digitala verktyget ersätter det tidigare verktyget med en funktionell förbättring (Puentedura, 2016). Ett exempel på detta är att eleverna använder en applikation på lärplattan som ger eleverna direkt feedback på uppgiften. Puentedura nämner i Pedagog Malmö (2013) att i detta steg kan eleverna få små mätbara förändringar i sitt resultat.
Steg 3: M - Modification/ förändring - Det digitala verktyget förändrar arbetsuppgiften (Puentedura, 2016). Exempel på detta är att eleverna delar med sig av sina matematiska lösningar genom att dela dem på sin lärplatta vilket göra att deras klasskamrater kan ta del av dem på sin lärplatta. Här skapar det digitala verktyget ett samarbete mellan eleverna. Puentedura förklarar i Pedagog Malmö (2013) att i detta steg sker stora förändringar i elevernas resultat.
7
Steg 4: R - Redefinition/ omdefiniering - Det digitala verktyget skapar nya möjligheter och arbetsuppgifter som tidigare inte var möjligt (Puentedura, 2016). Ett exempel på detta är att eleverna redovisar sina matematiska kunskaper genom att spela in en film med lärplattan istället för att redovisa sina kunskaper med papper och penna. Lärplattan ger här även en möjlighet till att dela dessa filmer internationellt och klassrummet blir världen genom att dess väggar försvinner (Pedagog Malmö, 2013b). I sista steget
nämner Puentedura att här förbättras elevernas resultat över förväntan (Pedagog Malmö, 2013).
3.2.2 SAMR-modellens användning i denna studie
Bray och Tangney (2017) beskriver att SAMR-modellen är lämplig att använda för att beskriva stegen för en teknisk adaptivitet i samband med en specifik uppgift eller aktivitet i klassrummet. Därför är SAMR- modellens funktion i denna studie att analysera datan som framkommer i intervjuerna av fyra lärare. Lärarnas data kommer analyseras utifrån dessa fyra olika steg inom SAMR-modellen genom att se på vilket av dessa steg lärarnas användning av lärplattor i matematikundervisningen faller in. Därav kommer frågeställning ett i denna studie att besvaras: På vilka olika sätt använder
lärare lärplattan i sin matematikundervisning på lågstadiet?
Vidare kan även den andra frågeställningen: Vilka fördelar och nackdelar anser lärarna
på lågstadiet att det finns när eleverna arbetar med lärplattor i
matematikundervisningen? besvaras genom att använda SAMR-modellen för att
analysera lärarnas svar och se om någon fördel de nämner gör att de hamnar på ett högre steg i modellen eller om någon nackdel gör att det inte är möjligt att uppnå ett högre steg.
3.3 Tidigare forskning
I detta avsnitt presenteras tidigare forskning kring lärplattans påverkan på
undervisningen i skolan samt den digitala utvecklingen i läroplan och skola, lärarnas roll och digital kompetens samt lärplattan som digitalt verktyg.
8
3.3.1 Den digitala utvecklingen i läroplanen och skolan
Den 9 mars 2017 beslutade Sveriges regering att det skulle ske ett förtydligande och förstärkningar i de svenska läroplaner, kursplaner och ämnesplaner för grundskolan och gymnasieskolan för att tydliggöra skolan uppdrag att stärka elevernas digitala
kompetens (Regeringskansliet, 2017). Anledningen till att det krävs en revidering i läroplanen och en mer digitaliserad utbildning är att eleverna lever i ett alltmer digitaliserat samhälle och behöver denna kunskap för att verka som demokratiska medborgare i det svenska samhället (Skolverket 2017a). Vidare menar Skolverket att de nya skrivningarna i läroplanen strävar mot att eleverna ska stärka sin förmåga att förstå och använda digitala system och tjänster som i sin tur ska leda till att eleverna kan lösa problem och omsätta idéer på ett kreativt sätt med hjälp av digitala verktyg.
Antalet lärplattor och datorer i skolan har ökat kraftigt de senaste åren. Enligt en rapport från Skolverket (2016b) gick det omkring 1,8 elever per lärplatta eller dator i
grundskolan år 2015 vilket är en stor förändring från år 2012 då det var 3,0 elever per lärplatta eller dator. Allt fler kommuner och skolor satsar på att ge eller låna eleverna en egen personlig lärplatta eller dator, det som kallas 1:1 satsningen. Användningen av digitala verktyg har ökat i skolan, både för eleverna och lärarna men inom
matematikämnet är det fortfarande relativ ovanligt att eleverna använder sig av lärplatta eller dator (Skolverket, 2016b).
3.3.2 Lärarens roll och digital kompetens
För att digitala verktyg ska ge möjlighet till högre resultat hos eleverna är lärarens roll avgörande genom hur läraren väljer att göra med de digitala verktygen tillsammans med sina elever (Skolforskningsinstitutet, 2017). Skolforskningsinstitutets menar att lärarens insatser därmed blir centrala och det krävs mer av läraren. Utbildningsförvaltningen (2013) belyser att lärare måste kunna finna och vidareutveckla nya pedagogiska användningsformer för att kunna utnyttja den fulla tekniska potentialen hos digitala verktyg. Vidare nämner de att kompetensutveckling bör erbjudas till lärare i olika kommuner och städer och att den bör vara inriktad på elevåldrar och ämnen som lärarna undervisar i. Ytterligare tips på kompetensutveckling som Utbildningsförvaltningen ger är Facebookgrupper som innehåller väsentligt område då i detta fall digitala verktyg och
9
ytterligare en hjälp kan också vara genom det kollegiala lärandet och dessa exempel drivs av engagerade lärare.
3.3.3 Lärplattan som digitalt verktyg
Lärplattan som ett digitalt verktyg i undervisningen har fått ett genombrott i både förskola och grundskola (Skolverket, 2016b). En trend som skolverkets undersökning visar är att grundskolan väljer lärplattor framför datorer. Detta kan bero på att
batteritiden är längre, lärplattan väger mindre och uppkopplingstiden är kortare och det går fort för eleverna att logga in (Utbildningsförvaltningen, 2013).
Utbildningsförvaltningen visar att lärplattan även kombinerar möjligheten till att ha tillgång till internet, ta fotografi, spela in ljud och filma. Lärplattan är även enkel för yngre elever att lära sig hur den används. Exempel på detta är att eleverna styr lärplattan med hjälp av fingrarna och skärmen fungerar som en pekskärm. Då kräver inte eleverna färdigheter som att skriva på ett tangentbord eller använda en datormus för att använda lärplattans fulla potential.
3.3.4 Forskning om användandet av lärplattor som digitalt verktyg i
undervisningen
Påverkar elevernas attityder
I Janet M. Ferguson (2016) studie framkom det att eleverna tyckte att de lärde sig mer i skolan när det arbetade med lärplatta för att de blev mer produktiva och undervisningen blev roligare och intressantare. Detta underbygger följande fyra studier av Marie
Genevieve Johnson (2013), Ibtesam Fares Al- Mashageh (2016), Melissa Ingrahams (2013) och Daljit Kaur, Ashley Koval och Hannah Chaney (2017) genom att nämna i sina studier att användningen av lärplattan skapade engagemang hos eleverna vilket ökade deras motivation till att lära sig och det bidrog även till att lärandet blev roligt för dessa elever. Tre av dessa studier inriktas på ämnet matematik dock inte Johnsons studie. Johnson (2013) nämner också i sin studie att elever med
koncentrationssvårigheter kan behålla fokus under en längre period om lärplattan används som ett verktyg i undervisningen.
I Fergusons (2016) studie lyftes även några nackdelar fram från eleverna som arbetar med lärplattan. Det huvudsakliga klagomålet på lärplattan var att den kunde sluta att
10
fungera, att internet inte fungerade eller att lärplattorna inte alltid var laddade. Detta menar Fergusons gör att mycket undervisningstid går åt att se till att lärplattorna
fungerar. Liknande klagomål finns i Skolverkets (2016b) rapport där förskolechefer och rektorer tar upp att det ökande antalet av lärplattor, datorer och IT-utrustning i
verksamheten gör att internetuppkopplingens kapacitet inte längre är tillräcklig. Sammanfattningsvis kan lärplattans användning i undervisningen få fram elevernas positiva attityder till undervisningen och lärande dock även negativa när lärplattan inte fungerade som den ska.
Positiva påverkan på det matematiska innehållet
Utifrån det matematiska innehållet visar Al-Mashaqbeh (2016) att genom användningen av lärplattan kan eleverna lära sig matematiska begrepp, problemlösning och
matematiska färdigheter. Kaur, Koval & Chaney (2017) underbygger detta i sin studie att användning av lärplattan i matematikundervisningen kan hjälpa elevernas
begreppsförmåga, förstå tal och dess ordning samt att uttrycka sig matematiskt.
Exempel på detta är att eleverna kan via olika matematiska applikationer och hemsidor träna på addition, subtraktion, olika uppställningar och lösa olika matematiska problem. Lärplattan är generellt användbar för undervisning i matematik (Johnson, 2013).
Al-Mashaqbeh (2016) poängterar att lärplattan är ett ypperligt verktyg att använda i elevernas inlärningsprocess i matematik då det finns många välutvecklade applikationer som kan förbättra elevernas matematiska färdigheter. Dock visar Fergusons (2016) studie där eleverna arbetar mycket med lärplattan att de saknar att göra vissa uppgifter med papper och penna främst i matematikämnet.
Sammanfattningsvis är lärplattan ett verktyg som ger positiva effekter till
matematikämnet och dess innehåll genom att eleverna på olika sätt kan utveckla sina kunskaper inom matematiska begrepp, problemlösning, förståelse av tal och olika matematiska färdigheter.
Möjlighet till att individanpassa
Al-Mashaqbeh (2016) beskriver att lärplattan ger möjlighet att anpassa lärandet till en lämplig metod för en viss elev då varje elev lär sig på olika sätt inom matematik. Kaur,
11
Koval & Chaney (2017) underbygger detta genom att i sin studie nämna att lärarkandidaterna kunde med hjälp av lärplattan individualisera matematiska
instruktioner som var baserade på elevernas förmågor och därmed kunde de anpassa inlärningsmetoden för att möta elevers olika behov och förmågor.
Utbildningsförvaltningen (2013) visar också på att när varje elev har varsin lärplatta att arbeta med leder det till att det blir enklare att individanpassa undervisningen och genom detta kan eleverna arbeta med olika applikationer utan att någon elev blir utpekad i klassen. Detta leder till inkludering i klassrummet(Skolverket, 2017c). Samt uppnås kraven som står i läroplanen att undervisningen i klassrummet ska anpassas till varje elevs behov och förutsättningar (Skolverket, 2017b). Utifrån ämnet matematik nämner Skolforskningsinstitutet (2017) att om lärplattan erbjuder individanpassad vägledning kan verktyget ge goda förutsättningar till elevernas kunskapsutveckling inom matematik.
Genom lärplattan som digitalt verktyg kan undervisningen anpassas till varje elev så att eleven blir utmanad och stimulerad på elevens nivå.
Snabb återkoppling till eleverna
Lärplattan som ett digitalt verktyg i matematikundervisningen gör att eleverna får snabb feedback eller återkoppling på deras uppgift (Kaur, Koval & Chaney, 2017). Följande studie visar att den snabba återkopplingen gav eleverna möjlighet till att förstå och behålla innehållet bättre. Liknande resultat hittas i Ferguson (2016) enkätstudie där eleverna tar upp att det blir lättare att kommunicera med lärarna och få återkoppling samt att eleverna alltid har möjlighet att ta del av sina betyg för att se vart de befinner sig i de olika ämnena.
Lärplattan kan ses som ett digitalt verktyg som ger direkt återkoppling på en uppgift jämfört med när elever utför uppgifter på papper där dessa sedan ska lämnas in till läraren och rättas vilket tar längre tid.
Stort utbud av aktiviteter
Tre olika studier underbygger samma slutsats vilket är att lärplattan som digitalt verktyg i matematikundervisningen ger möjlighet till ett stort utbud av aktiviteter vilket gör att lärplattan öppnar för nya vägar i lärandet (Kaur, Koval & Chaney, 2017; Ingraham,
12
2013; Al-Mashagbeh; 2016). Dock är detta något som problematiseras i Johnsons (2013) studie där hon nämner att det finns många applikationer till lärplattan vilket gör det svårt för läraren att finna lämpliga applikationer till klassen då tiden är begränsad. Även det faktum att lärplattan ger eleverna stor tillgång till mycket som inte är skolrelaterat kan bli ett problem. Elever tar själva upp att det blir en distraktion när deras klasskamrater inte följer arbetsuppgifter på lärplattan utan istället spelar spel på sin lärplatta (Ferguson 2016). I en rapport från Skolverket (2016b) tar de upp att digitala verktyg i skolundervisningen är en utmaning för både lärare och elever då det skapar en distraktion. Både lärare och elever nämner att eleverna blir störda av sin egen
användning av sms och sociala medier under skolundervisningen.
Utbildningsförvaltningen (2013) nämner att lärplattan då kan ses av eleverna mer som ett lekredskap än ett mer seriöst redskap till skolarbete. Dock står det skrivet i
läroplanen att skolan ska ge leken en väsentlig del i det aktiva lärandet (Skolverket, 2017b).
Sammanfattningsvis är lärplattan ett digitalt verktyg som har ett stort utbud av aktiviteter för eleverna men detta ger också lärarna ett ansvar att finna lämpliga applikationer till sina elever men tiden kan begränsa detta. Det blir även viktigt för läraren att vara uppmärksam så att eleverna är inne på applikationer som är relevanta för undervisningen då även spel kan vara en väsentlig del.
Påverkar elevernas välmående i skolan
Även om lärplattan på många sätt underlättar elevernas vardag i skolan på så sätt att de inte behöver bärar runt på en massa böcker, att mycket av skolmaterialet är samlat på ett ställe och att det blir lättare för eleverna att använda sina anteckningar så lyfter eleverna fram nackdelar (Ferguson, 2016). Elever nämner i Fergusons studie att lärplattan ger dem huvudvärk och brännande och trötta ögon när de arbetar en längre tid med
lärplattan. Utbildningsförvaltningen (2013) bygger vidare på detta genom att nämna att när eleverna arbetar med sin lärplatta finns risken att eleverna sitter mer hopsjunkna med böjd nacke och rygg. För att förhindra detta menar Utbildningsförvaltningen att lärare bör skapa ergonomiskt riktiga arbetsställningar.
13 Elevernas ansvarstagande
Det faktum att lärplattan är en ekonomisk fråga kan inte bortses. Det blir ett ansvar för eleverna att bibehålla sin lärplatta hel. Eleverna i Fergusons (2016) studie tar upp det faktum att “en arbetsbok inte kan gå i sönder” och även elever som tycker att det är “slöseri med pengar” observerades. När eleverna börjar skolan är de endast sex år gamla och deras förmåga att ta ansvar för detta dyra verktyg som lärplattan är, är oftast inte helt utvecklad vilket kan göra att lärplattan lätt går i sönder. Att skolorna ska betala för de skador eleverna har åstadkommit på det digitala verktyget kan vara ekonomiskt krävande för verksamheten men att eleverna ska betala för det är inte heller en möjlighet i den svenska skolan. I Grundskoleförordningen 1994:1194 i andra kapitlet under 24§ står det att utbildningen i grundskolan ska vara avgiftsfri för eleverna och att de utan kostnad ska ha tillgång till läromedel, verktyg och andra hjälpmedel (SFS 1994:1194). Här uppkommer ett problem med att arbeta med lärplattan i skolan och främst i de tidiga åldrarna. För att förhindra detta i den mån som går nämner
Utbildningsförvaltningen (2013) att många skolor i Stockholm har införskaffat bättre skydd till lärplattan just till yngre elever.
14
4. Metod
Följande metodkapitel är avgränsat i fem olika avsnitt; val av metod, urval, genomförande, reliabilitet och validitet och forskningsetiska överväganden.
4.1 Val av metod
Eftersom att frågeställningarna i denna studie riktar sig till lärarnas åsikter ansågs en kvalitativ forskningsmetod lämplig. En kvalitativ forskningsmetod utgår från
deltagarnas åsikter istället för en forskares åsikter (Bryman, 2013). Det skapar en mer rik och fyllig data istället för den hårddragna och reliabla data som framkommer i den kvantitativa forskningsmetoden (Bryman, 2013). Då det är lärarnas användning av lärplattan och ansedda fördelar och nackdelar som är fokus i studien är intervju av lärare en lämplig metod för att få fram den data som söks.
4.1.1 Intervju
Intervju är den mest använda metoden i kvalitativa studier (Bryman, 2013) då den ger tillgång till andra människors sätt att se på saker och ting (Alvehus, 2013). Det är viktigt att tänka på att bara för att intervjuer används som en metod betyder inte det att det är en kvalitativ studie då en intervju kan vara strukturerad på olika sätt. Alvehus (2013) menar att allt för strukturerad intervju liknar mer en enkät vilket gör att poängen med intervjuer försvinner. För att förhindrar detta används en semistrukturerad intervju. Detta innebär att intervjuaren utgår från ett formulär med ett fåtal öppna frågor som samtalet utgår från (Alvehus, 2013). Då får respondenten större möjlighet att påverka innehållet vilket gör att intervjuaren aktivt måste lyssna för att kunna ställa följdfrågor. Fyra verksamma lärare blev intervjuade utifrån frågorna i bilaga 1 där öppna frågor användes och deltagarna hade då möjlighet att påverka innehållet.
4.2 Urval
Studien är baserad på intervjuer av fyra verksamma lärare på lågstadiet. Strategiska urval har genomförts genom att dessa lärare har valts ut eftersom det är lärare vi tidigare haft kontakt med och som vi vet arbetar med lärplattor i sin matematikundervisning. Enligt Alvehus (2013) är strategiskt urval ett sätt att välja vem som ska intervjuas
15
genom att personerna som intervjuar känner till miljön och väljer då verksamma personer att intervjua i denna miljö. Ytterligare urval har gjorts genom att medvetet välja lärare som arbetar på fyra olika skolor i tre olika kommuner med olika
förutsättningar. Ett krav var att de skulle vara legitimerade lärare. Lärarna kontaktades genom att ett mail skickades ut, se bilaga 2, där fyra lärare såg positivt på detta och ville delta i en intervju. Därefter bokades intervjuer in. Samtliga deltagare har tilldelats fiktiva namn Sara, Marie, Kim och Lisa.
Tabell 1: Information av respondenterna
Fiktiva namn Antal år som lärare Antal år med lärplattor (tillgång till lärplattor)
Sara 16 år 7 år (1:1 undervisning) Marie 22 år 3 år (1:1 undervisning) Kim 24 år 5 år (1:1 undervisning) Lisa 8 år 5 år (15 st på 66 elever)
4.3 Genomförande
4.3.1 Intervju
Som ovan nämnt så har strategiska val av respondenter valts ut och när fyra lärare ville delta i intervjuerna bestämdes datum då intervjuerna skulle äga rum. Alla fyra intervjuer genomfördes under en veckas tid och alla intervjuer genomfördes på respondenternas arbetsplats. Innan intervjun med en respondent började fick respondenten skriva under en blankett, se bilaga 3, där accepterade de att intervjun spelades in via mobiltelefon, att intervjun skulle transkriberas och användas i ett examensarbete. Intervjuerna varade i 20 till 60 minuter. Efter intervjuernas genomförande transkriberades dessa.
16
4.3.2 Metodanalys
Alvehus (2013) nämner att analysprocessen beskrivs utifrån tre termer; sortera, reducera och argumentera. Under transkriberingen av de olika intervjuerna färgkodades data i olika färger. En färg för fördelar, en för nackdelar och en för varje steg i SAMR-modellen som är kopplade till frågeställningarna. Här började redan sorteringen och reduceringen av den insamlade data. Sortering menar Alvehus (2013) är att läsa igenom den insamlade data och sortera den i olika teman och reducering menas med att data sorteras ut och att denna del av analysen är starkt driven av syftet och frågeställningarna i studien och påverkar då urvalet. Efter detta fortsatte ytterligare en reducering av data då utifrån alla fyra transkriberingar försökte finna gemensamma teman som kunde användas. När dessa gemensamma teman var funna användes dessa som underrubriker i resultatkapitlet och argumenterades. Alvehus (2013) menar att argumentera handlar om att utifrån hur problemet i studien är formulerat måste analysen tydligt underbygga slutsatserna. Den första frågeställningen där användningen av lärplattan var i fokus analyserades de olika matematiska aktiviteterna som då blev de olika underrubrikerna och dessa placerades in på en av SAMR-modellens fyra steg. Därefter argumenterades varför aktiviteten når just det steget. I den andra frågeställningen analyserades varför fördelarna och nackdelarna med lärplattan gör att matematikundervisningen når ett högre eller ett lägre steg i SAMR-modellen.
4.4 Reliabilitet och validitet i studien
Reliabilitet är ett annat begrepp är tillförlitlighet och detta handlar om att se om resultaten från en undersökning blir densamma om undersökningen genomförs igen eller kanske undersökningen påverkas av slumpmässiga händelser (Bryman, 2013). Då denna studie utgår från intervjuer av fyra olika lärare blir det svårt att uppnå en hög reliabilitet dock kan detta förhindras i den mån som går genom att de intervjuade lärarna arbetar i tre olika kommuner där förutsättningarna är olika.
Validitet är huruvida det som ska undersökas verkligen undersöks (Alvehus, 2013). För att kunna uppnå syftet och besvara frågeställningarna i denna studie är det viktigt att intervjufrågorna som ställs till lärarna är väl konkretiserade utifrån studiens
17
innan intervjuerna för att förhindra så att vi inte får svar som inte var relevanta till studiens frågeställningar och därmed uppnå en så hög validitet som möjligt.
4.5 Forskningsetiska överväganden
Det finns forskningsetiska principer som innebär olika normer för förhållandet mellan forskare och uppgiftslämnare, respondenterna i detta fall, när arbeten av detta slag utformas (Vetenskapsrådet, 2002). Informationskravet är ett huvudkrav som
Vetenskapsrådet nämner och innebär att forskaren ska informera respondenten om deras uppgift i studien och vilka villkor som gäller. Detta gjordes genom att både skriva ett informationsmail till lärarna som frågades om de ville delta i intervjuerna, se bilaga 1, och även låta lärarna underteckna en blankett, se bilaga 3, med vilka villkor som gällde.
Samtyckeskravet innebär enligt Vetenskapsrådet att deltagaren, i detta fall lärarna, har
rätt till att bestämma över sin egen medverkan. Frågan ställdes till ett antal lärare som själva fick bestämma om de ville medverka på en intervju eller inte. Vidare nämner Vetenskapsrådet att Nyttjandekravet innebär att uppgifter från en enskild person endast får användas i forskningsändamål vilket också gjordes tydligt för lärarna genom att i blankett, se bilaga 3, nämnde att intervjun kommer användas i ett examensarbete. Det fjärde och sista huvudkravet enligt Vetenskapsrådet är Konfidentialitetskravet vilket innebär att uppgifter som insamlas vid då i detta fall intervjuer skall förvaras på ett sätt så att inga obehöriga kan ta del av den. All data förvaras på ett säkert sätt så att inga obehöriga har åtkomst till den. Efter att arbetet är klart kommer inspelningarna av intervjuerna att raderas.
18
5. Resultat
I följande kapitel kommer studiens resultat presenteras utifrån de fyra intervjuerna. En kort presentation av de intervjuade lärarnas förutsättningar inleder kapitlet följt av de två avsnitt som är kopplade till frågeställningarna. I första avsnittet delas data från de genomförda intervjuerna upp i sex teman där lärarnas användning av lärplattan i matematikundervisningen presenteras. Dr. Ruben Puenteduras SAMR-modell används för att analysera innehållet. Dessa sex teman uppstod när data analyserades och det framkom då vilket steg de olika matematiska aktiviteterna kategoriseras under utifrån SAMR-modellens fyra olika steg. I andra avsnittet delades data upp i fördelar och nackdelar för att besvaras studiens andra frågeställning. Där delades fördelar och nackdelar upp i olika teman för att analysera hur de påverkar matematikundervisningen och om den når ett högre eller ett lägre steg i SAMR-modellen på grund av den nämnda för- eller nackdelen.
5.1 Lärarnas förutsättningar
Marie och Kim har arbetat som verksamma lärare i över två decennier medan Sara och Lisa har arbetat i sexton respektive åtta år. Sara, Marie och Kim har stor tillgång till lärplattor då de har 1:1 lösningen, alla elever har varsin lärplatta. Dock har Lisa inte samma tillgång, på hennes skola har de 15 lärplattor till 66 elever. Marie nämner i sin intervju att de har fått fortbildning på sin arbetsplats inom lärplattans användning medan resterande intervjuade lärarna berättar att de inte fått någon fortbildning utan eget intresse är det som har drivit användningen av lärplattan i matematikundervisningen framåt.
19
5.2 Olika sätt att använda lärplattan i
matematikundervisningen
5.2.1 Färdighetsträning med hjälp av applikationer och hemsidor skapar en
förbättring
Alla lärare som blev intervjuade berättade att deras elever använder matematiska applikationer och hemsidor på deras lärplattor för att färdighetsträna så som multiplikationstabellen, algoritmer och huvudräkning. Dessa applikationer och hemsidor ger direkt återkoppling till eleverna ifall de har svarat rätt eller fel på en uppgift. Dessa applikationer använder de olika lärarna på olika sätt. För vissa är det huvudaktiviteten under en matematiklektion medan andra lärare använder det sällan och som belöning i slutet på lektionen. Enligt SAMR-modellen hamnar just denna
matematikaktivitet på steg två. På steg två i SAMR-modellen ska det digitala verktyget, lärplattan, skapa en funktionell förbättring. Hade färdighetsträningen skett med papper och penna hade eleven behövt att läraren rättar uppgiften först innan eleven blir
medveten om hur resultatet blir. Detta hade tagit tid och elevens fokus på uppgiften kan försvinna. Den direkta återkopplingen gör att användningen av applikationer skapar en funktionell förbättring i matematikundervisningen då elever inte behöver vänta på sitt resultat utan får ta del av resultatet direkt.
5.2.2 Applikationer som skapar en förändring
I intervjun med Kim berättade hon om hur hon använde applikationer som inte är direkt kopplade till matematikämnet i sin matematikundervisning med goda resultat. Kims elever använder applikationer såsom Explain Everything, Book creator och Keynote där eleverna själva får förklara hur de löser en matematikuppgift med hjälp av ord, bilder, tecken och inspelning via mikrofon och kamera. De skapar då en presentation som de sedan delar med sig till sin lärare och/eller andra klasskamrater. Med hjälp av dessa applikationer på lärplattan uppnås steg tre i SAMR-modellen då det digitala verktyget, lärplattan, förändrar arbetsuppgiften. Dock uppnås inte steg fyra då det inte används i ett syfte att dela dessa presentationer med omvärlden utan den delas mellan eleverna och lärare i klassrummet. I dessa presentationer kan Kim tydligt se om eleven har en djup
20
förståelse och inte bara en intränad metod, en ytlig matematisk förståelse. Hade inte lärplattan erbjudit denna förändring av arbetsuppgift hade läraren behövt samtala enskilt med varje elev på lektionstid för att få samma inblick i elevers matematikkunskaper. Detta hade både varit tidskrävande och kanske omöjligt att genomföra i vissa fall beroende på exempelvis stora elevgrupper. När eleverna får genomföra denna matematikaktivitet blir det även tydligare för eleverna ifall de besitter de testade matematiska kunskaperna då de verbalt måste beskriva sitt tillvägagångssätt.
5.2.3 Kommunikation via lärplattan skapar både förbättring och förändring
Både Sara och Kim använder sig av en applikation som heter Google classroom. Denna applikation ger möjlighet till kommunikation mellan lärare och elever. Lärarna
publicerar via denna applikation olika matematiska uppgifter och instruktionsfilmer till olika matematiska områden. Eleverna får då möjlighet att själva gå in och ta del av detta innehåll. Enligt SAMR-modellen uppnås steg tre då detta sätt skapar en förändring i matematikundervisningen för att eleverna kan ta del av exempelvis
introduktionsfilmerna hur många gånger de vill. Denna möjlighet finns inte om eleverna tillsammans får se filmen eller om läraren har en genomgång av samma matematiska innehåll.
Marie gör på liknande sätt genom att hon visar eleverna filmer från Youtube kopplade till olika matematiska områden och sedan skickar hon ut dessa filmer till eleverna som de kan ta del av hemma. Utifrån SAMR-modellen uppnås då steg två och en förbättring då eleverna inte själva kan avgöra ifall de behöver se filmerna fler gånger direkt utan måste då se dessa hemma efter skoltid. Vissa elever kanske inte har förstått uppgiften efter en gång de sett filmen utan behöver fler gånger till att se den. Förbättringen här blir att eleverna ändå kan ta del av filmen i efterhand. En ersättning hade skett och steg ett hade uppnåtts om eleverna bara fått se filmen på matematiklektionen och inte fått tillgång att se den hemma i efterhand.
21
5.2.4 Den digitaliserade matematikboken skapar en förbättring
Alla lärarna i studien arbetar med samma matematikbok, Favorit matematik. Denna matematikbok har till viss grad blivit digitaliserad. Elever kan göra uppgifter på
lärplattan som är kopplade till deras matematikbok. Den digitaliserade matematikboken gör det möjligt för eleverna att få texten uppläst och även kunna följa med i den
markerade texten. Lärarna kan även ge läxor till eleverna i den digitaliserade matematikboken och kan sedan följa elevernas arbetsgång. Enligt SAMR-modellen uppnår den digitaliserade matematikboken steg två för att det sker en funktionell förbättring i jämförelse med den vanliga matematikboken. Ifall eleverna bara hade kunnat utföra uppgifterna i den digitaliserade matematikboken på samma sätt som i sin vanliga fysiska matematikbok hade det inte skett någon funktionell förbättring. Då hade det bara varit en ersättning och hamnat på steg ett i SAMR-modellen. Då eleverna kan få möjlighet till att få texten uppläst och att de kan läsa med i den markerade texten skapar då en förbättring.
5.2.5 Kamerans funktion skapar en förbättring
Sara och Kim använder kamerans funktion i lärplattan i sin matematikundervisning. Sara använder kameran bland annat till att låta eleverna fotografera olika föremål i klassrummet som kan delas in i exempelvis fjärdedelar. Kim nämner hur eleverna använder kameran för att fotografera mönster, fotografera saker eleverna byggt eller lösningar på ett matematiskt problem. Kim säger till och med att kameran nästan är det som är viktigast i lärplattan och att man kan använda den mycket i
matematikundervisningen. Dessa matematiska aktiviteter som Kim och Sara gör i sina klassrum uppnår steg två i SAMR-modellen då det sker en förbättring, eleverna tar bilder istället för att exempelvis ritar av. Det blir tidsparande och även enklare för eleverna att dela med sig av sina matematiska kunskaper eller upptäckter. Att ta ett fotografi är inte möjligt utan ett digitalt verktyg, men detta innebär inte att steg fyra i SAMR-modellen uppnås. För att nå ett högre steg behöver uppgiften vara mer komplex i förhållande till det digitala verktyget.
22
5.2.6 Lärplattans samspel med andra digitala verktyg skapar förbättring
Lisa poängterar i sin intervju att hon själv använder sin lärplatta mycket för att göra hennes genomgångar tydligare för eleverna. Detta gör hon genom att visa
matematikuppgifter via sin lärplatta kopplat till projektorn i klassrummet. Projektorn gör det möjligt för eleverna att se och ta del av matematikuppgifter som de sedan ska utföra. Kim använder sin smartboard på liknade sätt som Lisa men hon berättar även i sin intervju hur hon brukar visa upp elevernas lösningar och ibland jämför dem med varandra för att skapa en djupare förståelse hos eleverna. Dessa matematiska aktiviteter gör att steg två i SAMR-modellen uppnås genom att detta skapar en funktionell
förbättring då genomgången blir tydligare för eleverna eftersom eleverna både får använda fler sinnen så som se och höra det matematiska innehållet från genomgången.
5.2.7 Sammanfattning av användandet av lärplattan
Lärarna som deltog i studien använder lärplattan i sin matematikundervisning på olika sätt genom olika applikationer som är kopplade till matematikinnehåll samt
applikationer som kan användas i alla skolämnen. Applikationer såsom Google
classroom används för att lärarna ska kunna kommunicera ut uppgifter och annat
matematiskt innehåll till sina elever. Kameran i lärplattan kan skapa nya möjligheter till användning av lärplattan i matematikundervisningen beroende på den matematiska aktiviteten. Exempel är att eleverna kan dokumentera sina uppgifter och även att eleverna kan fotografera olika föremål som kan delas in i fjärdedelar. Lärplattans samspel med projektorn skapar en förbättring då uppgifterna blir tydligare för eleverna. Efter att alla fyra intervjuerna var genomförda var det tydligt att lärarnas syn på
användningen av lärplattan skilde sig stort. Detta framkom av hur mycket lärarna använder lärplattan i sin matematikundervisning. För några av lärarna är lärplattan en självklarhet i matematikundervisningen och matematikboken ses mest som en hög med papper fullt med prestige och stress som lärplattan lätt kan ersätta och förbättra. Andra lärare använder den sparsamt och ser många nackdelar med att använda lärplattan i stor utsträckning i matematikundervisning.
23
5.3 Fördelar och nackdelar med att använda lärplattan i
matematikundervisningen
5.3.1 Fördelar
I vår studie uppkom det att de fyra intervjuade lärarna ansåg att det finns fler fördelar än nackdelar med lärplattan. Detta avsnitt är indelat i olika underrubriker kopplade till de mest förekommande fördelarna med lärplattan utifrån intervjuerna.
Färdighetsträning via matematiska applikationer och hemsidor
Samtliga intervjuade lärare ansåg att träna olika matematiska färdigheter underlättas med hjälp av olika applikationer och hemsidor i lärplattan. De flesta av de matematiska applikationerna uppnår steg två i SAMR-modellen för att de ger direkt återkoppling på elevernas svar. Detta kan inte ske utan ett digitalt verktyg, lärplattan.
Enklare att individanpassa
Kim och Lisa berättar i intervjuerna att de nu finner det enklare att individanpassa matematikundervisningens innehåll till elevernas olika förutsättningar med hjälp av färdiga matematiska applikationer och hemsidor. Dessa applikationer och hemsidor är programmerade på så sätt att alla elever blir utmanade på sin nivå. Enligt SAMR-modellen uppnås steg två, en förbättring. Detta är på grund av att i jämförelse med den fysiska matematikboken där upplägget är att alla elever ska räkna alla uppgifter gör det digitala verktyget, lärplattan, det nu möjligt att varje enskild elev arbetar utifrån sin nivå och matematikundervisningen blir då mer individanpassad. Varje elev utmanas och stimuleras utifrån sin nivå.
Hjälper elever som har svårt med finmotoriken
Marie och Lisa nämner i sina intervjuer att lärplattan hjälper elever som har svårt med finmotoriken då lärplattan inte kräver att eleverna ska kunna hålla i en penna och även kunna skriva tydbart. Från detta perspektiv hamnar lärplattan på steg två i SAMR-modellen. Aktiviteten förbättras och förenklas för de elever som har svårt med finmotoriken och det är bara elevernas matematiska kunskaper som mäts. Alla elever kan visa sina matematiska kunskaper utan att hindras av utomstående faktorer så som i detta fall finmotorik.
24 Skapar positiva attityder hos elever
Samtliga intervjuade lärare anser att eleverna tycker det är lustfyllt och roligt att använda lärplattan i sin matematikundervisning. Kim nämner också att hennes elever älskar lärplattan och att dessa elever kan sitta hur länge som helst och arbeta med relevant matematiskt innehåll. Hon nämner vidare att eleverna inte heller ger upp lika lätt när eleverna arbetar på lärplattan då det är lättare att rätta sina misstag på en lärplatta. Eftersom eleverna visar en positiv attityd till att använda lärplattan i
matematikundervisningen ger detta en möjlighet till att matematikundervisningen kan klättra på SAMR-modellens olika steg. Detta för att eleverna uppskattar undervisning med digitala verktyg, lärplattan, och då mer mottagliga för den matematiska
undervisningen.
Underlättar vardagen i skolan för läraren
Kim nämner att lärplattan är smidig att bära med sig mellan olika klassrum, hemmet och skolan. Sara poängterar att i lärplattan kan man spara allt material på ett och samma ställe vilket gör att papper sparas och att materialet blir mer organiserat. Till exempel kan lärplattan underlätta för lärarna så att mycket extra arbete försvinner så som att skriva ut, kopiera, sammanställa olika dokument etc. Då skapas en möjlighet för läraren att lägga dessa timmar på att utveckla sin matematikundervisning, med hjälp av digitala verktyg, och kan då klättra högre upp i SAMR-modellens steg. Då det krävs mer
planering av läraren ju högre upp på SAMR-modellen som matematikundervisningen befinner sig på.
Sammanfattning av lärarnas ansedda fördelar
Det uppkom många fördelar med att använda lärplattan i sin matematikundervisning av de intervjuade lärarna. Fördelarna var bland annat att genom lärplattans matematiska applikationer kan eleverna träna matematiska färdigheter såsom multiplikationstabellen, addition och subtraktion. Genom dessa olika matematiska applikationer kan
matematikundervisningen anpassas till varje elevs förutsättningar. Vidare hjälper även lärplattan elever som har svårt med finmotoriken då den inte kräver att eleverna ska kunna skriva förhand. Lärplattan ger också en positiv attityd hos elever då eleverna tycker den är rolig att använda i matematikundervisningen och eleverna kan då sitta under en längre tid med den. Utifrån ett lärarperspektiv så underlättar även lärplattan
25
lärarnas vardag i skolan då den är smidig att bära med sig och lärarna kan samla allt material på lärplattan. Alla dessa fördelar med lärplattan ökar möjligheten att matematikundervisningen når ett högre steg i SAMR-modellen.
5.3.2 Nackdelar
I studien uppkom det att nackdelarna inte var så många men däremot var de så pass stora att de hindrar lärarna att använda lärplattan mer i sin matematikundervisning. Detta avsnitt är indelat i olika underrubriker kopplade till de mest förekommande nackdelar med lärplattan utifrån lärarnas åsikter.
När tekniken inte fungerar
Alla lärarna i studien nämner i sina intervjuer att den största nackdelen är när tekniken inte fungerar. Exempel är när nätverket ligger nere eller det blir en överbelastning av nätverket då många använder det samtidigt. Andra tekniska problem som Marie nämner kan uppkomma är när de ska ladda ner nya matematiska applikationer på lärplattorna, vissa av elevernas lärplatta fungerar att ladda ner applikationer på medans andras inte gör det. Detta är både tidskrävande för läraren och tar upp mycket lektionstid samt att det då skapas skillnader mellan de olika elevernas lärplattor. Att tekniken inte alltid fungerar hindrar det också att matematikundervisningen hamnar på ett högre steg inom SAMR-modellen.
Elevernas bristande ansvarstagande
Det faktum att de intervjuade lärarna arbetar med lågstadieelever påverkar deras syn på lärplattans nackdelar tydligt i intervjuerna. Kim nämner att eleverna glömmer att ladda sina lärplattor vilket gör att matematikundervisningen inte blir som planerat. Lisa nämner att vissa elever inte gör det som eleverna ska under matematiklektionen på lärplattan utan eleverna är exempelvis inne på Youtube eller spelar andra spel. Att lärplattan är ett dyrt verktyg att använda i undervisningen och att det alltid finns en risk att eleverna ska tappa eller på något sätt ta i sönder lärplattan ses som en nackdel. Kim berättar att på deras skola är lärplattan extra skyddad så det händer sällan att den går i sönder men det har hänt och då är det en stor kostnad för skolan att betala. Om lärplattan inte är laddad, är i sönder eller eleverna inte använder lärplattan på det sätt som läraren tänkt de ska använda den blir det ett hinder för matematikundervisningen att uppnå ett högre steg på SAMR-modellen.
26 När lärplattan tar över för mycket
En annan nackdel som både Marie och Kim nämner är att lärplattan kan ta över för mycket i matematikundervisningen. Detta är både genom att eleverna tappar användningen av pennans funktion om eleverna bara skriver på lärplattan samt att lärplattan tagit över det laborativa. Kim berättar att i lärplattan kan eleverna inte känna på en kub, känna skillnad på hörn, sidor och kant. Anna nämner att eleverna behöver skriva siffrorna förhand också. Det som framkom var att lärplattan inte kan ersätta allt i matematikundervisningen och då finns det ingen strävan att nå något steg i SAMR-modellen då den utgår från digitala verktyg, lärplattan.
Sammanfattning av lärarnas ansedda nackdelar
Den största nackdelen de intervjuade lärarna såg med lärplattan är att den är beroende av att tekniken fungerar. Fungerar inte tekniken blir inte matematikundervisningen som planerat och möjligheten att nå ett högre steg i SAMR-modellen försvinner. Att
elevernas ansvarstagande ibland brister samt att lärplattan inte kan ersätta alla aktiviteter i matematikundervisningen är också faktorer som gör att ett högre steg i
27
6. Diskussion och slutsatser
I detta kapitel kommer de två frågeställningar att diskuteras utifrån litteraturbakgrunden och resultaten i studien. Därefter kommer slutsatser att presenteras samt de pedagogiska konsekvenserna. Kapitlet avslutas med en metodanalys och en presentation av tänkt fortsatt forskning inom ämnet.
Syftet med studien har varit att undersöka lärplattans funktion och potential som ett digitalt verktyg i matematikundervisningen på lågstadiet. För att uppnå syftet används följande två frågeställningar:
● På vilka olika sätt använder lärare lärplattan i sin matematikundervisning på
lågstadiet?
● Vilka fördelar och nackdelar anser lärarna på lågstadiet att det finns med att
använda lärplattan i matematikundervisningen?
6.1 Olika sätt att använda lärplattan i
matematikundervisningen
Det visade sig i de fyra olika intervjuerna att lärarna använde lärplattan på olika sätt i matematikundervisningen. Till exempel används matematiska applikationer och
hemsidor som ger en direkt återkoppling, de använder en matematikbok som till viss del är digitaliserad och även andra applikationer som inte är direkt kopplade till
matematikämnet. Lärplattan används i samspel med andra digitala verktyg och även kameran har en funktion i matematikundervisningen. Vissa av de olika sätten som de intervjuade lärarna använder lärplattan i matematikundervisningen återfinns i
litteraturen. Till exempel applikationer för matematiska färdigheter (Al-Mashaqbeh, 2016; Kaur, Koval & Chaney, 2017), snabb återkoppling till elevernas svar (Kaur, Koval & Chaney, 2017; Ferguson, 2016) och individanpassa matematikundervisningen (Utbildningsförvaltningen, 2013; Al-Mashaqbeh, 2016; Kaur, Koval & Chaney, 2017; Skolforskningsinstitutet, 2017). Både studiens resultat och litteraturbakgrunden visar att det är de matematiska applikationerna som dominerar när eleverna arbetar med
28
två i SAMR-modellen, det vill säga en förbättring av redan existerande matematikundervisning, men det förändrar och omdefinierar inte
matematikundervisningen. Det kan tyda på att lärarna är inställda på att finna olika matematiska applikationer snarare än att utveckla själva undervisningen i matematik. Detta kan bero på den stora tillgången till färdiga matematiska applikationer där läraren inte själv behöver skapa eget material. Att använda de färdiga matematiska
applikationerna är både tidsbesparande och enklare.
En intressant aspekt som framkom i intervjuerna är att trots att de intervjuade lärarna har olika inställningar till lärplattan uppnår de mer positiva lärarna oftast första nivån (som innebär att undervisningen är i grunden densamma som tidigare, lärplattan ersätter tidigare verktyg eller förbättrar undervisningen) i SAMR-modellen med sina
matematiska aktiviteter vilket är samma som de lärarna som inte har samma positiva syn på lärplattan i matematikundervisningen. Varför det blir såhär kan förklaras med att det kan behövas kompetens om hur det digitala verktyget, lärplattan, kan användas pedagogiskt för att nå den andra nivån i SAMR-modellen, omvandlingsnivån (att nya sätt att undervisa och nya aktiviteter skapas).
6.2 Fördelar och nackdelar med att använda lärplattan i
matematikundervisningen
Resultatet visar att alla lärarna såg en stor fördel med lärplattan som är att eleverna tycker om att arbeta med den. Matematikundervisningen blir då enligt lärarnas
uppfattning att eleverna finner matematiken rolig och lustfylld. Kim nämner framförallt i sin intervju att när eleverna arbetar med lärplattan kan de sitta koncentrerade hur länge som helst, just för att de tycker det är intressant och roligt. Att få eleverna engagerade i skolämnen är inte en enkel uppgift för lärarna. En engagerad elev är driven,
målmedveten och tar sitt lärande i egna händer. Liknande resultat nämns i
litteraturbakgrunden där fem studier visar på att användningen av lärplattan gav ett engagemang hos eleverna och därmed ökade elevernas motivation till att lära sig (Al- Mashaqeh, 2016; Ferguson, 2016; Johnson, 2013; Ingrahams, 2013; Kaur, Koval & Chaney, 2017). Johnson (2013) nämner även att eleverna bibehåller fokus under en längre period när de får arbeta på lärplattan. Elevernas positiva attityder mot lärplattan
29
gör att matematikundervisningen med lärplattan inte bara blir rolig utan även lärorik tack vare elevernas engagemang. Frågan är om eleverna bibehåller samma intresse och engagemang för lärplattan i matematikundervisningen ifall eleverna arbetar med lärplattan på ett liknande sätt under en längre period. Den faktor att många elever har tillgång till en lärplattan på sin fritid kan bidra till att elevernas intresse för detta digitala verktyg minskar i slutändan. Därför anser vi att matematikundervisningen med lärplatta ska handla om hur eleverna kan använda lärplattans alla olika funktioner så som
skapande av presentationer och arbeten. Lärplattan erbjuder så mycket mer än att bara använda färdiga spelapplikationer.
Den största nackdelen som de intervjuade lärarna tog upp var att lärplattan är så beroende av att tekniken fungerar. Exempel beskriver de intervjuade lärarna att det ibland är svårt att koppla upp sig till nätverket eller att ladda ner applikationer.
Liknande resultat framkommer i litteraturbakgrunden. Det är när tekniken inte fungerar som planerat som lärplattan inte längre blir ett bra verktyg att använda i undervisningen (Ferguson, 2016; Skolverket, 2016). I ett samhälle som ständigt utvecklas inom
tekniken och förbättras borde problem som uppkoppling till nätverket inte kvarstå länge till. Dock är det skolornas ansvar att nätverkets kapacitet klarar av all belastning av skolans digitala verktyg då bland annat lärplattan. Köper skolor in fler lärplattor måste då även nätverket på skolan utvecklas. Att ha som lärare argument för att inte använda lärplattan på grund av att tekniken inte fungerar anser vi inte är hållbart. Tekniken utvecklas hela tiden och förbättras därför kan vi inte sluta använda lärplattan på grund av detta argument. Lärplattan och andra digitala verktyg kommer att utvecklas för undervisningen och tekniken i skolan och samhället måste gå hand i hand. I ett digitaliserat samhälle måste vi ha en digitaliserad skola och undervisning. Lärarnas ansvar är att uppfostra eleverna till demokratiska medborgare som kan samverka med dagens men även framtidens samhälle (Skolverket, 2017 b).
Elevernas engagemang är betydande för matematikundervisningen och inte minst värdefullt för både elever och lärare, något som inte ska tas för givet. Tekniska problem är påfrestande för matematikundervisningen när lärplattor används men är ett problem som går att lösa och i den takt tekniken utvecklas är detta ett problem som
30
6.3 Slutsatser och pedagogiska konsekvenser
Vad vi har tagit del av utifrån litteraturbakgrunden och vår studie är att trots att vissa lärare använder lärplattan flitigt i matematikundervisningen och ser många fördelar med att använda den så har inte detta digitala verktyg i någon större utsträckning ändrat hur lärarna lär ut matematik till sina elever. Synen på undervisningen och elevers lärande har knappt förändrats och därför arbetar lärarna oftast inte med lärplattan på ett sådant sätt att de når de högre stegen i SAMR-modellen som innebär att undervisningen förnyas och tar tillvara på möjligheterna till ett djupare lärande.
Det har också blivit tydligt att det är upp till läraren ifall lärplattan ska vara en tillgång i matematikundervisningen. Det är lärarnas intresse och driv för att använda lärplattan i matematikundervisningen som kommer avgöra ifall elevernas matematikundervisning kommer bli bättre, mer varierad och framförallt mer digitaliserad med hjälp av
lärplattan. Detta kommer även resultera i att matematikundervisningen får möjlighet att uppnå de högre stegen i SAMR-modellen.
Som blivande lärare blir det klart för oss att vi måste ta ställning ifall vi vill att de digitala verktygen ska förändra matematikundervisningen för våra blivande elever. Om svaret på denna fråga är ja så måste vi besitta kompetens, både hur verktyget fungerar men också på hur många sätt matematiska kunskaper kan gestaltas. Efter detta arbetets utförande har ett stort intresse väckts hos oss som blivande lärare att arbeta med lärplattan i matematikundervisningen. Många idéer som vi tagit del av under arbetets gång har skapat engagerande diskussioner mellan oss om hur lärplattan kan bli en västenlig del i matematikundervisningen. Vi känner ett driv i att dela med oss av dessa tankar och idéer till andra lärarstudenter och blivande arbetskollegor.
6.4 Metoddiskussion
Studien har utgått från en kvalitativ metod genom en semistrukturerad intervju med fyra verksamma lärare på lågstadiet. Utifrån studiens två frågeställningar var detta en
lämplig metod då det är lärarnas anvädning och åsikter om lärplattan som är i fokus. Efter de genomförda intervjuerna var tillräckligt mycket data insamlad för att kunna besvara de två frågeställningar som studien är baserad på. Tidsaspekten på
31
arbetsprocessen påverkar resultatet då det inte var möjligt att genomföra fler intervjuer eller komplettera med observationer för att få en mer heltäckande data. Ifall både intervjuer och observationer hade genomförts på de fyra intervjuade lärarna hade de olika materialen kunnat jämföras och analyseras för få en tydligare helhetsbild. Just i en intervju kan läraren ge en annorlunda bild om hur användningen av lärplattan fungerar i klassrummet. Hade då en observation också genomförts hade denna möjlighet minskat. Observationer hade hjälpt oss att besvara frågeställning ett dock hade det inte kunnat besvara frågeställning två. Detta är för att frågeställning två har fokus på vad lärarna anser om lärplattans fördelar och nackdelar i matematikundervisningen.
De fyra lärarnas svar går inte att generalisera då det är kontextbundet till deras respektive skolor, arbetsmiljö och förutsättningar. Ett urval som gjordes var att dessa fyra lärare skulle arbeta i tre olika kommuner då nås ändå en högre generaliserbarhet än om alla lärare skulle arbeta inom samma kommun eller skola. Hade fler lärare
intervjuats och arbetat på kommuner med längre avstånd mellan varandra så hade en ännu högre generaliserbarhet nåtts.
6.5 Fortsatt forskning
Denna studie visar på att lärare oftast hamnar på de lägre stegen i SAMR-modellen än att de når den högre nivån, omvandlingsnivån, såsom steg tre och fyra som innebär förnyelse av undervisningen och elevaktiviteter. Som en fortsatt forskning på detta område kan vi i samarbete med verksamma lärare finna aktiviteter inom användningen av lärplattan i matematikundervisningen som ligger på steg tre och fyra i SAMR-modellen. Syftet med den fortsatta forskningen hade då blivit att skapa matematiska aktiviteter med lärplattan som ligger på steg tre och fyra och som påverkar elevernas resultat positivt.
32
Referenser
Al-Mashaqbeh, I. F. (2016). Ipad in Elementary School Math Learning Setting.
International Journal Of Emerging Technologies In Learning, 11(2), 48-52.
doi: 10.3991/ijet.v11 i2.5053
Alvehus, J. (2013). Skriva uppsats med kvalitativ metod. Stockholm: Liber
Bray, A., & Tangney, B. (2017). Technology usage in mathemarics education research – A systematic review of recent trends. Computers & Education, 114255-273.
Bryman, A. (2013). Samhällsvetenskapliga metoder. [2 uppl.] Stockholm: Liber Ferguson, J. M. (2017). Middle School Students´ Reaction to a 1:1 iPad Initiative and a Paperless Curriculum. Education And Information Technologies, 22(3), 1149-1162. Habilitering & hälsa. (2014). Vad är inkludering? Hämtad 2018-01-30, från
http://habilitering.se/autismforum/behov-och-insatser/skola/skola-och-inkludering/vad-ar-inkludering
Ingraham, M. (2013). Incorporationg iPad Technology into the Classroom: A Geomatry Project. Ohio Journal Of School Matehmatics, (67), 27-32.
Johnson, G. M. (2013). Using Tablet Computers with Elementary Scholl Students with Special Needs: The Practices and Preceptions of Special Education Teachers and Teacher Assistans. Canadian Journal Of Learning & Tachnology, 39(4), 1.
Jönsson, K. (2012). Från traditionellt till kreativt när ettor fick surfplattor.
Hämtad 2018-03-06, från https://www.skolverket.se/skolutveckling/forskning/amnen-omraden/it-i-skolan/undervisning/kreativt-med-surfplattor-1.173636
33
Kaur, D., Koval, A., & Chaney, H. (2017). Potential of Using iPad as a Supplement to Teach Math to Students with Learning Disabilities. International Journal Of Research
In Education And Science, 3(1), 114-121.
Nationellt centrum för matematikutbildning. (2016). Matematikundervisning och
digitala verktyg (forts). Hämtad 2018-01-24, från http://ncm.gu.se/node/8162
Pedagog Malmö. (2013). Puentedura – förändrad undervisning, en-till-en och
SAMR-modellen. Hämtad 2018-02-21, från http://pedagog.malmo.se/artiklar/puentedura-samr/
Pedagog Malmö. (2013b). Puentedura- lär djupare med datorns hjälp- inte snabbare. Hämtad 2018-03-08, från http://pedagog.malmo.se/artiklar/puentedura-malmo/
Puentedura, R. (Common Sense Education). (2016, 06,12). How to Apply the SAMR
Model with Ruben Puentedura. [Videofil]. Hämtad från
https://www.youtube.com/watch?v=ZQTx2UQQvbU
Pålsson, S. (2013, 30 augusti). Stockholms stads ipad-satsning utvärderad
[Blogginlägg]. Hämtad från http://omvarld.blogg.skolverket.se/2013/08/30/stockholms-stads-ipad-satsning-utvarderad/
Regeringskansliet. (2017). Stärk digital kompetens i läroplaner och kursplaner. Hämtad 2018-01-30, från http://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2017/03/starkt-digital-kompetens-i-laroplaner-och-kursplaner/
SAMR-modellen. (2018, 19 januari). I Wikipedia. Hämtad 2018-01-23, från https://sv.wikipedia.org/wiki/SAMR-modellen
SFS, Svensk författningssamling, 1994:1194. Utbildningsdepartementet. Grundskoleförordningen 1994:1194. Hämtad 2018-01-30 från,
https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/grundskoleforordning-19941194_sfs-1994-1194
34
Skolforskningsinstitutet. (2017). Digitala verktyg för att förstärka
matematikundervisningen. Hämtad 2018-01-30, från
http://www.skolfi.se/forskningsfinansiering/beviljade-forskningsprojekt/digitala-verktyg-for-att-forstarka-matematikundervisningen/
Skolverket. (2016a). Digitala verktyg i matematikundervisningen. Stockholm: Skolverket. Hämtad 2018-01-23, från
https://larportalen.skolverket.se/webcenter/larportal/api-
v2/document/path/larportalen/material/inriktningar/1- matematik/Grundskola/426_matematikundervisningmeddigitalaverktyg_%C3%A5k4-6/1_natetsomresurs/material/flikmeny/tabA/Artiklar/IKT4-6_1A_01_IKT.docx Skolverket. (2016b). IT-användning och IT-kompetens i skolan. Stockholm: Skolverket Hämtad 2018-01-31, från https://www.skolverket.se/om-skolverket/publikationer/visa-
enskild-publikation?_xurl_=http%3A%2F%2Fwww5.skolverket.se%2Fwtpub%2Fws%2Fskolb ok%2Fwpubext%2Ftrycksak%2FBlob%2Fpdf3617.pdf%3Fk%3D3617
Skolverket. (2017a). Tydligare om digital kompetens i läroplaner, kursplaner och
ämnesplaner. Stockholm: Skolverket. Hämtad 2017-12-20, från
https://www.skolverket.se/skolutveckling/resurser-for-larande/itiskolan/styrdokument Skolverket. (2017b). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshem 2011
reviderad 2017. Stockholm: Skolverket. Hämtad 2017-12-20, från
https://www.skolverket.se/om-skolverket/publikationer/visa-enskild-publikation?_xurl_=http%3A%2F%2Fwww5.skolverket.se%2Fwtpub%2Fws%2Fskolb ok%2Fwpubext%2Ftrycksak%2FBlob%2Fpdf3813.pdf%3Fk%3D3813
Skolverket. (2017 c). Inkluderande skola- för rätten till en meningsfull skolgång. Stockholm: Skolverket.
Hämtad 2018-01-31, från
https://www.skolverket.se/skolutveckling/forskning/artikelarkiv/inkluderande-skola-1.173803
35
Skolverket. (2018). Förskoleklass. Stockholm: Skolverket. Hämtad 2018-01-30, från https://www.skolverket.se/skolformer/forskoleklass
Utbildningsförvaltningen. (2013). Utvärdering av Ipad-satsningen i Stockholm stad. Stockholm: Utbildningsförvaltningen
Vetenskapsrådet. (2002). Forskningsetiska principer inom
humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. Stockholm. Hämtad 2018-02-20, från
http://www.cm.se/webbshop_vr/pdfer/etikreglerhs.pdf
Bilder
Ruben R. Puentedura, As We May Tech: Education Technology, From Theory Into
Practice (2009).
